EKONOMISKA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

(1)

EKONOMISKA

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Budget 2011, plan 2012 - 2014

Budgetförutsättningar

Allmänt

Följande förutsättningar har legat till grund för budgetberäkningarna under perioden 2011 – 2014.

Oförändrad skattesats 21:20 kr/skkr under hela planeringsperioden.

År 2011 2012 2013 2014

Skattesats 21:20 21:20 21:20 21:20

Invånarantalet i kommunen är beräknade enligt upprättad befolkningsprognos och ligger till grund för skatteprognosen.

År 2011 2012 2013 2014

Invånarantal 15 749 15 724 15 701 15 691

Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i takt med Sveriges Kommuner och Landstings prognos.

År 2011 2012 2013 2014

Skatteunderlag 1,6 % 3,9 % 4,4 % 4,4 %

De ekonomiska ramarna gäller med de förutsättningar som antagits beträffande löne- och prisökningar.

Personalkostnader

Löneutveckling

Följande antaganden om löneutvecklingen har legat till grund för budgetberäkningen.

År 2010 2011 2012 2013 2014

Löneutveckling 2,0 % 1,5 % 2,5 % 3,0 % 3,0 %

Budgetanslaget för löneökningar är fr.o.m. år 2011 fördelat till nämndernas budgetramar.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgiften år 2011 är preliminärt 40,48 procent inklusive 1,5 procent som läggs på arbetsgivaravgiften för att finansiera vissa centrala kostnader i kommunen som t.ex.

företagshälsovården.

(2)

I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för budget 2011.

Arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 % Avtalsförsäkringar 0,73 % Kollektivavtalad pension 6,83 % Företagshälsovård etc. 1,5 %

Summa 40,48 %

Prisutveckling

Följande prisutveckling i % har antagits i beräkning av nämndernas ramar.

2011 2012 2013 2014

Prisutveckling 1,6 % 2,6 % 2,8 % 2,8 %

Strategiska utvecklingsmedel

Kommunstyrelsen budgeterar medel för strategisk utveckling enligt nedanstående tabell.

Mkr 2010 2011 2012 2013 2014

Strategiska utvecklingsmedel 5,0 5,0 11,7 15,0 15,0

Verksamhetsutveckling

Kommunstyrelsen budgeterar 3,1 Mkr per år 2012 – 2014 för kommande verksamhetsutveckling.

Mkr 2011 2012 2013 2014

Verksamhetsutveckling 0 3,1 3,1 3,1

Centralt anslag för resursfördelning

Under ansvar finansiering budgeteras 5,2 mkr per år för verksamheterna som omfattas av den centrala resursfördelningsmodellen. Avstämning sker under budgetåret då jämförelse görs mellan verkligt utfall och budgeterade värden (antal elever, antal äldre etc). Skillnaden regleras mot detta anslag.

Mkr 2011 2012 2013 2014

Centralt anslag 5,2 5,2 5,2 5,2

Ianspråktagande ackumulerat överskott

Under ansvar finansiering budgeteras medel för ianspråktagande av nämndernas ackumulerade budgetöverskott. För åren 2011 och 2012 budgeteras 5,0 mkr respektive 3,3 mkr. Under dessa två år är det endast bildningsnämnden som får ianspråkta ackumulerat överskott.

Mkr 2011 2012 2013 2014

Anslag för ianspråktagande av

ackumulerat överskott 5,0 3,3 5,2 5,3

(3)

Den samhällsekonomiska utvecklingen

Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent.

Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl – en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen.

Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa

avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet minskar också arbetslösheten. De närmaste åren sker en relativt långsam återhämtning och gapet till potentiell sysselsättning sluts 2015.

Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat i år när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år ökar det reala skatteunderlaget igen.

Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att kommunerna respektive landstingen sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan 2011. Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots de stora intäkterna.

