• No results found

Vimmerby Sparbank AB. Information om Vimmerby Sparbanks risker, riskhantering och kapital enligt Pelare 3

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vimmerby Sparbank AB. Information om Vimmerby Sparbanks risker, riskhantering och kapital enligt Pelare 3"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vimmerby Sparbank AB

Information om Vimmerby Sparbanks risker,

riskhantering och kapital enligt Pelare 3

(2)

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

2. Vimmerby Sparbanks verksamhet... 3

3. Organisation och ansvar ... 4

3.1. Styrelseinformation ... 4

3.2. Ledningsinformation ... 4

3.3. Mångfald ... 5

4. Ersättningsfrågor ... 5

5. Riskhantering ... 6

5.1. Riskkategorier ... 6

5.1.1. Affärsrisk ... 6

5.1.2. Kreditrisk ... 6

5.1.3. Operativ risk ... 6

5.1.4. Likviditetsrisk ... 7

5.1.5. Marknadsrisk ... 7

5.2. Riskhantering ... 7

5.2.1. Tre försvarslinjer ... 7

5.2.2. Styrelsens principer och mål för att styra och hantera risker ... 8

5.2.3. Riskkontrollfunktionen i organisationen ... 9

5.2.4. Rapportering ... 9

5.3. Riskmätningsmetoder ... 10

6. Kapitalplanering ... 11

6.1. Kapitalbas ... 11

6.2. Kapitalkrav ... 12

7. Risker ... 15

7.1. Kreditrisk ... 15

7.1.1. Återbetalningsförmåga ... 15

7.1.2. Riskaptit ... 15

7.1.3. Kreditverksamheten ... 15

7.1.4. Säkerheter ... 18

7.1.5. Kreditriskjusteringar ... 21

7.1.6. Motpartsrisk ... 22

7.2. Operativ risk ... 22

7.3. Likviditetsrisk ... 22

(3)

2

7.3.1. Likviditetsexponering ... 23

7.4. Marknadsrisk ... 25

7.4.1. Ränteriskexponering... 25

8. Intern kapital- och likviditetsutvärdering, IKLU – Bankens process ... 27

(4)

3

1. Inledning

Denna rapport lämnar information om Vimmerby Sparbank AB´s (Banken), org.nr. 516401-0174, risker, riskhantering och kapital. Rapporten är baserad på de regulatoriska krav på offentliggörande som finns i förordning (EU) nr 575/2013 (tillsynsförordningen), förordningar och riktlinjer som kompletterar tillsynsförordningen, Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:7) om hantering och offentliggörande av likviditetsrisker. Rapporten avser, om inget annat nämns, förhållanden per 2019-12-31. Rapporten publiceras årligen på Bankens hemsida.

2. Vimmerby Sparbanks verksamhet

Vimmerby Sparbank AB är en modern lokal bank som står under Finansinspektionens tillsyn. Banken ägs till 60 % av Sparbanksstiftelsen Vimmerby (833200-8690) och till 40 % av Swedbank AB (502017- 7753). Det geografiska verksamhetsområdet utgörs främst av Vimmerby kommun där Banken har en marknadsledande ställning. Banken är en affärsdrivande enhet fördelad på affärsområdena privat och företag. Affärsvolymen är ca 7,1 Mdkr och 2019 gjorde Banken ett resultat på 11,5 Mkr.

Personalstyrkan är ca 17 personer.

Verksamheten bedrivs i enlighet med av styrelsen fastställd vision, strategi, affärsidé samt värderingar.

Vision - Det självklara valet inom vårt verksamhetsområde.

Strategi - Vimmerby Sparbank är en modern lokal sparbank nu och i framtiden.

Affärsidé

Att erbjuda rätt tjänster och produkter för dig som privatperson och till dig som driver företag och som bor, verkar eller har anknytning till vår region.

Att bidra till en positiv utveckling av bygden.

Att växa på ett ansvarsfullt och affärsmässigt sätt.

Att vara en attraktiv arbetsgivare.

Att verka för en sund och hållbar miljö.

Värderingar - Vimmerby Sparbank ger mer genom närhet, trygghet och omtanke.

Bankens associationsform påverkar Bankens förmåga och inställning till kapitalhållning och kapitalutveckling. En hög kapitalisering är därför ytterst viktig för att stärka Bankens långsiktiga överlevnadsförmåga och utgör därmed en drivkraft för att vara vinstdrivande. En medveten och försiktig kapitalhantering förstärks av Bankens begränsade förmåga att öka kapitaliseringen från extern part.

(5)

4

3. Organisation och ansvar

3.1. Styrelseinformation

Styrelsen väljs av bolagsstämman och har det yttersta ansvaret för Bankens verksamhet. Styrelsen fastställer Bankens mål och strategier, interna regler för styrning och kontroll. Den tillsätter, utvärderar och entledigar VD samt ser till att informationsgivning präglas av öppenhet och är korrekt, relevant och tillförlitlig. Styrelsen väljs av bolagsstämman på 1 år. Styrelsen består av 7 ledamöter, inklusive ordförande. Banken strävar efter att styrelsen såväl till sin helhet som individuellt, har tillräckliga kunskaper, insikt, erfarenheter och lämplighet för att uppfylla kravet på styrelseledamöter.

