Ni är betydelsefulla

Ni är betydelsefulla

Rektor spelar roll

“… att det framförallt är på en punkt där forskningen är samstämmig: framgångsrika skolor har rektorer som förmår tydliggöra skolans mål, kommunicera dessa och åstadkomma uppslutning kring dem bland medarbetarna…

Källa: Halllinger, P. och Heck, R. Exploring the Principal’s contribution to School Effectiveness

Rektors ledarskap har avgörande betydelse för verksamheten…

Före 1991

Skolan statlig – regelstyrd –

specialdestinerade statsbidrag till kommunerna, Skolöverstyrelsen och länsskolnämnder

Efter 1991

Skolan kommunal, målstyrning, fristående skolor

Målstyrning

Skolverket inrättas för målen och för utvärdering, tillsyn

2008

Skolinspektionen inrättas, mer resurser 2011

Ny skollag, tydligare och skarpare

verktyg ( förra skollagen omnämndes rektor 18 gånger, nuvarande 118 gånger

Pedagogiskt ledarskap

Vad säger forskningen Kan rektor utöva pedagogiskt ledarskap utan

förstahandsinformation kring vad som försiggår i klassrummet?

Svara man Ja så kommer definitionen av pedagogiskt ledarskap att handla om styrning och ledning av en skolas resurser för

pedagogisk verksamhet.

Svarar man nej så är det naturligt att rektors pedagogiska ledarskap inkluderar regelbundna besök i klassrummet för att närvara vid själva undervisningen.

Ofta är det en sammansmältning av bägge uppfattningarna

Pedagogiskt ledarskap

Skolinspektionens definition

Ÿ  Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka

uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.

( Rektors ledarskap 2012:1 )

Pedagogisk ledare i styrdokumenten

2.7 FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR

Som pedagogisk ledare och chef… (Lpfö98, rev 2010) 2.8 Rektorns ansvar

Som pedagogisk ledare och chef… (Lgr11) 2.6 REKTORNS ANSVAR

Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och

samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan …(Lgy11)

Skollagen (2010:800)

Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar (SkolL 2:10)

2 kap. 25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande.

Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

Rektors ledarskap har avgörande betydelse för verksamheten…

Ÿ  Rektor har alltför sällan rollen som pedagogisk ledare i det praktiska arbetet.

… och måste grunda sig på

kunskap om uppdraget och om situationen på den egna skolan.

•  Rektors förtrogenhet med verksamheten är svag.

•  Ibland saknas kunskap om regelverk och myndighetsutövning.

•  Brister när det gäller uppföljning och utvärdering.

•  Betyg sätts ibland på felaktig och ofta på icke likvärdig grund.

Tillsyn och kvalitetsgranskning

Skolinspek4onens erfarenheter och resultat

Pedagogiskt ledarskap

Indirekt / Strategiskt

Schema,organisation,klass, grupp indelningar

Tjänsteplanering Budget

Vikarieanskaffning Fastighet, brand, kök Statistik och mätningar Skollag och styrdokument Handlingsplaner

Inspektion

Dokumentationssystem IKT Utvärderingar

Direkt / Operativt

Ledarskap i klassrummet Uppdragsbärare genom Relationsskapande Samarbete, stämning Arbetslag

Ämneslag Elevinflytande Kommunikation Konflikthantering Uppföljning

Samsyn, samspel

Uppdraget

•Att koppla ihop det dagliga arbetet med undervisning och lärande med skolans och

elevers resultat.

•Att analysera resultat

•Att undersöka vad som förklarar resultaten

•Att arbeta med förbättring Att leda skolans

kärnprocesser lärande och undervisning

•Verksamhetsobservationer

•Bekräftelse och återkoppling

•Samtal om innehåll, metodik, didaktik, relationer

Att skapa förutsättningar för lärande och

undervisning

•Mål och visioner

•Höga förväntningar

•Att arbeta med skolan inre organisering

MÅLSTYRNING

PROCESSSTYRNING

RESULTATSTYRNING

Modell -pedagogiskt ledarskap

•Målstyrning -att i rollen som pedagogisk ledare skapa

förutsättningar för lärande och undervisning

•Processtyrning -att i rollen som pedagogisk ledare leda skolans

kärnprocesser dvs. leda lärande och undervisning

•Resultatstyrning -att i rollen som pedagogisk koppla ihop det dagliga arbetet med lärande och undervisning med skolans och elevers resultat.

(Törnsén, M. & Ärlestig, H., 2014)

Värdegrunden

Anger riktning på vårt sätt att handla och den ton vi vill ska prägla verksamheten

.

