Plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling

(1)

Plan för likabehandling

och plan mot kränkande behandling

Rälsen Norrviken

Läsåret 2015/2016

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Varför en Likabehandlingsplan?

1.2 Grunduppgifter

1.3 Rälsens policy och vision

2. Begrepp och definitioner 2.1 Diskriminering

2.2 Trakasserier och kränkande behandling 2.3 Diskrimineringsgrunder

3. Utvärdering

4. Hur arbetar vi läsåret 2015/2016?

4.1 Kartläggning

4.2 Främjande insatser och förebyggande åtgärder 4.3 Rutiner vid akuta situationer

4.4 Delaktighet och förankring

5. Bilagor 5.1. Skollagen 5.2. Kontaktpersoner

5.3. Blankett ”Rutiner för dokumentation av kränkande behandling”/förvaras i Trygghetsgruppens pärm 5.4. Husmodellen

(3)

1. Inledning

1.1 Varför en Likabehandlingsplan?

Detta dokument författas utifrån två regelverk: Diskrimineringslagen och 6 kap.8§ i Skollagen.

Dessa lagar anger förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan (se bilaga 1). I och med dessa lagar skall varje skola framställa en Likabehandlingsplan som syftar till att det ska finnas planerade åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan

kränkande behandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter, och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,

könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Genom att aktivt arbeta för likabehandling kan vi minimera risken för att trakasserier,

diskriminering och kränkande behandling uppkommer. En grund i arbetet mot detta är att skapa en Likabehandlingsplan som skolan kan utgå ifrån. Den bör ha en tydlig struktur och innehålla rutiner för hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp ärenden.

Likabehandlingsplanen ska vara känd av personal, elever och föräldrar. Det ska vara ett levande dokument som ska följas upp, utvärderas och revideras årligen.

1.2 Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem

Ansvariga för planen

Mia Elverö, rektor Rälsen Norrviken Lisa Öjefors, arbetslagsledare

Helena Nydell, skyddsombud Planen gäller från

2015-10-01 Planen gäller till 2016-09-30

(4)

1.3 Rälsens policy och vision

Rälsens policy gällande trakasserier och kränkande behandling vilar på en demokratisk grund.

Med det menas att vid Rälsen AB får ingen behandlas kränkande eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,

könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Rälsen arbetar för en jämställd förskola och skola.

Vid Rälsen AB ska alla elever känna sig trygga samt känna tilltro och tillit till alla vuxna som finns runt omkring dem. Här är alla barn och elever allas ansvar. Vid vår skola ska alla, både barn, elever och vuxna, bemöta varandra vänligt och artigt och visa varandra respekt. Rektor, pedagoger och övrig personal vid Rälsen AB accepterar och tolererar inte någon form av diskriminering eller kränkande behandling.

2. Begrepp och definitioner

2.1 Diskriminering

Diskriminering är när en elev på skolan, under osakliga grunder, behandlas sämre (än andra elever) av skolpersonal eller av andra elever. Denna behandling har samband med

diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till skolan med motiveringen att det redan går så många flickor här.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

(5)

2.2 Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel

”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”etniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är

personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook eller Instagram).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som enligt lag anses som kränkande behandling kan vara följande;

Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och

”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten

(6)

av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

2.3 Diskrimineringsgrunder Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier;

Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej” [diskriminering] .

Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen [trakasserier på grund av kön].

Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst [sexuella trakasserier].

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier;

Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans [trakasserier].

Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär [diskriminering].

Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där [trakasserier].

(7)

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp [diskriminering].

Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”[trakasserier].

Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.

Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål[diskriminering].

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av

diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt [trakasserier].

Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen

”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning [diskriminering].

Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp [trakasserier] . Funktionsnedsättning

Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO

(diskrimineringsombudsmannen) använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

(8)

På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp [diskriminering].

Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är ett jävla CP” [trakasserier].

Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”[diskriminering/trakasserier] .

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell och heterosexuella läggningar.

Exempel på händelser som ses som diskriminering/trakasserier i samband sexuell läggning;

Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb” [trakasserier].

Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något [trakasserier] . Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot

åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.

Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandling/anpassning är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier; Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.. [trakasserier]. Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall [trakasserier].

3. Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Utvärdering i föräldragruppen har skett genom Pilens enkätundersökning. Eleverna fyller i en trygghetsenkät och intervjuas av sin klasslärare/mentor inför varje utvecklingssamtal, dvs. en gång per termin. Resultaten har följts upp.

(9)

Fritidshemmet och förskoleklass har gjort sociogram vid tre tillfällen. Syftet med sociogram är att synliggöra elever som kan vara utanför och planera för aktiviteter som skapar nya relationer.