3.2. Ledningsinformation

Bankens löpande förvaltning sköts av VD, vilken är vald av styrelsen, enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar således för Bankens löpande verksamhet inkluderande styrning, hantering och kontroll av Bankens risker samt resurstilldelning till riskhantering och riskkontroll. VD ansvarar för att säkerställa en löpande uppföljning och återrapportering på beslutade riskindikatorer per riskkategori. VD ska därtill se till att styrelsen får relevant information om Bankens aktuella riskexponering.

(6)

5

3.3. Mångfald

Vimmerby Sparbank AB har identifierat fördelar med att ha en diversifierad styrelse och ser ökad mångfald i styrelsen som en viktig konkurrensfördel. Valberedningen ska vid fastställande av kravprofil för ny styrelseledamot aktivt främja mångfald i styrelsen genom att beakta en bred uppsättning egenskaper och kunskaper. Valberedningens uppdrag styrs av Valberedningspolicyn som beslutas av Bankens stämma. Policyn innehåller information om vilka egenskaper som anses viktiga ur ett mångfaldsperspektiv samt hur Valberedningen ska agera för att främja mångfald i Bankens styrelse.

4. Ersättningsfrågor

Vimmerby Sparbank AB erbjuder sina medarbetare en total ersättning som är konkurrenskraftig och marknadsmässig samtidigt som den följer Bankens värdegrund, är etiskt försvarbar och ligger i linje med Bankens vision och målsättningar. Bankens styrelse har fastslagit en Ersättningspolicy för att säkerställa att de ersättningar som betalas ut följer externa regelverk och inte uppmuntrar till risktagande som kan innebära ekonomisk skada eller negativ påverkan av allmänhetens förtroende.

Ersättningspolicyn gäller samtliga medarbetare i Banken.

Ersättningen till anställda utgörs i huvudsak av avtalade löner, förmåner och pensionsavsättningar. I Banken förekommer idag inga rörliga ersättningar förutom resultatandelar i stiftelsen Guldeken som omfattar samtliga anställda i Banken. Verkställande Ledning omfattas ej av resultatandelssystemet i stiftelsen Guldeken. Fr.o.m. 2020 är det enbart VD som ej omfattas av resultatandelssystemet. Den maximala rörliga ersättningen är fastställd vid periodens början och den rörliga ersättningen ska utgöra en mindre del av den anställdes totala ersättning från Banken för att på så sätt motverka en icke önskvärd riskuppbyggnad, kortsiktiga beslut och intressekonflikter av olika slag. Bankens resultat i förhållande till fastställda mål ska utgöra grunden i det rörliga ersättningssystemet. Den rörliga ersättningen bortfaller helt eller delvis om Bankens resultat understiger en nivå som styrelsen definierat.

Bankens Ersättningspolicy med tillhörande Riskanalys finns publicerad på Bankens hemsida.

(7)

6

5. Riskhantering

Arbetsprocessen för riskhantering ska bestå av löpande arbete och årligen återkommande aktiviteter. Det löpande arbetet ska bestå i att identifiera, mäta, kontrollera och rapportera risker.

I det löpande riskhanteringsarbetet ska ingå att hantera kända risker samt även att identifiera nytillkommande risker, exempelvis som en följd av förändrat utbud av produkter eller tjänster.

Arbetet med risker ska omfatta dels respektive riskkategori, dels hur de skilda riskerna samvarierar och beräkning av total risk och hur den utvecklas över tiden. Riskkontrollansvarig ska ha ett särskilt ansvar att följa upp den samlade risksituationen.

Formerna för det löpande riskhanteringsarbetet kan skilja sig mellan olika risker. Detta behandlas för respektive riskkategori. Banken har identifierat ett antal väsentliga riskområden som Banken exponeras för i sin verksamhet. Dessa är affärsrisk (strategisk risk), kreditrisk, operativ risk, likviditetsrisk och marknadsrisk.

5.1. Riskkategorier

5.1.1. Affärsrisk

Affärsrisk definieras som risken för lägre intjäning till följd av försvårande konkurrensförhållanden såsom lägre volymer, prispress etc. Affärsrisk som definition omfattar tre underliggande riskkategorier:

• Strategisk risk: Med strategiska risker avses aktuell och framtida risk för förlust på grund av förändrade marknadsförutsättningar och ogynnsamma affärsbeslut, felaktig implementering av beslut eller brist på lyhördhet för marknadsförändringar.

• Intjäningsrisk: Med intjäningsrisk avses risker till följd av volatil intjäning.

