UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 HP, Termin 6 Höstterminen 2020
Handledare: Författare:
”VAR OCH
VARANNAN MAN”
En kvalitativ studie om det förebyggande arbetet mot mäns
sexköp
”EVERY OTHER MAN”
A qualitative study of the preventive work
against men’s sex purchase
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete, 15 hp
Termin 6, HT -20
Författare: Rasmus Björnholt, Sara Persson Handledare: Jenny Lönnroth
”Var och varannan man” – En kvalitativ studie om det förebyggande arbetet mot mäns sexköp
”Every other man” – A qualitative study of the preventive work against men’s sex purchase
Sammanfattning
Idag ligger samhällets fokus kring prostitution framförallt på den som säljer sin kropp men det behövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen få en djupgående och rättvisande bild av prostitution som fenomen. 2017 började en Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla, vilken har som syfte att nå målet att mäns våld mot kvinnor helt ska upphöra. I den nationella strategin räknas även sexköp in men det finns mindre information om hur myndigheter arbetar för att förhindra att män köper sex. Därför är syftet med den här uppsatsen att ta reda på hur socialtjänstens KAST-mottagningar arbetar mot mäns sexköp, vilken kunskap det vilar på och vilka resurser som KAST-mottagningarna har tillgång till för att förebygga och förhindra att män köper sex. Uppsatsen fokuserar på heterosexuella relationer inom könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen den som köper sex, vilket motiveras av att majoriteten av de som köper sex är män och det är män som står för huvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för.
För att besvara syftet har intervjuer med professionella på fyra olika KAST-mottagningar genomförts eftersom det framförallt är dessa verksamheter, jämte polisen, som bedriver individuell behandling av män som köper sex. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats och kategoriserats och tre olika teman; Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild, har hittats utifrån dessa kategorier. Resultatet visar bland annat att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur arbetet mot mäns sexköp ska utformas så beroende på vart i landet man befinner sig, och vilken utbildning de professionella har, använder sig KAST-mottagningarna av olika metoder i arbetet med män som köper sex. Samtliga intervjupersoner uppgav att pornografi samt patriarkala normer och strukturer var något som påverkade sexköpare, både genom att färga dessa mäns bild av hur sexuella relationer ska se ut samt normalisera sexköp. Slutsatserna som dragits utifrån resultatet är bland annat att det vore en idé att ha en nationell riktlinje för arbetets utformning så att den behandling män har att tillgå ser likadan ut överallt samt minska stigmatisering av män som vill sluta köpa sex.
Nyckelord/sökord: Sexköp, prostitution, förebyggande arbete, KAST-mottagningar, metoder, köpare av sexuella tjänster, mäns våld mot kvinnor.
Innehållsförteckning
Inledning ...2
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Syfte och avgränsningar ... 4
1.3 Kunskapsöversikt ... 5
1.3.1 Åtgärder för att förebygga och förhindra sexköp ... 5
1.3.2 Anledningar bakom sexköp ... 7
1.3.3 Kvinnosyn bland män som köper sex ... 8
2. Metod och teorier ...8
2.1 Introduktion till kvalitativ metod ... 8
2.2 Datainsamling ... 9
2.2.1 Urval ... 9
2.2.2 Semistrukturerade intervjuer ... 10
2.2.3 Intervjupersoner ... 10
2.2.4 Intervjuguide ... 11
2.2.5 Analys ... 12
2.2.6 Transkribering ... 13
2.3 Källkritik och reflexivet ... 13
2.4 Etiska överväganden ... 15
2.4.1 De etiska principerna ... 15
2.4.2 Fokus på sexköparen ... 15
2.5 Arbetsfördelning ... 16
3. Teoretiska utgångspunkter och perspektiv ...17
3.1 Det feministiska perspektivet och patriarkatet ... 17
3.1.1 Kritik mot termen patriarkatet ... 18
3.2 Det intersektionella perspektivet ... 19
3. Resultat och analys ...20
4.1 Verksamhet ... 20
4.1.1 Struktur – verksamheternas målsättning ... 20
4.1.2 Arbetsfördelning ... 21
4.1.3 Styrning – gemensamma riktlinjer ... 22
4.2 Arbetssätt ... 23
4.2.1 Praktiskt arbete och metoder ... 23
4.2.2 Tillgänglighet ... 27
4.2.3 Samarbete ... 28
4.3 Kunskapsbild ... 28
4.3.1 Sexköpare ... 29
4.3.2 Pornografins påverkan ... 30
4.3.3 Patriarkala könsnormers påverkan ... 31
4.4 Feministisk analys ... 32
4.3 Intersektionell analys ... 33
5. Diskussion och slutsatser ...34
5.1 Verksamhet ... 34
5.2 Arbetssätt ... 35
5.3 Kunskapsbild ... 36
6. Referenser ... 38
7. Bilaga 1 ... 42
1. Inledning
Sexköpslagen har som syfte att förändra attityden gällande sexköp och ingår i ett större jämställdhetsarbete med målet att stoppa mäns våld mot kvinnor genom att förbjuda sexköp (Folkhälsomyndigheten, 2018). Trots detta förbud, som kom 1999, så har ändå nästan en tiondel av svenska män någon gång i sitt liv betalat för eller erbjudit ersättning i annan form för sex (Folkhälsomyndigheten, 2018). Kriminologen Roger Matthews (2015) menar att kriminalisering av sexköpare har lett till att sexhandeln flyttats under jord och kan ha lett till oönskade konsekvenser för prostituerade som kan ha satt dem i större fara. Matthews (2015) menar dock att senare forskning visar att lagstiftning som denna har minskat förekomsten av prostitution och påverkat den sociala synen på sexköp negativt - det har alltså blivit mindre acceptabelt att köpa sex.1
Det finns idéer, både bland den generella befolkningen men även bland vissa forskare, att prostitution är oundvikligt och till viss grad även naturlig (Monto, 2004). Det finns även en tanke om att vissa sexuella behov bara kan bli mötta av ett kommersiellt utbyte vilket reflekteras i axiomet prostitution som världens äldsta yrke (Monto, 2004). Med detta synsätt får den prostituerade en funktionell roll i samhället där denne är till för att hjälpa män att uppfylla sina biologiskt drivna behov av sexuell tillfredsställelse. De som vill normalisera prostitution använder ofta dessa förklaringar för att poängtera att sexköpare är vanliga, normala män och på så sätt borde prostitution finnas för att fylla detta behov i samhället (Monto, 2004). I ett sådant synsätt ses den manliga sexualiteten som framförallt driven av ett begär efter sexuell tillfredsställelse och promiskuitet och därmed som ett grundläggande behov som måste bli mött, inte som en önskan som eventuellt kan bli uppfylld (Durchslag &
Goswami, 2008; Monto, 2004). Att definiera manlig sexuell lust som ett behov som måste mötas kan bidra till de förhållanden som upprätthåller prostitution, eftersom män kan definiera prostitution som en naturlig följd av deras inneboende sexlust (Monto, 2004).
Ett sådant perspektiv, som ser mäns lust som biologisk eller naturlig, bortser från att mäns (och kvinnors) sexuella behov och önskningar formas utav den sociala kontexten män befinner sig i (Monto, 2016). Alla män får inte sina sexuella önskningar eller behov
tillfredsställda, varken i eller utanför konventionella relationer, ändå är det bara en minoritet av män som eftersöker sex med prostituerade. Att dessa män köper sex beror på flera faktorer, både personliga och kulturella, och kan inte ses som en oundviklig respons på att de inte få sina sexuella begär mötta (Monto, 2016). Att placera mäns sexuella behov som avgörande för det sexuella samspelet förstärker med andra ord idén att män ’har rätt till’ sexuell
tillfredsställelse, vilket i sin tur placerar kvinnors behov som sekundära vilket bidrar till mäns exploatering av kvinnor. Att påstå att alla har rätt att få sina sexuella fantasier eller önskemål uppfyllda förbiser det faktum att vissa sexuella begär inte är kompatibla med andras begär och i förlängningen kan skada andra, vare sig det gäller individer eller grupper (Monto, 2016).
1 Denna lagstiftning, även kallad “den svenska modellen”, har adopterats i olika former av exempelvis Norge och Finland samt blivit mer populär i länder som Frankrike och Storbritannien (Matthews, 2015).
