Idrottslärarens status
- En kvalitativ intervjustudie om idrottslärarens och ämnet idrott och hälsas status
PE-teachers status
- A qualitative interview study about PE-teacher and PE-educations status
Therese Sköld
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskap/Lärarprogrammet
15 hp
Handledare: Pernilla Hedström Examinator: Owe Stråhlman 2017-01-20
Sammanfattning
Den här är en kvalitativ undersökning där sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts på fem flickor och en pojke i åldern 15-17 år. Syftet med studien var att få reda på elevers perspektiv på idrottslärarens status. Data samlades in genom en tematisk analys. Resultatet från analysen delades in ifyra huvudteman; Hälsa, Väljs bort, Professionell och Framtid.
Resultatet visade på att respondenterna vet att ämnet är viktigt för deras Hälsa.
Respondenterna finner glädje i fysisk aktivitet medan de blir deppiga vid inaktivitet.
Respondenterna har själva uppfattat att skolan har blivit mer stillasittande och anser att fler av deras klasskompisar bör vara mer fysiskt aktiva i skolan eftersom de inte har någon fysisk aktivitet på fritiden. I kapitlet Väljs bort, påpekar respondenterna att ämnet idrott och hälsas status är lägre gentemot andra ämnen. Fast att respondenterna vet vikten med fysisk aktivitet valde de bort idrott och hälsa för ett teoretiskt ämne. De flesta påpekade att idrott och hälsa har en lägre status än de teoretiska ämnena. Respondenterna tänker på framtiden. Teoretiska ämnen är enligt dem mer viktig i framtiden när de ska välja sin universitetsutbildning.
Läraren som Professionell är det som respondenterna vill diskuterade mest om i intervjuerna. Respekten gentemot elev till lärare och lärare till elev anser vara en avgörande faktor för idrottslärarens professionalitet. Någon förklarade att det finns förutbestämda roller där kärnämneslärarna har högre status än idrottsläraren.
Sist men inte minst diskuterades ämnet och idrottslärarens Framtid. En elev tror att i framtiden kommer färre elever delta på lektionen vilket kommer göra att idrott och hälsa får ännu lägre status. Elevens motivering är att vi prioriterar alfabetet mer än fysiskt aktivitet i skolan. Samma gäller lärarens status. De förklarar att lärare är ärare och de är svåra att förändra. Idrottsläraren kan lyssna på elevernas önskemål och sedan förändra sin
undervisningsmetod eller upplägg för att göra sina elever nöjda, sen kan idrottslärarna inte göra mycket mer.
Nyckelord: Elevers perspektiv, lärare i ämnet idrott och hälsa, ämnet idrott och hälsa.
Abstract
This is a qualitative study where six semi-structured interviews were five girls and one boy aged 15-17 participated. The purpose of the study was to find out students perspective on PE-teacher status. Data were collected through a thematic analysis. The result of the analysis, I divided into four main themes; Health, Deselected, Professional and Future.
The results showed that the students know that PE-education is important for their Health.
They find joy in physical activities while students become depressed when they are physical inactive. Students have realize that school has become more sedentary, and considers that more of their classmates should be more physically active in school, because they have no physical activities after school. In the chapter Deselected, students pointed out that PE-educations status is lower than other subjects. Although students know the importance of physical activity they chose theoretical subjects before PE-education. Most pointed out that PE-education have a lower status than the theoretical subjects. Students think about the future, theoretical subjects are according to them more important in the future when choosing a university education.
During the interviews the students wanted to discuss the teacher as a Professional. Respect between student and teacher and teacher to student is a decisive factor for a PE-teacher professionalism. One student explained that there are predetermined roles where core content teachers have higher status than PE-teacher.
Last but not least students discussed PE-education and PE-teacher's Future. One student believe that in the future fewer students will show up at class which will result in that PE-education get even lower status. The respondent motivation is that we prioritize the alphabet more than we are physical active in school. The same thing applies to teacher's status. Students explain that teachers will always be teachers and they are therefor difficult to change. PE-teachers can listen to their students' wishes and then change the teaching method or approach to make their students happy, then the teachers cannot do much more.
Keyword: PE-education, PE-teachers, student’s perspective.
Innehållsförteckning
1. Inledning _____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte ______________________________________________________________ 2 1.2Frågeställning _______________________________________________________ 2 2. Litteraturgenomgång ___________________________________________________ 3 2.1 Begrepp och definitioner _______________________________________________ 3 2.1.1 Ämnet idrott och hälsa enligt Lgr11 __________________________________ 3 2.1.2 Status __________________________________________________________ 4 2.2 Tidigare forskning ____________________________________________________ 4 2.2.1 Ämnet idrott och hälsas status _______________________________________ 4 2.2.2 Lärarens status ___________________________________________________ 5 2.3 Teoretiska utgångspunkter ______________________________________________ 6 3. Metod ________________________________________________________________ 8 3.1 Urvalskriterier _______________________________________________________ 8 3.2 Datainsamlingsmetod _________________________________________________ 8 3.3 Genomförande _______________________________________________________ 8 3.4 Databearbetning______________________________________________________ 9 3.5 Reliabilitet __________________________________________________________ 9 3.6 Validitet ___________________________________________________________ 10 3.7 Etiska överväganden _________________________________________________ 10 4. Resultat ______________________________________________________________ 11 4.1 Hälsa _____________________________________________________________ 11 4.2 Väljs bort __________________________________________________________ 12 4.3 Professionell _______________________________________________________ 14 4.4 Framtid ___________________________________________________________ 16 5. Diskussion ___________________________________________________________ 19 5.1 Resultatdiskussion ___________________________________________________ 19 5.2 Metoddiskussion ____________________________________________________ 22 5.3 Slutsats ___________________________________________________________ 23 Referenser _______________________________________________________________ 25 Böcker _______________________________________________________________ 25 Elektroniska källor _____________________________________________________ 26 Bilagor ____________________________________________________________________
Bilaga 1 ________________________________________________________________
Bilaga 2 ________________________________________________________________
1
1. Inledning
Läraryrkets status har länge uppfattats som lågt jämfört med andra yrken. I den internationella studien TALIS 2013 nämner de att 5 % av de svenska lärarna upplever att deras yrke har en hög status (Skolverket, 2014).
Enligt Bourdieu (1995) finns det olika sociala rum. I det sociala rum som vi människor befinner oss i finns det uppbyggda skillnader, skillnaderna är inte biologiskt betingade utan är olika uppsättningar av kapital; socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Det är kapitalformerna som skapar individens position i samhället och de olika samhällsgrupperna exempelvis yrken.
I skolans värld är det lärarnas ämnen som delar in dem i olika samhällsgrupper.
Hardmans undersökning från (2008) visar på idrottslärarens1status är lägre gentemot andra ämnen i flera olika länder. Idrottsläraren har sämre betalt och har sämre arbetsförhållanden än sina kollegor. Annerstedt (2001) hävdar att det beror på de traditionella värderingarna till teoretisk kunskap. Idrott och hälsa anses som ett ämne som inte ger någon livsnödvändig kunskap, då ämnet anses handla om fysisk aktivitet och inte bidra till elevernas kognitiva utveckling, vilket ses som skolans viktigaste uppdrag.
Anledningen till att ämnet idrott och hälsa finns med i läroplanen är att man har gjort ett antagande där fysisk aktivitet bidrar till elever utveckling i social färdighet, moraluppfattning, lydnad och hälsa. Idrott och hälsa har även moment som inte sätts ihop till en enhet, samt att idrott och hälsa inte är ämnesöverskridande till samma grad som andra teoretiska ämnen (Annerstedt, 2001).
Annerstedt (2001) förklarar vidare att detta avspeglas till lärarens status. Idrottslärare har genom historiens gång haft lägre lön och fler undervisningstimmar än lärare inom teoretiska ämnen. Mot denna bakgrund skapades ett intresse av att se elevers perspektiv på idrottslärarens status. Har eleverna samma perspektiv som det som belysts ovan eller har eleverna ett annat perspektiv på idrottslärarens status?