• Ryktesrisk: Med ryktesrisk avses risken för förlust till följd av kunders, motparters, investerare och myndigheters negativa uppfattning om Banken.

5.1.2. Kreditrisk

Kreditrisk definieras som risken att en motpart, även kallad kredittagare, inte kan fullgöra sina förpliktelser och åtaganden gentemot Banken, vilket leder till en kreditförlust.

5.1.3. Operativ risk

Operativa risker definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar bl.a. legal risk och IT-risker.

(8)

7 5.1.4. Likviditetsrisk

Likviditetsrisk definieras som risken att Banken inte kan fullgöra sina betalningsåtaganden pga. brist på likvida medel eller att de kan fullgöras endast genom upplåning till avsevärt högre kostnad än normalt eller genom att tillgångar avyttras till kraftigt reducerat pris.

5.1.5. Marknadsrisk

Marknadsrisk definieras som risken för förlust eller lägre framtida intjäning till följd av riskfaktorer på finansiella marknader, såsom förändringar i räntor, valutakurser, aktiekurser etc.

5.2. Riskhantering

Bankens riskhanteringssystem skall utgöra ett verktyg för att kontinuerligt utvärdera och bedöma de risker som hänför sig till Bankens verksamhet. Riskhanteringssystemet är en del av Bankens kontrollmiljö och ska vara en integrerad del av Bankens beslutsprocesser samt bidra till att målen för Bankens verksamhet kan uppnås med lägre grad av risk.

Riskhanteringssystemet ska innehålla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, hantera, kontrollera och rapportera de risker som verksamheten är förknippad med. Banken ska vidare införa de metoder och rutiner som krävs för att hantera de risker som hänför sig till Bankens verksamhet.

Bankens riskhanteringssystem är utformat för att tillmötesgå interna behov samt externa regelverk.

De huvudsakliga beståndsdelarna i Bankens riskhanteringssystem är:

• Organisation och ansvar

• Principer och mål för att styra och hantera risker

• Riskaptit

• Riskhanteringsprocessen

• Riskmätningsmetoder

• Process för intern kapital- och likviditetsutvärdering

• Interna regler för hantering av risk

• Funktion för oberoende riskkontroll (hädanefter Riskkontrollansvarig)

• Rapporteringsrutiner

5.2.1. Tre försvarslinjer

Bankens riskhantering ska följa roll- och ansvarsfördelning enligt de tre försvarslinjerna.

(9)

8 5.2.1.1. Första försvarslinjen

Riskhantering i första försvarslinjen avser alla riskhanteringsaktiviteter som utförs av linjeledning och personal. Den verksamhet som tar risken är också att betrakta som ägare av densamma vilket innebär att den dagliga riskhanteringen sker i verksamheten. Det åvilar samtliga anställda att bidra till en god och ändamålsenlig riskkultur genom att efterleva Riskpolicyn och övriga delar av det interna regelverket avseende Bankens system för riskhantering.

5.2.1.2. Andra försvarslinjen

Riskhantering i andra försvarslinjen avser de riskhanteringsaktiviteter som utförs av Riskkontrollansvarig och Compliance. Funktionerna ska stödja och kontrollera första försvarslinjens arbete med riskhantering och regelefterlevnad. I uppdraget för Riskkontrollansvarig ingår att kontrollera att det i verksamheten finns en riskmedvetenhet och acceptans för att hantera risker på daglig basis. Riskkontrollansvarig ska även verka för, och i vissa delar ombesörja för, att Banken har de rutiner, system och verktyg som krävs för att upprätthålla den löpande riskhanteringen på ett effektivt och tillfredsställande sätt.

5.2.1.3. Tredje försvarslinjen

Riskhantering i tredje linjen avser det oberoende granskningsarbete, som genomförs av Internrevision, utav första och andra försvarslinjen. Internrevision ska genomföra regelbundna översyner av förvaltning, processer och system av interna kontroller.

5.2.2. Styrelsens principer och mål för att styra och hantera risker

Banken ska hantera och utvärdera sin exponering mot samtliga de risker som verksamheten är utsatt för i enlighet med följande övergripande principer:

• En hög riskmedvetenhet och sund riskkultur ska eftersträvas inom hela Banken.

• Varje medarbetare ska ha god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna.

• Bankens vision, affärsidé och värderingar ska vara utgångspunkter i riskhanteringen.

• Det ska finnas tydliga och dokumenterade interna rutiner och kontrollsystem, inkl. ansvar och befogenheter.

• Mätmetoder och systemstöd ska vara anpassade till verksamhetens behov, komplexitet och storlek.

• Det ska finnas tillräckliga resurser och kompetens för att uppnå önskad kvalitet i både affärsaktiviteter och kontrollaktiviteter.

• Riskkontrollansvarig ska vara oberoende och ansvara för att löpande identifiera och följa upp de risker som Banken är eller kan komma att bli exponerade mot.

