Examensarbete i sociologi med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor 15 hp
Personalvetarprogrammet, 180 hp Vt 2018
”JAG HAR ALLTID VELAT ARBETA INOM VÅRDEN”
En kvalitativ studie om faktorer och motivationer som påverkat elever vid vård- och omsorgsprogrammet i
deras val av studier.
Jessica Sjöström
Abstract
Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ studie undersöka och analysera vilka faktorer och motivationer som påverkat elever vid vård- och omsorgsprogrammet i deras val av studier.
De faktorer som undersökts är; lön, utvecklingsmöjligheter, att hjälpa människor/arbeta med människor, syn på yrket, arbetsmiljö och arbetsförhållanden, sociala faktorer: familjen, vänner etc., mobilitet/geografisk närhet, generationsfaktorn, samt anställningstrygghet. Dessa har sedan analyserats utifrån teorier rörande motivation, socialpsykologiska aspekter, sociala faktorer och teorier rörande generationen respondenterna återfinns inom. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem stycken informanter i årskurs två på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola på en mindre ort i Sveriges inland. Resultatet av studien visar att valet av studier är en komplex situation där eleverna delvis gör ett medvetet val men samtidigt påverkas indirekt av en rad olika faktorer. Vissa faktorer utmärker sig mer än andra såtillvida att eleverna själva framhöll dessa som mer motiverande. Således tycks den huvudsakliga anledningen till eleverna valt att läsa vård- och omsorgsprogrammet vara viljan att hjälpa andra människor. Även möjligheten till utveckling framhölls som viktig. En faktor eleverna själva hävdar vara oväsentlig men som vid en närmare studie av empirin finns som ett återkommande mönster är de sociala faktorerna. Eleverna har föräldrar, släktingar och vänner som arbetar/har arbetat inom yrket och lever på en ort där yrkesvalen är något begränsade.
Nyckelord: Motivation, hygienfaktorer, motivationsfaktorer, viljan att hjälpa andra, vård- och omsorgsprogrammet, generation Z, val av studier, employer branding, sociala faktorer, klass
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Frågeställningar ... 2
Bakgrund ... 3
Gymnasieskolan ... 3
Vård- och omsorgsprogrammet ... 3
Teori och tidigare forskning ... 3
Individuella och socialpsykologiska faktorer ... 4
Identitet och jaget ... 4
Att hjälpa andra och altruism... 5
Sociala faktorer ... 6
Klass och social tillhörighet ... 6
Employer branding ... 7
Motivation ... 8
Motivationsbegreppet ... 8
Hygienfaktorer ... 8
Motivationsfaktorer ... 10
Generation ... 10
Generation Z ... 11
Sammanfattning av teori och tidigare forskning ... 12
Metod ... 13
Förförståelse ... 14
Urval ... 14
Datainsamling ... 14
Bearbetning och analys av data ... 15
Etiska aspekter och kvalité ... 16
Etiska aspekter ... 16
Kvalitét ... 17
Resultat / Analys ... 17
Om eleverna ... 18
Viljan att hjälpa och synen på yrket ... 18
Viljan att hjälpa andra ... 18
Yrkesbeteckning och elevernas syn på yrket... 19
Arbetsmarknad och lön ... 20
Anställningstrygghet ... 20
Mobilitet och geografisk närhet ... 21
Lön ... 21
Arbetsmiljö ... 22
Utvecklingsmöjligheter ... 23
Yrkets bredd och potentiell vidareutveckling ... 23
Yttre påverkan ... 24
Andras syn på yrket ... 24
Media ... 25
Familj och vänner ... 25
Tvivel ... 26
Slutsatser ... 26
Diskussion ... 27
Svårigheter ... 29
Förslag på vidare studier ... 30
Referenser ... 31 Bilaga 1. Exempel på kodning
Bilaga 2. Intervjuguide Bilaga 3. Följebrev
1
Inledning
Världsbefolkningen ökade under 1900-talet med rekordfart och även om hastigheten börjat avta fortsätter antalet människor att öka år efter år. Färre barn föds per kvinna än under 1960-talet, men i och med att barnadödligheten minskar och livslängden ökar, så ökar även befolkningsmängden (Roser, 2018, s.1ff). Även i Sverige sker befolkningsökningen i rask takt, enligt Statistiska Centralbyrån (2018, s.1ff) väntas svenska befolkningen stiga med tre miljoner människor mellan åren 2017 och 2060. De demografiska förändringarna kommer inte helt problemfritt. År 2020 beräknas 40-talisterna vara i en vårdbehövande åldersgrupp, nämligen 80 år och äldre, detta gör att behovet av vård- och omsorgspersonal kommer att bli allt större.
