Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015

(1)

Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015

Universitetsstyrelsen

2014-06-12

Dnr: 2014/244-1.1

(2)

2 (27)

Innehåll

Bakgrund ___________________________________________ 3

Verksamhetens inriktning _________ 5 Kompetensförsörjning _ 7 Utmanande utbildningar _ 9 Framstående forskning _ 11 Samhällelig drivkraft _ 12 Globala värden _____ 13 Internationalisering _ 13 Hållbar utveckling 14 Lika villkor 15 Verksamhetsstöd ____________________ 16

Ekonomiska förutsättningar __________________________ 18

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ___________ 18

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå _______________ 19

Särskilda medel ___________________________________________ 19

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ______________________ 19

Prognos av anslagsutveckling och helårsstudenter 2015-2017 ______ 19

Förslag till fördelning av anslag _____________________________ 21

Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag ________ 23

Forskning och utbildning på forskarnivå _________________________ 24

Universitetsgemensamma kostnader _____________________________ 25

Övriga planerings- och budgetförutsättningar _____________________ 27

(3)

3 (27)

Bakgrund

Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess¹ (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i juni varje år beslut om verksamhetens övergripande inriktning, strategiska

satsningar, riskvärderingar och ekonomiska satsningar. Beslutet benämns

Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar och ger förutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar som fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket tar fram under hösten. Fakulteternas/NLU:s verksamhetsplaner behandlas i en höstdialog med rektorerna.

Figur 1. Linnéuniversitetets verksamhetsprocess:

Fakulteterna/NLU kan i dialog med rektor sluta överenskommelser om mer verksamhetsspecifika uppdrag som kan bidra till universitetets utveckling.

Uppdragen följs upp i samband med årsredovisning och vårdialog.

Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015 ger

planeringsförutsättningar för 2015 med perspektiv på nästkommande år. Dess förutsättningar vilar på villkor som är kända men som kan förändras av bland annat politiska beslut. De ekonomiska förutsättningarna förtydligas först när regeringen presenterar budgetpropositionen under hösten.

En utgångspunkt för arbetet med planering och uppföljning är intern styrning och kontroll (ISK), det vill säga säkerställa att Linnéuniversitetet når sina mål och följer de krav som ställs av regeringen och riksdag. I riskbedömning handlar det inte främst om att undvika risker utan om att skapa förutsättningar för ett beslutsfattande som tar hänsyn till identifierade risker. Ambitionen är att verksamhetsplaneringen inför 2015 ska genomsyras av ett sådant tänkande. I samband med att universitetets vision och strategi för 2015-2020 tas fram, ska arbetssättet för intern styrning och kontroll utvecklas ytterligare och en ny universitetsövergripande riskanalys göras.

1En beskrivning av verksamhetsprocessen återfinns bland annat i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

(4)

4 (27)

Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015 är en väsentlig del av Linnéuniversitetets verksamhetsprocess och sammanfattningsvis gäller att:

beslut om verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015 innebär att universitetsstyrelsen ger rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen,

universitetspedagogiska enheten (UPE), universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket i uppdrag att planera och arbeta i enhetlighet med

inriktningar och prioriteringar i dokumentet samt inom de preliminära ekonomiska ramar som ges.

Detta dokument är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetens inriktning, som behandlar universitetets strategiska överväganden och innehållsliga inriktning, och Ekonomiska förutsättningar, som redovisar de ekonomiska

planeringsförutsättningarna.

(5)

5 (27)

Verksamhetens inriktning

Linnéuniversitetets dominerande verksamhet är utbildning och efterfrågan på utbildningarna har varit hög sedan universitetets bildande. Söksiffrorna är fortfarande höga även om antalet förstahandssökande minskat något vid senaste söktillfället. Att Linnéuniversitetets utbildningar är attraktiva bekräftas även genom intresset från internationella studenter.

Samtidigt som efterfrågan på utbildningarna är hög har utfallet i

universitetskanslersämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar visat på behov av fördjupat kvalitetsarbete. Universitetets kvalitetsarbete har därför getts hög prioritet och rektor har beslutat om ett övergripande kvalitetsprojekt, Projekt

utbildningskvalitet 2014-2016 (Dnr 2014/74-1.5). Att kontinuerligt säkerställa att samtliga utbildningar har högsta kvalitet är en av universitetets utmaningar och ett prioriterat område.

Sedan 2010 har Linnéuniversitetet bedrivit utbildning i en omfattning som innebar att tilldelat takbelopp överskreds. Omfattningen har därefter minskat successivt och anpassats efter statens anslag. Utgångspunkten är att omfattningen behöver minskas ytterligare på grund av att ungdomskullarna blir mindre tillsammans med att utbildningsdepartementet aviserar ett lägre anslag under kommande år. Under våren 2014 har dock departementet tydligt flaggat för en satsning på framför allt

lärarutbildningen och specialistsjuksköterskor. Enligt dessa ska Linnéuniversitetets anslag öka snarare än minska².

Oavsett kortsiktiga förändringar i tilldelat anslag är framtidens studenttillströmning osäker. Linnéuniversitetets relativt begränsade satsningar på den internationella marknaden har hittills varit framgångsrika med avseende på intresserade utländska studenter³. Med tanke på de globala strömningarna borde dessa satsningar fortsätta.

Framför allt måste den internationella miljön på hemmaplan utvecklas och stärkas.

Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet samt universiteten i Örebro och Karlstad profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för dessa är en stark betoning på professionsutbildning⁴ och nära samverkan med det omgivande samhället men de har ett alldeles för låga forskningsanslag i relation till

utbildningsvolymen. Med den gemensamma profileringen som utgångspunkt har de nya universiteten tillsammans gjort en framställan⁵ till utbildningsdepartementet för att få ökade forskningsanslag.

I enhetlighet med universitetsstyrelsens intentioner har både externfinansiering av forskning och vetenskaplig publicering ökat under senare år. Dessa ökningar måste fortsätta för att bland annat stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om

forskningsmedel.

2De ekonomiska villkoren presenteras under Ekonomiska förutsättningar.

3 Till ht 2014 är antalet internationella sökande på mastersnivå 1807. Motsvarande siffra förra året var 1137. Internationella sökande till grundprogram och kurser ht14 är 1143 vilket kan jämföras med förra årets 907.

4 Enligt HF:s definition.

5 Budgetunderlag Linnéuniversitetet 2015-2107 (Dnr 2013/438-1.1)

(6)

6 (27)

Familjen Kamprads stiftelse har en stark koppling till regionen och

Linnéuniversitetet. Stiftelsen utlyser medel för forskning inom entreprenörskap, hälsa och miljö. Linnéuniversitetets forskare söker dessa medel i samverkan och konkurrens med forskare från andra lärosäten.

Linnéuniversitetet är en stark aktör i regionen med utvecklad samverkan både inom utbildning och forskning. En av flera framträdande samarbetspartners är Ikea.