1 Idrottsläraren – Benämns egentligen Lärare i ämnet Idrott och Hälsa. Men för att få ett bättre flöde i texten kommer det fortsättningsvis att skrivas ut som idrottsläraren.
2
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka elevers perspektiv på idrottslärarens status.
1.2 Frågeställning
Hur upplever eleverna ämnet idrott och hälsa?
Hur upplever eleverna ämnet idrott och hälsas status gentemot andra ämnen?
Hur upplever eleverna idrottslärarens status gentemot andra ämneslärare?
3
2. Litteraturgenomgång
2.1 Begrepp och definitioner
2.1.1 Ämnet idrott och hälsa enligt Lgr11
I Lgr11 definierar Skolverket (2011) ämnet idrott och hälsa som ett ämne där eleven ska utöva fysisk aktivitet. Eleven ska få redskap för att kunna leva ett hälsosamt liv under uppväxtåren.
Eleverna ska även under skolåren bemöta olika element och miljöer (Skolverket, 2011).
Undervisningen i idrott och hälsa ska också utveckla eleverna rörelseförmågor genom att bemöta och skapa ett intresse för flera olika aktiveter. Idrott och hälsa är inte bara ett ämne där eleven övar på den allsidiga rörelseförmågan utan den utvecklar också en social förmåga, då eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och sin respekt till andra individer. Ämnet idrott och hälsa ska ge kunskap om hur fysisk aktivitet påverkar människans psykiska och fysiska välbefinnande (Skolverket, 2011). Skolverket förklarar i Lgr11 ”genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och
förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten” (Skolverket, 2011.
Sid 2).
Genom att ha ett centralt innehåll kan idrottsläraren och eleverna se hur eleverna ska utveckla de olika förmågorna. I det centrala innehållet finns det tre områden Rörelse, Hälsa och livsstil och friluftsliv och utevistelse. Dessa tre områden är en form av riktlinjer som eleverna ska kan efterfölja för att uppnå de olika förmågorna (Skolverket, 2011).
4 2.1.2 Status
Enligt Nationalencyklopedin (NE) är status ”inom sociologins benämning på en persons ställning i en grupp eller gruppens ställning i samhället. Enligt Max Weber är status ett relationellt fenomen, dvs. den är avhängig andras värdering av de attribut som utmärker personen eller gruppen i fråga. Senare sociologer har i större utsträckning förstått en viss status som är förknippad med en viss samhällelig position. Status kan vara tillskriven, dvs. bero på börd, kön, ålder, etnicitet, ras e.d., eller förvärvad, dvs. ett resultat av utbildning, yrke eller talang” (NE, 2017).
Medan i Svenska akademins ordlista definieras status:
”₁status
ställning; socialt anseende
₂status
medicinskt tillstånd; ett s. quo bibehållande av nuvarande läge”. (SALO, 2013)
2.2 Tidigare forskning
2.2.1 Ämnet idrott och hälsas status
Idrott och hälsa är idag ett ämne som har fått allt mindre timmar i den svenska timplanen. Från Lgr80 till Lpo94 gick ämnet idrott och hälsa minus 77 timmar (Sandahl, 2005).
I en studie från Hardman (2008) beskriver lärare från olika länder hur ämnet idrott och hälsa idag nedprioriteras av samhället. Familjer förstår inte vikten med idrott och hälsa för eleverna. Skolans huvudmän stödjer inte ämnets lektioner eftersom betyget i idrott och hälsa inte räknas som ett slutbetyg. Detta är något som återfinns i flera länder. Lärarna förklarar att det beror på flera saker, en svag läroplan, inga öronmärkta timmar för idrott och ämnets bortfall i elevers slutbetyg innan universitet (Hardman, 2008).
I Hardman (2008) undersökning beskriver lärarna hur flera lärare inom ämnet inte har rätt utbildning eller saknar en rättvis utbildning. Lärarna är utbildade inom idrott och hälsa men saknar hjälpmedel och tydliga riktlinjer som andra akademiska ämnen har. Det gör att lektionen uppfattas mer som en lek- och springlektion.
I Sverige är idrott och hälsa idag inte samma ämne som det var under tidigt 1900-tal.
Idrott och hälsa blir mer ett teoretiskt kunskapsämne än ett praktiskt kunskapsämne (Sandahl, 2005). Enligt Thedin Jakobsson (2005) var idrott och hälsa ett ämne med fokus på lek och idrott.
5
Idag ligger fokus på rörelse, hälsa och livsstil och friluftsliv. I skollagen belyser de vikten av fysisk aktivitet. Skolan har ett rörelseuppdrag där elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet, vilket idag har hamnat hos ämnet idrott och hälsa (Meckbach & Larsson, 2014).
Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. (Skolverket, 2011. Sid 1).
Samhället ser ämnet mer som praktiskt än teoretiskt och vägen till att få idrott och hälsa som ett akademiskt ämne har varit svår. Kopplingen mellan teori och praktik har varit bristfällande och kampen mellan disciplin, akademiskt synsätt samt yrkesprofessionen har varit ett tydligt problem (Annerstedt, 2001). Det tog lång tid innan ämnet fick sitt godkännande som ett akademiskt ämne (Meckbach & Larsson, 2014).
Idrottsämnet och idrottsläraren måste hitta en väg ut ur den identitetskris som finns i Sverige. För att lyckas behövs det ett nödvändigt agerande som stärker professionaliteten och undervisningskvaliteten (Annerstedt, 2001). Annerstedt (2001) hävdar att det är först då ämnet får samma betydelse som på början av 1900-talet då eleverna hade fysisk aktivitet dagligen.
2.2.2 Lärarens status
Dagligen rapporterar sociala medier att läraryrkets status är lågt. Dåliga löner för dåliga arbetsförhållanden (Hardman, 2008). Lewins (2014) utredning om kommunaliseringens förändring av Svenska skolan förklarar att kommunaliseringen skulle förbättra både kvalitén och effektiviteten i skolan. I stället har resultatet blivit raka motsatsen, studieresultaten har sjunkit och skolan likvärdiga bedömning försämrats (SOU, 2014).
Lewin hävdar att i flertal studier är läraren skolans viktigaste resurs, för att ge läraren en högre status behöver lärarna ges de bästa förutsättningar för att bedriva en god undervisning.
Skolor och skolsystem med framgång har fått välutvecklade hjälpmedel för lärarens professionella utveckling genom att ge lärarstudenter en bra utbildning men även ge dagens lärare fortbildning, ämnesfördjupning och tydligare kunskapsmål. För målet är att utveckla och anpassa undervisningen för varje enskild elev (SOU, 2014).
Larsson (2014) antyder att undervisning med kroppslig kompetens behöver ha en lärare med förmågan att sätta ihop kropp med rörelse tillsammans med humanbiologi. Läraren ska inte bara ha ett kroppsligt perspektiv till ämnet utan också ta med sociala och kulturella
6 perspektiv (Larsson & Meckbach, 2014).
Lewin (2014) hävdar att arbetsuppgifter och arbetsvillkor är avgörande för yrkets status och dess professionalism. Varje dag måste läraren bemöta en teaterscen, där ska läraren stå och skapa ett intresse hos den ganska ointresserade publiken. Läraren måste visa hela sin personlighet och detta hämtar läraren från sin professionalism. Professionalism i detta fall är inspiration från kunskap och kompentens. Lewin (2014) nämner att lärarens professionalism är avgörande när det kommer till ämneskunskaper och pedagogisk kompetens.
Sjöberg (2011) beskriver hur staten under 1990-talet framställde läraryrket som professionellt. Den förändrande styrningen av skolan skapar nya visioner och ambitioner för den professionella läraren. Om skolans ämne hade vart mer målstyrda skulle läraren få en större frihet vilket i sitt led ger läraren en ökad status. Målsättningen var att bli ”Europas bästa skola”.
