Examensarbete, 15 hp Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Vt 2022
ATT VÄLJA RÄTT ÄR INTE ALLTID LÄTT
En studie om hur studie- och
yrkesvägledare ser på gymnasieelevers valkompetens i relation till omval
Anna Engström Sofia Haglund
Sammanfattning
Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sin valkompetens så de kan göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Det finns olika påverkansfaktorer och framgångsfaktorer med arbete i både vid och snäv bemärkelse som exempelvis studiebesök och individuella samtal.
Under de sista åren har skolans arbete tvingats till förändring på grund av pandemin.
Syftet med studien är att identifiera faktorer för valkompetens för att förebygga omval enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan och gymnasieskolan inom en region i norra Sverige. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer för verksamma studie- och yrkesvägledare.
Hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elevernas valkompetens varierar i den undersökta regionen, men enligt dem finns det olika faktorer som påverkar vad eleverna väljer och hur de tänker kring sitt val. Studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar men realiteten skiljer sig en del från teorin och det är önskvärt med en tydligare styrning för att få större genomslag. Samarbetet mellan skolan och föräldrar är också någonting som är betydande för elevernas val. Pandemin har gjort att studie- och yrkesvägledarna har utvecklat sin digitala kompetens och vägledningen har blivit mer tillgänglig för eleverna.
Då denna studie från början var menad att ses från både studie- och yrkesvägledarnas och elevernas perspektiv ser vi nu att det finns en kunskapslucka om elevernas syn på detta som framtida forskning skulle kunna fylla.
Nyckelord: gymnasievalval, pandemi, faktorer, insatser, Careershipteorin.
Förord
Vi vill börja med att tacka de respondenter som medverkat i denna studie, utan er hade detta inte varit möjligt att genomföra. Vidare vill vi tacka vår handledare Therese Bjärstig för konstruktiv kritik och feedback under arbetets gång. Stort tack även till våra familjer som haft överseende med sena kvällar och helger, och som har ställt upp med allt från markservice till hundvaktande. Slutligen vill vi också säga tack till våra studiekamrater som alltid varit villiga att bolla idéer, peppat och stöttat oss under hela utbildningen.
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 3
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2
BAKGRUND ... 3
STYRDOKUMENT ... 3
CENTRALA BEGREPP ... 4
Valkompetens ... 4
Vägledning i vid och snäv bemärkelse ... 5
TIDIGARE FORSKNING ... 6
SKOLANS GENERELLA ARBETE KRING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING ... 6
ELEVERS VALKOMPETENS ... 7
PÅVERKANSFAKTORER ... 8
ORSAKER TILL OMVAL ... 8
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT ÖKA ELEVERNAS VALKOMPETENS ... 9
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING OCH PANDEMI ... 9
TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 10
Careershipteorin ... 10
SUMMERING ... 11
METOD ... 12
URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 12
BORTFALL ... 12
DATAINSAMLINGSMETOD OCH GENOMFÖRANDE ... 12
Intervjuer ... 12
Enkäter ... 14
ANALYSMETOD ... 15
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15
METODDISKUSSION ... 16
Studiens tillförlitlighet och validitet ... 16
Intervjuer ... 16
Enkät ... 18
ARBETSFÖRDELNING ... 19
RESULTAT OCH ANALYS ... 20
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING SOM HELA SKOLANS ANSVAR ... 20
SKOLORNAS INSATSER FÖR ÖKAD VALKOMPETENS ... 22
ALLA SKA MED PÅ TÅGET - VIKTEN AV FAMILJ OCH VÄNNER ... 25
INDIVIDUELLA SAMTAL SOM VERKTYG FÖR ATT MINSKA OMVAL ... 28
I SPÅREN AV PANDEMIN ... 29
SLUTSATSER ... 31
DISKUSSION... 33
HELA SKOLANS ANSVAR!? ... 33
SKOLANS INSATSER FÖR ÖKAD VALKOMPETENS ... 33
INFORMATION OCH SAMARBETE MED HEMMET ... 34
VÄLJA SKOLA ELLER VÄLJA PROGRAM? ... 34
VÄGLEDNING UTIFRÅN PANDEMIN ... 35
STUDIENS STYRKOR OCH SVAGHETER ... 36
FRAMTIDA FORSKNING ... 36
REFERENSER ... 37
BILAGA 1. INTERVJUGUIDE STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE GRUNDSKOLAN ... 40
BILAGA 2. INTERVJUGUIDE STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE GYMNASIET ... 42
BILAGA 3. MISSIVBREV ... 43
BILAGA 4 SAMTYCKSBLANKETT ... 44
BILAGA 5 ENKÄT TILL ELEVER ... 46
BILAGA 6 TEMATISK ANALYS ... 50
1
Inledning
Under studietiden har vi gjort praktik både på grundskola och på senare skolformer. Detta har gjort oss nyfikna på vad det är som påverkar eleverna att göra väl genomtänkta val och om det finns sätt inom den svenska skolan att ytterligare öka elevernas valkompetens. Det övergripande målet med denna studie är att bidra till ökade kunskaper kring faktorer som påverkar elevernas valkompetens.
Att välja gymnasium är en process som många genomgår, och valet är i många fall kanske inte alltid självklart (Dresch & Lovén, 2010). Redan under 2010-talet rapporterade
Lärarnas Riksförbund (2012) att andelen elever som gör omval på gymnasiet hade ökat.
När elever i årskurs nio gör sitt gymnasieval kan valet kännas rätt utifrån den
valkompetens eleven besitter just då, men det innebär inte att känslan hänger kvar när de väl börjar gymnasiet. I en rapport från Skolinspektionen (2015) lyfts, att elever som gör sitt första val till gymnasiet inte alltid väljer rätt, och att en vanlig orsak till detta är att eleverna anser att de då inte fått tillräckligt med information och vägledning inför gymnasievalet. Konsekvensen blir då att de anser sig ha hamnat på ett visst program, snarare än att de aktivt valt programmet själva. Vad som här lyfts som en viktig faktor är att behovet av studievägledning är central i både grund- och gymnasieskolan för att eleverna ska få rätt förutsättningar, både när det kommer till val och omval. Enligt handläggaren Kuru på regionala antagningsenheten, har antalet omval på gymnasiet ökat från 11% till 18% (Personlig kommunikation, 24 mars 2022).
Det är viktigt att varje elev får rätt förutsättningar för att kunna göra ett väl genomtänkt val inför sina kommande studier. Studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas
ytterligare då finns det ett stort antal elever som väljer om på gymnasiet och därmed också ett ökat behov av att studie- och yrkesvägledningen värderas högre inom skolan och också får den styrning som behövs för att gå från styrdokument till realitet (SOU 2019:4). Under de senaste åren har också Coronapandemin satt sina spår i vårt samhälle. Samhället har i perioder fått “stängas ner”, avstånd ska hållas och många har arbetat hemifrån på distans.
Även skolor har i perioder varit stängda vilket har inneburit att även eleverna har fått arbeta på distans. En undran blir därför om detta har påverkat hur eleverna utvecklat sin valkompetens inför gymnasievalet och under sin gymnasietid.
För kommande yrkesliv ser vi det som relevant att få insikt om hur arbetet med valkompetens ser ut på grundskolor för att kunna föra arbetet vidare med att kunna förebygga antalet omval på gymnasiet.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar elevernas valkompetens inför gymnasievalet för att se om det finns möjligheter att förebygga antalet omval på
gymnasiet, samt pandemins påverkan på valkompetens enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan och gymnasieskolan i en utvald region.
Frågeställningar:
• Vilka faktorer framhålls som mest centrala för elevernas valkompetens inför gymnasievalet enligt verksamma studie- och yrkesvägledare på grundskolan?
• Vilka insatser anser studie- och yrkesvägledare på gymnasiet är viktiga i ett förebyggande arbete för att öka valkompetens och minska antalet omval?
• Har pandemin påverkat studie- och yrkesvägledningen och har det fått
konsekvenser för elevernas valkompetens enligt samtliga intervjuade studie- och yrkesvägledare?
