EXAMENSARBETE
Revisions- och konsultarvodets utveckling på Nasdaq OMX Stockholm under
perioden år 2005 till år 2012
Jim Björnfot Robin Gälman
2014
Civilekonomexamen Civilekonom
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
ii
Revisions- och
konsultarvodets utveckling på Nasdaq OMX Stockholm under perioden år 2005 till år 2012
Jim Björnfot Robin Gälman
VT 2014 Examensarbete Luleå tekniska universitet
Civilekonomprogrammet Redovisning och styrning
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
i
Förord
Detta examensarbete omfattar 30 högskolepoäng och genomfördes under perioden januari 2014 till juni 2014 i ämnet företagsekonomi med inriktning mot redovisning och styrning vid Luleå tekniska universitet.
Inledningsvis vill vi börja med att tacka vår handledare Anders Nilsson för all handledning och rådgivning han gett oss under denna tid med vårt examensarbete. Vi vill även tacka alla opponenter som gett oss värdefulla åsikter och synpunkter under arbetets gång. Slutligen vill vi även tacka Retriever AB som gett oss möjligheten att skriva detta examensarbete samt Björn Kristiansson, ledamot i Kollegiet för Svensk bolagsstyrning, som bidragit med värdefull kunskap. Utan er hade inte detta examensarbete varit möjligt att genomföra.
Luleå den 27 maj 2014.
Jim Björnfot Robin Gälman
ii
Sammanfattning
Ett flertal studier pekar på att en växande andel av revisionsbyråernas intäkter härrör från konsultuppdrag. Samtidigt debatteras det kring huruvida en revisionsbyrå bör tillåtas att utföra revisions- och konsultuppdrag i samma bolag. I Sverige finns i nuläget inget förbud mot att revisionsbyråerna i samma bolag utför konsultuppdrag parallellt med revisionsuppdrag, till skillnad från USA där det är striktare reglering. I Sverige finns en bolagsstyrningskod vid namn Svensk Kod för bolagsstyrning som infördes år 2005 och denna kod har inget förbud mot att bolag anlitar samma revisionsbyrå för både revisions- och konsultuppdrag, vilket vissa ser som ett problem. Syftet med denna studie är indelat in i tre delar. Det första delsyftet är att beskriva och analysera hur förhållandet mellan arvodet för revisionstjänster och arvodet för konsulttjänster utvecklats från år 2005 till år 2012 för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Det andra delsyftet för studien är att identifiera och analysera eventuella skillnader i utvecklingen mellan Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm från år 2005 till år 2012. Det tredje delsyftet är att identifiera och analysera eventuella mönster som tyder på att införandet av Svensk Kod för bolagsstyrning år 2005 kan ha haft påverkan på utvecklingen för revisions- och konsultarvodet. Författarna använder för studien en deduktiv forskningsansats där författarna utifrån den teoretiska referensramen formulerar fyra föreställningar, som testas mot den insamlade datan. Studien utförs som en longitudinell undersökning på ett urval av bolag, där kvantitativ sekundärdata samlas in via årsredovisningar. Den kvantitativa datan kompletteras även med en intervju, vilket ger studien kvalitativa inslag. Studiens resultat tyder på att utvecklingen för revisions- och konsultarvodet från år 2005 till 2012 för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm är varierande, där revisions- och konsultarvodet inte visar någon stabil konstant tillväxt. Resultatet visar även att utvecklingen skiljer sig mellan de tre segmenten Small-, Mid- och Large Cap, men det är svårt att utläsa några tydliga likheter eller skillnader i utveckling mellan segmenten.Några tydliga mönster som pekar på att Kodens införande år 2005 ska ha påverkat revisions- och konsultarvodet utveckling kan inte identifieras.
iii
Abstract
A number of previous studies have found that a growing proportion of the accounting firms revenue are derived from non-audit services. Simultaneously there’s an ongoing debate whether or not accounting firms should be allowed to provide both audit services and non- audit services to the same company. Currently there is no prohibition in Sweden for audit firms to provide both audit services and non-audit services simultaneously, in contrast to the US where there is stricter regulation. In Sweden there is a corporate governance code named Svensk Kod för bolagsstyrning that was introduced in the year 2005 which does not prohibit accounting firms from providing audit services and non-audit services simultaneously to the same company, which some people consider to be a problem. The purpose of this study is divided into three parts. The first one aims to describe and analyze how the relationship between audit fee and non-audit fee has developed during the period from year 2005 to year 2012 for companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm. The study also aims to identify and analyze potential differences in the development among the three segments on the Nasdaq OMX Stockholm; the Small-, Mid- and Large Cap during the period from year 2005 to year 2012. The last aim for the study is to identify and analyze potential patterns which could indicate that the establishment of Svensk Kod för bolagsstyrning year 2005 might have had some influence on the development of the audit- and non-audit fee. The authors use for the study a deductive research approach in which the authors on the basis of the theoretical framework formulate four theses, which is tested against the collected data. The study is performed as a longitudinal inquiry on a sample of companies, where quantitive secondary data is collected using annual reports. The quantitative data is supplemented with an interview, which gives the study a qualitative feature. The finding of this study suggest that development of the audit fee and non-audit fee from year 2005 to year 2012 for companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm are diverse, where the audit fee and non-audit fee shows no sign of stable constant growth. The result also indicate that the development among the three segments; Small-, Mid- and Large Cap differ, but there is no distinct differences or similarities in the development between the segments. The result of the study further shows no evidence or indications that the establishment of Svensk Kod för bolagsstyrning year 2005 have had any influence on the development of the audit- and non-audit fee.
iv
Innehållsförteckning
Förord ... i
Sammanfattning ... ii
Abstract ... iii
1. Inledning ... 1
1.1 Problemdiskussion ... 1
1.2 Frågeställningar ... 3
1.3 Syfte ... 3
1.4 Centrala begrepp ... 3
1.5 Disposition av uppsatsen ... 4
2. Teoretisk referensram ... 5
2.1 Behovet av reglering ... 5
2.1.1 Marknadsperspektivet ... 5
2.1.2 Regleringsperspektivet... 6
2.2 Teorier om införandet av reglering ... 6
2.2.1 Samhällsintresseteori... 6
2.2.2 Ekonomisk intressegruppsteori... 7
2.3 Regleringsmodeller ... 8
2.4 Regleringar mellan revisionsbyrå och klient ... 10
2.5 Självreglering... 10
2.6 Revisionsarvode... 11
2.6.1 Hur reglering och icke-reglering påverkar revisionsarvodet ... 11
2.6.2 Storlek på klienten ... 11
2.6.3 Low balling ... 11
2.7 Konsultarvode ... 12
2.8 Föreställningar ... 13
3. Metod ... 14
3.1 Forskningsansats ... 14
3.2 Undersökningsdesign... 14
3.3 Litteratursökning ... 15
3.4 Urval ... 15
3.5 Datainsamlingsmetod ... 16
3.6 Dataanalys ... 17
3.7 Reliabilitet och Validitet ... 18
4. Resultat ... 20
v
4.1 Nasdaq OMX Stockholm... 20
4.2 Small Cap ... 21
4.3 Mid Cap ... 22
4.4 Large Cap ... 24
4.5 Chitvå-test ... 26
4.6 Intervju med Björn Kristiansson i Kollegiet för svensk bolagsstyrning ... 27
5. Analys ... 29
5.1 Föreställning 1 ... 29
5.2 Föreställning 2 ... 29
5.3 Föreställning 3 ... 30
5.4 Föreställning 4 ... 31
6. Slutsatser och förslag till fortsatta studier ... 33
6.1 Slutsatser ... 33
6.2 Förslag till fortsatta studier ... 34
Referenslista ... 36
Bilagor ... 41
Bilaga 1: Beräkning av urvalsstorleken ... 41
Bilaga 2: Valda bolag på respektive segment ... 42
Bilaga 3: Tjänsteprisindex (Deflatering) ... 43
Bilaga 4: Intervjuguide ... 44
Bilaga 5: Beräkning av andelar för analys av föreställning 1 och 2 ... 45
1
1. Inledning
Kapitlet syftar till att konkretisera de frågor författarna söker svar på. Detta görs genom en inledande beskrivning av bakgrunden till problemet som leder fram till frågeställningen och syftet med studien.
