Askersunds kommun, Örebro län

Samrådsunderlag Vattenverksamhet

Godsstråket genom Bergslagen,

Hallsberg-Degerön, delen Dunsjö-Jakobshyttan

Askersunds kommun, Örebro län

2017-10-20

2 Trafikverket

Postadress: Box 1133, 701 13 Örebro E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Samrådsunderlag vattenverksamhet - Godsstråket genom Bergslagen, Hallsberg- Degerön, delen Dunsjö-Jakobshyttan

Författare: COWI AB

Foto på framsida ägs av Trafikverket.

Dokumentdatum: 2017-10-20

Ärendenummer: TRV 2016/96227 ”Järnvägsplan i projekt Dunsjö-Jakobshyttan”.

Projektnummer: 150011 Version: 0.2

Kontaktperson: Linda Lindberg och Matts Claesson

3

Innehåll

1. INLEDNING 4

Administrativa uppgifter 4

Bakgrund 4

Vattenverksamhet 5

2. SAMRÅD 6

3. AVGRÄNSNING OCH OMFATTNING 7

4. FÖRUTSÄTTNINGAR 9

Geotekniska och geologiska förutsättningar 10

Naturmiljö 11

Ytvatten 12

5. STATUSKLASSNING OCH MILJÖKVALITETSNORMER 21

6. SKYDDSFÖRESKRIFTER 21

7. UTREDDA ALTERNATIV 21

8. OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER 23

Grundvatten 23

Skeppsjön 24

Bäckar och Gölen 25

4

1. Inledning

Administrativa uppgifter

Huvudman Trafikverket

Projektledare och kontaktperson

Linda Lindberg, projektledare linda.lindberg@trafikverket.se

Matts Claesson, miljöspecialist matts.claesson@trafikverket.se

Kommun/ län Askersunds kommun/

Örebro Län

Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen Örebro län

Bakgrund

Godsstråket genom Bergslagen är en ca 31 mil lång järnväg som går från Storvik via Hallsberg till Mjölby. Banan domineras av godstrafik, men även persontrafik

förekommer. Godsstråket är ett av Sveriges viktigaste järnvägsstråk med anslutningar till andra hårt trafikerade järnvägssträckor och förbinder även det nordsvenska järnvägsnätet med det sydsvenska och europeiska.

I dagsläget omleds godståg via andra banor på grund av kapacitetsbrist. För att öka kapaciteten, så att det skall finnas plats för både dagens och morgondagens godståg, har Trafikverket successivt byggt dubbelspår mellan Hallsberg och Mjölby. Sträckan ska bland annat anpassas för 750 meter långa godståg.

Sträckan Dunsjö – Jakobshyttan ligger i Askersunds kommun, Örebro län, och består idag av ett cirka fem kilometer långt enkelspår, som ska byggas om till dubbelspår, varav cirka två kilometer i ny sträckning. Två sjöar, Skiren och Skeppsjön, samhället

Mariedamm samt Runsala naturreservat ligger utmed sträckan. I höjd med Skeppsjön

föreslås en placering av järnvägen väster om befintligt spår, vilket innebär bergtunnel

och bergskärning se Figur 1.

5

Figur 1. Översikt över delsträckan Dunsjö-Jakobshyttan.

Vattenverksamhet

I samband med byggnation av bergtunneln kommer avledning av grundvatten att ske.

Dessutom kommer ett vattenområde och några vattendrag att påverkas genom

utfyllnad, omgrävning samt genom att nya trummor anläggs under järnvägen. Dessa

verksamheter utgör vattenverksamhet i enlighet med miljöbalkens 11 kapitel, vilket

innebär att anmälan eller ansökan om tillstånd ska sökas för de åtgärder som planeras

att genomföras.

6

2. Samråd

Innan en ansökan om tillstånd för vattenverksamheter, och tillhörande

miljökonsekvensbeskrivning, upprättas ska Trafikverket samråda med dem som berörs av projektet. Samrådet innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger dem som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med

ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och byggande.

