• No results found

Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

V A -F o rs k r ap po rt N r 2 00 6- 09

Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter

– fältförsök

Andras Baky Ola Palm

Staffan Steineck

VA-Forsk

(2)
(3)

Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt.

VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är obligatorisk. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar drygt åtta miljoner kronor.

VA-Forsk initierades gemensamt av Svenska Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år 1990. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna:

Dricksvatten Ledningsnät

Avloppsvattenrening Ekonomi och organisation Utbildning och information

VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning:

Anders Lago, ordförande Södertälje

Olof Bergstedt Göteborgs VA-verk

Roger Bergström Svenskt Vatten AB

Daniel Hellström Stockholm Vatten AB

Stefan Marklund Luleå

Mikael Medelberg Roslagsvatten AB

Anders Moritz Linköping

Peter Stahre VA-verket Malmö

Jan Söderström Sv Kommunförbundet

Göran Tägtström Borlänge

Agneta Åkerberg Falkenberg

Steinar Nybruket, adjungerad NORVAR, Norge Thomas Hellström, sekreterare Svenskt Vatten AB

VA-Forsk

Svenskt Vatten AB Box 47607

117 94 Stockholm Tfn 08-506 002 00 Fax 08-506 002 10

svensktvatten@svensktvatten.se www.svensktvatten.se

Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

VA-Forsk

(4)

Rapportens titel: Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter – fältförsök Title of the report: Utilisation of Municipal Sewage Sludge as Source of Nutrients for Grains and

Oilseeds Rapportens beteckning

Nr i VA-Forsk-serien: 2006-09

Författare: Andras Baky, Ola Palm och Staffan Steineck, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

VA-Forsk-projektnr: 99-128

Projektets namn: Rötslam som växtnäringskälla för stråsäd och oljeväxter Projektets finansiering: VA-Forsk, GRYAAB, Kvarnföreningen, Arla Foods Rapportens omfattning

Sidantal: 38

Format: A4

Sökord: Rötslam, slamspridning, åkermark, tungmetaller

Keywords: Municipal sewage sludge, land application, agricultural land, heavy metals Sammandrag: I ett ettårigt fältförsök har eventuell påverkan på grödan jämförts när slam och

mineralgödsel använts. Skördenivån påverkades marginell och en fyraårsgiva med slam har inte ger någon mätbar påverkan på metallhalten i mark eller gröda.

Abstract: In a one-year field experiment impact on the crop was compared when using sewage sludge and mineral fertiliser. The difference in yield was negligible and a four-year addition of sewage sludge as a single dose did not give a measurable impact on the metal content in the topsoil or in the crop.

Målgrupper: Konsulter, rådgivare, VA-verk, lantbrukets och livsmedelsindustrins organ- isationer

Omslagsbild: Demonstrationsspridning av slam. Foto: JTI

Rapporten beställs från: Finns att hämta hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida www.svensktvatten.se

Utgivningsår: 2006

Utgivare: Svenskt Vatten AB

© Svenskt Vatten AB

VA-Forsk Bibliografiska uppgifter för nr 2006-09

(5)



Förord

När projektet ”Rötslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter” plan­

erades i mitten av 1990­talet fanns ett starkt intresse hos både jordbruk, livs­

medelsindustri och kommunala avloppsreningsverk att öka både kunskapen och acceptansen kring jordbruksanvändning av slam. Projektet blev ett gemensamt initiativ från Kvarnföreningen, Arla, Svenskt Vatten och GRYAAB, där VA­Forsk och GRYAAB stått för huvuddelen av finansieringen. JTI – Institutet för jord­

bruks­ och miljöteknik fick uppdraget att genomföra projektet.

Syftet var att skapa ett fältförsök med slam som var upplagt så att eventuell påverkan eller ickepåverkan på den odlade grödan (spannmål och oljeväxter) skulle kunna konstateras då detta varit svårt i befintliga försök. Med påverkan avsågs i första hand förändrat upptag av tungmetaller till den del av grödan som skördades. Försöken skulle även ge möjlighet till andra studier t.ex. påverkan på markmikrobiologin eller andra faktorer som kunde visa sig intressanta i fram­

tiden. Försöksupplägget blev därför mycket ambitiöst.

Tidigt i projektets genomförande blev det oklarheter med finansieringen. Detta ledde till att fältförsöken avbröts efter två växtsäsonger. Analys av prover (mark­

och grödprover) har endast gjorts för den första växtsäsongen (1998/1999), vilket redovisas i denna rapport.

Uppsala, 2006­01­17 Andras Baky, Ola Palm

(6)
(7)



Förord . . . .3

Sammanfattning . . . .7

Summary . . . .8

1 Bakgrund . . . .9

2 Material och metoder . . . .10

2.1 Försöksuppläggning . . . .10

2.2 Markförhållanden . . . .11

2.3 Slam . . . .11

2.4 Mineralgödsel . . . .12

2.5 Atmosfärisk deposition av tungmetaller . . . .12

2.6 Provtagning . . . .13

3 Resultat . . . .13

3.1 Skörd . . . .13

3.2 Tillförsel av tungmetaller till mark . . . .15

3.3 Upptag av tungmetaller i frö och kärna . . . .15

3.4 Tillförsel och bortförsel av kadmium . . . .19

4 Slutsatser . . . .19

Referenser . . . .21

Bilaga A: Analys av använt slam . . . .22

Bilaga B: Jordarter . . . .23

Bilaga C: Deposition av tungmetaller med nederbörd . . . .25

Bilaga D: Skörderesultat vårraps . . . .26

Bilaga E: Skörderesultat höstvete . . . .30

Bilaga F: Skörderesultat havre . . . .33

Bilaga G: Skörderesultat korn . . . .36

Innehåll

(8)
(9)

7

Sammanfattning

När projektet ”Rötslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter” plan­

erades i mitten av 1990­talet fanns ett starkt intresse hos både jordbruk, livs­

medelsindustri och kommunala avloppsreningsverk att öka både kunskapen och acceptansen kring jordbruksanvändning av slam.

Syftet var att skapa ett fältförsök med slam som var upplagt så att eventuell påverkan eller ickepåverkan på den grödan (spannmål och oljeväxter) skulle kunna konstateras då detta varit svårt i befintliga försök. Med påverkan avsågs i första hand förändrat upptag av tungmetaller till den del av grödan som skördades.