I stället blev läraren en ”kvalitetssäkrande tekniker”, läraren försöker hantera statens krav och visa sin egen kunskap samt elevers kunskap. Det mål som staten eftersökte under 1990-talet hamnade i skymundan, Lärarförbundet menar att det är lärarens uppdrag att visa samhället om sin ställning och status. Professionalisering handlar om självständighet och kontroll över yrket och kunskapsfältet, vilket Lärarförbundet inte har lagt en större vikt vid (Sjöberg, 2011).
Lewin (2014) förklarar också att dagens kommunala huvudmän och enskilda huvudmän nedvärderade läraryrket vilket i slutändan är en av orsakerna till att yrket är oattraktivt. Men det beror inte bara på huvudmännens agerande, det handlar om löner, den ökande arbetsbördan, minskat inflytande och samhällets utveckling. Medan samhällets akademiska utbildningsnivå har ökat har läraryrket exklusivitet sjunkit.
2.3 Teoretiska utgångspunkter
Teoretikern Bourdieus (1999) undersökningar om de sociala rummet efterliknar de traditionella forskningsmetoderna som kallas klassanalys och studier av social stratifiering. Det sociala rummet är en form av system där relationer mellan olika sociala grupper (klasser eller yrkesgrupper) styrs av centrala dimensionerna kapitalvolym och kapitalstruktur (Bourdieu 1999). I alla vetenskap finns det klassificeringsproblem, men inom samhällsvetenskap finns det ett stor problem, det är politiska problem där man vill göra reella grupper, vilket efterliknar den marxistiska teorin. Enligt Bourdieu (1999) gav Marx inga givande lösningar utan praktiska felaktiga lösningar. Med det sociala rummet försvinner problematiseringen om att klasser finns eller inte.
7
Dessa klasser bestäms utifrån interaktion, regler och värderingar. I det sociala rummet finns det alltid en dominerande klass vilket kallas överklassen. Bourdieu (1999) formade även fram begreppet kapital. Bourdieu (1999) hävdar att det beror på tre faktorer; den ekonomiska där företagsledare och andra yrkeskategorier har en framträdande roll vilket kallas ekonomiska kapital och den andra är den kulturella faktorn där individer med yrken inom konst, utbildning eller litteratur har en avgörande roll vilket är kulturellt kapital. Den tredje och sista är individens tillgångar från relationer och kontakter som kallas socialt kapital (Bourdieu, 1999).
När dess värde erkänns av andra representanter inom samma område bildar de tillsammans ett symboliskt kapital. Symboliskt kapital är en form av att visa sin tillhörighet, ens värderingar eller normer som olika grupper står för eller inte står för. Det kan vara t.ex.
kläder, hobby m.m. Det kan också vara sociala erfarenheter, kollektiva erfarenheter och sätt att tänka (Bourdieu, 1999).
Även i det sociala rummet infaller också begreppet habitus. Habitus är förhållandet mellan samhället och den individuella människan (Bourdieu & Passeron, 1990). Bourdieu hävdar att människans sociala status bestäms efter hur välanpassad människan är efter de existerande normer och regler. Habitus bidrar till att människans sociala position i samhället överförs till nästa generation. Habitus är en omedveten faktor som individuellt eller kollektivt påverkar människans vanor. Med detta menas att människan inte är medveten om det sociala rummets regler och värderingar (Bourdieu & Passeron, 1990).
8
3. Metod
3.1 Urvalskriterier
I studien deltog fem respondenter mellan 15-17 års ålder. Respondenterna går mellan 9:e klass och 2:a året på gymnasiet. Något som fanns alltid i åtanken var att komma ifrån det extra steget med att ha målsmans tillåtelse att intervjua deras barn. Urvalet har gjorts efter respondenternas lektioner, respondenterna behöver ha ämnet idrott och hälsa minst en gång i veckan.
Detta är ett handplockat urval. Ett handplockat urval gör att intervjupersonen handplockar sina intervjudeltagare för få bäst information till studiens syfte. När ett urval togs fram utgick man från faktorer som är relevant till studie (Hassmén & Hassmén, 2008).
3.2 Datainsamlingsmetod
För att få in datamaterial till studien har en kvalitativ metod använts. Den kvalitativa metoden var djupintervjuer med en semistrukturerad intervjuguide.
Intervjuguiden har utformas med hjälp av handledning från en lärare. Det är 13 frågor som inriktar sig på ämnet idrott och hälsa, status och idrottslärarens status (se bilaga 1).
3.3 Genomförande
Intervjuguiden konstruerades före studiens undersökning och gavs till respondenterna innan intervjun startade. I brevet fick respondenten information om de fyra etiska kraven;
Nyttjandekravet där vetenskapsrådet (1990) tydligt beskriver att det insamlade materialet inte får användas eller lånas ut till icke-vetenskapliga studier. Konfidentialitetskravet ska skydda respondenterna identitet. Samtyckekravet är regler där forskaren måste få ett samtycke från förälder eller ungdomar över 15 år. Informationskravet ser till att respondenterna får rätt information innan studiens undersökning startar, den ska innehålla respondentens rättigheter i studien och vad studien ska undersöka. I brevet framgick det också att intervjun kommer att spelas in. Alla intervjuer skedde vid en plats som respondenterna hade valt.
När inspelningen var igång efterfrågades i fall respondenterna gick med på intervjun för att uppfylla samtyckeskravet. Alla respondenter fick samma intervjufrågor men fick olika följdfrågor beroende hur de svarade. Intervjuerna pågick i ungefär 25-30 minuter. Efter intervjun stängdes ljudinspelningen av och respondenterna fick möjlighet att ställa frågor om de undrade över något.
9
3.4 Databearbetning
Databearbetningen har efterföljts av Braun och Clarke (2006) tematiska analys, den är både flexibelt och praktiskt. Den tematiska analysen innefattar sex olika steg.
Steg ett är att bekanta sig med informationen från intervjuerna, vilket är de transkriberade texterna. Texterna granskas noggrant. I steg två skapas idéer och intressanta stycken från texterna lyfts ut. Hjälp tas genom att använda överstryckningspenna eller post-it lappar. Det gör att man minns viktiga meningar, citat och gemensamt ämne. Vid steg tre sorteras texten in i olika egenskaper och ämnen till gemensamma kategorier. Detta kallas prototeman.
Prototeman har tagit form under analysens gång. Prototeman kommer till slut bli huvudtemana i resultatkapitlet. Steg fyra är granskning där man försöker se temats samband till ämnena och egenskaperna. För att kontrollera sambandet läser man om texten ett flertal gånger. Steg fem är där temat kopplas ihop med undersökningens frågeställning och letar efter en relevans från intervjuerna till studiens frågeställning. Steg sex är det sista steget vilket ska redogöra hela processen i en rapport (Braun & Clarke, 2006).
3.5 Reliabilitet
I kvalitativa undersökningar är reliabilitet ”[…] huruvida intervjupersonerna kommer att förändra sina svar under en intervju och huruvida de kommer att ge olika svar till olika intervjuare.” (Kvale & Brinkman, 2009. Sid 263).
Intervjupersonen hade 13 frågor att utgå ifrån. Varje respondent fick samma utgångsfrågor men beroende på hur respondenten svarade ställdes andra följdfrågor. Detta gör att intervjupersonen kan låta respondenten berätta hur den upplever de olika frågorna som ställs utan att styra svaren, men intervjupersonen kan också styra tillbaka om diskussionen faller bort från ämnet.
För att stärka reliabiliteten genom hela studien användes en ljudinspelning under varje intervju. Transkriberingens syfte var också ett moment för att få hjälp till analysen, samt öka tillförlitligheten i resultatsammanställningen.
Genom att ge respondenten ett informationsbrev (bilaga 2) innan varje intervjun, kunde respondenterna skapa en egen bild av ämnet och reflektera kring ämnet, vilket kan underlätta för respondenterna. Samtliga intervjuer ägde också rum i miljöer där respondenten inte kunde bli avbruten av utomstående faktorer (Kvale & Brinkman, 2009).
10
3.6 Validitet
Validitet i kvalitativa undersökningar är intervjupersonens hantverksskicklighet.