Tabell 1 Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges

2009 2010 2011 2012 2013

BNP* –5,1 4,5 3,9 3,4 3,4

Arbetade timmar* –2,6 1,4 1,0 0,8 0,8

Arbetslöshet** 8,4 8,5 8,3 7,9 7,5

Timlön 3,1 1,2 2,9 3,3 3,6

KPI –0,3 1,1 1,6 2,1 2,4

*Kalenderkorrigerad utveckling. **Procent av arbetskraften.

(4)

Skatteunderlagets utveckling

Efter en svag ökning av skatteunderlaget år 2009–2010 tilltar ökningstakten de närmaste åren.

Men den ser ändå inte särskilt imponerande ut, år 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under 2000-talet. Den lägre tillväxttakten än den vi vant oss vid historiskt beror till stor del på en lägre löneökningstakt. I reala termer, det vill säga sett till hur mycket mer verksamhet som kommuner och landsting kan finansiera med skattepengar utan att ändra skattesats, växer därför skatteunderlaget ändå avsevärt. Då är ökningstakten i slutet av perioden i paritet med de bästa åren hittills under 2000-talet, rekordåret 2007 undantaget.

Nu har en konjunkturåterhämtning inletts men det ser ut som om effekten på sysselsättningen inte kommer att bli så stor. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt.

Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till en nedväxling av löneökningstakten, framför allt i år.

Tabell 2 Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring

2009 2010 2011 2012 2013 2009–2013

SKL, okt 2010 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0

BP11, okt 2010 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6

SKL, sep

2010* 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4

ESV, aug

2010* 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6

VP10, apr

2010* 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2

*/ Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2011 i budgetpropositionen för 2011 har intre kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 1,4 procent.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Regeringen har fastställt uppräkningsfaktorerna för 2010 och 2011 till 1,9 respektive 1,1 i enlighet med budgetpropositionens prognos. Skatteunderlagstillväxten justerad för

regeländringar bedöms av regeringen uppgå till 2,6 procent och 2,5 procent 2010 respektive 2011.

Kommunalekonomisk utjämning, allmänna bidrag SCB har gjort en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen 2011.

(5)

Tabell 3. Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor i riket

2011 2012 2013 2014

Totalt enligt VP 2010 53 834 53 189 53 189 53 189

Tillskott/Indragningar

Generellt 2 100

Regleringar enligt finansieringsprincipen

Nya skollagen 8 13 10 10

Nationella prov åk 6 o 9 40 40 40 40

Anhörigstöd 300 300 300 300

Betyg från åk 6 59 118 118

Övriga regleringar

Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) 4 920 4 920 4 920 4 920

Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark o Sverige 124 124 124 124

Högre krav nya gymnasieskolan –220 –685

Justering skatteväxling Sörmland 14 14 14 14

Ökad undervisningstid 250 500

Totalt 61 340 58 659 58 745 58 530

Tabell 4. Allmänna bidrag till kommuner Kronor per invånare

2011 2012 2013 2014

Totalt enligt VP 2010 5 719 5 60

5 5 56 3 5 52

5 Tillskott/Indragningar

Generellt 223

Nationella prov åk 6 och 9 4 4 4 4

Anhörigstöd 32 32 31 31

Betyg från åk 6 6 12 12

Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) 523 518 515 511

Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark och Sverige 13 13 13 13

Högre krav nya gymnasieskolan –23 –71

Justering skatteväxling Sörmland 1 1 1 1

Ökad undervisningstid 26 52

Totalt 6 516 6 180 6 143

6 07 9

(6)

Tillskott och indragningar

Anslaget för kommunalekonomisk utjämning tillförs tillfälligt 2 100 miljoner kronor under 2011 som ett obundet tillskott. Sedan tidigare budgetproposition höjs nivån 2011 med 3,5 miljarder för att sedan ligga fast 2012.