3
Bakgrund
I följande avsnitt behandlas först olika styrdokument och centrala begrepp för studien.
Sedan följer tidigare forskning utifrån skolans generella arbete kring studie- och yrkesvägledning, elevers valkompetens, påverkansfaktorer, orsaker kring omval, framgångsfaktorer för att öka elevernas valkompetens och studie- och yrkesvägledning och pandemi. Slutligen kommer den teoretiska utgångspunkten Careershipteorin.
Styrdokument
1990 ratificerade Sverige FN:s konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197). Detta medförde att Sverige fick anpassa sin nationella lagstiftning efter det som stod skrivet i konventionen. Hur Sverige valt att tolka FN:s konvention framgår bland annat i skollagen (SFS 2010:800). Enligt artikel 28 i konventionen ska barn uppmuntras till olika former av gymnasial utbildning, yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar. Barnen ska ha tillgång till vägledning och information kring studier och yrken (SFS 2018:1197).
Sveriges nationella lagstiftning, skollagen (SFS 2010:800) säger att alla elever i alla skolformer, utom förskola och förskoleklass, ska ha tillgång till personal med
vägledningskompetens så att de har möjlighet att utveckla sin valkompetens för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Det är rektor som har ansvaret för att
verksamheten organiseras så att eleverna kan få studie- och yrkesvägledning inför alla val inom ramen för skolans egen verksamhet samt för kommande utbildning (Skolverket, 2019). Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska också studie- och yrkesvägledningen vara likvärdig oavsett var i landet eleven bor samt vara oberoende av elevens socioekonomiska bakgrund.
I läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019) står att läsa att det är skolans ansvar att varje elev utvecklar kunskaper som behövs för alla medlemmar i samhället och att kunskaperna också ska finnas som grund för elevens fortsatta utbildning. Ett av målen är alltså att eleven kan göra väl underbyggda val när det handlar om fortsatt utbildning och inriktning av yrke. Vidare står också att varje elev ska kunna ta ställning till olika frågor som handlar som individens framtid och genom att undersöka olika valalternativ och möjligheter. De ska få en inblick i det närmsta samhällets arbetsliv samt känna till olika möjligheter till vidare studier i Sverige men också utomlands. Det är viktigt att samverka med andra skolor och med arbetslivet så att eleverna får relevanta erfarenheter av detta för fortsatta studier och yrkesval. Skolan ska samarbeta med vårdnadshavare så att de också får nödvändig information. I riktlinjerna står att alla som arbetar i skolan ska verka för att
4 elevernas studie- och yrkesval inte blir begränsade. Lärarna ska kunna bidra till det
underlag som ska ligga till grund för valen av elevernas vidare utbildning. Studie- och yrkesvägledarens uppgifter är att informera och vägleda alla elever mot vidare studier och mot en framtida yrkesinriktning. Denne ska också stötta övrig skolpersonal i skolans studie- och yrkesvägledande insatser.
I läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011) läggs stor vikt på samverkan mellan de olika utbildningsformer, samt samverkan med arbetsliv och det övriga samhället.
Samarbete med andra aktörer krävs då arbetslivet förändras när det handlar om kompetens och rekrytering och här ses studie- och yrkesvägledningen vara av stor betydelse för att eleverna ska få en högkvalitativutbildning och att de ska ha kunskaperna att välja de kurser inom utbildningen som krävs för yrkeslivet eller för vidare studier. Målen för gymnasieskolan inkluderar att eleven ska ha förmågan att själv planera sina egna studier och ta ställning till kommande studie- och yrkesval baserat på individens egna
erfarenheter eller andra kunskaper. Personal på skolan ska utgöra en grund för elevernas val av studier och yrkesinriktning. De ska informera och vägleda elever i kursval, vidare utbildning och kommande yrkesliv. Utbildningen ska organiseras och, om möjligt, anpassas efter elevernas önskemål för att undvika “återvändsgränder” i elevernas studier.
Studie- och yrkesvägledningen ska organiseras så eleverna får information och vägledning inför vad skolan erbjuder men också för olika studie- och yrkesval i framtiden.
Trots att studie- och yrkesvägledning finns reglerad i lag och förordningar och därmed åligger alla på skolan och därför är allas ansvar har det i verkligheten ofta blivit ingens ansvar. Sedan 70-talet har formuleringarna gjorts om men det finns fortfarande mycket att önska kring styrning för att studie- och yrkesvägledning ska bli ett gemensamt ansvar på skolan (Lovén, 2015).
Centrala begrepp Valkompetens
Begreppet valkompetens innebär ett resultat av en process där självuppfattning,
valmöjligheter och beslutsfattning samspelar (Dresch & Loven, 2010). Det vill säga hur en individ uppfattar sig själv och vad den är kapabel till återspeglar sig i individens uppväxt och sociala sammanhang. För att ta beslut om framtid blir tidigare nämnda faktorer av vikt när det kommer till att se möjliga vägar att gå och sedan fatta ett beslut. Samspelet mellan dessa faktorer ses som valkompetens och ser därför olika ut mellan varje enskild individ.
5 Enligt Utbildningsutskottet (2018) så är valkompetens ett strukturerat sätt att orientera sig mellan studie- och yrkesinformation. Detta innebär att eleverna samlar och utvecklar sin analysförmåga för att kunna göra väl grundade val, men även att de förbereds för att i framtiden kunna hantera övergångar eller andra brytpunkter i livet.
Vägledning i vid och snäv bemärkelse
Skolverket (2013) beskriver vägledning i vid bemärkelse, kan även benämnas som generell vägledning, som att hela skolans verksamhet arbetar för att alla elever utvecklar kunskaper och färdigheter för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Detta innebär att eleverna får undervisning om arbetsliv och arbetsmarknad samt information som rör studier. Det är även viktigt att eleverna får genomföra studiebesök och komma ut på prao för att utveckla sin valkompetens. Vägledning i snäv bemärkelse innefattar att eleverna ges möjlighet till individuell vägledning av en verksam studie- och
yrkesvägledare genom antingen individuella vägledningssamtal, enskilt eller samtal i grupp.
6
Tidigare forskning
Skolans generella arbete kring studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledning i skolan ska innefatta mycket, allt från information och kunskap kring utbildning och arbetsmarknad till individuella vägledningssamtal. Allt detta är grunderna för att ungdomar ska få de kunskaper som behövs för att ta kontrollen över sin framtid och sitt kommande yrkesliv (Zunker, 2016).
I Rolfsmans studie (2020) framgår det att några av insatserna som vanligen görs på grundskolorna är att eleverna har individuella samtal med en studie- och yrkesvägledare.
Det är också vanligt förekommande att göra studiebesök på en arbetsplats eller en gymnasieskola. Vidare är det inte helt ovanligt att en representant från gymnasieskolan kommer och hälsar på och delger information. Eleverna läser också om olika
gymnasieprogram i tidningar eller broschyrer eller söker om särskilda gymnasieprogram på internet. Något som det däremot är mindre av i skolorna är att eleverna får samtala med studie- och yrkesvägledare på andra skolor. Det ges också begränsad information om hur arbetsmarknaden ser ut och om dess behov.
Några problem som lyfts när det kommer till arbete med vägledning i vid bemärkelse på skolorna är tid men också andra resurser för att arbetet med studie- och yrkesvägledning ska bli effektivt. Skolpersonal behöver ha kompetensutveckling inom detta för att de ska ha möjlighet och kunskaper att bidra till ett generellt arbete kring detta i skolan. Att lärarna har fått kompetensutveckling inom skola och arbetsliv ses som en nyckelfaktor.
Det är inte heller på alla skolor som studie- och yrkesvägledning ses som hela skolans ansvar trots att detta finns reglerat i läroplaner. Det framgår också att en genomtänkt struktur i undervisningen som handlar om utbildning och arbetsliv leder till en högre måluppfyllelse (Utbildningsutskottet, 2018). Zunker (2016) beskriver samma problematik, att effektiviserandet av studie- och yrkesvägledning i skolorna kräver tid och ska pressas in i en läroplan som redan är full. I betänkandet Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) framgår det tydligt att de riktlinjer och
handlingsplaner som finns inte tycks räcka till eftersom alla olika skolenheter kommit olika långt i arbetet. Hur långt en har kommit är ofta beroende av engagemang och intresse.