Genom samverkansprojektet The Bridge finansieras forskning inom entreprenörskap och en master med inriktning på innovation är under utveckling.

Samverkan med Ikea är exempel på hur universitetet kan utveckla fruktbara samarbeten med aktörer i omvärlden. Samtidigt är dessa samverkansprojekt en utmaning för universitetet och ställer höga krav på strategiska överväganden, samverkan över fakultets- och ämnesgränser, ledarskap, kompetensförsörjning etc.

Universitetet ska därför se över interna möjligheter och utmaningar med avseende på samverkan med exempelvis Ikea kring utbildning och forskning.

Den 1 januari 2013 infördes en ny delegationsordning och fakultetsorganisation.

Fakulteterna/NLU har fått rektors uppdrag att se över hur den nya organisationen fungerar ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Uppdragen ska redovisas senast 1 september 2014 (Dnr 2014/54-1.2). Universitetet har även inrättat ett

universitetsövergripande råd för att hantera administrativa processer som är gemensamma för universitetsförvaltningen och fakulteterna. Det är väsentligt att arbetet fortsätter med att utveckla kostnadseffektiv administrativ organisation med hög kvalitet.

Prioriterade områden

Utifrån Linnéuniversitetets övergripande möjligheter och utmaningar framträder några områden som ska prioriteras i planeringen av verksamheten inför 2015:

• kompetensförsörjning

• utbildningskvalitet

• översyn av utbildningsutbudet

• internationalisering på hemmaplan och den studiesociala miljön

• externfinansiering och vetenskaplig publicering

• interna samverkansformer

• effektiv administration

De prioriterade områdena konkretiseras nedan. Kompetensförsörjning presenteras särskilt medan övriga behandlas inom respektive strategiområde.

(7)

7 (27)

Kompetensförsörjning

Sedan riskvärderingen gjordes hösten 2011 har kompetensförsörjning varit ett prioriterat område. I den organisation som infördes den 1 januari 2013 tydliggjordes fakulteternas ansvar för dessa frågor.

I december 2013 presenterade internrevisionen en rapport om universitetets arbete med kompetensförsörjning. Denna rapport visar att ytterligare förbättringsarbete återstår. Framför allt efterlyses bättre struktur i det strategiska arbetet med kompetensförsörjningsplaner samt större enhetlighet mellan fakulteterna när det gäller rekryteringsprocesser och dess genomförande. Rapporten pekar på både kvalitetsrisker och tidsförluster.

Linnéuniversitetet ska ytterligare utveckla det strategiska arbetet med

kompetensförsörjning, ett arbete som innebär långsiktig planering och att inte särskilja utbildning från forskning. Ett strategiskt tänkande innebär ett visst mått av risktagande. Att rekrytera med ambitionen att öka externa intäkter utan fullständiga garantier för finansieringen är ett risktagande och respektive fakultetsledning måste driva det strategiska rekryteringsarbetet samt stå för riskerna.

Universitetsstyrelsen har avsatt strategiska medel för att stödja strategisk nyrekrytering. Satsningen ska fortsätta men formen för stödet ska ses över inför nästa år.

Fakulteternas kompetensförsörjningsplaner ska föras in i universitetets

kvalitetsprocess och bli en del av underlaget för höstdialogerna. Universitetet ska ta fram ett enhetligt sätt att arbeta med rekrytering för att nå högre kvalitet och förkorta processen.

Andelen disputerade har ökat, men ska öka ytterligare under kommande år. Speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering. Det är även av stor vikt att

universitetet arbetar systematiskt för att behålla och utveckla befintlig personal.

Arbetet berör frågor om arbetsmiljö, karriärmöjligheter och kompetensutveckling.

Linnéuniversitetet har satsat på att öka andelen kvinnliga professorer. Satsningen har inneburit stimulanspengar till fakulteterna och stöd till kvinnliga forskares

meritering. Satsningarna ska fortsätta och fördjupas genom att fakulteterna ska planera för dessa satsningar.

Linnéuniversitetets förmåga att attrahera kompetenta medarbetare och behålla goda krafter handlar till stora delar om hur universitetet agerar och framstår som

arbetsgivare. För att stå sig väl i konkurrens med andra lärosäten måste Linnéuniversitetet stärkas och utvecklas som attraktiv arbetsgivare.

(8)

8 (27)

Universitetet ska inför 2015:

• integrera kompetensförsörjningsplaner i kvalitetsprocessen

• ta fram ett enhetligt sätt att organisera rekryteringsarbetet

• fortsätta satsa på att öka andelen kvinnliga professorer

• ta fram en plan för hur Linnéuniversitetets attraktivitet som arbetsgivare ska stärkas

• se över stödet till fakulteterna för nyrekryteringar Varje fakultet/NLU ska i verksamhetsplanen för 2015:

• beskriva arbetet med strategiska kompetensförsörjningsplaner

• presentera en sammanfattning av kompetensförsörjningsplanen

• visa hur andelen disputerade ska öka

• visa hur den internationella rekryteringen ska öka

• redovisa arbetet med att behålla och kompetensutveckla befintlig personal

• visa hur andelen kvinnliga professorer ska öka

(9)

9 (27)

Utmanande utbildningar

Linnéuniversitetet har höga ambitioner när det gäller utbildning. Målet är att erbjuda utbildning och utbildningsmiljö av högsta möjliga kvalitet ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Resultaten från Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar har medfört ett ännu större fokus på utbildningarnas kvalitet. Det visar sig framför allt i att rektor beslutat om ett omfattande kvalitetsprojekt, Projekt utbildningskvalitet 2014-2016. Kvalitetsrådet konkretiserar och samordnar projektet medan fakulteterna/NLU ansvarar för genomförandet. De ska under hösten redovisa planer för hur kvalitetsarbetet ska organiseras i respektive verksamhet.

När utbildningar ges omdömet mycket hög kvalitet vid UKÄs utvärdering premieras utbildningen med en extra resursfördelning från staten. På Linnéuniversitetet

fördelas denna till berörda fakulteter.

Mycket tyder också på att utbildning på forskarnivå ska ingå i UKÄs nästa

utvärdering och det är väsentligt att det systematiska kvalitetsarbetet i fortsättningen även omfattar utbildning på forskarnivå.

Fakulteterna/NLU har under senare år inventerat utbildningsutbudet, främst i syfte att anpassa utbudet efter tillgängligt anslag. Rektor har under 2014 gett

fakulteterna/NLU i uppdrag att göra en översyn av utbudet när det gäller

utbildningsort för att skapa underlag för att profilera utbudet genom att minimera intern konkurrens och uppnå ett optimalt resursutnyttjande. Uppdragen ska redovisas senast den 1 november (Dnr 2014/165-1.2).

Osäkerheten om framtidens söktryck medför att respektive fakultet/NLU göra en analys och redovisa en prognos över framtidens söktryck samt ta fram åtgärder för att hantera eventuella problem.

