• No results found

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM GEMENSKAPENS UPP- OCH UTLÅNING UNDER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM GEMENSKAPENS UPP- OCH UTLÅNING UNDER"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 19.12.2003 KOM(2003) 803 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

OM GEMENSKAPENS UPP- OCH UTLÅNING UNDER 2002

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING...3

1. UPPLÅNINGEN 2002 ...4

1.1. Gemenskapsemissioner...4

1.2. Upplåningstrender...4

2. UTLÅNINGEN I TREDJE LAND...5

2.1. Översikt...5

2.2. Gemenskapens makroekonomiska stöd ...6

2.3. EIB:s utlåning under 2002 i Central- och Östeuropa, Medelhavsområdet, Asien och Latinamerika samt Sydafrika ...8

2.3.1 EIB:s mål och prioriteringar ...8

2.3.2. Utlåning ...11

2.3.3. Riskdelning ...16

2.3.4 Samarbete med andra institutioner ...18

2.4. Utlåning till länder som skrivit under Lomékonventionen...26

3. BUDGETKONSEKVENSER AV UTLÅNINGEN...27

3.1. Garantier ur budgeten ...27

3.2. Räntesubventioner ...28

3.3. Riskkapital ...28

4. STATISTIKBILAGA ...29

(3)

INLEDNING

1. Enligt rådets beslut om gemenskapens låneinstrument skall kommissionen varje år informera rådet och Europaparlamentet om hur dessa instrument har använts.

Eftersom alla de krediter som rådet anslagit till gemenskapens nya instrument (GNI) är tagna i anspråk och EKSG-fördraget löpte ut 2002 anser kommissionen att det inte längre är nödvändigt att informera rådet och Europaparlamentet om gemenskapens utlåning enligt dessa instrument inom gemenskapens territorium. Endast uppgifter om återbetalningen av lånen återfinns i denna rapport, i det avsnitt där lånesituationen behandlas.

2. När det gäller utlåningen till länder utanför Europeiska unionen är kommissionen enligt beslut från 1997 och 20001 skyldig att årligen underrätta rådet och Europaparlamentet om hur de EIB-lån som garanterats genom gemenskapsbudgeten använts i Central- och Östeuropa, Medelhavsområdet, Latinamerika och Asien samt Sydafrika. Samma skyldigheter utvidgades 1998 till att även omfatta EIB:s lån till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (beslut 98/348/EG) och Bosnien och Hercegovina (beslut 98/729/EG), 1999 även lånen till Turkiet (beslut 99/786/EG), 2000 även lånen till Kroatien (beslut 2000/688/EG) och det särskilda åtgärdsprogrammet för tullunionen EG/Turkiet (beslut 2000/788/EG) och 2001 lånen till den ryska delen av Östersjökusten (beslut 2001/777/EG) och till Förbundsrepubliken Jugoslavien (beslut 2001/778/EG).

För att uppfylla denna skyldighet beskrivs i denna rapport utlåningstransaktionerna för vart och ett av dessa områden. För att komplettera bilden av utlåningsverksamheten innehåller rapporten även en kort sammanfattning av gemenskapens makroekonomiska stöd till länderna i Central- och Östeuropa och av de räntesubventioner och garantier som är knutna till gemenskapslånen.

(4)

1. UPPLÅNINGEN 2002 1.1. Gemenskapsemissioner

För att finansiera den utlåning som rådet beslutat om har kommissionen givits befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaderna. Med tanke på att kreditgivningsmöjligheterna inom ramen för det nya gemenskapsinstrumentet har utnyttjats fullständigt och att EKSG-fördraget löpte ut 2002 anskaffades dock inga medel på grundval av de båda instrumenten under 2002. Den enda upplåningen som gjordes för makroekonomiskt stöd förra året gällde ett land i västra Balkan. Inom ramen för Euratomlåneinstrumentet togs ett enda lån, i syfte att finansiera ett lån till Bulgarien.

1.2. Upplåningstrender

Trots ovan nämnda faktorer ökade EU-institutionerna (se tabell 4-1 i bilagan) sin upplåning på kapitalmarknaderna med 17,2 % under 2002, till 38,1 miljarder euro jämfört med 32,5 miljarder året innan.

Med beaktande av återbetalningar, avskrivningar och växelkursvariationer uppgick den utestående upplåningen per den 31 december 2002 till 183,3 miljarder euro, vilket är en ökning med 2,3 % jämfört med 2001 (se tabell 4-2 i bilagan).

Fördelningen av upplåningen mellan olika valutor (se tabell 4-3 i bilagan) visar en minskning av lån i euro från 67,3 % av alla emissioner under 2001 till 59 % under 2002, medan emissionerna i andra gemenskapsvalutor minskade från 21,7 % till 17,7 %. På gemenskapsvalutornas bekostnad ökade lånen i valutor från länder utanför gemenskapen, från 11 % till 23,3 % av den totala upplåningen. Emissioner i dollar ökade från 7,6 % till 21,7 %, och den stora efterfrågan på dollar från marknaden hade stöd av mycket låga räntor och fallande valutakurs.

Låga räntor och osäkerhet om de ekonomiska och finansiella utsikterna gjorde att låntagarna fortsatte föredra lån med rörlig ränta. Sådana lån stod för 85,5 % 2002 jämfört med strax under 80 % 2001.

Vad beträffar det speciella fallet med det nya gemenskapsinstrumentet skedde ingen ny upplåning under 2002. Motsvarande situation för den utestående upplåningen anges i detalj per valuta i tabell 4-4 i statistikbilagan.

(5)

2. UTLÅNINGEN I TREDJE LAND2 2.1. Översikt

Det finansiella stödet till de icke-medlemsländer som slutit samarbetsavtal med gemenskapen tar sig olika former beroende på geografiskt område och vilka mål som eftersträvas. Det rör sig i regel om bilaterala lån (makroekonomiskt stöd och betalningsbalanslån) där EU bidrar till att återupprätta den makroekonomiska balansen i ett land. I andra fall kan stödet erbjudas i form av traditionella lån i syfte att direktfinansiera enskilda projekt, eller globala lån till banker som i sin tur tar på sig uppgiften att fördela medlen mellan lokala projekt av mindre omfattning.

