Heliga tre konungar i Köln Tegnér, Göran Fornvännen 1983(78), s. 146 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1983_146 Ingår i: samla.raa.se

Heliga tre konungar i Köln Tegnér, Göran

Fornvännen 1983(78), s. 146

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1983_146

Ingår i: samla.raa.se

146 Utställningar

Heliga tre konungar i Köln

U n d e r v i n t e r m å n a d e r n a visades i Köln en utställning över ett ikonografiskt tema, Die heiligen drei Könige — Darstellung und Verehrung.

T i t e l n anger att det rörde som om både konst och kult, det senare i vid bemärkelse. Den visades i den hangarlikt spartanska Josef- H a u b r i c h - K u n s t h a l l e , d ä r den arrangerats av VVallraf-Richartz-Museum.

Den större delen av ytan ägnades motivet i konsten, som det från 800/900-talet (ett elfen- bensskrin från Louvren) till 1600-talet skild- rats i måleri, skulptur, bokmåleri, grafik och textilkonst. Ett inledande avsnitt orienterade o m motivets utbildning och spridning i skrift- liga källor, m e d a n avsnitt om staden Kölns v a p e n respektive kult och pilgrimsfärder av- slutade utställningen.

Konstavsnittet var utställningens självkla- ra t y n g d p u n k t . Tonvikten låg på det senme- deltida måleriet, med både Kölnmästare, a n d r a tyskar och nederländare representera- d e . Slutaccenten bildades av en från Göte- borg inlånad framställning av Rubens skola och en målning av Adriaen Bloemert, båda från 1620-talet. M a n hade alltså rika möjlig- heter att studera h u r motivet behandlats un- d e r skilda å r h u n d r a d e n .

Avsnitten om Kölns vapen och kult och pilgrimsfärder (det sistnämnda sträckande sig ä n d a in i vårt å r h u n d r a d e ) var något torf- tigt gestaltade och gav en lam avslutning åt utställningen. H ä r visades också — i några färgförstoringar — det stora relikskrinet i K ö l n e r d o m e n , som j u självfallet inte kunnat flyttas från sin plats där. Men eftersom detta föremål får betraktas som förutsättningen for

utställningens ä m n e — åtminstone avsnittet

" V e r e h r u n g " — borde det ändå fått en mer f r a m t r ä d a n d e behandling i utställningen.

Skrinet, som tillverkades i Nikolaus' av Ver- d u n och hans efterföljares verkstad mellan

1181 och 1230 är det största och figurrikaste relikskrin som bevarats från medeltiden, och kan p å sin plats i domkyrkan bara betraktas på a v s t å n d .

Säkerligen hade m a n med helhets- och de- taljbilder av skrinet kunnat göra ett bildspel som skulle placerat det i centrum av utstäl- lingen. D ä r hade man också kunnat presente- ra en del av det intressanta stoff som nu en- dast kom fram i katalogens uppsatser, t. ex.

det faktum att inte bara de tyska regenter som krönts i Aachen efteråt vallfärdade till de He- liga tre k o n u n g a r n a s skrin, utan även en rad a n d r a regenter, bl. a. V a l d e m a r Atterdag (1364) och Christian I (1475). Bönen d ä r kom uppenbarligen att uppfattas som en del av u p p h ö j d s e n till regent. Sambandet här- skare—trekonungakult belyses ytterligare av att k o n u n g a r n a ibland framställts med levan- de regenters drag, bl. a. Maximilian I och K a r l V.

Katalogen om drygt 300 sidor innehåller utöver själva katalogavsnittet 15 synpunktsri- ka u p p s a t s e r över utställningens temata och s p ä n n e r kronologiskt över tiden från senantik till 1800-talet. Den h a r redigerats av utställ- ningens kommissarie, Frank Giinter Zehnder, och innehåller mycket för dem som är intres- serade av ikonografi och medeltida fromhets- liv.

Göran Tegnér

Fornvännen 78 (1983)