Samråd kommer att genomföras som ett utökat samråd med de myndigheter, särskilt berörda, allmänheten samt organisationer som kan beröras av verksamheten.

Ett inledande samråd hölls med länsstyrelsen 2017-09-26. Samråd med utökad krets kommer att ske under november 2017. Därefter upprättas en samrådsredogörelse som sänds in till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan, innan ansökan om tillstånd för vattenverksamhet upprättas och skickas in till Mark och miljödomstolen.

Synpunkter på planerade vattenverksamheter kan lämnas under hela samrådstiden.

Detta samrådsunderlag redovisar kortfattat de vattenverksamheter som uppkommer, förutsättningarna för berörda vattenförekomster och dess omgivning, utredda alternativ för passage av Skeppsjön, vilka konsekvenser som planerade åtgärder beräknas få samt vilka åtgärder som avses att vidtas för att minimera en negativ omgivningspåverkan.

I kommande miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning, som lämnas in ihop

med ansökan om vattenverksamhet, kommer verksamheterna och dess genomförande

samt konsekvenser beskrivas mer ingående.

7

3. Avgränsning och omfattning

För utbyggnaden av järnvägen upprättas en järnvägsplan. Vattenverksamheterna har en geografisk avgränsning som skiljer sig från järnvägsplanens.

Tre vattendrag kommer att påverkas genom att de leds om till nya trummor under järnvägen respektive ner i bergskärning vid södra tunnelpåslaget och genom att ett vattenområde på cirka 1 600 m² , den sk Gölen, kommer att fyllas med bergmassor. Se Figur 2.

Där nya trummor anläggs och där vattenområdet fylls ut begränsas påverkansområdet till den närliggande miljön.

Figur 2 Bäckar där nya trummor anläggs (röd ellips) och utfyllnad i

vattenområde, "Gölen" (blå ellips), bergtunnel (blå linje), bergskärning (lila linje)

Anläggandet av bergskärning och bergtunnel medför grundvattenbortledning.

Påverkansområdet för grundvattenbortledning är beräknat till ca 0,8 km² med en

uppskattad utbredning som visas i Figur 15.

8

Tre bäckar norr om bergsskärning och tunnel kommer att ledas i trumma vid passage genom ny och befintlig järnvägsbank, se Figur 3. Åtgärderna hanteras separat som anmälningsärenden och beskrivs inte ytterligare i detta samrådsunderlag. Anmälan upprättas separat och prövas av länsstyrelsen.

Figur 3 Övriga vattendrag som leds i nya trummor och som hanteras inom

anmälan (markerade med röd pil)

9

4. Förutsättningar

Aktuellt geografiska område är kuperat med omväxlande flackare partier, kraftigt sluttande slänter och branta bergväggar med berg i dagen. Området kännetecknas av en förkastningszon, Mariedamms-förkastningen, som medför branta bergshöjder på den västra sidan av Skeppsjön. Öster om sjön ligger flacka slätter och jordbruksmarker.

Sjön ligger cirka 126 meter över havet (m ö h) och höjdområdet väster om sjön uppnår höjder på upp till 190 m ö h.

Den nya sträckningen för järnvägen går strax väster om Skeppsjön. Vilket innebär bergskärning och tunnel genom ett område som, på grund av förkastningen, är mycket sprickrikt.

Omgivningarna utgörs av skogsmark och inga bostadsfastigheter ligger i närheten av

planerad bergskärning och bergtunnel.

10 Geotekniska och geologiska förutsättningar

Väster om Skeppsjön, vid planerad tunnel, förekommer tunna jordlager på berg och flertalet branta partier med berg i dagen, se Figur 4.