Fältförsöket genomfördes på Bjärtorps gård mellan Skara och Vara i Västergötland.

Resultaten från detta ettåriga försök ska ses i ljuset av att det krävs fleråriga fältförsök med olika mark­ och klimatförhållanden för att kunna utvärdera ett gödselmedels effekt på grödor. Sammanfattningsvis har följande slutsatser dragits:

Skörderesultatet (mängd kärnskörd) påverkades marginellt mellan slam­ och mineralgödslade led. Till de slamgödslade leden tillfördes även 60 % av grödans kvävebehov som mineralgödsel. Detta för att så mycket som möjligt likställa tillförseln av växttillgängligt kväve mellan de olika behandlingsleden. Slammets innehåll av ammoniumkväve kan därför användas för att beräkna hur mycket tilläggsgödsling som behövs för att få en normalskörd.

Tillförseln av kadmium via deposition var i samma storleksordning som via det valda mineralgödselmedlet (ca 0, g/ha och år). Med det aktuella slammet tillfördes ungefär den dubbla kadmiummängden som via mineralgödseln. Om­

räknat till fördubblingstid för Cd­halten i markens matjordskikt (de översta 2 cm) innebär detta ca 10 år vid användning av slam och ca 70 år vid an­

vändning av mineralgödsel (inräknat depositionen i bägge fallen).

För att kunna konstatera förändringar i markens metallinnehåll krävs en be­

tydligt större tillförsel än den som sker via enstaka givor av slam eller gödsel – respektive kalkningsmedel. Mätosäkerheten i analysen för metaller i jord är så stor (ofta >1 %) att så små skillnader (som 0,7 % ökning för slamgödslade grödor i detta fall) inte kan konstateras. Återkommande provtagning av åker­

markens metallinnehåll är inte en lämplig metod för att följa eller konstatera påverkan på marken.

Inga entydiga skillnader mellan halterna av tungmetaller i oljeväxtfrö och spannmålskärna kunde identifieras mellan led gödslade med slam eller med mineralgödsel. Via provtagning av en grödas metallhalt går det inte att skilja en gröda som är gödslad med slam eller med mineralgödsel.

Variationen mellan metallhalter i gröda är större mellan olika grödor än mellan valet av gödselmedel. Vårraps och höstvete hade det största upptaget av kadmi­

um och havre hade det största upptaget av nickel och zink. Upptaget av bly och kvicksilver var under detektionsgränsen för samtliga grödor.

Sammanfattningsvis kan konstateras att en fyraårsgiva med slam inte ger någon mätbar påverkan på metallhalten i mark eller gröda.

(10)

Summary

The project “Utilisation of Municipal Sewage Sludge as Source of Nutrients for Grains and Oilseeds” was planned during the mid­1990´s. At that time there was a great interest within agriculture, the food industry and wastewater treatment plant owners to increase knowledge and acceptance about agricultural use of sludge.

The purpose of the project was to establish a field experiment with agricultural use of sewage sludge in such a way that impact or non­impact on the crop (grain and oilseeds) should be possible to verify. The verification has been problematic to accomplish in other Swedish field experiments. With impact means primarily an increase in uptake of heavy metals to the seeds. The field experiment was established in the county of Västergötland.

The results from this one­year field experiment should be seen in the light of that it takes several years under different climate­ and soil conditions to evaluate the effect of a fertiliser. In summary the following conclusions could be drawn:

The difference in yield was negligible between crops fertilised with sludge and those fertilised with mineral fertiliser. It should be noted that crops fertilised with sludge also received 60 % of the recommended nitrogen amount through mineral fertiliser. This was done to place the supply of available nitrogen to the crops on equality with the supply for the crops fertilised with mineral fertiliser. The available nitrogen in the sludge could thus be used to calculate the amount of additional nitrogen needed to get a normal yield.

The addition of cadmium through deposition was in the same order of magn­

itude as through the used mineral fertiliser (about 0, g/ha and year). The addition of cadmium with the used sludge was about the double. Recalculated to doubling time for cadmium in the topsoil (0­2 cm) it means about 10 years when using sludge and about 70 years when using mineral fertiliser (deposit­

ion included in both cases).

To be able to verify a change in metal content in the topsoil a much larger addition is needed than that from single use of sewage sludge (with a four­year addition as a single dose) or mineral fertilisers. The uncertainty in the analysis of metal content in topsoil is rather large (often >1 %) and small changes (as an increase of 0,7 % for the sewage sludge addition) are not possible to verify.

No clear differences in heavy metal content in seeds could be verified between single use of sewage sludge and mineral fertiliser.

The variations in heavy metal content in the seeds are larger between different crops than between used fertilisers. The largest crop up­take of cadmium was found in spring rape and autumn wheat, whereas oat had the largest up­take of nickel and zinc. The crop up­take of lead and mercury was below detection limit for all crops.

It could be concluded that a four­year addition of sewage sludge as a single dose will not give a measurable impact on the metal content in the topsoil or in the crop.

(11)

9

1 Bakgrund

Rening av kommunalt avloppsvatten ger, oberoende av teknik, upphov till restprodukter. Slam är den helt dominerande restprodukten och år 2002 var Sveriges samlade slamproduktion ca 20 000 ton TS från drygt 00 reningsverk med fler än 2 000 pe anslutna (SCB 200). Detta motsvarar en årlig slamprodukt­

ion på drygt 0 kg TS per pe och år. I genomsnitt innehåller torrsubstansen i slam 2,8 % fosfor (ca 6 600 ton P per år) och ,8 % kväve (ca 9 100 ton N per år). Framför allt fosforinnehållet gör slammet intressant som gödselmedel.

Förutom växtnäring och organiskt material inne­

håller slam andra föroreningar som avskiljts vid avloppsvattenreningen. De hittills mest uppmärk­

sammade är tungmetaller samt organiska miljöstör­

ande ämnen. Förekomsten av dessa ämnen påverkar omhändertagandet, men även slammets innehåll av växtnäring har stor betydelse. Även slammets innehåll av mikroorganismer och därmed risken för spridning av smittämnen har fått ökad aktualitet de senaste åren. Bl.a. diskuteras krav på hygienisering före an­

vändning.