Frågan om prostituerades möjliga frihet att bestämma över sina egna kroppar är en viktig aspekt som bör diskuteras i relation till mäns syn på prostitution. Många prostituerade börjar sälja sex på grund av en känsla av hopplöshet, där prostitution till synes framstår som den enda utvägen. I flera fall har de blivit övertalade, manipulerade eller intvingade i prostitution (Matthews, 2015). Psykisk ohälsa, missbruk och tidigare destruktiva relationer är vanligt förekommande bland prostituerade. Många prostituerade har blivit rekryterade som unga eller är offer för trafficking (Matthews, 2015). Majoriteten av prostituerade löper även stor risk att bli utsatta för grovt fysiskt och psykiskt våld samt våldtäkt (Durchslag & Goswami, 2008;
Matthews, 2015). Durchslag och Goswami (2008), från organisationen CAASE (the Chicago Alliance Against Sexual Exploitation), presenterar en studie gjord bland prostituerade i Chicago som visade att 100% av deltagarna blivit utsatta för någon form av våld. De hade blivit våldtagna, slagna och sparkade på, hotade med vapen, med mera (Durchslag &
Goswami, 2008). Många prostituerade lider också av andra hälsoproblem såsom komplikationer kopplade till könssjukdomar, psykologiska problem som PTSD eller
ätstörningar vilket kan resultera i migrän, minnesluckor, trötthet och depression (Durchslag &
Goswami, 2008; Matthews, 2015). Att se prostitution som ett vanligt yrke där den prostituerade har möjligheten att bestämma över sin egen medverkan är alltså enligt vad tidigare forskning visat mycket problematiskt.
1.1 Bakgrund
I Sverige uppskattas det finnas cirka 200–250 kvinnliga gatuprostituerade, men att försöka presentera en tillförlitlig siffra på hur många individer som erbjuder sexuella tjänster mot ersättning är mer eller mindre omöjligt. En anledning till detta är att majoriteten av sexhandeln sker inom olika stängda nätverk eller över internet, kan ske utanför Sveriges gränser eller vara ett resultat av människohandel (Polismyndigheten, nationella operativa avdelningen [NMT], 2019). Polismyndigheten, nationella operativa avdelningen (NMT, 2019) beskriver hur prostituerade till viss del utgör en dold population, populationens storlek och vilka som ingår i denna är alltså inte helt känt eller enkel att beskriva (Länsstyrelsen Stockholm [NMT], 2014). Det är dock vida känt att sexhandel utgör ett stort hot mot den prostituerades välmående där denne är i risk att bli utsatt för både fysiskt och psykiskt våld, diverse sjukdomar, utanförskap och stigmatisering, med mera (Durchslag & Goswami, 2008;
Matthews, 2015; Huschke, 2017; Vuolajärvi, 2018).
Det finns en ideologisk idé om att prostitution är direkt skadligt mot exempelvis kvinnor som grupp, där sexköp symboliserar den kulturella synen på mäns rätt till sex och till kvinnors kroppar. Detta uttrycks främst av radikala feminister, som menar att sexköp kan vara en reaktion på eller resultat av patriarkala könsnormer i stort (Huschke, 2017; Vuolajärvi, 2018).
Radikala feminister menar att säljandet av sex aldrig kan ses som ett medvetet val oavsett vilken situationen sexhandeln sker inom (Huschke, 2017). Huschke (2017) preciserar detta i sitt exempel om en prostituerad kvinna som kan välja mellan att sälja sex med eller utan kondom. På en ytlig nivå kan kvinnan anses ha ett val, men valet blir icke-existerande när det konkretiseras till att egentligen handla om ett val mellan att välja kondom för att undvika att
bli smittad med Aids eller välja bort kondom för att kunna ta mer betalt och på så sätt ha råd med mat till sina barn.
Idag ligger det samhälleliga fokuset kring prostitution främst på den som säljer sin kropp;
varför man börjar, hur man påverkas av det och hur man tar sig ur prostitutionen. Men det behövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen förstå prostitution som fenomen.
1 januari 2017 började en Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla. Syftet med denna strategi är att nå det politiska målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra helt, inkluderat prostitution och människohandel. Strategin har fyra målsättningar: ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld, förbättrad upptäckt av våld och bättre skydd för våldsutsatta kvinnor, effektivare brottsbekämpning samt
förbättrad kunskap och metodutveckling (Regeringens skrivelse 2016/17:10). Den ”Nordiska modellen”, som innebär att det är olagligt att köpa sex, men inte sälja sex, kommer ofta på tal när det kommer till prostitution och i arbetet med män som köper sex, men det finns mindre information om hur man arbetar med dessa män.
Ämnet vi valt för vår uppsats, nämligen det förebyggande arbetet mot mäns sexköp, är i allra högsta grad relevant för socialt arbete. Socialtjänsten i Sverige arbetar kontinuerligt för att hjälpa personer med erfarenhet av att sälja sex och det finns som tidigare nämnt direktiv som säger att kommunerna i Sverige ska arbeta för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Prostitution är en stor del av det våldet, och en stor del av de som arbetar både med personer som säljer sex, och män som vill sluta köpa sex är utbildade socionomer som arbetar inom socialtjänsten.
1.2 Syfte och avgränsningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det förebyggande arbetet mot mäns sexköp bedrivs inom socialtjänstens KAST-verksamheter, vilken kunskap det vilar på, och mer specifikt vilka resurser och metoder som KAST- verksamheterna har tillgång till för att förebygga och
förhindra att män köper sex.
Vi har valt att intervjua professionella på fyra olika KAST-mottagningar runtom i Sverige.
KAST står för Köpare av sexuella tjänster och arbetet på mottagningarna fokuserar på att hjälpa män att sluta köpa sex. KAST-mottagningarna är en del av kommunernas socialtjänst.
KAST är överlag förhållandevis nystartade satsningar runtom i landet och finns hittills enbart på sju olika platser i landet. Dessa platser är; Stockholm, Malmö, Umeå, Skellefteå, Göteborg, Karlstad och Västerås.
Den här uppsatsen fokuserar på heterosexuella relationer i könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen sexköparen, även om män och transpersoner utgör en stor del av den grupp som säljer sex. Vår avgränsning motiveras av att majoriteten av dem som köper sex är män och det är även män som står för huvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för. Därmed utgör män den mest problematiska gruppen vad gäller sexköp ur ett
samhällsperspektiv. Ett framgångsrikt arbete som förebygger och förhindrar mäns sexköp skulle alltså kunna leda till stora förändringar och kraftigt begränsa prostitutionen.
Då tidigare forskning gällande arbetet med män som köper sex har visat sig något ensidig och i behov av ytterligare forskning har vi, för att besvara syftet, valt att vända oss till fyra olika KAST-verksamheter i Sverige som arbetar med denna grupp män.
1.3 Kunskapsöversikt
Efter genomgången av den tidigare forskningen så har vi upptäckt en kunskapslucka gällande män som köper sex och hur arbetet med denna grupp ser ut i Sverige. Vår förhoppning är att denna uppsats bidrar med ny kunskap på detta område
Kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar har legat till grund för framtagandet av uppsatsens forskningsöversikt. Dessa artiklar har använts för att ge en övergripande beskrivning av forskningen om prostitution rent generellt men även för att få kunskap om de bakomliggande orsakerna till mäns sexköp. 13 artiklar har använts där den insamlade informationen blivit bearbetad och indelad i tre olika kategorier för att underlätta genomläsningen av dem.
“Åtgärder för att förebygga och förhindra sexköp”, “Anledningar bakom sexköp” och
“Kvinnosyn bland män som köper sex”
För att hitta tidigare forskning har vi använt oss av tre sökmotorer; Google Scholar, SocINDEX, samt Umeå Universitetsbiblioteks söktjänst. Vi har använt oss av en mängd sökord och kombinationer, bland annat sexköp, män, behandling, Sverige, liberalisering, kvinnosyn, men, sex purchase, sex buyers, treatment, Sweden, prostitution, happy hooker, reasons, attitudes, view of women, narrative, etcetera. Resultaten sorterades till att enbart innehålla Peer-reviewed eller refereegranskade artiklar.
Sökorden ledde generellt till en mängd lämpliga resultat, men när vi la in Sverige, eller Sweden, som sökord för att hitta studier gjorda i eller om Sverige så har vi inte hittat några artiklar som vi upplevt passat vårt specifika forskningsområde, trots att en mängd artiklar dök upp. De flesta artiklarna från Sverige handlade om diskussionen om sexköp, synen på
sexköpare eller synen på prostituerade och prostitution som fenomen, inte om anledningar till sexköp eller hur man arbetar praktiskt för att få män att sluta köpa sex. På grund av denna avsaknad av studier gällande åtgärder mot mäns sexköp anser vi att vi funnit en
kunskapslucka som denna uppsats har till syfte att delvis fylla, men ytterligare studier inom ämnet måste genomföras för att få en heltäckande bild av ämnet.