Berggrunden består av sprickrikt vulkaniskt berg, med en sprickriktning åt

nord/nordost vid tunnelläget. Mellan tunnelläget och den planerade skärningen, vid den så kallade Gölen, ligger en större deformationszon som sträcker sig åt sydväst från Skeppsjön. I hela området påträffas flera liknande zoner som sträcker sig i

uppskattningsvis nord-sydlig riktning.

Figur 4 Områdets jordarter (SGU) (G markerar berghällar)

11 Naturmiljö

I samband med framtagandet av järnvägsplan har naturvärdesinventeringar genomförts.

Dessa inventeringar finns redovisade i bilaga till miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen och finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida för projektet Dunsjö- Jakobshyttan. (https://www.trafikverket.se/nara-dig/Orebro/projekt-i-orebros- lan/hallsberg-degeron/Dunsjo-Jakobshyttan)

Figur 5 Blandskog, naturvärdesklass 3 (Foto Calluna/Ekologigruppen)

Naturmiljön vid aktuell bergtunnel och bergskärning har till största delen visst naturvärde (klass 4). I anslutning till bergtunneln finns en blandskog med påtagligt naturvärde (klass 3). Asp dominerar helt men bitvis finns inslag av gran och tall.

Asparna är huvudsakligen unga och av klenare dimensioner men inslag av enstaka äldre aspar förekommer spritt i beståndet. Död ved förekommer sparsamt.

Enstaka naturvårdsarter förekommer. Däremot har inga arter som omfattas av

artskyddsförordningen påträffats. Få förekomster av rödlistade arter har påträffats.

12 Ytvatten

De bäckar som kommer att ingå i ansökan om tillstånd för vattenverksamheter benämns 31, 31x samt 32. Det vattenområde som kommer att fyllas igen benämns Gölen, se Figur 6.

Figur 6 Bäck 31, 31 x och 32 samt Gölen som ingår i ansökan om tillstånd vattenverksamhet (nuvarande läge vid befintlig järnväg)

31 31

31x 32

Gölen

13 Bäck 31

Bäcken har bedömts till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.

Figur 7 Bäck 31 (Foto Calluna/Ekologigruppen)

Bäcken är en naturlig och slingrande bäck med grovt bottensubstrat och strömmande vatten. Bäcken är ca 5 dm bred och djupet ca 1 dm. Rikligt med block och stenar

förekommer i vattnet, finkornigare stensubstrat dominerar på östra sidan om järnvägen.

Vattnet är klart och på stenar i bäcken och på trädstammar växer mossa. Död ved förekommer glest i bäcken. Det finns en välskuggad lundmiljö vid bäcken och västerut finns mycket höga naturvärden knutna till bäcken.

En provtagning av bottenfauna genomfördes 2005. Vid detta tillfälle påträffades få arter,

ingen av dessa var sällsynt eller anmärkningsvärd.

14 Bäck 31x

Bäcken har bedömts till naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde.

Figur 8 Bäck 31 (Foto Calluna/Ekologigruppen)

Bäcken är en naturligt ringlande bäck med strömmande vatten. Bottensubstratet består främst av mindre stenar (5-7 cm).

Bäcken torkar ut vid lågvatten vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt.

15 Bäck 32

Bäcken har bedömts till naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Bäcken är en naturligt ringlande bäck med grovt bottensubstrat som en bit nedströms i vattendraget, längre ner mot järnvägsbanken, övergår till mjukare substrat.

Figur 9 Bäck 31 (Foto Calluna/Ekologigruppen)

Längst i väster finns ett brant vattenfall med hällar och tämligen stora stenar.

I bäckfåran förekommer det rikligt med klen död ved. Längst i öster övergår

vattendraget till en vattensamling som ibland torkar ut. Även bäcken förmodas periodvis kunna torkas ut.

Naturvärdena är knutna till att bäcken är naturlig med strömmande vatten, under normala vattenförhållanden. Bäcken har ett grovt bottensubstrat samt god syresättning av vattnet. En utredning av bottenfaunan gjordes 2005 vilket visade på mycket få arter i bäcken. Inga sällsynta eller anmärkningsvärda arter påträffades. Faunan var

individfattig, men vanligast var en vanligt förekommande dagslända.