Under 1990­talet var deponering och användning i jordbruket de vanligaste metoderna för omhänder­

tagande av slam (Figur 1­1). Införandet av deponis­

kattens år 2000 samt att deponering av avfall med organiskt innehåll blev förbjudet från och med år 200 har lett till att deponering av slam dramatiskt minskat.

Jordbruksanvändning av slam från kommunala avloppsreningsverk har länge varit en kontroversiell fråga. Den så kallade slamöverenskommelsen mellan Naturvårdsverket, LRF och Svenskt Vatten (dåvar­

ande VAV) år 199 (Naturvårdsverket 199) ledde till en viss ökning av slamanvändningen under mitten av 1990­talet. Denna trend bröts några år senare och under 2000­talet har jordbruksanvändningen minskat. Idag (år 200) omhändertas en allt större del av slamproduktionen via jordtillverkning och täckning av deponier.

Figur 1‑1. Slamanvändning (%) i Sverige åren 1998, 2000 och 2002 (SCB 2004).

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Jordbruk

Jordtillverkn ing, gnyte

anndning

ckning avdeponier

Mellanlagring

Deponering

Okänt

Användningsområde

Procent

2002 2000 1998

(12)

2 Material och metoder

2 .1 Försöksuppläggning

Försöket var lokaliserat till Bjärrtorps gård som ägs av Svalöf Weibull. Gården ligger ca  mil utanför Skara på väg mot Vara. Jordarten vid försöksplatsen är en svagt lerig sandjord (SV L Sand) med en mull­

halt som varierar mellan något mullhaltig (nmh) till måttligt mullhaltig (mmh) med pH 6,2 (Bilaga B).

Försöket var utlagt som ett randomiserat block­

försök med två behandlingsfaktorer – gödsling och gröda. Varje behandling upprepas fyra gånger. Totalt

I försöket odlades höstvete, korn, havre och vår­

raps. Slam tillfördes hösten 1998 före försökets start.

Samtliga grödor gödslades med mineralgödsel, mot­

svarande 80 % av grödornas behov av kväve, och slam kompletterad med mineralgödsel motsvarande 60 % av grödans behov av kväve. Vårrapsen gödslades med en kvävestege motsvarande 0, 0, 80 och 120 %

Figur 2‑1. Försöksplan över fältförsök med slam vid Bjärrtorps gård.

ABCD E F G H / I J K L M / N O P Q R / S T U V W

M L J I K / W U S V T / G B E D F H CA / R O P Q N P

Vårraps Höstvete Korn Havre

Höstvete Korn Vårraps Havre

W T S U V / A F C G E DB H / Q O N P R / L K I M J

R P Q O N / I J K L M / T U W S V / F A G B H C D E

Korn Vårraps

Vårraps Korn

Havre

Havre

Höstvete

Höstvete

ingick elva behandlingar samt reservrutor. Reservrut­

orna gav möjlighet för att testa ytterligare tre gödsel­

medel i fyra upprepningar (Figur 2­1). Avståndet mellan blocken var 22 meter för att spridarekipaget ska kunna komma rakt in i rutorna. Rutstorlek för rutor gödslade med mineralgödsel var 100 m2 ( x 20 m). Rutstorleken för rutor gödslade med slam be­

stämdes med utgångspunkt i spridarens kastvidd, vilket innebär att rutorna var ca 00 m2 (20 x 20 m).

Tabell 2‑1. Behandlingsleden som ingår i försöket.

Led Gröda Gödsling Kommentar

A Vårraps 0 % N, PK behov

B Vårraps 40 % N, PK behov

C Vårraps 80 % N, PK behov

D Vårraps 120 % N, PK behov

E Vårraps Slam-98, 60 % N

F, G och H Vårraps 80 % N, PK behov Reserv

I Höstvete 80 % N, PK behov

J Höstvete Slam-98, 60 % N

K, L och M Höstvete 80 % N, PK behov Reserv

N Havre 80 % N, PK behov

O Havre Slam-98, 60 % N

P, Q och R Havre 80 % N, PK behov Reserv

S Korn 80 % N, PK behov

T Korn Slam-98, 60 % N

U, V och W Korn 80 % N, PK behov Reserv

(13)

11

2 .2 Markförhållanden

Innan slammet spreds togs ett markprov som ana­

lyserades med avseende på växtnäringsinnehåll och tungmetaller (Tabell 2­2). Gödslingsbehovet för fos­

for och kalium bestämdes utifrån detta markprov.

2 .3 Slam

Slammet som användes i försöken kom från Rya­

verken i Göteborg. Partiet som spreds var från peri­

oden maj till juli 1998 (Bilaga A). Slammet uppfyllde de krav som ställdes på ett slam för att användas för jordbruksändamål enligt SFS 1998:9. Samtliga tungmetaller låg väl under gränsvärdena, förutom av grödans kvävebehovet. Reservleden, som under försöksåret 98/99 inte användes till något alternativt gödselmedel, gödslades med mineralgödsel motsvar­

ande 80 % av kvävebehovet för respektive gröda samt fosfor och kalium efter behov, 22 kg P/ha (Tabell 2­1, ovan).

Tabell 2‑2. Markens innehåll av växtnäring och tung‑

metaller.

Analys Resultat Enhet

pH 6,2

Fosfor lättlösligt P-AL 15,6 mg/100 g Fosfor lättlösligt P-AL IV Klass Kalium lättlösligt K-AL 8,6 mg/100 g Kalium lättlösligt K-AL III Klass Magnesium lättlösligt Mg-AL 4,0 mg/ 100 g

K/Mg-kvot 2,2

Bly <5 mg/ kg

Kadmium <0,15 mg/ kg

Koppar 9,2 mg/ kg

Krom 3,3 mg/ kg

Kvicksilver 0,046 mg/ kg

Nickel <2,5 mg/ kg

Zink 19 mg/ kg

Figur 2‑2. Andelen tungmetaller och organiska miljöstörande ämnen i rötslam angivet som andel av gränsvärde enligt SFS (1998) och Naturvårdsverket (1995).

zink som når upp till ca 98 % av gränsvärdet (Figur 2­2).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni PAH PCB Nonylfenol

% av tillåten mängd i slam

1.4 mg/kg Ts

0.8 mg/kg Ts

45 mg/kg Ts

440 mg/kg Ts

40 mg/kg Ts

37 mg/kg Ts

1.3 mg/kg Ts

0.08 mg/kg Ts

30 mg/kg Ts 790

mg/kg Ts

Mängden slam som får tillföras till åkermark be­

räknades utifrån jordens fosforklass (Tabell 2­2) och högsta tillåtna tillförsel av tungmetaller enligt SNFS 199:2. Slamgivan begränsades av tillförseln av kadmi­

um, som är 0,7 g/ ha år. Vid spridningstillfället spreds en fyraårsgiva med slam om ca 2 00 kg TS/ ha

(14)

(Tabell 2­). Beroende på spridarinställning och kör­

hastigheten vid spridning spreds ca 7 % större giva än den beräknade.