Individuella samtal är någonting som ger en individ mest stöd i valprocessen. Dessa samtal gör att individen gör fler säkra val och att de sällan ändrar sig utan är mer nöjda med sina val. Individuella vägledningssamtal ger också möjlighet för eleven att kunna
7 prata om sina starka sidor och få den information som eleven anser är viktig (Blenkinsop et al., 2006).
Elevers valkompetens
Föräldrar som är bosatta i mindre städer har en tydligare roll när det gäller ungdomars val.
Fransson och Lindh (2004) visar i sin forskning att elever från olika samhällsklasser tycker att studie- och yrkesvägledarens roll är olika viktig. Ungdomar med föräldrar som har en akademisk bakgrund ansåg att de fått mest hjälp från föräldrarna medan ungdomar där föräldrarna har lägre utbildningsnivå tyckte att de hade mest hjälp från skolans studie- och yrkesvägledare och de insatser som skolan erbjuder. Blenkinsop et al. (2006) anser, precis som Fransson och Lindh (2004) att familj och vänner samt lärare hade störst inflytande, vänner ses dock mer som sekundära. Forskarna vidhåller också att familjen inte bara innefattar föräldrar utan också syskon och fastrar, mostrar och far- eller morföräldrar (Blekinsop et al., 2006). Rolfsman (2020) har en annan uppfattning, här anses syskon och vänner samt vuxna som inte tillhör familjen vara de som är viktigast för vad eleverna slutligen väljer. Lovén (2000) delar alla ovanstående författares åsikter och anser också att det är viktigt för eleverna att prata med sina föräldrar om gymnasievalet och att deras åsikter kring detta är högst relevant men att också andra vuxna, som exempelvis studie- och yrkesvägledaren, även har en betydande roll.
Det som oftast är viktigast för grundskoleelever inför deras gymnasieval är vad de är intresserade av och deras förmåga kring intresset. Även insikten att detta är någonting som ska få dem att må bra och vara roligt finns med som faktorer, samt om eleverna har några planer efter gymnasietiden (Rolfsman, 2020). Lovén (2000) anser också att intresset är viktigt men i kombination med betygen. Lovén beskriver betygen som det största hindret för eleverna när det handlar om att ta sig in på önskat program. En betydande faktor för elever är alltså om de faktiskt har möjlighet att ta sig in på den önskade utbildningen i kombination med vad de är intresserade av. Men det är inte bara att ta sig in som räknas utan också att eleverna faktiskt ska klara utbildningen.
Vägledare anser att många elever vet för lite för att kunna göra val kring framtiden.
Eleverna har begränsade kunskaper om sina egna resurser och få erfarenheter från arbetslivet. Oftast är också perspektiven på de alternativ som finns mycket begränsade.
När det gäller elever med sämre motivation och prestationsförmåga är det ännu tydligare.
Dessa elever är oftast passiva och tar inte reda på någon information själva. De skjuter ofta valet framför sig tills tiden nästan runnit ut. Något som vägledarna också lyfte var just
8 tidsbristen. Det är viktigt att komma in tidigt och arbeta med valprocessen men att detta är svårt (Lovén, 2000).
Påverkansfaktorer
Enligt Lovén (2000) kan faktorer till vad elever väljer på gymnasiet vara beroende av vad de har för betyg, om de är skoltrötta eller vad de har för socioekonomisk bakgrund. Elever vars föräldrar har en högre socioekonomisk bakgrund har ofta ett större nätverk och mer tillgång till information. I rapporten från Lärarnas Riksförbund (2012) syns samma tendenser, att elever med låg meritpoäng oftare gör omval än andra.
Elever som är skoltrötta eller har sämre betyg tenderar att inte vilja ta till sig av studie- och yrkesvägledarens information eller ens vilja engagera sig vid vägledningssamtal.
Detta är inte någonting som är helt ovanligt. För elever som inte har tillräcklig valkompetens och som helt plötsligt ska välja sin framtid kan en vanlig reaktion vara passivitet (Lovén, 2000).
Forskarna Blenkinsop et al. (2006) skriver att ungdomar väljer program utifrån skola. De framhåller att exempelvis skolans rykte, skolmiljö och utbud också är faktorer som bidrar till vad elever väljer. Även ekonomi har ett stort inflytande på vad elever väljer. I det här fallet åsyftas hur välbetalt det kommande arbetet är utifrån utbildningen eleven går.
Ytterligare en faktor är var skolan finns rent geografiskt. En skola i ett geografiskt område med begränsat utbud för arbete ses som mindre attraktiv än en skola med en mer utbredd arbetsmarknad i sin omgivning.
Orsaker till omval
I en undersökning av Lärarnas Riksförbund (2012) är de vanligaste orsakerna att elever byter gymnasieprogram att de inte trivs eller att eleverna inte är intresserade av
programmet. Andra orsaker uppges också vara en allt för hög studietakt eller att eleverna upplever att programmets innehåll inte varit som de trott. Studietakt och programinnehåll är även något som Hensvik (2021) lyfter som en orsak till omval. Något som nämns är att eleverna kan ha en övertro på sin egen förmåga när de söker gymnasieprogram, och när de väl påbörjar programmet så motsvarar deras tidigare kunskaper inte de nya
kunskapskraven. Författaren framhåller att eleverna då har fått för lite information kring vad som förväntas av dem vid kommande gymnasieprogram. Detta är någonting som borde kunnat motverkas av en effektiv studie- och yrkesvägledning. Vidare anses också brister i särskilt stöd för eleverna vara en orsak att många gör omval.
9 Det stöd som finns på skolorna sätts oftast in för sent och det finns lite eller inget
förebyggande arbete kring detta. Samtal med studie- och yrkesvägledare kan ses som ett stöd för eleverna under studietiden men det är inte alla elever som träffar en studie- och yrkesvägledare (Lärarnas Riksförbund, 2012).
Framgångsfaktorer för att öka elevernas valkompetens
Enligt Zunker (2016) finns olika nivåer för att öka elevernas valkompetens. Dels handlar det om att arbeta på individnivå. Några av de framgångsfaktorer som beskrivs är
exempelvis elevens förmåga att lösa problem, en god förmåga för problemlösning är positiv för valkompetensen. Det beskrivs att den viktigaste faktorn för karriärutveckling är att eleven har en positiv syn på sig själv, en god självuppfattning samt en positiv upplevd självförmåga. Det är även av vikt att eleven ser ljust på framtiden. Detta är också
någonting som Tang et al. (2008) håller med om. Enligt dem så grundar sig elevernas valkompetens i deras självuppfattning och vad som anses möjligt.
Zunker (2016) beskriver också familjen som en viktig resurs för elevens valkompetens.
Att föräldrar är tydliga i sitt föräldraskap och har ordning i hemmet gynnar eleven. Även bra socioekonomiska förutsättningar bidrar positivt.
Studie- och yrkesvägledning och pandemi
Studie- och yrkesvägledning i en pandemifri värld är relativt komplex. Stort fokus läggs dels på individuella möten med vägledare och att eleverna får komma ut och prova på yrken samt interagera både i skola med lärare och övrig personal, samt på arbetsplatser med yrkesverksamma, för att möjliggöra att eleverna gör väl underbyggda val. Trots att Coronapandemin är relativt ny så går det ändå se att den har påverkat elevernas
valkompetens. Pandemin har gjort det svårare för elever att kunna fatta beslut under denna period då bristen på kunskap har försvårats då det inte har funnits samma möjligheter att genomföra lektioner med lärarna, komma ut och se verksamheter eller besöka möjliga framtida studievägar (Jemini-Gashi & Kadriu, 2022).