Beslut om den nya skollagen föranleder ökade kostnader för kommunerna. Detta har delvis kompenserats i tidigare budgetproposition. Nu tillförs kommunerna ett ytterligare anslag på 8 miljoner kronor för 2011, 13 miljoner för 2012 och 10 miljoner för 2013 och framåt. Anslaget kommer även att ökas med 40 miljoner från 2011 för att finansiera införandet av nationella prov i fler ämnen i årskurserna 6 och 9. Regeringen har för avsikt att införa betyg från årskurs 6 i grundskolan och särskolan. För halvårseffekten av detta förslag kompenseras kommunerna med 59 miljoner för 2012 och 118 miljoner för helårseffekten 2013. Anslaget ökas också från 2013 med 250 miljoner för en utökning av den garanterade undervisningstiden i matematik med en timme per vecka i tre årskurser som får helårseffekt år 2014 med 500 miljoner.

Från 2011 tillförs anslaget 300 miljoner kronor för kommunernas ansvar för stöd till anhöriga inom verksamhet för äldre och funktionshindrade.

Regeringen har tidigare gjort bedömningen att förslagen kring högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan skulle leda till en effektivisering. Nu föreslås att 220 miljoner kronor 2013 och ytterligare 465 miljoner 2014 dras in från anslaget utöver de 675 miljoner som redan dragits in från 2012 och framåt. Helårseffekten beräknas uppnås år 2015 och en ytterligare indragning sker, då med 570 miljoner. Regeringen har för avsikt att noga följa

kostnadsutvecklingen för skolhuvudmännen. I indragningen ingår också 80 miljoner för nedlagt IV-program åren 2014–2015.

Övriga regleringar som föreslås av regeringen i budgetpropositionen avser beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Som tidigare har aviserats föreslår regeringen en fortsatt sänkning av skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag motsvarande drygt 4,9 miljarder kronors effekt på kommunernas skatteintäkter.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Tabell 5. Tabell över skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

(mkr) 2011 2012 2013 2014

Skatteintäkter 525,8 548,5 572,6 597,8

Preliminär slutavräkning 2,2

Inkomstutjämningsbidrag 147,2 147,1 147,5 148,6

Kostnadsutjämning -17,6 -18,0 -18,4 -18,7

Regleringsavgift 16,0 7,8 4,1 -0,3

Strukturbidrag 0 0 0 0

Införandebidrag 0 0 0 0

LSS-utjämning 3,7 3,7 3,6 3,6

Fastighetsavgift 24,8 24,8 24,8 24,8

Summa intäkter 702,1 713,9 734,2 755,8

Förändring, % 1,7 2,8 2,9

(7)

Specificering av vissa statsbidrag 2011 - 2104

Tabell 6. Specificering av vissa statsbidrag, Mkr och kr per invånare

2010 2011 2012

Tillfälligt konjunkturstöd vårpropositionen

2009 4 900

525 Mkr

kr/inv Tillskott kommunalekonomisk utjämning

vårproposition 2009

3 500 373

3 500 371

M kr kr/inv Tillfälligt konjunkturstöd

budgetpropositionen 2010 4 200

450 M

kr kr/inv Tillskott kommunalekonomisk utjämning

budgetpropositionen 2010

2 800 301

Mkr kr/inv Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) 2 300

247 2 300

245 2 300

244 Mkr kr/inv

Äldreomsorg anhörigstöd 300 300 300 Mkr

Utvidgad fastighetsavgift 130

14 130

14 Mkr kr/inv Utjämningsbelopp (netto) enl. avtal mellan

Danmark och Sverige 185

20 185

20 Mkr kr/inv

Undervisning asylsökandes barn 50

5

Mkr kr/inv

Rektorsutbildning 7

1 7

1 Mkr

kr/inv

HPV-vaccin 22

2 22

2 Mkr

kr/inv

Ändring skuldsaneringslagen 5 5 5 Mkr

Reglering tillskott LSS (tillfälligt

införandebidrag) -15 Mkr

Nya skollagen 30

3

60 6

Mkr kr/inv

Effektiviseringar nya gymnasieskolan -675

-72 Mkr kr/inv

Förlängning nationellt jämförelseprojekt -2 Mkr

Budgetramar

Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring m.m. har resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget upprättats för perioden.

