• No results found

KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

K VALITETS - OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM H EMTJÄNSTEN

2006-06-12

KVALITETSNÄTVERK BERGSLAGEN

Fagersta

Falun

Hallstahammar

Heby

Hofors

Skinnskatteberg

Säter

Vansbro

(2)

Kvalitetsnätverk Bergslagen

Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom området Hemtjänst 2006

INLEDNING ... 2

1 STATISTIK ... 2

1.1 Demografi och infrastruktur ... 3

1.2 Trygghetslarm... 5

1.3 Kommunens kostnader och avgifter för äldreomsorgen ... 6

1.4 Kostnad för en hemtjänsttimme och tidstudie ... 7

Sammanfattande reflektioner kring statistiken... 9

2 ORGANISATION ... 9

2.1 Enkät till förvaltningsledningen inom äldreomsorgen... 10

Sammanfattande reflektioner från enkät till förvaltningsledningen ... 13

2.2 Aktgranskning... 15

Sammanfattande reflektion från aktgranskningen ... 16

2.3 Extern information ... 17

Sammanfattande reflektioner kring den externa informationen ... 18

3 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL DE ÄLDRE ... 19

Sammanfattande reflektioner från enkätundersökningen . Fel! Bokmärket är

inte definierat. SAMMANFATTNING ... 26

(3)

Inledning

Denna rapport omfattar en undersökning av hemtjänsten som genomförts under perioden no- vember-mars 2005-2006 och har för avsikt att belysa kostnadsmässiga och kvalitativa aspek- ter. Resultatet har sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting. Undersökningen har omfattat kommunerna Fagersta, Falun, Hallstahammar, Heby, Hofors, Skinnskatteberg, Säter och Vansbro.

Resultatet från utvärderingen presenteras i rapporten under tre block. I det första blocket re- dovisas resultatet från en statistisk jämförande studie som i huvudsak berör den demografiska strukturen, infrastrukturell fördelning av kommunens resurser och en jämförande kostnads- bild. Det andra blocket, som benämns organisation, belyser inriktningen på kommunens arbe- te utifrån interna processer och insatser som är betydelsefulla ur ett brukarperspektiv med fokus på tillgänglighet, rättssäkerhet och information. Block tre behandlar resultatet från en- kätundersökningen som riktats till äldre med insatser från kommunen. I den utsträckning det går görs relaterande jämförelser med den undersökning som genomfördes 2003 under beak- tande att Sala, Hedemora och Norberg inte deltar i denna undersökning och att Skinnskatte- berg och Vansbro tillkommit i nätverket.

1 Statistik

Syfte

Syftet är att ta fram underlag för jämförelser mellan nätverkskommunerna inom följande om- råden som berör hemtjänsten och i vissa avseenden generellt för äldreomsorgen:

¾ Andelen 65 år och äldre samt 80 år och äldre.

¾ Fördelningen mellan ordinärt och särskilt boende och andel trygghetslarm.

¾ Kostnader

¾ Genom tidstudie

Metod

Projektgruppen har dels inhämtat offentlig statistik från SCB och dels samlat in och samman- ställt data direkt från nätverkskommunerna. Modellen för kostnadsberäkning för en hemtjänst- timme med kompletterande tidstudie redovisas separat under sin rubrik.1

1 Se även Sveriges Kommuner och Landstings rapport ”Vad kostar en hemtjänsttimme” 2001

(4)

1.1 Demografi och infrastruktur

Källa: SCB

Diagram 1 visar att den genomsnittliga andelen äldre i nätverkskommunerna är 19,4 procent för 65 år äldre samt 5,9 procent för 80 år och äldre, vilket är högre än riksgenomsnittet där motsvarande andelar är 17,4 procent respektive 5,4 procent. Det är endast Falun som har en något längre andel äldre än riksgenomsnittet. Vid jämförelse med den tidigare undersökning- en framgår att antalet äldre, i båda åldersgrupperna, ökat i samtliga kommuner.

Källa: SCB

Diagram 2 redovisades inte i den föregående undersökningen men projektgruppen har valt att infoga statistiken då den ger en bild av hur stor del av de äldre som nyttjar någon form av kommunernas äldreomsorg. Resultatet visar att nätverkets kommuner håller sig inom ett för- hållandevis begränsat område. Heby har lägst andel med 12,6 procent och Vansbro har högst då 17,3 procent av den äldre befolkningen nyttjar kommunens äldreomsorg. Genomsnittet för nätverkskommunerna är 14,4 procent.

Diagram 2 Andel invånare 65 och äldre som hade hemtjänst eller plats i särskilt boende 1 oktober 2005

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

18,0%

20,0%

Andel 15,1% 15,0% 12,7% 12,6% 14,3% 15,3% 13,3% 17,3%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro Diagram 1 Andel av befolkningen som är 65 år och äldre, resp 80 år och äldre per

2005-12-31

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Andel 65-79 år 22,6% 17,2% 20,6% 19,9% 23,1% 20,8% 18,3% 22,5%

Andel 80 år och äldre 6,8% 5,4% 5,9% 5,9% 7,2% 5,8% 5,6% 7,3%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

(5)

Källa: SCB

Diagram 3 visar kommunernas infrastrukturella utbyggnad och inriktning inom äldreomsor- gen. Den ger en bild av om insatser i första hand försöker tillgodose behov i det egna hemmet eller om kommunen i högre utsträckning satsat på platser inom särskilt boende. I siffror från 2001 var genomsnittet för kommunerna i nätverket 46 procent avseende hemtjänst i ordinärt boende, 2002 var motsvarande andel 49 procent och i den aktuella undersökningen för 2005 redovisas 57 procent. En tydlig tendens är att samtliga kommuner som deltog i föregående undersökning har utökat resurserna inom ordinärt boende och minskat andelen platser inom särskilt boende.

Källa: SCB

Diagram 4 visar en ökning av dem som beviljats hemtjänst i förhållande till föregående un- dersökning. Genomsnittsvärdet 1 okt 2002 var 7,3 procent medan andelen för 1 okt 2005 var 8,2 procent. Den procentuella andelen av invånare 65 år och äldre med beviljad hemtjänst har således, i linje med den nationella utvecklingen, ökat sedan den förra undersökningen.

Diagram 3 Andel 65 och äldre i ordinärt bende/särskiltboende i förhållande till antalet äldre omsorgstagare 1 okt 2005

0,0%

20,0%

40,0%

60,0%

80,0%

100,0%

Särskilt boende 50,4% 32, 0% 43,4% 60,1% 59,8% 52,3% 27,2% 59,9%

Ordinärt boende 49,6% 68,0% 56,6% 39,9% 40,2% 47,7% 72,8% 40,1%

Fagers

ta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbr o

Diagram 4 Procentuell andel av inv 65 år och äldre med beviljad hemtjänst 1 oktober 2002 och 1 oktober 2005

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

2002 7,0% 9,4% 5,8% 3,8% 6,7% 8,2%

2005 7,5% 10,2% 7,2% 5,0% 5,7% 7,3% 9,7% 6,9%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

(6)

Källa: SCB

Diagram 5 visar det genomsnittliga antalet beviljade timmar per månad och omsorgstagare.