Linnéuniversitetet behöver generellt öka andelen studenter på avancerad nivå.

Andelen studenter på avancerad nivå har ökat marginellt under senare år, men måste öka ytterligare.

Utbildningsdepartementet ställer krav på universiteten att visa på vilket sätt

arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden genom så kallad matchning.

(10)

10 (27)

Linnéuniversitetet har påbörjat arbetet för att utveckla alumnverksamheten. Syftet är att stärka det långsiktiga varumärkes- och kvalitetsarbetet, utveckla samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet samt stödja studentrekryteringsarbetet. Arbetet ska ske i nära samarbete mellan fakulteter, avdelningen för externa relationer och kommunikationsavdelningen. Fokus under 2015 läggs på att utveckla innehållet i erbjudandet till alumner och på uppföljning. Konkret handlar det till exempel om att utveckla ett bättre system för hantering av alumnnätverket, förbättrad

kommunikation om aktuella frågor och att bjuda in alumner till mötesplatser.

Ambitionen är att Linnéuniversitetets uppdragsverksamhet med avseende på utbildning ska öka. I början av 2014 presenterades en utredning kring universitetets uppdragsutbildning.⁶ Utredningen visar att universitetet bör utveckla arbetet med uppdragsutbildning med avseende på såväl övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå.

• implementera projektet utbildningskvalitet 2014-2016

• integrera utbildning på forskarnivå i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet

• samordna utvecklingen av en alumnverksamhet

• ta fram lämpliga ekonomiska spelregler och organisatoriska förutsättningar som stödjer uppdragsutbildning

Varje fakultet/NLU ska i verksamhetsplanen för 2015:

• redovisa en plan för det systematiska arbetet med utbildningskvalitet

• visa hur antalet studenter på avancerad nivå ska öka

• presentera en prognos av det framtida söktrycket

• visa hur studenternas efterfrågan respektive arbetsmarknadens behov påverkar utbildningsutbudet

• visa hur fakulteten bidrar till studenters inträde på arbetsmarknaden

• redovisa en plan för hur uppdragsutbildning ska utvecklas

6 Uppdragsutbildning - erfarenheter, förutsättningar och möjligheter för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet (2014-02-25)

(11)

11 (27)

Framstående forskning

Linnéuniversitetets forskning ges de förutsättningar utbildningsdepartementet satt upp. Det innebär att forskningsanslag fördelas på individnivå utifrån

forskningsprestationer i form av publicering och förmåga att dra in externa medel.

En strategisk målsättning är att den externa finansieringen av forskning ska vara lika hög som den anslagsfinansierade. Externfinansieringen har ökat under senare år men behöver öka ytterligare för att nå upp till önskvärd nivå. 2,5 procent av

forskningsanslagen fördelas som stimulans till forskare som är framgångsrika i att dra in externa medel. Linnéuniversitetets forskningsprestationer i form av

vetenskapliga publikationer har ökat med 30 procent från 2011 till 2013.

Publikationer registreras och kvalitetssäkras i Diva för att därefter bilda underlag för hur fakulteterna fördelar forskningsanslagen. Rektor fördelar också 2,5 procent av forskningsanslagen som stimulans till forskare som publicerar mest enligt den så kallade norska modellen. Även om forskningsprestationerna ökat under senare år måste antalet vetenskapliga publikationer öka ytterligare och då framför allt i internationella tidskrifter.

Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att föreslå en ny modell för

fördelningen av regeringens forskningsanslag, d.v.s. utifrån peer-review. I förslaget ska en utvärdering av forskningens kvalitet ske under 2016. Linnéuniversitetet behöver därför bevaka hur denna fråga utvecklas och ta fram en lämplig organisation för hur frågan ska hanteras.

Familjen Kamprads stiftelse har pekat ut Linnéuniversitetet som ett prioriterat lärosäte. Det skapar goda förutsättningar för att söka medel inom de områden stiftelsen prioriterar, samtidigt som ansökningarna sker i konkurrens med forskare från andra lärosäten. Rektor har utsett tre forskningssamordnare som ska koordinera arbetet med miljöer och nätverk som kan söka medel från Familjen Kamprads stiftelse. Respektive fakultet måste göra strategiska överväganden angående ansökningar till stiftelsen med tanke på samfinansiering och relationen till fakultetens verksamhet i övrigt.

• besluta hur Linnéuniversitetet ska organisera sig för att hantera regeringens nya fördelningsmodell för forskningsanslag

• redovisa hur forskningens externfinansiering ska öka

• redovisa hur vetenskaplig publicering ska öka

• redovisa strategier för arbetet i relation till Familjen Kamprads stiftelse

(12)

12 (27)

Samhällelig drivkraft

Linnéuniversitetet ska genom samverkan med bland andra näringsliv,

kulturinstitutioner och offentlig sektor vara en drivkraft för regionen och agera kunskapsnav i samverkansprojekt. Universitetets samverkan med regionens företag och organisationer gynnas av de möjligheter till projektfinansiering som finns i EU:s nya regionala utvecklingsfond, programområde Småland och öarna.

Andra relevanta projektfinansiärer är Horisont 2020, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Horisont 2020 inkluderar en förstärkt satsning på excellent forskning, extra satsningar på små och medelstora företag, tvärvetenskapliga samarbeten, satsningar på industriella teknologier och samhällsutmaningar samt förenklade regler för deltagande. En viktig

samarbetspartner är KK-stiftelsen som är högskolornas forskningsfinansiär som forskning och kompetensutveckling som sker i samverkan med näringslivet.

Det är även viktigt att möta behov av kompetensutveckling av yrkesverksamma.

Genom en aktiv alumnverksamhet ska universitetet se till att tidigare studenters erfarenhet tas tillvara såväl på universitetet, som i näringsliv och offentlig sektor.

Det är nödvändigt att utveckla arbetslivskopplingen i utbildningarna för att öka studenternas anställningsbarhet. Lärosätenas arbete med arbetslivskopplingen följs upp av UKÄ.

I fakulteternas/NLU:s anslag ska särskilda medel avsättas för att arbeta med samhällelig drivkraft⁷. Verksamheterna har skilda förutsättningar och inriktningar för detta arbete varför dessa medel kan används på olika sätt men fakulteterna ges i uppdrag att särskilt beakta insatser för ökad uppdragsutbildning. Samtidigt behöver samverkan mellan universitetets olika delar ses över framför allt när det gäller gemensamma projekt med aktörer utanför universitetet.

• utveckla interna samverkansformer för att underlätta samarbetet med externa parter

• utveckla särskilda insatser som ska stödja ökad uppdragsutbildning Varje fakultet/NLU ska i verksamhetsplanen för 2015:

• redovisa en plan för arbetet med samhällelig drivkraft, inklusive hur medel ska kunna erhållas strukturfonderna, Horisont 2020 och KK-stiftelsen.