Intervjupersonen behöver följa fyra steg (1) tematisering, (2) planering, (3) intervjuns genomförande, (4) transkribering och analys för komma fram till giltiga teman (Kvale och Brinkman, 2009).
För få en trovärdig validitet i arbetet har intervjupersonen använts sig av en datainsamlingsmetod och en tematisk analys, dessa två metoder ökar möjligheten till kvalité på undersökningens resultat (Braun & Clarke, 2006). Den tematiska analysen är väl beprövad och enkel att bearbeta studiens material med. Intervjuerna har spelats upp ett flertal gånger för att undvika missuppfattningar eller efterlämna viktiga information. Enligt Braun och Clarke (2006), stärks undersökningens validiteten av dessa tillvägagångsätt.
3.7 Etiska överväganden
Utgångspunkten i etiskt övervägande efterföljer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (1990), baserat på de fyra forskningsetiska principerna konfidentiellt, nyttjande, samtycke och informationskrav. I genomförandets kapitel beskrivs dessa krav kort och hur de uppfylldes genom alla intervjuer.
I studien kunde det garanteras att respondenterna uppfattade frågorna som icke stötande, eftersom frågorna inte riktades emot respondenterna utan studien ville veta elevernas uppfattning om ett ämne och yrke. Respondenterna fick även ett informationsbrev där de fick reda på vad studiens temaområde berörde och vad intervjun hade för syfte. Utifrån informationsbrevet kunde respondenterna själva ta ställning till ämnet och huruvida de vill besvara frågorna eller inte. Informationsbrevet efterföljer de fyra etiska kraven, nyttjandekravet, samtyckekravet, informationskravet och konfidentialitetskravet.
11
4. Resultat
Efter en analys i studiens material och frågeställningar har fyra huvudteman skapats.
Huvudteman Hälsa, Väljs bort, Professionell och Framtid formats fram.
4.1 Hälsa
Det första temat är Hälsa, eleverna beskriver ämnet idrott och hälsa som en kurs där kroppen och rörelse är i fokus. Respondenterna anser att fler elever blir stillasittande både i skola och på fritiden. De tycker att idrottsläraren ska skapa ett intresse hos de elever som rör sig för lite, -att vilja utföra mer fysisk aktivitet. En av respondenterna antar att om eleverna bli väldigt stillasittande kommer många elever tycka att det bli jobbigt att ha idrott och kommer då inte gå på lektionen. Respondenten antar att de elever som är fysiskt inaktiva tycker ämnet idrott och hälsa är jobbigare än vad de elever gör som är fysiskt aktiva på sin på fritiden.
I skolan är det mycket stillasittande. För mig är det lagom eftersom jag rör mig på fritiden men för de elever som inte rör sig på fritiden är det för lite.
Respondenterna diskuterar också den psykiska hälsans påverkan av den fysiska hälsan.
Om eleverna rör sig för lite mår de dåligt. Dessa respondenter rör sig mycket på fritiden och ser den fysiska aktiviteten som ett hjälpmedel för att slappa av under de teoretiska lektionerna eftersom fysisk aktivitet alltid funnits runt omkring dem med föreningsidrott, friluftsliv m.m.
När jag inte har det blir jag deppig. Jag kan slappna av från de teoretiska ämnena.
Flera av respondenterna tycker att deras perspektiv på idrott och hälsa har förändrats genom åren. När de var yngre var idrotten en arena där det inte fanns någon teoretisk lektion utan allt var en praktisk lektion. Det var lekar, bollsporter och elevernas förståelse för varför vi är fysiskt aktiva föll i skym undan. Medan idag i skolan får de ett ämne där de får en förståelse om ergonomi, träningslära och musklernas funktion. Men respondenterna påpekade också att när de var yngre var de inte rädda för att testa nya moment.
Det var mycket lek. Jag tänkte inte på vilka muskler jag använde eller på min kondition. Jag var heller inte lika rädd som jag är idag. I 1:an är ingen rädd för en boll medan idag är flera bollrädda.
12
Sammanfattningsvis visade resultatet att respondenterna har en förståelse för varför vi har ämnet idrott och hälsa samt dess inverkan på deras psykiska och fysiska hälsa. Respondenterna finner glädje i fysisk aktivitet medan de blir deppiga vid inaktivitet. Men hälsan inom ämnet berör inte bara deras kroppar utan deras klasskompisars kroppar. De har själva uppfattat att skolan har blivit mer stillasittande och de anser att fler av deras klasskompisar bör röra på sig mer i skolan eftersom de inte har någon fysisk aktivitet på fritiden.
Respondenterna påpekade också att de har fått en bättre teoretisk grund när de har blivit äldre. De förstår varför människan rör på sig och hur muskeln fungerar, samt hur de ska bära och lyfta rätt för att undvika skador. Medan de upplevde att idrotten på låg och mellanstadiet var en lektion där de lekte mer än att ge barnen en förståelse för varför vi har idrott och hälsa i skolan. De alla påpekade vidare att idrotten är ett roligt ämne som varierar sig mycket från de vanliga teoretiska ämnena.
4.2 Väljs bort
Nästa tema som skapade var Väljs bort. Respondenterna förklarade att ett ämne väljs efter elevers intryck av lektionen och läraren. Om ämnet är roligt och givande då väljer man de ämnet. Även deras självförtroende är avgörande – ju bättre självförtroende ju mer gillar de ämnet. Men respondenternas intryck av ämnet idrott och hälsa var olika. Några tycker att idrott och hälsa är ett av de ämnena som ha låg status medan några andra tycker att alla ämnena har samma status.
Men man tycker inte idrott är så viktigt jämfört med andra ämnen? Det är mycket skoj och lek.
Alla respondenter tycker att idrott och hälsa är ett ämne där man leker av sig. Någon beskrev lektionen som ett vuxendagis. Flera förklarade att de inte behöver tänka på samma sätt som på en teoretisk lektion som matematik eller engelska, vilket gör ämnet roligt men inte givande. På lektionerna är det mycket bollsporter och respondenterna tror att de har
bollsporter för att läraren inte har någon god kunskap eller lyssnar till den majoritet som är duktig inom idrotten. Några respondenter såg ämnet idrott och hälsa som flummigt eftersom det är mycket ståhej och lektionen efterliknar en rast mer än en lektion. Detta ”Eftersom man inte behöver ta ämnet så seriöst.”
Några av flickorna i studien belyste också om en orättvis bedömning från läraren då killarna fick mer uppmärksamhet och beröm än tjejerna. Om tjejerna skulle få beröm är de tvungna att prestera lika bra som de duktiga killarna. Något annat som respondenterna
13
påpekade var ämnet status gentemot andra ämnen. De flesta påpekade att idrott och hälsa har en lägre status än de teoretiska ämnena. Respondenterna fick ta ställning till om vilken uppgift de skulle ha lagt mest tid på och majoriteten svarade fysik istället för idrott och hälsa. De alla hade en snarlik motivering till varför de hade valt ämnet fysik istället. De tänker på framtiden.
Ämnet fysik är enligt dem mer viktig i framtiden när de ska välja sin universitetsutbildning.
Idrott och hälsa är ett ämne som får en hög social status då det är roligt men när det kommer till den kulturella statusen med utbildning och skolvärlden är den väldigt låg.
Respondenterna upplever att de praktiska ämnena är allmänt låga och att göra saker med händerna t.ex. bild, musik och idrott signalerar inte en akademisk framtid.
Flera respondenter förklarade på liknande sätt att de kan missa åtta stycken idrottslektioner och ta igen det de har missat men du kan inte ta igen åtta stycken svenskalektioner eftersom det är mycket teori och där får de ny kunskap efter varje lektion. En av anledningarna till att det hellre missa idrott än svenska är också ämnets uppfattning.
Respondenternas egna teorier är att de skolkande eleverna tycker lektionen är tråkig och upprepande. De gör samma saker varje år. Orientering, simning, friidrott och bollsporter.