Även Wong et al. (2020) anser att det är viktigt, att eleverna har yrkesverksamma lärare och studievägledare som stöd under studietiden, då kontakten dem emellan ökar elevernas valkompetens. Författarna lyfter även att tidigare forskning visar på att elever som får stöd av yrkesverksamma inom skolan får ökad motivation till att fullfölja och klara sina studier samt att även attityden mot utbildning och framtidsmöjligheter ökar.
10 Jemini-Gashis och Kadrius (2022) studie indikerar att pandemin har bidragit till mycket stress. När undervisningen gick från fysisk till digital ökade stressen hos både lärare och elever. Det har också påverkat föräldrar då de behöver kunna stötta och hjälpa barnen hemma i större utsträckning. Lärarna upplevde att distansundervisningen genererade att elever kände sig mindre motiverade till studier och att bristen på motivation bidrog till att eleverna förändrade sina tankemönster kring sina framtidsval.
Wong et al. (2020) framhåller att det är viktigt att följa med i teknikutvecklingen då detta möjliggör för vägledaren att möta och stötta elevernas behov vid studie- och yrkesval.
Jemini-Gashi och Kadriu (2022) anser däremot att distansvägledningen inte hade någon effekt då eleverna upplevde att de inte hade fått det stöd och uppmuntran de behövde under pandemin.
Teoretisk utgångspunkt Careershipteorin
Careershipteorin utvecklades 1997 av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes och är den teoretiska utgångspunkt som denna studie kommer att utgå ifrån. Det finns flera faktorer som påverkar en individs situation och handlingshorisont vid karriärutveckling. Detta innebär att påverkansfaktorer som brytpunkter, kapital och fält i samspel med andra får stor betydelse vid studie- och yrkesval för individen (Hodkinson & Sparkes, 1997).
Habitus, kapital och fält är begrepp som teorin bygger på och kommer ursprungligen från Bourdieu. Fält innebär det område där individen befinner sig och dessa är både skiftande och komplexa då yttre faktorer på fältet, som spelare, både interagerar och påverkar. Ett fält skulle kunna vara skolan och olika spelare kan vara lärare, klasskompisar eller studie- och yrkesvägledare (Hodkinson & Sparkes, 1997).
Habitus är det som styr en individs tankar, handlingar och värderingar och grundar sig i uppväxten. Habitus påverkas även av kapital som kan vara ekonomiska, kulturella, sociala och symboliska kapital. Ekonomiskt kapital kan exempelvis handla om pengar. Socialt kapital innebär kontakter som exempelvis familj, släkt och vänner, och kulturellt kapital kan exempelvis vara kunskaper. Det symboliska kapitalet sammanfattar alla tidigare kapital och beroende på vilket fält individen befinner sig på, varierar det kapital som är viktigast (Hodkinson & Sparkes, 1997).
11 Handlingshorisont är ytterligare ett begrepp inom Careershipteorin. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) kan detta förklaras som vad en individ ser som möjligt utifrån vad den känner till. Handlingshorisonten är inte statisk utan är ständigt föränderlig, då en individ ständigt samlar in nya kunskaper på fältet. Att en individ samlar nya kunskaper genom samspel med andra kan även kopplas till vad Careershipteorin kallar för heta källor. Dessa källor innebär att individen samlar in kunskap från personer som de anser är viktiga och därför ser informationen som mer betydelsefull när det kommer till att göra val.
Brytpunkter är det sista begreppet som denna studie kommer att behandla utifrån
Careershipteorin. Brytpunkter eller Turning points, handlar om händelser eller beslut som en individ fattar och som innebär att dennes livssituation förändras. Hodkinson och Sparkes (1997) uttrycker att det finns tre olika typer av brytpunkter, strukturella,
påtvingade och självvalda. Strukturella brytpunkter kan ses som naturliga exempelvis när en individ går från grundskola till gymnasium. Påtvingade brytpunkter kan beskrivas som att en individ blir varslad från jobbet, och slutligen självvalda som exempelvis innebär att individen väljer att byta karriär.
Summering
I en kort summering så ses studie- och yrkesvägledningen i skolan som viktig för att alla elever ska ha rätt till vägledning för att utveckla valkompetens och kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Forskningen visar på att mycket av arbetet med valkompetensen genomförs i grundskolan i form av information om utbildning och arbetsmarknad, samt individuella vägledningssamtal för att förbereda dem inför den kommande strukturella brytpunkten, gymnasievalet. Två centrala faktorer som påverkar valkompetensen enligt litteraturen är föräldrar och information. Föräldrarna påverkar både elevernas habitus men kan även ses som en viktig spelare när det kommer till information och kan därför påverka handlingshorisonten.
Under de senaste fem åren har antalet omval ökat markant och under dessa år har vi även genomgått en pandemi. Litteraturen framhåller att detta kan ha påverkat elevernas
valkompetens vilket vi i denna studie ämnar undersöka, samt om verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolan, upplever liknande framgångsfaktorer samt påverkansfaktorer som litteraturen lyfter.
12
Metod
Nedan redovisas studiens urval, avgränsningar och tillvägagångssätt. Även hur resultatet analyserats tematiskt utifrån vissa teman samt etiska överväganden för studien redovisas.
Slutligen finns också en metoddiskussion där vi resonerar kring olika aspekter av metodernas styrkor och brister samt vår arbetsfördelning av arbetet.
Urval och avgränsningar
Intervjuerna vi genomförde var med verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetade på grundskolan eller gymnasieskolan i en region i norra Sverige. Respondenterna valdes ut baserat på att de var yrkesverksamma i den region som vi valt att avgränsa oss till samt att de alla arbetade på antingen grundskolan eller gymnasieskolan. Det är viktigt att tänka på att göra ett representativt urval i en studie. Urvalet är ett subjektivt urval där
respondenterna har handplockats för sina kunskaper i ämnet (Denscombe, 2018).
Vi planerade också genomföra en enkätundersökning för elever som gjort omval under sin gymnasietid. Enkäten skickades ut till rektorer på två olika gymnasieskolor i regionen.
Eleverna som var aktuella för enkäten var mellan 16 – 19 år och studerar på högskole- förberedande program eller yrkesprogram på gymnasiet, totalt ca 3000 elever.
Bortfall
Missivbrevet skickades ut till 25 studie- och yrkesvägledare inom regionen där sju stycken arbetar på gymnasieskolan och 18 stycken arbetar på grundskolan. Av studie- och
yrkesvägledarna på gymnasiet svarade fyra stycken ja, två nej och en svarade inte. Av studie- och yrkesvägledarna på grundskolan svarade fem stycken ja, fyra nej och åtta svarade inte. En studie- och yrkesvägledare på grundskolan kunde medverka om vi ansåg att det fanns ett behov. Den primära orsaken till att några av de tillfrågade tackade nej var tidsbrist.
Datainsamlingsmetod och genomförande Intervjuer
Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod. Enligt Denscombe (2018) används färdiga frågor efter en lista som intervjuaren har förberett men den semistrukturerade intervjun tillåter att det ställs följdfrågor så respondenten kan vidareutveckla sina svar. Vi har under intervjuerna använt två olika intervjuguider, en för
13 studie- och yrkesvägledarna på grundskolan (Bilaga 1) där fokus legat på skolans
generella arbete med valkompetens och studie- och yrkesvägledarens roll för att öka valkompetensen. För studie- och yrkesvägledarna som arbetade på gymnasieskolan användes en annan intervjuguide (Bilaga 2) där fokus var på omvalsprocessen och arbete för att förebygga omval. Alla studie- och yrkesvägledare har haft pandemins eventuella påverkan som sista tema.
För att få tag på personer att intervjua valde vi att maila vårt missivbrev (Bilaga 3) till verksamma studie- och yrkesvägledare på grundskolan och den kommunala
gymnasieskolan i regionen. I missivbrevet kunde respondenterna läsa mer om vår studie innan de själva fick ta beslut om de ville medverka och sedan kontakta oss om tid för intervju. För de som inte svarat skickades det ut ett påminnelsemail efter fyra arbetsdagar.
