Verksamhetsplan och detaljbudget 2017

(1)

Verksamhetsplan och detaljbudget 2017

Svenska kyrkan på nationell nivå

Detaljbudget 2017 fastställd av kyrkostyrelsen 161215,

baserad på den av generalsekreteraren presenterade verksamhetsplanen.

(2)

Verksamhetsplan och detaljbudget

Verksamhetsplan och detaljbudget för den nationella nivån 2017 utgår från de kostnadsramar och den verksamhetsinriktning kyrkomötet beslutat om 2016 i Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2017-2019.

Den nationella nivåns uppgift är att vara en sammanhållande kraft för Svenska kyrkan och bidra till att uppdraget fullgörs rikstäckande. Detta sker genom ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter bland annat i fråga om inomkyrklig normgivning, gemensam information, utbildning, ekumeniska relationer samt internationell diakoni och mission. Till uppgiften hör också att vara Svenska kyrkans röst såväl i det svenska samhället som internationellt och bidra till att Svenska kyrkan som helhet är en positiv kraft för att samhället ska hålla ihop och inte dra isär.

I den mångfacetterade, men tydliga, tendensen till polarisering i samhället finns brist på kunskap om livsåskådning i allmänhet och kristen tro i synnerhet vilket lämnar utrymme för olika typer av slutna och förenklade alternativ. Svenska kyrkan kan motverka detta genom att arbeta strategiskt och gemensamt i medvetenhet om de stora resurser som våra församlingar utgör. Den nationella nivåns betydelse som samlande kraft kan göra skillnad. Vår tro och vårt kyrkoliv kan utgöra väsentliga och förändrade alternativ både till individuellt motiverad tro som syftar till välbefinnande och kollektiva rörelser som etablerar skarpa gränser mellan grupper.

När lögn ofta jämställs med sanning är det målmedvetna arbetet i våra många mötesplatser en motkraft.

Med utgångspunkt i den omvärldsanalys som arbetades fram för planeringsperioden 2017–2019 noterade kyrkostyrelsen följande särskilt prioriterade områden: Stöd till utsatta människor i världen, arbete med asylsökande och flyktingar i Sverige, Svenska kyrkans undervisning och lärande samt administrativ samverkan i Svenska kyrkan.

I denna skrivelse fastställer kyrkostyrelsen den nationella nivåns budget för 2017 baserad på den av generalsekreteraren presenterade verksamhetsplanen. Av bilaga 1 framgår exempel på insatser som verksamheten kommer att arbeta med under året.

Samtliga belopp i skrivelsen anges i miljoner kronor, mnkr, där inte annat anges.

Jämförelsekolumner i de tabeller som följer relaterar till Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån 2017-2019. Belopp i jämförelsekolumner med positivt tecken innebär att kostnaderna är lägre eller intäkterna högre i detaljbudget jämfört med beslutad kostnadsram. På motsvarande sätt innebär negativt tecken att kostnaderna är högre eller intäkterna lägre i föreslagen detaljbudget jämfört med beslutad kostnadsram. Avrundningsdifferens kan förekomma i tabellerna.

Den av kyrkomötet beslutade kostnadsramen för 2017 i Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån 2017-2019 uppgår till 2 962 mnkr. Den nu planerade kostnadsramen i detaljbudget 2017 uppgår till 2 928 mnkr, vilket understiger den av kyrkomötet beslutade kostnadsramen med 33 mnkr.

I diagrammet nedan visas de totala kostnaderna, inklusive kostnader för Dela tro – dela liv och fastighetsfinansiering, fördelade på olika verksamheter. De totala kostnaderna för 2017 beräknas uppgå till 2 964 mnkr.

(3)

Diagram 1. Totala kostnader 2017 fördelade per verksamhetsområde

Företrädarskap och påverkansarbete

Uppdraget är att företräda Svenska kyrkan genom att upprätthålla goda kontakter med beslutsfattare och myndigheter, lämna remissyttranden samt genom talespersoner i media och på andra sätt. Detta ska förmedla bilden av vad Svenska kyrkan är och gör.

Verksamheten inriktas på att stärka och utveckla det strategiska arbetet genom systematisering, samordning och effektivisering. Detta ska underlätta för kyrkans företrädare att föra fram Svenska kyrkans perspektiv och stärka möjligheterna att påverka samhällsutvecklingen. I uppdraget ingår att tala tydligt om människovärde, upprättelse och frihet i de sammanhang där politiska beslut fattas och genomförs, inom politik, förvaltning och i det civila samhället.

Konkret handlar det om kontakter med regering, riksdag och andra organisationer i frågor som rör ett socialt, globalt och andligt hållbart liv och samhälle. Det finns också specifika frågor där Svenska kyrkan har en direkt relation till staten, t.ex.

begravningsfrågor och den kyrkoantikvariska ersättningen.

Svenska kyrkans röst i samhället kommer under 2017 att präglas av bidrag till kunskap och bildning ur olika vinklar utifrån arvet från Luther och behovet av ständig reformation. Svenska kyrkan kommer också att lyfta frågor som rör religionens roll i samhället, vilket inkluderar migrations- och flyktingfrågor samt

795

512 470

309

238 215

90

59 57 53 52

29 27 13 13 11 9 5 5

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

(4)

frågor som rör social sammanhållning och integration, demokrati, religionsdialog samt klimat- och hållbarhetsfrågor.

Svenska kyrkans engagemang under Almedalsveckan är exempel på en av de kanaler där påverkansinsatser genomförs. Påverkansarbetet gentemot EU utgår från samverkan med paraplyorganisationen Forum – idéburna organisationer med social inriktning. Arbetet sker främst genom Forums mandat i Europeiska ekonomiska kommittén, en rådgivande EU-institution till Kommissionen, Parlamentet och Rådet.

Svenska kyrkan arbetar också genom Churches Commission for Migrants in Europe, Conference of European Churches, ACT Alliance EU och Eurodiakonia på plats i Bryssel. Ambitionen under 2017 är att knyta an och arbeta med FN:s nya hållbarhetsmål, Agenda 2030.

Svenska kyrkan strävar efter ökad samverkan med Röda Korset, Rädda Barnen, Riksidrottsförbundet och Forum i flykting- och integrationsfrågor.

En aspekt av krisberedskapen som fått en allt större betydelse utifrån den aktuella samhällssituationen med ökat hot både i Sverige och i resten av världen, är säkerhetsfrågorna. Arbetet med säkerhetsaspekter under resor och vistelser utomlands för utsända medarbetare, kanslipersonal och förtroendevalda på resa kommer att förstärkas ytterligare i och med de nya förutsättningarna.

Tabell 1. Kostnader och finansiering av företrädarskap

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Allmän utjämningsavgift 6 9 13 11 2

Kostnader -6 -9 -13 -11 -2

Nettoresultat 0 0 0 0 0

Kostnaderna för företrädarskap planeras bli något högre än beslutad rambudget, vilket bl.a. beror på utökat arbete med säkerhetsrelaterade frågor.

Officiella relationer till andra kyrkor och samfund samt religionsdialog Uppdraget är att svara för Svenska kyrkans officiella relationer med andra kyrkor och samfund.

Verksamheten inriktas på att främja relationer med kyrkor som Svenska kyrkan har kyrkogemenskap med, t.ex. inom Lutherska världsförbundet, LVF, eller genom särskild ekumenisk överenskommelse, för att konkret gestalta enhet och samverkan.

Bilaterala ekumeniska relationer med andra kyrkor utvecklas för att öka förståelsen, bearbeta teologiska skiljaktigheter och för att lära av varandra. Medlemskap i ekumeniska organisationer stödjer gemensam bearbetning av frågor. Ekumeniskt arbete vidgar perspektiven på vad det innebär att vara kyrka och därför är det värdefullt att söka arbetsformer som ökar engagemanget lokalt i församlingarna för ekumenik och samarbete.