Måttet tar inte hänsyn till huruvida timmarna bemannats men en eller flera personer vilket innebär att måttet inte riktigt ger en bild av den totala vårdtyngden, men väl antal beviljade timmar. Kommunernas genomsnitt visar samma antal timmar som i den förra undersökningen, nämligen 29 timmar i månaden. Heby och Hofors beviljar i genomsnitt lägst antal timmar, också detta i överensstämmelse med den förra undersökningen. Falun och Vansbro beviljar i genomsnitt högst antal timmar. Falun och Säter är de enda nätverkskommunerna som redovi- sar en ökning sedan den förra undersökningen.

1.2 Trygghetslarm

Insamling och sammanställning av data från nätverkskommunerna visar att andelen 65-år och äldre med trygghetslarm är högst i Falun med 12,8 procent och lägst i Hofors där procentsat- sen är 8,5 procent. En jämförelse med den förra undersökningen visar att andelen trygghets- larm ökat i samtliga kommuner som deltagit vid undersökningarna. Däremot framkommer inte någonting som tyder på att det skulle finnas något som helst samband mellan en kom- muns satsning på trygghetslarm och en lägre efterfrågan på andra insatser. Det vill säga att trygghetslarm inte tycks vara en ersättning för andra insatser utan snarare ett komplement.

Diagram 5 Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar/vårdtagare 1 oktober 2005

0 5 10 15 20 25 30 35

Antal 25 33 29 13 19 28 29 33

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

(7)

1.3 Kommunens kostnader och avgifter för äldreomsorgen

Källa: SCB

Källa: SCB

Diagram 6 och 7 visar att Säter och Falun har de högsta kostnaderna för särskilt boende. En förklaring kan vara att dessa kommuner har ett förhållandevis lågt antal omsorgstagare som samtidigt har ett högt vårdbehov. Den låga differensen mellan kostnaderna för särskilt boende och ordinärt boende i Vansbro har sannolikt redovisningstekniska förklaringar.

Beträffande kostnaden för äldreomsorgen per invånare 65 år och äldre så har Heby den lägsta kostnaden men är också den kommun som har lägst andel omsorgstagare 65 år och äldre.

Som jämförelse har Fagersta också en låg kostnad men en hög andel omsorgstagare och invå- nare som är 65 år och äldre vilket tycks utesluta det sambandet.

Diagram 7 Kostnaden för äldreomsorg per invånare 65 år och äldre 1 oktober 2005

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

Serie1 43 337 50 458 46 429 42 719 50 369 51 624 47 866 61 132 Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Diagram 6 Kostnad per vårdtagare i särskilt boende och ordinärt boende 1 oktober 2005

0 kr 100 000 kr 200 000 kr 300 000 kr 400 000 kr 500 000 kr 600 000 kr 700 000 kr 800 000 kr 900 000 kr 1 000 000 kr

Ssk boende 388 635 kr 611 729 kr 589 647 kr 472 659 kr 488 532 kr 474 253 kr 735 452 kr 376 866 kr Ord boende 130 793 kr 161 090 kr 127 937 kr 43 574 kr 93 933 kr 97 125 kr 179 549 kr 283 755 kr

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

(8)

Källa: SCB

Diagram 8 visar att Heby är den enda kommunen som inte tar ut några avgifter och har trots det lägst andel omsorgstagare. När det gäller hemtjänstinsatserna så tar Fagersta, Vansbro, Falun och Säter ut den s.k. maxtaxan vilket innebär 1 576 kr. De avgifter som Hofors och Skinnskatteberg debiterar är betydligt lägre. Projektgruppen kan inte se ett samband mellan avgifternas storlek och efterfrågan på äldreomsorg.

Beträffande avgifterna för städning så är kostnadsdifferenserna relativt stora. Vansbro är dy- rast med 1 150 kr. De övriga kommunernas avgifter, exklusive Hebys, varierar mellan 520 och 968 kr.

1.4 Kostnad för en hemtjänsttimme och tidstudie Metod

Som en del i att använda modellen för att ta fram kostnaden för en hemtjänsttimme har en tidstudie genomförts i syfte att ta reda på hur mycket tid som baspersonalen lägger på direkt omsorgstid till den äldre och vad som utgörs av övrig tid. Tidstudien genomfördes under två kalenderveckor.

Tillvägagångssätten har till viss del skiljt sig åt. Fagersta och Säter har använt verktyget

”Smith” där personalens tidsuppgifter och insatser registreras genom streckkodsläsning. I öv- riga kommuner har baspersonalen fått ett formulär att själva fylla i. I Falun och Hallstaham- mar har ca 25 procent av baspersonalen inom hemtjänsten deltagit. I Fagersta är motsvarande andel 50 procent och i övriga kommuner har all baspersonal deltagit.

När vi fått fram den andel av baspersonalens tid som ägnas åt direkt omsorg åt de äldre kopp- las denna till hemtjänstens lönekostnad för baspersonal (uppdelat på lönekostnad, OB-tillägg och sjuklönekostnad) och tilläggskostnader för hemtjänsten (uppdelat på ledning och admi- nistration på enhetsnivå och central nivå, arbetsanpassning/rehabilitering, fortbildning och driftskostnader).

Diagram 8 Avgifter 2005

0 kr 500 kr 1.000 kr 1.500 kr 2.000 kr

Avgift för 55 tim

hemtjänst/mån insats varje dag inkl trygghetslarm 2005

1 576 1 576 1 444 0 854 515 1 576 1 576

Avgift för insatser städning varannan vecka totalt 2 tim/mån och inköp varje vecka totalt 2 tim/mån inkl

trygghetslarm 2005

788 747 968 0 854 520 788 1 150

Fagers

ta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbr o

(9)

Tabell 1 Resultat av tidstudien

2003 2006 2003 2006 2003 2006

Fagersta 69% 57% 17% 25% 14% 18%

Falun 56% 62% 14% 14% 30% 24%

Hallstahammar 62% 58% 14% 16% 24% 27%

Heby 57% 48% 20% 16% 23% 35%

Hofors 63% 57% 19% 16% 18% 26%

Skinnskatteberg - 63% - 15% - 22%

Säter 56% 50% 23% 23% 21% 27%

Vansbro - 66% - 12% - 22%

Hemtjänstpersonalens tid till de äldre

Hemtjänstpersonalens gångtid

Hemtjänstpersonalens planering och övrig tid

Tabell 1 visar att endast Falun har ökat tiden till de äldre i jämförelse med föregående under- sökning. Tid till de äldre varierar från 48 procent i Heby till 66 procent i Vansbro. Fagersta och Säter har betydligt högre andel gångtid än övriga kommuner. Säter har under ett antal år använt ett system som bygger på streckkodsavläsning hemma hos den äldre vilket metodmäs- sigt ger ett säkrare mätresultat än genom självestimering. Säter har även mätt under en hel månad i hela kommunen. Det kommer att bli intressant att följa utvecklingen av Säters mätre- sultat framöver då det finns många faktorer som påverkar och har betydelse vid ett jämföran- de.