Tabell 2‑3. Mängd växtnäring, tungmetaller och organ‑

iska miljöstörande ämnen som tillförs till åkermark vid spridning av slam från Ryaverken.

Mängd Enhet

Slam 2 295 kg TS/ ha

Totalkväve 71 kg/ ha

Ammoniumkväve 27,5 kg/ ha

Fosfor 57,4 kg/ ha

Kalium 5,7 kg/ ha

Magnesium 7,8 kg/ ha

Bly 103 g/ ha

Kadmium 3,2 g/ ha

Koppar 1010 g/ ha

Krom 91,8 g/ ha

Kvicksilver 1,8 g/ ha

Nickel 84,9 g/ ha

Zink 1813 g/ ha

S:a PCB 0,18 g/ ha

S:a PAH 3 g/ ha

Nonylfenol 68,8 g/ ha

2 .4 Mineralgödsel

Sådd och spridning av kväve, fosfor och kalium i mineralgödsel genomfördes av Lanna Forsknings­

station. Kvävet tillfördes i form av kalkammonsal­

peter (KAS) och doserades i förhållande till optimal giva enligt de i försöksplanen angivna procenttalen (Tabell 2­1). Fosfor och kalium doserades efter behov relaterat till markens leveransförmåga och tillfördes som PK­gödselmedel. Reservledens rutor gödslades med mineralgödsel motsvarande 80% av optimal kvävegiva samt fosfor och kalium efter behov.

Mineralgödsel som användes för att tillföra fosfor och kalium var Hydro Agri PK 11­21. Fosforråvaran innehåller varierande mängder kadmium beroende på varifrån i världen den har sitt ursprung. Hydro Agris PK­produkter omfattas inte av deras kadmium­

garanti och kadmiumhalten varierar mellan 10–0 mg Cd/ kg P (Kudsk 2000). Det medför att med en tillförsel på 22 kg fosfor per hektar tillförs mellan 0,22–0,66 g kadmium till jordbruksmark. Olika grödor har olika stora behov av kväve för att tillväxa optimalt. I Tabell 2­ visas normgivan av kväve för respektive gröda i syfte att erhålla optimalt skörde­

resultat.

Tabell 2‑4 Normgiva av kväve till olika grödor för att uppnå optimalt skörderesultat (kg/ ha).

Normgiva Mängd

Höstvete 150

Korn 100

Havre 100

Vårraps 130

2 .5 Atmosfärisk deposition av tungmetaller

Förutom tillförseln av tungmetaller via organiska­

och mineral gödselmedel sker det ett tillskott av tung­

metaller vis deposition från luften (Tabell 2­). Dessa tungmetaller har sitt ursprung från främst olika in­

dustriprocessers emissioner till luft och kan trans­

porteras långa sträckor för att sedan via nederbörden hamna i jordbruksmarken.

Tabell 2‑5. Årlig tillförsel (g/ ha) av tungmetaller till åkermark via nederbörd (mm) för 1998. Beräknat utifrån medelvärde för deposition från olika stationer (IVL 2000).

År Nederbörd Cd1 Cr1 Cu1 Ni1 Pb1 Zn Hg2

1998 678 0,378 0,905 17,2 1,58 13,2 96,0 0,05

Stdav 161 0,09 0,275 1,24 0,25 1,19 10,5 0,013

1 Aspvreten Nyköping, Arup Hörby och F1 Udden Stenungsund.

2 Rörvik Kungsbacka, Vavihill Svalöv och Aspvreten Nyköping.

(15)

1

3 Resultat

3 .1 Skörd

Under resultat redovisas medelskörden och standard­

avvikelsen för de olika grödorna ledvis. Rutvisa för­

delningen återfinns i Bilaga D–Bilaga G.

3 .1 .1 Vårraps

Vårraps gödslad med enbart mineralgödsel, 80 % av behovet, hade en större spridning mellan minsta och största skörd jämfört med vårraps gödslat med slam.

I medeltal var skillnaden i skörd mellan mineral­ och slamgödslad vårraps liten, Tabell ­1.

2 .6 Provtagning

2 .6 .1 Slam

Slammet analyserades på torrsubstanshalt (TS­halt), askhalt, pH, kväve, fosfor och kalium samt tung­

metallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Dessutom analyserades de organiska miljöstörande ämnena nonylfenol, s:a PAH och s:a PCB (Bilaga A). Analysen av slam genomfördes av AnalyCen AB.

2 .6 .2 Mark

I samband med spridning av slam togs ett general­

prov av marken som analyserades med avseende på pH, lättlösligt fosfor, ­kalium och ­magnesium samt bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (Tabell 2­2). Generalprovet analyserades av AnalyCen AB.

Innan slammet spreds tog rutvisa prover i samtliga rutor, förutom reservrutorna. Totalt togs  mark­

prover. De rutvisa proverna analyserades med av­

seende på jordart (Bilaga B). Jordartsbestämningen genomfördes av Provcentralen vid SLU Ultuna.

2 .6 .3 Gröda

Grödan – kärna respektive frö – analyserades rutvis på renhet, rymdvikt, vattenhalt, kväve, kalium och fosfor samt de tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. För oljeväxter till­

kommer procent fett och protein (Bilaga D–Bilaga G). Analyserna av gröda genomfördes av AnalyCen AB.

Tabell 3‑1. Avkastningen från odling av vårraps vid gödsling med slam respektive mineralgödsel.