I det första fallet är det kommissionen som sköter finansieringstransaktionerna med utgångspunkt från rådets direktiv. I det andra fallet förvaltas utlåningen av EIB enligt bankens gängse villkor, och oftast med stöd av en garanti från kommissionens budget.

Euratomlåneinstrumentet kan utnyttjas för finansieringsändamål i medlemsstaterna och i vissa icke-medlemsstater (Armenien, Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Litauen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Slovenien och Ukraina kan komma i fråga för denna typ av lån).

De områden inom vilka gemenskapen har verksamhet visas i tabell 2.1.

Tabell 2.1 Utlåning utanför gemenskapen - en översikt

I miljoner euro

EC EIB (2)

Euratom

(1) Makro-

ekonomiskt stöd

Budgetmedel och medel från

EUF (3) Egna medel TOTALT

Balkan 12 425 437

Central- och östeuropeiska

länder 40(4) 500 540

Länder i Medelhavsområdet 1.401 1.401

Latinamerika och Asien 174 174

Sydafrika 50 50

AVS-ULT länder 175 123 298

Totalt 40 12 175 2.673 2.900

(1) Utbetalningar (2) Utanordnanden

(3) Medel ur gemenskapens eller Europeiska utvecklingsfondens (EUF) budget som beviljas och förvaltas av EIB.

(4) Bulgarien

(6)

2.2. Gemenskapens makroekonomiska stöd

Makroekonomiskt stöd i form av lån är till sin karaktär exceptionellt och ingår som ett led i det internationella samfundets ansträngningar att, i samarbete med Bretton Woods- institutionerna, stötta betalningsbalansen i vissa länder som brottas med problem av övergående art. I gemenskapens fall är detta stöd koncentrerat till de geografiskt närliggande områdena, dvs. Central- och Östeuropa, västra Balkan, de nya oberoende staterna i Europa, Centralasien och Kaukasus samt länderna söder om Medelhavet. Utbetalningarna av detta stöd är kopplade till att de mottagande länderna uppfyller vissa mål beträffande makroekonomisk stabilisering och strukturreformer. Under dessa omständigheter är det ett begränsat antal transaktioner som genomförs varje år och det är svårt att göra meningsfulla jämförelser mellan olika år vad gäller det beviljade stödets utveckling. I takt med att kandidatländerna har gjort betydande framsteg med att anpassa sina ekonomier har dock det makroekonomiska stödet i denna region gradvis avvecklats. Länderna i västra Balkan har däremot tagit emot allt mer makroekonomiskt stöd från gemenskapen under de senaste åren och en stor del av stödet har varit i form av bidrag.

Rådet godkände 2002 makroekonomiskt stöd till västra Balkan i form av lån på sammanlagt 55 miljoner euro för Serbien och Montenegro, tillsammans med ett bidrag på upp till 75 miljoner euro. Rådet beslutade även om ett lån på högst 20 miljoner euro och ett bidrag på upp till 40 miljoner euro till Bosnien och Hercegovina.

När det gäller de nya oberoende staterna (NIS) lades tonvikten på ändring av tidigare makroekonomiskt stöd som inte betalats ut. Rådets beslut från 1998 om att bevilja ett lån på upp till 150 miljoner euro till Ukraina, där endast 58 miljoner euro betalades ut, ersattes med ett nytt lånepaket till ett belopp om 110 miljoner euro, som beslutades i juli 2002, medan den outbetalade delen på 92 miljoner euro annullerades. Det nya lånet har beviljats till fördelaktigare villkor, både vad gäller löptiden (15 år istället för 7) och vad gäller den återbetalningsfria perioden (10 år istället för 7). I linje med detta annullerades det lån på 15 miljoner euro som beslutats 2000 för att förstärka Moldaviens betalningsbalans och ersattes med ett bidrag på samma belopp, som godkändes av rådet i december 2002.

Endast en låneutbetalning gjordes i början av 2002, ett belopp av 12 miljoner euro till förmån för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, på grundval av förfaranden som hade inletts 2001.

Även stöd i form av regelrätta bidrag betalades ut under 2002, till ett totalt belopp på 141 miljoner euro, av vilka 11 miljoner gick till Armenien, 115 miljoner till Serbien och Montenegro och 15 miljoner till Kosovo.

(7)

Tabell 2.2 Låneutbetalningar för makroekonomiskt stöd till Tredje land 1996-2002

I miljoner euro 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Totalt

Bulgarien 40 250 40 60 390

Rumänien 70 100 170

Delbelopp ”utvidgningsländer” 40 70 250 40 160 0 0 560

Bosnien och Hercegovina 10 10 20

F.d jugoslaviska republiken Makedonien

(3) 25 15 10 12 62

Serbien och Montenegro (4) 225 225

Delbelopp övriga länder i Central- och

Östeuropa - västra Balkan (1) 0 25 15 10 0 245 12 307

Armenien (5) 28 28

Georgien (5) 110 110

Moldavien 15 15

Tadzjikistan (6) 60 60

Ukraina 100 100 58 258

Delbelopp nya oberoende stater 115 100 138 58 0 60 0 471

Totalsumma 155 195 403 108 160 305 12 1.338

1) Ett bidrag på 20 miljoner euro betalades ut till Albanien 1996. Bidrag på 35 miljoner euro respektive 7 miljoner euro betalades ut till Kosovo och Montenegro 2000.

2) Utbetalningar av lånet skedde på samma gång som utbetalningar av bidrag på 15 miljoner euro 1999 och 10 miljoner euro 2000. Ett ytterligare bidrag på 15 miljoner euro betalades ut 2001.

3) Bidrag om totalt 20 miljoner euro betalades ut under 2000 inom ramen för en ny transaktion, följd av ytterligare ett bidrag på 10 miljoner euro 2001.

4) Utbetalningar och bidrag till ett sammanlagt belopp på 35 miljoner euro utöver de 35 miljoner euro till Kosovo och 13 miljoner euro till Montenegro som beviljades 2000 i form av budgetstöd. Ett ytterligare bidrag på 15 miljoner euro till Kosovo betalades ut 2001.