(10)

9 5.2.3. Riskkontrollfunktionen i organisationen

Riskkontrollansvarig har det operativa ansvaret för den oberoende riskkontrollen vilket innefattar att mäta, hantera, kontrollera och rapportera de risker som har identifierats som väsentliga.

Riskkontrollansvarig ska tillse att nödvändiga rutiner och arbetsbeskrivningar för riskhanteringen etableras och uppdateras. Riskkontrollansvarig ska löpande tillse att det finns en god riskmedvetenhet i organisationen genom utbildning av ledning och anställda med lämplig frekvens.

Riskkontrollansvarig ska upprätta en årlig aktivitetsplan för riskarbetet samt kontrollera och följa upp Bankens process för intern kapital- och likviditetsutvärdering.

5.2.4. Rapportering

Rapporteringsstrukturen i Banken ska vara utformad så att det säkerställs att styrelse och ledning får en samlad rapportering avseende alla för Banken väsentliga risker. Det ska finnas rutiner för att hantera och agera utifrån den information som ges i rapporterna.

Riskkontrollansvarig ska skriftligen rapportera till Bankens styrelse varje kvartal i samband med styrelsemöten, eller oftare vid behov. Vidare ska Riskkontrollansvarig fysiskt, eller i undantagsfall muntligen, närvara vid ett styrelsemöte per kvartal för att redogöra för Riskkontrollfunktionen och den samlade riskrapporten.

VD ska informera styrelsen om alla väsentliga förändringar av eller undantag från beslutade instruktioner som styr utformningen och användningen av riskmätningsmetoder.

Risktagare och ägare av respektive risk (verksamheten) ska utan dröjsmål informera Riskkontrollansvarig i sådana fall då det skett väsentliga avvikelser eller övriga händelser som kan innebära en förhöjd risk eller kostnad.

(11)

10

5.3. Riskmätningsmetoder

Varje identifierad riskkategori ska kvantifieras med en utifrån Bankens riskprofil lämplig mätmetod för hantering och kontroll av risken. För att möta såväl lagstadgade som interna affärskrav ska Banken använda en rad olika och kompletterade riskmått anpassade till omfattning av och komplexitet i den verksamhet som bedrivs. Nedan följer ett urval hur några av dessa riskkategorier mäts.

För kreditrisk ska intern riskklassificering (IRK) användas för beräkning av kapitalkrav. IRK används även för beviljning av krediter och intern riskmätning.

För likviditetsrisk ska Banken tillämpa en uppsättning av olika riskmått och nyckeltal för att säkerställa en heltäckande analys anpassad till Bankens specifika riskprofil. Analysen ska vara framåtblickade och baseras på i marknaden accepterade mätmetoder, inklusive analys av framtida kassaflöden, scenarioanalys samt av myndigheter angivna nyckeltal.

För marknadsrisk ska Banken tillämpa ett antal riskmått inklusive känslighetsmått samt stresstester för att bland annat kunna mäta aktiekursrisk och ränterisk.

För operativa risker ska Banken använda sig av schablonmetoden för mätning av exponering och kapitalbehov avseende operativ risk. Schablonmetoden ska kompletteras av ytterligare riskhanteringsmetoder, inklusive Incidentrapportering, Självutvärdering, NPAP, Riskindikatorer, Centrala verksamhetsprocesser samt Beredskaps- och Kontinuitetsplanering.

(12)

11

6. Kapitalplanering 6.1. Kapitalbas

Enligt gällande kapitaltäckningsregler, tillsynsförordningen, lagen (2014:966) om kapitalbuffertar samt lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, ska Banken upprätthålla en kapitalbas som vid var tidpunkt uppfyller följande minimikrav, uttryckt i procent av det riskvägda exponeringsbeloppet:

• Kärnprimärkapitalrelation om minst 4,5 %.

• Primärkapitalrelation om minst 6 %.

• Total kapitalrelation om minst 8 %.

I tillägg till minimikapitalkraven ska kreditinstitut hålla en kapitalkonserveringsbuffert om 2,5 % av det riskvägda exponeringsbeloppet. Kapitalkonserveringsbufferten ska bestå av enbart kärnprimärkapital.

Banken ska även hålla en kontracyklisk kapitalbuffert, utöver minimikapitalkrav och kapitalkonserveringsbuffert. Den av Finansinspektionens beslutade nivån uppgick per 2019-12-31 till 2,5 % av det riskvägda exponeringsbeloppet. Den Kontracykliska kapitalbufferten ska bestå av enbart kärnprimärkapital. Den 16 mars 2020 beslutade Finansinspektionen att sänka den kontracykliska kapitalbufferten till 0 % till följd av den senaste utvecklingen av coronaviruset.

Bankens kapitalbas består främst av aktiekapital, reservfond och balanserad vinst.

Kapitalbasen uppgick 2019-12-31 till 214 Mkr och består enbart av kärnprimärkapital.

(13)

12

6.2. Kapitalkrav

Beräkning av kapitalkrav är utförd i enlighet med CRR, lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, lagen 2014:967) om införande av buffertlagen samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar.