16 Gölen

Gölen är ett vattenområde som sträcker sig längs med Skeppsjön och som är en avsnörning av sjön då man byggde den järnväg som finns där idag. Gölens yta är cirka 1600 m

. Vattnet är solexponerat och dess kanter varierar mellan flackare och brantare partier. Vattnets djup bedöms variera mellan 0-1,5 meter. Vid kanterna växer yngre bestånd av al och björk. Vid groddjursinventeringen våren 2016 observerades inga groddjur men däremot små fisk.

Figur 10 Gölen och den norra vattensamlingen

Gölen

Norra vattensamlingen

17

Mellan Skeppsjön och Gölen har ingen trumma kunnat lokaliseras, utan

vattenkommunikationen antas ske genom befintlig järnvägsbank. Gölen bedöms kunna hålla en vattenyta stora delar av året med tanke på kopplingen till Skeppsjön men torkar trots det ut periodvis.

Den norra vattensamlingen i Figur 10 skapas då en mindre bäck möter befintlig banvall.

Inga utlopp ut mot Skeppsjön har lokaliserats och vattensamlingen bedöms torka ut under delar av året. Vid groddjursinventeringen våren 2016 observerades inga groddjur.

Skeppsjön

Skeppsjön har bedömts till naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Skeppsjön ligger cirka 1 km söder om Mariedamm och har en sjöytan på 1 km

. Medeldjupen är 5 meter, maxdjupet 14 meter och sjön har en omsättningstid på 1 år. Sjöns avrinningsområde uppgår till 20 km².

Figur 11 Skeppsjön (Foto Calluna/Ekologigruppen)

Skeppsjön är en näringsfattig sjö som har ett visst biotopvärde och ett påtagligt artvärde.

Sjön har grunda sandbottnar och små vassområden som är viktiga för biologisk

mångfald. Runt sjön växer en bård av lövträd och sly med arter som björk, al, asp och

viden. Längs västra sidan av sjön går befintlig järnväg relativt nära sjön.

18

Sjön påverkas främst av näringstillförsel från torvtäktverksamhet och jordbruk i området. Det föreligger ingen försurningsproblematik i sjön, flera organismer som påträffades i sjön är mycket försurningskänsliga. Det finns inte heller tecken på organisk belastning. Dock finns förhöjda halter av PAH:er och metaller, bl.a. arsenik och koppar, i sedimenten. Skeppsjön är fosforbegränsad.

Tabell 1 Ytvattenkemi i Skeppsjön, provtagning 2016-09-14.

Skeppsjön Turbiditet 1,3 FNU

pH 7,4

Alkalinitet 24 mg HCO3/l Konduktivitet 7,4 mS/m

TOC 14 mg/l

Fosfor 0,009 mg/l

Kväve 0,57 mg/l

Grundvatten

Inom aktuellt område finns inga grundvattenmagasin i jord, både på grund av de tunna jordlagren och på grund av den branta topografin. Huvuddelen av det vatten som infiltrerar till jordlagren, och som inte tas upp av vegetationen, infiltrerar ner till grundvattnet i berg. Årsnederbörden i området uppgår till ca 900 mm/år, varav cirka 450 mm avgår genom avdunstning. Kvarvarande mängd infiltrerar till grundvattnet i berg eller rinner av markytan som ytvatten. Området har en grundvattenströmning mot Skeppsjön.

Grundvattennivåer har mätts i sex punkter, fem i kärnborrhål och ett i ett JB-hål. Två av kärnborrhålen är belägna mitt på den planerade tunneln. I december 2016 låg

grundvattennivån i dessa på ca 5-7 meter under markytan, i februari 2017 ca 3-6 meter under markytan. I kärnborrhålet beläget vid den södra förskärningen låg

grundvattennivån cirka 16 meter under markytan i december 2016.