Romersk-katolska kyrkan och LVF uppmärksammade gemensamt 500 år av reformation i Lund och Malmö den 31 oktober 2016 med temat Från konflikt till gemenskap. Tillsammans i hopp. 50 år av dialog mellan LVF och Det påvliga enhetsrådet i Rom lade grunden till beslutet att gemensamt uppmärksamma reformationen i enlighet med de linjer som drogs upp i rapporten Från konflikt till gemenskap. Det är nu angeläget att detta följs upp i våra olika ekumeniska sammanhang, inte minst när det gäller rapportens fem imperativ.

(5)

Svenska kyrkan behöver reflektera över den strategiska fortsättningen globalt, regionalt och lokalt i dialog och samverkan med ekumeniska partner samt i den vidare interreligiösa kontexten. Det handlar om frågor om vad som kan göras för att ta dynamiken till vara samt vilka de lämpliga platserna och tillfällena för fortsatt teologisk reflektion och för reflekterande praktik är. Svenska kyrkans dialoger med Stockholms katolska stift är en viktig mötesplats som behöver utvecklas under det kommande året. Det fortsatta samtalet inom Sveriges kristna råd och uppföljningen inom LVF är också angeläget.

Kontakterna med ortodoxa och orientaliska kyrkor i Sverige har stor betydelse för Svenska kyrkans engagemang för integrationsarbete i Sverige, likaså i andra delar av världen, inte minst Mellanöstern. Det finns ett stort behov av att värna religionsfrihet och mänskliga rättigheter och Svenska kyrkan arbetar både i bilaterala och multilaterala relationer för detta.

För att motverka både antisemitism och islamofobi är det viktigt med öppenhet mot dessa religioner och förtroendefulla kontakter med ledande företrädare både nationellt och lokalt. En kartläggning av det interreligiösa och interkulturella sammanhang där Svenska kyrkan finns slutförs under 2017 och kommer att utgöra en väsentlig grund för detta arbete. Under perioden ska strategiska överväganden göras för att prioritera i vilka globala interreligiösa sammanhang Svenska kyrkans engagemang kan bidra till interreligiöst samförstånd som främjar religionernas fredsskapande och samhällsutvecklande potential, och motverkar dessas missbruk för extremismens ändamål.

Särskilt ekumeniskt fokus läggs 2017 på LVF:s generalförsamling i Windhoek i Namibia. De bilaterala relationerna utvärderas, fördjupas och stärks kontinuerligt, under året planeras en delegationsresa till Pakistan med ärkebiskopen och relationen med Equmeniakyrkan utvecklas.

Arbetet med att öka kunskapen om och engagemanget i ekumenik och interreligiösa frågor fortsätter, särskilt bland unga människor.

Kyrkomötesuppdragen KmSkr 2014:3 Om Guds vägar och Kairosdokumentet, KmSkr 2014:4 Religionsdialog samt KmSkr 2014:6 Ett fredsupprop ska behandlas.

Tabell 2. Kostnader och finansiering av officiella relationer till andra kyrkor och samfund

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Extern finansiering 2 2 2 2 0

Kostnader -29 -33 -29 -30 1

Kostnader för officiella relationer till andra kyrkor och samfund planeras bli i nivå med beslutad rambudget.

Internationell mission och diakoni

Uppdraget är att samordna, planera och utveckla Svenska kyrkans och dess församlingars arbete, engagemang och finansiering för internationell mission och diakoni. Verksamheten formas utifrån en nära, målmedveten och strategisk samverkan med andra kyrkor och internationella organ samt med församlingar i

(6)

Svenska kyrkan. Verksamheten är inriktad på Tro och lärande, Genusrättvisa och jämställdhet, Hälsa, Hållbar försörjning samt Fred och försoning.

Det finns en stor efterfrågan på religiösa aktörer inom utvecklingssamarbetet. Det kommer att prägla de insatser som görs, och kan stärka intäktssidan. Andra viktiga omvärldsfaktorer under perioden är bl.a. uppföljning och genomförande av klimatavtalet och FN:s nya hållbarhetsmål, Agenda 2030 och de förändrade förutsättningarna för bistånd och andra former av utvecklingsfinansiering, ökad uppmärksamhet på religionens roll i freds- och utvecklingsprocesser samt fortsatt stort behov av att försvara civilsamhällets utrymme att verka.

Gränserna för vad som är bistånd och vad som är investeringar i gemensamma åtaganden för gemensamma globala frågor håller på att luckras upp. Det går i snabb takt och nya aktörer kommer in i utvecklingsarbetet. Skulle en kraftig neddragning av finansiering ske, kommer utfasningen av landprogrammet Liberia att skyndas på, en minskad tematisk och geografisk spridning övervägas samt att personalresurserna i högre grad skulle finnas inom ACT-alliansen. Satsning på gemensamma insamlingskampanjer med de nordiska ACT-medlemmarna skulle minska insamlingskostnaderna likaså gemensam programmering med ACT-alliansen och andra ekumeniska partner. Redan nu har arbete inletts med att effektivisera mötesformer och nya digitala lösningar, bl.a. ger en ny lärandeplattform inom ACT- alliansen, Learning Lab, nya förutsättningar för digitala möten och mindre resande.

Arbetet med att systematisera den ekonomiska uppföljningen hos våra partner inom de fem identifierade riskområdena upphandling, delegationsordning, fasta tillgångar, kontanthantering samt specifikationer för redovisningen kommer att fortgå och utvecklas under 2017.

Region- och landprogram

Svenska kyrkan fokuserar på vissa länder i Latinamerika, Karibien, Afrika, Mellan- östern, Nordafrika och Asien. Detta sker för närvarande i 17 landprogram. Målet är att människors rättigheter ska respekteras och uppfyllas. Svenska kyrkan arbetar därför rättighetsbaserat och med global policydialog för att adressera grundorsakerna till orättvisor och fattigdom. I landprogrammen sker samarbete med lokala partner och samverkan med olika typer av kyrkor och organisationer i både huvudstäder och på landsbygden.

För att kyrkor och organisationer ska kunna verka, jobbar Svenska kyrkan aktivt för ett gynnsamt samhällsklimat för civilsamhället och människorättsförsvarare. Allt arbete sker i nära samarbete med Action by Churches Together, ACT-alliansen, och andra ekumeniska allianser globalt eller i nationella ACT-forum. Detta ska leda till förbättrad samordning, säkrad finansiering och bättre resultat för de människor och organisationer vi samarbetar med.

Utvecklingen av arbetet i Mellanöstern pågår och kommer att fortsätta under perioden. Fokus har tidigare legat på framför allt Israel/Palestina och Egypten, men insatserna har nu utvidgats österut mot Irak och Libanon. De humanitära insatserna i relation till den svåra situationen i Syrien och i Irak kommer att fortsätta och utvecklas tillsammans med ACT-partner.

I både landprogram och det humanitära programmet är utsända medarbetare en viktig del av det ömsesidiga lärandet samt kapacitetsstärkande av partner. Under perioden kommer 25-30 medarbetare att sändas ut på längre tid.

(7)

Global policydialog

I samverkan med regionala och globala nätverk och ekumeniska organisationer bedrivs påverkansarbete i globala frågor som på sikt är helt avgörande för effektiv fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Kombinationen av strategiska samarbeten och allianser å ena sidan och evidensbaserade studier och analyser å den andra, ökar möjligheterna att påverka.