Planen ska även innehålla åtgärder för ökad uppdragsutbildning. Den ska vara möjlig att följa upp och visa hur avdelade resurser ska användas

7 Ett riktmärke är 1% av utbildningsanslaget.

(13)

13 (27)

Globala värden

Internationalisering

Universitetets policy för internationalisering framhåller att internationalisering är en kvalitetsaspekt och definieras som ”den process som integrerar en internationell dimension i verksamheten och dess miljöer”. Trenden inom internationalisering av högre utbildning är att fokus förskjuts från mobilitet till att internationalisering är något som genomsyrar all verksamhet vid lärosätet och att studenter med

självklarhet lär sig att verka i ett globalt sammanhang. En sådan idealbild tar tid att uppnå och vid Linnéuniversitetet har olika miljöer hunnit olika långt.

Flera steg har dock tagits på vägen. En översyn av utbytesavtalen gjorts och åtgärder har vidtagits för att kvalitetssäkra avtalen. Linnaeus Summer Academy genomförs under 2014 och rekryteringen av betalstudenter har varit framgångsrik, mycket tack vare Kinakontoret. Linnéuniversitetet har en solid organisation för arbetet med internationalisering och årligen avsätts en procent av grundutbildningsanslaget som extra stöd i internationaliseringsarbetet. Den uttalade prioriteringen av

kompetensförsörjning och satsning på internationell rekrytering har potential att stärka internationaliseringen förutsatt att de som rekryteras får ett gott mottagande.

• inleda arbetet med att ta fram en ny policy för internationalisering

• fortsätta arbetet mot strategiska internationella partnerskap

• ta fram en kvalitetssäkring av mottagandet av internationella studenter, lärare och forskare

• formulera en plan för hur den internationella miljön på Linnéuniversitetet ska stärkas och utvecklas

• redovisa en plan för internationaliseringsarbetet

• redovisa hur antalet ut- och inresande studenter ska öka

• redovisa hur det internationella lärarutbytet ska öka

(14)

14 (27)

Hållbar utveckling

Linnéuniversitetets tillblivelse har ägt rum i en tid som präglas av globala utmaningar som mänskligheten aldrig tidigare har ställts inför – utmaningar som kräver ifrågasättande och nytänkande. Universitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att spela en central roll för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Samtliga akademiska ämnen såväl som förvaltningen är viktiga i detta arbete.

Arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet är brett och innefattar allt ifrån internt hållbarhetsarbete, såsom universitetets direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i grundutbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Hållbar utveckling ses inte som en isolerad fråga utan något som bör integreras i verksamheten på alla nivåer och i alla delar av organisationen.

Flertalet av de övergripande målen i förslaget på ny vision och strategi 2015-2020 har tydlig relevans för arbetet med hållbar utveckling.

Strategierna för att nå de övergripande målen lämnar utrymme för olika tolkningar och kan ge upphov till en stor variation av konkreta åtgärder. En avgörande förutsättning för att arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet ska vara fruktbart och få ett brett stöd i verksamheten är att medarbetarna bjuds in till att vara med och formulera konkreta åtgärder och/eller handlingsplaner. Genom sådana dialoger kan motivation och engagemang för hållbarhetsfrågor skapas och en sådan process kan i sig ses som ett lärande för hållbar utveckling.

• utveckla verktyg för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen

• utveckla det systematiska miljöledningsarbetet i syfte att miljöcertifiera universitetet under 2016

• erbjuda fortbildning för lärare och övriga medarbetare i hållbar utveckling

• fortsätta att skapa mötesplatser som workshops, föreläsningar, nätverk och diskussionsfora för studenter och medarbetare i syfte att främja det

tvärvetenskapliga arbetet med hållbar utveckling Varje fakultet/NLU ska i verksamhetsplanen inför 2015:

• redovisa hur hållbarhetsmålen ska uppnås⁸

8 Hållbarhetsmål 2013-2015 (Dnr 2012/393)

(15)

15 (27)

Lika villkor

Lika villkorsarbetet bedrivs utifrån en målsättning att arbetsplatsen och utbildningsmiljön ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och förebyggande/främjande verksamhet som universitetet utgår ifrån finns i första hand i Diskrimineringslagen, men även i Föräldraledighetslagen och Arbetsmiljölagen.

Enligt Diskrimineringslagen ska alla högskolor och universitet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla studenter och medarbetare oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbetet med lika villkor är nära knutet till både

värdegrundsarbetet, social hållbar utveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete, och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete.

För att nå upp till de övergripande målen, och leva upp till de krav som ställs på Linnéuniversitetet som arbetsgivare och utbildningsanordnare, behöver chefers, medarbetare och studenters kunskaper om området öka. Detta är en förutsättning för att kunna arbeta vidare med att undanröja hinder för lika villkor.

• utveckla jämställdhetsindikatorer så att beslut vilar på underlag där konsekvenser för kön beaktas

• kartlägga hinder för lika villkor och ta fram åtgärder för dess undanröjande

• se till att medarbetare och studenter känner till ansvar och rättigheter inom lika villkorsområdet och hur de går tillväga om någon är utsatt för

diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling

• fortsätts integreringen av lika villkorsarbetet i all ordinarie verksamhet

• erbjuda lärare kompetensutveckling i normkritisk pedagogik Varje fakultet/NLU ska i verksamhetsplanen för 2015:

• redovisa planer för utbildningsinsatser inom lika villkorsområdet

• redovisa planer för att integrera lika villkor i all ordinarie verksamhet, särskilt i berednings- och beslutsprocesser

• redovisa hur utbildning följs upp med avseende på:

- inslag av lika villkor, till exempel innehåll i utbildningen, pedagogik, litteratur

- typ av information om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling som förmedlats till lärare och studenter

(16)

16 (27)

Verksamhetsstöd

Under 2014 följer universitetet upp den nya organisation som infördes 1 januari 2013 med målet att stödja strategisk utveckling och tydliggöra ledningsansvaret för verksamhetens utveckling, kvalitet och resultatuppföljning. Uppföljningen ska peka ut ett antal förbättringsområden och omfattar även universitetets verksamhetsstöd.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektors delegation ger

universitetsdirektören mandat att leda utvecklingsarbetet. Tanken är att arbetet ska bedrivas i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning. Det är väsentligt att arbetsflöden löper enhetligt, smidigt och effektivt över organisatoriska gränser och att de olika nivåerna hakar i varandra.

För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses administrativa

arbetsflöden, områden och funktioner över och utvecklas. Metod- och arbetssätt ska utvecklas utifrån uppdragsbeskrivningar och resultatredovisningen ska förbättras efter hand. Syftet är att samla kompetenser, utveckla professionerna och skapa delaktighet för att höja kvalitet, förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera.

Under 2013 sjönk kostnaderna för universitetsförvaltningen vilket medförde en lägre overheadkostnad samtidigt som ett flertal förbättringsåtgärder har genomförts inom ramen för befintliga eller sänkta kostnader. En försvårande förutsättning är de kostnadsökningar som inte kompenseras genom pris- och löneomräkning och som i liten utsträckning kan påverkas av universitetet.