Banken har tillstånd av Finansinspektionen att använda IRK-metoden för att beräkna kapitalkravet för kreditrisk. Kapitalkravet för kreditrisk framgår av tabellen nedan (tkr):

Banken tillämpar schablonmetoden för beräkning av kapitalkravet för operativa risker samt kreditvärdighetsjusteringsrisk. Kapitalkravet för dessa risker framgår av tabellen nedan (tkr):

(14)

13 Bankens övriga kapitalkrav utgörs av Kapitalkonserveringsbufferten samt den Kontracykliska bufferten. Kapitalkravet för dessa framgår av tabellen nedan (tkr):

Minimikapitalkravet och aktuella buffertkrav utgör tillsammans med det internt bedömda kapitalbehovet i Pelare 2, Bankens samlade kapitalbehov. Per 2019-12-31 ser Bankens totala kapitalbehov ut enligt följande:

Kapitalbehov och Kapitalbas (Mkr)

Pelare I

Kreditrisk (IRK-metod) 71,2

Operativ Risk (Schablonmetod) 6,7

Totalt Pelare I 77,9

Buffertkrav

Kapitalkonserveringsbuffert 24,4

Kontracyklisk Buffert 24,3

Kapitalplaneringsbuffert 0,0

Totala Buffertkrav 48,7

Pelare II – Internt Bedömt Kapitalbehov

Koncentrationsrisk 9,7

Marknadsrisk 2,1

Ränterisk 3,0

Totalt Pelare II 17,2

Totalt kapitalbehov 143,8

Kapitalbas per 2019-12-31 214

(15)

14 Kapitalbehov och Kapitalrelation (%)

Kapitalbehov och Kapitalrelation (%)

CET 1 AT 1 T2 Totalt

Pelare I

Minimikapitalkrav 4,5 1,5 2,0 8,0

Totalt Pelare I 4,5 1,5 2,0 8,0

Buffertkrav

Kapitalkonserveringsbuffert (CCoB) 2,5 2,5

Kontracyklisk Buffert (CCyB) 2,5 2,5

Kapitalplaneringsbuffert 0,0 0,0

Totala Buffertkrav 5,0 0,0 0,0 5,0

Pelare II

Internt bedömt kapitalbehov 1,5 0,2 0,3 2,0

Totalt Pelare II 1,5 0,2 0,3 2,0

Totalt kapitalkrav 11,0 1,7 2,3 15,0

Total kapitalrelation per 2019-12-31 22,0 22,0

Total kapitalrelation inkl. 2019 års resultat 23,2 23,2

Bankens kapitalbas uppgår till 214 186 tkr och kärnprimärkapitalrelationen är 22 %. Det innebär att Banken har 14 % i kärnprimärkapital som är tillgängligt att använda som buffert.

(16)

15

7. Risker

7.1. Kreditrisk

Risken för att en kredittagare inte fullgör sina förpliktelser mot Banken samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk.

7.1.1. Återbetalningsförmåga

Beviljande av kredit förutsätter att kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot Banken samt mot Bankens samarbetspartners inom Swedbank-koncernen. En noggrann och med omsorg utförd kreditprövning, bl. a. baserad på en analys av kredittagarens faktiska inkomster och utgifter, kassaflöde, tidigare betalningshistorik och framtidsutsikter - utvisande att kredittagaren kan förväntas fullt ut återbetala önskad kredit – är primärt avgörande för om kredit ska beviljas. För att kunna fastställa återbetalningsförmågan måste analysen i väsentlig del vara av framåtblickande karaktär. För kredit ska dessutom som huvudregel alltid ställas betryggande säkerhet i fast eller lös egendom, eller i form av borgen.

7.1.2. Riskaptit

Bankens risktagande gällande kreditrisk ska vara lågt till normalt. Banken ska ha en väl diversifierad kreditportfölj och inriktningen ska vara hushållsmarknaden och ortens företag, aktivt kompletterad med en andel företag i regionen eller som ursprungligen varit baserat i Vimmerby. Samtliga kundföretag är i nationell bemärkelse små företag och storlek på kreditengagemang begränsas naturligt av storleken på Bankens egna kapital. Banken är beredd att ta risken för kreditförluster med i snitt 0,3 % per år över en femårsperiod av den totala utlåningsvolymen i egen BR. Dessutom sätts risklimiter inom flertalet kreditområden.

7.1.3. Kreditverksamheten

Kreditverksamheten i Banken ska bygga på följande grunder.

7.1.3.1. Bankens interna riskklassificering, IRK

Banken tillämpar metoden för intern riskklassificering vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisker.

Riskklassificeringssystemet ska därmed prägla Bankens kreditverksamhet och bland annat utgöra grunden för riskbedömning och riskhantering i utlåning och uppföljning av kredit samt vid beräkning av riskjusterad lönsamhet. Systemet ska även utgöra grunden för analys av kreditportföljen som underlag för utformning och implementering av kreditstrategier och för annan aktiv styrning av kreditverksamheten.