Klasserna har fått i uppgift att titta på likabehandlingsplanen i slutet av höstterminen. Eleverna har arbetat med planen i grupper.

Personalen har utvärderat likabehandlingsplanen vid terminsslutet våren 2015.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Rektor, fritidsansvarig, kurator och arbetslagledare har deltagit i utvärderingen av fjolårets plan.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

 Trygghetsgruppen har hittat en rutin för dokumentation och att snabbt hantera och lösa ärenden.

 Fortsätta med en punkt vid måndagsmötet för barnprat som döps om till

“likabehandlingsprat” för att tydliggöra kopplingen och förståelsen för likabehandlingsarbetet.

 Önskemål fanns om att arbetslaget behövde lägga mer tid på att levandegöra likabehandlingsplanen hos eleverna genom att koppla till klassråd och fritidsråd.

Klasserna fick i uppgift att arbeta i grupper kring likabehandlingsplanen i slutet av höstterminen, något som även kommer göras hösten 2015. Dessa grupparbeten tog sig form i exempelvis filmer och forumteater.

 Bra med hög bemanning under elevernas raster. Fortsätter med minst tre rastvakter under läsår 15/16.

 Personalens fortbildning kring elever med neuropsykiatriska funktionshinder inom Viktoriaprojektet som löpt under år 14/15 har varit ett forum för diskussion och bidragit till ökad samsyn och kommunikation. Skolans personal har erbjudits föreläsningar och lyft till diskussion pedagogiska, psykologiska och psykosociala frågor. Målet är att fortsätta dialogen och samarbetet i personalen för att ge förutsättningar för trygghet och förutsägbarhet hos barnen.

 Föräldrar har uttryckt önskemål om att vara delaktiga, och aktiviteter såsom Drakudden, basaren, kabare, drop in-fika, har varit lyckat under året. Trygga föräldrar och bra samarbete ger trygga barn.

 Utifrån utvecklingssamtalen är upplevelsen att vi har barn som är trygga och trivs.

 Under året har det framkommit behov av en vuxen på fotbollsplanen under raster och fritids.

 En punkt på trivselenkäten bör tillföras under året: Hur är det på gården?

Årets plan ska utvärderas senast

Elevernas utvärdering sker i samband med likabehandlingsarbetet och utifrån deras upplevelse av trygghet och trivsel som utvärderas varje termin. Personalens utvärdering genomförs före midsommar 2016.

(10)

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Planen kommer att utvärderas genom en diskussion med Trygghetsgruppen samt arbetslagsledare för skola och fritids. Eleverna kommer att få delta i utvärdering av planen under fritidsråd samt klassråd.

Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Mia Elverö

4. Hur arbetar vi läsåret 2015/2016?

4.1 Kartläggning Kartläggningsmetoder

En kartläggning av verksamheten görs i början av höstterminen år 2015. Samtal och diskussioner samt genomgång av dagliga rutiner, öppning och stängning, utflykter, hämtning och lämning, regler vid lek, säkerhet på skolgården, vilka områden på gården behöver bemannas extra, vilka elever kräver extra tillsyn. Vi använder husmodellen för kartläggning. Avstämning görs hur det fungerar, under skol- och fritidsmöte på måndagar. Inför utvecklingssamtal görs enskilda intervjuer, hur eleverna uppfattar sin skol- och fritidsmiljö, samt kamratrelationer och

vuxenkontakter. Fritids gör sociogram dvs. en sammanställning över kamratrelationerna . Detta görs ca fem gånger under läsåret.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.

Hur eleverna involveras i kartläggningen

Eleverna kommer i början av hösten 2015 att klassvis diskutera eventuella förbättringsområden.

Skolorna genomför även en trygghetsenkät, både på höst- och vårterminen som ligger till grund för kartläggningen. Pedagogerna kommer även att föra samtal med eleverna i klasserna.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen involveras i kartläggningen genom diskussioner och samtal under skol- och fritidsmöten.

Resultat och analys

Rälsen Norrviken har förtydligat dokumentationsrutinerna vid kränkande behandling. En ny mall har tagits fram, vilken börjar användas i oktober 2014.

(11)

4.2 Främjande insatser och förebyggande åtgärder Åtgärd 1

Mål

Samsyn bland pedagoger skapar förutsägbarhet för elever Insats

Under kommande läsår planeras pedagogiska möten varannan vecka med utrymme för diskussion och reflektion. Under temaveckorna är mötet måndagar kl 10-11.