Landprogrammens påverkansarbete kompletteras av arbetet på den globala nivån, på EU-nivå och på Sverigenivå för att påverka policyprocesser och beslutsfattande i viktiga globala utvecklingsfrågor. Viktiga områden är bl.a. uppföljning och genomförande av FN:s klimatavtal och Agenda 2030, förändrade förutsättningar för bistånd och andra former av utvecklingsfinansiering, ökad uppmärksamhet på religionens roll i freds- och utvecklingsprocesser samt försvar av civilsamhällets utrymme att verka. Den globala policydialogen underbyggs av forskning, andra aktörers erfarenheter och egna analyser.

Humanitära insatser

Svenska kyrkan har ett uppdrag att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer. Detta uppdrag utförs genom humanitära insatser som primärt samordnas inom ACT- alliansen, men det utförs även i samarbete med andra partner. Det humanitära arbetet bedrivs utifrån internationella standarder och principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Svenska kyrkan har beredskap att bistå med insatser i akuta situationer, primärt i Svenska kyrkans landprogramländer, men även i särskilda fall i länder där Svenska kyrkan inte har ett tidigare samarbete.

Med anledning av den dramatiska flyktingsituationen och att mer än 65 miljoner människor är på flykt i världen krävs ytterligare resurser. Det finns också en efterfrågan på Svenska kyrkans specifika kompetens inom psykosocialt stöd.

Med anledning av de miljontals utsatta människor som lever i Mellanöstern planeras även fortsättningsvis humanitära insatser med särskilt fokus på familjers och barns förhållanden samt på flyktingar från Syrien och Irak.

Samarbete i globala ekumeniska allianser

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och ska vara en aktiv medlem för att stärka ekumeniska globala allianser, verka för tro och tillsammans bidra till att kyrkor blir inkluderande och hållbara. Samarbetet med Kyrkornas världsråd, KV och LVF utgör en grund för detta. Det gäller inte minst KV:s uppdrag som samlande kraft för medlemskyrkor i teologisk reflektion, stärkande av kvinnors röst och ledarskap samt interreligiös dialog för fred och försoning. Stöd fortsätter att utgå till LVF:s globala program för att stärka lutherska kyrkors teologi och utbildningar, organisations- och ledarskapsutveckling samt genderfrågor.

Arbetet med engagemang, stöd, insamling och vänrelationer

Den internationella verksamheten ska utgöra ett stöd och en samordning för försam- lingars och stifts engagemang i internationella frågor.

Det är av stor vikt att behålla och öka det engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete som finns bland ideellt engagerade. Samtidigt behöver kontaktytor med anställda och förtroendevalda stärkas, för att det internationella

(8)

arbetet ska integreras i församlingarnas och stiftens egna verksamhetsplaner, budgetar och insatser.

Arbetet för att möjliggöra för människor i Sverige och i partnerkyrkor att dela erfarenheter om tro och liv kommer att fortsätta. Särskilt stöd prioriteras med syfte att utveckla former för delande, rådgivning och samordning av de vänrelationer som idag bärs av nationell nivå, stiften och församlingarna. Insatserna för att engagera åldersgruppen 18–30 år sker bl.a. genom projektet Agera i samarbete med Svenska Kyrkans Unga och genom praktikplatser.

Insamlingsmarknaden växer i Sverige och är konkurrensutsatt. Målsättningen är att öka insamlingsresultatet från församlingar och kyrknära sammanhang vilket kräver ett fortsatt starkt och ökat förtroende för hela verksamheten. Det handlar om att bygga stolthet, förtroende, lojalitet och långa relationer med givare och engagerade.

Kunskapen om det internationella arbetet är låg i stora delar av Svenska kyrkan och inte minst i samhället i stort. Därför genomförs en större satsning för att öka kännedomen och skapa engagemang genom en marknadsföringskampanj.

Tabell 3. Kostnader och finansiering av internationell mission och diakoni

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Extern finansiering 388 428 419 427 -8

Varav insamlade medel 197 193 194 194 0

Varav erhållna bidrag 177 208 216 230 -14 Varav övr. int.,

ändamålsbest. medel 15 27 9 3 6

Allmän utjämningsavgift 82 93 92 93 -1

Ränta ändamålsbest. medel 0 1 1 0 1

Kostnader -470 -521 -512 -520 8

Intäkter planeras minska jämfört med rambudget eftersom arbetet med att diversifiera finansieringen tar längre tid än vad som förväntades. En del av de minskade intäkterna finansieras av ändamålsbestämda medel.

Neddragningen i kostnader jämfört med beslutad rambudget är kopplad till minskade intäkter och avser främst lägre kostnader för lämnade bidrag. I budget ingår även 10 mnkr avseende bostadsbyggnadsprojekt på Olivberget i Jerusalem.

Därutöver tillkommer ett tillägg för halva finansieringen av satsningen i Mellanöstern om 2,5 mnkr. Resterande del av satsningen finansieras av ändamålsbestämda medel om 2,5 mnkr.

Stöd till stift och församlingar

Uppdraget är att stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet.

Stödet till församlingar ges antingen direkt eller via stiften, därtill lämnas stöd direkt till stiften. Vissa utvecklingsarbeten äger rum i samarbete med något eller några stift med särskilt intresse och engagemang inom ett verksamhetsområde.

Ibland tar något eller några stift ansvar för nationell samordning och utveckling i en fråga för en kortare eller längre period, sådant som kräver allt för stora resurser för ett stift att bära på egen hand.

(9)

Förutom löpande arbete och genomförande av givna kyrkomötesuppdrag är verksamheten inriktad på att ge stöd i form av omvärldsbevakning och forskning, administrativ samverkan, stöd till församlingens grundläggande uppgift och kommunikation. Detta är en prioriterad inriktning kyrkostyrelsen fastställt efter samråd med stiftens styrelser.

Omvärldsanalys

Genom omvärldsanalyser tas beslutsunderlag fram så att församlingar och stift ska kunna forma en verksamhet som är motiverad i deras sammanhang och som bidrar till kyrkans samlade förmåga.

En modell för enkätundersökning har utvecklats. I dessa s.k. kyrkbussar samlas och samordnas alla interna och externa enkätundersökningar i syfte att effektivisera och underlätta för församlingar och för de som medverkar i undersökningar externt.

Arbete pågår för att samla och tillgängliggöra de studier och den analys som görs i en digital kunskapsbank på intranätet. Den ska ge kyrkans samtliga nivåer faktakunskap som spänner över Svenska kyrkans verksamhetsområden. Det pågår utvecklingsarbete med automatisering av datauttag, kvalitetssäkring av databaser och ett arbete för ökad tillgänglighet. Detta innebär en effektivisering, så att resurserna som står till förfogande istället ska kunna användas för utvidgat stöd till stift och församling, t.ex. verktyg för lathundar i omvärldsanalys och ytterligare presentationer i kunskapsbanken. Det utarbetas också stöd till stiftens arbete med församlingsinstruktioner genom vägledningar.

Studien av Svenska kyrkans flyktingmottagande kommer att slutföras och presenteras i mars månad. Syftet med den är att ge stöd till församlingar i sitt arbete men också för att synliggöra Svenska kyrkans flyktingarbete för regering, riksdag, den civila sektorn och andra aktörer.

Även andra fördjupande analyser kommer att göras under året, t.ex. en om de senaste medlemsutträdena och en om dop. Svenska kyrkan fick med frågeställningar i SOM-institutets studie 2016 som handlar om inställning till religion och nya mått på religiositet. Resultatet från denna undersökning ska presenteras och bidra till ny kunskap. En ny uppdaterad medlemsprognos, för år 2035, kommer också att tas fram under året.