Respondenterna tycker att det borde finnas en utveckling inom ämnet eftersom de själva undrar över varför de måste gå på en lektion när de redan har kunskap om ett moment. De ser inte vikten av återupprepning och utveckling.
En respondent hävdar också att om varje lektion i idrott och hälsa hade varit teoretisk hade den eleven satsat på idrott och hälsa för då gäller det att hänga med precis som i de andra teoretiska ämnena. För nu kan du missa flera lektioner och ändå få ett högt betyg samt att du inte behöver plugga på ämnet för de har redan lärt sig det mesta om den fysiologiska kroppen i ämnet biologi eller i något annat No-ämne.
En annan respondent förklarade att när man får en bok i handen blir eleverna mer seriösa – de måste hänga med på genomgångarna för sen kommer det ett prov. Respondenten påpekar också att de gör prov på idrotten men de känns inte så seriösa. Respondenterna talar också emot sina åsikter då de säger att ämnet idrott och hälsa blir tråkigt med teorilektioner för de vill vara fysisk aktiva. Medan några få respondenter påpekade att de såg alla ämnena lika, alla ämnena har samma akademiska status. De hade valt att göra de olika uppgifterna utefter hur stora de är och inte efter vilket ämne de har. Respondenterna förklarade att det inte är ämnet som det är fel på med de få teoretiska lektionerna utan det är lärarna som måste göra lektionerna mer intressanta och givande. Fysik och idrott och hälsa ger samma meritpoäng förklarade en respondent så det spelar ingen roll men hen vill se en lektion där läraren ger eleverna möjlighet för att få se och lära sig och testa på för att sedan koppla det till något teoretiskt ex kondition
14 och hjärtat.
Jag tror att man allmänt tycker idrott är ett flummigt ämne och därför får läraren en lägre status. Det är mycket ståhej och vi leker mycket. Det blir lite som att ha rast. Eftersom man
inte behöver ta ämnet så seriöst, man inte behöver ämnet när man ska söka till universitet.
Sammanfattningsvis förklarade respondenterna varför ämnet inte har en lika hög status som de teoretiska ämnena svenska, matematik och engelska. Enligt dem handlar det om intryck till ett praktiskt ämne med lite teori. Flera av dem tycker att ämnet inte har en påverkan på deras framtid som de teoretiska ämnena har. Respondenterna påpekar att ämnet idrott och hälsa borde blir mer teoretiskt men de vill ha kvar den praktiska undervisningen. Idrottsläraren har en jobbig roll där de ska skapa något intressant och givande i det komplexa ämnet. För alla lärare vill ju att eleverna väljer deras ämne först och prioriterar deras ämne först och där ligger idrott och hälsa efter gentemot de teoretiska ämnena.
4.3 Professionell
Ur materialet skapades även temat Professionell. En lärares professionalitet är a och o för elevernas undervisning. Respondenterna beskriver vilka lärare som är bra och vilka lärare som är mindre bra och idrottslärarna hamnar i de bra kategorierna. Respondenterna förklarade hur deras idrottslärare är idag då de går på högstadiet och gymnasiet.
När de fick frågan vad är det de gör för skillnad menade respondenterna att lärarna är mer engagerade i elevernas resultat och att de har en ordinarie idrottslärare med utbildning och inte vikarier. En respondent hade biträdanderektorn i ett helt år och den här rektorn ska sätta ett rättvist betyg, vilket inte går eftersom rektorn inte är legitimerad. En respondent säger:
Just nu har vi en bra lärare, vi har haft typ fyra olika lärare.
Idag beskriver alla att de har en idrottslärare som har en hög status medan ämne idrott och hälsa har en låg status. De beskriver lärarnas lektioner och hur lärarna undervisar och som respondenterna påpekade tidigare tycker de att innehållet under lektionen är viktigt.
Steget från högstadiet till gymnasiet är det en stor skillnad på förklarar respondenterna.
De får skriva träningsdagböcker, läraren är noggrann och skämtar med sina elever vilket nästan ingen av eleverna hade erfarit innan. Respondenterna känner även en större motivation nu då läraren vågar ställa krav på sina elever och sätter mer rättvisa betyg på gymnasiet än på
15
högstadiet. Respondenterna beskriver från sina erfarenheter att idrottsläraren inte har varit sträng under deras lektioner och de elever som inte lyssnar och bråkar på lektionerna kommer undan, men de är också kluvna då de försöker jämföra deras tidigare lärare med den läraren de har idag. Ingen av respondenterna kritiserade sin nuvarande lärare utan bara sin tidigare idrottslärare. Respondenterna berättade att de tidigare lärarna var slappa, griniga och favoriserat sina elever och sedan hade de flera fantasilösa lektioner.
Det är lättare att komma undan om läraren inte är sträng. Oftast har det vart att idrottsläraren inte är sträng.
Efter att alla respondenter hade svarat att de tycker om ämnet fick de följdfrågan ”Har du alltid tyckt så om idrott och hälsa?” De flesta sa faktiskt nej, det var en som svarade ja. De har haft lärare som inte inspirerar och inte brinner för sitt ämne. En respondent förklarade att hen hade en lärare som körde sin grej och lyssnade inte på elevers synpunkter. Men hon gick på lektionen för hon var tvingad dit och försökte göra det bästa utav det vilket inte var det optimala.
Det respondenterna diskuterade mest om var respekten gentemot elev till lärare och lärare till elev. Någon förklarade att det finns förutbestämda roller där kärnämneslärarna har den högsta statusen, högre än idrottsläraren. Det är samma respondent som berättade att läraren påverkar ämnet och ämnet påverkar läraren. Dessa faktorer upplevs gå hand i hand då flera av deltagarna håller med i hens resonemang.
Sedan förklarade alla vad de eftersöker hos en lärare som ska få respekt. Läraren ska vara engagerad och då menar eleverna att läraren ska vara engagerad i sina elever och ämnet. Sen behöver en idrottslärare vara glad och rolig. Respondenterna vill kunna ha en avslappnad dialog med sin lärare både i och utanför klassrummet.
Det respondenterna inte diskuterade lika mycket om var lärarens kunskapsbas, de bryr sig inte lika mycket om vad läraren kan eller inte kan. De letar efter personliga egenskaper hos sin idrottslärare.
Det respondenterna uppskattade mest hos en lärare är variationen och att lärarna är stränga under lektionen. Varje respondent hade någon lärare i olika ämnen som de respekterade. Alla dessa egenskaper fanns med. Men att läraren är sträng är något viktigt för eleverna, de förklarade hur lektionerna blir lugnare, det gör läxorna eftersom de vill göra läraren nöjd men läraren ska inte ge för mycket läxor för då är läraren jobbig och tråkig.
En lärare får sin status efter hur den beter sig och vilka uppgifter den gör samt engagemang. Jag
16
berätta om att min engelskalärare fick mer respekt och status än min idrottslärare och det beror på att hon är mer engagerad när det gäller planeringen och elevkontakten.
Det beror som sagt hur de uppför sig. Min idrottslärare idag har högre status för han är kunnig, intressant och skämtar mycket.
En lärare med bra egenskaper som snäll, lite sträng är en bra lärare som får respekt. Min svenska och SO-lärare har fått stor respekt eftersom hon är rolig gör varierande uppgifter. Sen tror jag också en idrottslärare har stor respekt eftersom hon vågar att säga ifrån när någon pratar. Hon gör det på ett bra sätt.
Sammanfattningsvis upplevs idrottslärarens professionalitet vara lägre än hos de flesta andra ämneslärarna. Respondenterna förklarar att ämnet och lärarna måste bli mer tydliga.
Speciellt i de lägre åldrarna. De flesta tycker att idrottsläraren i de lägre åldrarna inte var någon idrottslärare som de vill ge sin respekt till. De kritiserar också skolans roll då de har haft outbildad personal som ska försöka ge rättvisa betyg.
Allt det här är fram till gymnasiet men när respondenterna började gymnasiet fick de ett nytt perspektiv på lärarens professionalitet. Idrottslärarna upplevs nu vara mer engagerade och ämnet har blivit roligt igen. Läraren påverkar sitt ämne och ämnet påverkar läraren.