Att vara pedagogisk ledare innebär att rektor har fokus på skolans huvuduppdrag -ett kontinuerligt lärande för elever i relation till kunskapsmål och sociala mål. Detta ledarskap

innebär ett lärande även för rektor och lärare i syfte att förbättra rektors och lärares arbete så att skolans och elevers resultat förbättras

Utgångspunkten och målet för det pedagogiska ledarskapet förskolans/skolans uppdrag –barns och elevers lärande och utveckling/

Sherp, Ekholm Blossing, Törnsen Läroplansfokus

Det är olika att vara rektor

Syntes förutsättningar – huvudmannen Sammantaget indikerar rektorernas olika organisatoriska förutsättningar och stödbehov vikten av att huvudmannen kontinuerligt, och i samspel med rektorerna, lyfter frågor för att försäkra sig om att

förutsättningarna ger rektorn utrymme att utföra det nationella uppdraget och att verka som pedagogiska ledare över

verksamheten. Det framkommer att förutsättningarna är av skiftande karaktär och kan variera över tid, vilket således stöd och åtgärder bör återspegla.

SÄRSKOLA Att tillsammans med sina

medarbetare skapa en kultur och struktur med elevfokus, där var och en utifrån grund- eller gymnasiesärskolans uppdrag arbetar med rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid, är den

framgångsrika skolledarens

viktigaste uppgift.

Dubbel styrning

- inte enkelt

Rektor och det dubbla ansvaret

Den statliga delen

Ÿ  innebär att rektor/förskolechef ska vara förtrogen med såväl

–  lagar och förordningar som –  läroplaner och den dagliga

verksamheten.

Ÿ  att det åligger rektor/förskolechef att särskilt verka för

–  den pedagogiska

utvecklingen och att ansvara för

–  att verksamheten som helhet inriktas på de riksgiltiga målen för skolan/förskolan.

Ÿ  att rektor/förskolechef har ansvar för

–  utvärdering och uppföljning av skolans/förskolans mål i förhållande till de nationella och kommunala målen

Den kommunala delen

–  chefskap med ansvar för –  ekonomi

–  personal och –  arbetsmiljö

–  Rektors/förskolechefens uppgift blir att omvandla kommunala resurser till stöd för lärande och utveckling.

rektors/förskolechefens uppdrag

Statliga uppdraget

• Alla mål i läroplaner och kursplaner

• Uppföljning och utvärdering

• Systematiskt kvalitetsarbete

• Utveckla lärande och undervisning

• Är svårt och tar lång tid

• Organisation

• Personalansvar

• Arbetsmiljöansvar

• Ekonomiansvar

• Marknadsföring

Kommunala uppdraget

Huvudmanna mål Förväntningar

• Problemlösare till personalen

• Administrativ förvaltare

• Vara alla föräldrar till lags Får ofta positiv feed-back från medarbetarna om man gör detta

”Det osynliga kontraktet”

• Ledaren förvaltar det administrativa och lägger sig inte i undervisningen

• Lärare sköter undervisningen och lägger sig inte i det administrativa arbetet

Många huvudmän missar målen

Publicerad 4 februari 2015 av Skolinspektionen

Många huvudmän är dåliga på att styra och stödja sina skolor i att nå läroplanens mål. Ofta skiljer sig dessutom

huvudmännens egna mål från läroplanens och skollagens. Det visar en rapport från Skolinspektionen.

Skolinspektionen har granskat hur 19 kommunala och 17

fristående huvudmän styr och stödjer skolornas arbete med att nå de nationella målen. Det handlar bland annat om hur bra man är på att ge eleverna möjlighet att nå läroplanens mål och utvecklas så långt de kan, och om att skapa en skolmiljö som är trygg och fri från kränkningar.

Granskningen visar att hela 5 av 6 huvudmän behöver bli

betydligt bättre på att styra och stödja sina skolor, för att kunna utveckla sin skolverksamhet.

Ofta stämmer inte huvudmännens egna mål överens med

läroplanen och skollagen vilket bidrar till att skapa otydlighet för skolorna.

Lärarförbundet skolledare

Lärarförbundet Skolledare

Ÿ  Lärare och skolledare - två olika yrken i samma profession.

Ÿ  Sveriges största förbund för yrkesaktiva skolledare med ~6600 medlemmar

Ÿ  Du är också anställd

Ganska få lärare skyller ökande sjuktal

på skolledare

Men vem ska åtgärda problemet?

Cirka två tredjedelar upplever att de har fått mindre tid för detta viktiga arbete.

Det är en allvarlig signal om att något går snett i skolans organisation.

Tar chefen ansvar för om skolledarens arbetsvecka går ihop?

En otydligare reglering av arbetstiden innebär inte att skolledarnas chefer inte behöver bry sig om hur skolledaren arbetar. Det är skrivet i arbetstidslagen att den ordinarie arbetstiden högst får uppgå till 40 timmar i veckan. Det står också att arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid.

Det är en mindre andel, 20procent, av skolledarnas chefer som tar sitt ansvar i denna fråga. Övriga har valt att titta åt ett annat håll eller vet inte vilka

skyldigheter som åligger dem.