Gröda Antal rutor Behandling Avkastning (kg/ha)1 Min Max Medel Stdav

Vårraps 4 0 % N 690 1 100 878 172

Vårraps 4 40 % N 980 2 020 1 503 429

Vårraps 16 80 % N 1 540 2 600 2 001 280

Vårraps 4 120 % N 2 010 2 500 2 258 269

Vårraps 4 Slam-98, 60 % N 1 700 2 280 1 978 238

1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %.

De slamgödslade leden gav en bra skördar (Figur

­1). Totalt tillfördes 10 kg växttillgängligt kväve fördelad på 27 kg ammoniumkväve från slam samt 78 kg kväve från mineralgödsel till de slamgödslade leden. Skördeeffekten av kväve tillfört vid gödsling med slam och mineralgödsel motsvarar en mineral­

gödselgiva om 87 kg kväve. Störst skörd uppnåddes vid en mineralgödselgiva om ca 12 kg och skörden blev då 2 2 kg/ ha.

3 .1 .2 Höstvete

Höstvete gödslat med enbart mineralgödsel gav en något högre skörd än höstvete gödslat med slam kompletterad med mineralgödsel (Tabell ­2). Trolig­

en beror detta på bättre utnyttjande av kvävet från mineralgödsel. Mineralgödslade rutor uppvisar större spridning i skörden än slamgödslade rutor.

(16)

Tabell 3‑4. Avkastningen från odling av havre vid gödsling med slam respektive mineralgödsel Gröda Antal rutor Behandling Avkastning (kg/ha) 1

Min Max Medel Stdav

Havre 16 80 % N 3 870 5 380 4 693 488

Havre 4 Slam-98, 60 % N 4 130 4 790 4 435 349

1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %.

Figur 3‑1. Avkastning enligt kvävegödselstege för vårraps och kväveverkan för slamgödslat led.

0 500 1000 1500 2000 2500

Kvävegiva (kg/ ha)

Avkastning (kg/ha)

25 50 75 87 100 125 150

Tabell 3‑2. Avkastningen från odling av höstvete vid gödsling med slam respektive mineralgödsel.

Gröda Antal rutor Behandling Avkastning (kg/ha)1 Min Max Medel Stdav

Höstvete 16 80 % N 2 820 5 530 4 136 876

Höstvete 4 Slam-98, 60 % N 3 260 4 820 3 893 757

1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %.

3 .1 .4 Havre

Havre gödslad med slam kompletterad med mineral­

gödsel gav en något större skörd jämfört med havre gödslat med enbart mineralgödsel (Tabell ­). De slamgödslade rutorna hade en jämnare fördelning och mindre variation mellan olika rutor.

3 .1 .3 Korn

Korn gödslad med slam kompletterad med mineral­

gödsel gav en något högre skörd än korn gödslat med enbart mineralgödsel (Tabell ­). Korn som gödslats med mineralgödsel uppvisar större variation mellan lägsta och högsta skörd.

Tabell 3‑3. Avkastningen från odling av korn vid gödsling med slam respektive mineralgödsel Gröda Antal rutor Behandling Avkastning (kg/ha) 1

Min Max Medel Stdav

Korn 16 80 % N 3 210 4 700 4 138 478

Korn 4 Slam-98, 60 N % 4 320 5 110 4 643 347

1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %.

(17)

1

3 .3 Upptag av tungmetaller i frö och kärna

Resultaten som redovisas i Figur ­2–Figur ­7 nedan visar medelvärdet och standardavvikelsen (felstaplar) för upptaget av tungmetaller i spannmålskärna och oljeväxtfrö. I de fall där inga felstaplar visas upp­

mättes inga variationer mellan försöksrutorna. Fel­

staplarna i figurerna visar den naturliga variationen i fält. I Bilagorna D till G redovisas upptaget av tung­

metaller för respektive gröda rutvis.

3 .2 Tillförsel av tungmetaller till mark

Tungmetaller tillförs marken framför allt från gödsel­

medel och deposition (Tabell ­). För att beräkna mängden tungmetaller i matjordskiktet (de översta 2 cm av åkermarken) har volymvikten satts till 1,6 kg/liter. Åkermarkens ursprungliga metallmängd innan gödslingsförsöket återfinns även i Tabell ­.

Tabell 3‑5. Tillförsel av tungmetaller till åkermark på årsbasis (g/ha) Tungmetaller PK 11-21 Slam1,2 Deposition3 S:a

slamgödslat S:a

mineralgödslat Mängd i mat- jordsskiktet

(0–25 cm)4

Kadmium 0,22–0,66 0,8 0,38 1,18 0,6–1,0 600

Bly 25,8 13,2 39 13,2 20 000

Kvicksilver 0,45 0,05 0,50 0,05 180

Koppar 252 17,2 269 17,2 37 000

Krom 23 0,90 23,9 0,90 13 000

Nickel 21,2 1,58 22,8 1,58 10 000

Zink 453 96 549 96 76 000

1 Tillförsel av tungmetaller via slam beräknas för en årsgiva.

2 se Tabell 2-3.

3 se Tabell 2-5.

4 se Tabell 2-2.

Figur 3‑2. Upptag av bly i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.

0,00 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05

Vårraps Höstvete Korn Havre

mg/ kg Ts

Slam, 60N 80N

(18)

3 .3 .1 Bly

Havre är den enda gröda där förhöjda halter av bly kunde konstateras (Figur ­2). De förhöjda halterna kan spåras till rutor som ligger intill varandra (ruta 6 t.o.m. 69). Troligen beror upptaget på andra faktorer än höga halter av bly i gödselmedlen. För de övriga grödorna ligger halterna av bly under de­

tektionsgränsen (0,0 mg/ kg TS).

3 .3 .2 Kadmium

Det finns inga påvisa skillnader i halter av kadmium mellan slamgödslade och mineralgödslade led (Figur

­). Det är större variationer mellan olika grödor än det är mellan gödselmedel. Vårraps och höstvete uppvisar de högsta halterna av kadmium, medan korn har de lägsta.

Figur 3‑3. Upptag av kadmium i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.

3 .3 .4 Krom

Variationerna är små mellan slambehandlade och icke slambehandlade led när det gäller grödornas upptag av krom (Figur ­). Variationen kan inte härledas till en särskild behandling, utan halterna varierar till fördel för antigen slambehandlade led eller för mineralgödslade led.