Respondenterna försökte ett flertal gånger genom hela intervjun berätta att det finns flera faktorer som påverkar lärarens status och professionalitet.
4.4 Framtid
Det sista temat som skapades var Framtid, som handlar om ämnet och idrottslärarens framtida status.
Om vi börjar med ämnet idrott och hälsa så tror majoriteten av respondenterna att ämnet kommer förändras. De tror ämnets innehåll kommer blir annorlunda. Momenten som ergonomi, styrketräning och träningslära kommer bli allt större. Respondenterna anser att det är behövligt att ämnet idrott och hälsa får samma status som de andra ämnena men också att det blir mer teoretiskt i de yngre klasserna. De vill ha en bra grund med sig när de kommer till gymnasiet.
Respondenterna fick också frågan om det behövs mer timmar i idrott och hälsa. De var då kluvna för de vill ha mer timmar i idrott och hälsa då de vill vara fysiskt aktiva mer under dagarna samtidigt få med sig teori. Men samtidigt vill respondenterna inte att idrott och hälsa ska konkurrera ut de andra ämnena.
En respondent påpekade att alla ämnen bör få samma status. Inte att ett ämne är viktigare än något annat. Samma respondent tror att i framtiden kommer mindre elever delta på lektionen
17
vilket kommer göra att idrott och hälsa kommer få ännu mindre status. Respondentens motivering är att vi prioriterar alfabetet mer än fysisk aktivitet. Respondenten anser vidare att utan rörelse kommer framtidens elever att ha det svårt med koncentration och får det svårt i skolan. En av respondenterna går faktiskt ut från sina teoretiska lektioner för att sträcka på sig och för att få röra armar och ben. Lektionerna är från 50 minuter till 2 timmar och eleven behöver pauser för att kunna koncentrera sig.
En annan respondent påpekade att eleverna behöver få en bättre förståelse för ämnet för då kommer eleverna ta ämnet mer seriöst. Den respondenten vill ha idrotten som ett kärnämne för då tror hen att eleverna lägger mer vikt på ämnet och tar med sig sin kunskap in till framtiden men detta är politiska beslut som måste tas och där vet vi inte hur det kommer se ut i framtiden påpekade eleven. Hen beskriver det så här:
Men om mindre elever kommer till lektionerna så tappar läraren och ämnet status. Något inom mig säger att det kommer att hända.
Ett fåtal respondenter tror att ämnet kommer bli oförändrat eftersom de ser alla ämnen som lika. Det blev en diskussion kring frågan om de olika ämnenas status. En av respondenterna undrade varför ett ämne ska förändras och få en högre status än ett annat ämne. Medan den andra hävdade i sin intervju att ämnet kommer bli oförändrad. Hen tror att allt utvecklas med tiden men hen har inte tänkt på dessa frågor innan så respondenten har inte riktigt någon teori och har inget svar. Samma respondent tror också det beror på hur utvecklingen går -om ämnet blir intressantare då kommer ämnets få högre status.
Den kommer nog vara samma. Om inte ämnet förändras eller utvecklas. För jag tror inte att ämnet kommer att utvecklas.
När vi går över till idrottslärarens framtidsroll så var majoriteten överens om att den kommer att förbli oförändrad alltså tvärtemot vad de sa om idrottslärarens ämne.
Respondenterna förklarade att lärare är ju lärare och de är svåra att förändra på. Det beror på lärarens roll och vad de kommer att göra med den. Läraren kan lyssna på elevernas önskemål och sedan förändra sin undervisningsmetod eller upplägg för att göra sina elever nöjda. Vissa lärare har högre status än idrottslärare eftersom det är en annan typ av lektion och hur man lär ut. Det lät på respondenterna som att det är bra om idrottsläraren ser, Vad gör den här läraren bra för att fånga eleverna intresse? Hur får läraren respekt och hur kan jag som lärare få samma status som den läraren med högst status?
18
Respondenterna tror att idrottslärarens framtida status kommer att vara oförändrad eftersom lärarna kommer att lära ut samma saker som förr. Respondenterna tycke om idrott i sig, ingen av respondenterna hade en negativa attityd till ämnet idrott och hälsa för deras idrottslärare på gymnasiet hade variation och fantasi.
Ämnet och läraren kommer inte att förändras mycket. Det beror helt enkelt på lärarens roll och vad den gör.
Det fanns dock en respondent som trodde att idrottslärarens status kommer utvecklas. Allt beror på hur utvecklingen går, som tidigare nämnts i resultatet upplevde eleverna att läraren och ämnet går hand i hand. Respondenten tror att det måste komma nya aktiviteter och lekar för att göra idrott och hälsa mer attraktivt. Men också att flera lärare vågar samarbeta tillsammans inom två olika ämnen.
Ämneslärarna kan då få en bättre förståelse till varandras ämne, tror respondenterna.
Läraren kan förändra ämnet med sin inställning. Respondenterna tror att flera elever känner att de måste vara med på lektionerna annars blir idrottsläraren arg och besviken, vilket respondenterna tror ger idrottsläraren en större respekt från sina elever. När diskussionen fortsätter beskriver de respekt som en form av status. Om läraren får stor respekt från sina elever har läraren en hög status.
Sammanfattningsvis tror respondenterna att ämnet idrott och hälsa är ett ämne i förändring. Men det är en bit på väg innan någon förändring kommer ske. Respondenterna pratar om politiska beslut och lärarens roll för att ämnet idrott och hälsa ska få samma status som det ämnet med högst status. Respondenterna vill se mer teoretiska lektioner, men också längre lektioner. Sedan finns de respondenter som uppfattar alla ämnena lika så respondenterna vill inte ha någon statusförändring inom ämnena, respondenterna undrade varför man ska ändra på ett ämnes status när alla ämnen har samma värde. Eleverna ska få med sig lite av varje under skolåren.
Till sist diskuterar respondenterna om idrottslärarens framtida status. Nästan alla respondenter sa att den kommer bli oförändrad. Igenom hela resultatdelen har respondenterna beskrivit att idrottslärarens status är lägre än de flesta andra ämnena men de tror inte på någon förändring. Respondenterna nämner ett flertal gånger att idrottslärarens status beror på deras undervisningsmetod och personlighet. Om det ska vara möjlighet till förändring måste idrottsläraren var öppen för kritik från sina elever och sedan hitta nya lösningar, aktiviteter och upplägg för att göra sig själv och sitt ämne till något attraktivt hos eleverna.
19
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Frågeställningarna i den här studien är: Hur upplever elever ämnet idrott och hälsa? Hur upplever eleverna ämnet idrott och hälsas status gentemot andra ämnen? Samt Hur upplever eleverna idrottslärarens status gentemot andra ämneslärare? Resultatet i studien visar att elevers perspektiv på idrottslärarens status var ganska enad.
Tillsammans med frågeställningarna och det insamlade materialet skapades fyra huvudteman. Hälsa, Väljs bort, Professionell och Framtid. Under diskussionskapitlet kommer ett tema bearbetas åt gången med den tidigare forskningen och litteraturen för att se skillnader och likheter. Det första temat Hälsa skapade från respondenternas intryck av ämnet idrott och hälsa. Respondenterna förklarade i intervjuerna att idrott och hälsa är roligt och ett ämne där fysisk aktivitet en viktig del i undervisningen. Människokroppen och rörelse är något som respondenterna upprepande gånger nämner påverkar deras fysiska och psykiska hälsa. Lgr11 har i idrott och hälsas kursplan tydligt beskrivit att idrott och hälsa ska hjälpa elevers välbefinnande (Skolverket, 2011).
Respondenternas berättelser beskriver också en negativ utveckling i skolan där eleverna blir allt mer stillasittande. Den fysiska aktiviteten är för alla respondenterna en viktig del i vardagen. Några mår till och med dåligt om de inte får utöva fysisk aktivitet dagligen Sandahl (2005) kan stärka elevernas antagande då ämnet idrott och hälsa har förlorat flera timmar från Lgr80 till Lpo94. Allt fler barn och ungdomar blir fysiskt inaktiva och får inte tillräckligt med fysisk aktivitet och respondenterna ser en negativ bild av idrott och hälsas förlorade timmar.