5) Exceptionellt finansiellt stöd. Dessa låneutbetalningar till Armenien och Georgien ersattes av utbetalningar av bidrag till ett sammanlagt belopp på 8 miljoner respektive 10 miljoner euro 1998 och 4 miljoner respektive 9 miljoner euro 1999. Ett ytterligare bidrag på 6 miljoner euro till Georgien betalades ut 2001.

6) Detta lån betalades ut samtidigt som bidrag på sammanlagt 14 miljoner euro.

(8)

2.3. EIB:s utlåning under 2002 i Central- och Östeuropa, Medelhavsområdet, Asien och Latinamerika samt Sydafrika3

Avsnitt 2.3 utgör årsrapporten för 2002 som skall lämnas till Europapaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 2 i rådets beslut 2000/24/EG.

2.3.1 EIB:s mål och prioriteringar

I Central- och Östeuropa har banken varit allt mer aktiv i de anslutande staterna i syfte att stödja dem i deras förberedelsearbete inför anslutningen och integrationen i Europa (banken stödjer även de övriga kandidatländerna)4. Banken har även upprättat en betydande verksamhet i länderna i västra Balkan genom att stödja investeringsprojekt i Albanien, Kroatien, Serbien och Montenegro samt Bosnien och Hercegovina.

EIB prioriterar förbättring, modernisering och utveckling av transport-, telekommunikations- och energisektorerna, med särskild tonvikt på de transeuropeiska näten på grundval av de väg- och järnvägskorridorer som av den alleuropeiska konferensen för transportministrar fastställts som prioriterade mål för utvecklingen på medellång sikt.

Därutöver har banken successivt utvidgat sitt verksamhetsområde i samband med förberedelserna inför utvidgningen. Miljöfrågor i samband med EIB-projekt, liksom rena miljöfrågor, prioriteras inom ramen för den gradvisa anpassningen av de berörda ländernas lagstiftning till EU-lagstiftningen. Banken stödjer även små och medelstora företag och andra näringslivsinitiativ, antingen direkt eller genom bankens globala lån, särskilt då detta inbegriper partner från EU.

I Medelhavsområdet sker bankens utlåning enligt formella mandat främst inom ramen för Europa-Medelhavspartnerskapet. Lånen syftar till att bidra till mottagarländernas ekonomiska utveckling. Bankens utlåning stödjer individuella investeringsprojekt och, genom globallånesystemet, mindre projekt samt små och medelstora företag, samtidigt som den stärker den finansiella sektorn i de olika länderna. Utöver denna utlåning bistår banken också Turkiet med lån inom Terra-programmet (Turkey Earthquake Reconstruction and Rehabilitation Action (rådets beslut 99/786/EG)) och inom det särskilda åtgärdsprogrammet för tullunionen mellan EG och Turkiet (rådets beslut 2000/788/EG).

Enligt villkoren i Europa-Medelhavspartnerskapet kompletteras EIB:s utlåning ur egna medel med räntesubventioner (för lån på miljöområdet) och riskkapital ur EU:s budget som förvaltas av banken.

Utöver EIB:s utlåning enligt mandatet och på rådets begäran har banken också initierat ett program för lån från egna medel, utan säkerhet, i samband med verksamhet inom Medelhavspartnerskapet. Ett första projekt godkändes 2002.

3 Rättslig grund: Rådets beslut 97/256/EG, 98/348/EG, 98/729/EG, 99/786/EG, 2000/24/EG, 2000/688/EG, 2000/788/EG, 2001/777/EG och 2001/778/EG

4 Utöver EIB:s mandat enligt rådets olika beslut har banken också fortsatt sin verksamhet med stöd inför anslutningen (lånefaciliteter), vilket består i att banken beviljar lån ur egna medel utan säkerhet för att ytterligare bistå de länder som ansökt om medlemskap.

(9)

I Asien och Latinamerika finansierar banken projekt som är av ömsesidigt intresse för gemenskapen och de berörda länderna, t.ex. samfinansiering tillsammans med initiativtagare till EU-projekt, tekniköverföring, samarbete på energi- och miljöområdet. Tabell 2.3.6 innehåller närmare uppgifter om det ömsesidiga intresset av de berörda projekten.

I Sydafrika är bankens målsättning att bidra till ett lyckat genomförande av landets program för återuppbyggnad och utveckling.

Totalt sett kan således utvecklingen av EIB:s verksamhet från 1998 och framåt sammanfattas på följande sätt:

(10)

Tabell 2.3.1 Utanordnanden från egna medel till icke EU-länder (med undantag för utanordnanden från föranslutningsfaciliteter)

I miljoner euro

1998 1999 2000 2001

Första halvåret

2002

Andra halvåret

2002

Totalt 1998-2002

CÖE (1997-2000) 997 906 77 0 0 0 1.980

CÖE (2000-2007) 0 0 1.347 633 545 380 2.905

FYROM 70 60 0 20 0 0 150

Bosnien och

Hercegovina 0 0 60 40

0 0 100

MED (partnerskap

1997-2000) 677 719 0 0 0 0 1.396

MED (partnerskap

2000-2007) 0 0 700 1.205 305 966 3.177

MED (partnerskap 3-

4) 153 26 120 115

0 0 414

Turkiet, TERRA 0 0 375 75 0 0 450

Turkiet, särskilda

åtgärden 0 0 0 0 90 40 130

ALA (1996-1997) 70 0 0 0 0 0 70

ALA (1997-2000) 292 310 136 0 0 0 738

ALA (2000-2007) 0 0 397 543 55 119 1.114

Sydafrika (1997-1997) 135 150 90 0 0 0 375

Sydafrika (2000-2007) 0 0 50 152 0 50 252

AVS (1990-1995) 44 0 0 0 0 0 44

AVS (1996-2000) 245 183 179 188 0 123 918

ULT (1996-2000) 0 14 7 0 0 0 21

TOTALT 2.683 2.368 3.444 3.065 995 1.678 14.233

(11)

2.3.2. Utlåning

År 2002 tecknade banken elva lånekontrakt i Central- och Östeuropa inom ramen för rådets beslut om ett sammanlagt belopp på 500 miljoner euro i tre länder. Merparten av detta belopp (77 %) gick till Rumänien, 17 % till Bulgarien och resten till Slovakien.