Riskklassificeringssystemet innefattar alla metoder, processer, kontroller samt datainsamlings- och IT-system som ligger till grund för värdering av kreditrisk, tilldelning av riskklasser och bedömning av risk för fallissemang och förlust för en viss typ av exponering utgör.

Banken ska ha ett riskklassificeringssystem som uppfyller följande övergripande principer:

(17)

16

• Det ska vara uppbyggt enligt internationell best-practice och anpassat till Bankens specifika krav.

• Det ska utformas så att kraven för att basera Bankens kapitalkrav på den interna riskklassificeringen uppfylls.

• Det ska mäta kreditrisk på ett tillfredsställande sätt.

• Samtliga Bankens kreditexponeringar ska riskklassificeras.

• Det ska ge information om sannolikheten för att en kredittagare/motpart kommer att fallera samt, för exponeringar mot konsumenter och små och mellanstora företag, en uppskattning av hur stora förluster Banken i så fall kan förväntas att drabbas av.

• Fastställd riskklassificering ska dokumenteras och minst en gång per år omprövas.

• Det ska utgöra en central del i Bankens kreditriskhantering.

• Det ska utgöra underlag för rapportering av kreditrisker till styrelsen.

• Det ska övervakas av oberoende funktion för riskkontroll.

• Det ska innehålla detaljerade instruktioner för modellutveckling, validering och tillämpning.

• Det ska harmonisera med Bankens rutiner för kreditbeslut och hantering av osäkra fordringar.

• Det ska ta hänsyn till all väsentlig information, ju mindre relevant information som finns om en viss exponering eller motpart, desto större försiktighetsmarginal ska tillämpas i

riskklassificeringen.

• Underliggande beräkningar till riskklassificeringen ska basera sig på rätt data.

• Modellutveckling, validering och tillämpning av riskklassificeringssystemet ska vara i enlighet med vid var tid gällande lagar och föreskrifter.

• Riskklassificeringssystemet ska minst en gång per år och i övrigt vid behov följas upp i syfte att säkerställa dess funktion och tillämpning.

• Riskklassificeringssystemet och utvecklingen av det ska dokumenteras.

Modellerna för att ta fram riskklassificeringen är av två olika typer. Den ena bygger på statistisk metod, vilket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistiska metoder inte är tillämpliga skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom expertbedömning.

Validering av modellen görs vid större ändringar samt årligen i syfte att säkerställa att de mäter risken på ett korrekt vis. Modellerna skattar normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt.

7.1.3.2. Förstå affären

Såväl Banken som kunden ska förstå och vara medvetna om kreditaffärens möjligheter, men också dess samlade riskinnehåll, varför dessa aktivt och kritiskt ska analyseras. Härvid ska när så erfordras Bankens samlade resurser och kompetens komma till användning.

Att i grunden förstå affären och att känna kunden är en förutsättning för att förstå kreditaffärens såväl möjligheter som risker. Det är dessutom en förutsättning för att kunna analysera följderna av olika alternativ och tänkbara framtida händelser av betydelse och för att kunna prissätta risken på ett adekvat sätt.

(18)

17 Särskild vikt ska läggas vid bedömningen av den enskilda kreditaffärens komplexitet och risknivå liksom, i fråga om företagskrediter, motparts kompetens och affärsmannaskap. Detta innebär att en fördjupad analys och prövning alltid måste ske avseende krediter som är av en mer komplex natur med hänsyn till kreditändamål, riskbedömning, motpart, motparts verksamhet och/eller bransch och samhällsekonomisk och teknisk utveckling.

7.1.3.3. Affärsmannaskap

Kreditgivningen och den löpande kredithanteringen ska vila på ett väl utvecklat affärsmannaskap, vilket förutsätter ett professionellt förhållningssätt mellan å ena sidan kundansvarig i Banken och å andra sidan kunden, samt en långsiktig kvalitet i relationen med respekt för såväl Bankens som kundens nytta av affären. Kundrelationen ska baseras på en enkel, öppen och tydlig kommunikation och ska präglas av viljan att för båda parter skapa goda resultat genom affärsmässighet, god affärsetik, hög kompetens och professionalism.

Affärsmannaskapet inom kreditgivningen ska kännetecknas av ett strukturerat arbete som leder rätt i val och prioritering av kund, väl förberedda affärsmöten med tydliga syften samt en kontinuerlig engagemangsuppföljning i syfte att skapa långsiktig kvalitet i affärsrelationen förenat med en minimering av kreditrisken.

7.1.3.4. Ändamålet

Det ska alltid vara klart för Banken vad som är ändamålet med den aktuella kreditaffären och att detta ligger väl i linje med Bankens värderingar, affärsinriktningar samt interna styrdokumentation.