Övrig tid: torsdagar kl 10-11. Målet är att fortsätta med samma tänk som under

”Viktoriaprojektet” dvs. arbeta för samsyn kring barnen och arbeta för ett gemensamt förhållningssätt. Detta ska ge förutsättningar för trygghet och förutsägbarhet för barnen.

Vi har två grupperingar för pedagoger, åk F-1 samt åk 2-3.

Uppföljning

Kontinuerligt under året under pedagogiska möten.

Ansvarig

Rektor/all personal

Datum när det ska vara klart Pågående under hela arbetsåret.

Åtgärd 2 Mål

Eleverna ska, oberoende av ålder få delta och bli involverade i skolans demokratiska arbetssätt.

Insats

Demokrati ska ha en central roll.

Eleverna kommer att delta i planering av temadagar, utflyktsdagar, studiebesök m.m. I skolan och på fritids får de möjlighet att träna förmågan att vara med och bestämma och att ta ansvar, i olika grad utifrån ålder och mognad. Det finns av vuxna givna ramar, men möjlighet för elever att välja form och aktivitet.

Elevråd hålls tre gånger på hösten och två gånger på våren. Rektor och representant från trygghetsgruppen deltar då alltid för att möjliggöra snabba beslutsvägar. Inför elevrådet har klasserna ett klassråd där samtliga elever får möjlighet att komma till tals. På fritidshem hålls råd var sjätte vecka.

(12)

Uppföljning

Efter varje elevråd tas ev. nya beslut upp i samtliga klasser med hjälp av

klassrådsrepresentanterna och klassläraren (som har protokollet från mötet som stöd).

Rastkompisarna kan ge tips till trygghetsgruppen om vad som fungerar bra/behöver förbättras under rasterna.

Ansvarig

Rektor/trygghetsgrupp/fritidshemsansvarig/klasslärare.

Alla elever och all personal ska kunna känna sig trygga och stolta över sin egen person.

Insats

Vi är en liten enhet där alla pedagoger känner alla elever vilket skapar trygghet och stabilitet.

Skolan har goda förutsättningar att möta elever med skilda behov. I vårt värdegrundsarbete kommer vi att arbeta med olika metoder såsom, drama, forumspel och värderingsövningar.

Eleverna kommer då att få möjlighet att reflektera kring frågor om vänskap, genus, olikheter, likheter, demokrati och jämställdhet. Klasserna kommer såsom tidigare att ha värdegrundsarbete på schemat.

Uppföljning

Under skol- och fritidshemsmöten diskuteras hur värdegrundsarbetet fungerar i åk F-3.

Ansvarig

Rektor/all personal.

Rälsen har som mål att arbeta för god kamratskap och synliggöra samhällets mångfald för eleverna. Alla elever ska också ges samma förutsättningar i skolan.

(13)

Insats

Eleverna kommer att kunna resonera och utöva de demokratiska principerna då klasserna arbetar med värdegrund, mångfald och etiska frågor. Eleverna kommer också genom gemensamma diskussioner besluta vad rastkompisarna har för uppgift och hur man är en god kamrat under såväl lektioner som hela skoldagen. På första måndagsrasten introduceras en ny lek av rastvakterna och rastkompisarna. Uppföljning sker under klassråd samt vid några tillfällen tillsammans med Ayat. Andra insatser för god kamratskap kommer också att genomföras under läsårets gång genom de tre skolornas gemensamma temaarbete “Uppfinnare, upptäckare och entreprenörskap” där barnen får öva samarbete samt upptäcka och stärka sin egen person och intressen.

Uppföljning

Kamratskap och skolans stöd till eleverna följs upp i föräldraenkäten Pilen. I det löpande värdegrundsarbetet samt arbetet med FNs barnkonvention följs det upp.

Ansvarig

Klasslärare, fritidshemspersonal och rektor.

Alla klasser har som mål att få diskutera olika familjebilder, etnicitet och jämställdhet.

Insats

Detta kommer att ske genom åldersanpassad litteratur och filmvisning samt samtal om värdegrundsfrågor som pågår under lektionerna i klasserna.

Fortsätta arbetet med FNs barnkonvention och med skolans fadderbarn i Costa Rica.

Uppföljning

Eleverna ges möjlighet till muntlig utvärdering tillsammans med klasslärare under SO arbete.

Ansvarig

Klasslärare och fritidshemspersonal.

(14)

Rälsens elever ska få öva på att ta ansvar och visa respekt för varandra. Målet är att eleverna tillsammans med pedagogerna ska synliggöra de positiva effekterna av ansvarstagande och god kamratskap.

Insats

Familjegrupper F-3.

Lägerskolan på Drakudden, en “kickoff” med samarbetsövningar och ”lära-känna-lekar.