(SCB, 2015).
Inom de närmaste 20 åren kommer 160 000 utbildade undersköterskor saknas i Sverige (SCB, 2015). Arbetsförmedlingen (2018, s.20) styrker detta och menar att det kommer finnas gott om jobb för utbildade undersköterskor redan den kommande femårsperioden. Således är arbetskraftsbrist inom vård och omsorg ett faktum, såväl nationellt och internationellt. Just gällande undersköterskor i Sverige menar både Statistiska Centralbyrån (2015) och Arbetsförmedlingen (2018, s.19ff) att problemet bottnar sig i ett svagt intresse för vård- och omsorgsutbildningen på gymnasial nivå. Enligt statistiska centralbyrån (2015) så innebär denna trend att Sverige snart kommer ha fler utbildade undersköterskor från Komvux än gymnasieskolan. Men trotts detta så räcker alltså ändå inte antalet utbildade till.
Just nu är en helt ny generation på väg in på arbetsmarknaden, nämligen generation Z, vilka definieras som individer födda mellan 1995–2010 (Singh, 2014). Vad som krävs för att locka denna generation till arbete inom vård och omsorg är ännu ett outforskat område. Dock så finns det mer generell forskning angående generationen, bland annat menar Singh (2014) att arbetsgivare i stort kommer att behöva ta till förändringar för att attrahera arbetskraft från generation Z. Därav är det relevant att undersöka och analysera vilka faktorer och motivationer som påverkat elever som idag studerar vid vård- och omsorgsprogrammet i deras val av studier.
Detta kommer således att vara utgångspunkten för denna studie. Förhoppningen är att på så sätt kunna identifiera betydande faktorer och motivationer till att välja vård och omsorg som yrke.
2
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ studie undersöka och analysera vilka faktorer och motivationer som påverkat elever vid vård- och omsorgsprogrammet i deras val av studier.
Frågeställningar
Vilken faktor har varit mest betydande för eleverna? Hur har nedanstående faktorer påverkat elevernas motivation till att bli undersköterskor?
• Inkomst - lön
• Utvecklingsmöjligheter
• Att hjälpa människor/arbeta med människor
• Syn på yrket
• Arbetsmiljö och arbetsförhållanden
• Sociala faktorer: familjen, vänner etc.
• Mobilitet/geografisk närhet
• Generationsfaktorn
• Anställningstrygghet
3
Bakgrund
Studien är avgränsad till att undersöka elever som går vård- och omsorgsprogrammet på gymnasienivå i en mindre kommun i Sveriges inland. På grund av anonymitetsskäl kommer ej ort, skola eller riktiga namn att delges. Detta avsnitt ämnar redogöra är en bredare bild av vad gymnasieskolan innebär och vad vård- och omsorgsprogrammet innefattar.
Gymnasieskolan
Efter avslutad grundskola, vilken omfattas av skolplikt och sträcker sig ungefär mellan åldern 6–16 år (SFS 2010:800 kap 7), går det flesta ungdomar i Sverige gymnasieskola.
Gymnasieskolan omfattas inte av skolplikten (SFS 2010:800) utan är frivillig och valbar samt kan påbörjas från och med att eleven gått ut grundskolan till och med det första kalenderhalvåret då eleven fyller 20 år (Skolverket, 2018). För att vara behörig till gymnasieskolan krävs godkänt betyg i vissa ämnen, dock varierar kraven från utbildning till utbildning (Skolverket, 2013).
Enligt lag (SFS 2010:800) ska gymnasieskola ge grund för fortsatta studier och yrkesverksamhet så väl nationellt som regionalt. I Sverige finns ett flertal inriktningar på gymnasienivå, bland annat kan eleverna välja att gå ett yrkesprogram, högskoleförberedandeprogram eller introduktionsprogram (Skolverket, 2017).
Vård- och omsorgsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet är ett valbart yrkesprogram i gymnasieskolan, där eleverna lär sig om medicin, pedagogik, psykologi, hälsa, ohälsa och funktionsnedsättningar. Programmet är treårigt och riktar sig till elever som vill arbeta med hälsa och sjukvård i olika former (Skolverket, 2017). Efter avslutad utbildning kan eleverna bland annat arbeta som undersköterskor, personliga assistenter och elevassistenter (Gymnasieguiden, 2018).
