Miljö- och hälsoskyddsenheten
Grundvattenprovtagning 2016-2017,
Sollentuna kommun
Innehållsförteckning
1.1 Bakgrund Fel! Bokmärket är inte definierat.
1.2 Sammanfattning 3
1.3 Provtagning 5
1.4 Provtagingsresultat 8
1.4.1 Basparametrar 8
1.4.2 Metaller 10
1.4.3 Organiska miljögifter 13
1.4.4 Övrigt 16
1.1 Bakgrund
Vårt grundvatten ska enligt det nationella miljökvalitetsmålet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
I Sollentuna finns ett program för övervakning av grundvattenkvaliteten i kommunen. Programmets syfte är bland annat att följa förändringar i enskilda naturliga grundvattenparametrar över tid samt studera föroreningspåverkan på grundvattnet från kända eller okända föroreningskällor.
Programmet har fram till 2006 omfattat årliga provtagningar av
grundvattnet i drygt 10 punkter. Därefter har provtagning skett vart femte år, 2011 och 2016-2017. Provtagningspunkterna har till största delen varit desamma under åren.
Sedan provtagningsprogrammet startade har de analyserande parametrarna varierat. Basparametrar samt metaller analyseras regelbundet. I provtagningen 2016-2017 analyserades även ftalater, PAHer (Polyaromatiska kolväten), PFAS (perfluorerade alkylsyror) summa 11, PFOS (perfluoroktansulfonsyra), samt tennorganiska
föreningar. Andra år har exempelvis mikrobiologiska undersökningar och undersökningar av pesticider och volatila föreningar genomförts.
Genom Sollentuna sträcker sig rullstensåsen Stockholmsåsen, som utgör en grundvattentillgång. I norra delen av kommunen finns Norrvattens reserv-vattentäkt Rotsunda och Jästbolagets grundvattentäkt. I kommunen finns också fyra grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer;
Stockholmsåsen-Sollentuna, Stockholmsåsen-Silverdal, Stockholmsåsen- Upplands Väsby och Stockholmsåsen-Solna. Sollentuna ligger i en region med relativt hög motståndskraft mot försurning.
1.2 Sammanfattning av resultaten 2016-2017
Resultatet från grundvattenprovtagningen jämförs med bland annat SGU:s (Sveriges geologiska undersökning) bedömningsgrunder med
klassindelning för grundvatten, (SGU 2013:01) samt SGU:s föreskrift om miljökvalitetsnorm och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2013:2). Bedömningsgrunderna anger tillståndsklasserna, 1-5, där 1 är en mycket låg halt och 5 är en mycket hög halt. Tio provtagnings-punkter har provtagits.
Basparametrar
Klorid uppmättes i mycket hög halt i Helenelund och i hög halt i
Norrvikens f.d. vattenverk och i Sollentunavallen. Provtagningspunkten i Helenelund ligger nära E4:an, varför vägsaltningen är en trolig källa till det höga värdet.
Nitrat detekterades i mycket låga halter och i måttliga halter.
Alkaliniteten i punkterna är hög vilket indikerar att vattnet har en bra motståndskraft mot försurning.
Metaller
Låga metallhalter uppmättes i majoriteten av proverna.
Arsenik påträffades i nio prover i låga och i mycket låga halter. Mycket hög halt uppmättes i Bergendal, både 2011 och 2016-2017. Halten arsenik i Bergendal överskrider Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt
dricksvatten. Brunnen har visat sig invändigt vara klädd med trämaterial som förmodligen har impregnerats. Arsenik var tidigare ett vanligt träimpregneringsmedel.
Bly påträffades i åtta prover i låga och i mycket låga halter. I Bögs gård och i Sollentunavallen uppmättes bly i en halt strax över gränsen för hög halt.
Kadmium påträffades i nio prover i mycket låg halt. Måttlig halt uppmättes i Norrvikens f.d. vattenverk.
Kvicksilverhalten låg i alla provpunkter under laboratoriets rapporteringsgräns.