Två kärnborrhål borrades i januari 2017 vid den södra skärningen. I februari 2017 låg

grundvattennivån på 1,4 m respektive 1,0 meter under markytan.

19

Figur 12 Uppmätta grundvattennivåer 2016 samt 2017

Provtagning av grundvattnet har genomförts i fem punkter, för analys av bland annat kemiska parametrar och tungmetaller. Samtliga prov uppvisar höga färgtal och

turbiditet (grumlighet), vilket är naturligt då omsättningen i hålen med stor sannolikhet

är mycket låg. Halterna av koppar, zink och bly i grundvattnet är måttligt höga till

mycket höga vilket är naturligt för området. Bergets innehåll av dessa mineraler är ju

anledningen till att bergsbruk bedrivits i området.

20

I området öster om Skeppsjön finns en sammanhängande grundvattenförekomst, Hallsbergsåsen Godegårdsområdet

, som består av en isälvsavlagring.

Figur 13 Grundvattenförekomst

Denna grundvattenförekomst bedöms inte stå i förbindelse med det grundvatten som finns i berget väster om sjön och som påverkas av tunneln och bergskärningar.

1

VISS- Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.se

21

5. Statusklassning och miljökvalitetsnormer

Sjöar och vattendrag som utgör vattenförekomster omfattas av normer för ekologisk, kemiskt och fysisk status, sk miljökvalitetsnormer (MKN). Dessa normer syftar till att, i ett långsiktigt perspektiv, säkerställa en god kvalitet på vattenresursen. Statusen för olika vattendrag och sjöar klassas av Vattenmyndigheten. Skeppsjöns utgör en vattenförekomst.

Skeppsjön bedöms idag ha god ekologisk status, fastställd 17-02-23 .

Vattenmyndigheten har i denna bedömning (viss.lansstyrelsen.se) vägt samman artsammansättning hos växtplankton och vattenkemi. Inga biologiska parametrar har ingått i statusbedömningen.

De allmänna förhållandena i sjön (näringsämnen och försurning) visar hög status.

Skeppsjön bedöms inte uppnå god kemisk status. Det i Sverige allmänna problemet med förhöjda kvicksilverhalter i vatten och organismer gäller även Skeppsjön. Ytterligare ett ämne är numera konstaterat i väldigt många vattenförekomster och det gäller

polybromerade difenyletrar (PBDE). Det är ett ämne som främst används som flamskyddsmedel och halterna av PBDE bedöms överskrida god status i Skeppsjön.

6. Skyddsföreskrifter

Inga Natura 2000-områden eller riksintressen berörs av vattenverksamheterna, förutom att befintlig järnväg utgör riksintresse för kommunikation.

Runsala naturreservat, som ligger norr om sjön Skiren på järnvägens västra sida, kommer inte att påverkas av vattenverksamheterna.

Skeppsjön omfattas av ett strandskydd på 100 meter och hanteras inom järnvägsplanen.

Därmed beskrivs inte detta vidare inom vattenverksamheterna.

7. Utredda alternativ

Passage av Skeppsjön utgör en central del av Godsstråkets del Dunsjö -Jakobshyttan.

Arbetet med systemhandling och järnvägsplan inleddes därför med att utreda vilken principlösning, bro eller bank över sjön eller tunnel och bergskärning väster om sjön, som det fortsatta arbetet skulle bygga på. Analysen tog bland annat upp miljöaspekter, produktionsteknik och produktionsekonomi, spårgeometrier, klimatkalkyl och

livscykelkostnadsanalys för de olika principlösningarna.

Utredningen tog upp tre olika alternativ för passage över Skeppsjön:

• järnvägsbank längs hela Skeppsjön,

• järnvägsbro längs hela sträckningen över sjön eller

22

• ny järnväg i tunnel och bergskärning väster om sjön.