Antalet avdelningar på universitetsförvaltningen minskade när arbetsområden fördes samman i den nya organisationen. För samtliga avdelningar gäller att uppdragen och ansvarsområdena ska tydliggöras i förhållande till det samlade verksamhetsstödet.

Fakultetskanslierna har bemannats med administrativ personal från de tidigare institutionerna samt från nämndkansliet. Avsikten är att kanslifunktioner utvecklas i relation till universitetsförvaltningen. Verksamhetsstödet i kanslierna samordnas av en kanslichef. Kanslierna har en fast personalgrupp för verksamhetsstöd samtidigt som universitetsförvaltningen kan bistå med olika expertfunktioner.

För att underlätta utvecklingsarbetet och bidra till att skapa en kvalitetskultur på Linnéuniversitetet har ett råd för utveckling av verksamhetsstödet (RUV) inrättats.

Rådet har en bred sammansättning där alla fakulteter är representerade och ledamöterna ska på olika håll fånga upp händelser och behov som rör

verksamhetsstödets utveckling. Rådet formulerar nya utvecklingsområden och tar initiativ till förbättringar inom verksamhetsstödet med fokus på ökad effektivitet och kvalitet. Rådet är dock inte beslutande, utan beslut tas i den gängse beslutsprocessen.

Universitetsförvaltningen ska inför 2015:

• redovisa hur arbetet med att effektivisera universitetsförvaltningen fortsätter

• redovisa hur det fortsatta arbetet ska bedrivas för effektivitet och kvalitet för det samlade verksamhetsstödet

• redovisa hur kanslierna deltar i arbetet med att effektivisera och förbättra hela verksamhetsstödet

• redovisa hur kansliet arbetar med effektivitet och kvalitet

(17)

17 (27)

Universitetsbiblioteket

Efter ett par år av stora omstruktureringar har universitetsbiblioteket (UB) uppnått ett läge där både förändringar i arbetssätt och bemanning nu börjar ge önskad effekt.

Etableringen av UB:s nya uppdrag kring utbildningsmiljö håller på att fullföljas men det kvarstår många oklarheter kring hur ett samlat stöd för IKT och e-lärande på Linnéuniversitetets ska formeras. Ett samlat stöd omfattar resurser i både UB och fakulteterna samt i viss mån den universitetspedagogiskt enheten.

Många av de verksamheter och utvecklingsprojekt som UB kommer att vara involverad i under kommande år präglas av att det just krävs samordning och samarbete med flera aktörer både inom och utanför universitetet. Förutom utbildningsmiljö kan nämnas publiceringsfrågorna, ny webb, det stadsintegrerade universitetet i Kalmar och ett förväntat samarbete med Landstinget i Kalmar kring sjukhusbiblioteksverksamheten. Nationellt pågår utvecklingsprojekt kring SwePub Analys och CRIS-system som kommer att påverka Linnéuniversitetets arbete kring rapportering av publikationer och annan forskningsdata.

Under det kommande året förväntas UB ta över ansvaret för den så kallade

Forskningsdatabasen i och med att systemförvaltningsmodellen pm3 etableras fullt ut på Linnéuniversitetet och nyligen fattades även beslut om att ansvaret för Adobe Connect kommer att läggas in i systemansvaret för utbildningsmiljö. UB står inför upphandlingar av nytt discoverysystem och förmodligen även bibliotekssystem.

Utifrån en nyligen genomförd kartläggning av utrustning och lokaler/studios för medieproduktion kommer UB att driva frågorna kring hur ett samlat stöd för bland annat digitala lärresurser skulle kunna formeras på Linnéuniversitetet.

Ett ökat ansvar för support av forskningsdatabasen innebär att se över nuvarande rutiner och att sätta upp nya flöden för att öka synligheten för universitetets publikationer generellt och att öka möjligheten för kontakter forskare och

forskargrupper emellan både nationellt och internationellt. Detta arbete kommer att ske med sikte på en välfungerande webbintegration med övriga

forskningskommunikationsverksamheter inom Linnéuniversitetet och ske i nära samverkan med kommunikationsavdelningen.

Med utgångspunkt i behoven på olika utbildningar och i samråd med

utbildningsansvariga utvecklar Studieverkstaden introducerande föreläsningar och workshops om akademiskt skrivande och studieteknik. Satsningar på internationella studenter är fortsatt prioriterade. Utvecklingen av digitalt stöd, till exempel guider och filmer, i informationssökning.

Informationsanvändning, akademiskt skrivande och studieteknik fortsätter i samverkan med andra lärosäten och andra avdelningar på universitetet.

Utifrån undersökningsresultat om forskarstuderandes behov görs utbildningsinsatser om bland annat informationsinhämtning, referenshantering och publiceringsfrågor.

UB har tagit initiativ för att få en samlad bild av publiceringsverksamheten på Linnéuniversitetet och tillsammans med kommunikationsavdelningen har UB kartlagt skriftserier, rapporter och annan utgivning i syfte att utveckla stöd och former för en mer digital och samordnad publiceringsverksamhet. UB har även tagit initiativ till olika lokalutvecklingsprojekt och under det kommande året ska

utvecklingen av ny studiemiljö vid UB fullföljas genom etableringen av så kallade ljudzoner.

(18)

18 (27)

Ekonomiska förutsättningar

I detta avsnitt ges de ekonomiska förutsättningarna som ska beaktas i höstens budget- och planeringsarbete. De ekonomiska förutsättningarna bygger på underlag från 2013 års budgetproposition inför verksamhetsåret 2014, 2014 års ekonomiska vårproposition samt den under våren 2014 aviserade utökningen av

utbildningsplatser inom lärarutbildningen. Förändringar i höstens budgetproposition och andra eventuella förändringar beaktas i höstens budgetarbete inför 2015.

Universitetets budget 2015 beslutas av universitetsstyrelsen i december 2014.

Beräkningar i tabeller bygger på 2014 års pris- och lönenivå. Enligt preliminära uppgifter blir pris- och löneomräkningen cirka 0,8 procent för 2015.

I tabell 1 sammanfattas de senaste kända ekonomiska förutsättningarna för

Linnéuniversitetet. Tabell 2 visar vari förändringen av takbeloppet mellan 2014 och 2017 består.

Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2015-2017, tkr. från och med 2014 i 2014 års prisnivå.

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2016 kommer den tillfälliga satsningen på högskoleplatser att upphöra vilket innebär att regeringen aviserar en minskning av takbeloppet för 2016 med cirka 18 miljoner kronor. Från och med 2015 beräknas medel tillkomma för en utökning av

utbildningsplatser för lärarutbildningen. Netto innebär det att takbeloppet, det belopp som maximalt får avräknas, beräknas ligga på en något högre nivå 2015 - 2017 jämfört med 2014. Utökningen av lärarutbildningen har aviserats av regeringen, men beslut tas i samband med höstens budgetproposition. De belopp som anges i tabell 1 och 2 är därför preliminära utifrån den information som lämnats av regeringen.