Dagens elever som inte utövar fysisk aktivitet på fritiden kommer få en allt sämre hälsa och kommer att tycka att ämnet idrott och hälsa är ett jobbigt ämne. Fast att det står i skollagen att hela skolan ska se till att varje barn får en daglig dos av fysisk aktivitet, så faller ansvaret på idrottsläraren (Meckbach & Larsson, 2014). Detta kan tyda på att skolan inte följer skollagens lagar och regler. Det kan bero på att idrott och hälsa länge har bedömts som ett praktiskt ämne och är fortfarande ett praktiskt ämne, men med den nya läroplanen Lgr11 (2011) försöker skolverket göra idrott och hälsa till ett mer teoretiskt ämne men samhället ser fortfarande idrott och hälsa som det praktiska ämnet det har varit i flera år (Annerstedt 2001).
Respondenterna upplever att idrott och hälsa på gymnasiet har mycket teori och de alla har fått en bättre förståelse för varför de gör vissa aktiviteter ex. ergonomi, träningslära och musklernas funktion. Men de var också tydliga med att poängtera att idrottslektionerna inte alltid har varit så. Under stora delar av grundskolan förklarar respondenterna att de lekte och
20
hade bollsporter. Här förklarar respondenterna att de inte fann någon mening med lektionen och fokus på den fysiska hälsan samt den psykiska hälsan försvann. Idrott och hälsa har länge symboliserats som ett ämne med en lägre status. Idrott och hälsa har outbildade lärare och en svag läroplan (Hardman, 2008). Idag är inte idrott och hälsa samma ämne som för 100 år sedan.
Men för att ämnet idrott och hälsa och idrottsläraren ska få tillbaka sin status måste idrott och hälsa och idrottsläraren ta sig ur en identitetskris och stärka sin professionalitet och kvalité i undervisningen. Då finns det en möjlighet att ämnet får tillbaka samma betydande vikt som den hade på 1900-talet då eleverna hade fysiska aktivitet varje dag (Annerstedt 2001;Sandahl, 2005).
I nästa tema Väljs bort förklarade respondenterna varför ämnet inte har en lika hög status som de teoretiska ämnena svenska, matematik och engelska. Enligt dem handlar det om intryck till ett praktiskt ämne med lite teori. Flera av dem tycker att ämnet inte har en påverkan på deras framtid som de teoretiska ämnena har. Bourdieus (1999) teori om kulturellkapital kan avspeglas i respondenternas diskussion då han beskriver om överklassen i det sociala rummet. De teoretiska ämnena är i detta fall den dominerade klassen medan de praktiska ämnena som exempelvis ämnet idrott och hälsa blir en underklass.
Bourdieu (1999) har i sin forskning skapat tre kapital som styr klasserna i samhället. När det kommer till ämnet idrott och hälsa beskriver respondenterna idrott och hälsa ur ett kulturellt kapital. Kulturellt kapital innefattar yrken inom konst, utbildning eller litteratur. Tillsammans blir de praktiska ämnena och det kulturella kapitalet ett symboliskt kapital där somliga värderingar eller normer styr gruppens tillhörighet. Respondenterna påpekar i intervjuerna att ämnet idrott och hälsa borde blir mer teoretiskt men respondenterna vill också ha kvar den praktiska undervisningen. Tack vare sociala positioner i samhället har normer och regler förts vidare till nästa generation detta kallas habitus (Bourdieu & Passeron, 1990), vilket respondenternas tydligt beskriver i sina berättelser. Som tidigare förklarat är ämnet idrott och hälsa inte samma ämne som det var under tidigt 1900-tal (Sandahl 2005). Idag blir ämnet idrott och hälsa allt mer ett teoretiskt kunskapsämne än ett praktiskt kunskapsämne, vilket respondenterna vill ser mer av men samtidigt inte eftersom den fysiska aktiviteten inom ämnet idrott och hälsa minskar. Det fanns några respondenter som talade om raka motsatsen om de sociala positionerna i samhället och idrottsämnes låga status. De beskrev ämnet som likvärdigt med alla andra ämnen. De uppfattar inte en nedprioritering av ämnet idrott och hälsa som Hardman (2008) beskriver i sin forskning. Det kan bero på att dessa elever lever med en familj som uppskattar fysisk aktivitet på fritiden och i skolan, därför tycker de att ämnet har en likvärdig status som de alla andra ämnena i skolan.
21
Något som diskuterades flitigt i intervjuerna var hur läraren är Professionell. Lewins (2014) utredning om kommunaliseringens förändring av svenska skolan visade att läraren är skolans viktigaste resurs, för att ge läraren en högre status behöver läraren ges den bästa förutsättningen för att bedriva en god undervisning. Kommunaliseringen skulle förbättra både kvalitén och effektiviteten i skolan. I stället har resultatet blivit raka motsatsen (SOU, 2014).
Respondenterna beskrev inte samma bild som Lewin. Lärarna har enligt respondenterna en hög status med det är idrottslärarens professionalitet som är lägre än hos de flesta andra ämneslärarna. Respondenterna förklarar att ämnet och idrottslärarna måste bli mer tydliga.
Speciellt i de yngre klasserna. Larsson (2014) antyder i sin studie att undervisning med kroppslig kompetens bör ha en lärare med förmågan att sätta ihop kropp med rörelse tillsammans med humanbiologi. Läraren ska inte bara ha ett kroppsligt perspektiv till ämnet idrott och hälsa utan också ta med sociala och kulturella perspektiv (Larsson & Meckbach, 2014).
De flesta av respondenterna tycker att idrottsläraren i de yngre klasserna inte var någon idrottslärare som de vill ge sin respekt till. De kritiserar också skolans roll då de har haft outbildad personal som ska försöka ge rättvisa betyg. Allt det här är fram till gymnasiet men när respondenterna började gymnasiet fick de ett nytt perspektiv på lärarens professionalitet.
Idrottslärarna upplevs nu vara mer engagerade och ämnet har blivit roligt igen. Lewins (2014) studie beskriver det respondenterna letar efter under sina lektioner, att arbetsuppgifter och arbetsvillkor är avgörande för yrkets status och dess professionalism. Varje dag måste läraren bemöta en teaterscen. Där ska läraren stå och skapa ett intresse hos den ganska ointresserade publiken. Precis som respondenterna beskriver behöver idrottsläraren ge inspiration från sin kunskap och kompentens Lewin (2014).
Det som respondenterna värderade högt hos en lärare var variationen och att lärarna är stränga och vågar säga till under lektionen. Varje respondent hade någon lärare i olika ämnen som de respekterade. Dessa två egenskaper fanns med. Att läraren är sträng var något viktigt för eleverna, de förklarade att lektionerna blev lugnare. Sedan förklarade alla vad de eftersöker hos en lärare som ska få respekt. Läraren ska vara engagerad och då menar eleverna att läraren ska vara engagerad i sina elever och ämnet. Sen behöver en idrottslärare vara glad och rolig.
Respondenterna vill kunna ha en avslappnad dialog med sin lärare både i och utanför klassrummet. Bourdieus (1999) tredje och sista kapital där individens tillgångar från relationer och kontakter, kallat socialt kapital, blir en avgörande faktor i detta fall. En av respondenterna förklarade att hen har en bättre relation med sina kärnämneslärare då hon träffar dem oftare i
22
skolan än sin idrottslärare. Fortsättningsvis förklarade hen att det finns förutbestämda roller där kärnämneslärarna har den högsta statusen, högre än idrottsläraren.