Vid kreditgivning till företag är det alltid aktuellt att överväga skillnaderna mellan vad som är kredit på bankmässiga villkor och riskkapital.

Ändamålet med krediten och vilka säkerheter som erbjuds ska vara vägledande när Banken väljer typ av kreditprodukt och vilka återbetalnings- och räntevillkor som ska gälla. Krediter till spekulation ska inte lämnas. Detta innebär exempelvis att en värdepapperskredit ska kunna betalas med egen inkomst och säkerställda tillgångar, samt inte vara beroende av förväntad värdestegring.

7.1.3.5. Balanserad risk – omvärldsorientering

En sund, långsiktigt robust och riskmässigt baserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl Bankens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och global förändring och utveckling av betydelse för affären och dess risk beaktas.

En balanserad risk förutsätter kvalitet och disciplin i kreditprocessen och bygger vidare på en god kännedom om marknaden och dess utveckling. Det förutsätter även en tydlig kreditriskstrategi och tillämpning av Bankens fastställda riskklassificeringssystem. Därtill fordras en klar bild, och löpande analys av, affärsenhetens kreditportfölj och dess relation till Bankens samlade kreditportfölj och affärsstrategi.

(19)

18 7.1.3.6. Uthållig lönsamhet

Uthållig lönsamhet uppstår genom goda långsiktiga affärsrelationer och ett utpräglat lönsamhetstänkande där Bankens samlade kompetens och tjänsteutbud kommer till nytta. Uthållig lönsamhet uppstår också genom en effektiv och kvalitativ kredithantering samt en väl anpassad och rätt prissatt kreditrisk, i kombination med en aktiv bedömning avseende produktval.

Syftet ska vara att i varje affär och ur Bankens perspektiv skapa bästa möjliga affärsutbyte inklusive riskminimering samtidigt som affärer som inte når upp till ställda lönsamhetskrav ska undvikas.

Kreditrisken ska alltid ställas i relation till intjäning och lönsamhet.

I uthållig lönsamhet ligger också – utöver kravet på en etablerad återbetalningsförmåga och värdering av säkerheterna – kravet på en kostnadseffektiv, korrekt och väldokumenterad kredit- och kreditriskhantering.

7.1.3.7. Miljöhänsyn och etik

Miljöhänsyn och en riskinriktad miljöanalys ska ingå som en naturlig och integrerad del av affärsbedömningen. Syftet med detta är att minimera Bankens risk i affären relaterad till miljöfaktorer.

Kreditgivningen inom Banken ska präglas av en sund och tydlig hög etisk standard., Banken ska aktivt pröva varje affär utifrån etiska krav och förhållningssätt. Banken ska genom detta arbetssätt aktivt avstå från kreditaffärer som inte ligger i linje med Bankens etiska regler och förhållningssätt eller som på grund av annan anledning riskerar att påverka förtroendet för Banken negativt.

7.1.4. Säkerheter

Bankens utlåningsverksamhet bedrivs främst i form av utlåning mot säkerhet i fastigheter vilket Banken har lång erfarenhet av och robusta rutiner för. Uppdatering av säkerhetsvärden sker på årlig basis för företagsexponeringar och vid behov för exponeringar i hushållsklassen.

I tabellen nedan redovisas exponering i förhållande till de säkerheter som ställts för krediten, primärt avser dessa säkerheter pantbrev i fastigheter.

(20)

19

(21)

20

(22)

21 7.1.5. Kreditriskjusteringar

IFRS 9 trädde i kraft den 1 januari 2018 och ersatte då den tidigare standarden IAS 39. IFRS 9 kan delas in i tre delar: klassificering och värdering, nedskrivningar samt säkringsredovisning.

Nedskrivningsmodellen i IFRS 9 kräver att Banken genomför en viss nedskrivning för samtliga exponeringar och att nedskrivningarnas storlek uppdateras vid varje rapporteringstillfälle, för att återspegla nuvarande och framtida risker hos exponeringarna.

Samtliga exponeringar delas in i tre steg:

Stadie 1 – Exponeringar där en betydande ökning av kreditrisken sedan det första rapporteringstillfället inte har skett.

Stadie 2 – Exponeringar där en betydande ökning av kreditrisken sedan det första rapporteringstillfället har skett.

Stadie 3 – Exponeringar i fallissemang samt osäkra fordringar.

De förväntade kreditförlusterna beräknas individuellt för varje exponering. För exponeringar i Stadie 1 beräknas förväntade kreditförluster för de kommande 12 månaderna, medan det för exponeringar i Stadie 2 och Stadie 3 beräknas på exponeringens förväntade återstående löptid.

Förändringar i förlustreserven redovisas i tabellen nedan:

(23)

22 7.1.6. Motpartsrisk

Motpartsrisk innebär risken att en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot Banken, vilket kan leda till förluster.

Motpart avser här avtalsmotparter för räntederivat som ingåtts i syfte att säkra ränterisker.

Tabellen nedan visar Bankens derivatinnehav.