Totalt genomfördes nio intervjuer, fem med studie- och yrkesvägledare från grundskolan och fyra med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan. Respondenterna fick bestämma om de ville genomföra intervjun digitalt via Teams eller fysiskt, de fick också avgöra när intervjun skulle genomföras. Det fanns en respondent som ville träffas för intervju, så den genomfördes fysiskt., en intervju blev över telefon och resterande genomfördes digitalt.
När respondenterna tackat ja till att delta i studien skickade vi ut Universitetets samtyckesblankett (bilaga 4) som de fick skriva på och skicka tillbaka till oss. Innan intervjun informerades respondenterna åter igen om syftet med studien och vi frågade också om samtycke att medverka och att spela in intervjun. Vi meddelade även att deltagandet var frivilligt och att respondenten när som helst kunde välja att avsluta sitt deltagande utan att behöva ange skäl till detta. Detta i enlighet med samtyckskravet i de forskningsetiska kodexarna (Vetenskapsrådet, 2017).
De första intervjuerna med respektive skolform fungerade som pilotintervjuer för att se om intervjumanualerna fungerade som vi tänkt oss eller om de behövde revideras. Efter de första intervjuerna tyckte vi att den fungerade väl i relation till att kunna besvara och uppfylla vårt syfte med studien och valde därför att inte göra några ändringar i den. Vi använde intervjumanualen för att kunna ställa öppna frågor kring vår studie men också som en avcheckningslista för att kunna bocka av vad vi talat om så vi inte behövde upprepa frågor eller missa något relevant.
14 Under intervjuerna, som varade mellan 30 – 45 minuter, ställdes frågorna enligt
intervjumanualen samt fria följdfrågor som gav respondenten möjlighet att utveckla sina svar eller klargöra något som behövdes förtydligas ytterligare.
Alla respondenter tillfrågades om de ville ta del av transkriberingen för få möjlighet att kontrollera sina uttalanden. Detta var emellertid någonting som alla respondenter avböjde.
Enkäter
Initialt var även tanken att vi skulle studera vad eleverna ansåg genom en
enkätundersökning. Enkät kan med fördel användas när det handlar om att samla in okomplicerad information. Det finns en del saker som bör tas i beaktande när det handlar om enkät. Den måste utformas noggrant men ändå inte kännas svår att svara på. Detta kan ju påverka svarsfrekvensen och även hur fullständiga och valida svaren
blir (Denscombe, 2018).
Under utformandet av enkätfrågor (bilaga 5) kände vi att det var viktigt att vi hade svarsalternativ och inte bara använda oss av frågor med fria svarsalternativ (alltså där informanterna kan skriva öppna svar). Enkäten skulle kännas enkel att svara på för eleverna. De svarsalternativ vi använde oss av var de vanligaste faktorerna vi fann i litteraturen och som finns sammanfattade i tidigare forskning.
Utöver frågor om omval valde vi att lägga in några frågor, så som boende och föräldrars högsta utbildningsnivå, för att kunna avgöra eventuell socioekonomisk bakgrund.
Det var också viktigt för oss att eleverna endast behövde svara på frågorna om de fanns anledning. Därför lades olika typer av förgreningar in i enkäten så eleverna hamnade på olika ställen beroende på vad de svarade. I exempelvis den första frågan fick eleverna svara ja eller nej på om de gjort omval under sin gymnasietid. Om eleverna svarade nej kom de direkt till slutet av enkäten och behövde inte svara på några ytterligare frågor. Vi hade också några frågor med fria svar där eleverna själv kunde skriva fritext för att förklara ytterligare hur de tänkte kring frågan.
I ett inledande stycke i enkätens början förklarade vi syftet med enkäten, vem den vände sig till, att den är helt frivillig att delta i och att den som väljer att delta är helt anonym samt ungefärlig tidsåtgång att genomföra enkäten.
Enkäten skickades till 11 rektorer på två olika gymnasieskolor inom regionen med en önskan att de skulle vidarebefordra den till klasserna om de ansåg att det var okej.
Sammanlagt på skolorna går ca 3000 elever. Det totala antalet svar blev 24 varav 4 elever
15 som hade gjort omval. På vilken av skolorna eleverna som svarat går på har vi ingen kännedom om eftersom ingen av rektorerna har svarat på vårt mail, varken för att bekräfta eller neka. Baserat på den omvalsstatistik som presenterades i inledningen borde antalet elever som gjort ett omval under sin gymnasietid vara ca 18 % vilket är ca 540 elever av ungefär 3000. Den låga svarsfrekvensen på enkäten gör att vi inte kommer använda den i resultatet för vår studie. Fokus för studien kommer därför istället vara på intervjuerna och studie- och yrkesvägledarnas upplevelser och erfarenheter.
Analysmetod
Vi valde att spela in intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna för att enklare kunna analysera dem. Alla intervjuer transkriberades för att underlätta en tematisk analys för att kunna besvara våra inledande frågeställningar. Självklart blir det också intressant att se om respondenterna har haft liknande upplevelser eller om det skiljer sig.
Den vanligaste analysmetoden för kvalitativa data är tematisk analys (Bryman, 2018). Då vår studie är begränsad innebär det att vi kommer kunna ha en förankring i våra resultat i förhållande till verkligheten, vilket kan vara en fördel. Däremot kan detta också göra att det blir svårare att dra några generella slutsatser (Denscombe, 2018).
Vid analysen av våra data utgick vi till en början från våra forskningsfrågor för att se vad respondenterna svarat. Vi kunde då se att olika delar av resultatet hörde samman i fem teman utifrån den tidigare forskningen. De teman vi fann var: hela skolans ansvar!?, skolans insatser för ökad valkompetens, information och samarbete med hemmet, välja skola eller välja program?, vägledning utifrån pandemin. Hur vi analyserade och tematiserade våra data finns mer utförligt beskrivet i tabeller i bilaga 6.
Etiska överväganden
Innan intervjuerna har vi, i enlighet med forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2017) och informationskravet, skickat ut ett missivbrev (bilaga 3) med information om studien till deltagarna. I missivbrevet nämns också att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan välja att avluta sitt deltagande i studien utan att uppge skäl. Då vi spelade in intervjuerna informerades respondenterna också om vad som gäller för detta.
För att uppfylla konfidentialitetskravet kommer allt material, inspelningar,
transkriberingar och övrigt arbetsmaterial, att förvaras så ingen obehörig ska kunna ta del av detta. När studien är klar och arbetet är slutfört kommer allt inspelat material att raderas
16 i enlighet med nyttjandekravet. Stor vikt kommer läggas vid att avidentifiera och
anonymisera individuella deltagare. I studien har vi valt att anonymisera deltagarna och ge dem fingerande namn. En närmare presentation av detta finns i Resultat och analys. Att respondenterna är anonyma är också någonting som Vetenskapsrådet (2017) anser som en viktig del i forskningsetiken. Vi kommer att inhämta samtycke från varje deltagare i studien innan vi genomför intervjuerna i enlighet med samtyckeskravet. I nuläget ser vi inte att vi kommer ha några deltagare som är under 15 år, därför kommer det räcka att be om samtycke från varje deltagare (Vetenskapsrådet, 2017). Varje deltagare kommer också att få fylla i en samtyckesblankett (bilaga 4) som kommer förvaras på institutionen fram tills att arbetet är godkänt.
Metoddiskussion
Studiens tillförlitlighet och validitet
Bryman (2018) anser att en studies tillförlitlighet, den kvalitativa studiens motsvarighet till reliabilitet, baseras på hur fullständig studien redogör för forskningsprocessens faser så resultatet ska kunna replikeras vid en annan tidpunkt med samma resultat. Vi har så detaljerat som möjligt försökt att beskriva alla faser i forskningsprocessen allt från våra frågeställningar till metod och tillvägagångssätt samt hur vi analyserade våra insamlade data.
Vår studie kunde haft högre validitet om våra respondenter velat läsa sina transkriberingar för att se att det fanns en överensstämmelse mellan vad de ville ha förmedlat och vad som faktiskt framgått, så kallad respondentvalidering. Detta är den form av validering som är mest populär för kvalitativa forskare (Bryman, 2018). Nu avböjde alla respondenter detta.