Zink påträffades i mycket låga halter och i måttliga halter.
Organiska miljögifter
Ftalathalten låg i alla provpunkter under laboratoriets rapporteringsgräns.
PAHer påträffades i tre av de tio punkterna. Bedömningsgrunder finns för två av de funna PAHerna – bens(a)pyren och PAH4. Ämnena påträffades i mycket höga halter i Helenelund och i Norrvikens sydspets. I den sistnämnda punkten är halten bens(a)pyren 28 gånger högre än SGU:s riktvärde för grundvatten och halten PAH4 är 10 gånger högre än riktvärdet. PAHer bildas vid förbränning (av avfall, fossila eller biobränslen). De släpps också ut från slitage av bildäck. Norrvikens sydspets ligger inte långt från Turebergs trafikplats, varför biltrafiken i området sannorlikt är en bidragande källa till de höga halterna.
Perfluorerade ämnen: Halten PFAS11 underskrider gällande riktlinjer (Vattenmyndigheterna, 2015) i alla provpunkter. I nio punkter överskrider halten riktvärdet på utgångspunkt för att vända en negativ trend. Halten PFOS är i Norrvikens f.d. vattenverk och i Norrvikens sydspets förhöjda jämfört med bakgrundshalter. Halten underskrider SGI:s (Sveriges geotekniska institut) preliminära riktvärde för skydd av grundvatten. Den tidigare användningen av brandskum vid brandstationen vid Pommernvägen skulle kunna vara källan till de förhöjda halterna.
Tennorganiska föreningar påträffades i Sollentunavallen (i en av tre provtagna punkterna). Vid Sollentunavallen och utmed Strandvägen har hantering och vinterförvaring av båtar pågått fram till 1981. Källan till de påträffade föroreningarna skulle därför kunna vara användningen av tennbaserad båtbottenfärg.
1.3 Provtagning
Den senaste provtagningen av grundvattnet utfördes i december 2016 och i januari 2017. Prov togs i tio punkter: Bergendal, Bögs gård, Ekplantan, Helenelund, Norrvikens f.d. vattenverk, Norrvikens sydspets, Rotebro, Silverdal, Skansverket samt Sollentunavallen.
Provtagningen utfördes av WSP Environmental. pH, konduktivitet, och alklinitet kontrollerades vid fältmätningar. Metaller, fysikalisk-kemiska parametrar, ftalater, PAHer, PFAS11 samt PFOS analyserades på
laboratorium i alla punkter. Mono-, di-, och tributyltenn analyserades i tre punkter. ALS Scandinavia AB utförde alla analyser förutom av
perfluorerade ämnen som analyserades av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Grundvattenröret vid Norrvikens f.d. vattenverk har sedan provtagningen 2011 gjutits över med betong i samband med husrenovering. Ett nytt rör har därför fått sättas utanför byggnaden. I Rotebro har det befintliga röret grävts bort. Prov fick tas i ett intilliggande grundvattenrör.
Bedömning av resultat
Vid utvärdering av resultaten har SGU:s bedömningsgrunder med klassindelning för grundvatten (SGU 2013:01) använts. Dessa utgör ett verktyg för att tolka och värdera insamlade data om grundvatten samt för att kunna göra enhetliga klassningar av grundvattnets tillstånd.
Klassningen relateras till effekter på hälsa, miljö och tekniska installationer. Bedömningsgrunder finns för större delen av de i grundvattnet analyserade parametrarna, dock inte för ftalater, tennorganiska föreningar, PFAS11 och PFOS.
Bedömningsgrunderna ersätter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999. Sollentuna kommuns provtagningsresultat för grundvatten har fram till 2011 bedömts/klassats enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder från 1999. För att kunna jämföra provresultatet från 2016/2017 med tidigare år, 2006 och 2011, så används i denna rapport SGU:s bedömningsgrunder för alla tre åren.