Upptaget av krom i vårraps är betydligt högre jäm­

fört med höstvete, korn och havre. Variationen av upptaget av krom är liten mellan de tre spannmåls­

grödorna jämfört halterna i oljeväxter.

0,000 0,005 0,010 0,015 0,020 0,025 0,030

Vårraps Höstvete Korn Havre

mg/ kg Ts

Slam, 60N 80N

3 .3 .5 Koppar

Det är små variationer mellan slambehandlade och icke slambehandlade led när det gäller upptag av koppar (Figur ­). Variationerna kan inte härledas till en särskild behandling, utan halterna varierar till fördel för antigen slambehandlade eller mineral­

gödslade led.

Upptaget av koppar i vårraps är högre jämfört med höstvete, korn och havre. Variationen i upptaget av koppar är litet mellan de tre spannmålsgrödorna jämfört halterna i oljeväxter.

3 .3 .3 Kvicksilver

Halterna av kvicksilver i grödorna ligger under de­

tektionsgränsen (0,1 mg/ kg TS) för samtliga försöks­

rutor. Inga variationer mellan gödselmedel eller gröda kunde konstateras.

(19)

17

Figur 3‑4. Upptag av krom i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel 0,0

0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2

Vårraps Höstvete Korn Havre

mg/ kg Ts

Slam, 60N 80N

Figur 3‑5. Upptag av koppar i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

Vårraps Höstvete Korn Havre

mg/ kg Ts

Slam, 60N 80N

3 .3 .6 Nickel

Det finns inga entydiga skillnader i halterna av nickel som kan härledas till gödselmedel (Figur ­6). Vari­

ationen i nickelhalterna är små och halterna ligger

runt 0,10 mg/ kg TS för vårraps, höstvete och korn.

Havre uppvisar betydlig förhöjda halter av nickel för både slamgödslade­ och mineralgödslade led. Nickel­

halterna i havre är ca tre gånger så höga som för övriga grödor.

(20)

Figur 3‑6. Upptag av nickel i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45

Vårraps Höstvete Korn Havre

mg/ kg Ts

Slam, 60N 80N

av slamgödsling jämfört med mineralgödsling. Havre uppvisar något högre halter av zink i kärna jämfört övriga grödor oberoende av om grödan är gödslad med slam eller mineralgödsel.

Figur 3‑7. Upptag av zink i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel.

0 10 20 30 40 50 60

Vårraps Höstvete Korn Havre

mg/ kg Ts

Slam, 60N 80N

3 .3 .7 Zink

Halterna av zink i kärna och frö varierar mellan slam­

gödslade och mineralgödslade led (Figur ­7). Det går inte att påvisa förhöjda halter i skörd på grund

(21)

19

3 .4 Tillförsel och bortförsel av kadmium

Både vid användning av slam och vid användning av mineralgödsel sker det en nettotillförsel av kadmium till åkermarken (Tabell ­6). Tillförseln av kadmium är något högre, ca 1 %, när slam används som gödselmedel.

för att beräkna hur mycket tilläggsgödsling som be­

hövs för att få en normalskörd.

Tungmetaller tillförs åkermark via deposition från atmosfären samt gödsel­ och kalkningsmedel. Depos­

itionen kan inte jordbrukaren själv påverka, medan tillförseln via gödsel­ och kalkningsmedel går att påverka, under förutsättning att tillgång till analys­

data finns. Tillförseln av kadmium via deposition var i samma storleksordning som via det valda mineral­

gödselmedlet (ca 0, g/ha och år). Med det aktuella slammet tillfördes ungefär den dubbla kadmium­

mängden som via mineralgödseln. Omräknat till för­

dubblingstid för Cd­halten i markens matjordskikt (de översta 2 cm) innebär detta ca 10 år vid an­

vändning av slam och ca 70 år vid användning av mineralgödsel (inräknat depositionen i bägge fallen).

Den kortaste fördubblingstiden för en metallhalt i matjordsskiktet vid användning av slam (inklusive tillförseln via deposition) var för koppar och zink – ca 10 år. Motsvarande metaller vid användning av mineralgödsel (inkl. tillförseln via deposition) var zink och kadmium – ca 800 år respektive 70 år.

För att kunna konstatera förändringar i markens metallinnehåll krävs en betydligt större tillförsel än den som sker via enstaka givor av slam eller gödsel – respektive kalkningsmedel. För metallerna zink och koppar, där fördubblingstiderna var kortast vid användning av slam, motsvarar en fyrårsgiva ca 0,7 % höjning av metallhalten i matjordsskiktet. Mät­

osäkerheten i analysen för metaller i jord är så pass stor (ofta >1 %) att så små skillnader (som 0,7 % ökning) inte kan konstateras. Återkommande prov­

tagning av åkermark för att följa förändringar i markens metallinnehåll kan inte rekommenderas för att följa eller konstatera påverkan på marken.

Tabell 3‑6. Tillförsel/ bortförsel av kadmium vid odling av spannmål och oljeväxter gödslade med slam och mineralgödsel.

Gödselmedel Vårraps Höstvete Korn Havre

Tillförsel1 Slam 1,18 1,18 1,18 1,18

Bortförsel med skörd3 Slam 0,033 0,066 0,039 0,051

+/ – Slam +1,15 +1,11 +1,14 +1,13

Tillförsel2 Mineralgödsel 1,04 1,04 1,04 1,04

Bortförsel med skörd3 Mineralgödsel 0,034 0,081 0,039 0,052

+/ – Mineralgödsel +1,00 +0,959 +0,989 +0,988

1 Tillförsel av kadmium med slam är omräknat till årsgiva, se Tabell 3-5.

2 Tabell 3-5.

3 Beräknad från medelskörd, Tabell 3-1-Tabell 3-4 och medelhalt i skörd Bilaga D–Bilaga G.

4 Slutsatser

Resultaten från detta ettåriga försök ska ses i ljuset av att det krävs fleråriga fältförsök med olika mark­

och klimatförhållanden för att kunna utvärdera ett gödselmedels effekt på grödor. Dock får inte detta bli ett hinder för att kunna dra slutsatser om ett visst växtår. Slutsatserna från detta fältförsök avser därför enbart växtåret 1998/99.

Skörderesultatet (mängd kärnskörd) påverkades marginellt mellan slam­ och mineralgödslade led.

