Miljöredovisning 2009

Miljöredovisning

2009

Innehållsförteckning

VD har ordet _________________________________________________________________

SEVAB Koncern och miljöarbete _________________________________________________

Händelser i korthet – miljöåret 2009 _____________________________________________

Miljöbokslut 2009 – miljö i siffror________________________________________________

VD har ordet

År 2009 var ett händelserikt år för SEVAB. Vid halvårsskiftet överfördes kommunens Vatten- och renhållningsverksamhet till bolaget och ett intensivt arbete med integrering startade. För bolaget innebär överföringen att lokala miljöfrågor nu utgör en mer väsentlig del av

verksamheten. Den miljöredovisning som SEVAB lämnar för 2009 är därmed också mer omfattande än tidigare år.

Ett viktigt tecken på betydelsen av miljöfrågor i bolaget är att den nya affärsidé som beslutades av styrelsen i december 2009 innehåller både orden klimatsmart och hållbart ur det lokala perspektivet. Vår nya affärsidé är en grund för ett kommande miljöstrategiskt arbete.

Ett helhetsperspektiv på miljön som inkluderar såväl klimat- som miljöfrågor ska vara utgångspunkten för vårt miljöarbete. SEVABs verksamhet medför ofrånkomligen viss

miljöpåverkan. Vår målsättning är dock att denna påverkan ska vara så liten som möjligt. Därför har vi påbörjat ett strategiskt miljöarbete i vilket klimatfrågorna utgör en del av de sammantagna miljöfrågorna. Vår uppfattning är att det är svårt att tala om klimatet eller bidra till dess

förbättring utan att beröra mark, vatten och luft.

Vi på SEVAB kommer att sträva efter att på bästa sätt bidra till en positiv utveckling av miljön i Strängnäs kommun.

Strängnäs 2010-05-05

Lena Lundberg, VD

SEVAB Strängnäs Energi AB

SEVAB koncern och miljöarbete

Utgångspunkterna i vårt miljöarbete

År 2009 har miljöfrågorna varit i fokus, framför allt har diskussionen kring växthuseffekten och klimatförändringarna ägnats stor uppmärksamhet inte minst i samband med det internationella klimatmötet i Köpenhamn. I media har klimatförändringarna framhållits som en fråga som berör oss alla eftersom den har bärighet på många delar i samhället.

En annan viktig händelse som har och kommer att ha inverkan på SEVABs miljöarbete är det faktum att moderbolaget har vuxit och utökat med ytterligare två affärsområden from den 1 juli 2009: Vatten och Renhållning. Därför spelar både energianvändningen, avfallshanteringen och vattenreningen med tillhörande dricksvattenförsörjning en viktig roll i SEVABs miljöarbete.

SEVABs övergripande miljömål - uppfyllelse

Mål 1: Producera energi baserad på förnyelsebara bränslen i största möjliga omfattning.

Uppfyllande: Andelen förnyelsebara bränslen uppgick under 2009 till 96,5 %. Däremot ökade användningen av fossil olja med 0,5 procentenheten i förhållande till 2008. Detta kan förklaras med den hårda vintern med mycket låga temperaturer som påverkade december månad vilket i sin tur resulterade i användning av spetsproduktion i större utsträckning. En annan förklaring är leveransen av ånga till industrier som måste fortsätta även då fastbränslepannan står still för underhåll. I sådana fall sker produktionen av ånga med hjälp av olja.

Mål 2: Förebygga och begränsa utsläpp till luft, mark och vatten samt buller från våra anläggningar.

Uppfyllande: Ett sätt att förebygga utsläpp till vatten är att minska utsläpp av fosfor och kväve till Mälaren. För att åstadkomma detta genomfördes ett projekt vars syfte var att ansluta enskilda fastigheter till det lokala avloppsledningsnätet. På detta sätt avlägsnas de otillräckliga gamla avloppsanläggningarna som är en bidragande källa till övergödningen av Mälaren.

Mål 3: Öka energieffektiviteten dvs minska förluster i näten men även i de egna anläggningarna.

Uppfyllande: Arbetet med detta långsiktiga mål har påbörjats genom att vi utför

energibesiktningar i egna fastigheter. Förslag på energisparande åtgärder har tagits fram.

Mål 4: Verka för en säker och miljöanpassad kemikalie- och avfallshantering i verksamheten.