Dela tro – dela liv

Satsningen Dela tro – dela liv, når sin kulmen under reformationsåret 2017 för att sedan fasas ut 2018. Ambitionen är att satsningen ska bidra till församlingarnas arbete för människors livslånga lärande och att det ska påverka församlingarnas strukturerade långsiktiga planering i sina undervisnings- och missionsuppdrag.

Vid och inför utfasning av stora satsningar, som exempelvis Dela tro – dela liv, utvecklas arbetet med utvärdering och kontinuerligt lärande ytterligare.

Kyrkomötesuppdraget KmSkr 2015:14 Nya vägar att vara kyrka ska behandlas.

Ett program för lärande och undervisning

Arbetet med ett systematiskt och sammanhållet program för lärande och undervisning i Svenska kyrkan inleds och konkretiseras under året. Det kommer att bygga på erfarenheter från Dela tro – Dela liv och resultaten från det till satsningen nära knutna forskningsprojektet Meningsskapande och lärande i Svenska kyrkans

(10)

praktiker. Även de erfarenheter som görs under reformationsåret kommer att utgöra en väsentlig resurs. Programmet utarbetas successivt i samverkan med stiften. Ett brett inventeringsarbete påbörjas under året för att ta tillvara andra erfarenheter och kunskap från stift och församlingar. Våren 2017 förbereds en reglering i kyrkoordningen.

Kyrkohandboken

Arbetet med den nya kyrkohandboken syftar till att underlätta församlingars möjligheter att utveckla sitt lokala gudstjänstliv och främja det gemensamma för Svenska kyrkan. I det förlängda revisionsarbetet har den musikaliska kompetensen förstärkts och förslaget kvalitetssäkras med särskild teologisk, språklig och musikalisk expertkompetens. Ett slutförslag till ny kyrkohandbok lämnas till kyrkomötet 2017, för att sedan kunna tas i bruk preliminärt på pingstdagen 2018.

Ett omfattande implementeringsarbete våren 2018 förbereds under 2017 som ska ge förutsättningar för gudstjänstglädje i församlingarna. Implementeringen behöver bl.a. gälla hur delaktighet i gudstjänsten kan främjas, även när det gäller barn och unga. Processen behöver också beakta de olika förutsättningarna som församlingarna har. Verktyg, t.ex. ett webbaserat system och översättningar ska tas fram. Det finns idag ingen beräkning av kostnaderna för 2018.

Det finns ett kyrkomötesuppdrag KmSkr 2014:20 Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (del II) som är knutet till revisionsarbetet. Kyrkomötesuppdraget KmSkr 2015:7 Liturgistipendium kommer att behandlas.

Reformationsåret

Målet med reformationsåret är att aktualisera och levandegöra kristen tro på ett sätt som håller samman dåtid, nutid och framtid och pekar mot dess förändrande kraft.

Det finns fem principer för reformationsåret bearbetade utifrån LVF:s grundsatser:

Jesus Kristus i centrum, Ekumenisk lyhördhet, En global angelägenhet, Individens bemyndigande och Behovet av att ständigt reformeras.

Arbetet med reformationsåret når sin höjdpunkt under 2017. Under våren publiceras ytterligare inspirationsmaterial. Målgruppen är både den breda allmänheten och kyrkans medarbetare och innehållet kommer att vara tillgängligt även efter reformationsåret. Kalendariet fylls med arrangemang i hela landet. Den nationella nivåns fokus under året är de fyra arrangemangen Teologifestivalen i Uppsala den 22-24 februari med tema Leva genom tron, Världens fest i Västerås den 2-4 juni med tema Fri att förändra, Bok- och biblioteksmässan i Göteborg den 28 september – 1 oktober med tema Bildning samt reformationsveckan i Uppsala den 28 oktober – 3 november med tema Vi skäms inte för evangeliet. Framför allt Bokmässan kommer att kräva stora insatser då Svenska kyrkan är medarrangör till den 2017.

Kyrkomötesuppdraget KmSkr 2011:6 För ett firande av reformationens 500- årsjubileum 2017 är knutet till arbetet.

Hållbarhet

Arbete inom området hållbar utveckling innefattar stöd till stiftens och församlingarnas klimatarbete, arbete för att förbättra nationell nivås klimat- och miljöarbete, utveckling av det diakonala arbetet och utmaning i identitets- och människovärdesfrågor, som samtliga bidrar till en hållbar kyrka.

Frågan om hållbar utveckling förknippas ofta med klimatfrågor, men det är mera än så. Frågorna om klimatförändringar, resursförbrukning, utveckling och rättvisa är

(11)

inte enbart naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska, sociala och politiska utan även etiska, existentiella och teologiska. Etik och värdegrund är väsentliga element för att påverka och utveckla såväl kapitalförvaltning som strukturer för barnets bästa genom barnkonsekvensanalyser. Det handlar om klimaträttvisa, kapitalförvaltning, fastighetsförvaltning, miljödiplomering samt hållbara IT-lösningar som leder till minskad miljöpåverkan.

Under 2016 undersöktes stiftens behov av stöd och samverkan på hållbarhetsområdet. Fokusområden under 2017 är hållbara inköp, klimat- och miljöinsatser kopplade till fastighetsarbetet med anledning av utredningen Gemensamt ansvar, IT-lösningar samt samverkan med prästlönetillgångar inom ramen för stiftens förvaltning av jord, skog och fond.

Genom att erbjuda stift och församlingar en finanspolicy och etiskt ansvarsfulla investeringsmöjligheter, vilka vilar på grundprinciperna om människovärde och förvaltarskap, kompletterar kapitalförvaltningen det arbete som sker på andra håll inom Svenska kyrkan.

Det görs hållbarhetsbedömningar i upphandling av ramavtal och klimatsatsningar kopplade till det omfattande fastighetsbeståndet.

Miljödiplomeringen vidareutvecklas och den görs mer tillgänglig för att skapa förutsättningar för ett genomtänkt internt klimat- och miljöarbete inom Svenska kyrkan. Det är idag cirka 100 församlingar som använder verktyget och en större del av dessa har diplomerats för den lägre fasen. 2017 tillkommer ett kompletterande redskap för diplomering av hållbara event.

Arbetet med den teologiska fördjupningen av miljö- och hållbarhetsfrågorna fortsätter och en ny version av studiematerialet Skapelsetid färdigställs under året.

Samverkan sker med andra organisationer och nätverk både i Sverige och internationellt, t.ex. Konferensen för europeiska kyrkor, KEK. Många av de frågor Svenska kyrkan arbetar för globalt i Sverige kräver ett europeiskt perspektiv och samarbete. Svenska kyrkan bidrar bl.a. med koordination av KV:s klimatarbetsgrupp.

Diakonalt utvecklingsarbete och själavård

Under perioden fortsätter bearbetningen av Svenska kyrkans roll och uppgift i välfärden och arbetet ryms i ett flerårigt projekt, Diakoni och välfärd, en dialog- och arbetsprocess i nära samråd med stiften som innehåller erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Syftet är att skapa ytterligare beredskap att möta de sociala utmaningar Svenska kyrkan ställs inför och att stimulera till utveckling och nytänkande när det gäller Svenska kyrkans sociala ansvarstagande i samhället. Ett arbete med att ta fram webbaserade vägledningar har inletts.

I de samhällsförändringar som sker på välfärdsområdet efterfrågas Svenska kyrkan och de mervärden kyrkans delaktighet i en social ekonomi innebär. Sedan länge finns flera etablerade lokala samarbeten mellan Arbetsförmedlingen och församlingar i syfte att stödja människor i arbetslöshet. Ett nationellt projekt, Mer än jobb, pågår i samarbete med tre av stiften, Arbetsförmedlingen centralt och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation i syfte att inspirera och stärka församlingarnas kompetens ytterligare inom området. Under 2017 slutförs arbetet med informations- och digitala utbildningsmaterial, utbildningen Från idé till handling erbjuds till medarbetare i stift och församling, likaså en praktikhandledarutbildning för vaktmästare och husmödrar.