Passager över Skeppsjön, både bank och bro, har förkastats på grund av dess miljöpåverkan, utsläpp av CO2 och anläggningskostnader. Kvarstående alternativ, järnväg i tunnel, är således det alternativ som valts för utbyggnaden.

Figur 14 Utredda sträckningar av passage Skeppsjön.

23

8. Omgivningspåverkan och skyddsåtgärder

Grundvatten

Både utförande och drift av ny bergtunnel och bergskärningar medför bortledande av grundvatten och kommer att innebära en permanent grundvattensänkning i

närområdet. En hydrologisk modell har byggts upp och är kalibrerad mot uppmätta grundvattennivåer. Bergets egenskaper har ansatts utifrån bergtekniska hydraultester och beräkningarna visar att ett totalt inläckage i storleksordningen 100 l/min kan förväntas längs sträckan. Påverkansområdet har utifrån detta beräknats till cirka 0,8 km², se Figur 15.

Figur 15 Beräknat påverkansområde för planerad tunnel och skärning,

isolinjerna visar nivå på avsänkning grundvatten och angiven siffra i svart anger

avsänkning i meter.

24

I anslutning till den södra skärningen kan grundvattenavsänkningen uppgå till cirka 20 meter. På ett avstånd av ca 400 meter beräknas grundvattensänkningen uppgå till ca 0,3 meter. (Se Figur 15) Påverkansområdet består i huvudsak av berg i dagen, täckt av tunna jordlager, inslag av torvmarker och moränområden med lite större djup

För att underlätta byggnationen av tunneln och bergskärningen kommer allt inläckande grundvatten att ledas bort under byggskedet. Under driftskedet kommer inläckande grundvatten till tunneln upp i järnvägens dränering.

Då jordlagren ovan tunneln är relativt tunna och vegetationen/skogen är

nederbördsberoende för sin vattenförsörjning bedöms sänkningen av grundvatten inte påverka växtligheten negativt.

De våtmarksområden som finns i anslutning till influensområdet består av

vattensamlingar, underlagrade av tätare jordlager. Vattensamlingarna är lokaliserade till så kallade dödisgropar, där resterna av inlandsisen samlades i lägre partier i terrängen och där de i isen ingående jordarterna avsättes. Detta i kombination med att

grundvattenytan ligger under bergsytan (minst cirka 1 meter) förmodas det inte finnas någon hydraulisk kontakt mellan ytvattnet och grundvattnet i berget. Således bedöms ingen negativ påverkan uppkomma på våtmarksområdena.

Skeppsjön

Under anläggningsskedet kommer processvatten (dagvatten, grundvatten och vatten som krävs för bergborrning) uppkomma. Processvattnet kommer att genomgå oljeavskiljning och sedimentation i mobila containrar för att minimera spridning av grumlande partiklar. Containrarna kommer möjliggöra justering av pH i processvattnet om så krävs. Efter dessa reningssteg planeras processvattnet ledas ned i Gölens fyllning, där en viss reduktion av metallerna förväntas ske genom fastläggning av partiklar.

Sedimentation i containrar är ett reningssteg under byggskedet medan sedimentation i sprängstensfyllningen, dit det bortledda dräneringsvatten leds, är en del av

anläggningen i driftskedet.

Halterna av koppar, zink och bly i grundvattnet måttligt höga-mycket höga. Området har en grundvattenströmning mot Skeppsjön. Förekommande höga metallhalter finns naturligt i grundvattnet som når recipient. En viss reduktion av metallhalterna förväntas i samband med sedimentation i containrar och Gölens sprängstensfyllning. Någon negativ påverkan på vattenkvaliteten utifrån metallhalter i grundvattnet förväntas inte uppkomma då detta tillflöde är naturligt.