1.3.1 Åtgärder för att förebygga och förhindra sexköp
Sverige var först i världen med att använda sig av feministiska argument i utvecklandet av den lagstiftning gällande prostitution som gäller idag. Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster introducerades i Sverige 1999 och har idag blivit en ledstjärna bland många anti-
trafficking och feministiska aktivister där den används som argument för att förhindra utvecklingen av sexhandeln (Niemi & Aaltonen, 2016; Vuolajärvi, 2018). Forskare,
rättsväsende och socialtjänster har riktat mycket uppmärksamhet mot prostituerade med det gemensamma målet att hjälpa dem att ta sig ur sexhandeln. Som resultat till detta har olika former av strategier, ingripanden och arbetssätt med stort fokus på den prostituerade tagits fram (Vuolajärvi, 2018; Cimino, 2019). Forskare är dock medvetna om att få någon att avsluta en “karriär” inom prostitution är mer komplext än att bara stoppa säljandet av sex.
Hinder för att avsluta prostitutionen är bland annat fattigdom, mental ohälsa, missbruk, brist på formella och informella skyddsnät, boendekostnader, svaga möjligheter till anställning, rättsliga barriärer och stigma (Cimino, 2019). Att hjälpa kvinnor ur prostitution blir alltså ett mångfacetterat problem där många olika aspekter måste behandlas, inte bara själva akten av att sälja sex (Cox, Monte Casablanca & McAdams, 2012; Cimino, 2019).
Åtgärder som fokuserar på sexköparen istället för den som säljer sex är relativt outforskade (Monto & Milrod, 2019). Monto och Milrod (2019) beskriver vissa av de åtgärder gällande sexköpare som införts i länder som exempelvis Sverige, Hong Kong och vissa stater i USA.
Åtgärderna handlade framförallt om att åtala köparen, publicera deras namn och tvinga dem att närvara på olika omskolningsprogram eller så kallade “John Schools” - alltså kurser riktade till sexköpare. Åtgärderna har visat sig leda till en viss minskning av sexköp (Monto
& Milrod, 2019).
I Sverige använder sig Kriminalvården av ett behandlingsprogram kallat Seif
(Sexualbrottsprogram med individuellt fokus) i behandlingen av personer som är dömda för alla typer av sexualbrott (Kriminalvården, 2020). Programmet fokuserar på att arbeta med riskfaktorer för återfall i sexualbrott och ges både individuellt eller i grupp (Kriminalvården, 2020). Under grupptillfällena får deltagarna diskutera sexualbrott på en bredare nivå för att sedan arbeta på ett mer personligt plan med olika övningar. De individuella tillfällena har likadant innehåll men sker med enbart behandlaren och deltagaren. Programmet behandlar frågor som rör intimitet, sexualitet, relationer, strategier till förändring och känslohantering (Kriminalvården, 2020). I slutet av behandlingsprogrammet får deltagarna göra upp en framtidsplan som bland annat handlar om hanteringen av risksituationer (Kriminalvården, 2020.)
Berman (2005) menar att män dömda för bland annat sexualbrott har en signifikant mindre risk för återfall om de fullföljer behandlingsprogram såsom Seif. En utvärdering av
behandlingsprogram med syfte att minska återfallsrisken i brottslighet visar att programmen bidrar till bättre förståelse, impulskontroll samt attityder mot lagar och myndigheter (Berman, 2005). Personer som fullföljde programmen hade en 25% lägre risk att återfalla i brott inom 36 månader efter behandlingens avslutande, medan personer som hoppade av programmen hade en 38% högre risk för återfall. Resultaten visade sig också vara positiva både kortsiktigt och långsiktigt (Berman, 2005). Det finns idag ingen statistik att tillgå som visar i hur stor utsträckning män som genomgått behandling hos en KAST-mottagning återfaller i sexköp.
Behandling är dock något som hjälper för andra likartade brott så det kan vara rimligt att anta att KAST-mottagningarnas behandling också är verksam.
1.3.2 Anledningar bakom sexköp
Studier visar att många män som köper sex ser sexköp som en naturlig och normativ del av det socialt konstruerade manliga beteendet (Durchslag & Goswami, 2008; Regushevskaya, Haavio-Mannila & Hemminki, 2013). Männen såg prostitution som något naturligt och till och med fördelaktigt för både individen och samhället samt menade att prostitution är något som alltid kommer finnas. En klar majoritet av de män som köper sex menade att kvinnor helt frivilligt väljer att börja sälja sex och att de hade en god förståelse för vad det kunde innebära innan de begav sig in i prostitution (Durchslag & Goswami, 2008; Monto & Milrod, 2019).
Enligt Durchslag och Goswami (2008) ger män själva ger en mängd förklaringar till varför de köper sex: att erhålla sex de inte kunde få från en partner, för att de såg det som ett missbruk, för att undvika emotionellt engagemang, samt för att få känna sig mindre ensam. Andra viktiga faktorer som enligt intervjupersonerna påverkade deras beslut att köpa sex var kulturella, konsumtion av pornografi, deras egen syn på maskulinitet, och grupptryck från vänner och arbetskollegor (Durchslag & Goswami, 2008). Intervjupersonerna rättfärdigade ofta sina beslut att köpa sex genom att intala sig själva att sexköp är något naturligt för män och att kvinnorna de köper sex av också drar nytta av utbytet, antingen ekonomiskt eller fysiskt. För att legitimera sina sexköp, jämställde intervjupersonerna ofta prostitution med vilket annat jobb som helst (Durchslag & Goswami, 2008). Männen menade att prostitution inte har några negativa effekter på kvinnorna, eller samhället heller för den delen, då detta var ett jobb. Allt kvinnorna försökte göra var att skaffa pengar och att de respekterade kvinnorna för detta.2
Känslan av makt var också något som många av männen uppgav som anledning till att köpa sex (Durchslag & Goswami, 2008; Monto & Milrod, 2019; Jovanovski & Tyler, 2018). Flera av männen kände stor maktlöshet i sitt eget liv och genom att köpa sex kunde de motverka den känslan. Männen beskrev att de kände att kvinnor inte skulle vara intresserade av dem i exempelvis en krogmiljö men på strippklubbar, eller om männen köpte sex av dem, så var kvinnorna tvungna att vara intresserade (Durchslag & Goswami, 2008; Durant & Couch, 2017). Att kvinnorna behandlade männen som att mannens önskan var deras lag menade männen var en stor del av lockelsen med att köpa sex (Durchslag & Goswami, 2008; Monto
& Milrod, 2019; Jovanovski & Tyler, 2018). En del av männen menade att de hade rätt till sexköp endast på grund av att de blivit födda till män och vissa uppgav att de köpte sex bara för att de helt enkelt kunde. Flera män jämförde även sexköp med sociala insatser och menade att det var orättvist att vissa människor kunde få assistans eller socialbidrag medan en man som inte själv kunde tillgodose sina sexuella behov inte kunde få tillgång till prostituerade från staten (Durchslag & Goswami, 2008; Durant & Couch, 2017).
2 87 % av intervjupersonerna uppgav att de tyckte att kvinnor skulle kunna välja prostitution precis som alla andra yrken och 67% av intervjupersonerna menade att prostitution skulle behandlas och pratas om som vilket yrke som helst (Durchslag & Goswami, 2008)
1.3.3 Kvinnosyn bland män som köper sex
Män som köper sex jämför ofta prostituerade med objekt. För dessa män så upphör kvinnor att vara individer och förvandlas istället till produkter som kan köpas och användas
(Durchslag & Goswami, 2008; Jovanovski & Tyler, 2018). En del av de män som Durchslag och Goswami (2008) intervjuade likställde ofta de kvinnor vars kroppar de köpte med mat, vilket förstärker bilden av prostituerade som handelsvaror. Det visar också att kvinnor är något som dessa män känner sig berättigade till, precis som mat, vatten och tak över huvudet.
Att kvinnor ses som objekt menar Durchslag och Goswami (2008) i sin tur förklarar varför priset för att köpa sex även var något dessa män ansåg vara viktigt. De flesta män ville göra det “bästa fyndet” och uttryckte att de blev irriterade eller arga om de kände att de inte fick
“valuta för pengarna” (Durchslag & Goswami, 2008). Detta tankesätt kring prostituerade som objekt och handelsvaror normaliserar och reproducerar skadliga narrativ kring de
prostituerade som kan kopplas till ett kontinuum av manligt sexuellt våld, från objektifiering till trakasserier, osäkert sex, otydliggörande av samtycke, sexuellt tvång och våldtäkt
(Jovanovski & Tyler, 2018). I vissa fall har detta lett till att sexköpare också uttryckt att våld, kränkningar och trakasserier mot de prostituerade gör “tjänsten” mycket mer njutbar
(Jovanovski & Tyler, 2018).