(12)

Kyrkostyrelsen samordnar Svenska kyrkans familjerådgivning samt en del av själavården på samhällets institutioner, sjukhus, universitet, kriminalvård och i samarbetet kyrka och polis. Jourhavande präst genom tre kanaler, via telefon 112 och via nätet i form av chatt och digitalt brev, är en samhällsinsats som behöver synliggöras ytterligare. Utökningen av tjänsten Jourhavande präst har lett till en markant ökning av verksamheten och en analys av bemanningsbehovet genomförs under året för att kvalitetssäkra dessa tjänster. Utvecklingsarbetet omfattar också Svenska kyrkans finska telejour och det samiska krisnätverket.

Kyrkomötesuppdraget KmSkr 2013:14 Kyrkliga begravningsbyråer kommer att behandlas.

Integration och mångfald

I det samhälle som vi befinner oss i har Svenska kyrkan ett uppdrag att värna allas lika värde, stå upp för mänskliga rättigheter och skapa arenor för samtal och integration.

Stödfunktionen, Support migration, som etablerats på nationell nivå i samråd med stiften, bistår stift och församlingar med kunskap och aktuell information för arbetet med flyktingar och asylsökande och insatserna kommer att fortsätta. Support migration består av två delar, webbsida samt telefon- och mejlsupport. Det handlar om allt från ökad kunskap om asyl- och integrationsprocesser till psykosociala frågor och rena praktikaliteter. Stiften erbjuds aktuell information och kontinuerligt stöd till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.

Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, dit många människor söker sig för kostnadsfri juridisk rådgivning, familjeåterförening och svenskt medborgarskap, får bidrag till verksamhet och utveckling. Det förväntas ett ökat tryck på juridisk kompetens, specialiserad för asyl- och flyktingfrågor den närmaste tiden och en fortsatt utveckling av Rådgivningsbyråns verksamhet krävs.

Kyrkostyrelsen har iakttagit en ökning av antalet dop av konvertiter som ännu inte fått asyl i Sverige och avser utreda i vilken utsträckning detta sker och under vilka omständigheter dessa äger rum. Det finns behov av att tillgodose erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling i samarbete med stiften.

Kyrkomötesuppdragen KmSkr 2015:10 Konvertiter, KmSkr 2015:11 Introduktion till kristendom och Svenska kyrkan på svenska och de större invandrarspråken, KmSkr 2015:15 Riktlinjer för församlingarnas arbete för och med utsatta EU- migranter samt KmSkr 2015:27 Ökad kunskap om kristna i Mellanöstern kommer att behandlas.

En processmodell för förstärkt arbete med hbt-frågor, som kan användas i församlingar kommer att lanseras i början på 2017. Utbildningsmaterial kommer att i en grundversion finnas tillgängligt på intranätet i slutet på 2016 och kompletteras med fördjupande delar efterhand under 2017. Det sker ett kontinuerligt arbete i gender- och mångfaldsfrågor.

Barn och ungdomar

Barn och unga är inte bara framtidens vuxna utan är viktiga här och nu i gudstjänster och församlingsliv. Att bereda plats och ta tillvara barns och ungas perspektiv och erfarenheter är viktigt både för Svenska kyrkans utveckling och för de unga själva.

(13)

Arbetet med att stärka barns och ungas delaktighet i Svenska kyrkan fortsätter i samverkan med stiften.

De barnkonsekvensanalyser som görs inför beslut i församlingar, stift och på nationell nivå är ett uttryck för en prioritering som i praktiken innebär en återkommande nyorientering. Detta innebär eftertanke i Svenska kyrkans strävan att värna barnets livssituation och en utmaning att verka för en kyrka som rymmer barn och unga.

Den ökade ohälsan bland unga är oroväckande. Den diakonala aspekten av kyrkans arbete med barn och unga måste därför tas på allvar.

Ett utvecklingsarbete med syftet att stärka informationsinsatser och uppmärksamma konfirmationens betydelse som ett stöd till ungas livskvalitet så som det formuleras i Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet pågår, Krafttag konfirmation. Stiftsvisa fortbildningar och konferenser genomförs under perioden.

Fokus ligger på konfirmandarbetets diakonala perspektiv utifrån infallsvinklarna integration, mångkultur och antidiskriminering. De hinder som kan finnas för den enskilde konfirmanden att delta i Svenska kyrkans konfirmandarbete utifrån de bestämmelser som finns ska kartläggas och en översyn göras av konfirmandarbetets riktlinjer.

Under perioden kommer kyrkomötesuppdragen, KmSkr 2015:12 Kyrkan och idrotten och KmSkr 2014:2 Nationellt program för praktik för unga att behandlas.

Det pågår ett arbete för att utveckla arbetssätt och tekniska verktyg som synliggör och underlättar möjligheten att följa unga medlemmar som byter bostadsort. På större högskoleorter väljer en del studenter att delta i det ekumeniska arbete som bedrivs i Universitetskyrkan, men för både studenter och andra unga kan en personlig inbjudan från en församling på den nya bostadsorten innebära en naturlig ingång även till det lokala församlingslivet. Eftersom Svenska kyrkan är rikstäckande finns förutsättningar att medvetet och strukturerat följa våra medlemmar så att relationen kan bestå när man flyttar till en ny bostadsort. Församlingar kommer att ges möjlighet att i någon form få kännedom om såväl när unga människor som äldre flyttar till församlingen.

Svenska Kyrkans Unga får ett ekonomiskt bidrag från kyrkostyrelsen varje år och ett samarbetsavtal med Trossamfundet Svenska kyrkan som reglerar gemensam målsättning, samråd, åtaganden och anslag utarbetas för närvarande.

Ideellt engagemang

Många människor som idag saknar en närmare relation till Svenska kyrkans verksamhet skulle kunna tänka sig att göra en ideell insats inom ramen för Svenska kyrkans verksamhet, främst inom det sociala området. Dessa människors engagemang, kompetens och nätverk bör tas tillvara då ideella krafter både kan berika och förnya verksamheten. Anställda i Svenska kyrkan behöver också utbildas i att leda ideella medarbetare med varierande kompetens.

Den nationella nivån stödjer ideellt engagemang genom att bidra till och samverka med nätverket Ideellt forum i Svenska kyrkan och Volontärbyrån i Svenska kyrkan som i samverkan med stiften erbjuder fortbildning, erfarenhetsutbyte och lärande. Arbetet utvecklas särskilt relaterat till flyktingsituationen. Svenska kyrkan är också medlem i paraplyorganisationen Forum – Idéburna organisationer med social inriktning.

(14)

Flerspråkighet och minoriteters rättigheter

Minoritetsrättigheterna har stärkts och språkkompetensen i finska, meänkieli och samiska har ökat hos många myndigheter. Den lagstadgade skyldigheten för kommuner att samråda med företrädare för de nationella minoriteterna påverkar församlingarnas arbete eftersom de i sitt arbete möter personer från dessa grupper.

På vissa orter är församlingen den enda organisation som företräder minoriteten och har då en viktig roll som röstbärare i minoritets- och urfolksfrågor.

Arbetet inom flerspråkighetsområdet inriktas på kunskapshöjande och metodutvecklande insatser som förväntas ge församlingar bättre förutsättningar att klara den grundläggande uppgiften även på de nationella minoritetsspråken. Arbetet med att tillgängliggöra bibeln, psalmer och kyrkliga böcker på dessa språk fortsätter, bl.a. kommer arbetet med remittering av förslag till ny nordsamisk psalmbok att slutföras.