Tabell 2 Kostnaden för en hemtjänsttimme

2003 2006 2003 2006 2003 2006 2003 2006

Fagersta 266 345 - 38 - 9 266 393

Falun 222 313 24 32 5 7 251 352

Hallstahammar 236 350 27 36 7 8 270 393

Heby 408 - 71 - 11 - 491 -

Hofors 218 325 21 6 6 8 245 339

Skinnskatteberg - 294 - 32 - 7 - 333

Säter 281 340 30 35 6 5 317 380

Vansbro - - - - - - - -

Lönekostnad per hemtjänsttimme

OB-tillägg per hemtjänsttimme

Sjuklönekostnad per hemtjänsttimme

Total lönekostnad per hemtjänsttimme

Tabell 2 visar att Skinnskatteberg har den billigaste hemtjänsttimmen med 333 kr och Fager- sta har den dyraste med 393 kr. Fagerstas kostnad för en hemtjänsttimme är således 18 pro- cent dyrare än i Skinnskattebergs. En förklaring kan vara att sjuklönekostnaden nästan är dubbelt så stor i Fagersta i jämförelse med exempelvis Säter. Hofors har markant mindre OB- tillägg i jämförelse med övriga kommuner. Förklaringen är att Hofors har infört en egen mo- dell, Hoforsmodellen, som ger personalen i äldreomsorgen rätt till heltid men möjlighet till deltid. Alla lägger schema där var och en har möjlighet att påverka hur mycket de vill arbeta men utifrån verksamhetens behov. Personalen erhåller sin OB-ersättning i en så kallad tim- bank, i vilken de får ha upp till 200 timmar. Modellen har inneburit att deltidsstämplingen har försvunnit, antalet heltider har mer än fördubblats utan att det inneburit ökade kostnader.

Säter är den enda nätverkskommun som idag använder sig av kostnadsmåttet i sitt redovis- ningssystem. I Heby och Vansbro har det inte varit möjligt att ta fram kostnadsmåttet till den- na rapport. Falun har under 2005 genomfört en organisationsförändring som inneburit att det har varit problematiskt att få fram fullständiga uppgifter om hela hemtjänstens personalstyrka och kostnader.

(10)

Sammanfattande reflektioner kring statistiken

Resultatet från den statistiska genomgången visar att andelen äldre ökat i samtliga kommuner i förhållande till föregående undersökning. En tydlig tendens är att samtliga kommuner som deltog i den förra undersökningen har utökat resurserna inom ordinärt boende och minskat andelen platser inom särskilt boende. Den procentuella andelen av invånare 65 år och äldre med beviljad hemtjänst har, i linje med den nationella utvecklingen, ökat. Medan det genom- snittliga antal hemtjänsttimmar per månad är oförändrat i jämförelse med 2003.

En jämförelse med den förra undersökningen visar även att andelen trygghetslarm ökat i samt- liga kommuner. Studien visar dock att trygghetslarm inte tycks utgöra en ersättning för andra insatser utan snarare vara ett komplement.

Kostnadsbilden för särskilt boende och hemtjänsten visar på relativt stora skillnader mellan kommunerna. Säter och Falun har de högsta kostnaderna för särskilt boende och ordinärt bo- ende uträknat per omsorgstagare. Men resultatet visar även att en hög kostnad per omsorgsta- gare inte nödvändigtvis medför en hög kostnad per invånare. Vad avser debiteringen för hem- tjänstinsatserna är kostnadsdifferenserna relativt stora. För städinsatser är exempelvis Vansbro dyrast med 1 150 kr. De övriga kommunernas avgifter, exklusive Hebys, varierar mellan 520 och 968 kr. Heby är den enda kommunen som inte tar ut några avgifter. Och har trots det den lägsta andelen omsorgstagare. Vilket tycks peka på att det inte finns något samband mellan avgifternas storlek och den äldreomsorg som efterfrågas.

Vid beräkningen av kostnaden för hemtjänsttimmen och tidstudien har det, liksom vid förra undersökningen, varit svårt att få fram ett likvärdigt underlag till beräkningen. Måtten som efterfrågas tycks många gånger saknas i kommunerna med undantag av Säter som använder sig av måtten i sitt redovisningssystem. En slutsats som projektgruppen drar är att den typen av mått som vi efterfrågat i denna undersökning borde kunna gå att ta fram i samtliga kom- muner. Om kommunerna inte använder måtten bör det vara svårt att följa upp utvecklingen samt kostnadseffektiviteten och i slutänden styra över densamma.

Möjligen kunde en framtida utmaning för nätverket vara att samverka kring framtagandet av rutiner och mått koppla till redovisningssystemen och för att jämföra utvecklingen i våra kommuner.

2 Organisation

Syfte

Syftet med organisationsavsnittet är att belysa inriktningen på kommunens arbete utifrån in- terna processer och insatser som är betydelsefulla ur ett brukarperspektiv med fokus på till- gänglighet, rättssäkerhet och information.

Metod

Projektgruppen har ställt en enkät till förvaltningsledningen med frågeställningar kring bland annat vilka insatskategorier som beviljas, tidsomfattning för insatserna, om insatser finns att tillgå utan biståndsprövning samt ärendehanteringssystem. För att värdera rättssäkerheten i myndighetsutövningen och belysa styrkor och svagheter i handläggningsprocessen har vi granskat ett urval av akter utifrån en modell som äldreomsorgsinspektörerna i Stockholms stad tillämpar. Slutligen har vi granskat den information kring hemtjänst som publiceras i skrift och på hemsidan i respektive kommun. I detta block redovisas en kort reflekterande sammanfattning i anslutning till respektive delområde.

(11)

2.1 Enkät till förvaltningsledningen inom äldreomsorgen

Varje kommuns ansvarig för äldreomsorgen på förvaltningsnivå fick en enkät med frågor om fakta kring uppsökande verksamhet, tillgänglighet för biståndsbedömningen, vilka typer av hemtjänst som erbjuds, hur många som beviljats särskilt boende, hur många avslag på ansök- ningar i hela hemtjänsten, uppföljning av biståndsbeslut, legitimation samt om det finns do- kumenterade rutiner/riktlinjer för biståndsbedömning och hemtjänstens utförande.

Kommunerna fick också förfrågan att ur sitt verksamhetssystem ta fram uppgifter om hur många personer som beviljats de olika hemtjänstinsatserna t ex städning, inköp, promenader, personlig omvårdnad, samt den totala omfattningen i tid per insats. Syftet var att se om det finns skillnad i hur mycket tid som beviljas för olika insatser t ex social samvaro. De flesta kommuner hade problem med att ta fram denna statistik. Dessutom benämndes insatserna olika så vi bedömde att jämförelse inte var meningsfull.