– Banken fortsätter att stödja den ekonomiska utvecklingen i de berörda länderna, framför allt genom att finansiera infrastruktur som är av särskilt stor långsiktig betydelse. Av ett totalt belopp på 500 miljoner euro gick 59 %, eller 295 miljoner euro, till kommunikationssektorn, bl.a. vägbyggen och förstärkning av kanalväggar i Rumänien och modernisering av hamninfrastruktur i Donaudeltat i Bulgarien.

– 55 miljoner euro (11 %) lånades ut till förbättringar av infrastrukturen för vattenförvaltning i Rumänien och 30 miljoner (6 %) gick till åtgärder för miljöskydd i Slovakien.

I energisektorn användes 60 miljoner euro (12 % av den totala finansieringen) för förbättringar av kraftöverförings- och distributionsnäten i Bulgarien.

Globala lån på sammanlagt 60 miljoner euro (12 % av den totala finansieringen) beviljades små och medelstora företag i Bulgarien och Rumänien.

Tabell 2.3.2

EIB:s utlåning i Central- och Östeuropa fördelad per land och sektor år 2002

Penningbelopp i miljoner euro Land Antal lån Tecknade

lån, summa

Energi/miljö Kommuni-

kationer Vattenför- valtning och

övrigt

Industri &

tjänster Globala lån och inves- teringslån

Bulgarien 3 87 60 17 10

100% 69% 19% 12%

Slovakien 1 30 30

100% 100%

Rumänien 7 383 278 55 50

100% 73% 14% 13%

Totalt 11 500 90 295 55 60

100% 18% 59% 11% 12%

(12)

År 2002 tecknade banken åtta lånekontrakt i Balkan inom ramen för rådets beslut om ett sammanlagt belopp på 425 miljoner euro i tre länder. Merparten av detta belopp (64%) gick till Serbien och Montenegro, 31% till Kroatien och resten till Bosnien och Hercegovina.

Bankens verksamhet var främst inriktad på kommunikationssektorn, bl.a. väg- och järnvägsbyggen i Serbien och Montenegro samt Kroatien. Totalt gick 310 miljoner euro (73 %) av det totala lånebeloppet till denna sektor.

Energi- och industrisektorerna stod för 95 miljoner euro (22 % av den totala finansieringen), vilket användes för moderniseringen av kraftöverföringsnäten i Serbien och Montenegro och en cementfabrik i Bosnien Hercegovina.

Globala lån på sammanlagt 20 miljoner euro (5 % av den totala finansieringen) beviljades små och medelstora företag i Serbien och Montenegro.

Tabell 2.3. (a)

Fördelning av EIB:s utlåning mellan länder och sektorer i Balkan-länderna 2002

Penningbelopp i miljoner euro Land Antal

lån

Tecknade lån, summa

Energi/Industri Kommunikationer Globala lån

Kroatien 3 130 130

100% 100%

Serbien och Montenegro

4 270 70 180 20

100% 26% 67% 7%

Bosnien och Hercegovina

1 25 25

100% 100%

Totalt 8 425 95 310 20

100% 22% 73% 5%

(13)

I Medelhavsregionen tecknades 2002 lån till ett sammanlagt belopp på 1 401 miljoner euro för 17 transaktioner i sju länder.

Totalt sett gick cirka 29 % av utlåningen till projekt i Turkiet, medan Tunisien, Algeriet och Egypten tillsammans svarade för 50 %.

– Ca 43 % av den totala finansieringen (605 miljoner euro) avsåg kommunikationssektorn. Exempel på projekt var vägbyggen i Algeriet, Tunisien och Turkiet, underjordiska järnvägar i Egypten och utbyggnad av en hamn i Libanon, samt återuppbyggnad av infrastruktur som hade skadats genom översvämmningar i Algeriet.

– Energisektorn upptog 510 miljoner euro (37 % av den totala finansieringen), och medlen gick här till förbättring av överförings- och försörjningsnät för elektricitet i Egypten, Marocko och Tunisien samt gaslagringsanläggningar i Turkiet.

– Vattenförvaltningsprojekt i Marocko och Turkiet stod för 4 % av den totala finansieringen i regionen (60 miljoner euro).

– Ny- och utbyggnad av cementfabriker i Algeriet och Tunisien samt ett sjukhusbygge i Syrien tog 16 % (226 miljoner euro) av den totala finansieringen avseende industi- och tjänstesektorn i anspråk.

(14)

Tabell 2.3 (a)

Fördelning av EIB:s utlåning mellan länder och sektorer i Medelhavsländerna 2002

Penningbelopp i miljoner euro Land Antal

lån Tecknade

lån, summa Energi Kommuni-

kationer Vattenförvaltning

& övrigt Industri & tjänster

Turkiet 4 405 90 225 40 50

100% 22% 56% 9% 13%

Tunisien 3 290 150 120 20

100% 52% 41% 7%

Algeriet 4 221 165 56

100% 75% 25%

Egypten 2 200 150 50

100% 75% 25%

Marocko 2 140 120 20

100% 86% 14%

Syrien 1 100 100

100% 100%

Libanon 1 45 45

100% 100%

Totalt 17 1.401 510 605 60 226

100% 37% 43% 4% 16%

Banken beviljade också tre lån till ett totalt belopp av 145 miljoner euro, fördelat på tre olika länder i Asien och Latinamerika. Ett lån på 30 miljoner euro gick även till den centralamerikanska regionen.

– Ett lån avseende energisektorn i Brasilien tog 31 % av den totala finansieringen (55 miljoner euro) i anspråk, medan ett lån på 50 miljoner (29 %) inriktades på kommunikationssektorn i Indonesien.

– Återstoden på 40 % (70 miljarder euro) av utlåningen avsåg globala lån till Sri Lanka och den centralamerikanska regionen.