Mineralgödslade led hade endast en något högre skörd, med undantag för korn. Det ska dock påpekas att till de slamgödslade leden tillfördes 60 % av grödans kvävebehov som mineralgödsel. Detta för att så mycket som möjligt likställa tillförseln av växt­

tillgängligt kväve mellan de olika behandlingsleden.

Trots att 0 % av grödans kvävebehov kom från slam så påverkades skörden bara marginellt. Slammets innehåll av ammoniumkväve kan därför användas

(22)

Inga entydiga skillnader mellan halterna av tung­

metaller i oljeväxtfrö och spannmålskärna kunde identifieras vid jämförelse mellan led gödslade med slam och led gödslade med mineralgödsel. Via prov­

tagning av en grödas metallhalt går det inte att skilja en gröda som är gödslad med slam eller med mineral­

gödsel.

Variationen mellan metallhalter i gröda är större mellan olika grödor än mellan valet av gödselmedel.

Vårraps och höstvete hade det största upptaget av kadmium och havre hade det största upptaget av nickel och zink. Upptaget av bly och kvicksilver var under detektionsgränsen för samtliga grödor.

Sammanfattningsvis kan konstateras att en fyra­

årsgiva med slam inte ger någon mätbar påverkan på metallhalten i mark eller gröda.

(23)

21

Kudsk, T., 2000, Hydro Agri, personligt meddelande.

Naturvårdsverket (199). Användning av avloppsslam i jordbruket. Naturvårds­

verkets rapport: 18. Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket (199). Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket; SNFS (199:2). Stockholm:

Naturvårdsverket.

SFS (1998). Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, svensk författningssamling; SFS 1998:9. Stockholm: Fritzes.

IVL (2000). www.ivl.se (Elektroniskt).

Referenser

(24)

Bilaga A: Analys av använt slam

(Ryaverket maj–juni, 1998).

Analysnamn Resultat Enhet Analysmetod

Torrsubstans 30,6 %

Glödförlust 49,4 % Ts

pH 7,9 KLK 65:1

Totalkväve (Kjeldahl) 3,1 % Ts NMKL nr 6

Ammoniumkväve 1,2 % Ts KLK 65-1

Fosfor P 2,5 % Ts ICP-AES

Kalium K 0,25 % Ts ICP-AES

Magnesium Mg 0,34 % Ts ICP-AES

Bly Pb 45 mg/ kg Ts ICP-AES

Kadmium Cd 1,4 mg/ kg Ts AAS (grafitugn)

Koppar Cu 440 mg/ kg Ts ICP-AES

Krom Cr 40 mg/ kg Ts ICP-AES

Kvicksilver Hg 0,80 mg/ kg Ts AFS (kallförångning)

Nickel Ni 37 mg/ kg Ts ICP-AES

Zink Zn 790 mg/ kg Ts ICP-AES

Bor B <25 mg/ kg Ts ICP-AES

4-Nonylfenol 30 mg/ kg Ts SNV 3829

PCB 28 0,005 mg/ kg Ts SNV 3829

PCB 52 0,006 mg/ kg Ts SNV 3829

PCB 101 0,012 mg/ kg Ts SNV 3829

PCB 118 0,008 mg/ kg Ts SNV 3829

PCB 153 0,017 mg/ kg Ts SNV 3829

PCB 138 0,026 mg/ kg Ts SNV 3829

PCB 180 0,010 mg/ kg Ts SNV 3829

S:a PCB (7 st) 0,08 mg/ kg Ts

Flouranten 0,56 mg/ kg Ts SNV 3829

Benso(b)flouranten 0,23 mg/ kg Ts SNV 3829 Benso(k) flouranten <0,1 mg/ kg Ts SNV 3829

Benso(a)pyren 0,18 mg/ kg Ts SNV 3829

Benso(g,h,i)perylen 0,17 mg/ kg Ts SNV 3829 Indeno(1,2.3-c,d)pyren 0,12 mg/ kg Ts SNV 3829

S:a PAH (6 st) 1,30 mg/ kg Ts

(25)

2

Bilaga B: Jordarter

Ruta Glödförlust (%)

Mullhalt (%)

Ler (%) Finmo och grovmo (%)

Mjäla och sand (%)