Det sista temat är Framtid, respondenterna fick frågan om hur ämnet idrott och hälsa tillsammans med idrottsläraren status kommer se ut i framtiden. Majoriteten av respondenterna tror att ämnet kommer att utvecklas till något bättre. De vill inte dra några slutsatser men de tror att man måste gå in på politik för att de ska ske en förändring. Respondenternas resonemang efterliknar Annerstedt (2001) slutsats där han menar att samhället ser ämnet mer som praktiskt än teoretiskt och vägen till att få idrott och hälsa som ett akademiskt ämne har varit svår. Kopplingen mellan teori och praktik har varit bristfällande och kampen mellan disciplin, akademiskt synsätt samt yrkesprofessionen har varit svår. Ämnet behöver utvecklas tillsammans med idrottläraryrket men respondenterna tror inte på någon utveckling när det kommer till idrottslärarens status. Detta eftersom man inte kan förändra lärarens på samma sätt som man kan förändra ämnet idrott och hälsa. Men om det inte sker en förändring kommer idrottsläraren aldrig ur identitetskrisen som Annerstedt (2001) nämner. Sjöberg (2011) förklara att det handlar inte bara om en individ. Staten hade som mål att bli Europas bästa skola. I stället blev läraren en kvalitetssäkrande tekniker, läraren försöker hantera statens krav och visa sin egen kunskap samt elevers kunskap. Lärarförbundet menar att det är lärarens uppdrag att visa samhället om sin ställning och status (Sjöberg, 2011). Men idag kan inte idrottsläraren visa sin kunskap, ställning och status då eleverna inte uppskattar ämnet i alla fall om man ska tolka respondenternas berättelser. Enligt en respondent behöver ämnet idrott och hälsa bli ett kärnämne om det ska finnas möjlighet till förändring. Idrottsläraren måste också vara öppen för kritik från sina elever och sedan hitta nya lösningar, aktiviteter och upplägg för att göra sig själv och sitt ämne till något attraktivt hos eleverna, vilket låter som relevanta krav. För enligt Lewin (2014) har samhällets akademiska utbildningsnivå ökat medan läraryrket exklusivitet sjunkit och vi vill inte att denna riktning ska fortsätta.
5.2 Metoddiskussion
Studien var uppbyggd med en induktiv forskningsprocess, vilket ger möjlighet att skapa en uppsats efter ett eget antagande. Det finns dock alltid en risk att göra eget antagande genom att bli påverkad av studiens resultat, teorier och tidigare forskning.
För få en rättvis bedömning av det analyserade datamaterialet användes Braun och Clarke (2006) tematiska analys. Den tematiska analysmodellen är utformad så att du som forskare ska analysera materialitet ett flertal gånger. Därför har studiens transkriberade text lästs
23
igenom ett flertal gånger. Braun och Clarke (2006) nämnde också att varje huvudtema ska vara relevanta, innehållet i resultatkapitlet ska berör frågeställningarna. De teman som kunde skapas i studien berörde elevers perspektiv på idrottslärarens status samt elever upplevelse av ämnet idrott och hälsa. Genom att använda sig av citat och text i resultatkapitlet och dess analys stärktes validiteten i studien (Braun & Clarke, 2006).
När urvalsgruppen skulle tas fram för studien valdes respondenterna utifrån deras ålder och ämne, det spelade ingen roll vilket kön respondenterna hade, då deras tankar och idéer studien vill undersöka inte deras könsroll. Detta urval gjorde så att de etiska ramarna inte överskreds men samtidigt kunde de ge svar på intervjufrågorna. Respondenten skulle inte uppleva kränkning eller obehag när de skulle besvara frågorna. Alla intervjuer skedde också vid en plats som respondenternas hade bestämt själva, det var för att skapa bekvämligheter för respondenterna. Det som var viktigt med studiens intervjuer var kvalitén i respondenterna svar och deras egna tankar och idéer. Om respondenterna svarade på en av frågorna utförligt behövde det inte ställas några ledande frågor, vilket majoriteten gjorde med olika
infallsvinklar. Studien är skriven från en students infallsvinkel och är inte fullt kvalificerad som intervjuare, vilket gör att intervjuerna inte håller fullt så hög kvalité, som de troligtvis hade gjort med en mer etablerad intervjuare. Nu i efterhand kan ses att några frågor kunde varit bättre formulerade eller kunnat utvecklas mer, bara för att få en bättre och intressantare intervju. I slutänden fungerade intervjufrågorna och den tematiska analysen, för
frågeställningarna blev besvarade och respondenterna gav intressanta svar. Deras berättelser stämde bra överens med tidigare teorier och forskning. Artiklarna i litteraturgenomgången har liknade aspekter som studiens respondenter hade. Detta visar självklart inte att alla elever tänker i liknande banor. I studien deltar det elever från två olika städer och alla går på olika skolor.
5.3 Slutsats
Majoriteten av eleverna som deltog i studien ansåg att idrottsläraren hade lägre status än den andra ämneslärarna vilket stämmer bra överens med tidigare forskning. Inför framtida forskning bör forskarna se över hur de kan lösa dessa skillnader och göra så att alla lärare får samma status fast de har olika ämnen.
24
Referenser
Böcker
Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H. (2001). Idrottsundervisning: ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.
Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos.
Bourdieu, P. & Passeron, J. (1990). Reproduction in education, society and culture. (2. ed.) London: Sage.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research Methods in Psychology, 3(2), 77-101
Hardman, K. (2008). Physical Education in schools: A global perspective. Kinesiology. 40(1), 5-28.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.
Kvale, S, & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. (2012). Kapitel 3: Skolans rörelseuppdrag. I Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Larsson, H. (2012). Kapitel 4: Idrott och hälsa – en del av idrottskulturen. I Larsson, H. &
Meckbach, J. (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Larsson, H. (2012). Kapitel 18: Kropp och rörelse – kunskap och lärande. I Larsson, H. &
Meckbach, J. (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Sandahl, B. (2005). Ett ämne för alla?: normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962-2002. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2005. Stockholm.
Elektroniska källor
Lewin, Leif. (2014). Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan.
Statens offentliga utredningar (SOU). Hämtad från
http://www.regeringen.se/49b715/contentassets/3d6becee49b3433982d24e78f3ba4bbf/staten- far-inte-abdikera--om-kommunalisering-sou-20145 [2016-11-23]
Nationalencyklopedin. (2017). Status. Hämtad från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/status [ 2017-01-12]
Sjöberg, Lena. (2011). Den styrda läraren. Pedagogiska magasinet. Hämtad från
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/02/25/styrda-lararen [2016-11-22]
Skolverket. (2011). Idrott och hälsa. Hämtad från.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott- och-halsa [2016-11-23]
Skolverket. (2013). TALIS 2013. Hämtad från
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/talis/talis-2013- 1.176701 [2016-11-17]
Svenska akademiska ordlista. (2013). Status. Hämtad från
http://www2.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_13_pa _natet/ordlista [2017-01-12]
Thedin Jakobsson, B. (2005). Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa? [Elektronisk resurs]: En studie av lärares tal om ämnet idrott och hälsa /. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:566/FULLTEXT01.pdf [2016-11-17]
Vetenskapsrådet (1990). Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från
http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml [2016-11-22]
(1.1)
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor:
1. Vad tycker du om ämnet idrott och hälsa?
- Varför?
- Kan du utveckla det?
- Har du alltid tyckt så om ämnet?
- Vad har gjort att du tycker så om ämnet?
2. Vad tror du gör att ämnet finns med i läroplanen, - Viktigt?
- Kan du utveckla det?
- Har du alltid tyckt så om ämnet?
3. Om du hör ordet status vad tänker du på då?
- Förklara mer
- Vad är det som gör att?
- Varför anser du det?
- Hur menar du?
- Varför ser den ut?
- Utveckla
4. Hur upplever Du de olika skolämnenas status? Finns det någon skillnad?
- Vad - Hur - Varför - Utveckla
5. Hur upplever du ämnet idrott och hälsas status?
- Varför - Utveckla - Vad
6. Upplever du någon skillnad mellan ämnet idrott och hälsas status gentemot andra ämnena?
- Varför - Utveckla - Vad
- Vad tror du är orsaken till att idrott och hälsa har fått den statusen?
- Förklara mer - Hur