(15)

Tabell 2.3 (a)

Fördelning av EIB:s utlåning mellan länder och sektorer i Asien och Latinamerika 2002

Penningbelopp i miljoner euro Land Antal lån Tecknade

lån, summa

Energi Kommunikation

er Industri &

tjänster Globala lån

Brasilien 1 55 55

100% 100%

Regionala Central- amerika

1 30 30

100% 100%

Indonesien 1 50 50

100% 100%

Sri Lanka 1 40 40

100% 100%

Totalt 4 175 55 50 70

100% 31% 29% 40%

Banken tecknade 2002 ett låneavtal i Sydafrika till ett belopp på 50 miljoner euro avseende ett globalt lån för att finansiera små och medelstora projekt.

(16)

2.3.3. Riskdelning

Enligt rådets beslut 2000/24/EG5 i gällande lydelse skall gemenskapens garantier täcka 65 % av det sammanlagt tecknade lånebeloppet. Enligt gällande överenskommelser om riskdelning täcker gemenskapsgarantin alla former av risker när det gäller lån till suveräna stater ("statliga garantier"), medan den endast täcker politisk risk när det gäller andra lån ("icke- statliga garantier"). Banken skulle vidare bara begära att en gemenskapsgaranti utlöses om dess intresse inte kan tillgodoses genom den individuella projektgarantin, antingen av politiska skäl om lånet inte beviljats en suverän stat eller av vilket skäl som helst om det gäller ett lån till en suverän stat. Banken skulle då begära att garantin täcker hela det utestående beloppet.

Första mandatet: (rådets beslut avseende perioden 31 januari 1997 till 31 januari 2000) Inga ytterligare lån tecknades enligt det första mandatet under 2002, så den riskdelningsnivå som uppnåddes enligt det första mandatet är oförändrad. Nivån på utlåningen i förhållande till det sammanlagda utlåningstaket var för Asien och Latinamerika 81 %, för Central- och Östeuropa 26 % och för Medelhavsområdet 3 %.

Andra mandatet: (rådets beslut avseende perioden 1 februari 2000 till 31 januari 2007)

Det kumulerade beloppet för projekt med delad risk sedan utlåningsverksamheten inleddes inom ramen för rådets beslut för den period som startade den 1 februari 2000 var 1 453 miljoner euro i slutet av 2002, vilket motsvarar 7,5% av det totala utlåningstaket och 19,2%

av den utlåning som hittills skett.

I Central- och Östeuropa och Balkan uppgick det sammanlagda beloppet för EIB:s lån med delad risk till 456 miljoner euro, eller 5 % av utlåningstaket för de länderna och 15,7 % av den utlåning som hittills skett i regionen.

I Medelhavsområdet tecknades tre lån enligt systemet med riskdelning under 2002, vilket sammanlagt motsvarade runt 1,6 % av mandatets tak och 3,3 % av det totalt tecknade beloppet. Projektavtalen ingås av naturliga skäl ofta med regeringar eller offentliga organ (i enlighet med programplaneringsförfarandena i Euro-Medelhavspartnerskapet) och den totala riskdelningen förblir därför relativt begränsad i medelhavsländerna.

I Asien och Latinamerika (ALA) uppgick EIB:s lån med delad risk till totalt 891 miljoner euro, vilket motsvarar 36 % av mandatets tak och 80 % av den utlåning som hittills skett i regionen.

Inga låneavtal med riskdelning har ingåtts i Sydafrika.

5 I rådets beslut 2000/24/EG uppmanas banken ”att sträva efter att i största möjliga utsträckning täcka den kommersiella risken på 30 % av sin utlåning enligt detta beslut från icke-statliga garantier på grundval av individuella regionala mandat. Denna procentsats skall utvidgas när så är möjligt och såvitt marknaden tillåter”. Under 2002 fortsatte banken arbeta för riskdelningsmålet, men nu med nivån höjd från det första mandatets 25 % till 30 %.

(17)

Riskdelningen per den 31 december 2002 redovisas i nedanstående tabeller, för varje mandat separat (för första mandatet är riskdelningsandelen oförändrad sedan slutet av 2001).

Tabell 2.3.3

Riskdelning första mandatet

Penningbelopp i miljoner euro Utlånings

tak första mandatet

Totalbelop p för de lån som beviljats fram till

den 31.12.2001

Antal lån som beviljats

med riskdelning

Belopp för de lån som beviljats

med riskdelning

Beviljade lån med riskdelning i

procent av totala beviljade lån

Beviljade lån med riskdelning i procent av

totala beviljade

lån Central- och

Ö

3.520 3.446 21 896 26% 26%

Medelhavsområ 2.310 2.310 5 71 3% 3%

Asien och Latin- 900 900 17 730 81% 81%

Sydafrika 375 374.6 0 0 0% 0%

FYROM 150 150 0 0 0% 0%

TOTALT 7.255 7.180 43 1.697 24% 24%

Tabell 2.3.3 (a)

Riskdelning andra mandatet

Penningbelopp i miljoner euro Utlånings-

tak första mandatet

Totalbelopp för de lån

som beviljats fram till

den 31.12.2001

Antal lån som beviljats med riskdelni

ng

Belopp för de lån som beviljats

med riskdelnin

g

Beviljade lån med riskdelning i

procent av totala beviljade lån

Beviljade lån med riskdelning i

procent av totala beviljade lån

Central- och Östeuropa samt Balkan

9.280 2.905 15 456 5% 16%

Medelhavs-

området 6.425 3.177 4 106 2% 3%

Asien och Latin-amerika

2.480 1.113 19 891 36% 80%

Sydafrika 825 252 0 0 0% 0%

Tullunionen med Turkiet

450 130 0 0 0% 0%

(18)

2.3.4 Samarbete med andra institutioner

I kandidatländerna för EU-medlemskap bedrivs bankens utlåning inom ramarna för EU:s program för stöd till kandidatländerna inför anslutningen, särskilt i form av finansiering av investeringar för att integrera kandidatländernas infrastrukturer med EU:s samt för att stödja små och medelstora företag. Projekten samfinansieras med andra institutioner såvitt detta är möjligt. Bankens verksamhet utgör således en del i en samlad strategi som följs i nära samarbete med kommissionen och, där så är lämpligt, med de internationella finansiella institut som är verksamma i området.