För att utvärdera resultaten har också använts riktvärden och utgångspunkter för att vänd trend i SGU:s föreskrift om
miljökvalitetnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2013:2). Utgångspunkter är fastställda i syfte att förhindra en
försämring genom att vända uppåtgående trender.
Provpunkter Punkt nr, namn, brunnstyp
Akvifärty p
Syfte Laboratorieanalys
1, Silverdal, (Grusfilterbrunn) Grusås Dricksvatten i kristid Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOA, PAH 2, Skansverket,
(Schaktbrunn, betong)
Grusås Dricksvatten i kristid Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOS, PAH, Tennorganiska föreningar 3, Sollentunavallen,
(Grusfilterbrunn)
Grusås Representerar grundvatten i åsen
Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOS, PAH, Tennorganiska föreningar 4, Helenelund,
(Rb 9304, 50 mm stålrör)
Sandav- lagring
Påverkan från E4 Fyskem, Metaller Ftalater, PFOS, PFOA, PAH 5, Ekplantan,
(Grusfilterbrunn)
Grusås Representerar grundvatten i åsen
Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOA, PAH 8, Norrvikens sydspets,
(Rb 8711, 50 mm stålrör)
Grusås Tänkbar vattentäkt Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOA, PAH 9, Norrvikens f.d. vattenverk,
(Grundvattenrör)
Dricksvatten i kristid Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOS, PAH, Tennorganiska föreningar 10, Rotebro,
(Rb 6603)
Grusås Påverkan från E4 Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOA, PAH 11, Rotsundavattentäkten,
(Grusfilterbrunn)
Grusås Representerar grundvatten i åsen
Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOA, PAH 13, Bergendal.
(Bergbrunn)
Berg Representerar grundvatten i berg
Fyskem, Metaller, Ftalater, PFOS, PFOA, PAH 18, Naturskolan,
Provtagningspunkten har utgått
19, Bögs gård Fyskem, Metaller, Ftalater,
PFOS, PFOA, PAH
Provtagningspunkten Naturskolan nr 18 har utgått 2016-2017. Provtagning har istället skett vid Bögs gård nr 19. Punkten finns inte markerad på karta, sid 5.
Rotsundavattentäkten nr 11, Norrvattens reservvattentäkt, provtas av Norrvatten. Provresultat redovisas under rubriken övrigt på sidan 13.
Punkten finns inte markerad på karta, sid 5.
Karta med provpunkter
Parametrar som analyserades:
Ca, Fe, K, Mg, Na, Si, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, P, Pb, Sr, Zn, V, totalhårdhet, turbiditet, konduktivitet, pH, nitrit, nitritkväve, alkalinitet, CODMn, ammonium,
ammoniumkväve, fosfat, fosfatfosfor, nitrat, nitratkväve, fluorid, klorid, sulfat, 10 ftalater, 16 PAHer, 4 summa PAHer, PFAS11, PFOS samt mono-, di- och tributyltenn. Proverna från Bergendal, Helenelund och Norrvikens sydspets filtrerades (0,45 um;
metaller).
1.4 Provtagningsresultat
Resultat från grundvattenprovtagningen 2016-2017 presenteras för utvalda para-metrar nedan. En jämförelse görs med resultaten från 2006 och 2011. Bedömningsgrunderna (SGU) anger tillstånds- klasserna, 1-5, där 1 är en mycket låg halt, 2 en låg halt, 3 en måttlig halt, 4 en hög halt och 5 en mycket hög halt.