Enligt Durchslag och Goswami (2008) hade många av männen som köper sex motsägelsefulla känslor inför prostituerade. Av männen menade 76% att det inte var något fel med att sälja sex medan 85% sa att de aldrig skulle göra det själva och 95% uppgav att de inte skulle vilja att deras döttrar skulle behöva prostituera sig. Många av männen hade också generellt en problematisk syn på kvinnor. 40% av männen kände att kvinnor som prostituerar sig är olika från kvinnor som inte prostituerar sig. En stor del av männen menade att alla kvinnor är prostituerade, eller kan bli köpta (Durchslag & Goswami, 2008; Huschke, 2017). Därför menade dessa män att det inte gjorde någon skada när de köpte sex, eftersom alla kvinnor redan är “till salu”. Dessa män menade att den enda skillnaden var att kvinnor som inte
prostituerar sig måste bjudas på middag eller ges presenter för att de ska kunna få sex tillbaka.
Andemeningen var att oavsett om kvinnor är prostituerade eller inte så måste männen betala för att få det de vill ha (Durchslag & Goswami, 2008; Huschke, 2017). Trots detta kände många av männen negativa känslor efter sexköpet. De uppgav att de kände sig skyldiga, ångerfulla, ensamma och skamfyllda. Dessa känslor handlade dock i första hand om att de inte fått vad de velat, vare sig det handlade om en önskan om närhet eller något annat. Flera män hade även rationaliserat dessa känslor och menade att de är oundvikliga när man köper sex (Durchslag & Goswami, 2008).
2. Metod
2.1 Introduktion till kvalitativ metod
För att uppnå uppsatsens syfte, att undersöka hur det förebyggande arbetet mot mäns sexköp bedrivs inom socialtjänstens KAST-verksamheter, vilken kunskap det vilar på, och mer specifikt vilka resurser och metoder som KAST- verksamheterna har tillgång till för att
förebygga och förhindra att män köper sex, bygger denna uppsats på kvalitativa undersökningar.
Kvalitativa studier använder sig av en forskningsstrategi där fokus hamnar på ord och berättelser vid insamling och analys av data (Bryman, 2011). Majoriteten av den kvalitativa forskningsstrategin är induktiv och konstruktionistisk, vilket innebär att man utifrån sina iakttagelser av ett fenomen försöker hitta en förklaring till fenomenet, till skillnad från en deduktiv studie där man utgår från en hypotes som man sedan testar. Att använda sig av en induktiv, tolkande eller konstruktionistisk forskningsstrategi är dock inte ett krav för den kvalitativa forskningen, utan kvalitativa studier kan utformas på olika sätt beroende på
kunskapsmål (Bryman, 2011). Målet med den kvalitativa metoden är att förstå ett fenomen på en djupare nivå genom att ta del av och få kunskap om en individs subjektiva värld utifrån personens egna ord, uttryck och meningsbeskrivningar (Larsson, Lilja & Mannheimer 2005).
Vi har valt att använda kvalitativ metod av just denna anledning - vi vill nå en djupare förståelse om det professionella arbete som syftar till att hjälpa personer som vill sluta köpa sex. Genom intervjuer med professionella har vi fått en insyn i deras subjektiva värld gällande det arbete de utför på KAST-verksamheterna samt deras egen kunskapsbild gällande män som köper sex.
2.2 Datainsamling
Fyra intervjuer genomfördes för att uppnå uppsatsens syfte att undersöka hur det
förebyggande arbetet mot mäns sexköp ser ut. Intervjuerna genomfördes med fyra olika KAST- mottagningar: Umeå, Skellefteå, Malmö och Stockholm. Vi valde att intervjua personer som arbetar professionellt på KAST-mottagningar då det framförallt är dessa
verksamheter som, jämte polisen, bedriver individuell behandling av män som köper sex. Det finns även regionkoordinatorer som arbetar inom detta område men de arbetar främst på en strukturell nivå, alltså är deras arbete inte av samma intresse för denna uppsats.
2.2.1 Urval
KAST i Umeå är en kommunal verksamhet som är en del av Mansmottagningen, vilken i sin tur är en del av Centrum mot våld och bedrivs i samarbete med Region Västerbotten.
Mansmottagningen ger stöd till personer som har svårt att kontrollera sin ilska och/eller har använt någon form av våld i en nära relation. Målet med stödet är att våldet ska upphöra.
KAST är den del av Mansmottagningen som fokuserar på personer som vill sluta köpa sex och erbjuder rådgivning, individuella samtal samt gruppsamtal. KAST i Umeå grundades i slutet av 2018 efter beslut från socialnämnden (Umeå Kommun, 2020).
KAST i Skellefteå är en del av Skellefteå Kommuns socialtjänst på Individ- och
familjeomsorgen och bedrivs av Centrum mot våld i samarbete med Region Västerbotten.
KAST Skellefteå erbjuder samtalsstöd till personer som vill sluta sälja sex. KAST I Skellefteå är relativt nystartad då den grundades under våren 2020 (Skellefteå Kommun, 2020).
KAST Malmö är en del av Skånekommun och region syd som ingår i Evonhuset, som jobbar allmänt mot prostitution och människohandel i sexuellt syfte. Här erbjuds samtalshjälp till individer från 15 års ålder som antingen säljer eller köper sex, har en problematisk relation till pornografi, använder sex som självskadebeteende eller på något vis är involverad i
människohandel. KAST Malmö grundades i maj 2006. Innan det fanns Prostitutionsgruppen som funnits i Malmö sedan tidigt 80-tal (Malmö stad, 2020).
KAST Stockholm, en del av Nicolaihuset som drivs av Stockholms stads socialtjänst, erbjuder hjälp och rådgivning för personer som vill sluta köpa sexuella tjänster. De vänder sig även till personer som porrsurfar, har funderingar kring sexköp samt upplever att de har ett
sexmissbruk. KAST Stockholm erbjuder även rådgivning till anhöriga. KAST Stockholm har funnits sedan år 2000, från början i form av endast telefonrådgivning för att sedan utvecklas till en samtalsmottagning år 2006 (Stockholm stad, 2020).
2.2.2 Semistrukturerade intervjuer
Intervjuerna hade en semistrukturerad form vilket innebär att intervjun utgår från en
intervjuguide med förhållandevist strukturerade teman (se avsnitt 2.2.3.). Denna lista kallas ofta för intervjuguide (Bryman, 2011). Trots att en semistrukturerad intervju utgår från intervjuguide så behöver inte frågorna ställas i exakt ordning. Istället erbjuder
semistrukturerade intervjuer ett stort utrymme av flexibilitet och frågorna kan ställas på ett sätt som känns naturligt och passande i stunden. Nya frågor kan även ställas om de
aktualiseras under intervjun och även om de inte ingår i intervjuguiden (Bryman, 2011). Detta anses bidra till en intervju med ett öppet och inbjudande samtalsklimat där intervjupersonerna ges möjligheten att tala fritt om sina upplevelser och erfarenheter men samtidigt bibehålls fokus på den data som måste samlas in för studiens syfte (Bryman, 2011).
Alla intervjuer genomfördes genom telefonsamtal till de olika mottagningarna. Fysiska möten valdes bort då uppsatsarbetet genomfördes under Covid-19-pandemin och alla fysiska träffar som gick att undvika avråddes ifrån. Intervjuerna varierade i längd men alla intervjuer var mellan 50 minuter och 1 timme och 20 minuter långa.
2.2.3 Intervjupersoner
Den här uppsatsen bygger på intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom KAST- verksamheter i fyra svenska städer. Dessa intervjupersoner har valde vi att kalla för
Intervjuperson 1–4, för att skydda deras identitet och de presenteras närmare nedan. Vi valde att publicera information såsom utbildning och arbetslivserfarenhet, men även sådan
information som är relevant för diskussionen.
Intervjuperson 1 representerar KAST Umeå och är socionom i grunden men har utbildat sig till psykoterapeut. Intervjuperson 1 har jobbat på KAST-mottagningen i cirka två år men har en lång tidigare erfarenhet av att jobba med bland annat familjebehandling.