Banken har ett nära och fruktbart samarbete med Phare/Ispa-programmet, något som är mycket uppskattat av mottagarländerna. Förutom ofta förekommande stöd från Phare under investeringsplaneringsfasen för att säkerställa att de projektstudier och det tekniska bistånd som krävs till stöd för EIB-projekten tillhandahålls, samarbetar banken även med Phare vid samfinansiering av infrastrukturprojekt.

Phares och de övriga internationella finansiella institutens bidrag till projekt som finansierades av EIB under 2002 framgår av nedanstående tabell. Ytterligare projekt samfinansierades inom ramen för bankens lånefacilitet inför anslutningen, vilken inte omfattas av denna rapport.

För sydöstra Europa deltar banken tillsammans med kommissionen i en styrgrupp för infrastruktur, som förbereder projekt.

Tabell 2.3.4 Samfinansiering i Central- och Östeuropa 2002

I miljoner euro

Land Projekt Kostn. EIB Phare/

Ispa*

Multi- laterala institutioner

Övriga6

Rumänien Återställande i skick samt förbättring av ca 745 km järnvägsräls

480,0 240,9 25,0 0 215,0

Förbättring av vattentillförsel och avloppsnät i fem kommuner

253,1 55,0 163,1 0 35,0

Bulgarien Restaurering av eldistributionssektorn

153,0 60,0 41,0 52,0

Slovakien Uppförande och/eller restaurering av infrastruktur för vatten och avlopp

120,0 30,0 60,0 30,0

Totalt 1.006,1 385,0 248,1 41,0 332,0

6 Inklusive finansiering från suveräna stater, sponsorer och affärsbanker.

(19)

Tabell 2.3.4 (a) Samfinansiering i Balkanländerna 2002

I miljoner euro

Land Projekt Kostn. EIB Multi-

laterala institut

Bilaterala

institut Övriga6

Serbien och

Montenegro Återuppbyggnad av 860 km vägar och motorvägar

190,0 95,0 75,0 1,5 18,5

Återuppbyggnad av de viktigaste järnvägslederna

170,0 85,0 60,8 7,5 16,7

Modernisering och återställande av elinfrastruktur

140,0 70,0 53,0 17,0

Kroatien Uppförande av två

motorleder 177,0 60,0 60,0 57,0

Restaurering av

motorvägar 112,0 50,0 47,0 15,0

Modernisering av flygtrafikledninge n

46,9 20,0 20,0 6,9

Bosnien Hercegovina

Modernisering av en cementfabrik och uppförande av ny

produktionslinje

75,0 25,0 25,0 25,0

Totalt 910,9 405,0 340,8 9,0 156,1

(20)

I Medelhavsområdet bedrivs bankens verksamhet som en del av EU:s generella politik i området och ingår således i en samlad strategi som följs i nära samarbete med kommissionen och där så är lämpligt med andra internationella finansiella institut, bland annat genom samfinansieringsprojekt. Dessa instituts bidrag till projekt som finansieras av EIB framgår av tabellen nedan.

Tabell 2.3.5 Samfinansiering i Medelhavsländerna 2002

I miljoner euro

Land Projekt Kostn. EIB Multi-

laterala institut

Bilaterala

institut Övriga

6

Turkiet Modernisering och dubblering av ca 500 km väg längs två prioriterade korridorer

927,0 225,0 315,0 387,0

Förbättring av vatten- och avloppstjänster i medelstora städer

96,0 40,0 51,0 5,0

Delbelopp 1.023,0 265,0 366,0 392,0

Tunisien Uppförande av en avgiftsbelagd motorväg

310,0 120,0 110,0 80,0

Egypten Byggnad av naturgasdrivet

kombikraftverk 530,7 150,0 189,0 191,7

Förlängning av Kairos

tunnelbana 133,4 50,0 28,9 54,5

Marocko Ökad

sammankopplingskapacitet för el mellan Marocko och två grannländer (Spanien och Algeriet)

362,2 120,0 82,0 50,0 110,2

Algeriet Uppförande och drift av en

cementanläggning 263,7 45,6 35,5 0 182,6

Syrien Uppförande och utrustning av regionala sjukhus

333,0 100,0 24,0 209,0

Totalt 2.956,0 850,6 48,5 401,9 1.220,0

(21)

I Asien och Latinamerika fortsätter banken att finansiera projekt som är av ömsesidigt intresse för det berörda landet och EU. Det ömsesidiga intresset i de låneavtal som ingicks under 2002 beskrivs i tabellen nedan. Banken samarbetar såvitt det är möjligt och fördelaktigt med andra internationella finansiella institut.

Tabell 2.3.6 Ömsesidigt intresse i projekt i länder i Asien och Latinamerika

Land Projekt Gemensamt intresse

Brasilien Utvidgning och modernisering av det fasta telenätet

Låntagaren är ett företag som ägs och drivs av ett företag i EU. Projektet utvidgar och förbättrar infrastrukturen i ett mycket fattigt område.

Indonesien Utbyggnad av mobilkommunikati onsnätet

Låntagaren är ett helägt dotterbolag till en europeisk bank. Dessutom omfattar projektet överföring av europeisk kompetens och teknik inom telekomsektorn.

Sri Lanka Finansiering av små och medelstora projekt

Projektet är av ömsesidigt intresse då 1) en av delägarna är ett finansiellt utvecklingsinstitut i EU och 2) finansieringen kommer att inriktas på investeringar som görs av EU-företag eller som på annat sätt är av intresse för EU.

Centralame rikanska regionen

Finansiering av små och medelstora projekt

Projektet är av ömsesidigt intresse då finansieringen kommer att inriktas på investeringar som görs av dotterbolag till EU-företag eller gemensamma amerikanska och EU-företag, eller som på annat sätt är av intresse för EU.