Som grund för beräkningarna har bokslut 2009 och budget 2010 använts. Nämndernas budget har justerats med den centrala resursfördelningen som grundar sig på demografiska

förändringar och á-priser. Nämndernas nettobudgetar har också justerats med ett effektiviseringskrav enligt följande:

(8)

2011 2012 2013 2014

Bildningsnämnden 0 % 0 % 0 % 0 %

Socialnämnden 0 % 1 % 0 % 0 %

Övriga nämnder 0 % 1 % 1 % 0 %

Nämndernas kostnader och intäkter år 2011 har räknats upp med den beräknade inflationen på 1,6 procent. Anslag för löneökningar ingår fr.o.m. år 2011 i nämndernas budgetramar.

Löneökningen beräknas till 2 procent år 2010 och 1,5 procent år 2011.

Central resursfördelning

Nämndernas ramar har justerats utifrån den centrala resursberäkningen.

Bildningsnämnden

Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar förskolan, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Resursfördelningen inom bildningsförvaltningen grundar sig på á-priser i SCB-statistiken gånger antalet elever inom grundskolan, antalet placeringar inom förskolan e.t.c.

Á-priserna är ett genomsnitt av kommungrupperna varuproducerande kommuner och kommuner med ett invånarantal på 15 000 – 19 999.

Á-priserna inom samtliga verksamheter som omfattas av den centrala resursfördelningsmodellen har räknats ned med 10 procent.

Socialnämnden

Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar äldreomsorg och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF).

Resursfördelningen inom socialförvaltningen (äldreomsorgen) grundar sig på prislapparna för äldreomsorg inom kostnadsutjämningssystemet gånger antalet invånare i kommunen över 65 år. Á-priserna är indelade i femårsintervaller (65 –69 år, e.t.c.) och uppdelat mellan män och kvinnor.

Á-priserna inom äldreomsorgen har räknats ned med 10 procent.

Inom OF grundar sig resurstilldelningen på beräkningen av LSS-kostnader i

kostnadsutjämningssystemet. I ett första steg beräknas en kostnad per kommun som utgår från antalet verkställda beslut om LSS-insatser per insatstyp multiplicerad med en nationell

genomsnittskostnad per insats. Beräkningen av den grundläggande standardkostnaden baseras på uppgifter om:

antalet insatser av olika slag enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

antalet LASS –beslut enligt Försäkringskassans statistik.

riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget samt

kommunens ersättning till Försäkringskassan enligt lagen om assistenterättning.

Produkterna summeras och till erhållna summan adderas kommunens ersättning till Försäkringskassan för de första 20 timmarna enligt LASS.

I steg 2 multipliceras denna kostnad med ett personalkostnadsindex. PK-IX mäter omsorgsbehovet hos de personer som har insatser enligt LSS.

Verksamheter som regleras av SOL inom Omsorgen kring personer med funktionsnedsättning är:

- Ledsagning - Kontaktpersoner

(9)

- Dagverksamhet - Hemtjänst - Boende

Dessa verksamheter beräknas enligt samma system som LSS, d.v.s. med á-priser som finns i kostnadsutjämningssystemet för LSS multiplicerat med antalet insatser.

Sammanställning av driftbudget per nämnd 2011 – 2014 (netto)

Tkr i löpande pris 2011 2012 2013 2014

Vara kommuns revisorer 839 853 870 895

Kommunstyrelsen 68 730 79 872 84 929 87 408

Kommunstyrelsen/f.d. Tsn 39 623 40 242 41 066 42 296

Räddningsnämnden 8 241 8 494 8 751 8 994

Miljö- och byggnadsnämnden 6 835 6 947 7 096 7 309

Bildningsnämnden 309 486 305 702 305 003 304 647

Socialnämnden 294 387 306 232 315 136 323 510

Summa nettobudget: 728 141 748 342 762 851 775 059

Sammanställning av investeringsbudget per nämnd 2010 – 2014 (netto)

Tkr i löpande pris 2010 2011 2012 2013 2014

Kommunstyrelsen 14 008 17 782 6 100 7 200 5 450

Kommunstyrelsen/f.d. Tsn 123 877 81 375 102 558 71 600 62 000

Miljö- och byggnadsnämnden 462 322 50 50 100

Bildningsnämnden 2 348 4 876 2 600 2 600 2 600

Socialnämnden 2 249 1 572 1 150 1 150 1 150

Summa nettobudget: 142 944 105 927

*/ 112 458 82 600 71 300

*/ varav ombudgetering från år 2010 59,8 Mkr.