En viss validitet kan ändå finnas då vi fick samtycke och därför har spelat in samtliga intervjuer och de har transkriberats av oss enligt inspelningen.
Intervjuer
När vi skickade ut vårt missivbrev till möjliga respondenter kände vi en viss tidspress.
Detta för att det bland annat var påsklov och vi visste inte om någon skulle kunna delta i någon intervju under denna period. Dock visade sig detta inte vara ett så stort problem eftersom de flesta studie- och yrkesvägledare har semestertjänst så arbetade många även under denna vecka. En respondent kunde dock inte under de veckor som vi angett men ville delta, den intervjun blev därför en vecka senare än de övriga.
Respondenterna fick välja hur de ville genomföra intervjun. De flesta har vi haft digitalt på Teams men det har även förekommit att de genomförts fysiskt och över telefon. Att
17 genomföra intervjuerna digitalt tror vi har underlättat för både respondenterna och oss.
Digitalt genomförda intervjuer ger en tidsbesparing för båda parter. Respondenterna behöver endast boka tiden för själva intervjun, inte möta upp oss eller känna press på att visa oss runt eller liknande. För oss har det också varit tidsbesparande eftersom vi inte har behövt åka någonstans. Bryman (2018) anser att just inspelning kan vara oroande för många personer, även om de allra flesta ändå går med på att bli inspelade. Vi tror absolut att så kan vara fallet men vi tror också att tiden under pandemin har gjort många mer bekväma med digitala verktyg och att synas på bild och i många fall även bli inspelade.
De nio intervjuerna har skilt sig lite i utförande. Merparten av intervjuerna har vi båda deltagit i men Sofia genomförde tre intervjuer på egen hand, en fysiskt och två digitalt och Anna genomförde en intervju själv digitalt. Skillnaden mellan att genomföra intervjuerna digitalt på Teams och över telefonenen upplever vi är ganska stor. På Teams har vi ändå kunnat se varandra och det går till viss del att tyda kroppsspråk och minspel, vid en telefonintervju tappar du allt detta. Bryman (2018) ser däremot fördelar med telefonintervjuer, dels är det mer kostnadseffektivt och dels kan det vara så att respondenten är mer benägen att svara på känsliga frågor eftersom intervjuare och respondent har lite distans. Detta bestrids dock av Sturges och Hanrahan (2004) som framhåller att det inte har någon betydelse huruvida intervjun genomförs fysiskt eller över telefon. Vi upplever ändå att fysiska träffar ger en annan kontakt än via skärm. Vi
upplever inte att det funnits någon intervjuareffekt, varken vid enskilda intervjuer eller intervjuer som vi genomfört tillsammans. Även om åldersskillnaden var uppenbar mellan oss och några av respondenterna upplevde vi inte att det hade någon påverkan för vad de svarade. Däremot så noterar vi att svaren skiljer sig beroende på erfarenhet mellan studie- och yrkesvägledare som arbetat i många år och de som endast arbetat några år. De som har arbetat längre har oftast arbetat inom många olika skolformer och haft många olika
arbetsplatser vilket gör att de har en lite mer sammanhållen syn på studie- och yrkesvägledning.
I våra transkriberingar valde vi att utesluta alla hummanden, upprepningar och talspråk.
Respondenternas ord är annars enligt vad de sa men undantag för viss meningsbyggnad där vi uppfattat att betydelsen inte går fram i skrift på samma sätt som i det talade språket.
I dessa stycken har något ord flyttats för att betydelsen ska bli lika tydlig i skrift som i tal.
Bryman (2018) trycker på vikten av att samtal kan behöva redigeras vid transkribering eftersom talspråk ofta skiljer sig från skriftspråk, ofta talar personer med halva meningar
18 eller har verbala tics. Viss redigering behövs men det är viktigt att inte innebörden av vad som sagt ändras.
När samtalen spelades in via Teams valde vi att använda avskrift, att Teams skriver ner det som sägs och att detta sedan sparas i en samtalslogg som går att öppna i Word. Vi har använt oss av avskrift vid samtliga intervjuer bortsett från den som genomfördes via telefon, som transkriberades i sin helhet manuellt. Vi varit noggranna med att redigera avskriften efteråt eftersom den inte är helt exakt och korrekt alla gånger. Transkribering är mycket tidsödande och det är inte alltid så lätt att höra vad som sägs. Vi har själva
transkriberat intervjuerna och om det funnits delar där vi varit osäkra på vad som sagts har vi valt att lyssna flera gånger tillsammans för att säkerställa att det blivit korrekt. Bryman (2018) stöder detta och lyfter vikten av att forskaren måste vara medveten om och planera så tid finns för transkribering. Det är också viktigt att den som transkriberar är insatt i ämnet och har samma erfarenhet och utbildning som den som intervjuat. Det var dock inget problem här då vi transkriberat våra egna intervjuer.
Vi kan se att det varit större respons från studie- och yrkesvägledarna på gymnasieskolan än på studie- och yrkesvägledarna på grundskolan. En av orsakerna till detta tror vi beror på tiden då denna studie genomfördes. Under perioden då vi genomförde intervjuerna var det omvalsperiod för grundskoleeleverna vilket kan vara en intensiv period för studie- och yrkesvägledare på grundskolan.
Enkät
Svarsfrekvensen på enkäten var mycket låg. Vi fick in totalt 24 svar och av dessa var det endast fyra elever som hade gjort omval. Vi vet egentligen inte vart det gått fel, om inte rektorerna har skickat vidare enkäten till elevgrupperna eller om eleverna inte haft något intresse att besvara den. Denscombe (2018) hävdar att det inte är ovanligt att
undersökningar utan personligkontakt, så som exempelvis enkätundersökningar, ofta har låg svarsfrekvens eftersom forskaren inte har samma personliga kontakt med deltagarna.
Något vi skulle kunna ha gjort var att kontakta rektorerna personligen och frågat om vi kunde få komma ut i olika klasser och genomfört enkäten tillsammans med eleverna. När det nu var så få som svarade på den blir inte resultatet tillförlitligt. Detta styrks av
Denscombe (2018) som anser att en låg svarsfrekvens kan leda till att undersökningen blir snedvriden eftersom svaren är begränsade.
Vi tror att ett annat sätt hade kanske varit att sprida den på sociala medier. En av
anledningarna till att vi inte ville lägga ut den för alla att besvara var att vi ville hålla oss
19 inom den region vi valt. Om vi valt att sprida den på sociala medier hade enkäten kunnat utformas på annat sätt för att sortera bort deltagare utanför målgruppen.
Arbetsfördelning
Under hela vårt arbete med studien har vi valt att inte dela upp arbetets olika delar mellan oss. Vi har i stället valt att skriva tillsammans på samtliga delar i ett gemensamt
dokument.
Vissa enskilda moment har vi dock valt att dela upp. Kontakten med respondenterna gjordes av Sofia via mail, men själva intervjuerna genomförde vi så ofta vi kunde
tillsammans men några har blivit gjorda enskilt av oss båda. Transkriberingarna är annars den enda delen i arbetet som vi har delat upp mellan oss. Delar som inledning, bakgrund, metod, resultat och diskussion har vi båda arbetat med tillsammans. Båda studenterna ansvarar således för hela arbetets innehåll.
Det övergripande arbetet med att fixa en del tekniska detaljer så som innehållsförteckning har Anna gjort. Hon är också den som kontrollerar för stavning och korrekturläser så talspråk inte förekommer.
Under arbetets gång har vi haft kontinuerliga träffar för att diskutera arbetet. Dessa har varit digitala via Zoom, fysiska eller via telefon. Skriftlig dialog kring arbetet har gjorts nästan dagligen i en chatt på Messenger.
20
Resultat och analys
Resultatet redovisas i fem olika teman som framkommit vid analys av insamlade data;
studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, skolans insatser för ökad
valkompetens, alla ska med på tåget - vikten av familj och vänner, individuella samtal som verktyg för att minska omval och i spåren av pandemin. Avslutningsvis finns också de slutsatser som vi har dragit av resultatet.