Ett jämnt tryck av nya uppgifter från både stat och huvudman

Urval: kommunal sektor

Kraven på chefen blir allt högre

OECD samlade i rapporten erfarenheter från forskning och från medlemsländerna för ge rekommendationer för hur skolornas chefer kan ges bättre förutsättningar och därmed göra ett bättre arbete för eleverna. Som ett av de viktigaste råden framhölls en bra

kompetensutveckling. God kompetensutveckling för skolledare beskrivs i OECD-rapporten som ett pågående projekt i yrkeslivet. Det ger en bild som känns långifrån den som OECD vill se för ett effektivare skolledarskap.

Hur styr vi bortifrån detta?

Ÿ  Dialog mellan profession och politik

Ÿ  Dialog om uppdraget, mycket läggs till och litet tas bort

Ÿ  Skolinspektionen ska även granska

förutsättningarna för verksamheterna.

Pedagogiskt ledarskap – ett statligt uppdrag i som ska utföras i en

kommunal- eller privatägd organisation

Om man frågar skolledarna

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Annat Mer inflytande över vilka förutsättningar/resurser verksamheten har Mindre arbetsbelastning Större utrymme för att leda det pedagogiska arbetet Bättre stöd och vägledning från chef och/eller huvudman Högre lön Mer kompetensutveckling Mer anvisningar av typen allmänna råd och stödmaterial Fler utvecklingsmöjligheter Inget, vill prova annan yrkesbana

Vilken förändring i yrket vore mest betydelsefull för att du skulle kunna tänka dig att arbeta som skolledare fram till ordinarie pension?

Skolledare uttrycker olika behov – det ser olika ut

- Min dre admi nistra tion - An ställ a ad mini strat iva

chef er p å pla ts på sko lan

- Hu vudma nnen tar tillba ka a dmin istra tion

- Ad mini strat ör so m skö ter d essa arb etsu ppgi fter - Anställa biträ

dande rektor.

- En kvalitetsa

nsvarig. Biträda nde rektor är inte den funktio

n jag behöver.

- Rimligt antal medarbetare.

- Sluta med möten med ett innehåll som inte är relevant för alla

- Ekonomi som stämmer med uppdraget

- Plocka bort fastighetsfrågor, städ

och matfrågor

Hur ska detta bli bättre?

Staten måste

Ÿ  Förtydliga lagen så att huvudmännens skyldighet att förvissa sig om att verksamheterna har tillräckliga förutsättningar

framgår solklart. Det kan här betyda ekonomiska resurser till verksamheterna, men det kan också betyda tillgång till

biträdande rektorer, intendenter eller annan kompetens.

Ÿ  Genomföra färre, men mer hållbara och genomtänkta skolreformer. Försöksverksamheter innan stora reformer.

Ÿ  Skolinspektionen ges ett mer utvecklande uppdrag

Hur ska detta bli bättre?

Huvudmannen måste

Ÿ  Ta ett betydligt större ansvar för förutsättningarna

för det pedagogiska ledarskapet

Hur ska detta bli bättre?

Skolledarna behöver

Ÿ  Bli tydligare ifråga om vilka förutsättningar som krävs

Ÿ  Bli tydligare ifråga om vad pedagogiskt ledarskap innebär

Ÿ  Orka/våga släppa kontroll över sådant som ligger långt ifrån elevernas lärande

.

Uppdrag av staten – anställning hos huvudmannen

Det finns problem med skolledares arbetsmiljö;

Ÿ  Rektorer jobbar oftast 47-50 timmar i veckan i snitt

Ÿ  De byter jobb och arbetsplats ofta

Ÿ  Många undrar om de ska orka

Hur ska detta bli bättre?

Forskningen har tittat på friska

arbetsplatser och sett att det finns friskfaktorer, däribland;

Ÿ  att ha en chef som följer upp den

anställdes arbetssituation genom direkt kontakt.

Ÿ  att det sker prioritering av arbetsuppgifter

vid hög arbetsbelastning

Nu förtydligar Arbetsmiljöverket

kraven på arbetsgivarna

”Varje kommun och fristående skola måste ställa sig frågan:

hur kan vi vara en attraktiv arbetsgivare för Sveriges mest betydelsefulla ledare?”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet

Skolledare

Satsa på skolledarna – här är våra förslag

Ÿ  Höj lönerna – för att behålla kompetens och rekrytera nya skolledare

Ÿ  Skapa en rimlig arbetssituation med tillräcklig tid för det pedagogiska ledarskapet

Ÿ  Skärp skollagen så att huvudmännen måste förvissa sig om att rektorer och förskolechefer har tillräckliga resurser för att klara sina

uppdrag

En rapportserie om skolledaryrket

I ”En rapportserie om skolledaryrket” sätter Lärarförbundet Skolledare ljuset på viktiga frågor för landets skolledare.

Läs och beställ rapporterna på

lararforbundet.se/skolledarrapport

Tack för mig!