Mullkod Jordart

1 3,9 3,0 2,95 9,5 87,6 NMH SV L Sand

2 3,7 2,8 4,6 3,1 92,3 NMH SV L Sand

3 3,7 2,9 3,0 14,9 82,1 NMH SV L Sand

4 3,6 2,7 4,4 0 95,6 NMH SV L Sand

5 3,5 2,6 3,6 0 96,4 NMH SV L Sand

9 3,6 2,8 1,6 11,8 86,6 NMH SV L Sand

10 3,6 2,8 1,6 7,5 90,9 NMH Sand

14 3,7 2,9 0 4,1 95,9 NMH Sand

15 4,4 3,5 1,3 10,5 88,2 MMH Sand

19 4,9 4,0 1,1 6,6 92,3 MMH Sand

20 4,7 3,8 0,3 6,8 92,9 MMH Sand

25 4,8 3,9 2,2 7,2 90,6 MMH SV L Sand

26 4,4 3,5 1,5 12,4 86,1 MMH Sand

29 4,3 3,3 4,7 15,3 80,1 MMH SV L Sand

31 4,2 3,3 3,6 14,0 82,5 MMH SV L Sand

34 3,7 2,8 4,8 15,1 80,1 NMH SV L Sand

35 3,0 2,2 5,3 5,8 88,9 NMH L Sand

38 3,5 2,5 5,1 10,8 84,0 NMH L Sand

39 3,3 2,4 4,4 6,6 89,1 NMH SV L Sand

44 3,1 2,2 6,0 5,9 88,1 NMH L Sand

46 3,5 2,6 5,0 12,5 82,5 NMH SV L Sand

49 3,4 2,5 4,6 18,1 77,3 NMH SV L Sand

50 4,2 3,3 3,5 12,1 84,3 MMH SV L Sand

54 3,9 3,0 4,9 13,0 82,1 NMH SV L Sand

55 3,8 3,0 1,1 4,7 94,2 MMH Sand

56 4,0 3,1 3,1 9,9 87,0 MMH SV L Sand

58 3,9 3,0 3,5 19,3 77,2 MMH SV L Sand

59 4,0 3,2 2,8 8,0 89,2 MMH SV L Sand

60 4,3 3,3 4,2 12,3 83,5 MMH SV L Sand

63 5,0 4,0 2,8 12,9 84,3 MMH SV L Sand

64 5,1 4,0 4,9 13,9 81,2 MMH SV L Sand

66 8,1 10,0 0 0 100 MR Sand

68 5,0 4,0 3,9 2,4 93,7 MMH SV L Sand

73 4,9 3,9 4,6 9,5 85,9 MMH SV L Sand

74 4,7 3,7 4,1 11,0 84,9 MMH SV L Sand

75 4,6 3,6 4,3 12,2 83,4 MMH SV L Sand

76 4,9 3,9 2,2 13,3 84,4 MMH Sand

80 3,9 3,0 1,9 11,2 86,9 MMH SV L Sand

83 3,1 2,3 2,4 13,6 84,0 NMH SV L Sand

(26)

Ruta Glödförlust (%)

Mullhalt (%)

Ler (%) Finmo och grovmo (%)

Mjäla och sand (%)

Mullkod Jordart

86 3,6 2,7 4,1 10,4 85,5 NMH SV L Sand

88 3,7 2,8 2,9 11,5 85,6 NMH SV L Sand

90 4,1 3,2 4,3 13,3 82,4 MMH SV L Sand

91 4,0 3,0 5,2 15,6 79,2 MMH L Sand

92 4,2 3,2 4,6 13,3 82,1 MMH SV L Sand

Medel 4,13 3,28 3,34 10,0 86,6

Stdav 0,832 1,16 1,55 4,69 5,3

(27)

2

Bilaga C: Deposition av tungmetaller med nederbörd

Årsmedelhalter av tungmetaller i nederbörd (µg/l).

Station Nedebörd (l/ha)

Nederbörd (mm/år)

Cd Cr Cu Ni Pb Zn Hg

F1 Udden 8060000 806 0,041 0,08 2,15 0,21 1,55 12,8 7,01

Aspvreten 4970000 497 0,097 0,24 3,70 0,26 2,53 20,3 8,3

Bredkärlen 6420000 642 0,027 0,12 0,93 0,13 0,52 10,1 4,3

Arup 7300000 730 0,044 0,12 2,18 0,24 2,00 11,5 8,32

Medel 6687500 668,8 0,052 0,10 2,20 0,21 1,65 13,7 7,0

Stdav 1326684 132,7 0,030 0,07 1,13 0,06 0,85 4,55 1,9

1 Station Rörvik i Kungsback, Hallands län. Nederbörd 626 mm/år.

2 Station Vavihill i Svalöv, Skåne län. Nederbörd 782 mm/år.

Tillförsel av tungmetaller till åkermark via nederbörd (g/ha).

Station Nedebörd (l/ha)

Nederbörd (mm/år)

Cd Cr Cu Ni Pb Zn Hg

F1 Udden 8060000 806 0,330 0,60 17,3 1,7 12,5 103 0,044

Aspvreten 4970000 497 0,482 1,20 18,4 1,3 12,6 101 0,042

Bredkärlen 6420000 642 0,173 0,80 6,0 0,8 3,3 65 0,028

Arup 7300000 730 0,321 0,90 15,9 1,8 14,6 84 0,065

Medel 6687500 668,8 0,327 0,87 14,4 1,4 10,8 88,2 0,045

Stdav 1326684 132,7 0,13 0,23 5,71 0,42 5,04 17,8 0,015

(28)

Bilaga D: Skörderesultat vårraps

Skörderesultat för vårraps gödslat med 0 % av N-behovet, PK enligt behov.

Ruta Led Skörd (kg/ha)

Stråstyrka Rymdvikt (g/l)

Tusenkornvikt (g)

1 A 1100 100 604 5,0

29 A 900 100 608 4,6

64 A 820 100 612 4,4

86 A 690 100 615 4,1

Medel 878 610 4,5

Stdav 172 –- 4,8 0,38

Skörderesultat för vårraps gödslat med 40 % av N-behovet, PK enligt behov.

Ruta Led Skörd

(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt

(g/l) Tusenkornvikt (g)

2 B 2020 90 615 4,9

35 B 980 90 624 3,9

58 B 1430 90 633 3,8

88 B 1580 80 634 3,5

Medel 1503 88 626 4,0

Stdav 429 5 8,9 0,6

Skörderesultat för vårraps gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov.

Ruta Led Skörd (kg/ha)

Stråstyrka Rymdvikt (g/l)

Tusenkornvikt (g)

3 C 2190 90 632 4,6

31 C 2600 70 636 3,8

63 C 1740 80 643 3,9

90 C 2060 60 637 3,7

Medel 2148 75 637 4,0

Stdav 356 12,9 4,55 0,41

Skörderesultat för vårraps gödslat med 120 % av N-behovet, PK enligt behov.

Ruta Led Skörd

(kg/ha) Stråstyrka Rymdvikt

(g/l) Tusenkornvikt (g)

4 D 2500 70 633 4,1

34 D 2040 70 635 4,0

60 D 2010 55 640 3,5

91 D 2480 60 643 4,2

Medel 2257 64 638 4,03

Stdav 269 7,5 4,6 0,34

References

Outline

Related documents

Brottsoffermyndigheten ser även ur ett brottsofferperspektiv positivt på de föreslagna åtgärderna då de kan ge incitament till skötsamhet för den dömde och därmed bidra

Yttrande över En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfalisförebyggande. åtgärder — behovet av utökat författningsstöd (Utkast till lag

Förvaltningsrätten anser att det behöver utredas ytterligare om det är förenligt med gällande lagstiftning att beakta en vägran att samtycka till medicinsk behandling som

Yttrande över Utkast till Lagrådsremiss – En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder Den samhällsvetenskapliga

Detta beslut har fattats av riksåklagaren Petra Lundh efter föredragning av kammaråklagaren Sara Engelmark. I den slutliga handläggningen av ärendet har också vice

Per-Erik Andersson Ordförande.

Arne Åkerström

Naturvårdsverket, Sverige, Mljöövervakning av slam, Redovisning av resultat från 2004- 2006 års provtagningar, 2007. Naturvårdsverket, Sverige, Organofosfater i svensk