Uppsökande verksamhet

Två kommuner, Hofors och Skinnskatteberg, har uppsökande verksamhet från 65 år. Fyra kommuner, Falun, Hallstahammar, Heby och Vansbro, har uppsökande verksamhet från 80 år.

Två kommuner, Fagersta och Säter, har ingen uppsökande verksamhet. I förra undersökning- en var det bara Falun och Sala som hade uppsökande verksamhet.

Biståndshandläggarnas tillgänglighet

Fem av de åtta kommunerna har telefontid då man ska kunna nå biståndshandläggaren. Övri- ga kommuner, Heby, Hofors och Skinnskatteberg, löser tillgängligheten genom mobiltelefo- ner och/eller telefonsvarare. I Heby och Hofors kan meddelande även lämnas i kommunens växel. I Heby kan man även skicka meddelande via e-post eller textmeddelande på mobiltele- fonen. I Skinnskatteberg finns också möjlighet att kontakta någon av de andra enhetscheferna.

I de kommuner som har telefontid är den i genomsnitt ca 25 timmar per vecka. Fagersta har längst tid med 30 timmar per vecka och Vansbro kortast med 7,5-15 timmar per vecka.

Det finns totalt 23 biståndsbedömare för ordinärt boende i de åtta kommuner. I genomsnitt är det 1 per 1000 invånare över 65 år, se diagram 9, vilket är i princip oförändrat. Vansbro och Heby har högst tillgänglighet i form av antal biståndshandläggare med hänsyn till antal invå- nare. Skillnaderna har minskat sedan förra undersökningen. Skinnskatteberg avviker dock med mycket låg andel biståndshandläggare, vilket förklaras av att dennes arbete är delat med ett chefsuppdrag.

Diagram 9 Antal biståndshandläggare per 1000 invånare 65 år och äldre

Antal biståndsbedöm are per 1000 invånare 65 år och äldre

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00

Fager

sta Falun Ha

llsta

Heby Hofor s

Ski nns

katteber g

Vans bro

Snitt

2002 2005

(12)

Kategorier av hemtjänstinsatser

Hallstahammar erbjuder flest typer av hemtjänstinsatser med 23 och Vansbro och Heby lägst antal med 14-15. Skinnskatteberg erbjuder störst andel bistånd eller service utan biståndsbe- dömning.

Projektgruppen har ringat in 11 insatser som erbjuds i alla kommuner. Dessa är personlig om- vårdnad, tvätt, avlösning, dagligvaruinköp, övriga ärenden, trygghetslarm, städning, korttids- boende, matdistribution, promenader och anhörigstöd.

Den största förändringen har skett inom kategorin matlagning i den enskildes bostad som i förra undersökningen bara erbjöds i Fagersta, Falun och Säter. Nu erbjuds det även i Hallsta- hammar, Heby och Hofors. Smärre förändringar har skett i insatserna städning, ledsagning, snöskottning, fönsterputs och hårvård. Skinnskatteberg är den enda kommun som driver hem- sjukvård.

Tabell 3 Insatskategorier

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Fotvård Hjälpmedel Fönsterputs Gräsklippning Demenssjuksköterska Hårvård Dagrehab Snöskottning Social samvaro Matlagning i den enskildes bostad Tillsynsbesök för begynn dementa Dagverksamhet Trygghetsringning/ telefonservice Ledsagarservice enligt SoL Annat stöd för närstående Promenader Matdistribution (matlådor) Korttidsboende Städning Trygghetslarm Ärenden såsom apotek, post, bank Dagligvaruinköp Avlösning Tvätt Personlig omvårdnad

Antal kommuner

Efter bistånds-bedömn Utan bistånds-bedömn

Biståndsbedömning av särskilt boende

I genomsnitt i nätverkskommunerna beviljades 7 procent av invånarna plats i särskilt boende under år 2005. I Vansbro beviljades dubbelt så många personer särskilt boende än i Säter, i förhållande till folkmängden 80-åringar och äldre. Flera kommuner kunde inte svara på frågan hur lång tid det tog i genomsnitt att få en plats. I Säter och Vansbro tog det kortast tid, ca en månad i snitt. Hofors uppgav längst tid med 6-9 månader.

(13)

Diagram 10 Antal be viljade särskilda boe nde n i förhållande till antal 80-åringar och äldre

0%

5%

10%

15%

Andel 9% 6% 7% 7% 6% 9% 5% 11% 7%

Fagers Falun Hallsta Heby Hofors Skinns Säter Vansb Snitt

Avslag på biståndsansökningar

Kommunerna avslog totalt 103 ansökningar om bistånd under år 2006, varav 86 ansöningar gällde särskilt boende. De allra flesta avslagen i alla kommuner utom Fagersta avser särskilt boende. Skinnskatteberg är den enda kommun som inte avslagit någon ansökan. Alla kommu- ner som deltagit i båda undersökningarna har ökat antalet avslag, de flesta har ökat mycket.

Hofors står för en stor ökning, från 0 till 30, och 30 är mycket i förhållande till antalet 65- år och äldre. 26 ärenden har överklagats och gått till länsrätten för avgörande. De allra flesta, 22 ärenden, gällde särskilt boende. I 13 fall har länsrätten givit den enskilde rätt, varav 12 avsåg särskilt boende. År 2002 var det endast ett ärende som överklagades till länsrätten. Samman- fattningsvis kan man säga att kommunerna gett avslag i 103 fall och i 13 (13 procent) har den som överklagat till länsrätten fått rättelse.

Diagram 11 Anslag på biståndsansökningar

0 5 10 15 20 25 30 35

År 2002 6 27 2 0 0 1

År 2005 totalt 13 31 13 10 30 0 3 3

År 2005 särskilt boende 1 30 13 9 30 0 1 2

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Uppföljning av biståndsbeslut

Kommunerna anger att uppföljning av beviljade bistånd görs inom ett år. Endast Falun uppger att uppföljning sker mer sällan än 12 månader eller inte alls. I förra undersökningen var sva- ren mer spridda. Falun hade då uppföljning inom ett år, medan Fagersta inte följde upp på grund av tidsbrist. Hofors följde upp efter mer är ett år och Hallstahammar följde upp ”konti- nuerligt”. Ingen tydlig förbättring kan sägas ha skett.

Verksamhetssystem

Ett viktigt stöd för biståndshandläggarna är det system som kommunen använder sig av för att bland annat dokumentera handläggningsprocessen och insatserna som beviljas och uppdragas.

Projektgruppen har granskat systemen i dom kommuner som har system och funnit att Proca- pita (Tieto Enator AB) är det vanligaste systemet vilket används av tre kommuner. Sett till vad systemen används till är Säter den kommun som framstår som ett tydligt gott exempel. I

(14)

Säter används systemet (som även kompletteras med ett system som heter SMITH) både till resursfördelning, ärende- och uppdragshantering och som resultatuppföljningssystem inne- hållande bland annat mått på både kostnader och kvalitet.