1.1 Problemdiskussion
Det finns inom redovisning och revision många lagar och rekommendationer att anpassa sig efter som förändras och blir allt mer komplexa, vilket medför ökade krav (Johansson, Häckner och Wallerstedt, 2005). En tilltagande reglering av dessa har växt fram som reaktioner på olika finansiella skandaler, vilket har tydliggjort brister i det finansiella systemet som behöver rättas till. Sarbanes-Oxley Act (hädanefter SOX) och Svensk Kod för bolagsstyrning (hädanefter Koden) är exempel på sådana regleringar som är avsedd att styra redovisningen och revisionen i USA respektive Sverige (Bolagsstyrning, 2010a).
De finansiella skandalerna i Enron och Worldcom resulterade i att det i USA infördes striktare reglering och ökade krav på intern kontroll i företagen. Genom införandet av SOX år 2002 i USA strävade lagstiftarna efter att minska risken för felaktig rapportering och bedrägerier samt ge en tydligare bild av företagens finansiella ställning (Dagens Industri, 2002). För att motverka problemen likt de i Enron, där revisionsföretaget Arthur Andersen under nästan två decennier hade utfört revision och samtidigt sålt in konsulttjänster, innehöll SOX ett förbud mot att sälja in vissa konsulttjänster i de bolag revisionsbyrån reviderade (Deloitte, 2013). Som en följd av detta förbud avyttrade de stora revisionsfirmorna, utom Deloitte, sina konsultverksamheter. Trots införandet av SOX kunde Deloitte genom att sälja konsulttjänster till de företag de inte reviderade tjäna stora pengar på denna verksamhet. När de andra stora revisionsföretagen insåg detta började de återuppbygga sina konsultverksamheter igen, vilket ledde till att intäkterna från konsultverksamhet vid mitten av 00-talet återigen utgjorde en stor del av revisionsföretagens intäkter (Businessweek, 2007).
Även i Sverige restes frågan huruvida ett revisionsföretag som utför revision av ett företag samtidigt bör anlitas som konsult i samma företag. Förhållandet mellan revisionsföretaget Arthur Andersen och Enron var inte unikt, utan under denna period erhöll de stora internationella revisionsföretagen en stor del av sina intäkter från konsultverksamhet som företagsanalys, corporate finance-tjänster, skatterådgivning med mera. I många fall utfördes dessa uppdrag parallellt med revisionsuppdrag i samma företag (Svenska Dagbladet Näringsliv, 2011).
Den första juli år 2005 infördes Koden med syfte att förbättra bolagsstyrningen i svenska börsbolag och öka förtroendet för näringslivet. Koden utformades av Kollegiet för svensk bolagsstyrning med uppgift att vara normgivande för god bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag. Genom att Koden fastställer en högre norm än lagens minimikrav för vad som bedöms som god bolagsstyrning, kompletterar den aktiebolagslagen och annan offentlig reglering. Koden är en samling riktlinjer för god bolagsstyrning och ska tillämpas av bolag vars aktier tas upp till handel på reglerad marknad, det vill säga tillämpas av alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity (Swedbank, 2014).
2
Koden har många likheter med SOX, men är inte lika detaljreglerande. En viktig skillnad är att Koden inte har något förbud mot att revisionsföretaget säljer konsulttjänster i det bolag som de reviderar. Däremot anger Koden i punkt 9.3 att;
“Ersättningsutskott eller styrelse som anlitar extern uppdragstagare för sitt arbete ska försäkra sig om att ingen intressekonflikt föreligger i förhållande till andra uppdrag som denne kan ha för bolaget eller bolagsledningen.” (Bolagsstyrning, 2010b).
Det vill säga det förbud SOX valt att lägga på byrånivå för att utföra revision- och konsultuppdrag i samma bolag har kollegiet, som utformar Koden, endast på individnivå.
Koden har en självreglerande funktion, det vill säga det är ingen tvingande lag, och har sin grund i principen “följ eller förklara”, vilket innebär att ett bolag som använder Koden inte alltid är tvingade att följa varje regel i Koden (ibid). Till exempel så kan ett bolag välja en annan lösning än vad Koden föreslår, om bolaget upptäcker att en regel inte lämpar sig med hänsyn till särskilda omständigheter för bolaget. Detta ska redovisas i en årlig bolagsstyrningsrapport där bolaget ska klargöra vilken lösning de valt istället samt motivera varför man valt denna lösning. (ibid)
De stora revisionsbyråerna, PwC, EY, KPMG och Deloitte, erhåller årligen stora belopp i arvoden avseende konsulttjänster (Svenska Dagbladet Näringsliv, 2013). Enligt Johansson, Häckner och Wallerstedt (2005) använder revisionsbyråerna revisionen som ett verktyg för att sälja in konsulttjänster till sina kunder, exempelvis till storbankerna Nordea och SEB, där de tillhandahåller konsulttjänster så som värderingsfrågor, effektiviseringsanalyser och skatterådgivning. Denna strategi kallas i litteraturen för low balling och bygger på att byrån säljer in revisionstjänster till nedsatt pris för att samtidigt få möjligheten att utföra mer lönsamma konsulttjänster (Johansson et al, 2005, s. 97). Som ett exempel på detta så avsåg större delen av PwC’s fakturering till SEB, som de även reviderar, under år 2008 konsulttjänster (Svenska Dagbladet Näringsliv, 2013).
Den Europeiska Unionen (hädanefter EU) har genomfört en granskning av revisionen, som en reaktion mot finanskrisen, vilket resulterade i EU:s revisionspaket (FAR, 2014).
Revisionspaketet syftar till att förbättra revisionens kvalité samt införa regleringar för revisionsbyråerna gentemot deras klienter. Bland de regleringar som paketet innehåller kan nämnas en begränsning av vilka rådgivningstjänster som får erbjudas till revisionskunder genom en “svart lista” där rådgivningens andel inte heller får utgöra mer än 70 procent av revisionsarvodet under en treårsperiod, samt krav på byrårotation efter 10 år (ibid.). FAR, Föreningen Auktoriserade Revisorer, har en kritisk inställning till detta revisionspaket och menar att det kommer att leda till ökade kostnader för företagen som i sin tur leder till försämrad konkurrenskraft. FAR framhåller istället fördelarna med den svenska självregleringen och menar att regeringen ska utnyttja de så kallade “member states options” för att minimera den negativa påverkan som dessa utökade regleringar har på den svenska modellen för bolagsstyrning. FAR menar i en debattartikel att “detaljregler kan aldrig skapa samma förtroende som god etik, öppenhet och ansvarstagande” (ibid.).
I fråga om vilken påverkan reglering på revisionsområdet har på arvodesutvecklingen råder ingen konsensus. Vissa studier (exempelvis Krishnan, Krishnan & Song, 2010) har pekat på att reglering medfört en arvodesökning till revisionsbyråerna, medan andra studier
3
(exempelvis Kasai & Takada, 2012) funnit att arvodet till revisionsbyråerna legat på en stabil nivå efter införande av reglering.
SOX i USA innehåller som tidigare nämnts ett förbud mot att revisionsföretag säljer in konsulttjänster i bolagen de reviderar då detta ses som en intressekonflikt (Deloitte, 2013), medan Koden i Sverige, som infördes år 2005, har en mjukare reglering och ser inte heller något uppenbart problem i att samma byrå utför både revisions- och konsulttjänster i de bolag som de reviderar (Bolagsstyrning, 2010b). Nasdaq OMX Stockholm består av tre segment, där bolagen delas in beroende på deras storlek. Tidigare studier pekar på att större bolag tenderar att köpa fler tjänster utöver revision från revisionsbyrån de anlitar (Simunic, 1980; Firth, 1997; Abdel-Khalik, 1990).
Hur har revisions- och konsultarvodet utvecklats på Nasdaq OMX Stockholm? Har revisionsbyråerna valt att fokusera alltmer på konsulttjänster? Går det att se en sådan trend på Stockholmsbörsen, det vill säga utgör konsultarvodet en större andel av totala arvodet på Large Cap än på Mid- och Small Cap? Vad kan vi se för effekter sedan införandet av Koden?