Uppfyllande: För att säkerställa kemikaliehanteringen i hela företaget och inom alla verksamheter har SEVAB inskaffat ett kemikaliehanteringsprogram vilket underlättar både användning och sammanställning med tillhörande uppdateringar av samtliga kemikalier som används. Under 2009 registrerades kemikalier för affärsområde Värme och Vatten.

Mål 5: Öka kunskapen om verksamhetens miljöpåverkan: - Internt genom diverse utredningar och miljöutbildning för personalen. - Externt genom information till kunder och allmänheten,

deltagande i projekt och samarbeten med myndigheter m m.

Uppfyllande: Via information till kunder och allmänheten om SEVABs miljöarbete samt beskrivning av hur och i vilken grad SEVABs investeringar gynnar miljön höjde SEVAB kundmedvetandet om det interna och externa miljöarbetet. Detta resulterade i att Nöjd-Kund- Index (NKI- undersökning) på frågan om företagets miljömedvetande ökade med 5 enheter (dvs 10 %) jämfört med år 2008.

Mål 6: Att följa lagar och andra bestämmelser är minimikrav för vår verksamhet.

Uppfyllande: Hela företaget arbetar ständigt med att uppfylla lagar och andra krav som är minimikrav för SEVAB. För att blir bättre på miljöarbetet inom alla affärsområden arbetar vi ständigt med uppfyllande av miljökvalitetsmålen. Som exempel kan målet Ingen övergödning nämnas. I det målet arbetar vi med omvandlingsområden med syftet att ansluta hushåll med små avloppsanläggningar till avloppsledningsnätet, på detta sätt kan vi förbättra reningsgraden av framför allt kväve och fosfor.

Händelser i korthet – miljöåret 2009 Affärsområde Värme

Kraftvärmeverket ersätter äldre anläggningar

I vår strävan efter att uppfylla egna övergripande miljömål och med detta bidra till klimatarbetet som är en förutsättning för bolagets miljöarbete, har kraftvärmeverkets drift spelat en väsentlig roll, vilken är en viktig komponent i det långsiktiga miljötänkandet. Satsningen på expansion av fjärrvärme är en insats som gynnar miljön och som kunde utökas även under 2009 tack vare utbyggnaden av kraftvärmeverket.

”Miljövänligt bränsle”

SEVABs ambition är att använda så mycket ”miljövänligt bränsle” som möjligt. Därför består bränslet som används till kraftvärmeverket huvudsakligen av returträ (RT) och träandelen (PPT) av mixen papper/plast/trä. Detta tillåter att även en del ”miljövänlig el” produceras i

anläggningen. Även i andra anläggningar används förnyelsebara bränslen som bioolja och pellets. I diagram 1 nedan redovisas bränslefördelningen för år 2009.

En av de synergieffekter som SEVAB genererar efter det att verksamhet Renhållning blev ett av SEVABs affärsområden är att hela tillgängliga bränslemixen i form av träavfall (RT och PPT) levereras från avfallsanläggningen Kvitten direkt till kraftvärmeverket.

Diagram 1

Bränslemix och annat bränsle 41967

16751

2363

37 990

7277

468 0

5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000

RT RT/TPP Grot Torv Eldn.olja Pellets Bioolja Ton

Affärsområde Vatten

Affärsområdets kärnverksamhet är att distribuera ett hälsosamt och rent dricksvatten samt avleda och rena avloppsvatten före utsläpp till recipienten Mälaren för alla kommunalt anslutna abonnenter.

För att kunna uppfylla de nationella och regionala miljökvalitetsmålen gällande övergödnings- problematiken behövs större utbyggnad av avloppsvattennätet. Utsläppen från enskilda avlopp innebär en betydande miljöpåverkan, både genom risk för bakterieöverföring av enskilda dricksvattentäkter och genom utsläpp av näringsämnen som så småningom når fram till våra vattendrag Mälaren och Östersjön. Det är framför allt näringsämnena fosfor och kväve som ger upphov till övergödning med algblomning, igenväxning och syrebrist i vattnet som följd.

Fritidsområden med små enskilda avloppsanläggningar är de områden från vilka, efter jordbruket och skogsbruket, läckaget av fosfor och kväve är som störst. För att förebygga läckaget av dessa ämnen och därigenom minska övergödningen i Mälaren utfördes anslutningar av

fritidshusområden. Under 2009 genomfördes ett projekt som resulterade i anslutning av hushåll i Edeby och Sanda till SEVABs avloppsledningsnät. Detta resulterade i att 100 nya hushåll har anslutits till SEVABs avloppsvattennät. Reningsgraden av avloppsvatten är mycket större i lokala stora reningsverk än i de små enskilda reningsverken som finns ute på landsbyggden i Strängnäs kommun.