1.4.1 Basparametrar Klorid
Klass mg/l Cl 2006 2011 2016-2017
1 Mycket låg halt
< 5/20 Naturskolan Bergendal, Naturskolan
Bergendal, Silverdal
2 Låg halt
20-50 Bergendal, Bögs gård, Norrvikens f.d.
vattenverk, Rotebro,
Helenelund, Rotebro Bögs gård, Rotebro,
3 Måttlig halt
50-100 Ekplantan, Helenelund, Norrvikens sydspets, Skansverket, Sollentunavallen
Ekplantan, Norrvikens sydspets, Skansverket
Ekplantan, Norrvi- kens sydspets, Skansverket,
4 Hög halt
100-300 Silverdal Silverdal Sollentunavallen,
Norrvikens f.d.
vattenverk
5 Mycket hög halt
>300 Sollentunavallen Helenelund
Halten i Sollentunavallen har minskat från en mycket hög halt 2011 (1050 mg/l) till en hög halt 2016 (160 mg/l). Halten i Helenelund har ökat från en låg halt 2011 (53 ug/l) till en mycket hög halt 2016 (373 mg/l).
Enligt SGU-FS (2013:2) finns riktvärde för grundvatten för klorid, 100 mg/l. Utgångspunkt för att vända trend är 50 mg/l.
Kloridhalter i dricksvatten som överstiger 100 mg/l föranleder, enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2017:2), en tekniskt grundad anmärkning om risk för korrosionsangrepp.
I Helenelund överskrids riktvärdet för klorid i grundvatten.
Förhöjda kloridhalter kan härstamma från till exempel vägsaltning,
avlopp, deponier eller från relikt saltvatten. Kloridjonen är mycket lättrörlig i mark och grundvatten. Provtagningspunkten i Helenelund ligger nära E4:an, varför vägsaltningen är en trolig källa till det höga värdet 2016- 2017.
Alkalinitet
Alkalinitetens storlek är ett mått på vattnets förmåga att motstå försurning. Högre alkalinitet innebär bättre motståndskraft mot försurning. Grundvattnet har 2016-2017 hög alkalinitet i fyra punkter och mycket hög alkalinitet i sex punkter. Detta innebär tillräcklig alkalinitet för att även i framtiden bibehålla acceptabel pH-nivå.
pH
pH är ett mått på vattnets surhetsgrad, hur mycket vätejoner det
innehåller. Ett neutralt vatten har pH-värde 7, ett surt vatten har ett pH- värde lägre än 7 och ett
basiskt högre än 7. Låga pH-värden (<6,5) medför risk för korrosion på ledningar, vilket kan leda till ökade metallhalter i dricksvatten. I
grundvatten bör
pH-värdet ligga i intervallet 6,5–9,0 (Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2006:09).
pH-värdet i provpunkterna 2016-2017 varierar mellan 6,0 och 8,4.
Norrvikens f.d. vattenverk har det lägsta pH-värdet och Bögs Gård det högsta. 2011 skedde inte någon provtagning vid dessa två punkter. Alla pH-värden låg 2011 mellan 7,0 och 7,7. 2006 hade Silverdal och Helenelund de lägsta pH-värdena (7,1) och Bögs gård det högsta (8,2).
Hårdhet
Med vattnets hårdhet menas i huvudsak dess innehåll av kalcium- och magnesiumjoner. Höga värden på totalhårdheten anger ett hårt vatten och låga värden ett mjukt vatten.
Totalhård- het (°dH)
2006 2011 2016-2017
<2,1 Mycket låg halt
2,1-4,9 Låg halt Bergendal Bergendal, Silverdal
4,9-9,8 Måttlig halt Bögs gård, Naturskolan Naturskolan Bögs gård
9,8-21 Hög halt Bergendal, Ekplantan, Helenelund, Norrvikens f.d. vattenverk,
Norrvikens sydspets, Rotebro, Skansverket, Sollentunavallen
Helenelund, Ekplantan, Norrvikens syd- spets, Rotebro, Silverdal, Skansverket,
Ekplantan, Norrvikens sydspets, Rotebro, Skansverket, Sollentuna- vallen
>21 Mycket hög halt
Silverdal Sollentunavallen Helenelund, Norrvikens f.d. vattenverk
Vattnets hårdhet i Helenelund och Norrvikens f.d. vattenverk ökar från en hög halt 2006 till mycket hög halt 2016-2017 (37,6 dHo respektive 30,7 dHo). Hårdheten i Silverdal minskar från en mycket hög halt 2006
till en låg halt 2016-2017. Totalhårdhet >15 dHo bedöms som tjänligt med anmärkning eftersom det bland annat finns risk för utfällningar i ledningar och skador på textilier.