Under året genomförs utbildningsinsatser i teckenspråk för anställda, förtroendevalda och ideellt engagerade på Strömbäcks folkhögskola. En ny finansieringsmodell för denna utbildning utvecklas under året för att omfatta samtliga stift från 2018.

Insatserna för att synliggöra samers erfarenheter stärks, likaså de diakonala insatserna för att möta samer i deras existentiella frågor och för att öka dialogen med majoritetssamhället. Sommaren 2017 står Svenska kyrkan värd för de samiska kyrkodagarna i Arvidsjaur, då bl.a. frågan om sannings- och försoningskommission kommer att behandlas.

Ett fortsatt arbete planeras i samverkan med berörda stift för att sprida kunskap om innehållet i vitboken om kyrkans historiska relation till samerna och för att fördjupa dialogen om försoning med samer och samiska företrädare inom Svenska kyrkan.

Kommunikationsstöd

De förändrade kommunikationsmönstren utmanar Svenska kyrkan. Det ställer krav på ett stärkt praktiskt och strategiskt kommunikationsstöd, inte minst i det medielandskap som finns för reflektion och samtal i kyrka och samhälle.

De kärnvärden och ledord som ska prägla all kommunikation är närvaro, öppenhet och hopp. Allt kommunikationsarbete ska sikta mot en kyrka som män- niskor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Den nationella nivån fungerar som en sammanhållande kraft genom samlat kommunikationsstöd till stift och församlingar. De kommunikationsverktyg som redan är utvecklade bör användas och det handlar om att i samarbete med stiften synliggöra dem än mera för församlingarna och genom samordning minska andelen trycksaker och spara resurser vilket bidrar till ett hållbart samhälle.

Verksamheten inriktas på att ge stöd inom de prioriterade områden som kyrkostyrelsen och stiften kommit överens om. Under 2017 fortsätter planeringen med stiften för en flerårig satsning på förtroendeskapande kommunikation till en bredare allmänhet. Syftet med insatsen ska vara att stärka förtroendet för Svenska kyrkan och bidra till att stärka relationen med den lokala församlingen. Under 2017 kommuniceras kyrkovalet särskilt.

Den digitala kommunikationen behöver förbättras och vidareutvecklas under året, inte minst genom Svenska kyrkans intranät. Detsamma gäller kyrkans närvaro på sociala medier. Det kommer att ske en förstärkning av arbetet med sociala

(15)

medier. Implementeringen av den av kyrkostyrelsen fastställda Strategi för digital kommunikation och närvaro fortsätter.

Webbplatsen svenskakyrkan.se som sjösattes i ny version under 2016 har tekniska begränsningar som skapat en otillfredsställande driftsäkerhet. Webbplatsen har inte klarat det stora tryck på ökad informationshämtning via webbplatsen och det extraordinära tryck som uppstod specifikt kopplat till den mediala granskningen av Svenska kyrkan respektive det intresse som uppstod i samband med reformationshögtidligheterna i Lund. Ett arbete kommer därför att genomföras i syfte att säkerställa att Svenska kyrkans webbplats har hög tillgänglighet, i synnerhet när informationsbehovet är stort.

Kyrkomötesuppdragen KmSkr 2015:16 Nationell samordning av närvaro på nätet, KmSkr 2014:17 Svenska kyrkan på nätet samt KmSkr 2011:10 Den svenska psalmboken kommer att beredas.

Administrativ samverkan

Kyrkomötet har vid flera tillfällen konstaterat att samverkans- och samordningsområdet inom Svenska kyrkan är ett angeläget och prioriterat område för att arbetet ska bedrivas kostnadseffektivt, kvalitativt och hållbart. För att möta de effektiviseringsbehov som finns för samtliga delar av Svenska kyrkan planeras arbetet vidare med att utveckla en administrativ samverkan, i syfte att församlingar även på sikt ska ha tillräckliga resurser för att på bästa sätt kunna verka i sin samtid.

Detta innebär ett gott förvaltarskap och är inget nytt för kyrkan som i alla tider förmått anpassa sig till nya förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag. Det goda förvaltarskapet som Svenska kyrkan strävar efter är en ledstjärna för hur det ska handskas med ekonomiska resurser. Omsorgen om dem som lever i utsatta situationer och förnyelse av gudstjänstliv och undervisning ska inte behöva begränsas av kyrkans sätt att sköta det som i sammanhanget utgör stödfunktioner.

Strävan är att det ska finnas en likvärdig kvalitet och effektivitet inom det administrativa området i hela Svenska kyrkan, trots att förutsättningarna är olika.

Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan med stiften både genom kontinuerlig analys och den fortsatta planeringen. Den nationella nivån är en sammanhållande kraft för detta arbete.

Verksamheten inriktas på att förvalta och utveckla systemstöd inom området kyrklig administration och stödja stift och församling inom de prioriterade samverkansområdena ekonomi- och personaladministration, fastighetsförvaltning, inköpsstöd samt arkiv, ärende- och dokumenthantering. Likaså att erbjuda användarvänligt, tillförlitligt och tillgängligt IT-stöd, där IT-säkerhet och hållbarhet är viktiga grundpelare. Verksamheten inriktas också på att bevaka och analysera teknikutveckling i syfte att identifiera områden där ökad grad av digitalisering kan bidra till ökad verksamhetsnytta och lägre kostnader. Utvecklingen av gemensamma stöd kräver även att support- och utbildningsfrågor hanteras och utvecklas så att det finns ett ändamålsenligt stöd till verksamheten.

För att skapa bättre förutsättningar kommer arbetet med att tydliggöra och kommunicera de kostnadsbesparingar och den kvalitetshöjning som den administrativa samverkan möjliggör att intensifieras.

Besluten kopplade till utredningen Gemensamt ansvar ska genomföras och verksamheten inom fastighetsområdet inriktas på detta. Merparten av bestämmelserna kopplat till Gemensamt ansvar träder i kraft den 1 januari 2018. Det

(16)

innebär att 2017 är ett år av förberedelser och gemensam planering med stiften samtidigt som ett konkret utvecklingsarbete inleds för utveckling av ett gemensamt fastighetsregister. Likaså inleds arbetet med att skapa ett tydligt regelverk med riktlinjer och rutiner till den framtida möjligheten att överlåta kyrkor till Trossamfundet.

De medel som initialt avsatts för att möjliggöra utveckling av ett för kyrkan gemensamt fastighetsregister och därefter uppdatera registret med komplett och kvalitetssäkrad information är inte tillräckliga. En viktig del i arbetet i början av 2017 är därför att konkretisera planer och rollfördelning med stiften i syfte att ge underlag till en flerårsbudget kopplat till fastighetsrelaterade delar av utredningen Gemensamt ansvar i allmänhet och fastighetsregister i synnerhet.

Då efterfrågan på gemensamma avtal är fortsatt hög inom flera områden vidareutvecklas området Samverkande inköp som är benämningen på det gemensamma inköpsarbete som sker mellan nationell nivå och stiften.

Varje år sluts ett kopieringsavtal med Bonus Presskopia som ger församlingar rätt att utan kostnad fritt kopiera exempelvis sångtexter för verksamheten likaså med STIM. Med anledning av den nya kyrkohandboken kommer behovet av avtal för kopiering att påverkas. Det finns ett ramavtal med Ekumeniska EU-kontoret som har till uppgift att ge stöd till stift och församlingar vid ansökan om EU- och Socialfondsfinansiering, en värdefull samarbetspartner inte minst i frågor som handlar om församlingarnas arbete med asylsökande och flyktingar.