I processvattnet kommer det under byggtiden, samt under en period efter avslutad

byggnation, förekomma kväverester som har sitt ursprung från sprängmedel. Kvävet kan

bli svårt att reducera och kan därför medföra en ökad belastning på Skeppsjön under

främst byggtiden. Skeppsjön är fosforbegränsad, vilket gör att tillförsel av kväve inte

automatiskt leder till ökad tillväxt och ökad eutrofiering (övergödning). Idag är

mängden kväve måttligt hög i sjön och kan troligen åtminstone tillfälligt komma att

uppnå höga halter vid perioder av tillförsel av processvatten.

25

Sjöns omsättningstid bedöms vara cirka 1 år enligt Länsstyrelsens faktablad över sjön.

(http://www.lansstyrelsen.se/orebro/SiteCollectionDocuments/sv/miljo-och- klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenfakta/sjoar/fakta-sjoar/Skeppsjon.pdf).

Avrinningsområdet är stort, cirka 20 km

och det antas att mängden kväve och partiklar som tillförs sjön genom avlett process- och dagvatten endast kommer att utgöra en liten del av de mängder som finns i allt naturligt tillrinnande vatten från omgivningen till sjön. En tillfällig påverkan under några månaders tid, och om den inte huvudsakligen sker under sommartid, bedöms inte påverka den ekologiska statusen i sjön. Det beror främst på att det är fosfor som begränsar tillväxten och inte kväve. En långvarig tillförsel, under något eller några års tid, skulle däremot kunna medföra en långsam förskjutning av ekosystemet mot ett tillstånd där faunan består av mer toleranta arter.

Påverkansgraden hänger också mycket ihop med mängden partiklar som tillförs sjön.

Därför är det viktigt med avskiljning av partiklar innan utsläpp till sjön.

Bäckar och Gölen

Nya trummor kommer att anläggas under nytt och befintligt spår, på ett sådant sätt att de inte utgör något vandringshinder. Vid anläggandet av nya trummor kommer försiktighet iakttagas för att inte orsaka onödig grumling.

Bäcken som omleds vid det södra tunnelpåslaget (bäck 31 i figur 4) planeras ledas ned i bergskärningens dränering. Alternativet att spränga ett nytt dike i berget (parallellt med bergskärningen) har avfärdats, eftersom berget är sprickbildat. Bäckens vatten leds till Gölen tillsammans med inläckande grundvatten och vidare till Skeppsjön via en ny trumma genom befintlig banvall. Bäck 31 kommer förlora sitt naturvärde i sin nedre del då denna del leds om och ned i järnvägsdräneringen.

Påverkan på bäckarna 32 och 31x kommer att vara liten och naturvärdena bedöms återhämta sig relativt omgående om försiktighet iakttas. Åtgärder som kan bli aktuella, för att minska negativ påverkan, kan vara att minimera grumling, anlägga rätt

bottensubstrat och att anpassa dimension och lutning på trumman så att befintliga vattenhastigheter bibehålls.

Bergtunneln och bergskärningen tas i första hand ut via konventionella metoder, vilket innebär sprängning. När bergarbetena, från söder mot norr, nått Gölen fylls denna igen med sprängsten. Gölen kan därmed få en funktion som en mindre etableringsyta under tunnelarbetet, som ligger strax norr om Gölen.

I samband med igenfyllningen av Gölen, kommer bäck 31X, se Figur 2, att kulverteras och ledas via en ny bantrumma genom befintlig banvall till Skeppsjön.

Dräneringsledningar läggs i fyllningen som omhändertar järnvägens dräneringsvatten och leder det vidare, via den nya trumman, till Skeppsjön.

Gölens naturvärden bedöms som helhet som låga och vara beroende av vattenståndet i

vattensamlingen. Igenläggning av Gölen medför inte att några kända naturvärden går

förlorade och därmed bedöms miljöpåverkan som helhet som liten.

26

Trafikverket, Box 1133, 70113 Örebro. Besöksadress: Järnvägsgatan 7.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

www.trafikverket.se