Intervjuperson 2 representerar KAST Malmö och har nästan tio års erfarenheter av att jobba inom den verksamheten. Intervjuperson 2 har en socionomutbildning men har även läst arbetsrätt, rekrytering, sexologi samt samtalsmetodikutbildningar såsom KBT, Motiverande samtal, krishantering med mera. Intervjuperson 2 har även erfarenhet av att arbeta
uppsökande i gatumiljö med personer i missbruk eller prostitution.
Intervjuperson 3 representerar KAST Skellefteå och har en socionomutbildning och
grundläggande psykoterapiutbildning. Intervjuperson 3 har varit med sedan starten av KAST Skellefteå i maj 2020. Intervjuperson 3 har tidigare erfarenhet av att jobba med
missbruksbehandling samt familjerådgivning.
Intervjuperson 4 representerar KAST Stockholm och är legitimerad psykoterapeut samt har en kandidatexamen i psykologi. Intervjuperson 4 har tidigare erfarenheter från att ha arbetat på olika behandlingshem, exempelvis ett SIS-hem för unga kvinnor med missbruksproblematik.
2.2.4 Intervjuguide
Vi utformade en intervjuguide (se bilaga 1) för att bistå oss under intervjuerna. Frågorna utgick från fyra olika teman som tillsammans gav en förhållandevis omfattande grund för intervjuerna att vila på.
Intervjuguidens fyra teman har bestått av:
1) Intervjupersonens bakgrund: I denna del frågade vi om intervjupersonens
utbildningsbakgrund, anledningar till att börja arbeta med KAST, hur länge den arbetat med män som köper sex och hur personen trivs med sitt arbete.
2) Verksamheten: Under denna rubrik handlade frågorna om när verksamheten startades och varför, hur målsättningen och resurserna ser ut, hur arbetet är uppdelat mellan de anställda, vilket stöd det finns för de anställda att tillgå och vilka samarbeten som finns med andra verksamheter. Verksamhetens uppbyggnad tror vi är något som spelar stor roll i hur
framgångsrikt arbetet är. En verksamhet som inte fungerar väl organisatoriskt kommer inte heller vara lika framgångsrik i arbetet med män som köper sex som en välfungerande verksamhet.
3) Arbetet: Det största och kanske mest centrala avsnittet i intervjuguiden. Frågorna berör ämnen som hur arbetet är uppbyggt, hur det går till, vilka grunder det vilar på, hur klienterna ser på sig själva och sexköp, hur klienterna förhåller sig till de professionella samt vad som intervjupersonen själv anser vara svårt i arbetet.
4) Kunskapsbild om mäns sexuella våld/sexköp: I den fjärde och sista delen av intervjuguiden handlar frågorna om arbetet på en mer strukturell nivå. Frågorna berör saker som främsta anledningarna till mäns sexuella våld, hur samhället bäst förebygger mäns sexköp, studier
eller teorier som ligger bakom arbetet på KAST-mottagningarna samt kopplingen mellan mäns våld mot kvinnor och sexköp.
Intervjuguiden skickades ut till intervjupersonerna innan intervjutillfället för att de skulle få en chans att gå igenom frågorna i förhand och få en idé om vad intervjun skulle fokusera på.
Detta tillvägagångssätt har både fördelar och nackdelar. Fördelarna är att intervjupersonen hinner förbereda sig och komma med väl underbyggda svar. Nackdelarna består i att det finns en risk att intervjupersonen förbereder sig för mycket, att spontaniteten försvinner och det blir för inövade svar. Vi har dock gjort bedömningen att fördelarna överväger nackdelarna och att chansen är större att vi får mer utförliga svar om intervjupersonen får lite betänketid innan intervjutillfället.
Vi upplevde inte att spontaniteten under intervjuerna försvann eller att intervjupersonerna kom med inövade svar som de trodde att vi ville höra. Snarare upplevde vi att
intervjupersonerna var väldigt pålästa och kom med uttömmande svar som ledde till följdfrågor samt fördjupande och givande samtal oss och intervjupersonerna emellan.
2.2.5 Analys
Då denna uppsats använder sig av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjuer med
representanter som arbetar inom olika verksamheter som i någon form vänder sig till personer som köper sex använde vi oss av en konventionell innehållsanalys. Den konventionella innehållsanalysen är användbar i studier där empiri samlas in primärt genom intervjuer med öppna frågor (Hsieh & Shannon, 2005). Inom den konventionella innehållsanalysen läggs det stora fokuset på att “spinna vidare” på deltagarnas kommentarer i intervjun, istället för att låta redan existerande teori färga vilka frågor som ställs och vilken riktning intervjun tar. Intervjun bearbetas genom att transkriberas och koder utvinns ur materialet. Forskaren gör även
anteckningar om sina egna upplevelser, tankar och sin initiala analys under intervjutillfället.
Koderna som utvunnits ur materialet sammanställs i ett kodschema som delas upp i koder, kategorier och teman. Resultatet presenteras sedan för sig utan att blanda in tidigare teorier eller forskarens egna analyser, som istället skall presenteras i en studies diskussionsdel där även förslag till framtida forskning ska presenteras (Hseih & Shannon, 2005).
Fördelen med den konventionella innehållsanalysen är att man som forskare får direkt
information från en studies deltagare utan att förutfattade kategorier eller teoretiska perspektiv påverkar resultatet. Den konventionella innehållsanalysen skapar dock en svårighet för
forskaren att nå en fullständig förståelse om den kontextuella härstamningen av empirin, vilket kan leda till att denna analyseras felaktigt (Hseih & Shannon, 2005). Då den här uppsatsens syfte är att fylla en kunskapslucka som vi anser existerar angående samhälleliga åtgärder som rör män som köper sex så anser vi att en konventionell innehållsanalys är lämplig. Vi är medvetna om de svårigheter denna innehållsanalys kan innebära men anser att den är mest användbar för uppsatsens syfte då forskning kring åtgärder för svenska
sexköpande män ännu är ett relativt outforskat ämne.
Under bearbetningen av transkriberingen skapades ett kodschema genom att välja ut meningsbärande citat ur transkriberingarna av intervjuerna och sätta in i en tabell. Efter att citaten sattes in i tabellen så lästes varje citat igenom och sammanfattades, i form av koder, utan att ändra innehållet. Koderna grupperades sedan i kategorier som speglar det manifesta innehållet i citaten. Efter kategoriseringen delades kategorierna in i teman som visar vad kategorierna berör. Att använda sig av ett kodschema i arbetet med intervjumaterial är
användbart eftersom det underlättar processen av att finna meningsbärande citat som kan vara användbara för att uppfylla en studies syfte. Vi anser att användandet av ett kodschema tillsammans med en riktad innehållsanalys är passande då den analysen kan användas i studier som har till avsikt att utveckla kunskapen om ett redan studerat fenomen ytterligare. I vårt fall innebär det att forska om åtgärder för sexköpande män, vilket faller in under prostitution som redan är ett väl utforskat område.
Vi har valt att koppla vissa delar av den tidigare forskningen i den här uppsatsens
resultatavsnitt, även fast detta strider mot en konventionell innehållsanalys. Vi gör denna koppling endast för att visa likheter med den empiri vi samlat in genom intervjuerna men drar inga större slutsatser förrän uppsatsens diskussion i avsnitt 5.
2.2.6 Transkribering
Intervjuerna spelades in med hjälp av inspelningsenheter, i detta fall personliga smartphones, för att sedan transkriberas. Innan transkriberingen genomfördes lyssnades inspelningarna igenom ett flertal gånger för att en så tydlig bild av vad som sägs ska kunna presenteras. Båda uppsatsförfattarna har transkriberat intervjuer, genomlyssningen av varje intervju har gjorts tillsammans, men själva transkriberingarna har gjorts på egen hand. Under transkriberingen valde vi att transkribera det som sägs ordagrant för att inte missa någon viktig underliggande mening och för att kunna få rättvisa meningsbärande enheter och citat. Vissa citat redigerades efter transkriberingen, dock utan att förvanska innehållet i citatet, då vi inte ville riskera att känsliga uppgifter rörande klienter publiceras. Då uppsatsens fokus ligger på verksamheternas praktiska arbete är inte känsliga uppgifter angående individuella klienter av nytta för oss.