Nitrat
Nitrat är en lättlöslig form av kväve som lätt transporteras med vatten. I grund-vattnet förekommer kväve främst som nitrat. Naturliga halter av kväveföreningar i grundvatten är mycket låga. Förhöjda halter är oftast orsakade av läckage från stallgödsel, kvävegödsling på framförallt jordbruksmark eller påverkan från avlopp.
Klass mg/l nitrat
2006 2011 2016-2017
1 Mycket låg halt
< 2 Bergendal, Naturskolan, Norrvikens f.d. vatten- verk, Norrvikens sydspets, Rotebro
Bergendal, Natur- skolan, Norrvikens sydspets,
Rotebro
Bergendal, Norrvikens sydspets, Norrvikens f.d.
vattenverk, Rotebro, Silverdal
2 Låg halt
2-5 Bögs gård, Ekplantan, Ekplantan, Sollentunavallen
Helenelund, Ekplantan
3 Måttlig halt
5-20 Helenelund, Silverdal, Skansverket,
Sollentunavallen
Silverdal, Skansverket
Bögs gård, Skansverket, Sollentunavallen,
4 Hög halt
20-50 Helenelund
5Mycket hög halt
>50
Enligt SGU-FS (2013:2) finns riktvärden för grundvatten för nitrat, 50 mg/l.
Utgångspunkt för att vända trend är 20 mg/l.
Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2017:2) är gränsvärde för otjänligt dricksvatten 50 mg/l och för tjänligt med
anmärkning 20 mg/l. Helenelund hade 2011 (20,7 mg/l) ett värde strax över gränsvärdet för tjänligt med anmärkning.
1.4.2 Metaller
Förhöjda metallhalter orsakas exempelvis av avfallsupplag och industriell verksamhet i övrigt. Arsenik har använts som
träimpregneringsmedel, bekämpningsmedel och som metall i legeringar och glasråvara. Arsenik förekommer ofta naturligt i marken. Bly finns deponerat i mark från bland annat avgasutsläpp från blyad bensin.
Kadmium, bly och zink är vanligt förekommande i samhället. De släpps ut från bland annat vägtrafik och finns ackumulerat i jordbruksmark och förorenad mark. De sprids via utsläpp till luft och mark och når på så sätt grundvattnet. Zink förekommer i stor omfattning i rostskyddade stålprodukter som ofta används i markförlagda konstruktioner.
Arsenik
Klass Halt µg/l
2006 2011 2016-2017
1 Mycket låg halt
< 1 Bögs gård, Helenelund, Naturskolan, Silverdal, Skansverket, Sollentunavallen
Silverdal, Skansverket, Helenelund,
Norrvikens sydspets, Rotebro, Naturskolan
Silverdal, Skansverket, Helenelund, Norrvikens sydspets, Norrvikens f.d.
vattenverk, Rotebro, Bögs gård
2 Låg halt
1-2 Norrvikens sydspets, Rotebro
Sollentunavallen, Ekplantan
Sollentunavallen, Ekplantan
3 Måttlig halt
2-5 Ekplantan
4 Hög halt
5-10 Bergendal
5 Mycket hög halt
>10 Norrvikens f.d.
vattenverk
Bergendal Bergendal
Bergendal har en mycket hög halt arsenik, både 2011 (76,4 ug/l) och 2016- 2017 (104 ug/l). I Norrvikens f.d. vattenverk har halten minskat från en hög halt 2006 (33,9 ug/l) till en mycket låg halt 2016-2017 (0,6 ug/l).
Enligt SGU-FS (2013:2) är riktvärdet för grundvatten för arsenik, 10 ug/l.
Utgångspunkt för att vända trend är 5 ug mg/l. Gränsvärde för otjänligt dricksvatten är 10 µg/l arsenik.