1.2 Frågeställningar
Hur har arvoderingen för revisionstjänster och konsulttjänster utvecklats fram till år 2012 för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm sedan Svensk Kod för bolagsstyrning infördes år 2005?
Hur skiljer sig utvecklingen mellan de tre segmenten Small-, Mid-, och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm under år 2005 till år 2012?
Vilka eventuella mönster tyder på att införandet av Svensk Kod för bolagsstyrning år 2005 har haft någon påverkan på revisions- och konsultarvodets utveckling för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm?
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att:
Beskriva och analysera förhållandet, i andelar och absoluta tal, mellan revisionsarvodet och konsultarvodet under perioden år 2005 till år 2012 för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.
Identifiera och analysera eventuella skillnader i utvecklingen mellan Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm från år 2005 till år 2012.
Identifiera och analysera eventuella mönster som tyder på att införandet av Svensk Kod för bolagsstyrning år 2005 kan ha haft någon påverkan på förhållandet mellan revisions- och konsultarvodet.
1.4 Centrala begrepp
Revisionsarvode - Ersättning för utförd revision till en revisionsbyrå (Simunic, 1980).
Konsultarvode - Ersättning för andra utförda tjänster som till exempel skatterådgivning och redovisning än revision till en revisionsbyrå (Svanström, 2013).
Reglering - En regel eller princip för att styra beteende eller förfarande, inrättad och upprätthållen av myndighet (Deegan & Unerman, 2011).
4 Kap 1
Inledning
Kap 2 Teori
Kap 3 Metod
Kap 4 Resultat
Kap 5 Analys
Kap 6 Slutsatser Självreglering - För detta begrepp finns många olika definitioner och i denna uppsats används följande definition: “Förhållanden där berörda aktörer i större eller mindre utsträckning själva sköter normbildningen i samverkan eller samspel med den statligt institutionaliserade, offentliga rättsbildningen” (Riksdagen, 2009, s. 8).
1.5 Disposition av uppsatsen
I kapitel 2 presenteras tidigare studier samt teorier som är väsentliga för att förstå eller förklara frågeställningarna. Kapitel 3, metodkapitlet, beskriver studiens synsätt, grundläggande antaganden samt tillvägagångssätt. I Kapitel 4 presenteras studiens empiriska resultat in som sedan analyseras i kapitel 5. Analysen leder fram till slutsatser, vilka redovisas i kapitel 6, som besvarar frågeställningarna och därmed uppfyller syftet med studien.
Figur 1: Disposition av uppsatsen
5
2. Teoretisk referensram
I detta kapitel beskrivs de teorier och tidigare studier som varit av central betydelse för studien. Den teoretiska referensramen syftar till att bidra med ökad kunskap kring regleringar och revisions- och konsultarvodet, samt ligga till grund för författarnas föreställningar vilka formuleras i slutet av kapitlet.
2.1 Behovet av reglering
Debatten om huruvida revisionsbranschen är i behov av striktare reglering eller inte är ständigt pågående. Deegan och Unerman (2011) lyfter fram två olika perspektiv på reglering, free-market perspective (nedan kallat marknadsperspektivet) och pro-regulation perspective (nedan kallat regleringsperspektivet). Dessa två perspektiv ger uttryck för olika syn på om reglering är nödvändigt eller inte.
2.1.1 Marknadsperspektivet
Enligt free-market perspective finns det ingen anledning att reglera då efterfrågan och utbud kommer att skapa optimal mängd information. Stöd för detta synsätt finns att hitta i ett flertal studier, bland andra Smith och Watts (1982), som argumenterar för att det ligger i organisationens intresse att tillhandahålla tillförlitlig och efterfrågad mängd information, då de annars riskerar ökade kostnader för verksamheten som i sin tur sänker bolagsvärdet.
Detta kan förklaras med att intressenterna kan misstänka att ledningen i bolaget sätter egna intressen framför organisationens bästa om intressenterna inte får tillgång till information om verksamheten i den grad de önskar. Som en följd av detta kommer investerare inte vara villiga att betala lika mycket för andelar i bolaget vilket kommer att sänka börskursen.
Banker och andra långivare kommer att kräva en högre ränta då de ser det som mer riskfyllt att låna pengar till ett bolag de har dålig insyn i, vilket leder till att det blir dyrare att anskaffa kapital. (Deegan & Unerman, 2011, s. 62-63)
I avsaknad av reglering presenterar Deegan och Unerman (2011, s. 63) ett antal metoder för att lösa den tänkbara intressekonflikt som kan finnas mellan externa intressenter och ledningen i ett bolag. En lösning kan vara att upprätta incitamentsprogram för ledningen och genom det skapa ökad intressegemenskap mellan ledande befattningshavare och aktieägare. Ett sätt att skydda långivare är att upprätta kontrakt som anger regler för hur stora skulderna får vara i förhållande till totala kapitalet eller att vinsterna ska vara x antal gånger större än räntekostnaderna. Med ovan nämnda metoder kan det vara möjligt att harmonisera externa intressenters intressen och företagsledningens intressen.
En bristfällig revision riskerar dessutom att fördyra kapitalanskaffningen och i slutändan minska företagsvärdet, vilket blir ytterligare ett incitament för ledningen att agera på ett, utifrån aktieägarna, önskvärt sätt. Allt detta sammantaget anser förespråkare av icke- reglering medför att reglering inte är nödvändigt. Dessa menar till och med att regleringar kan vara skadliga, då de anser att varje organisation är bäst lämpad att avgöra vilken redovisningsmetod som bäst förmedlar den information som är av intresse för externa intressenter. För att ytterligare kvalitetssäkra och legitimera redovisningsinformationen föreslås en extern part som ska granska redovisningen, det vill säga utföra revision, för att reducera den upplevda risken vilket även det kan bidra till en minskad kostnad för kapitalanskaffningen för företagen. Här pekar Cooper och Keim (1983, s. 199) på vikten av att den som utför revisionen uppfattas som verkligt oberoende för att vara effektiv. (Deegan och Unerman, 2011, s. 63-64)
6
Kollegiet har uppmärksammat EU:s regleringsförslag om hur börsnoterade företag ska styras och menar att detta hotar den svenska bolagsstyrningen. Istället för att införa fler regleringar behöver Sverige stärka självregleringen inom bolagsstyrningen. Sverige anses ha en konkurrenskraftig aktiebolagslag som kompletteras med självregleringar som Koden och detta bör inte ersättas av de missriktade harmoniseringsförsök som EU lägger fram menar kollegiet (Bolagsstyrning, 2010a).
2.1.2 Regleringsperspektivet
Regleringsperspektivet ser, till skillnad från marknadsperspektivet, redovisningsinformation som en kollektiv vara som är gratis att konsumera. En kollektiv vara är en vara som det inte går att utesluta någon från att konsumera samt att varan inte förbrukas när någon konsumerar den. Ett problem som uppstår med en kollektiv vara är det så kallade free- rider-problemet, vilket leder till att verklig efterfrågan undervärderas eftersom det inte finns några incitament att betala för varan då den är gratis. Detta riskerar att leda till en underproduktion av information då det vid dessa omständigheter inte heller finns några incitament att producera varan. Som Cooper och Keim (1983, s. 190) beskriver så uppstår det i denna situation ett marknadsmisslyckande eftersom de som inte är villiga att betala för varan inte kan exkluderas från att konsumera den. För att komma till rätta med denna problematik menar förespråkare av regleringsperspektivet att regleringar är nödvändiga för att en tillräcklig mängd information ska tillhandahållas. Kritiker mot reglering menar å andra sidan att en reglering av detta kommer att leda till en överproduktion då de som efterfrågar varan överdriver sitt behov, då de är medvetna om att de inte behöver betala för varan. Denna överproduktion leder till ökade kostnader för företagen, vilket gör att det blir viktigt att hitta en balans i produktionen av information. Ytterligare argument som lyfts fram för att reglera är att alla av rättviseskäl ska ha tillgång till samma information, där regleringar ger externa intressenter en större tillit till kapitalmarknaden. (Deegan &
Unerman, 2011, s. 67f)
EU-kommissionen förefaller ha en hög tilltro till fler regleringar som till exempel revisionspaketet medan FAR istället menar att den svenska självregleringen och svenska modellen för bolagsstyrning måste försvaras (FAR, 2014). Syftet med regleringarna är att stärka bolagsstyrningen i den finansiella sektorn och på så sätt minska riskerna för kriser i framtiden (Regeringen, 2014). FAR menar istället att fler regler är krångligare och medför ökade kostnader som resulterar i en försämrad konkurrenskraft för börsbolagen samt att det grundläggande syftet, att utveckla och förstärka revisionen, har försvunnit längs vägen (FAR, 2014).