(22)

Tabell 2.3.7 Lån tecknade i Central- och Östeuropa 2002

Land Beskrivning Lån

Belopp i miljoner euro

Risk- delning

Rumänien Återställande i skick samt förbättring av ca 745 km järnvägsräls 240,0 Nej Förbättring av vattentillförsel och avloppsnät i fem kommuner 55,0 Nej Förbättringar av navigeringsförhållandena i Donaudeltat 38,0 Nej Finansiering av små och medelstora projekt (3 lån) 50,0 Ja

Totalt 383,0

Bulgarien Renovering och modernisering av hamninfrastruktur i Klaipeda 17,0 Nej

Restaurering av eldistributionssektorn 60,0 Nej

Finansiering av små och medelstora projekt 10,0 Ja

Totalt 87,0

Slovakien Uppförande och/eller restaurering av infrastruktur för vatten och

avlopp 30,0 Nej

Totalsumm

a 500,0

(23)

Tabell 2.3.7 (a) Lån tecknade i Balkan 2002

Land Beskrivning Lån

Belopp i miljoner euro

Risk- delning

Serbien och Montenegro

Återuppbyggnad av 860 km vägar och motorvägar 95,0 Nej

Restaurering av de viktigaste järnvägslederna 85,0 Nej

Modernisering och återställande av elinfrastruktur 70,0 Nej

Finansiering av små och medelstora projekt 20,0 Nej

Totalt 270,0

Kroatien Färdigställande av två motorleder 60,0 Nej

Restaurering av motorvägar 50,0 Nej

Modernisering av flygtrafikledningen 20,0 Nej

Totalt 130,0

Bosnien och Hercegovina

Modernisering av en cementfabrik och uppförande av ny

produktionslinje 25,0 Ja

Totalsumma 425,0

(24)

Tabell 2.3.8 Lån tecknade i Medelhavsländerna 2002

Land Beskrivning Lån

Belopp i miljoner euro

Risk- delning

Turkiet Modernisering och dubblering av ca 500 km väg längs två prioriterade korridorer

225,0 Nej

Omvandling av gaslagringsanläggningar 90,0 Nej

IT-läromedel för grundskolan 50,0 Nej

Förbättring av vatten- och avloppstjänster i medelstora städer 40,0 Nej

Totalt 405,0

Tunisien Eltransport 150,0 Nej

Färdigställande av en avgiftsbelagd motorväg 120,0 Nej

Modernisering av en cementfabrik och utökande av produktionskapaciteten

20,0 Ja

Totalt 290,0

Algeriet Uppförande av en motorvägssträcka 70,0 Nej

Uppförande och drift av en ny cementfabrik (två lån) 55,8 Ja Förbättringar av vägnätet i omgivningarna kring Alger 50,0 Nej

Återuppbyggnad efter översvämning 45,0 Nej

Totalt 220,8

Egypten Byggnad av naturgasdrivet kombikraftverk 150,0 Nej

Förlängning av Kairos tunnelbana 50,0 Nej

Totalt 200,0

Marocko Ökad sammankopplingskapacitet för el mellan Marocko och två

grannländer (Spanien och Algeriet) 120,0 Nej

Miljöskydd 20,0 Nej

Totalt 140,0

Syrien Uppförande och utrustning av regionala sjukhus 100,0 Nej

Libanon Utbyggnad av hamninfrastrukturen 45,0 Nej

Totalsumma 1.400,8

(25)

Tabell 2.3.9 Lån tecknade i Asien och Latinamerika 2002

Land Beskrivning Lån

Belopp i miljoner euro

Risk- delning

Brasilien Utvidgning och modernisering av det fasta telenätet 54,6 Ja

Indonesien Utbyggnad av mobilkommunikationsnätet 49,6 Ja

Sri Lanka Finansiering av små och medelstora projekt 40,0 Nej Regionala

Centralamerika

Finansiering av små och medelstora projekt 30,0 Nej

Totalsumma 174,2

Tabell 2.3.10 Lån tecknade i Sydafrika 2002

Land Beskrivning Lån

Belopp i miljoner euro

Riskdeln ing

Sydafrika Finansiering av små och medelstora projekt 50,0 Nej

(26)

2.4. Utlåning till länder som skrivit under Lomékonventionen

EIB:s totala utlåning till AVS-länder och ULT uppgick till 297,65 miljoner euro, varav 123 miljoner euro ur bankens egna medel och 174,65 miljoner euro i form av riskkapital.

Fördelningen av utlåningen mellan regioner och sektorer ser ut på följande sätt:

Tabell 2.4.1 Fördelning av EIB:s utlåning mellan regioner och sektorer i AVS-länderna och ULT

I miljoner euro Totalt Egna

medel* Risk-

kapital Energi Kom- munika-

tioner

Vatten- förvaltning &

jordbruk

Industri

&

tjänster

Globala lån

AVS/ULT 298 123 175 37 87 38 30 106

Afrika 213 83 130 37 87 23 30 36

Södra 50 30 20 12 20 18

Västra 48 20 28 20 3 4 21

Central-

afrika 42 0 42 34 8

Östra 40 0 40 25 15

Regional 33 33 33

Västindien Stillahavso

mrådet

85 40 45 15 70

ULT 0 0 0

*Samtliga subventionerade.

(27)

3. BUDGETKONSEKVENSER AV UTLÅNINGEN

Utlåningen påverkar gemenskapsbudgeten i de fall då den medför garantier ur budgeten eller räntesubventioner eller sker under särskilda villkor som gör att den utgör en risktransaktion för långivaren.

3.1. Garantier ur budgeten

Den 22 december 1999 beslutade rådet om en generell förlängning med sju år av gemenskapens åtagande att ställa garantier ur budgeten för de lån som EIB beviljar utanför gemenskapen (rådets beslut nr 2000/24/EG, EGT L 9 av den 13 januari 2000). Beslutet ändrades två gånger under 2000 (2000/688/EG och 2000/788/EG).

Den 6 november 2001 belutade rådet att låta gemenskapsgarantin omfatta även EIB:s utlåning till Jugoslavien, eftersom detta land nu räknas till gruppen central- och östeuropeiska länder (rådets beslut 2001/778/EG).

De nya taken för respektive region är följande (belopp i euro):

Turkiet: 450 miljoner

Central- och Östeuropa: 9 280 miljoner Länderna i Medelhavsområdet 6 425 miljoner Latinamerika och Asien: 2 480 miljoner

Sydafrika: 825 miljoner

Sammanlagt får ett lånebelopp på högst 19.460 miljoner euro täckas av gemenskapsgarantier och garantierna täcker då endast 65 % av det totala utlånade beloppet (jämfört med 70 % enligt det tidigare mandatet). Enligt de nya bestämmelserna är EIB också skyldig att i möjligaste mån söka garantier från sina finansiella intermediärer (på kommersiell basis), och skall eftersträva att sådana garantier täcker 30 % av det samlade utlåningstaket (jämfört med 25 % enligt det tidigare mandatet).