I Bergendal är vattnet otjänligt och överskrider riktvärdet för grundvatten.
Samma sak gällde Norrvikens f.d. vattenverk 2006. Vattnet används inte som dricksvatten. Brunnen har visat sig invändigt vara klädd med trämaterial som förmodligen har impregnerats. Arsenik var tidigare ett vanligt träimpregneringsmedel.
Bly
Klass Halt µg/l
2006 2011 2016-2017
1 Mycket låg halt
< 0,5 Ekplantan,
Helenelund, Rotebro, Silverdal,
Skansverket
Bergendal, Ekplantan, Helenelund,
Norrvikens sydspets, Rotebro, Silverdal, Skansverket
Bergendal, Silverdal, Skansverket, Helenelund, Norrvikens sydspets, Rotebro
2 Låg halt
0,5-1 Bögs gård Sollentunavallen, Ekplantan, Norrvikens f.d. vattenverk
3 Måttlig halt
1-2 Naturskolan, Sollentunavallen
Naturskolan
4 Hög halt
2-10 Norrvikens f.d.
vattenverk,
Norrvikens sydspets
Bögs gård, Sollentuna- vallen
5 Mycket hög halt
>10 Bergendal
Bergendal hade en mycket hög halt 2006 (31,6 ug/l). Halten har sedan dess minskat till en mycket låg halt. De förhöjda halterna 2006 i Norrvikens f.d. vattenverk och Norrvikens sydspets har minskat till låg respektive mycket låg halt i de senare provtagningarna.
I punkterna Bögs gård och Sollentunavallen erhölls 2016-2017 halter strax över gränsen för hög halt (2,06 ug/l respektive 2,72 ug/l).
Enligt SGU-FS (2013:2) är riktvärdet för grundvatten för bly 10 ug/l.
Utgångspunkt för att vända trend är 2 ug mg/l. Gränsvärdet för otjänligt dricksvatten är 10 µg/l. 2006 överskreds riktvärdet i Bergendal och vattnet var otjänligt.
Kadmium
Klass Halt µg/l
2006 2011 2016-2017
1 Mycket låg halt
< 0,1 Bergendal, Bögs
gård, Ekplantan, Helenelund, Naturskolan, Norrvikens sydspets, Rotebro, Silverdal, Skansverket, Sollentunavallen
Bergendal, Ekplantan, Helenelund, Naturskolan, Norrvikens sydspets, Rotebro, Silverdal, Skansverket, Sollentunavallen
Bergendal, Bögs gård, Ekplantan, Helenelund, Norrvikens sydspets, Rotebro, Silverdal, Skansverket, Sollentunavallen
2 Låg halt
0,1-0,5
3 Måttlig halt
0,5-1 Norrvikens f.d. vattenverk
4 Hög halt
1-5 Norrvikens f.d.
vattenverk
5 Mycket hög halt
>5
Halten kadmium i Norrvikens f.d. vattenverk har sjunkit från en hög halt 2006 (4,07 ug/l) till en måttlig halt 2016-2017 (0,57 ug/l). 2011 skedde ingen provtagning i denna punkt.
Enligt SGU-FS (2013:2) är riktvärdet för grundvatten för kadmium 5 ug/l.
Utgångspunkt för att vända trend är 1 ug /l. Gränsvärde för otjänligt dricksvatten är 5 µg/l.
Zink
Klass Halt µg/l 2006 2011 2016-2017
1 Mycket låg halt
< 5 Ekplantan,
Helenelund, Rotebro, Silverdal, Skansverket, Sollentunavallen
Helenelund,
Norrvikens sydspets, Rotebro, Skansverket
Helenelund, Norrvikens sydspets, Rotebro, Silverdal, Skansverket
2 Låg halt
5-10 Ekplantan, Silverdal Ekplantan
3 Måttlig halt
10-100 Bergendal, Bögs gård, Norrvikens sydspets
Bergendal, Naturskolan, Sollentunavallen
Bergendal, Bögs gård, Norrvikens f.d.
vattenverk, Sollentunavallen
4 Hög halt
100- 1000
Naturskolan, Norrvikens f.d.
vattenverk
5 Mycket hög halt
>1000
Halten i Norrvikens f.d. vattenverk har minskat från hög halt 2006 (376 ug/l) till måttlig halt 2016-2017 (26,5 ug/l). Denna punkt provtogs inte 2011. Halten i Naturskolan har minskat från 2006 (110 ug/l) till 2011 (32,4). För zink finns inga riktvärden för halter i grundvattnet.