2.3 Källkritik och reflexivitet
Vad som bör nämnas i denna uppsats är att de flesta av de vetenskapliga artiklar som valts ut i forskningsöversikten är baserade på amerikanska eller brittiska studier. Artiklar som handlar om svenska män som köper sex och de samhälleliga åtgärderna kopplade till denna grupp har inte hittats under insamlandet av forskningsmaterial. Att reflektera den data vi funnit i en svensk kontext kan alltså till viss del ses som problematiskt. Detta gäller inte bara synen på prostitution, sexköp eller samhälleliga åtgärder utan även synen på exempelvis kvinnor, könsroller och makthierarkin mellan män och kvinnor. USA, Storbritannien och Sverige, om än förhållandevis lika länder, har inte ett fullständigt likvärdigt synsätt på eller arbetssätt kring prostitution och sexköp, trots att mycket av den genusteori som används i Sverige bland annat kommer från USA.
Sverige var först i världen med att använda feministiska argument i utvecklandet av en sexköpslag (Brottsbalk [BrB], 1962, kap 6, §11). Förslaget att kriminalisera sexköp kom i regeringens proposition Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). I Kvinnofridspropositionen drogs många paralleller mellan våld mot kvinnor, ett ojämställt samhälle och köp av sexuella tjänster. Det betonades att prostitution medför allvarliga skador både för individen såväl som för samhället och att blicken måste lyftas från de utsatta kvinnor som säljer sex, till de män som köper sex (Justitiedepartementet, 2010). Att kriminalisera sexköp antogs kunna få en viss avskräckande effekt på köpare vilket skulle minska efterfrågan på prostitution och i
förlängningen minska utbudet (Justitiedepartementet, 2010). Sexköpslagen kriminaliserar alltså sexköpandet men tillåter fortfarande säljandet av sex med syfte att skydda den prostituerade och istället lägga fokus på sexköparen. I Storbritannien är det lagligt att både sälja och köpa sex medan det i USA är olagligt att både sälja och köpa sex. Vi kan inte dra några slutsatser om hur likheter eller olikheter i attityden gentemot prostituerade, sexhandel eller den generella synen på kvinnor ser ut hos svenska män jämfört med amerikanska eller brittiska män, då vi inte har hittat några riktigt lämpliga studier gällande sexköpare i Sverige.
Detta kan te sig problematisk då denna uppsats fokuserar på svenska sexköpare men detta tyder på att det finns en stor kunskapslucka inom detta område i behov av att utforskas.
De män som har kommit i kontakt med KAST har gjort det på frivillig basis och genomför behandling i någon form av egen fri vilja vilket kan komma att färga bilden av sexköpare som vi presenterar. Vi har alltså inte fått någon information, genom intervjuer med KAST-
mottagningarna, om sexköpande män som inte är hjälpsökande vilket innebär att resultatet inte kan ses som representativt för hela den grupp av män som köper sex. Den tidigare forskning vi använt oss av har främst handlat om män i USA eller Storbritannien som inte varit hjälpsökande så genom detta har vi fått en viss bild av icke-hjälpsökande sexköpare men vi kan inte ge någon bild av specifikt svenska icke-hjälpsökande sexköpare.
Innan vi började med denna uppsats hade vi förhållandevis god förförståelse när det kommer till prostitution generellt, framförallt hade vi kunskap om prostituerade och hur prostitution kan påverka en individ, då vi båda har läst och skrivit en del om prostitution tidigare. Däremot hade vi nästan ingen förförståelse när det kommer till män som köper sex, i alla fall inte ur deras egna, och ur professionellas synvinkel. Denna förförståelse har naturligtvis färgat den bild vi haft på sexköpare. Arbetet med den här uppsatsen har gett oss en betydligt mer nyanserad bild av sexköpare. Vi tycker fortfarande att det är fel att köpa sex, just eftersom vi har en god förståelse för vad det gör med den vars kropp blir köpt. Nu förstår vi dock att problemet med män som köper sex är betydligt mer komplicerat än vad vi trott innan och att om vi som samhälle ska få slut på prostitutionen så måste vi lägga resurser på att hjälpa även sexköpare, inte bara prostituerade.
2.4 Etiska överväganden
2.4.1 De etiska principerna
Innan en intervju genomförs är det av stor vikt att intervjupersonerna informeras om de fyra etiska principerna ett forskningsarbete måste förhålla sig till. De finns till för att skydda en intervjupersonens integritet och består av konfidentialitetskravet, informationskravet,
samtyckeskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). Informationskravet innebär att den som ska intervjuas har rätt att få veta syftet med studien och att dennes medverkan är frivillig och när som helst går att avbryta. Detta är också en del av samtyckeskravet som betyder att intervjupersonen måste få oavkortad information om studien för att kunna avgöra om den vill delta eller inte och lämna sitt godkännande (Bryman, 2011). Nyttjandekravet innebär i sin tur att den data som samlas in under intervjuer inte får säljas vidare, utan får bara användas i forskningssyfte. Konfidentialitetskravet går ut på att alla uppgifter behandlas så att ingen obehörig kan ta reda på vilka intervjupersonerna är, inga uppgifter som kan bidra till
identifieringen av intervjupersonerna ska publiceras (Bryman, 2011). Då uppsatsens syfte ska uppfyllas genom intervjuer med professionella inom socialtjänsten samt då dessa intervjuer fokuserar på deras arbete med män som köper sex, så kommer vi behöva publicera vilka verksamheter vi har intervjuat personer från. Trots det kommer vi att uppfylla
konfidentialitetskravet då det inte går att veta vem på verksamheten som intervjuats. De vi ska intervjua är professionella som ska prata om hur det förebyggande arbetet med män som köper sex ser ut, hur kunskapsläget ser ut samt vilka metoder och resurser som finns att tillgå.
De blir alltså representanter för en myndighet snarare än privatpersoner. Detta gör att den kunskap som framkommer under intervjuerna inte kommer vara lika känslig som om det hade varit personer i utsatta livssituationer eller liknande som hade intervjuats (Kalman &
Johansson, 2012). Vi har inte heller låtit någon annan sköta urvalet av informanter åt oss, vilket gör att anonymiteten bland intervjupersonerna ökar, eftersom chansen är större att ingen i deras omgivning känner till att de deltagit i studien (Kalman & Johansson, 2012).
Vi kommer inte heller att skriva ut fakta eller information som kommer fram i intervjuerna som kan leda till att någon klient kan identifieras. Om sådan information framkommer i citat så kommer de att skrivas om på ett sådant sätt som omöjliggör identifiering.
2.4.2 Fokus på sexköparen
Ett antal etiska överväganden, förutom det som rör konfidentialitetskravet, har gjorts under arbetet med denna uppsats. Det främsta av dessa överväganden är det faktum att vi lägger fokuset på vilka resurser förövaren har att tillgå för att få hjälp att sluta köpa sex, istället för hur man går tillväga för att hjälpa den som hamnat i prostitution. Detta kan, högst förståeligt, vara provocerande på grund av att den prostituerade ses som ett offer, som den utsatta som ska skyddas och hjälpas, och att den som köper sex måste ta ansvar för sina egna handlingar och sluta utnyttja kvinnor. Vår tanke är dock att man, för att komma till roten av problemet med sexhandeln, även måste se till förövarna. Varför man köper sex är till stor del utrett, men
vilka arbetssätt som finns för att förhindra sexköp är fortfarande alltför outforskat. Faktum är att så länge det finns en efterfrågan för sexhandel, så kommer det också att finnas ett utbud, främst av kvinnor i utsatta situationer som säljer sex för att de inte ser någon annan utväg.
Efterfrågan måste alltså försvinna för att få bukt med sexhandeln och för att komma dit så är det nödvändigt att ta reda på hur det förebyggande arbetet ser ut samt vilka resurser och metoder som finns för att förhindra mäns sexköp. Tanken är inte att ta resurser från de prostituerade och ge till forskning om förövare. Det ger inget till någon att ställa dessa grupper mot varandra. Däremot behövs det även resurser för att undersöka hur det förebyggande arbetet för att förhindra sexköp kan bedrivas framgångsrikt.
2.4.3 Bias
KAST-mottagningarna i Sverige erbjuder bara frivillig behandling och stöd till män som köper sex. Genom den här uppsatsens intervjuer med KAST-mottagningar har alltså
information gällande denna grupp påverkats av mottagningarnas egen grundprincip, det vill säga, att männen själva måste vilja söka hjälp, samt veta hur de ska gå tillväga, vilket kan skapa en bias i den bild de professionella har angående män som köper sex. Det är långt ifrån alla sexköpande män som ens upplever att deras beteende är problematiskt (Durchslag &
Goswami, 2008), vilket även påpekats av de professionella på KAST-mottagningarna vi intervjuat. Uppsatsens syfte är dock inte att säga något om sexköpare i sig, syftet är att undersöka vilken kunskapsbild professionella har av män som köper sex, samt hur socialtjänsten arbetar och vilka resurser och metoder de professionella har att tillgå i sitt arbete. På grund av uppgiftens syfte så skapar denna eventuella bias inga problem för uppsatsens resultat och slutsatser.