Ansvar för inre och yttre miljö, trivselfix, återvinning och kompostering mm.

Under året ska dokumentet ”Överenskommelser revideras, text ska läggas till för föräldrar ”Jag har tagit del av och står bakom…” Istället för att lämna ut detta dokument vid terminsstart ska vi framöver lämna ut till föräldrar under hösten, i samband med utvecklingssamtal.

Uppföljning

Genom en punkt för ansvarspedagogik på pedagogiskt möte, där skola och fritidshemspersonal deltar.

Ansvarig

Klasslärare, fritidshemspersonal och rektor.

4.3 Rutiner vid akuta situationer

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

 Goda förutsättningar finns att upptäcka trakasserier och kränkande behandling, då småskalighet råder. få elever, hög bemanning.

 Trygghetsgruppens brevlåda, finns tillgänglig för samtliga elever. Trygghetsgruppen presenterar sig inför varje nytt läsår.

 Trygghetsenkät genomförs varje termin inför utvecklingssamtal. Kartläggning/sociogram görs under fritidstid.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

 Vid förekomst av trakasserier eller kränkande behandling använder skolan en

handlingsplan som konkret återger vad som ska göras i varje situation. Denna finns till stöd för personal och elever då det förekommer en situation där skolan behöver ingripa.

Allt arbete följs upp.

(15)

 Någon form av trakasserier eller kränkande handling uppmärksammas.

Mentor/klasslärare kontaktas. Mentor/klasslärare agerar tillsammans med den vuxne som uppmärksammat den kränkande behandlingen för att handlingen ska upphöra.

 Samtal inleds med berörda elever en och en. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och hur det ska upphöra. Det förs daterat protokoll som utöver åtgärder ska innehålla datum för uppföljningar. All ny information kompletteras skriftligt. Föräldrar informeras.

 Uppföljningar sker enskilt med berörda parter för att försäkra sig om att mobbing, trakasserier eller kränkande behandling har upphört. Föräldrar deltar vid behov. När ärendet avslutas görs en notering i rapporten.

 Vid fortsatta kränkningar kontaktas elevhälsoteamet. Samtal sker kring vad skola och föräldrar kan göra för att kränkningarna ska upphöra.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

 Rektor handlägger ärendet vidare enligt följande plan:

 Någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppmärksammas.

Eleven kontaktar lärare, förälder eller rektor. Om det är lärare eller förälder som får informationen kontaktar de rektor.

 Rektor kontaktar skyndsamt berörd elev för samtal kring händelsen. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och åtgärder. Protokoll som förs vid detta möte ska innehålla datum för uppföljning. All ny information kompletteras skriftligt i rapporten som finns hos rektor.

 Rektor kontaktar berörd personal för samtal kring händelsen. Vid behov deltar personer som bör kallas. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och åtgärder. Föräldrarna kontaktas och deltar vid behov.

 Vid fortsatt kränkande behandling eller upprepade incidenter kontaktas rektor omedelbart. Samtal sker kring vilka åtgärder som bör vidtas för att den kränkande behandlingen ska upphöra. Om det är rektor som diskriminerar, trakasserar eller kränker någon elev kontaktar lärare eller förälder VD för Rälsen.

Rutiner när personal kränks av elev

 Upptäckt/Anmälan - Den som upptäcker, eller får signaler om, att någon i skolans personal har utsatts för kränkning eller trakasserier av elever bör omedelbart meddela rektor. Rektor utreder vad som har hänt.

(16)

 Samtal med berörda parter - Rektor kartlägger de berörda parternas upplevelser om händelsen. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och åtgärder. Protokoll som förs vid detta möte ska innehålla datum för uppföljning. All ny information kompletteras skriftligt i rapporten som finns hos rektor.

 Vårdnadshavare informeras omedelbart -Vårdnadshavare till inblandad elev/elever ska informeras snarast möjligt av rektor om vad som hänt.

 Samtal med de inblandade och vårdnadshavare - Rektor kallar till samtal så fort som möjligt med de inblandade för utredning. Om någon av parterna önskar/kräver att en tredje part som stöd ska vara med på samtalet ska detta tillgodoses.

 Ytterligare åtgärder - Om incidenten är så allvarlig att ytterligare åtgärder behöver vidtas gäller arbetsrättsliga regler samt de av samhället uppsatta lagar och förordningar.

 Återkoppling och uppföljningssamtal med berörda - Återkoppling ska ske inom en vecka och uppföljningssamtal utförs inom en månad.

 Dokumentation - Dokumentation sker kontinuerligt.

Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av kollegor, skolledning eller föräldrar

 Upptäckt/Anmälan - Den som upptäcker, eller får signaler om, att någon i skolans personal har utsatts för kränkning eller trakasserier av kollegor, skolledning eller

föräldrar, bör omedelbart meddela rektor. Rektor utreder vad som har hänt. Om rektorn är inblandad part, lämnas ansvaret till VD och Atvexa.

 Samtal med berörda parter med en tredje part - Rektor kartlägger tillsammans med tredje part de berörda parternas upplevelser om händelsen. Samtal förs kring uppkomst,

förekomst och åtgärder. Protokoll som förs vid detta möte ska innehålla datum för uppföljning. All ny information kompletteras skriftligt i rapporten som finns hos rektor.

 Ytterligare åtgärder - Om incidenten är så allvarlig att ytterligare åtgärder behöver vidtas gäller arbetsrättsliga regler samt de av samhället uppsatta lagar och förordningar.

(17)

 Återkoppling och uppföljningssamtal med berörda - Återkoppling ska ske inom en vecka och uppföljningssamtal utförs inom en månad.

 Dokumentation -Dokumentation sker kontinuerligt.

Rutiner för uppföljning

 Personal inleder samtal med berörda elever en och en. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och hur det ska upphöra. Det förs daterat protokoll som utöver åtgärder ska innehålla datum för uppföljningar. All ny information kompletteras skriftligt.

 Föräldrar informeras i berörda fall.

 Uppföljningar sker enskilt med berörda parter för att försäkra sig om att mobbing, trakasserier eller kränkande behandling har upphört. Föräldrar deltar vid behov.

 När ärendet avslutas görs en notering i rapporten.

 Rutiner för dokumentation

 Personal inleder samtal med berörda elever en och en. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och hur det ska upphöra.

 Det förs daterat protokoll som utöver åtgärder ska innehålla datum för uppföljningar. All ny information kompletteras skriftligt.

 Föräldrar informeras.

 Uppföljningar sker enskilt med berörda parter för att försäkra sig om att mobbing, trakasserier eller kränkande behandling har upphört. Föräldrar deltar vid behov.

 När ärendet avslutas görs en notering i rapporten.

4.4 Delaktighet och förankring Elevernas delaktighet

På skolan får eleverna vara med och bestämma vad som skall hända under dagen/veckan. Under samling och lektioner diskuteras olika alternativ och eleverna får själva komma med idéer och uppslag.

På skola och fritidshem upprättar elever och pedagoger de trivselregler som skall gälla i gruppen.

(18)

Elevrådet är ett forum för att lyfta den psykosociala miljön på skolan.

Trygghetsgruppen består av rektor och två pedagoger. De är representanter för att skolans vision efterlevs. Skolorna har en trygghetslåda där eleverna skriftligen kan framföra klagomål, tex om de upplever att vissa elever bråkar.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi informerar om Rälsens likabehandlingsarbete på föräldramöte, föräldrarådsmöte och på hemsidan.

Personalens delaktighet

Alla pedagoger ska sätta sig in i planen och ansvara för att skaffa kunskap kring rutiner och förhållningssätt. Alla pedagoger bär ansvar att arbeta mot uppsatta mål och att förhålla sig på ett professionellt sätt.

Pedagogerna reagerar om undervisningsmaterialet understryker stereotypa könsroller,

familjebilder, yrken, namn, religioner m.m. Personalen uppmärksammar även eleverna på att kritiskt granska tidningar, information från internet och undervisningsmaterial etc.

Förankring av planen

Sker på pedagogiska möten, enligt schema måndag alternativt torsdag.

5. Bilagor

5.1 Skollagen 6 kap

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som är tänkta att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Lgr 2011 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan

(19)

utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

5.2 Kontaktpersoner

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor vid Rälsen Norrviken Mia Elverö

E post: mia.elvero@ralsen.se Tel: 08-754 43 98

Trygghetsgruppen Anita Krohn

Helena Nydell Marianne Gustafsson Mia Elverö

Kurator

Vakant,kurator@ralsen.se

5.3 Blankett ”Rutin för dokumentation av kränkande behandling”

5.4Husmodellen – karta över lokaler och gård

(20)

Rutiner för dokumentation av kränkande behandling

Samtliga pedagoger inom Rälsens förskolor och skolor bär ansvar att dokumentera händelser som innebär en kränkning av barn och elever i verksamheten.

Dokumentationen ska förvaras inlåst.

Datum när det inträffade:

Vilka inblandade:

Händelseförlopp:

Kontakt med föräldrar:

Uppföljning:

/rev.20150820

(21)

(22)