2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017

Utfall Utfall Plan Budget Plan Plan Plan

945 490 957 621 952 387 976 138 973 227 955 795 947 090

Utökning lärarutbildningen mm¹ 13 000 25 000 33 000

Summa 945 490 957 621 952 387 976 138 986 227 980 795 980 090

274 309 275 823 278 447 283 945 283 944 283 946 283 946

Särskilda medel 13 837 15 168 15 168 16 972 15 481 15 481 15 481

Fortbildning av journalister (Fojo) 9 637 9 781 9 781 9 983 9 983 9 983 9 838

Utrustning till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 4 200 5 387 5 387 5 498 5 498 5 498 5 498

Kvalitetsbaserad resursförstärkning 1 491

Summa tilldelade anslag 1 233 636 1 248 612 1 246 002 1 277 055 1 285 652 1 280 222 1 279 517

1 Beloppet är en uppskattning baserad på tillgänglig information Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp)

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå

(19)

19 (27) Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbeloppet) mellan 2014 och 2017 i 2014 års prisnivå.

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå

Enligt budgetpropositionen beräknas anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå ligga oförändrade under perioden 2014–2017. De framtida beloppen kommer att påverkas av omfördelning mellan lärosätena baserad på

kvalitetsindikatorer. I de ekonomiska förutsättningarna räknar vi med att

omfördelningen inte påverkar Linnéuniversitetets anslag i nämnvärd utsträckning.

Särskilda medel

Särskilda medel tilldelas för fortbildning av journalister samt för utrustning och praktikplatser för sjöbefälsutbildningen. De särskilda medlen förutsätts ligga på oförändrad nivå under planeringsperioden. Under 2014 har Linnéuniversitetet även fått medel till utbildningsverksamheten genom kvalitetsbaserad resursfördelning.

Medlen uppgick till 1,5 miljoner kronor.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Prognos av anslagsutveckling och helårsstudenter 2015-2017

Linnéuniversitetet rapporterar regelbundet prognos över helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) samt anslagsutveckling till utbildningsdepartementet. Den senaste prognosen från april 2014 visas i tabell 3. I prognosen ingår inte en eventuell utökning av lärarutbildningen.

2014-2015 2015-2016 2016-2017

Takbelopp fg år 976 138 986 227 980 795

Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen 466 219

Tillfällig satsning på högskoleplatser 11 058 -14 725

Tillfällig satsning på sjuksköterskor och ingenjörsutbildningar upphör -4 151 Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna 2 494

Eventuellt utökat anslag till lärarutbildningen mm 13 000 12 000 8 000

Utbyggnad av speciallärarutbildning 360

Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen -669

Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -3 376 -2 003 -7 917 Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning -9 130 -1 414 -1 212

Övrigt 37 491 424

Takbelopp aktuellt år 986 227 980 795 980 090

(20)

20 (27) Tabell 3: Prognos över anslagsutvecklingen 2014–2017, tkr (2014 års prisnivå)

Linnéuniversitetets helårsstudenter minskar successivt, men universitetet bedriver utbildning till ett värde som överstiger det av regeringen tilldelade takbeloppet, som för 2014 uppgår till 976 Mkr. Aprilprognosen visar att universitetet har 14 000 helårsstudenter till ett värde om 998 Mkr för 2014. Överproduktionen förutses fortsätta 2015–2017 om inte takbeloppet höjs, vilket nu förutses genom utökningen av lärarutbildningsplatserna.

I och med att utbildningsvolymen är större än takbeloppet kan Linnéuniversitetet tillgodoräkna sig den så kallade överproduktionen av prestationer till kommande år.

De år då utbildningsvolymen är lägre än takbeloppet kan detta avräknas som intäkter. Totalt har Linnéuniversitetet möjlighet att spara överproduktion till ett värde om cirka 97 Mkr.

Tabell 4.Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: ekonomiska förutsättningar, tkr

Anslagsutveckling - takbeloppet 2013 2014 2015 2016 2017

Antal helårsstudenter 14 245 14 000 13 830 13 650 13 417

Värdet av prognostiserade hst/hpr 984 665 998 000 987 000 975 000 957 000

Takbelopp (exkl ev utökning

lärarutbildningen) 957 621 976 138 973 227 955 795 947 090

Takbelopp (inkl beräknad utökning

lärarutbildningen) 957 621 976 138 986 277 980 795 980 090

2011 2012 2013 2014 2014 2015

Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Plan

Takbelopp 944 833 945 490 957 621 976 138 976 138 973 227

Ev utökning av lärarutbildningen 13 000

Avräknat anslagssparande 43 765 0 0 0 0 0

Intäkt av anslag 988 598 945 490 957 621 976 138 976 138 986 227 Till (-) / från (+)

myndighetskapitalet -38 232 18 597 13 000 0 0 0

Medel att disponera 950 366 964 087 970 621 976 138 976 138 986 277

Kapitalförändring utb.omr.totalt ¹ 40 033 -36 587 20 690 0 0 0

Utbildning till ett värde av ² 994 710 984 915 986 728 987 000 998 000 985 000

Utgående balans anslagssparande ³ 0 0 0 0 0 0

Utgående balans överproduktion ⁴ 6 112 45 537 74 644 95 238 97 600 98 600 Ekonomiska förutsättningar

Takbeloppets förutsättningar

4 Överproduktionuppstår när utbildningens värde överstiger tilldelat takbelopp. Denna kan avräknas i framtiden om Lnu bedriver utbildning till ett värde som understiger takbeloppet. Maximalt kan överproduktion till ett värde av 10 % av takbeloppet sparas.

3 Anslagsspararande utgörs av takbelopp (grundutbildningsanslag) som tidigare år inte har avräknats, då utbildningens värde understeg tilldelat takbelopp.

2 Värdet av den utbildning som producerats. Mellanskillnaden ned till takbeloppet är överproduktion som delvis får sparas till kommande år.

1 Den kapitalförändring (resultat) som utbildningsområdet som helhet har uppnått.

(21)

21 (27)

Utvecklingen av myndighetskapitalet visas i tabell 5. Under 2013 redovisade utbildningsverksamheten ett överskott på 20 Mkr vilket ökade myndighetskapitalet.

Avsikten är att myndighetskapitalet från 2014 ska vara oförändrat eller öka.

Tabell 5.Totalt myndighetskapital, tkr

Förslag till fördelning av anslag

Fördelning av medel till fakulteterna/NLU för utbildning på grundnivå och avancerad nivå exklusive strategiska satsningar föreslås ha samma proportion som för 2014. Fördelningen blir då enligt tabell 6.