Trygghet vid utförandet av hemtjänsten

Alla kommuner har rutiner för att säkerställa inför hemtjänsttagarna att det är rätt personer som kommer hem till den äldre, t ex legitimation. I förra undersökningen var det bara tre kommuner som svarade ja på den frågan.

Kommunövergripande dokumenterade rutiner för biståndsbedömning och hemtjänsten Projektgruppen har frågat om det finns dokumenterade riktlinjer för biståndshandläggningen.

Fagersta har alla sex efterfrågade riktlinjer. Endast Fagersta, Heby och Säter har dokumente- rade rutiner för att följa upp att vårdtagaren får bistånd enligt beslut.

Tabell 4 Riktlinjer för bistånd

Dokumenterade riktlinjer/rutiner för bistånd Fag

ersta Falun

Hallsta Heby

Hofors Skinns

Vansbro Summa

Bistånd i ordinärt boende? 1 1 1 0 1 0 1 1 6

1 1 1 0 1 0 1 1 6

1 1 1 1 1 1 0 0 6

1 1 1 1 1 1 1 0 7

1 0 1 1 1 0 1 0 5

1 0 0 1 0 0 1 0 3

Summa 6 4 5 4 5 2 5 2

Samarbete (eller avtal) mellan landstingets hälso- och sjukvård och biståndshandläggare i samband med utskrivning från sjukhus?

Samarbete mellan biståndshandläggare och hemtjänstpersonal?

Följa upp att vårdtagaren får bistånd enligt beslut Bistånd i ordinärt boende?

Vad som krävs för att beviljas särskilt boende Överklagande av biståndsbeslut

Vi har frågat om det finns dokumenterade riktlinjer för hemtjänsten. Fagersta har även här alla sju efterfrågade riktlinjer.

Tabell 5 Riktlinjer hemtjänst

Dokumenterade rutiner för hemtjänsten Fage

rsta Falun

Hallsta Heby

Hofors Skinns

Vansbro Summa

Hur journal/daganteckningar hanteras 1 1 1 0 1 1 1 0 6

1 1 1 1 1 1 1 1 8

1 1 1 1 1 1 1 1 8

1 1 1 1 1 1 1 1 8

1 1 1 0 1 1 0 1 6

1 0 1 0 0 0 0 0 2

Samverkan mellan hemtjänsten och primärvården? 1 0 0 0 1 0 0 0 2

Summa 7 5 6 3 6 5 4 4

Samverkan med anhöriga och närstående Avvikelserapportering enligt Lex Maria Avvikelserapportering enligt Lex Sarah Synpunkts- och klagomålshantering Vårdplanering

Hur journal/daganteckningar hanteras

I undersökning år 2002 efterfrågade vi fem av ovanstående rutiner/riktlinjer. Den enda större förändringen är att alla kommuner nu har rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Två kommuner saknade det i förra undersökningen. Endast Fagersta och Hallstahammar har do- kumenterade rutiner för samverkan mellan hemtjänsten och anhöriga/närstående.

Sammanfattande reflektioner från enkät till förvaltningsledningen

Projektgruppen kan konstatera att kommuner har utökat de resurser som riktas mot uppsökan- de verksamhet i förhållande till föregående undersökning.

(15)

Kommunernas organisation kring biståndshandläggarnas tillgänglighet varierar. Tre av de åtta kommuner har exempelvis inte valt att ha bestämd telefontid då de äldre ska kunna nå bi- ståndshandläggaren. I de kommuner som har telefontid är den i genomsnitt ca 25 timmar per vecka. Fagersta har längst tid med 30 timmar per vecka och Vansbro kortast med 7,5-15 tim- mar per vecka. Den genomsnittliga handläggarresursen i kommunerna är i stort sett oföränd- rad i förhållande till föregående undersökning. Lägst är resursen i Skinnskatteberg beräknat per årsarbetare och 1000 personer > 65 år.

Vad avser utbudet av hemtjänstinsatser har det generellt sett utökats i förhållande till föregå- ende undersökning och projektgruppen har ringat in 11 insatskategorier som erbjuds i samtli- ga kommuner. Hallstahammar erbjuder flest typer av hemtjänstinsatser med 23 och Vansbro och Heby lägst antal med 14-15. Skinnskatteberg erbjuder störst andel bistånd eller service utan biståndsbedömning. Skinnskatteberg är för övrigt den enda kommun som driver kommu- naliserad hemsjukvård. Däremot var det svårt att få fram statistik ur kommunernas verksam- hetssystem över insatserna fördelning och omfattning. Av den anledningen har vi inte kunnat genomföra någon sammanställning och analys av utvecklingen inom detta område.

I genomsnitt i nätverkskommunerna beviljades 7 procent av de äldre plats i särskilt boende under år 2005. I Vansbro beviljades dubbelt så hög andel personer som är minst 80 år särskilt boende än i Säter. Flera kommuner kunde inte svara på frågan hur lång tid det tog i genom- snitt att få en plats. I Säter och Vansbro tog det kortast tid, ca en månad i snitt. Hofors uppgav längst tid med 6-9 månader, vilket är en lång tid med tanke på att den som flyttar in på särskilt boende idag ofta gör det i ett sent skeende i livet.

Antalet avslag på biståndsansökningar har fördubblats sedan förra undersökningen. De allra flesta avslag avser särskilt boende. Hofors avviker från övriga kommuner med många avslag i förhållande till kommunens storlek.

Betydligt fler ärenden har överklagats till Länsrätten än i förra undersökningen. Sett till avsla- gen har 13 procent fått rättelse i högre instans. Säter ligger lägst genom att bevilja 5 procent av invånarna 80 år och äldre särskilt boende. Samtidigt har kommunen endast ett avslag på ansökan om särskilt boende. Alla kommuner utom Falun anger att de följer upp sina bistånds- beslut inom ett år trots att handläggarresursen i Falun ligger i paritet med övriga kommuner.

En positiv utveckling är att samtliga kommuner nu har rutiner för att säkerställa att det är rätt personer som kommer hem till de äldre exempelvis i form av legitimation.

Antalet dokumenterade riktlinjer/rutiner för bistånd och utförande av hemtjänst varierar mel- lan kommunerna. Fagersta har alla tretton efterfrågade riktlinjer. Riktlinjer och rutiner kan vara ett stöd för att situationer hanteras på likartat och genomtänkt sätt vilket ökar rättssäker- heten.

(16)

2.2 Aktgranskning

Aktgranskningen har tillkommit i denna undersökning för att belysa rättssäkerhetsområdet inom myndighetsutövningen. För den enskilde är det viktigt att dennes behov beaktas utifrån en helhetssyn och att handläggningsprocessens alla delmoment synliggörs i dokumentationen.