2.2 Teorier om införandet av reglering
Som beskrivet i problemdiskussionen så tillkommer ny reglering ofta som en reaktion mot uppdagade missförhållanden. Nedan presenteras två teorier som har olika syn på framväxten av ny reglering och vem den är avsedd att komma till nytta för.
2.2.1 Samhällsintresseteori
Enligt Posner (1974, s. 335) uttrycker denna teori att “reglering kommer till för att gagna samhället som helhet och för att rätta till orättvisa eller ineffektiva metoder”. Lagstiftaren ses som en neutral domare som representerar samhället och ser till allmänhetens bästa och inte har något egenintresse. Vid utformning av reglering blir det viktigt att hitta balans mellan samhällsnytta och samhällskostnad. Regleringar anses bidra till att skapa förtroende
7
för kapitalmarknaden och att denna effektivt allokerar resurser som kan omsättas i produktivitet. Posner (1974, s. 336), som kritiserar den enligt honom alltför enkla förklaring om varför reglering införs, ifrågasätter om marknaden verkligen är så bräcklig och ineffektiv om den lämnas oreglerad som denna teori vill göra gällande. Posner (1974, s.336) ifrågasätter även uppfattningen om att statlig reglering är praktiskt taget gratis.
Förespråkare för den fria marknaden ifrågasätter också om lagstiftarna verkligen har allmänhetens bästa i åtanke vid stiftandet av lagar eller finns det även ett egenintresse.
(Deegan & Unerman, 2011, s. 73)
Koden finns till för att främja god bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag, vilket innebär att bolagen drivs utifrån ägarnas intressen. Koden syftar till att främja förtroendet för bolagen i samhället samt på den svenska kapitalmarknaden. En utgångspunkt med Koden är att den ska kunna tillämpas av alla börsbolag utan höga kostnader, där en statlig reglering skulle medföra större kostnader jämfört med en självreglering som Koden (Bolagsstyrning, 2010b).
EU:s revisionspaket har tillkommit för att bland annat tydliggöra revisorns roll, öka dynamiken för större företag i deras marknadsområden, förbättra tillsynen över revisorer samt minska onödiga påfrestningar för mindre företag. Dessa övergripande mål med revisionspaketet syftar, enligt FAR, till att göra det mer rättvist i samhället. Utökade reglerna i revisionspaketet anses utgå utifrån allmänhetens bästa och inte från något egenintresse. (FAR, 2014)
2.2.2 Ekonomisk intressegruppsteori
Enligt denna teori så sammansluter sig grupper med gemensamma ekonomiska intressen och verkar för att skydda sina intressen. Grupper med intressen som står i konflikt med varandra kommer båda att försöka att påverka politiker och lagstiftare för att införa regleringar som gynnar dem själva. Denna påverkan sker ofta genom lobbyverksamhet. Det kan exempelvis handla om att företag eller intresseorganisationer använder sig utav lobbyverksamhet för att en viss typ av reglering ska ändras i syfte att gynna deras verksamhet. Denna teori bygger på tanken att reglering kommer till för att gynna enskilda intressen snarare än allmänhetens intressen, vilket innebär att inflytelserika grupper kommer ha möjlighet att forma regleringarna till deras fördel medan svagare grupper har små möjligheter att påverka politiker och lagstiftare för att skydda sina intressen. (Deegan
& Unerman, 2011)
I enlighet med denna teori menar Stigler (1971, s. 3) att staten, det vill säga lagstiftaren, är en potentiell resurs eller ett potentiellt hot för alla branscher i samhället, där branschen kan bedriva lobbying både för och emot en reglering beroende på vad som är fördelaktigt för branschen. Stigler (1971, s. 12) menare vidare att en bransch som vill påverka en reglering till deras fördel måste vara beredd att betala med det politiker behöver, det vill säga röster och resurser. Dessa resurser kan exempelvis bestå av olika former av kampanjbidrag. På grund av kostnaderna för denna process är ofta mindre branscher exkluderade från möjligheten att kontrollera lagstiftningen (ibid).
FAR menar att mer reglering som EU:s revisionspaket medför inte är optimalt för företag och revisionsbransch och leder till en sämre konkurrenskraft för företag på grund av att kostnaderna ökar. FAR försöker genom att framhäva den svenska självregleringens fördelar
8
påverka implementeringen av revisionspaketet för att minimeras dess påverkan på den svenska modellen för bolagsstyrning. Istället för denna implementering bör istället den svenska självregleringen tas tillvara, genom komplettering av Koden. (FAR, 2014.)
Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden är ett av tre organ i näringslivets självreglering där de övriga två organen är aktiemarknadsnämnden och rådet för finansiell rapportering (Bolagsstyrning, 2010b). Olika intressegrupper har i varierande utsträckning möjlighet att påverka utformningen av Koden. Medlemmarna i Kollegiet för svensk bolagsstyrning utses av föreningsstämman i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden för mandatperioder om två år med möjlighet till omval högst två gånger (Bolagsstyrning, 2010a). Att vara medlem i Kollegiet innebär att varje person ska bidra med sin personliga erfarenhet och kunskap till Kollegiets arbete. Medlemmarna ska inte heller representera något annat intresse, något som utifrån vad som beskrivits i ekonomisk intressegruppsteori i 2.2.2 möjligtvis kan ifrågasättas då denna teori anser att reglering kommer till för att gynna enskilda intressen, där inflytelserika grupper har större möjlighet att påverka utformningen av ny reglering. Kollegiets sammansättning ska ge hög trovärdighet till förvaltandet av Koden vilket uppfylls genom att medlemmarna har erfarenhet och kompetens inom privat, statligt och institutionellt ägande, internationell och svensk kapitalmarknad samt inom företagsledning och styrelsearbete. Genom att Kollegiet är inflytelserikt samt argumenterar för Kodens fördelar gentemot i deras tycke krångliga regleringar eftersträvar Kollegiet att forma regleringarna till deras fördel (Bolagsstyrning, 2010a).
2.3 Regleringsmodeller
För att förstå vad som påverkar framväxten av reglering inom redovisning har Puxty, Willmott, Cooper och Lowe (1987) utvecklat en modell genom att tolka och överföra Streeck och Schmitter’s (1985) modell för samhällelig ordning till reglering på redovisningsområdet. I enlighet med Streeck och Schmitter (1985) så talar även Puxty et al (1987) om tre extremfall när det gäller reglering, men identifierar även två blandformer som de placerar mellan dessa extremer, se figur 2 nedan.
Figur 2: Olika regleringsmodeller på redovisningsområdet (Puxty, Willmott, Cooper &
Lowe, 1987, s. 283)
Det första extremfallet kallas market, där det är marknadskrafterna som styr redovisningen, det vill säga företag redovisar den information som marknaden efterfrågar, vilket kan
9
jämföras med det som i 2.1.1 kallas marknadsperspektivet, som säger att utbud och efterfrågan skapar optimal mängd information. Idag finns det inget modernt land där utveckling och organisering av redovisning sker på detta sätt. Det andra extremfallet benämns state, där staten kontrollerar regleringen fullt ut genom olika domstolsutslag och lagstiftning som har en stor påverkan på utvecklingen för redovisningen. State kan jämföras med det som under 2.1.2 benämns regleringsperspektivet som anser att reglering är nödvändigt för att säkerställa att tillräcklig information tillhandahålls. Ett land som ligger nära extremfallet state är Tyskland. Det tredje och sista extremfallet kallas community och är underordnad market och state. Community innebär att privata intressen, exempelvis branschorganisationer, sluter sig samman utan statlig inblandning för att ingå avtal som reglerar handlandet mellan dem, vilket kan kopplas till avsnittet 2.2.2 ekonomisk intressegruppsteori som beskriver hur grupper med gemensamma ekonomiska intressen sammansluter sig för att forma reglering till deras fördel. Community existerar inte i verkligheten, men i början av detta århundrade anses USA ha varit ett exempel på detta.