7.2. Operativ risk

Risken för förluster till följd av ej ändamålsenliga eller fallerade processer, människor, system eller yttre händelser, inbegripet legala risker.

Banken kapitaltäcker operativ risk enligt schablonmetoden. Bankens riskindikatorer för operativ risk är utvalda för att kontinuerligt bevaka att Banken arbetar för en hög kvalité i verksamhetens processer samt säkerställa att verksamheten löpande arbetar med hantering av operativa risker.

Uppföljning av dessa riskindikatorer, årlig självutvärdering, incidentrapportering, godkännandeprocess för nya produkter/tjänster/processer/system/ verksamheter, kontinuitets- och beredskapsplanering är exempel på arbete med operativa risker i Banken.

För ytterligare information om Bankens hantering av operativ risk hänvisas till information i Bankens årsredovisning, publicerad på www.vimmerbysparbank.se.

7.3. Likviditetsrisk

Vimmerby Sparbank har fastställt regler för hur Bankens hantering av likviditetsrisker ska organiseras, mätas, följas upp och rapporteras samt ange, den av styrelsen årligen beslutade, riskaptiten för Bankens likviditetsrisker.

Likviditetsrisk är risken för att Banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.

Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att Bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

(24)

23 Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad.

Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarier.

Bankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och värdepappersportfölj får lägst uppgå till 189 Mkr, i enlighet med Bankens finanspolicy. Per 2019-12-31 uppgick likviditetsreserven till 482 Mkr.

Utöver likviditetsreserv har Banken en beviljad kredit hos Swedbank om 115 Mkr.

Information om Bankens Likviditetstäckningskvot (LCR) samt ytterligare upplysningar lämnas på Bankens hemsida, www.vimmerbysparbank.se.

7.3.1. Likviditetsexponering

Nedan redovisas Bankens strukturella likviditetssituation med kontraktuell återstående löptid avseende finansiering samt utlåning.

(25)

24

(26)

25

7.4. Marknadsrisk

Risk för förluster till följd av negativa ränte-, pris-, och valutakursförändringar där verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en finansiell position varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I Bankens fall utgör ränterisk och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.

7.4.1. Ränteriskexponering

Nedan framgår Bankens strukturella ränterisk genom nedbrytning av både tillgångs- och skuldsidan på räntebindningstid.

(27)

26

(28)

27

8. Intern kapital- och likviditetsutvärdering, IKLU – Bankens process

Banken utför årligen en intern kapital- och likviditetsutvärdering (”IKLU”) vilken består av en omfattande bedömning av Bankens risker och kapitalbehovet för dessa samt likviditetsutvärdering med scenarioanalyser.

IKLU-processen säkerställer att Banken har tillräckligt med kapital även för mer oförutsedda risker genom att ha en tillräckligt stor kapitalbas samt en tillräckligt stor likviditet. Processen är ett verktyg som säkerställer att Banken på ett tydligt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker Banken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta.

Kapitalutvärderingen ska utmynna i en detaljerad redogörelse av kapitalsituationen inklusive en beskrivning av Bankens aktuella riskprofil. Dessutom redogörs för vilka metoder Banken använder för att mäta och hantera risker, risklimiter och bedömning av kapital uppdelat per relevanta riskkategorier. IKLU:n innefattar alla risktyper som antas kunna påverka verksamheten. Förutom kreditrisker och operativa risker utvärderas kapitalbehovet även för bland annat ränterisk, likviditetsrisk, ryktesrisk och strategiska risker. Stresstester är en viktig metod i bedömningen av kapital- och likviditetsbehovet.

Ekonomichefen är ansvarig för att driva IKLU-processen. IKLU:n genomförs åtminstone årligen och fastställs av styrelsen.

References

Related documents

Sammantaget bedöms genomförande av avfallsplanen medföra ökad utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar till återvinning och ökad andel återvunnet avfall

Dagvattnet från det området planeras inte att ledas till den del av planområdet som är tänkt för exploatering, Figur 8.. Vid befintlig väg planeras inga åtgärder som

VD ansvarar för att verksamheten når sina mål och har fullt ansvar för bankens styrning, riskhantering och kontroll samt för att rapportera bankens risker och riskhantering... 4

Ett annat enastående tillfälle som vi Soroptimister bör ta till vara är att åka på Unionsmöte för att träffa flera hundra systrar från olika delar av landet. Här kommer

Funktionen för regelefterlevnad i Marginalen Bank är underställd verkställande direktör och rapporterar månadsvis förändringar i regelverk till verkställande direktör och

Ansvaret för den interna kapital- och likviditetsutvärderingen, vilken omfattar att begränsa och följa upp Marginalen Banks och den konsoliderade situationens risker, ligger

Styrelsen i Marginalen Bank beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen i Marginalen Bank samt till chef funktionen

Styrelsen i Marginalen Bank beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen i Marginalen Bank samt till chef funktionen