Det är också betydelsefullt att den enskilde kan vara med och påverka vilka insatser han eller hon ska få och att den enskilde får tydlig information om vilka insatser det rör sig om. För att säkerställa att den enskilde får rätt insatserna utförda, är det även av stor vikt att de som ska utföra omsorgen får rätt och tillräckligt med information från dem som fattar besluten. Det är utifrån dessa aspekter vi valt att granska dokumentationen i akterna.

Varje kommun tar tagit fram tre avidentifierade utredningar/akter för personer som ansökt om insatser från äldreomsorgen och som är 65 år eller äldre. Personerna ska vara födda 5, 15 eller 25 maj eller dagarna närmast däromkring, om det inte finns personer födda dessa datum.

Tre projektledare ur Kvalitetsnätverk Bergslagen har tillsammans granskat dessa akter utifrån en modifierad mall som äldreomsorgsinspektörerna i Stockholms stad använder. Mallen vi använt innehåller 24 frågor om huruvida dokumentation finns om ansökan, utredning, beslut och beställning. Frågorna kan besvaras med ja, nej eller ej aktuellt.

Tydlighet och rättsäkerhet - två kvalitetsindikatorer Tydlighet

Vi har granskat:

- om det klart framgår när ansökan inkommit, - vad ansökan avser och vem som ansökt, - om det framgår vem som är handläggare,

- om det i utredningen framgår hur den enskildes hälsotillstånd är, - hur den sociala situationen är

- hur den aktuella situationen är för den enskilde, - om beställningen till utförarna är tydlig.

Rättssäkerhet Vi har granskat om:

- det finns en överensstämmelse mellan innehållet i ansökan och beslutet, - utredningen är kommunicerad,

- det finns motiverad behovsbedömning,

- det finns angivet vilket lagrum som stödjer beslutet, - det framgår vad som beviljats respektive avslagits, - det finns beslutsmotivering vid avslag eller delavslag - fullföljdshänvisning lämnats vid avslag och delavslag.

Resultat

Projektgruppen kan konstatera att det finns brister i dokumentation och att detta framstår som ett tydligt förbättringsområde för nätverket. Dokumentationen kring ansökan från den äldre är oftast generellt hållen. Oftast framkommer enbart att ansökan gäller hemtjänst, inte specifice- rat vilka behoven är eller vilka insatser som kan komma ifråga. Det framkommer sällan när ansökan inkommit, däremot anges alltid datum för ärendets öppnande och vem som är hand- läggare. Hälsotillstånd och aktuell situation är nästan alltid beskrivna i de granskade akterna.

Däremot är beskrivningen av den sociala situationen mer knapphändig. En fråga som aldrig besvarats i någon av akterna är om samtycke har medgivits till handläggaren att ta kontakt med t ex anhöriga för att hämta in underlag till utredningen.

(17)

Beställningen till utförarna är, som vi kan bedöma, även det ett utvecklingsområde. I få av de granskade akterna finns arbetsplaner, insatsplaner eller liknande bifogat. Det kan förhålla sig så att insatserna beskrivs i annat dokument som lämnas till utförarna men detta framgår inte av det inlämnade materialet.

Eftersom det ofta är oklart i ansökan vilka insatser som efterfrågas, tenderar det generellt sett att bli en svag koppling mellan ansökan och beslut.

En annan osäker punkt är om den som sökt hemtjänst fått läsa utredningen som ligger till grund för beslutet samt om denne fått skriftlig information om vilka insatser som bifallits eller avslagits. Det finns alltid angivet vilket lagrum som stöder beslutet, däremot inte alls lika stor tydlighet kring vad som bifallits eller avslagits.

I ett ärende framgick exempelvis klart att handläggaren resonerat sig fram till beslutet med den enskilde varvid den enskilde inte beviljats det denne ansökt om. Något avslagsbeslut fanns inte och därmed inte någon möjlighet för den enskilde att överklaga. Vi har bara stött på att en sökande fått avslag på sin ansökan och därvid fått en fullföljdshänvisning, det vill säga fått en skriftlig instruktion om hur och till vem man överklagar beslutet.

I vår jämförande bedömning av kommunerna kan vi konstatera att det är stor variation mellan kvaliteten på akterna mellan kommunerna. Med utgångspunkt från aktunderlaget finns de goda exemplen i Falun, Vansbro och Säter medan kommuner med störst förbättringspotentia- len är Heby och Skinnskatteberg. För Skinnskattebergs del kan vi samtidigt konstatera att biståndshandläggarresursen är den lägsta i nätverket.

Svaga länkar i biståndshandläggningskedjan

Sammanfattande reflektion från aktgranskningen

Först bör påpekas att urvalet av akter är begränsat, vilket gör det svårt att dra några säkra slut- satser av undersökningen. Det kan dock sammanfattningsvis konstateras att dokumentationen generellt sett är knapphändig och att kopplingen mellan ansökan och det som beslutas ofta är oklar. Det är alltså svårt att se om den enskilde beviljas det han eller hon ansökt om. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är naturligtvis detta inte tillfredsställande och ett område för kommu- nerna att lägga fokus på framöver.

Dokumentationen av den enskildes situation i ett vidare perspektiv beaktats i väldigt liten ut- sträckning trots att det går att utläsa oerhört komplexa livssituationer som sannolikt kräver bedömningar på en betydligt bredare bas än vad som generellt sett dokumenteras i akterna.

Kommunicering med den enskilde om utredningens innehåll finns heller sällan dokumenterat.

I vår jämförande bedömning av kommunerna kan vi även konstatera att det är stor variation mellan kvaliteten på akterna mellan kommunerna. Med utgångspunkt från aktunderlaget finns de goda exemplen i Falun, Vansbro och Säter.

Ansökan

- Datum - Vad ansö- kan avser

Utredning

- Social situation - Kommunicering - Behovsbeskrivning

Beslut

- Koppling till ansökan - Tydlighet i vad som beviljats /avslagits - Mål för den enskilde

Verkställan

- Beställning - Handlingsplan

(18)

2.3 Extern information

Granskningen har omfattat extern information som i detta sammanhang avser den övergripan- de information kring hemtjänst som kommunen publicerar till medborgare och brukare i bro- schyrer eller liknande, samt på hemsidan. Projektgruppen har även valt att lägga fokus på in- formation som berör kvalitet inom äldreomsorgen.

Inhämtad information har granskats utifrån ett urval av brukarorienterade frågor som även användes vid föregående undersökning. I samtliga kommuner skickades informationsmateria- let ut omgående och bemötandet vid kontakterna var trevligt och serviceinriktat. I ett par kom- muner var det dock svårt att nå de personer som vi hänvisades till via växeln.