Tabell 4. Kostnader och finansiering av stöd till stift och församlingar

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Finansförvaltningen 5 199 213 215 -2

Kostnader -175 -307 -309 -307 -2

De planerade kostnaderna för stöd till stift och församlingar är i nivå med beslutad rambudget. I budget finns i enlighet med ram avsatt 60 mnkr för fortsatt stöd i arbetet med flyktingar och asylsökande. Dessa medel kommer senare att fördelas av kyrkostyrelsen.

Kyrkomötet beslutade förra året om en satsning för 2016-2018 på 150 mnkr till stiften för att underlätta anslutning till den gemensamma IT-plattformen (GIP).

Kyrkostyrelsens målsättning är att minst 85 procent av kyrkans anställda är anslutna till GIP vid utgången av år 2018. Medel för satsningen ingår i kostnaderna ovan med 50 mnkr enligt rambudget.

I utredningen Gemensamt ansvar föreslås att ett för kyrkan gemensamt fastighetsregister skapas. För att möjliggöra detta finns 8 mnkr avsatta i årets budget, vilket är i nivå med medel i rambudget.

Gemensamma IT-system

Uppdraget innebär ett ansvar för de gemensamma systemlösningarna vilket innebär drift, förvaltning och utveckling av gemensamma IT-system inom bl.a. områdena kyrklig administration, ekonomi och personal, fastighet och kulturarv, digital

(17)

kommunikation samt den gemensamma IT-plattformen. Uppdraget innebär även ansvar för utbildning och support.

Arbetet med gemensamma IT-system är en central förutsättning för det strategiska arbetet inom det administrativa samverkansområdet. Den gemensamma IT-plattformen, GIP, är en betydelsefull infrastruktur som möjliggör en enhetlig grund för samordning av administrativa system inom Svenska kyrkan. Nyckelord för perioden är enkelt, tillförlitligt, tillgängligt och säkert.

Verksamheten inriktas på en stabil leveransorganisation där det övergripande målet är att stödja både verksamhet och användare inom IT-området. Krav på hög säkerhet och kontinuerlig riskanalys är naturliga delar av verksamheten.

Det stora beroendet av en fungerande IT-verksamhet, för församlingar, både internt och i förhållande till medlemmar och allmänhet leder till att frågor som rör IT-säkerhet blir allt viktigare. Ambitionen inom detta område kommer att höjas genom att en tydlig funktion för systematisk hantering av säkerhets- och riskfrågor inrättas. Genom GIP hanterar den nationella nivån även driften av församlingarnas IT-miljö och programvaror, däremot har den nationella nivån inte ansvar för nät- och datorarbetsplatser. Inom dessa områden finns i stället olika typer av ramavtal.

Ansvaret för att samordna och kvalitetssäkra även dessa områden kommer att utökas.

Det krävs att nya systemstöd upphandlas eller utvecklas på flera områden. Det beror på tillkommande behov, nya områden för samverkan samt att vissa system nått slutet av sin tekniska livslängd.

Under året kommer fokus ligga på att stödja kyrkovalet och gemensamt arkiv, diarie- och dokumenthanteringssystem. Utöver det löpande arbetet kommer ett upphandlat diarie-, ärende- och dokumenthanteringssystem att tas i drift i 15 av Svenska kyrkans enheter samt en upphandling av ett e-arkiv att genomföras.

Ambitionen är att hela kyrkan ska kunna erbjudas gemensamma dokumenthanteringssystem och e-arkiv i framtiden.

De ökade krav som följer med EU:s dataskyddsförordning som träder i kraft den 1 januari 2018 kommer att innebära förändringar avseende Svenska kyrkans ansvar för personuppgifter. Samtliga system som innehåller personuppgifter kommer att behöva ses över för att säkerställa att system och processer följer de nya bestämmelserna. Detta kommer att medföra arbete och ökade resurser för att ge stöd till stift och församlingar de närmaste åren.

Tabell 5. Kostnader och finansiering av gemensamma IT-system

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Kostnader -231 -220 -238 -257 19

Kostnaderna och intäkterna för gemensamma IT-system planeras understiga beslutad rambudget med ungefär 20 mnkr. Minskningen av intäkter och kostnader beror bl.a. på att antalet nya användare av olika gemensamma IT-tjänster bedöms understiga tidigare prognoser. Vidare har det även skett en förändring på området

(18)

som innebär att vissa IT-produkter som tidigare köpts till nationell nivå för vidareförsäljning till församlingar har upphört och försäljning sker nu direkt från leverantören till församlingar och inte via nationell nivå. Dessa förändringar innebär såväl lägre intäkter som kostnader.

Svenska kyrkans utbildningsinstitut

Uppdraget är att ange villkoren för tillträde till de kyrkliga grundutbildningarna, bestämma utbildningsplaner och se till att de kyrkliga grundutbildningarna erbjuds i tillräcklig omfattning. Vidare är uppdraget att stödja rekrytering till kyrklig tjänst och utbildning.

Svenska kyrkans utbildningsinstitut, har sin placering i Uppsala men undervisning bedrivs också i Lund. Institutet ger en integrerad pastoralteologisk utbildning efter genomförd grundutbildning för diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster. Utbildningen innehåller gemensamma moment för att de studerande i framtiden ska vara förberedda för att samverka på bästa sätt, men också kurser specifika för respektive yrke.

Till utmaningarna för ett nyligen etablerat utbildningsinstitut hör att hitta en hållbar form för organisation av verksamhet och personella resurser och att hålla samman institutet i en gemensam pedagogisk och teologisk vision. Det krävs dessutom en väl fungerande organisation för kontakter med stiften som har ansvar dels för utformningen och genomförandet av minst åtta veckors praktik, vilket krävs för antagning till utbildningsinstitutet, dels för genomförandet av tre veckors verksamhetsförlagd utbildning i samverkan med utbildningsinstitutet. Förutom undervisningen i Uppsala och Lund ges utlokaliserade pastoralteologiska grundkurser i Göteborg och i Umeå. Distansutbildningen till diakon kommer att fortsätta erbjudas och motiveras av kommande höga pensionsavgångar och ett omfattande rekryteringsbehov av nya kompetenta diakoner. Minst 45 diakoner per år bedöms behöva utexamineras för att möta behoven.

Det finns en särskild utmaning för kyrkomusikerprogrammet då det idag är mycket svårt att rekrytera studeranden i en omfattning som svarar mot behoven.

Flera faktorer samverkar här på ett för utbildningen negativt sätt. På grund av bristen på kyrkomusiker anställer församlingarna ofta icke utbildade kyrkomusiker vilket minskar motivationen att avsluta utbildningen, musikhögskolorna har svårighet att klara ekonomin för kyrkomusikerutbildningarna och möjligheten för barn och unga att tidigt börja spela orgel har minskat.

Den behörighetsgivande utbildningen för blivande kyrkoherdar ska utvärderas, utvecklas och tydligare fasas in i den reguljära verksamheten.

Under 2017 kommer utbildningsinstitutets tredje utbildningsår att avslutas och arbetet med att organisera hur utvärderingen av utbildningsreformen ska genomföras påbörjas. Inför hösten 2017 planeras en reviderad version av de fyra programmen baserad på de erfarenheter som hittills gjorts. Utveckling av programmen står därmed i fortsatt fokus vilket medför en fortsatt satsning på handledning och kompetensutveckling bland medarbetarna. Projektering för att ta fram en ny ansökningsportal pågår under året med målsättningen att den kan tas i bruk våren 2018. Antagningsportalen utvecklas i samarbete med Stockholms stift i avsikt att stiften ska kunna synkronisera sin antagningsprocess med utbildningsinstitutet.

Kyrkomötesuppdragen KmSkr 2015:31 Utredning om utökning av kyrkoherdeutbildningen och KmSkr 2015:15 Adjunktsår för diakoner ska behandlas.