Tabell 6. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr

Med hänsyn till medel för en utökad lärarutbildning kommer disponibla medel att öka 2015. Det innebär att den pågående minskningen av utbildningsvolymen kan bromsas upp. Planeringen måste inriktas på att dimensionera efter de ändrade förutsättningarna.

Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar för 2015 föreslås uppgå till 30 869 tkr, vilket motsvarar drygt 3 procent av takbeloppet.

Strategiska satsningar inriktas på de åtgärder som förs fram i detta dokument och sammanfattas i tabell 7. En mer detaljerad fördelning mellan olika poster görs under höstens budgetarbete.

En omfördelning av medlen till fakulteterna gjordes för 2014 baserat på det

ekonomiska utfallet 2013. 2 000 tkr avsattes i strategiska medel och ytterligare 1 000 tkr omfördelades från fakulteter med negativt resultat. För 2015 föreslås en

motsvarande omfördelning men att inga strategiska medel avsätts. Totalt omfördelas summan av redovisade överskott, dock maximalt 3 000 tkr till de fakulteter som har ekonomiskt överskott 2014. Omfördelning görs från de fakulteter som redovisar underskott dock maximerat till redovisat underskott. Summerar inte underskotten till det belopp som ska omfördelas hämtas resterande medel från myndighetskapitalet.

En motsvarande omfördelning föreslås för forskningsanslagen.

2011 2012 2013 2014 2015

Utfall Utfall Utfall Prognos Plan

Ingående myndighetskaital 137 387 183 983 150 545 178 985 178 985

Årets kapitalförändring 46 596 -33 438 28 440 0 0

Utgående

myndighetskapital 183 983 150 545 178 985 178 985 178 985 Ekonomiska

förutsättningar

2011 2012 2013 2014 2015

Utfall Utfall Utfall Budget Plan

31 134 29 759 36 422 30 550 30 869

Medel att fördela till fakulteter 919 232 934 328 934 199 945 589 955 358

Medel att disponera 950 366 964 087 970 621 976 139 986 227

Medel att disponera

Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar

(22)

22 (27) Tabell 7. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: universitetsövergripande strategiska satsningar, tkr

Fakulteterna/NLU tilldelas 955 358 tkr vilket fördelas proportionellt på samma sätt som 2014. Fördelningen justeras med anledning av att den tillfälliga satsningen på sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildningarna upphör samt förändringar beroende på tidigare beslut. Fördelningen påverkas även av regeringens aviserade utbyggnad vilken främst avser lärarutbildning, men till en mindre del även barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Det beräknade beloppet delas därför mellan NLU och fakulteten för hälso- och livsvetenskaper.

Tabell 8. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, specifikation av medelstilldelningen 2015, tkr

Fördelningen av medel 2016–2017 följer samma princip som för 2015, det vill säga en ökning sker för lärarutbildningen och i viss mån för sjuksköterskeutbildningen, medan fördelningen mellan fakulteterna behålls i stort sett i oförändrade

proportioner.

Under maj 2014 har universitetsledningen och fakulteter/NLU genomfört utbildningsdialoger. Syftet med dialogerna har varit att skapa ett samtal mellan fakulteterna och universitetsledningen framför allt kring utbildningsuppdrag och det systematiska kvalitetetsarbetet. Vid dialogerna har fakulteterna/NLU beskrivit sina verksamheter och hur de ska utvecklas.

2014 2015 2016 2017

Budget Plan Plan Plan

Strategiskt kompetensförsörjningsarbete 1 500

Utveckling och kvalité i utbildning 7000 6 000

Internationalisering ¹ 9 400 9 400

Hållbar utveckling 200 200

Lika villkor 200 200

Psykologutbildning 1 500 750

Universitetsgemensamma projekt² 6 000 6 000

Språkstöd 3 800 4 300

Innovationsmastern, strategiskt utvecklingsstöd³ 450 450 Medel att fördelas efter fakultetens resultat 2013 ⁴ 2 000

Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut 850

Medel att fördela senare/Strategisk resurs 0 1 219 30 699 30 677

Totalt strategiska satsningar 30 550 30 869 30 699 30 677

3Sista året är 2015.

4 Slutligt beslut om fördelning skedde i februari och baserades på fakultetens resultat inom utbildningsområdet år 2013.

Universitetsövergripande strategiska satsningar

1 Inkl sommaruniversitetet/Summer Academy

2 Avsättning för universitetsgemensamma projekt t.ex. lokaliseringen i Kalmar, mm. Ej sökbara för fakulteterna

FEH FHL FKH FSV FTK NLU Summa

Tilldelning 2014 119 888 179 604 173 436 114 264 209 171 149 225 945 588

Satsning sjuksköterske- och ingenjörsplatser

upphör -1 950 -1 950 -3 900

Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen 466 466

Innovationsmaster 337 337 337 1 010

Utökad lärarutbildning mm 1 000 12 000 13 000

Korrigering och/eller tidigare beslut om

omfördelning 0 0 -500 800 0 0 300

Utjämning -140 -210 -203 -134 -245 -175 -1 106

S:a tilldelat belopp (exkl. strategiska

satsningar o omfördelningar) 120 085 178 444 173 070 114 930 207 779 161 050 955 358

(23)

23 (27)

Av dialogerna kan bland annat konstateras att samtliga fakulteter/NLU arbetar för att utveckla sina utbud och öka antalet studenter på avancerad nivå. Nästan samtliga fakulteter efterfrågar ett ökat utbildningsuppdrag. Det finns idéer om att skapa tvärvetenskapliga och fakultetsövergripande utbildningar. Fakulteter/NLU har även uttryckt behov av centralt stöd för vissa verksamheter. Universitetsledningen har att ta ställning till bland annat dessa planer och behov inför planeringen 2015.

Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag Externa intäkter inom utbildningsområdet visas i tabell 9.

Tabell 9. Externa intäkter inom utbildningsområdet, tkr

1 Rektorsutbildningen flyttas fr o m 2014 från gemensamma funktioner till FSV.

2 Intäkter som schablonfördelas mellan utbildning och forskning. Avser främst intäkter inom gemensamma funktioner.

De externa intäkterna ökade 2013 och till en del genom en ökning av

polisutbildningen. Denna utbildning minskar åter 2014 och troligen även 2015 beroende på minskad beställning från Rikspolisstyrelsen. Den svenska polisen omorganiseras och planeringsunderlaget för polisutbildningen är inte stabilt.

Mellan 2013 och 2014 förutses för fakulteterna en minskning av externa intäkter.

Fakulteterna måste planera för en ökning och då särskilt beakta möjligheten av ett ökat antalet avgiftsstudenter. Intäkterna för betalstudenter uppgick till 9,5 miljoner kronor 2013.