(Puxty et al, 1987)
De två blandformer som Puxty et al (1987) urskiljer kallas för associationism och corporatism. När grupper i samhället förenar sig för att tillsammans fastställa restriktioner och riktlinjer råder associationism. Denna reglering har varit väldigt vanlig på redovisningsområdet, framförallt i de engelskspråkiga länderna där den privata sektorn sköter normbildningen. Revisorskåren har till exempel tagit initiativ till att sätta upp gränser för vad som är godkänd praxis samt standardisera redovisningen, där olika intressegrupper har anslutit sig efterhand vilket har lett till partssammansatta organisationer (Puxty et al, 1987).
I de fall där staten ingår i dessa partsammansatta organisationer, inte som en aktör utan som en typ av övervakare av normgivningen, talar man om blandformen Corporatism. Inom Corporatism inkorporerar alltså staten intressegrupper i sitt eget system för att sköta utformningen av regleringar. Corporatism är ett försök att tilldela intressegrupper en tydlig roll mellan staten och det civila samhället (det vill säga market och community), vilket Sverige och Frankrike är exempel på (ibid.).
Bokföringsnämnden kan betraktas som ett exempel på corporatism då det är en partsammansatt organisation som lyder under regeringen. Det är regeringen som utser ledamöterna i nämnden, där företrädare för näringsliv, branschorganisationer som till exempel FAR och myndigheter finns representerade. Nämnden fungerar som statens expertorgan på redovisningsområdet och ansvarar utveckling av god redovisningssed genom att till exempel ge ut allmänna råd och normer på redovisningsområdet. (BFN, 2014)
En annan organisation som arbetar med redovisningsfrågor är Föreningen auktoriserade revisorer (FAR). Till skillnad från BFN så är FAR inte underordnad regeringen, utan är en branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare. För att koppla till figur 2 så skulle FAR kunna betraktas som en form av associationism. Det är, utifrån figur 2, främst FARs roll som opinionsbildare som är intressant. Som opinionsbildare vill FAR påverka utvecklingen av lagstiftning och annan reglering, men de har alltså ingen direkt inflytande över utformning av lagstiftning och reglering utan indirekt i form av sakkunnig intresseorganisation (FAR, 2014).
10
Kollegiet som ansvarar för utformningen av Koden skulle kunna placeras mellan corporatism och associationism. Detta på grund av att kollegiet från början är inrättat på initiativ av både näringslivet och staten, men utan att kollegiet är underordnat staten.
Sammansättningen i den så kallade kodgruppen ska bestå av institutionellt, privat och statligt ägande där kollegiets uppgift är att vara normgivare för svenska bolag noterade på börsen (Bolagsstyrning, 2010a).
2.4 Regleringar mellan revisionsbyrå och klient
Något som ofta sker när syftet och omfattningen med revisionen ifrågasätts är att försöka stärka revisionens ansvarsområden för att upptäcka eller förhindra oegentligheter hos klienter som sedan ska rapporteras. Regleringar, självregleringar och andra försök att utöka revisionens ansvarsområden är något som ofta föregås av skandaler som leder till en granskning av branschen (Larsson, 2005).
Prem, Jasim & Bremser (2005) diskuterar de skyldigheter som revisionsbyråer har gentemot sina klienter. Revisionsbyråer har sekretess och tystnadsplikt avseende privat information som samlas in från klienten under genomförandet av uppdraget. Vidare ska yrkesmässiga normer följas som grund för att kunna ge ett yttrande om huruvida klienternas finansiella rapporter överrensstämmer med god revisionssed. När revisionsbyrån och deras klienter möter situationer där yrkesmässiga normer tillåter olika bedömningar uppstår ofta spänningar om vad som ska göras (ibid.).
Revisorerna är ålagda att agera självständigt och opartiskt när de genomför sina uppdrag gentemot klienterna samt vara objektiv i alla ställningstaganden och detta är något som ska säkerställas hos revisionsbyrån. Inför varje uppdrag ska revisorn testa om det finns några förhållanden som kan förändra förtroendet för dennes självständighet eller opartiskhet. Om det förekommer några sådana förhållanden ska revisorn tacka nej till uppdraget.
Revisorerna i revisionsbyråerna har även tystnadsplikt och får inte använda uppgifter som samlats in från klienter till sin fördel (FAR, 2011).
2.5 Självreglering
Självreglering föreligger då normbildningen gemensamt sköts av berörda aktörer som samverkar eller samspelar med den statliga offentliga rättsbildningen. Med andra ord reglerar aktörerna på marknaden sig själva utan inblandning av lagstiftningen.
Självreglering inkluderar även självregleringsorgan, till exempel Revisorsnämnden som grundats av näringslivet (Riksdagen, 2009).
Som beskrivits i inledningen så kan Koden betraktas som en självreglering och har sin grund i principen “följ eller förklara”, där berörda aktörer inte alltid är tvingade att följa varje regel i Koden (Bolagsstyrning, 2010b). Koden är självreglerande på så sätt att det är ett kollegium av representanter från både näringsliv och stat som ansvarar för utformningen av Koden (ibid.). I Sverige är revisorsprofessionen i relativt hög grad självreglerad, där medlemmarna ska anpassa sig efter gällande lagstiftning och förordningar samtidigt som de i viss utsträckning är tillåtna att utforma spelreglerna själva (Öhman, 2006).
Fördelarna med självreglering i förhållande till tvingande lagstiftning är till exempel att regleringen ofta är bättre förankrad hos berörda aktörer och beslutsfattandet är snabbare.
Nackdelarna med självreglering är en svagare övervakning och reglering, det kräver tryck
11
utifrån för att fungera bra och legitimiteten riskerar att bli sämre hos allmänheten (Riksdagen, 2009).
2.6 Revisionsarvode
Det har utförts många tidigare studier för att försöka förklara vad som påverkar revisionsarvodets nivå och variation (Gerrard, Houghton & Woodliff, 1994). Givetvis är det många variabler som påverkar hur revisionsarvodet utvecklas. De variabler som avhandlas nedan är de som författarna har ansett vara de mest väsentliga utifrån denna studies syfte.
2.6.1 Hur reglering och icke-reglering påverkar revisionsarvodet
Konsekvenserna av reglering inom revisionen har undersökts på många olika sätt. Kasai och Takada (2012) undersökte främst hur reglering och icke-reglering påverkar revisionens kvalité, men även arvodets nivå. Kasai och Takada (2012) observerade detta under en sexårsperiod och fann att revisionsarvodet ökade årligen när arvodesnivån inte var reglerad. Krishnan, Krishnan och Song (2010) analyserade hur reglering, närmare bestämt införandet av SOX, påverkade revisionsarvodet. Krishnan et al (2010) fann att revisionsarvodet var högre efter införandet av SOX jämfört med innan införandet. Ebrahim (2010) fann att införandet av mer reglering inom revisionen medfört att kostnaderna ökat hos revisionsbyråerna vilket ledde till en ökning av revisionsarvodet. Cosgrove och Niederjohn (2008) undersökte också hur reglering inom revisionen påverkar arvodet, där de menar att införandet av striktare reglering inte medfört en ökning av revisionsarvodet.
2.6.2 Storlek på klienten
Det har gjort många tidigare studier för att försöka förklara vad som påverkar revisionsarvodets nivå och variation (Gerrard, Houghton & Woodliff, 1994). Simunic (1980) och Firth (1997) fann bevis för att storleken på klienten påverkar storleken på revisionsarvodet, närmare bestämt att när storleken på klienten ökade så ökade revisionsarvodet. Orsaken till detta var att mer arbete genomförs av revisorn för att upptäcka felaktigheter och bedrägeri. Revisionsarvodet kommer att öka i avtagande takt eftersom revisorn kommer att uppnå stordriftsfördelar när storleken på klienten ökar (Gerrard et al, 1994).