Resultat

Informationen har totalt sett förbättrats i förhållande till föregående undersökning såväl skrift- ligt som på hemsidan. Fagersta kommun arbetar med att ta fram nytt material och hänvisade till hemsidans information. Genomgående redovisar Falun, Säter och Vansbro flest träffar både vad avser hemsidan och övrig information. Vid 2003 års undersökning saknades skriftlig information i form av broschyrer eller liknande i kommunerna Fagersta, Heby och Säter me- dan Hofors saknade webbinformation. I denna undersökning har samtliga tagit fram informa- tion inom dessa områden och många har dessutom utvecklat befintlig information.

Den information som berör framförande av synpunkter och klagomål, samt väntetider sakna- des i samtliga kommuner vid undersökningen 2003. I denna studie hade sex kommuner in- formation på hemsidan som beskrev tillvägagångssättet om man vill framföra klagomål och synpunkter, medan endast en kommun hade annan skriftlig information att dela ut kring detta.

Hemsidan 2003 Hemsidan 2006

25 svar av 72 möjliga, ca 35 procent 42 svar av 96 möjliga, ca 44 procent 9 deltagande kommuner och 8 frågor 8 deltagande kommuner och 12 frågor

Skriftlig information 2003 Skriftlig information 2006

17 svar av 72 möjliga, ca 24 procent 32 svar av 77 möjliga, ca 42 procent 9 deltagande kommuner och 8 frågor 7 deltagande kommuner och 11 frågor.

(19)

Sammanfattande reflektioner kring den externa informationen

Vid 2003 års undersökning saknades skriftlig information i form av broschyrer eller liknande i kommunerna Fagersta, Heby och Säter medan Hofors saknade webbinformation. I denna un- dersökning har samtliga tagit fram information på dessa områden och många har dessutom utvecklat befintlig information även om det fortfarande finns utrymme till förbättring.

Diagram 12 Antal träffar per fråga, jmf 2003 och 2006

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

11.Är kvalitativa resultat synliggjorda på hemsidan, eller hänvisas till detta?

10 b) Blanketter för ansökan gällande bistånd enligt SOL?

10 a) Möjlighet att göra en avgiftsberäkning?

9. Om det finns någon form av kvalitets/

omsorgsgaranti för äldreomsorgen?

8. Hur lång väntetiden är innan man kan få hjälp?

7. Vart man vänder sig och hur man gör för att överklaga beslut om bistånd?

6. Vart man vänder mig om man har klagomål att framföra?

5. Avgifter?

4. Vilken form av stöd och hjälp som erbjuds?

3. Telefontid till ovanstående?

2. Telefonnummer och besöksadress till ovanstående?

1. Till vem och vart jag anmäler mitt behov av hjälp?

På hemsidan 2003 I skriftligt material 2003 På hemsidan 2006 I skriftligt material 2006

Diagram 13 Informationsjämförelse 2003 och 2006

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fagersta Falun Hallstahammar Heby Hofors Skinnskatteberg Säter Vansbro Snitt

I skriftligt material 2003 På hemsidan 2003 I skriftligt material 2006 På hemsidan 2006

(20)

Den information som berör framförande av synpunkter och klagomål, väntetider saknades i undersökningen 2003 i samtliga kommuner. I denna studie hade sex kommuner information på hemsidan som beskrev tillvägagångssättet om man vill framföra klagomål och synpunkter.

Endast en kommun hade annan skriftlig information att dela ut kring detta. Anmärkningsvärt är att vi inte lyckats finna någon information som berör väntetider innan man kan få hjälp eller om kvalitativa resultat från hemtjänsten, vilket är ett utvecklingsområde framgent.

3 Enkätundersökning till de äldre

Bakgrund

Inom äldreomsorgen har det de senaste decennierna skett en förskjutning från omsorg till vård, vilket ställt nya krav på kommunernas och landstingens organisation och förmåga att samverka. Att äldreomsorgen är en komplex verksamhet som kan undersökas ur många olika perspektiv framkommer tydligt när man läser Socialstyrelsens skrift om brukarundersökning- ar, där så många som elva potentiella undersökningsområden lyfts fram.2 En sådan studie vore alltför omfattande att genomföra inom ramen för detta projekt och vi har därför avgränsat oss till ett färre antal områden med utgångspunkt från nedanstående nationella styrdokument samt begrepp som starkt förknippas med värden som är viktiga för personer som får stöd av äldre- omsorgen.

Trygghet för de äldre är en faktor som kraftigt betonas i ett flertal sammanhang, exempelvis som ett av de nationella målen för äldrepolitiken, där det heter att de äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende.3 Trygghetsbegreppet innehåller förvisso flera olika dimensioner av vilka vi främst försökt fånge det som kan kopplas till själva hemtjänstinsatsen och relationen mellan den äldre och de som ger stöd.

Ett annat nationellt mål för äldreomsorgen är att de äldre ska kunna bo kvar hemma, men även kunna flytta till ett särskilt boende om vårdbehoven är stora. På det här området har äld- reomsorgen genomgått en omstrukturering under de senaste åren. Antalet personer med hem- tjänst har ökat med nio procent, samtidigt som antalet platser i särskilt boende minskat med elva procent.4

Information och äldres inflytande är en andra områden som framhålls. I den nationella ut- vecklingsplanen för vård och omsorg av äldre skriver regeringen att ”äldre som är mottagare av vård och omsorg måste få förstärkta möjligheter att ha inflytande över de insatser som de får och behöver”.5 Att de äldre ska kunna ha inflytande i samhället och över sin vardag är också ett av de fyra nationella målen för äldrepolitiken.

Bemötande och kontinuitet är också ett begrepp starkt förknippat med kvaliteten på individ- nära service och tjänster som de inom hemtjänsten och som vi försökt fånga genom fråge- ställningar i undersökningen.

Metod

För att få veta vad de äldre tycker har en enkätundersökning6 genomförts, riktat till samtliga personer över 65 år med hemtjänst (utöver enbart trygghetslarm) i respektive kommun. Vissa frågor har modifierats sedan förra undersökningen.

2 Socialstyrelsen (2001), ”Brukarundersökning inom vård och omsorg”, sid. 91

3 Proposition 1997/98:113 ”Nationell handlingsplan för äldrepolitiken”

4 Socialstyrelsen (2006) ”Vård och omsorg om äldre”, sid. 22

5 Proposition 2005/06:115, ”Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre”, sid. 82

6 Enkäten i sin helhet finns i bilaga 1.

(21)

En hög svarsfrekvens är viktig för resultatens trovärdighet. Denna undersöknings svarsfre- kvens är 64 procent, vilken skiljer sig mellan de olika kommunerna, från 56 (Hallstahammar) till 71 procent (Heby).

Drygt hälften av respondenterna är mellan 80-89 år, 28 procent tillhör åldersgruppen 65-79 år och 19 procent är 90 år eller äldre. 70 procent av respondenterna var kvinnor. De allra flesta fyllde i enkäten på egen hand (41 procent) eller med hjälp av anhöriga (44 procent). Åtta pro- cent fick hjälp av personalen.