Alla citat från respondenterna är medvetet skrivna som blockcitat i resultatet för ökad läsbarhet.
Vi har valt att ge våra respondenter fingerade namn.
• Bella, Cattis, Emilia, Maja och Sandra arbetar på grundskolan.
• Fanny, Anton, Bea och Hanna arbetar på gymnasieskolan.
Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar
Samtliga intervjuade studie- och yrkesvägledare på grundskolan var överens om att det som de ansåg som viktigast var att börja tidigt, gärna redan på lågstadiet, med att arbeta för att eleverna ska börja bygga upp sin allmänna kompetens, att göra enkla val i vardagen.
Jag skulle vilja börja tidigt och jobba förebyggande hela tiden. Att vara aktiv i det dagliga för allt från smått till stort så att det inte ska bli ett sådant stort steg att ta det här valet inför gymnasiet före julen i nian. (Cattis, grundskola)
Jag anser att vi behöver börja betydligt tidigare än vi gör nu. Många lärare ser nog inte sin del i det här arbetet och överlåter det på mig som studie- och yrkesvägledare. Men det här behöver komma in tidigt och jag vet att det görs mycket på tidigare delen. (Emilia, grundskola)
Detta stämmer väl överens med Lovén (2000) som också ser en tidig start som en nyckel för att lyckas och för att öka valkompetensen. Likväl slår skollagen (2010:800) fast att alla elever har rätt till vägledning redan från lågstadiet.
Alla respondenter ansåg också att det var viktigt att eleverna får lära känna sina styrkor och att en medvetenhet för val och valkompetens skapas i tidig ålder. Från början kan det vara mycket enkla och vardagliga val men för att bygga valkompetens måste eleverna få börja med dessa för att utveckla kompetensen inför det slutliga gymnasievalet.
Det handlar ju liksom inte att nu ska man söka till de olika gymnasieprogrammen, utan val i allmänhet, för man ställs ju inför olika val i livet. Det kan ju handla om, vad ska jag köpa för mat idag? /.../ Det handlar om allt möjligt i livet, valkompetens. (Bella, grundskola)
21 Men även om studie- och yrkesvägledarna på grundskolan anser att detta är viktigt är det inte alla av dem som arbetar aktivt med elever på alla stadier (ej Bella, Emilia, Maja).
Zunker (2016) anser att detta är ett problem då många saker ska pressas in under elevernas skoltid som redan är fyllda av olika ämnen som har egen måluppfyllelse. Tidsproblemet är också någonting som slås fast i rapporten från Riksdagen (Utbildningsutskottet, 2018).
Kompetensutveckling för skolpersonal är nödvändigt för att alla ska ha möjlighet att arbeta gemensamt med detta (Utbildningsutskottet, 2018; Skolverket, 2011). Det är också någonting som anses som viktigt av samtliga respondenter på grundskolan, att ha ett samarbete med andra, både lärare inom den egna skolan samt med utomstående aktörer på olika sätt.
Sedan använder vi oss av den här Handelskammarens projekt, alltså
arbetsmarknadskunskap mycket där de kommer ut och prata om samma sak som jag sagt, men ett annat vis. Att det blir någon ytterligare utifrån som kommer och skapar
medvetenhet om vikten av utbildning, erfarenhet, schysst attityd och det tycker jag varit jättebra. (Cattis, grundskola)
Vi har ju samarbete med de här Hej SYV, om du känner till Framtidsvalet. (Maja, grundskola)
Enligt Rolfsman (2020) är det vanligt att samarbete förekommer mellan skola och arbetsliv i form av exempelvis studiebesök. Detta utbyte kan också ske mellan en grundskola och en gymnasieskola. Enligt SFS (2018:1197) är det viktigt att elever uppmuntras till olika former av utbildning och studievägar och att de ska ha tillgång till både vägledning och information.
Tre av fem respondenter på grundskolan (Bella, Sandra och Emilia) ansåg att det är viktigt att det finns en sammanhållen bild av studie- och yrkesvägledningen på skolorna. Dessa bör finnas i en SYV-plan eller skola- och omvärldsplan, där innehållet är förankrat från ledningen ner till lärarnivå och att de insatser som nämns i planen ska genomföras och arbetas med varje år. Skolorna i den undersökta regionen hade kommit lite olika långt i detta arbete. På en del skolor fanns det ingen plan alls och på andra skolor var denna utarbetad och ingick i skolans systematiska kvalitetsarbete.
Genom att vi har skapat en huvudmannaplan i kommunen och en lokal skola och
omvärldsplan, med ett årshjul som uppdateras varje år så tycker jag att vi jobbar klokt och förståndigt med valkompetens, från förskoleklass till årskurs nio. (Sandra, grundskola) Det är skolchef, politiker och skolledare, syv och pedagoger som ska sitta med den här planen för att få en plan och det gäller från förskola till och med vuxenutbildning i kommunen. Så att man får det svart på vitt, för jag tror det är det som saknas. Alla gör
22
säkert jättemycket, men man tänker inte på att det är det tillhör studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar. (Bella, grundskola)
Studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar men många kämpar med detta trots att det finns inskrivet i skollagen (2010:800). Det behövs en tydligare styrning kring studie- och yrkesvägledningen för att det verkligen ska bli allas ansvar (Lovén, 2015).
Samarbete med annan skolpersonal, som lärare, ses som ytterligare en grund för ett förebyggande arbete kring omval när eleverna väl börjat på gymnasieskolan. Två av fyra respondenter på gymnasieskolan (Fanny och Hanna) uttrycker att det är viktigt att eleverna känner att de trivs på programmet för att det ska vilja gå kvar. Om en elev inte trivs är det viktigt att ett arbete snabbt påbörjas med eleven eller med klassen för att förebygga ett omval.
Handlar det om trivsel, ja då jobbar vi ju med klassen, gruppen är EHT kan gå in. Jo, jag tycker vi jobbar. Och jag har varit med så länge, så jag ser ju vilken skillnad det är. Jag tycker att vi jobbar mycket med anpassningar för att eleven ändå ska trivas och må bra där den är. /.../ I några fall är det ju trivsel med klassen/gruppen, men de är få, men det händer ju att någon känner att det här kommer aldrig bli bättre. Jag kommer inte in, jag kan inte identifiera med den här gruppen och så... (Hanna, gymnasieskola)
Man jobbar ju liksom för att få eleverna och trivas, det gör ju alla program. I början där på hösten har ju lära känna övningar. /.../ Men att få eleverna att trivas så att de känner sig trygg och säker tycker jag ändå kan vridas till att bli som en form av arbete. (Fanny, gymnasieskola)
Lärarnas Riksförbund (2012) är den vanligaste orsaken till omval att eleven inte trivs på programmet. Vidare lyfts insatser som särskilt stöd och att detta oftast sätts in för sent eller är för lite i stället för att skolan har ett förebyggande arbete för att minska antalet omval. Detta är någonting som stämmer överens med resultatet för studien.
Skolornas insatser för ökad valkompetens
Alla studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan anser att grunden för elevernas valkompetens främst läggs under deras tid på grundskolan. Det förebyggande arbete som gymnasieskolorna kan bidra med är till exempel att ha öppet för studiebesök eller anordna gymnasiemässor eller öppet hus på skolorna.
Jag tror ju faktiskt att besöken är ganska avgörande. Jag tycker att de gånger jag har varit på besök med elever så har det varit väldigt bra och de har fått en känsla av att det här verkar ju kul, det vill jag. (Bea, gymnasieskola)
… gymnasiemässor, öppet hus och så vidare. Det kan man ju säga är förebyggande för att eleverna ändå ska få ett så brett beslutsunderlag som möjligt. Att de ska se vad det handlar
23
om och komma hit och titta var det innebär rent praktiskt och det tror vi ju då kan förebygga omval och att de ökar medvetenheten om vad de faktiskt söker. (Anton, gymnasieskolan)
Rolfsman (2020) styrker detta och anser också att studiebesök på en skola är en vanligt förekommande i insats på grundskolan med syfte att vidga elevernas perspektiv. Detta är också någonting som är fastlaget i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019), eleven ska kunna göra ett väl underbyggt val när det handlar om vidare utbildning. Skolverket (2013) anser också att det är viktigt att eleverna får komma ut och se och prova på för att stärka sin kompetens. Hodkinson och Sparkes (1997) framhåller även de att det är viktigt att få information för att bredda individens handlingshorisont och kunna göra väl
underbyggda val.