Palmrose (1986a) studie fann också att revisionsarvodet ökar när storleken på klienten ökar, vilket stödjer Firth (1997) och Simunic (1980). Palmrose (1986b) fann även att större klienter tenderar att köpa mer tjänster i förhållande till mindre klienter.
2.6.3 Low balling
DeAngelo (1981) visade att revisionsbyråer använder sig av low balling vid upphandlingar när hög konkurrens råder. DeAngelo (1981) menar att revisionsarvoden sätts lågt initialt för att sedan öka de nästkommande åren. Johansson, Häckner & Wallerstedt (2005) förklarar low balling som ett fenomen där revisionsbyråerna säljer sina revisionstjänster till ett lågt pris till sina klienter för att istället kunna sälja sina konsulttjänster dyrt till samma klient.
Johansson et al (2005, s. 95) uttrycker det som att revisionsbyråer ”tar igen på gungorna vad de förlorar på karusellerna”.
Hård konkurrens mellan revisionsbyråerna kan leda till att låga priser sätts på revisionstjänsterna om intäkter från andra tjänster kan kompensera detta. Hillison och Kennelley (1988) talar om revisionstjänster som en lockvara, där det nedsatta priset på
12
revisionstjänsterna kompenseras av att byrån samtidigt får möjlighet att sälja in konsulttjänster.
2.7 Konsultarvode
En stor andel av många revisionsbyråers intäkter kommer från andra tjänster än revisiontjänster (Ezzamel et al, 1996; Turner et al, 1999; & Hopwood et al, 1990). Abdel- Khalik (1990) menar att revisionsbyråernas ekonomiska aspekter har förändrats eftersom de flesta revisionsbyråer genererar en större del av sina intäkter från att erbjuda allt mer konsulttjänster. Genom att erbjuda revisionstjänster och konsulttjänster som gemensamma produkter kan synergieffekter uppnås som brukar kallas för kunskapsöverföring (Abdel- Khalik, 1990). Vidare menar Abdel-Khalik (1990) och Simunic (1984) att klienter måste köpa revisions- och konsulttjänster från samma revisionsbyrå för att kunskapsöverföring ska möjliggöras. Genom kunskapsöverföring möjliggörs kostnadsbesparingar vilka kan överföras till klienten via ett lägre revisions- eller konsultarvode (Simunic, 1984).
Simunic (1984) fann i sin studie att klienter som både köper revisions- och konsulttjänster betalar ett högre arvode än klienter som bara köper revisionstjänster samt att större klienter tenderar att köpa mer konsulttjänster jämfört med mindre klienter. Här fann dock Abdel- Khalik (1990) resultat som talar emot Simunic (1984). Abdel-Khalik (1990) fann att klienter som både köper revisions- och konsulttjänster inte alltid tenderar till att betala ett högre arvode jämfört med klienter som bara köper revisionstjänster samt att större klienter inte alltid tenderar att köpa mer konsulttjänster jämfört med mindre klienter.
Huruvida en revisor bör erbjuda andra tjänster än revisionstjänster till sina klienter är ett omstritt ämne som är under debatt i flera länder enligt Firth (2002). Anledningen till att det är ett omstritt ämne är på grund av att revisorns oberoende kan försämras eller påverkas genom att andra tjänster än revisionstjänster erbjuds till klienterna (Barkess & Simnett, 1994).
Firth (1997) menar att revisionsbyråernas arvode från konsulttjänster i förhållande till revisionstjänster har ökat och att detta är en trend som sker i större delen av världen.
Hillison och Kennelley (1988), Palmrose (1986b) samt Abdel-Khalik (1990) anger att den proportionella andelen av den totala vinsten som erhålls från revisionsarvoden har minskat. Här visade Palmrose (1986b) i hennes studie att ungefär 84 % av företagen köpt mer konsulttjänster än revisionstjänster. Clatworthy, Mellett och Peel (2008) analyserade hur revisions- och konsultarvodet utvecklats under en sjuårsperiod inom den offentliga sjukvårdssektorn i England, där de till skillnad från Palmrose (1986b) fann att konsultarvodet hade minskat rejält jämfört med revisionsarvodet som hade ökat.
Konsultarvodet hade minskat med ungefär 60 % och revisionsarvodet hade ökat med ungefär 88 %.
En studie publicerad av Whitehouse (2010) visade också att konsultarvodet hade minskat och revisionsarvodet ökat. Under tidsperioden 2002 till 2008 analyserades detta och det visade sig att revisionsarvodet utgjorde en större del av det totala arvodet under alla år förutom 2002. Under 2002 uppgick konsultarvodet till 51 % av det totala arvodet medans 2008 uppgick konsultarvodet bara till 20,32 % av det totala arvodet. Ett viktigt förhållande att ta hänsyn till i Whitehouse (2010) studie är att den är utförd i USA efter SOX’s införande. Som vi beskrivit tidigare så innebar införandet av SOX att revisionsbyråerna
13
blev förbjudna att utföra en rad olika konsulttjänster i företag de reviderade, vilket så klart bidragit till detta resultat.
Hillison och Kennelley (1988) menar att revisionsbyråerna erbjuder fler konsulttjänster till klienter för att bibehålla tillväxt på marknaden. Hillison och Kennelley (1988) och Craswell (1992) talar om att revisionstjänsterna, som tidigare nämnt, ses som en lockvara. Craswell (1992) fann i sin studie en minskning av revisionsarvodet i förhållande till konsultarvodet.
2.8 Föreställningar
På grund av att dessa studier är gjorda i olika länder, under olika tidsperioder och under skilda förhållanden, har författarna till dessa funnit resultat som i vissa fall motsäger varandra.
Både Firth (1997) och Simunic (1980) har funnit att större klienter betalar ett större revisionsarvode, men samtidigt har Gerrard et al (1994) visat att revisionsarvodet inte ökar i samma takt som klienten växer.
Med stöd av ett flertal av tidigare nämnda studier, bland annat Firth (1997) och Abdel- Khalik (1990), finns det tecken på att allt mer av både totala arvodet och vinsten härrör från konsulttjänster, där Palmrose (1986b) funnit att större klienter tenderar att köpa fler tjänster utöver revision, det vill säga konsulttjänster. Dessutom ger Hillison och Kennelley (1988) stöd för att low balling-strategier leder till en prispress på revisionstjänster.
Kasai och Takada (2012) visade i sin studie att revisionsarvodet ökade årligen när det inte var reglerat. Både studien av Krishnan, Krishnan och Song (2010) och studien av Whitehouse (2010) fann att införandet av SOX bidragit till ett högre revisionsarvode, där Whitehouse (2010) även fann att konsultarvodet minskat.
Utifrån dessa studier med hänsyn till rådande reglering på revisionsområdet i Sverige har författarna utformat fyra föreställningar:
Föreställning 1: I större börsbolag utgör konsultarvodet en större andel av det totala arvodet till revisionsbyråerna än i mindre börsbolag.
Föreställning 2: I större börsbolag ökar konsultarvodets andel av totala arvodet till revisionsbyråer i snabbare takt än i mindre börsbolag.
Föreställning 3: Efter införandet av Svensk Kod för bolagsstyrning år 2005 har revisions- och konsultarvodet ökat i reella tal hos svenska börsbolag oavsett storlek.
Föreställning 4: Svensk Kod för bolagsstyrning har bidragit till en ökning av revisions- och konsultarvodet.
14
3. Metod
Detta kapitel beskriver hur författarna gått tillväga i arbetet med studien för att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna. Författarna redogör för uppsatsens synsätt, metodval samt grundläggande antaganden.
3.1 Forskningsansats
Det analytiska synsättet utgår ifrån att verkligheten är objektiv. Detta synsätt ser det som att helheten är summan av delarna, alltså att det inte finns några synergier. Verklighetens olika delar kan sättas samman till en helhet. Med detta synsätt ville författarna, som beskrivits i syftet, beskriva och analysera hur förhållandet mellan arvodet för konsulttjänster och revisionstjänster utvecklats från år 2005 till år 2012 för ett urval av bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm för att kunna dra slutsatser om hur detta förhållande ser ut överlag på Nasdaq OMX Stockholm och på de tre segmenten, samt försöka identifiera eventuella mönster som tyder på att Svensk kod för bolagsstyrning kan ha haft en påverkan på denna utveckling. Som en förutsättning i det analytiska synsättet har författarna befintlig teori samt tidigare studier och ett på förhand antal givna tekniker för att bygga upp föreställningar som prövas. (Abnor & Bjerke, 1994.)