Ett avloppsreningsverk har de bästa reduktionsresultaten med 49 % för kväve och 98 % för fosfor om man jämför med t ex en markbädd vars rening för kväve ligger på 36 % och 58 % för fosfor.

Arbetet med miljön i fokus pågick under 2009 även inne i själva verksamheten. För att bidra till mindre klimatpåverkan och minska det fossila koldioxidutsläppet anslöts verksamheten till fjärrvärmenätet. Denna åtgärd bidrog även till att uppfylla miljökvalitetsmål Begränsad

klimatpåverkan. Idag är personallokalerna och kontrollrummet med kontor och laboratorium på Strängnäs reningsverk anslutna till fjärrvärmenätet. Ingen användning av fossil oja förekommer inom verksamheten i Strängnäs eller Mariefred.

Slamhantering är en restprodukt som ska tas tillvara särskilt vad gäller de värdefulla näringsämnen som finns i slammet. Därför återanvänds slam genom att sprida ut den i

energiskog. Under 2009 har totalt 2 855 ton slam producerats på Strängnäs reningsverk vilket motsvarar 671 ton angivet som torrsubstans (TS). Av detta spreds 832 ton ut på salixodlingar främst inom Strängnäs kommun. Resten transporterades till SEVABs avfallsanläggning Kvitten för vidare bearbetning.

SEVABs avloppsslam håller en hög kvalitetsnivå. Halterna ligger mellan 15 - 25 % av överenskomna gränsvärden för samtliga tungmetallparametrar. Det senaste året har halterna

Diagram 2

Sammanfattningsvis kan det konstateras att 2009 var ett mycket bra år framför allt för affärsområde Vatten. Vilket bidrar till att både mängden tillskottsvatten var låg och att avloppsreningsverkens funktion var god.

Slamkvalité under 2009;

Strängnäs reningsverk

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Månader

Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn [kg]

Affärsområde Renhållning

SEVABs renhållningsverksamhet ansvarar för hantering av avfall både från hushåll och från industrin i Strängnäs kommun.

Färdigställandet av sorteringsplattan med återvinningsområdet samt säkerställandet av lakvattenhanteringen har skapat ett miljösäkert omhändertagande av avfallet. Vegetabiliska hydrauloljor används i tyngre fordon och maskiner.

Eftersom avfall så långt som möjligt ska återanvändas och/eller återvinnas arbetas ständigt för att uppfylla dessa krav. Renhållningsverksamheten har anknytning till de flesta

miljökvalitetsmålen där Giftfri miljö är en av dem.

Slam som uppkommer efter rening av avloppsvatten behandlas vidare på avfallsanläggningen.

Att behandla slam från Strängnäs och Mariefreds reningsverk och omvandla det till kompostjord är en av de insatser som ska betraktas som utvinning av näringsämnen vilket minskar

belastningen på miljön. Med kalkstabilisering reduceras halterna av tungmetaller i slammet.

Stabiliseringen förbättrar slammets gödselvärde och användbarhet som jordförbättringsmedel.

Kompostjorden som slutprodukt kontrolleras enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och certifieras.

Nedan redovisas halterna av de viktigaste tungmetaller som finns i slammet efter stabiliseringen och som ligger långt under Naturvårdsverkets fastställda gränsvärden.

Tabell 1 De viktigaste tungmetaller

2009 [mg/kg TS]

SNV Gränsvärde [mg/kg TS]

Bly (Pb) 38 100

Kvicksilver (Hg) 0,10 1

Kadmium (Cd) 0,59 1

Krom (Cr) 29 100

Miljöbokslut 2009 – miljö i siffror

Kundanläggningar

Under året anslöts totalt 41 stycken nya kundanläggningar till fjärrvärmenätet där Strängnäs reningsverk tillsammans med andra större företag ingår. Den installerade effekten uppgick till totalt 2 264 kW.