2.5 Arbetsfördelning
Arbetsfördelningen under uppsatsen har sett lite olika ut under processen. Inhämtandet av tidigare forskningen gjordes först separat och sedan sållade vi tillsammans för att hitta de bäst lämpade artiklarna för uppsatsen. Intervjuerna genomfördes tillsammans, utan undantag, både för att båda författarna skulle besitta samma information men även för att vi upplever att olika personer uppfattar olika saker, vilket bidrar till en djupare och mer nyanserad diskussion och analys. Under skrivandet så valde vi att dela upp ansvaret för vissa avsnitt så att arbetet skulle bli effektivare, men vi har varit måna om att ha ständig input från den andre så att båda författarna skulle känna sig delaktiga i varje del och känna igen sin egen röst i det som skrivits. Uppsatsens diskussionsdel har dock inte delats upp utan har skrivits tillsammans.
Under arbetets gång har vi kontinuerligt gjort anteckningar utifrån diskussioner som väckts genom arbetet med intervjumaterialet. Efter att intervjuerna bearbetats fullständigt (se kapitel 4) sammanställde vi våra anteckningar samt kopplade det till uppsatsens resultat.
3. Teoretiska utgångspunkter och perspektiv
Den här uppsatsen har sin ontologiska utgångspunkt i socialkonstruktivismen. Ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv utgår från att sociala företeelser och kategorier skapas utifrån sociala samspel och befinner sig under ständig revidering (Bryman, 2011). Exempel på detta skapande av sociala kategorier kan vara synen på kön, där socialkonstruktivismen menar att det inte finns en biologisk anledning bakom den kategoriska uppdelningen av mäns och kvinnors agerande. Istället menar socialkonstruktivismen att denna uppdelning har skapats inom ramen för specifika sociala sammanhang (Bryman, 2011). Utifrån det
socialkonstruktivistiska perspektivet anses forskare presentera ett perspektiv på verkligheten som inte kan ses som absolut sanning, kunskap ses alltid som föränderlig (Bryman, 2011).
Socialkonstruktivismen menar även att den kunskap som produceras styrs av sociala och irrationella faktorer som exempelvis intresse eller makt. Med detta kommer det ofta
motstridiga uppfattningar om hur ett fenomen är beskaffat, orsaken bakom, konsekvenserna efter och hur fenomenet kommer att utvecklas (Wennberg, 2010). Detta kan innebära att vissa forskare, beslutsfattare eller liknande väljer att presentera forskningsmaterial i form av
exempelvis teorier som överensstämmer med deras egna föreställningar om samhället (Wennberg, 2010).
Att kunskap ses som föränderlig speglar vår syn på kunskap väl, då vi anser att det inte bara finns en sanning eller en sida av ett fenomen och att det alltid ska finnas en möjlighet till ny kunskap. Vi är medvetna om, genom det socialkonstruktivistiska perspektivet, att det finns en risk att våra egna föreställningar om samhället kan komma att färga den information vi presenterar i den här uppsatsen men vi har som ändamål att försöka författa en analys med rimliga och väl underbyggda slutsatser och tolkningar. Vår förhoppning är att den här uppsatsen kan bidrar med ny kunskap på detta område. Vi ser gärna ytterligare studier inom detta ämne för att utveckla kunskapen inom detta ämne.
Utöver det socialkonstruktivistiska perspektivet utgår denna uppsats även från ett feministiskt perspektiv samt ett intersektionellt perspektiv, som beskrivs närmare nedan.
3.1 Det feministiska perspektivet och patriarkatet
Den här uppsatsen utgår framförallt från en feministisk analys där vår utgångspunkt är att samhället är uppbyggt av ett patriarkalt system där det finns en tydlig makthierarki mellan män och kvinnor på en strukturell nivå. Feministiska analyser kan ta olika former men de delar ändå en liknande grund i erkännandet av att den sociala konstruktionen av genus skapar en ojämlikhet mellan kvinnor och män, att teori skall användas för att avtäcka de sociala grunderna för könsförtryck och bristande social jämlikhet samt att det är patriarkala strukturer som ligger till grunden för dessa förtryck eller ojämlikheter (Hunnicutt, 2009). Termen patriarkatet kopplat till politisk teori grundades 1970 av radikalfeministen Kate Milletts i boken Sexualpolitiken, där hon menar att i alla kända samhällen är förhållandet mellan kön baserat på makt (Gemzöe, 2013). Detta maktförhållande handlar om mäns övertag över
kvinnor inom alla delar av samhället, ett övertag som genomsyrar alla aspekter av
samhällslivet på ett sätt som gör att det uppfattas som naturligt, på grund av det förblir detta övertag osynligt. Vi blir tidigt inlärda in i patriarkatets ideologi genom exempelvis
familjelivet, skolgången, kompisrelationer eller mer generella samhälleliga strukturer som exempelvis skönhetsideal. Denna ideologi eller idéer internaliseras av både män och kvinnor och den osynliga maktordningen cementeras (Gemzöe, 2013). Patriarkatets makt handlar dock inte bara om en ideologisk manlig dominans över kvinnor utan tar sig även uttryck i
handlingar såsom våld och hot om våld samt ett av dess mer allvarliga uttryck; kontrollen av kvinnor som sexuella varelser där våldtäkt används som vapen. Det patriarkala förtrycket tar sig en mängd olika uttryck världen över, det kan handla om den sociala och sexuella
kontrollen3 som kvinnor utsätts för i västvärlden men även de olika former av kvinnoförtryck som funnits och finns i andra delar av världen, exempelvis kvinnlig omskärelse i Afrika, änkebränning i Indien och fotbindning i gamla Kina (Gemzöe, 2013).
En feministisk analys, och kanske framförallt en radikalfeministisk analys, är ett mycket användbart verktyg att använda sig av när man analyserar ojämlikheter mellan könen. Vi kopplar detta till vår konstruktionistiska utgångspunkt där vi ser denna uppdelning och
“skapande” av kön som en social konstruktion. Inom ett patriarkalt system anses män vara subjektet medan kvinnor ofta objektifieras, detta kan man se många olika exempel på i vårt samhälle, exempelvis inom tv och reklam, barnuppfostran, skönhetsideal, popkultur, med mera. Den här skillnaden mellan mannen som subjekt och kvinnan som objekt i relation till prostitution tydliggör denna socialt konstruerade skillnaden mellan män och kvinnor och blir ett tydligt tecken på olikheten könen emellan inom makthierarkin. Den här uppsatsen har inte som avsikt att fokusera på maktskillnader sexköpande män och prostituerade kvinnor emellan men vi anser att den här socialt skapade skillnaden har påverkat sexköp och sexköpare och är något som bör tas i beaktning.
3.1.1 Kritik mot termen patriarkatet
Termen patriarkatet och dess användning inom politisk teori har fått en del kritik. Bland annat kan användandet av detta begrepp ses som mycket abstrakt och dess innebörd variera kraftigt bland de som använder begreppet. Kritiker anser att användare av detta begrepp kan ha en tendens att projicera former av kvinnoförtryck som existerar idag tillbaka i tiden utan att något större bevisunderlag för detta finns, exempelvis genom att beskriva karaktäristiska manliga egenskaper utan en större historisk, social eller ekonomisk kontext (Carlsson, Esseveld, Goodman & Widerberg, 1983). Vidare finns det kritik om att användandet av patriarkatet som begrepp kan leda till att grundorsaken till kvinnoförtryck blir vad som är viktigt att studera och finna för att kunna förändra ojämlikheter män och kvinnor emellan istället för att faktiskt arbeta med dessa strukturer och göra riktig ändring (Carlsson, et al., 1983).
3 Med den sociala och sexuella kontrollen av kvinnor i västvärlden menar vi exempelvis ekonomisk
exploatering, löneskillnader, ouppnåeliga skönhetsideal, våld i nära relationer, våldtäkter, hederskultur, Hora- Madonna-komplexet, med mera.
Användandet av patriarkatbegreppet inom politisk teori kan ses som ensidigt och förenklat då det simplifierar maktstrukturer till att endast handla om kön. Termen kan även anses
förvandla män till en homogen grupp där olikheter medlemmarna emellan ignoreras
(Hunnicutt, 2009). Att se alla män som likställda i sin maktposition över kvinnor kan te sig problematiskt då det kommer till att förstå olika fenomen i samhället, exempelvis varför inte alla män köper sex eller utövar våld mot sin partner, eller varför det exempelvis finns kvinnor som, trots denna maktstruktur, utövar trakasserande handlingar mot män (Hunnicutt, 2009).