Författarna genomförde studien med en deduktiv forskningsansats. Utifrån tidigare studier och befintliga teorier utformade författarna föreställningar som sedan prövades mot empirisk data. Med utgångspunkt i det författarna vet inom ämnet och de teoretiska överväganden som rör ämnet, bevisar eller motbevisar författarna en eller flera hypoteser som genomgår en empirisk granskning (Bryman & Bell, 2005, s. 23).
Kvantitativ metod är en forskningsstrategi som lägger tonvikten på kvantifiering när det gäller insamling och analys av data och att ett deduktivt synsätt föreligger, där t yngden ligger på prövning av, i denna studie, föreställningar (Bryman & Bell, 2005, s. 40).
3.2 Undersökningsdesign
Vid en longitudinell studie studeras ett urval först en gång och sen minst en gång till vid ett annat tillfälle (Bryman & Bell, 2005, s. 592). I denna studie har författarna studerat ett urval av företag under flera år, närmare bestämt under tidsperioden år 2005 - 2012.
Författarna valde för undersökningen en longitudinell design eftersom denna typ av design gör det möjligt att kartlägga förändringar över tid, till skillnad från exempelvis tvärsnittsdesign (Bryman & Bell, 2005, s. 70). Genom att använda denna typ av studie fick författarna fram data för att identifiera eventuella förändringar i arvodering för konsulttjänster och revisionstjänster under vald tidsperiod. I en longitudinell studie skiljs det mellan panelundersökning och kohortundersökning. I en panelundersökning fokuseras det på ett urval och en datainsamling vid minst två tillfällen. I en kohortundersökning väljs det ut antingen en hel grupp, med viss gemensam egenskap, eller ett slumpmässigt urval ur denna grupp. Eftersom författarna har fokuserat på ett urval av företag och samlat in data vid fler än två tillfällen så lämpar sig en panelundersökning bäst. (ibid.)
Eftersom Kodens påverkan på revisions- och konsultarvodet är svår att utläsa utifrån tidsserien valde författarna att komplettera den kvantitativa studien med intervjuer som medförde att studien även fick kvalitativa inslag (Bryman & Bell, 2005, s. 508-509).
15 3.3 Litteratursökning
Under studiens inledning satte författarna av mycket tid till att hitta tidigare studier som rörde frågeställningarna, där vi använde oss av databaserna Primo, Proquest, Scopus och EbscoHost. Författarna använde sig även av kurslitteratur som till exempel böckerna Uppdrag Revision (Johansson, Häckner & Wallerstedt, 2005), Redovisningsteori: -policy och praxis (Kristina Artsberg, 2005) och Financial Accounting Theory (Deegan &
Unerman, 2011) för att hitta lämplig teori samt boken Företagsekonomiska forskningsmetoder (Bryman & Bell, 2005) för att planera den empiriska studien. De sökord författarna använt sig av när tidigare studier söktes var: low balling, audit fees, non-audit fees, regulation och audit regulation. Författarna använde sig även av kedjesökningar, det vill säga att sökorden kombinerades med varandra, för att få en så bred sökning som möjligt.
3.4 Urval
Studien genomfördes på bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm, som är uppdelad i tre segment: Small Cap, Mid Cap och Large Cap. På Small Cap listas bolag som har ett börsvärde mindre än 150 miljoner euro. På Mid Cap listas Bolag som har ett börsvärde mellan 150 miljoner euro och 1 miljard euro och bolag som har ett börsvärde på över 1 miljard euro listas på Large Cap (Swedbank, 2014). Vidare valde författarna att analysera revisionsarvodet och konsultarvodet i dessa tre segment eftersom i enlighet med årsredovisningslagen 1 kap 3 § p.4 så klassas alla företag på Small-, Mid- och Large Cap som större företag. Stora företag är enligt årsredovisningslagen 5 kap 21 § tvingade att ge information i sin årsredovisning om deras arvoden till revisorer. Vidare ska de även precisera hur stor del av ersättningen som härrör från revisionsuppdrag, skatterådgivning, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget samt övriga tjänster.
Tabell 1: Fördelning av antal bolag på Nasdaq OMX Stockholm.
Segment Antal (st) Andel (%)
Small Cap 111 43,9
Mid Cap 78 30,8
Large Cap 64 25,3
Totalt 253 100
Som framgår av tabell 1 fanns totalt 253 stycken bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under år 2014, vilket ligger till grund för beräkningen av urvalsstorleken. Av dessa bolag fanns 111 stycken (43,9%) på Small Cap, 78 stycken (30,8%) på Mid Cap och 64 stycken (25,3%) på Large Cap. På grund av tidsskäl var det inte möjligt att analysera alla bolag och därför valde författarna att göra ett slumpmässigt urval av varianten proportionellt stratifierat urval. Detta eftersom författarna ville redovisa resultaten för varje segment, men även att dessa resultat skulle vara representativt för hela Stockholmsbörsen (Bergström et al, 1993:1240). Efter urvalet valde författarna att endast studera revisions- och konsultarvodena för moderbolagen, inte för hela koncernen, eftersom vissa koncerner hade bolag som var noterade på utländska börser. Om författarna hade studerat revisions- och konsultarvodena för hela koncerner fanns risken att resultatet hade blivit missvisande på grund av att bolag på utländska börser som inte berörs av svensk reglering inkluderats i resultatet (Bryman & Bell, 2005, s. 71).
16
Författarna valde att arbeta med en konfidensgrad på 95 % eftersom det är vanligt i statistiska undersökningar. Det innebär att det korrekta värdet ligger inom intervallet med 95 % säkerhet (Bryman & Bell, s. 269). En tillåten felmarginal måste bestämmas innan ett urval görs, vilket bestämdes till 0,08 (Bergström et al, 1993:1240). Författarna använde en formel för att beräkna urvalsstorleken som gav en urvalsstorlek på 95 stycken bolag (se bilaga 1). Detta gjorde författarna för att minska urvalet på grund av att tiden inte hade räckt till om författarna valt alla 253 stycken bolag på Nasdaq OMX Stockholm.
Fördelningen av stickprovet i varje segment skedde proportionellt utifrån den totala populationen. Tabell 2 visar hur de 95 bolagen fördelade sig inom varje segment.
Författarna tog även hjälp av en slumpgenerator på www.slump.nu vilken genererade slumpade siffror, vilka angav vilka bolag författarna skulle välja på respektive segment.
Vilka bolag som genererades framgår av bilaga 2
Tabell 2: Fördelning av urvalet om 95 bolag på respektive segment på Nasdaq OMX Stockholm.
Segment Antal (st) Andel (%)
Small Cap 42 43,9
Mid Cap 29 30,8
Large Cap 24 25,3
Totalt 95 100
Tabell 2 visar fördelningen av urvalet på respektive segment på Nasdaq OMX Stockholm.
Av tabellen framgår att 42st (43,9%) finns på Small Cap, 29st (30,8%) på Mid Cap och 24st (25,3%) på Large Cap.
3.5 Datainsamlingsmetod
Data över bolagens revisions- och konsultarvoden samlades in genom en skrivbordsundersökning där författarna använde sig av www.bolagsfakta.se för att få tillgång till årsredovisningarna för bolagen i urvalet. De årsredovisningar som inte fanns att tillgå där fick författarna söka upp på varje bolags hemsida. Datainsamling skedde med genomgång av årsredovisningarna för de utvalda företagen för bokslutsåren 2005 - 2012.