Sammanställning av förändringar i förhållande till budget 2010

Belopp i 2011 års nivå fasta priser

Vara kommuns revisorer 2011 2012 2013 2014

Effektivitetskrav - -7 -14 -14

Ramjustering 127 127 127 127

(10)

Summa Vara kommuns revisorer 127 120 113 113

Kommunstyrelsen 2011 2012 2013 2014

Effektivitetskrav - -782 -1 542 -1 542

Strategiska utvecklingsanslag - 6 700 10 000 10 000

Tillfällig ramökning för kostnader i samband med utredningar

-1 000 -1 000 -1 000 -1 000

Kostnader politisk organisation -500 -500 -500 -500

Verksamhetsutveckling - 3 100 3 100 3 100

Summa kommunstyrelsen -1 500 7 518 10 058 10 058

Gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg

2011 2012 2013 2014

Ramjustering 20 57 75 73

Summa gemensam räddningsnämnd

Västra Skaraborg 20 57 75 73

KS/f.d tekniska servicenämnden 2011 2012 2013 2014

Ramökning 1 722 1 722 1 722 1 722

KS/f.d tekniska servicenämnden 1 722 1 364 1 009 1 009

Miljö- och byggnadsnämnden 2011 2012 2013 2014

Bostadsanpassningsbidrag -400 -400 -400 -400

Ramökning 1 230 1 230 1 230 1 230

Summa miljö- och byggnadsnämnden 830 774 718 718

Bildningsnämnden 2011 2012 2013 2014

Effektiviseringar nya gymnasieskolan -1 120 -1 482 -2 224

Införande av betyg årskurs 6 - 95 189 189

Ökad undervisningstid i matematik - - 410 820

Allmän förskola 3-åringar 362 347 347 347

Fler nationella prov 63 63 63 63

Central resursfördelning 3 687 - 6 869 -16 632 -25 536

Tillfällig ramökning -6 500 -6 500 -6 500 -6 500

Undervisning till asylsökande barn -79 -79 -79 -79

Summa bildningsnämnden -2 404 -13 953 -23 558 -32 810

Socialnämnden 2011 2012 2013 2014

Tillfällig ramökning -5 500 -5 500 -5 500 -5 500

Central resursfördelning äldreomsorg och omsorg kring personer med

funktionsnedsättning 13 060 19 269 16 829 15 723

Effektivitetskrav - -2 128 - -

Äldreomsorg anhörigstöd 505 505 489 489

(11)

Summa socialnämnden 8 065 12 146 11 818 10 712

Summa förändring totalt 6 860 8 026 233 -10 127

Budgetförutsättningar

2011 2012 2013 2014

Inflation 1,6 % 2,6 % 2,8 % 2,8 %

Löneutveckling 1,5 % 2,5 % 3,0 % 3,0 %

Effektivitetskrav bildningsnämnden 0 % 0 % 0 % 0 %

Effektivitetskrav socialnämnden 0 % 1 % 0 % 0 %

Effektivitetskrav övriga nämnder 0 % 1 % 1 % 0 %

Skatteunderlaget 1,6 % 3,9 % 4,4% 4,4 %

Centralt anslag central resursfördelning, mkr 5,2 5,2 5,2 5,2 Central resursfördelning socialnämnden,

á-priser jämfört med kostnadsutjämningssystemet

- 8 %

-8 %

-9 % - 9 % Central resursfördelning bildningsnämnden,

á-priser jämfört med räkenskapssammandraget

- 8 %

-8 %

- 8 %