Detta garantiprogram löper ut den 31 januari 2007, men kan automatiskt förlängas med 6 månader i taget om utlåningstaket inte har uppnåtts.

Kommissionens budget täcker dessutom 65 % av ett maximalt belopp på 600 miljoner euro till Turkiet (TERRA), vilket beviljades utan riskdelning.

Under det tredje året av det nya mandatet tecknade EIB låneavtal för totalt 2 550 miljoner euro och ökade därmed det totala beloppet i det nya mandatet till 7 577 miljoner euro, vilket motsvarar 38,9 % av utlåningstaket, med en riskdelning som redan är lika med 19,2% av de tecknade lånen.

(28)

En närmare redogörelse för situationen i fråga om de olika garantiåtagandena återfinns i kommissionens halvårsrapporter om garantier som berör den allmänna budgeten.

3.2. Räntesubventioner

Räntesubventioner har ingått som bidragsform i ett flertal gemenskapsprogram såväl inom som utanför EU. Kommissionen utarbetade på rådets anmodan en övergripande utvärderingsrapport i detta ämne (se KOM(2000) 524 av den 6 september 2000). De flesta av de berörda programmen är vid det här laget fullbordade och påverkar således inte längre budgeten, men i tabellen nedan förtecknas de program som ännu pågår och vilka belopp i räntesubventioner som beviljats under de aktuella åren.

Tabell 3.2.1 Räntesubventioner som utbetalats inom ramen för de olika gemenskapsmekanismerna under perioden 1995-2002

I miljoner ecu/euro

Gemenskapssubventioner EIB-subventioner

Budgetår Naturkatastro fer

Transeuropeiska nät

EUF

MEDA

Bosnien

F.d jugoslavi ska repu- bliken Makedo- nien

1995 6,1 25,0 28,1 15,2

1996 4,3 18,0 28,6 22,4

1997 4,0 37,0 56,9 48,2

1998 2,8 20,0 24,5 30,3 2,7

1999 2,2 71,0 27,1 29,2 4,0

2000 1,7 54,0 18,7 17,4 1,1

2001 1,3 15,0 14,5 26,6 2,3

2002 0,9 14,3 19,9 19,1 1,0 2,5

3.3. Riskkapital

Enligt avtalen med Medelhavsländerna och Lomékonventionen tecknar EIB koncessionslån som omfattas av särskilda bestämmelser om löptid eller skuldkonsolidering, vilket gör dessa lån jämförbara med riskkapitalinvesteringar. När det gäller Medelhavsområdet finansieras denna utlåning genom den allmänna budgeten och vad gäller AVS-länderna genom EUF:s budget. En fördelning mellan transaktionerna redovisas i tabell 2.4.1.

(29)

4. STATISTIKBILAGA

Tabell 4.1 Årlig utveckling av upp- och utlåning inom gemenskapen

I miljoner euro 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Upptagna lån

EKSG 1.474 908 644 386 298 474 - - - -

Europeiska gemenskapen (1)

1.209 4.969 245 410 155 195 403 108 160 305 12

Euratom - - 49 - - - - - - 40 40

GNI - - 70 66 - - - - - -

Kommissionen totalt

2.683 5.877 1.008 862 453 669 403 108 160 345 52

EIB 2) 12.974 14.224 14.148 12.395 17.553 23.026 30.098 28.355 29.038 32.172 38.016 Gemenskapen

totalt

15.657 20.101 15.156 13.257 18.006 23.695 30.501 28.463 29.198 32.517 38.068

II. Utlåning

EKSG 1.486 918 674 409 280 541 21 - - -

Bytesbalans (1) 1.209 4.969 245 410 155 195 403 108 160 305 12

Euratom - - 49 - - - - - - 40 40

GNI 9 30 - - - - - - - -

Kommissionen totalt

2.704 5.917 968 813 435 736 424 108 160 345 52

EIB 3) 16.066 17.724 17.682 18.604 20.946 22.958 25.116 27.765 30.644 31.184 33.443 Gemenskapen

totalt

18.770 23.641 18.650 19.417 21.381 23.694 25.540 27.873 30.804 31.529 33.495

Anm.: Skillnaderna mellan kommissionens totala ut- och upplåning beror på de upplåningstransaktioner som görs i refinansieringssyfte och på variationer i saldot för upplånade medel som inte lånats ut vid budgetårets slut.

Skillnaderna mellan EIB:s ut- och upplåning beror på att EIB:s utlåning finansieras både genom upplåning och genom bankens egna medel.

(1) Mekanism för finansiellt stöd till medlemsstaterna, finansiellt stöd till tredje land och övriga stödformer.

(2) Summan av upplånade medel.

References

Related documents

Genom direktivet införs en obligatorisk skyldighet för fartygsägarna i EU att ha ett tillräckligt försäkringsskydd för sina fartyg, i enlighet med Internationella

De projektansvariga för den havsbaserade vindkraftens integrering i elnätet gjorde betydande framsteg, medan de projektansvariga för det sista återstående projektet för

Trots denna positiva utveckling är mångfalden bland de produkter som importeras från Centralamerika begränsad – de fyra mest importerade produkterna står för runt 60 % av

Enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 20/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och

Rörelsevinsten för det tredje kvartalet förbättrades dock och uppgick till 6,0 miljoner euro eller 1,3 miljoner euro större än året innan.. Bilgruppens rörelsevinst ökade

Seppäläs omsättning ökade med 12,3 procent jämfört med första kvartalet år 2011 och uppgick till 31,3 miljoner euro (27,9 miljoner euro).. Omsättningen ökade med 12,1 procent

Utvärderingen av de huvudsakliga kvantitativa vinsterna gjordes för 23 slutförda projekt eller projektkluster som delfinansierats av fonden med 31 miljoner euro och valts ut

Timmerförordningen syftar till att skapa lika förutsättningar genom att fastställa samma krav på laglighet för både inhemskt timmer och importerade trävaror och genom att