Respondenterna har större hjälpbehov än vid föregående undersökning. Knappt 45 procent får hjälp flera gånger per dag, vilket är fem procentenheter högre än vid förra undersökningen. 17 procent får hjälp en gång per dag. Övriga hjälpfrekvenser står för nästan 30 procent av svaren.

I övrigt är fördelningen mycket likartad vad avser hjälpfrekvens.

Information

Diagram 14 Är du nöjd med den information som du fått om kommunens hemtjänst?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Ganska/mkt missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd

Området information får gott betyg av de äldre. De allra flesta svarar att de är ganska (52 pro- cent) eller mycket nöjda (41 procent) med informationen de fått. Högst betyg ges i Vansbro där 57 procent anger att de är mycket nöjda.

Diagram 15 Är du nöjd med hur snabbt du fick din hjälp – dvs. tid från din första kontakt med kommunen tills du fick hjälp?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Ganska/mycket missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd

(22)

De äldre är även positiva vad avser skyndsamheten från första kontakten med kommunen tills att hjälp gavs. 63 procent har angivit att de är mycket nöjda och 34 procent att de är ganska nöjda. Spännvidden mellan kommunerna skiljer från 55 procent (Hallstahammar) till 71 pro- cent (Säter). Endast tre procent har svarat att de är ganska eller mycket missnöjda.

Trygghet

Diagram 16 Känner du dig trygg med personalen som hjälper dig?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hof ors Skbg Säter Vansbro

Nej sällan/ aldrig Ja, o ftast Ja, alltid

65 procent av männen och 69 procent av kvinnorna svarar att de alltid känner sig trygga med personalen som hjälper dem. Andelen jakande svar (98 procent) är densamma som i den tidi- gare undersökningen.

Diagram 17 Känner du dig trygg i ditt boende?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hof ors Skbg Säter Vansbro

Nej sällan/aldrig Ja, oftast Ja, alltid

59 procent av männen och 62 procent av kvinnorna svarar att de alltid känner sig trygga i sitt boende, medan tre procent av männen och en procent av kvinnorna svarar att de aldrig känner sig trygga.

(23)

Diagram 18 Är du nöjd med att bo kvar i ditt hem?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro Ja Nej

Knappt 86 procent av de äldre är nöjda med att bo kvar hemma. Skillnaden mellan könen är ytterst marginell, endast en procentenhet. Spännvidden mellan kommunerna angående nöjdhet att bo kvar hemma skiljer sig däremot från 79 till 100 procent. Säter som är den kommun som har högst andel personer i hemtjänst har fått flest negativa svar.

Tabell 6 Andel som uppger att de inte är nöjda med att bo kvar i hemmet

Flera gånger per dag 18 %

En gång per dag 11 %

Flera gånger i veckan 16 %

En gång i veckan 14 %

En gång var 14:e dag 10 %

Mer sällan än var 14:e dag 3 %

65-79-år 9 %

80-89 år 15 %

90- år 16 %

En inte osannolik hypotes vore att ju större omsorgsbehov, desto mer angelägen är man att komma till särskilt boende. Men det är endast möjligt att observera ett svagt positivt samband mellan de två variablerna. Bland de mest omsorgskrävande (de som får hjälp flera gånger per dag) är 82 procent nöjda med att bo kvar hemma. 93 procent av dem som inte är nöjda med att bo kvar i sina hem skulle hellre flytta till någon form av äldreboende.

Diagram 19 Får du den hjälp som du behöver?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Nej sällan/aldrig Ja, oftast Ja, alltid

(24)

Männen tycker i något högre utsträckning att de får den hjälp de behöver än vad kvinnorna gör. Hälften av de mest vårdkrävande brukarna, dvs. de som får hjälp flera gånger per dag, svarar att de alltid får den hjälp som de behöver.

Inflytande

Diagram 20 Får du hjälp från hemtjänsten vid de tidpunkter som du önskar?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Ja, alltid

2003

På frågan om man får hjälp vid de tidpunkter man önskar svarar 46 procent ja, alltid, vilket ligger i linje med förra undersökningens resultat. Men skillnaderna mellan olika kommuner är stor från 34 till 60 procent.

Diagram 21 Kan du påverka vad personalen från hemtjänsten ska göra?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Ja, alltid 2003

På frågan om de äldre upplever att de kan påverka vad personalen från hemtjänsten ska göra svarade 67 procent jakande (oftast eller alltid), vilket är oförändrat gentemot föregående un- dersökning. Dock svarar en betydligt högre andel (39 procent) ja, alltid vid denna undersök- ning.

(25)

Diagram 22 Kan du påverka hur din hjälp ska utföras av personalen?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Ja, alltid 2003

27 procent anser att de alltid kan påverka hur deras hjälp ska utföras av personalen. Motsva- rande siffra vid föregående undersökning var 22 procent.

Ungefär en tredjedel av de äldre anger att de lämnat synpunkter eller klagomål. Av dem tyck- er 78 procent att de oftast eller alltid mottagits på ett bra sätt. 58 procent är ganska eller mycket nöjda med det resultat som klagomålen ledde till.

Bemötande och kontinuitet

Diagram 23 Blir du väl bemött av personalen från hemtjänsten?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Fagersta Falun Hallsta Heby Hofors Skbg Säter Vansbro

Ja, alltid 2003

De äldre upplever att de blir väl bemötta av personalen. Endast fem personer har svarat

nekande på frågan. Resultaten är en förbättring jämfört med 2002 års undersökning, observera dock att frågan formulerades delvis annorlunda.

References

Related documents

Resultatet för samtliga kommuner var att totalt 39 % av produkterna saknade korrekt märkning och 33 % av produkterna innehöll något förbjudet ämne i för hög halt..

Till undvikande av missförstånd noteras att Kunden och Kommunerna gemensamt kan ha åsikter rörande huruvida Leverantören uppfyller dess allmänna åtaganden under Avtalet och

2009-06-01 A 17 Tillägg: Traktorerna kan efter överenskommelse med uthyrningsansvarig eller kontaktman även få användas för att hämta medlems båt till och från BBK:s område

 för att utvecklas behöver eleverna få arbeta med andra elever (de lär sig i ett socialt sammanhang) och då får inte skolenheterna bli för små. Vi behöver ha årskurser

I ga- rantin finns även möjlighet till ekonomiska kompensationer för den äldre att få när löf- tena inte uppfylls?. Uddevalla och Trollhättan arbetar för närvarande med

Det är anmärkningsvärt att kommunen såväl har den klart högsta andelen elever med minst godkänt betyg i alla ämnen som den klart högsta andelen elever som är behöriga

Exporten av nötkött och levande djur från EU var 5 procent lägre under januari – februari 2021 jämfört med motsvarande period 2020.. Under perioden uppgick exporten till 107 400

Skillnaden mellan det bedömda antalet lägenheter och utfallet har beräknats för varje markanvisning för att erhålla ett mått på hur bra kommunen (Exploateringskontoret i detta