Bränsleförbrukning

Värmeproduktionen uppgick under 2009 till 144 481 MWh. Bränsle som använts är till största delen returträ (RT) och papper/plast/trä (PPT) som tillsammans med pellets, briketter och bioolja står för 96,5 % av den totala bränsleanvändningen. Andelen förnyelsebara bränslen uppgick totalt till 138 585 MWh av den totala värmeproduktionen vilket är ca 10 000 MWh mer än året innan.

Diagram 2

Under 2009 har användningen av fossil olja ökat med 0,5 procentenheter i förhållande till 2008. Detta kan förklaras med den hårda vintern med mycket låga temperaturer som påverkade december månad vilket i sin tur resulterade i användning av spetsproduktion i större

utsträckning. Dessutom används bränsle som innehåller både hård- och mjukplast. En annan förklaring är leveransen av ånga till industrier som måste fortsätta även då fastbränslepannan står still för underhåll. I sådana fall sker produktionen av ånga med hjälp av olja.

Totalbränsleförbrukning redovisas i diagram 3.

Värmeproduktion centrala nätet Strängnäs 2009

-10000 -5000 0 5000 10000 15000 20000 25000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

EL Eld_Olja Bio_olja V_Pump Pellets KVV-Fjv

Diagram 3

Under året 2009 har emissionen av kväveoxider ökat till det dubbla. Kväveoxiderökar i takt med större användning av returträ som bränsle, därför den stora ökningen. Diagram 4.

Diagram 4

Den effektiva reningen som finns idag på kraftvärmeverket medför markant minskning av stoftutsläpp, för år 2008 var den 7,8 ton och för år 2009 endast 0,9. Diagram 5.

Diagram 5

Totalbränsleförbrukning år 2009

25%

4%

71%

Pellets, briketter och bioolja Eldningsolja

KVV

Ton NOx

0 10 20 30 40 50

2006 2007 2008 2009

Ton

100 110 120 130 140 150

GWh

ton NOx GWh

* Avrundat från 3,5 %

Driften av kraftvärmeverket som sträckte sig under hela året och omfattade produktion av både värme, el och ånga har orsakat att utsläppen av CO₂ ökat betydligt. Det förklaras också med större användning av eldningsolja samt förbränning av bränsle innehållande en blandning av papper/plast/trä (PPT). Andelen av mjuk och hård plast som ingår i bränslemixen bidrog till den största ökningen av utsläppet och till att halterna av CO₂ för år 2009 blev mycket högre i

jämförelse med föregående år. Dessutom används reservpannor som drivs med hjälp av olja alltid då kraftvärmeverkets fastbränslepanna stoppas för underhåll. Detta för att kunna producera och leverera ånga till Pfizer och för att hålla igång elturbinen. Diagram 6.

Diagram 6

Insamling av avfall och återvinning i ton

I tabellen nedan redovisas resultatet av insamlingen av avfall och återvinning. Mängderna av hushållsavfall minskade med 239 ton för år 2009 jämfört med år 2008. Detta förklaras med en ökad utsortering av återvinningsmaterial. Kraftig minskning av blandat avfall jämfört med föregående år förklaras också med utsortering av avfall som startades 2008 och som pågick under hela 2009. Det blandade avfallet minskade med hela 803 ton däremot ökade, av samma orsak, gipsfraktioner och asbest med hela 104 ton respektive 107 ton.

Tabell 2

Insamling av avfall och återvinning i ton

2008 2009

Hushållsavfall 8359 8120

Blandat avfall 2102 1299

Gips 29 134

Deponi 846 3509

Ton fossil CO2

0 1000 2000 3000 4000 5000

2006 2007 2008 2009

Ton

100 110 120 130 140 150

GWh

ton fossil CO2 GWh

Utsläpp av näringsämnen

Näringsämnen, kväve och fosfor, som släpps ut efter reningen från Strängnäs reningsverk till Mälaren ligger långt under de angivna gränsvärdena. I diagram 7 nedan redovisas månadsvis de mängder som nådde recipienten Mälaren under 2009. Höga kvävehalter under januari och mars månad kan förklaras med högre slam- och lackvattenmottagning under dessa månader. Ökade halter av tungmetaller under dessa månader, se diagram 2, förklaras på samma sätt.

Diagram 7

Utsläpp av Ntot, Ptot och BOD7; Strängnäs Reningsverk; 2009

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

Januari Febr

uar i

Mar s

April Maj

Juni Jul

i

Augu sti

Septembe r

Oktober November

De cember

[kg] Ntot

Ptot BOD7