Denna tidsperiod valde författarna på grund av att tillgången till årsredovisningar innan år 2005 var begränsad samt att Koden infördes år 2005. Den empiriska datan, det vill säga revisions- och konsultarvode för observerad tidsperiod, sammanställdes i Microsoft Excel och beskrevs i tidsserier. En tidsserie betyder att en eller flera företeelser observerats vid olika tidpunkter för att kunna ge en bild av utvecklingen under observerad period, men kan även vara av betydelse för att kunna konstruera prognoser för framtida utveckling (Lindén, 1981). Att framställa tidserien tydligt är viktigt när utvecklingen över tid ska visas, där frekvensaxeln (y-axeln) bör börja från noll. Genom att använda sig av stapeldiagram ges en klar bild av enskilda antal mellan olika tidpunkter samtidigt som det visar förändringen över tid (ibid).
Författarnas sammanställningar med data om bolagens revisions- och konsultarvoden och vilket segment de tillhör analyserades därefter med avsikten att leda till slutsatser avseende faktiskt läge och trend för börsbolagens ersättningar till revisionsfirmorna utifrån arvode för revision i förhållande till arvode för konsulttjänster samt om införandet av Koden kan ha påverkat utvecklingen för arvodena (Bryman & Bell, 2005, s. 70).
17
För att rensa för effekten av inflation valde författarna att deflatera de nominella arvodesbeloppen (se bilaga 3), vilket författarna ansåg gav en bättre bild av den reella utvecklingen. Som deflator valde författarna att använde det så kallade tjänsteprisindexet, TPI, då det ansågs vara det index som var mest lämpligt för ändamålet. Eftersom studien utgår från år 2005 valde författarna att ha detta år som basår vid deflateringen av revisions- och konsultarvode. (SCB, 2008)
Eftersom det förelåg en problematik med att utifrån tidsserierna utläsa om införandet av Koden hade påverkat utvecklingen för revisions- och konsultarvodet valde författarna att genomföra en intervju för att söka svar på frågan. Intervjun genomförde författarna med Björn Kristiansson, som är ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning eftersom författarna ansåg att Björns kunskap om Koden kunde bidra till att besvara de frågeställningar som inte resultatet från tidsserierna besvarade. Författarna valde att använda sig av en semistrukturerad intervju som innebär att personen intervjuas med hjälp av öppna frågor (Bryman & Bell, 2005, s. 363). Författarna utformade en intervjuguide (se bilaga 4) som bestod av 15 stycken frågor som berörde frågor om reglering, självreglering, revisions- och konsultarvode samt Svensk Kod för bolagsstyrning. I den semistrukturerade intervjun utgick författarna från att först ställa öppna frågor och sedan mer detaljerade frågor som berörde arvodena och Koden för att övergången mellan frågorna skulle bli naturliga där syftet med intervjun var att få personens syn på saken (ibid).
3.6 Dataanalys
Författarnas studie fokuserade på siffror som analysenhet och detta analyserades via tidsserieanalys och chitvå-test som slog fast huruvida hypoteserna stämde eller inte.
För att analysera hur förhållandet mellan arvodet för konsulttjänster och revisionstjänster utvecklats under perioden år 2005 till år 2012 på Small-, Mid- och Large Cap använde författarna sig av en tidsserieanalys. I tidsserieanalysen redovisades konsultarvodet och revisionsarvodet i varsin stapel för respektive år där det framgick hur mycket respektive arvode uppgick till. Y-axeln i tidsserien angav beloppet för konsult- och revisionsarvode och X-axeln anger respektive år. Tidsserierna kompletterades med en trendlinje baserad på ett glidande medelvärde. Det glidande medelvärdet för respektive år beräknades som ett snitt för de två senaste åren vilka tilldelats lika vikt, vilket innebär att författarna använt ett enkelt glidande medelvärde. Då författarna endast hade en tidsserie över åtta år ansåg de att ett glidande medelvärde beräknad med ett snitt på två år var mest lämpligt. Som en följd av att författarna valde ett snitt på två år ansåg de att det var mest lämpligt att tilldela åren lika stor vikt för att undvika att stora avvikelser under enskilda år fick för stor påverkan på trendlinje. (Lindén, 1981)
Författarna genomförde ett så kallat chitvå-test med hjälp av Microsoft Excel för att analysera resultaten. Ett chitvå-test analyserar om det finns en skillnad mellan grupper (Bryman & Bell, 2005, s. 270). Eftersom delsyftet med studien var att analysera utvecklingen mellan Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm från år 2005 till år 2012, ville författarna se om det skiljde sig mellan de tre olika segmenten. Inför testet utformades föreställningar och i testet prövades om förekomsten av ett antal olika utfall överrensstämmde med föreställningen vid en angiven signifikansnivå. Signifikansnivån (p) är den risknivå forskaren är beredd att anta då slutsatser dras om att det finns ett samband
18
mellan två variabler. Författarna valde att använda signifikansnivån (p) 0,05, som är en av de vanligaste att använda, eftersom risken för att felaktigt förkasta nollhypotesen endast är 1 på 20 (ibid). Efter testets genomförande förkastas föreställningen eller så förkastas den inte, vilket leder fram till en slutsats (Bryman & Bell, 2005, s. 269).
3.7 Reliabilitet och Validitet
Validitet svarar på frågan om studien mäter det den avser att mäta. Validitet handlar om att bedöma om slutsatserna från uppsatsen hänger ihop eller inte samt besvarar frågeställningarna och uppfyller syftet (Bryman & Bell, 2005, s. 94). Reliabilitet svarar på frågan om resultaten från undersökningen blir likadant om den skulle genomföras igen eller om tillfälliga eller slumpmässiga betingelser kan ha påverkat resultaten. Reliabilitet handlar alltså om överrensstämmelsen, pålitligheten och logiken hos ett mått på ett begrepp. Det som ska mätas ska vara relevant i förhållande till frågeställningarna (Bryman & Bell, 2005, s. 95).
Författarna har ämnat fokusera på frågeställningarna och syftet genom hela uppsatsprocessen, vilket förhoppningsvis har bidragit positivt till att uppnå syftet och att besvara frågeställningarna. Genom en kritisk inställning till källorna samt användande av vetenskapliga artiklar som är “peer-reviewed” har författarna strävat efter att hitta vetenskapliga artiklar med hög trovärdighet. Författarna intervjuade en ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning som besitter kunskap gällande uppsatsens frågeställningar.
Genom att intervjua en ledamot för Kollegiet erhöll författarna svar från en person som var väl insatt i Koden. En möjlig nackdel med att intervjua en representant för Kollegiet var att denne inte skulle vara opartisk och författarna riskerade att få subjektiva svar, vilket är något författarna fick ta hänsyn till vid analys av intervjun.
Eftersom författarna samlade in data från lagstadgade årsredovisningar framgick det tydligt hur mycket arvoderingen för konsultarvode och revisionsarvode uppgick till vilket bör ha inneburit att resultaten från undersökningen blir likadan om den genomfördes igen (Bryman
& Bell, 2005, s. 94-95). Som tidigare nämnt valde författarna att studera moderbolagets revisons- och konsultarvoden. En möjlig problematik med detta var att författarna inte kunde kontrollera om enstaka bolag i vissa fall låtit kostnadsföra ett dotterbolags revisions- och konsultarvode i moderbolaget. Författarna var medvetna om problem av detta slag, men ansåg trots det att moderbolagets, inte koncernens, revisions- och konsultarvode var det som lämpade sig bäst att studera. Resultatet för vårt urval avser att spegla utvecklingen för hela Nasdaq OMX Stockholm, men risken finns alltid att de bolag som exkluderats via bortfall besitter gemensamma egenskaper som kvarvarande bolag saknar vilket kan leda till att resultatet inte blir representativt för hela Nasdaq OMX Stockholm (Bryman & Bell, 2005, s. 71).
Då författarna genomförde ett slumpmässigt urval om 95 stycken företag uteslöts bolag från uppsatsen vilket kan medföra att en liknande studie på andra slumpmässigt utvalda bolag kan ge delvis andra resultat. Sedan kan även företag som till exempel finns på Small Cap under ett visst år istället finnas på Mid Cap eller Large Cap nästa år. Det kan också vara så att företag går i konkurs, köps upp, avnoteras eller slås samman med andra bolag mellan åren och inte finns med på Small-, Mid- eller Large Cap under nästkommande år (Bryman
& Bell, 2005, s. 70). Ett slumpmässigt urval medför att risken för annorlunda resultat