2011 2012 2013 2014

Utfall Utfall Utfall Budget

FEH 5 585 4 820

FHL 4 860 2 745

FKH 6 127 11 331

FSV ¹ 13 617 25 209

FTK 38 445 30 948

S:a fakulteter 50 804 56 089 68 634 75 053

Fojo 15 839 21 998 22 735 22 885

Polisutbildningen 49 418 58 053 67 362 62 400

Gemensamt² 20 435 20 235 43 199 29 393

Finansiella intäkter 7 101 5 662 4 939 3 000

Summa 143 597 162 037 206 869 192 731

(24)

24 (27)

Forskning och utbildning på forskarnivå

Fördelning av tilldelat anslag för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås enligt tabell 10.

Tabell 10. Forskning och utbildning på forskarnivå: medel att fördela till fakulteter/NLU, tkr

Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå beräknas vara oförändrat de närmaste åren. Därför föreslås medlen fördelas till fakulteterna/NLU i samma proportioner som för 2014. Det innebär att för 2015 föreslås 25 145 tkr av anslaget avsättas till strategiska satsningar på universitetsövergripande nivå samt medel för Lnuc. Det motsvarar cirka 9 procent av anslaget. I likhet med 2014 avsätts därutöver 2,5 procent eller 6 900 tkr för att omfördelas baserat på externa forskningsintäkter.

Lika mycket avsätts för att omfördelas baserat på bibliometriska mått utifrån publiceringar.

2014 gjordes en omfördelning av utbildningsanslaget mellan fakulteterna baserat på det ekonomiska utfallet 2013. Motsvarande omfördelning förslås även för 2015 och föreslås nu även gälla forskningsanslaget. Totalt omfördelas summan av redovisade överskott, dock maximalt 3 000 tkr till de fakulteter som har ekonomiskt överskott 2014. Omfördelning görs från de fakulteter som redovisar underskott dock

maximerat till redovisat underskott. Summerar inte underskotten till det belopp som ska omfördelas hämtas resterande medel från myndighetskapitalet.

De strategiska satsningarna ska inriktas på de åtgärder som förs fram i detta dokument. Fördelningen mellan olika poster preciseras i höstens budgetarbete. Av de avsatta medlen är en del intecknade genom inrättandet av Lnuc. Under 2011 inrättades tre Lnuc och ytterligare ett Lnuc inrättades under 2013. Förbrukning 2015 för de fyra Lnuc är 13 400 tkr. Under 2014 prövas ytterligare fyra ansökningar om att inrätta fler Lnuc. Om alla ansökningar blir godkända beräknas förbrukningen 2015 till 4 195 tkr. Stöd till stimulans av internationaliseringsarbetet inom forskning beslutas av rektor.

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Utfall Utfall Budget Budget Budget Budget

FEH 24 225 22 933 22 933 22 523

FHL 82 581 78 178 78 178 76 781

FKH 39 613 37 501 37 501 36 831

FSV 36 403 34 462 34 462 33 846

FTK 54 990 52 058 52 058 51 128

NLU 20 988 19 869 19 869 19 514

Linnaeus University Centers

(Lnuc) 12 800 13 400 13 400 13 773

Linnaeus University Centers (Lnuc) Nystartade 2015, max belopp

4 195 8 387 12 836

Strategiska medel 12 345 7 550 3 358 2 915

Utifrån bibliometri 6 900 6 900 6 900

Utifrån externfinansiering 6 900 6 900 6 900

Summa 274 309 275 823 283 945 283 945 283 946 283 946

(25)

25 (27) Tabell 11. Forskning och utbildning på forskarnivå: universitetsövergripande strategiska medel, tkr

Intäkter av bidrag och övriga externa intäkter

Andelen externa intäkter i förhållande till totala intäkter är fortsatt låg för universitetet även om en ökning skedde 2013.

Tabell 12. Externa intäkter inom forskningsområdet, tkr

1 Intäkter som schablonfördelas mellan utbildning och forskning. Avser främst intäkter inom gemensamma funktioner.

Universitetets långsiktiga mål är att de externa intäkterna ska var lika stora som anslagen och fakulteterna ska i verksamhetsplanen för 2015 särskilt visa hur externfinansieringen ska öka.

2014 2015 2016 2017

Budget Plan

Strategiskt kompetensförsörjningsarbete 500 1000

Forskningssamordnare 300 300 300

Stimulans: internationaliseringsarbete 1000 1000 1000 1000

Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut 1460 1480 885 915

Universitetgemensamma projekt ¹ 1505 0 0

Strategisk resurs 5 580 3 770 1 173 1 000

Eco Change, Merge 2 000

12 345 7 550 3 358 2 915

Universitetsövergripande strategiska satsningar

1Avsättning för universitetsgemensamma projekt t.ex. lokaliseringen i Kalmar, mm. Ej sökbara för fakulteterna

2011 2012 2013 2014

Utfall Utfall Utfall Budget

FEH 15 689 17 390

FHL 62 934 74 876

FKH 12 549 13 240

FSV 19 825 22 564

FTK 40 472 39 039

S:a fakulteter 123 789 132 614 151 469 167 109

Gemensamt¹ 8 959 5 767 6 543 891

Finansiella intäkter 2 490 2 142 1 124 1 000

Summa 135 238 140 523 159 136 169 000

I % av tot forskningsintäkter 33,7% 33,9% 36,6% 37,3%

(26)

26 (27)

Universitetsgemensamma kostnader

I universitetsgemensamma kostnader ingår ledningsfunktioner (inklusive internrevision), universitetsbibliotek och förvaltning samt övriga poster som universitetspedagogiska enheten och bidrag till studentkåren. Kostnaderna fördelas på fakulteterna enligt den grundmodell som är beslutad för Linnéuniversitetet och som följer den så kallade SUHF-modellen. Kostnaderna delas upp på stöd för utbildning respektive forskning och fördelas som ett pålägg med direkt lön som bas.

Styrelsen har uttalat krav på att universitetets stödfunktioner ska effektiviseras. Mot den bakgrunden föreslås ramen för gemensamma funktioner 2015 bli densamma som för 2014, det vill säga 296 Mkr trots att omsättningen kommer att öka.

Tabell 13. Universitetsgemensamma funktioner

Universitetsförvaltningen ska driva ett antal universitetsgemensamma projekt under 2015 med särskild finansiering från strategiska medel:

• Universitetets lokalisering i Kalmar, ”det stadsintegrerade universitetet”

• Införa elektronisk handel (projekt ESKIL)

• Linnéuniversitetets varumärke

• Rekrytering av betalstudenter

2013 2014 2015

Utfall Budget Plan

Ledning och övrigt¹⁾ 16 196 18 081 18 000

Universitetsbibliotek 61 832 62 619 63 000

Universitetsförvaltning ²⁾ 206 166 215 300 215 000

284 194 296 000 296 000

1) Styrelse, rektor, internrevision, universitetsdirektör, universitetspedagogisk enhet och studentkår

2) Universitetsledningens kansli, studerandeavdelning, ekonomiavdelning, avdelning för externa relationer, lokal- och serviceavdelning, IT-avdelning, kommunikationsavdelning och

personalavdelning.