Kritik liknande dessa är något vi tagit i beaktning under arbetets gång med denna uppsats. Vi är medvetna om att ha utgångspunkten att vi lever i ett patriarkalt samhälle där det finns en tydlig makthierarki bland män och kvinnor inte är helt oproblematiskt. Den utgångspunkten kan ge en ensidig bild av de olika maktsystem som finns i vårt samhälle samt kan leda till att man bara fokuserar på att hitta de olika strukturerna som skapar dessa förtryck utan att faktiskt arbeta mot en förändring. Vi anser dock att det är mer än nödvändigt att ha en
medvetenhet om de olika strukturer inom makt som speglas i verkligheten och eftersom denna uppsats fokuserar på män som köper sex av kvinnliga prostituerade är begreppet patriarkatet mycket användbart att använda sig av i vår feministiska analys av fenomenet.
3.2 Det intersektionella perspektivet
Utöver det feministiska perspektivet har den här uppsatsen även ett intersektionellt perspektiv.
Det intersektionella perspektivet grundades av den amerikanska filosofen, aktivisten och advokaten Kimberlé Crenshaw 1989 som reaktion på genusvetenskapen och feminismens uppfattning av den diskriminering som utförs mot kvinnor endast baseras på deras
könstillhörighet, utan att ta i beaktning andra aspekter såsom exempelvis etnicitet
(Carastathis, 2016). Crenshaw (1989) menar att det inte går att förklara den diskriminering som hon och andra svarta kvinnor möter genom att bara fokusera på deras roll som kvinna eller svart, utan man måste även se till hur dessa två aspekter samspelar och reagerar på varandra (Crenshaw, 1989). Intersektionalitet skapades alltså för att bli ett viktigt verktyg i analysen av olika maktstrukturer och kategorier och hur dessa vävs samman och påverkar varandra på en komplex och dynamisk nivå (Mattson, 2010). Oftast innefattar en
intersektionell analys kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet och klass men kan innehålla fler kategorier än så. Det kan även handla om relationer mellan exempelvis individen och samhället, kulturer eller sociala konstruktioner samt den effekt dessa relationer kan ha på individens egna handlingar (Mattson, 2010).
Att använda sig av en intersektionell analys anser vi är nödvändigt i forskandet kring fenomenet män som köper sex samt vilka samhälleliga åtgärder det finns för att förebygga och förhindra sexköp. Sexköp anser vi inte uppstår i ett vakuum utan är kopplad till ett större fenomen i vår kultur och samhälle. För att effektivt kunna förhindra könshandel kan man inte endast se till själva akten av ett sexköp utan även andra aspekter måste behandlas. Aspekter såsom exempelvis könsnormer, diverse maktstrukturer, influenser från porrindustrin, generella attityder gentemot sex med mera. För att kunna behålla ett sådant mångfacetterat synsätt så är en intersektionell analys mycket användbart och något som vi i denna uppsats
valt att använda.
Uppsatsens intersektionella analys kommer framförallt fokusera på sambandet mellan kön och klass i relation till män som köper sex. Utifrån den information vi samlat in genom de
intervjuerna vi genomfört har vi sett att det är svårt att göra en större generell beskrivning av dessa män förutom i aspekter såsom utbildning, arbete, inkomst och motivation till
hjälpsökande. De män som dessa verksamheter varit i kontakt med har alltså oftast haft en högre utbildning, haft välbetalda arbeten vilket lett till en större möjlighet att finansiera sexköpet samt att de har alla haft en individuell motivation till att söka hjälp. Den här informationen kan anses leda till att män med högre klasstillhörighet är de som söker hjälp i större utsträckning vilket innebär att en stor del av sexköpare hamnar i skymundan och faller mellan stolarna, vilket också kan leda till ett stort mörkertal bland sexköpare. Dock så behövs det mer studier i detta ämne för att någon sådan slutsats ska kunna dras, men det väckte en tanke som vi tar upp närmare i uppsatsens diskussion.
4. Resultat och analys
Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur det förebyggande arbetet mot mäns sexköp bedrivs, vilken kunskap detta arbete vilar på och mer specifikt vilka resurser och metoder som socialtjänsten har att tillgång för att förebygga och förhindra att män köper sex. För att
besvara detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med representanter från olika verksamheter som i någon form erbjuder stöd eller behandling för sexköpare. I analysen av intervjumaterialet har tre teman tagits fram: Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild. Inom dessa teman finns tillhörande kategorier som presenteras närmare nedan.
4.1 Verksamhet
Uppsatsens första temaområde har vi valt att kalla “Verksamhet” med tillhörande kategorier
“Struktur”, “Arbetsfördelning” och “Styrning”. Denna uppdelning har gjorts med syftet att fånga upp delar i intervjuerna som berör de olika verksamheternas uppbyggnad utifrån tre olika infallsvinklar. “Struktur” fokuserar på verksamheternas organisering och målsättning.
“Arbetsfördelning” handlar om administration och personalfrågor. “Styrning” avhandlar avsaknaden av nationella riktlinjer för KAST-mottagningarna att arbeta utifrån, det vill säga, det finns inga gemensamma riktlinjer angående arbetssätt eller organisationsstruktur för mottagningarna att basera arbetet på. Tillsammans anser vi att de här kategorierna ger en grundlig insyn i hur dessa verksamheter är uppbyggda och fungerar
4.1.1 Struktur - verksamheternas målsättning
KAST-mottagningarna är alla drivna i kommunal regi och i vissa fall i samarbete med regionerna. Mottagningarna har startats som ett led i att uppfylla målen i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (Regeringens skrivelse 2016/17:10). Målsättningarna beskrivs lite olika av intervjupersonerna men kärnan är den
samma. Målet är att ge de män som söker hjälp hos KAST-mottagningar verktyg för att kunna sluta köpa sex, och i förlängningen motverka sexhandeln i samhället:
“Målsättningen är ju naturligtvis att de här som söker, att de ska få verktyg eller insikt att sluta med vad de söker för, att sluta köpa sex.”
- Intervjuperson 3
“Vi jobbar för att motverka och minska prostitution och människohandel för sexuella ändamål.”
- Intervjuperson 4
Målgruppen för KAST-mottagningarna är förhållandevis bred, den inrymmer alla personer som köper sex, eller upplever att de på andra sätt har problematiska förhållanden till sex och pornografi:
“Jag arbetar med personer som köper sexuella tjänster eller har funderingar på det, det kan vara mycket eller lite. Sen tar vi också emot personer som upplever att de har ett problematiskt förhållande till porr eller andra… Sexchattande exempelvis.”
- Intervjuperson 4
Intervjupersonerna uppger att det inte finns någon speciell grupp de riktar sig till förutom det som nämns i citatet ovan, den enda egentliga begränsning som finns för de som vill söka hjälp hos KAST-mottagningarna är att de måste vara över 18 år. Däremot finns ingen begränsning vad det gäller kön, även om det vanligaste är att det är män som söker sig till KAST.
4.1.2 Arbetsfördelning
Under de intervjuer vi genomfört med KAST-verksamheterna har det framkommit att majoriteten av alla KAST-verksamheter haft få anställda, på inget ställe har de varit fler än sex stycken. Den större arbetsgruppen fokuserade dock inte endast på sexköpare utan hade blandat fokus på både köpare och säljare. Många av intervjupersonerna har även uppgett att efterfrågan från män som vill ha hjälp att sluta köpa sex blivit större och det blir allt mer krävande för dessa små arbetsgrupper att hantera denna växande grupp:
“Jag har varit ensam sen start och lyckades få assistent i januari i år för jag har så många som vill komma hit. Så jag får förstärkning på halvtid och nu har jag fått förstärkning av en annan person på halvtid, så det är 1,5 tjänst just nu...”
- Intervjuperson 1
Arbetet på KAST-mottagningarna är oftast uppdelat så att arbetsuppgifterna ser olika ut för alla anställda. Dock så möter alla anställda klienterna, det vill säga män som köper sex, i olika former men främst genom samtalsbehandlingar. På grund av detta blir uppdelningen av arbetsuppgifter snarare vad man gör när man inte har samtal med klienterna:
“Vi är två stycken här på mottagningen. Båda jobbar vi ju främst med samtal sen har vi lite uppdelning när det gäller typ… Jag jobbar främst med uppsökning på nätet och min