1.4.3 Organiska miljögifter Ftalater
Ftalater analyserades för första gången 2016-2017, inom
provtagningsprogrammet. Alla punkter provtogs. Inget av de tio proverna hade halter över laboratoriets rapporteringsgräns, 0,6 ug/l (vilken dock bedöms vara en hög gräns). För ftalater finns inga bedömningsgrunder för halter i grundvattnet. Ftalater används bland annat som mjukgörare i plast, huvudsakligen i PVC-plats som förekommer i ett stor antal produkter såsom vinylgolv och tapeter. Fordon och plastbelagd plåt är huvudkällor för ftalater i dagvatten.
PAHer
PAHer anlyserades för första gången 2016-2017. Vid provtagningen analyserades 16 olika PAHer i tio punkter. Bedömningsgrunder finns för benso(a)pyren och summa PAH4, där benso(b)fluoranten,
benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(123cd)pyren ingår (SGU 2013:01).
PAHer påträffades i tre av de tio punkterna i halter över
rapporteringsgränsen (0,01 ug/l eller högre) – Helenelund (11 av 16 PAHer över rapporteringsgräns), Norrvikens sydspets (14 av 16 PAHer) och Norrvikens f.d. vattenverk (4 av 16 PAHer). I den sistnämnda provpunkten påträffades inga PAHer för vilka det finns bedömningsgrunder.
Bens(a)pyrener och PAH4 (ng/l)
Bens(a)pyren PAH4
Helenelund 80 229
Norrvikens sydspets 289 1005
Tillståndsklass enl. SGU (2013) Bens(a)pyren PAH4
5, Mycket hög halt >10 >100
4, Hög halt 2-10 20-100
3, Måttlig halt 1-2 10-20
Halterna bens(a)pyren och PAH4 är i både Helenelund och Norrvikens sydspets mycket höga enligt SGU:s bedömningsgrunder. Enligt SGU-FS (2013:2) finns riktvärden för grundvatten för bens(a)pyren, 10 ng/l och för PAH4, 100 ug/l. Utgångspunkt för att vända trend är för bens(a)pyren 2 ng l och för PAH4 20 ng/l.
I Norrvikens sydspets är halten bens(a)pyren 28 gånger högre än riktvärdet och halten PAH4 10 gånger högre än riktvärdet.
PAHer bildas vid förbränning (av avfall, fossila eller biobränslen). De släpps också ut från slitage av bildäck. Norrvikens sydspets ligger inte långt från Turebergs trafikplats, varför biltrafiken i området sannorlikt är en bidragande källa till de höga halterna.
Perfluorerade ämnen
PFAS (summa 11), perfluorerade alkylsyror, analyserades i tio provpunkter 2016-2017. PFOS (perfluoroktansulfonsyra) som ingår i PFAS11 analyserades i två punkter 2011.
PFAS11 Halt ng/l Ng/l
2016-2017
< 10 Bögs gård
10-50 Bergendal, Ekplantan, Helenelund, Rotebro, Skansverket, Silverdal
50-90 Norrvikens f.d. vattenverk, Norrvikens sydspets, Sollentunavallen
>90
Vattenmyndigheterna har 2016 tagit fram ett förslag till riktvärde för PFAS11 i grundvatten på 90 ng/l samt ett värde som utgångspunkt för att vända en uppåtgående trend på 10 ng/l.