(19)

Tabell 6. Kostnader och finansiering av Svenska kyrkans utbildningsinstitut

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Kostnader -51 -52 -53 -53 0

Kostnaderna för Svenska kyrkans utbildningsinstitut planeras överensstämma med beslutad rambudget.

Svenska teologiska institutet i Jerusalem (STI)

Uppdraget är att utveckla och fördjupa frågan om kristnas möte med människor av annan tro, särskilt i mötet med judendomen. Detta sker genom akademisk verksamhet med forskningsanknytning och deltagande i de dialoger som kan föras i Jerusalem, kortare kurser av både akademisk och folkbildande karaktär, återkommande internationella kurser samt lokala program och utveckling av lokala kontakter.

Verksamheten är inriktad mot frågor som rör kristen livstolkning och ekumenik och har en sociokulturell pedagogisk profil och värnar lokalt om genuina möten med den andre genom att vara på en plats som inbjuder till samtal, reflektion och förståelse om hållbar utveckling, fred och försoning samt lärande. Verksamheten inriktas också på att utveckla standardiserade kurspaket samt en strukturerad kursplanering.

STI är en resurs för Svenska kyrkan som helhet och dess verksamhetsprofil behöver bli mer känd i Svenska kyrkan. Verksamheten planeras fortgå med god kursbeläggning, men den påverkas av konflikter i regionen. Säkerhetsnivån i Israel är höjd på grund av våldet lokalt och kriget i Syrien. Om situationen eskalerar kommer det att ha negativa konsekvenser på kursverksamheten.

Ambitionen är att samarbetet med Svenska kyrkans utbildningsinstitut och med flera svenska och utländska universitet ska utvecklas. Likaså kommer samarbetet med Sensus studieförbund och Bilda att öka.

Behovet av att presentera definitioner av och metoder i interreligiös dialog har identifierats och arbetet utvecklas bl.a. i samråd med ICCJ-projektet Promise, Land and Hope.

STI:s kortkursverksamhet behöver bli mer känd i Svenska kyrkan och i andra instanser i Sverige. En ny fortbildande kurs i religionsdialog planeras för 2017 i samarbete med Sensus studieförbund för Svenska kyrkans medarbetare i församlingar och stift. Även kursen Guds vägar om judendomen-kristendomen i Sverige idag som nyligen genomförts med målgruppen stiftshandläggare planeras genomföras på nytt under året.

Alltsedan institutet bildades har ett aktivt regelbundet gudstjänstliv bedrivits, och institutets identitet har delvis knutits till detta.

(20)

Tabell 7. Kostnader och finansiering av STI

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Ränta ändamålsbest. Medel 1 1 1 1 0

Kostnader -7 -5 -5 -5 0

Kostnaderna för STI planeras överensstämma med beslutad rambudget.

Forskning

Uppdraget är att främja forskning inom teologi och andra för kyrkans liv och verksamhet väsentliga områden.

Verksamheten inriktas på att genomföra forskning vars resultat utgör underlag för Svenska kyrkans reflektion över sin identitet och sitt uppdrag samt om religionernas roll i det mångkulturella samhället. Arbetet innebär också att tillgängliggöra och kommunicera forskningsresultaten så dessa kan komma till användning i församlingarna. Forskningen utvecklas utifrån forskningsplattformen Samhällsteologi.

Verksamheten innebär även möte mellan teori och praktik, så att reflektionsnivån höjs i den ofta hårt arbetstyngda praktiken, t.ex. genom delsatsningar i Dela tro – dela liv och därtill knuten praxisnära forskning som ger analys och verktyg.

Under året har följande forskningsområden preciserats: Minne och möjlighet, Kyrka och välfärd, Mänskliga rättigheter, Migration, Kyrka och organisation samt Social innovation. Ett särskilt prioriterat forskningsområde under 2017 är kunskap relaterad till migration som samhällsutmaning. Kompetens avseende forskningssamverkan och förmågan att attrahera externa medel kommer att stärkas.

Under perioden kommer Kyrkomötesuppdraget KmSkr 2015:8 Sekulära alternativ till kyrkliga handlingar att behandlas i en undersökning.

Tabell 8. Kostnader och finansiering av forskning

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Kostnader -9 -11 -11 -11 0

Kostnader för forskning planeras överensstämma med beslutad rambudget.

Kultur

Uppdraget är att verka för ett rikt och mångfaldigt kulturliv som främjar dialogen om religion och livstolkning.

Verksamheten inriktas på att stödja Svenska kyrkan som kulturarrangör och stärka Svenska kyrkans röst i kulturdebatten och kulturens ställning inom Svenska kyrkan. Svenska kyrkans kulturstipendier delas ut varje år och bidrar till nya

(21)

konstnärliga verk. I bedömningen av ansökningar är konstnärlig kvalitet och existentiell relevans mest avgörande. Projekt som berör barn och ungas liv välkomnas liksom projekt som anknyter till reformationsåret 2017.

I avsikt att stärka medarbetare att använda film som metod i arbetet med människors livstolkning och reflektera teologiskt fortsätter utvecklingen av Svenska kyrkans filmarbete. Genom filmpriserna Angelos under Göteborgs filmfestival och Svenska kyrkans ungdomsfilmpris vid Barn- och ungdomsfestivalen i Malmö ges stöd till mötet mellan kyrka och kultur och det stärker Svenska kyrkans reflektion kring sin samtid och sitt uppdrag.

Konceptet Se Människan vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, är ett av Svenska kyrkans viktiga fönster mot omvärlden och kommer att fortsätta utvecklas.

Under 2017 kommer Svenska kyrkan att göra en särskild satsning med anledning av reformationsåret. Ett särskilt program på temat re:formation – om:bildning blir en utökning av Svenska kyrkans insatser där också en särskild del av programmet riktas till unga på högstadiet och gymnasiet. Programmet kommer att filmas av Utbildningsradion och tillgängliggöras på deras webbplats under en femårsperiod.

Kyrkomötet har beslutat att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda hur nationell nivå fortsättningsvis ska ta sitt ansvar för kyrkomusiken som en del av det kyrkliga kulturarvet, KmSkr 2013:20 Svenska kyrkans ansvar för kyrkomusiken som en del av det kyrkliga kulturarvet. Därför har ett arbete initierats för att ta fram ideologiska dokument med generella och grundläggande principer för kyrkomusiken samt etablera ett brett samråd kring kyrkomusikens framtida roll i samhällets kulturliv.

Det handlar om den statliga finansieringen av kulturen och förändringar i Svenska kyrkans organisation för att möta denna förändring. Under 2017 genomförs tre seminarier med bred inbjudan för att skriva fram dokumenten. De ideologiska dokumenten ska beslutas av kyrkostyrelsen senast våren 2018 och presenteras på Kyrkomusiksymposiet i september samma år.

Arbetet med att göra psalmboken tillgänglig på nätet fortsätter i samarbete med Verbum Förlag AB, ett arbete som även det bygger på ett kyrkomötesuppdrag KmSkr 2011:10 Den svenska psalmboken.

Tabell 9. Kostnader och finansiering av kultur

Utfall 2015

Detalj- budget 2016

Detalj- budget 2017

Kostn.

ram 2017

Jäm- förelse

2017

Allmän utjämningsavgift 3 4 4 5 -1

Kostnader -4 -5 -5 -5 0

Kostnaderna för kultur planeras överensstämma med beslutad rambudget.

Kulturarvet och kyrkliga kulturminnen

Uppdraget är att administrera, förvalta och utveckla en modell för fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning i syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning av de kyrkliga kulturminnena. Kyrkostyrelsen beslutar om fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning och redovisar användningen till regeringen. Uppdraget