Att få komma ut på plats och göra studiebesök på antingen skolor eller företag ansågs också som viktigt av samtliga respondenter på grundskolan för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val. Här ingick även praktisk arbetslivsorientering (prao). Fyra av fem studie- och yrkesvägledare på grundskola (Bella, Maja, Sandra och Emilia) ansåg att prao är ett bra sätt för eleverna att få en inblick i arbetslivet men också att eleverna kan vara delvis begränsade beroende på vilken praoplats de har. För en elev som exempelvis genomför prao hos en förälder kan platsen och arbetet redan kan vara känt för eleven.
Praon, då var jag ute och hade lektioner. Just med tanke på utifrån söka praoplats, marknadsföra sig själv. Hitta en intressant plats, vilket inte kanske var så enkelt alla gånger på grund av att de var så små. (Bella, grundskola)
Alltså innan allt förarbete, man ska ta kontakt med företag och hitta och en del lärare vill ju skapa uppgifter runt prao, att det ska bli något mer än bara en vecka ifrån skolan.
(Cattis, grundskola)
Lovén (2000) är av samma åsikt och uttrycker att många elever inte har de kunskaper som behövs eller några erfarenheter från arbetslivet. Vid prao på en plats som eleven redan känner till vidgas inte handlingshorisonten (Hodkinson & Sparkes, 1997).
Tre av fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan (samtliga utom Hanna) är eniga om att ett fysiskt besök kan göra eleverna mer medvetna om vad det är de söker till. En studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan (Fanny) säger dock att det inte borde vara skolan i sig som är viktig för eleverna utan det som borde vara viktigt är själva
programmet.
Jag tycker det blir lite fel att man ska välja skola utifrån vilken skola det är. Det är ju programmet man väljer och det är det man ska gå, och det ska på något vis kopplas till vad man vill sedan efteråt, och att man får en bra gymnasietid. Det ska ju inte vara liksom hur
24
skolan ser ut eller vilken klass man hamnar i, eller hur en mattelektion bedrivs på gymnasienivå utan det ska ju vara mera helhet. (Fanny, gymnasieskola)
Det Fanny uttrycker stöds även av Lärarnas Riksförbund (2012). Det är inte ovanligt att elever gör omval eftersom programmets innehåll skiljt sig från vad eleven föreställt sig.
Detta anser också Hensvik (2021), att eleverna kan ha en övertro på sig själv och när de väl börjar på programmet stämmer elevens kunskaper inte med de kunskapskrav som finns på programmet. Även Blenkinsop et al. (2006) framhåller att det inte är ovanligt att elever väljer program utifrån skola och att det alltså i första hand är skolan som välja första och programmet som kommer i andra hand, även om det borde vara tvärt om.
Sex av nio respondenter på både grundskola och gymnasieskola (samtliga utom Bea, Maja och Cattis) identifierar att en orsak till omval är att eleverna känns mer osäkra, och att det är först när de hamnar på programmet eller i den nya klassen som insikten av att de valt fel infinner sig. Detta innebär inte nödvändigtvis att eleverna har fått för lite information inför gymnasievalet, utan att det ibland enbart handlar om att de behöver uppleva programmet i sin helhet eller få insikten om hur det är att hamna i en ny klass med nya klasskamrater.
Rätt ofta är det väl så att det man har valt tänker man att ja, men du har ju också valt bort någonting och det är ju jobbigt, för det kan ju hända att det var det var bättre än det har valt. /.../ Jag tror att rätt ofta har de svårt att välja över huvud taget. (Anton,
gymnasieskola)
Men sedan har vi ju också en ganska stor kategori elever som vill byta direkt när här terminen börjar på hösten. Så då är det ganska snurrigt kan jag tycka för då är det ju många som efter tre timmar så vill de byta program. Många olika orsaker eller det blev fel är det jättevanligt att de säger. (Hanna, gymnasieskola)
Det blir en ny grupp, att det kommer att vara lite jobbigt eller pirrigt i början. Att man har den förväntan ändå, men om man ändå inte känner sig hemma på en skola eller i en klass eller på ett program, då brukar det bli några omval på grund av det också. (Emilia, grundskola)
Rolfsman (2020) lyfter många insatser som höjer elevernas valkompetens, exempelvis studiebesök. Ett studiebesök ger dock inte samma kunskaper eller insikter som att verkligen vara på programmet och gå där på heltid. Gymnasievalet som eleven gjort på grundskolan och som då varit en strukturell brytpunkt kan när eleven väl kommer till programmet innebära att eleven kommer till en frivillig brytpunkt om hen då anser sig valt fel och vill välja om. För eleven innebär en ny klass också ett nytt fält med nya spelare att förhålla sig till och kan förändra elevens handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes, 1997).
25 Det finns även andra sätt för att vidga elevernas perspektiv och öka deras valkompetens, exempelvis genom strukturerade lektioner. En respondent (Bella) uttryckte ett behov av att få genomföra fler lektioner för att aktivt arbeta med exempelvis självkännedom. Samtidigt var det även viktigt att prata om arbetsmarknaden i stort, men även att lyfta normer och synen på genus, eller manligt och kvinnligt. Enligt de intervjuade respondenterna på grundskolan i vår studie är detta inte likvärdigt inom regionen. En del hade inbokade lektioner (Emilia, Maja) medan andra fick fråga om tid från lärare om de ville träffa en klass (Bella, Sandra).
Tack vare att jag har en ledning som står bakom och som tycker att studie- och yrkesvägledning är viktigt, och att lärarna hjälper till att hålla i de här färdigplanerade lektionerna på arbetslivs dagarna. Så på den skola där jag jobbar så har vi det ganska väl förspänt på det viset. Jag vet att andra kollegor har det lite kämpigare att få gehör för sina idéer eller få utrymme för att träffa elever i grupp. (Emilia, grundskola)
Vårat jobb är jätteviktigt och att man får utrymme att arbeta med det. För det är ju så, även om man vill väldigt mycket så handlar det också om man får komma ut på lektionstid. Jag har ju inga egna lektioner inskrivna i schemat, utan det måste man också fråga om. (Bella, grundskola)
Zunker (2016) lyfter att skolans arbete kring studie- och yrkesvägledning i skolan inte bara ska innefatta individuella samtal utan också kunskap kring arbetsmarknad och utbildning så eleverna har en stabil grund att stå på. Detta styrks även av
Utbildningsutskottet (2018) som framhåller att valkompetensen utvecklas om eleverna får orienteras i olika typer av studie- och yrkesinformation.
Alla ska med på tåget - vikten av familj och vänner
En respondent (Maja) lyfter vikten av att ha med hemmet i diskussionerna om elevens studie- och yrkesväg. Maja anser att det inte bara är viktigt att få med sig eleven på tåget utan även föräldrarna eftersom de ändå pratas om detta hemma, och det kommer ju att påverka vad eleven slutligen bestämmer sig för.
Jag tror att det är många sådana faktorer som vi inte kan ändra utan nej, “men jag ska ju bli bonde”. Det är liksom finns inget annat, spelar ingen roll vad man gör med dem. För dem, målet är klart. De har ju redan jobb. Egentligen ska de inte ens gå på gymnasiet. Så är det ju här medan på andra skolor, då var ju tvungen att plugga vidare för man fick inte välja något annat hemifrån. Så hemmet har ju superstor betydelse. (Maja, grundskola)
Lovén (2000) hävdar att det är viktigt att eleverna pratar hemma om sitt val. Detta styrks också av olika styrdokument som exempelvis läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019) där det tydligt framgår att skolan ska se till att även vårdnadshavare ska få