Riktvärdet för PFAS11 underskrids i alla provpunkter. Utgångspunkt för att vända uppåtgående trend överskrids i alla punkter utom Bögs gård. De högsta halterna påträffades i Norrvikens f.d. vattenverk (64 ng/l) och i Norrvikens sydspets (64 ng/l).
PFOS ng/l
2011 2016-2017
Sollentunavallen 10,4 2,2
Ekplantan 19,3 2,0
Norrviken f.d. vattenverk 24,1
Norrvikens sydspets 11,4
I ovanstående tabell redovisas platser där de högsta halterna PFOS erhölls.
SGI (Statens geologiska institut) har 2015 tagit fram ett preliminärt riktvärde, för skydd av grundvatten (som potentiell dricksvattenresurs), för PFOS på 45 ng/l.
PFOS påträffas i alla provtagningspunkter 2011 och 2016-2017. Halterna är lägre än det föreslagna riktvärdet. De högsta halterna 2016-2017 uppmättes i Norrvikens f.d. vattenverk och i Norrvikens sydspets.
Ekplantan och Sollentunavallen hade 2011 förhöjda halter.
PFAS är en grupp syntetiska ämnen som har använts sedan 50-talet i många typer av produkter t.ex i brandskum, impregnerat papper, impregnerade textilier, rengöringsmedel samt inom verkstads- och elektronikindustrin. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa är giftiga. En av de mer kända ämnena i gruppen är PFOS.
Den tidigare användningen av brandskum vid brandstationen vid Pommernvägen skulle kunna vara en källa till de förhöjda halterna av perfluorerade ämnen invid Norrviken.
Tennorganiska föreningar
Tennorganiska föreningar (mono-, di- och tributyltenn) analyserades för första gången 2016-2017 i tre punkter; Skansverket, Sollentunavallen och i Norrvikens f.d. vattenverk. Föroreningarna mono- och dibutyltenn
påträffades i en av de tre punkterna, Sollentunavallen. Tributyltenn bryts ner till de mindre toxiska mono- och diformerna.
Mono- och dibutyltenn, ng/l
Tributyltenn Monobutyltenn Dibutyltenn
Sollentunavallen <1 1,9 8,4
Tennorganiska föreningar har bland annat använts som biocider för att till exempel förhindra mögelsvamp i textilier och färg och som antibakteriella medel. Tributyltenn har också använts i båtbottenfärger men är nu
förbjudet.
För tennorganiska föreningar saknas bedömningsgrunder för halter i grundvattnet (SGU 2013). För tributyltenn i ytvatten har EU 2013 beslutat om miljökvalitetsnormer: årsmedelvärdet 0,2 ng/l och maximal halt 1,5 ng/l.
Det kan nämnas att vid Sollentunavallen och utmed Strandvägen har hantering och vinterförvaring av båtar pågått fram till 1981. Källan till de påträffade föroreningarna skulle därför kunna vara användningen av tennbaserad båtbottenfärg.
1.4.4 Övrigt
Av de parametrar som inte redovisas kan nämnas konduktivitet och
kvicksilver. I Helenelund och i Norrvikens f.d. vattenverk uppmättes 2016- 2017 en mycket hög konduktivitet (176 mS/m respektive 158 mS/m). Enligt SGU-FS (2013:2) finns riktvärden för konduktivitet, 150 mg/l.
Utgångspunkt för att vända trend är 75 mg/l. Konduktiviteten överskrider riktvärdet i de båda punkterna.
Konduktiviteten påverkas bland annat av kloridhalten, vilken var hög i de båda provpunkterna.
Kvicksilver påträffades inte i något av de 10 provpunkterna i halter över laboratoriets rapporteringsgräns.
I Rotsundavattentäkten har basparametrar och metaller provtagits 2017.
Provtagningsresultatet visar generellt låga halter av ämnena. Vattnets nitrathalt och hårdhet var måttlig respektive hög.
2018-04-10
Miljö- och byggnadskontoret Version:1