Programmet ger även möjlighet för eleverna att välja kurser som ger särskild behörighet för fortsatta studier till bland annat sjuksköterska, logoped och arbetsterapeut (Skolverket, 2017).
Teori och tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning och teorier med relevans för studien att presenteras.
Jag har valt att främst lyfta teorier och tidigare forskning om individuella och andra socialpsykologiska faktorer, socialpåverkan, motivation samt om generation Z. Respektive teori presenteras närmare under vardera underrubrik och förklaras närmare i relevans till uppsatsämnet. Då det finns begränsat med forskning gjord kring vad som motiverat
4 högstadieelever till att välja undersköterskeyrket har jag vidgat fältet i min efterforskning till närliggande områden inom vården. Därav kommer tidigare forskning om sjuksköterskor att presenteras som en integrerad del i detta kapitel.
Individuella och socialpsykologiska faktorer
Socialpsykologi är en vetenskap som försöker förstå och förklara de faktorer och omständigheter som formar socialt beteende och tankar hos individer. Det vill säga hur individers handlingar, känslor, tro, minnen och slutsatser formas av social interaktion (Baron
& Byrne, 2003, s.9) “Socialpsykologi är speciellt intresserad av de inflytande den sociala gruppen har på bestämmandet av individens beteende och erfarenhet” (Mead, 1976, s.27).
Identitet och jaget
Det finns många teorier om hur människor formar sin identitet, gemensamt för ett flertal teorier är dock att identitet uppstår via sociala interaktioner (Mead, 1976, s.11.; Goffman, 2007, s.27ff.;
Giddens, 1999). Giddens (1999) menar även på att arbete är en viktig identifikationskälla för människan. Det är således troligt att identitetsskapandet är en del av processen vid val av studier.
Mead (1976, s.109) menar att jaget, vem en människa är, har en ständig utveckling. Det sociala och psykologiska jaget är inget som människan besitter vid födelsen, det uppstår via sociala erfarenhets- och aktivitetsprocesser, såsom språk, lek och spel (Mead, 1976, s.11). Snabbt kommer människan dock att behöva inta nya roller för att utvecklas. Dessa nya roller kallas för den generaliserade andre och är enligt Mead samhällets attityder. Om människan ska kunna utveckla jaget fullt ut så räcker det inte att enbart besitta en roll. Mead menar på att jaget inte kan bli komplett om människan inte kan inta olika roller gentemot sig själv och mot det sociala i stort samt att de sociala interaktionerna formar vem människan är (Mead, 1976, s.120 ff). Även Goffman (2007, 25ff) talar om människan, eller individens roller. Goffman har en mer dramaturisk utgångspunkt och menar på att det individen spelar, eller rollgestaltar hålls vid liv genom framträdandet och att det individen sänder ut även blir dennes “jag”. Dessutom menar Goffman (2007, s.217 ff) att ju trovärdigare individen spelar, desto starkare anknytning får individen till rollen. Viktigt att påpeka även här att Goffman (2007, s. 74ff) menar att denna roll enbart existerar i förhållande till andra, den sociala situation individen är i är därav avgörande. Giddens (1999) menar att individers identiteter förr var förknippade med de individuella sällskapsbanden, traditionella sysselsättningar oc6h det lokala samhället
5 individerna levde i. Därav ansågs identiteter förr vara något förutbestämt. I det moderna samhället har dock fler, mer moderna identiteter, vuxit fram och blivit en viktig del av hur vi identifierar oss. Detta leder till ständiga valmöjligheter och det är upp till oss själva att avgöra hur vi identifierar oss. Det finns likheter mellan Giddens (1999), Goffman (2007), och Mead´s (1976) teorier då även Giddens (1999) anser att identitet skapas i interaktion med andra människor. Vidare menar Giddens att arbetet kan utgöra en viktig identifikationskälla som präglar individens tillvaro. Vad individen har möjlighet att göra i arbetslivet spelar därav en viktig roll för individens sociala status, självuppfattning och självkänsla.
Att hjälpa andra och altruism
En annan del av det socialpsykologiska vetenskapsfältet är viljan att hjälpa andra (Baron &
Byrne, 2003, s.386ff) vilket enligt tidigare forskning (Eley, Eley, Bertello & Rogers-Clark, 2012) varit en avgörande del i valet av studier inom det närliggande vårdområdet sjuksköterskor. Därav kan viljan att hjälpa vara en av de faktorer som påverkat eleverna i valet och således presenteras teori och forskning kring ämnet nedan.
Alturism eller alturistiskt beteende kan definieras som ett beteende som gynnar andra organismer som inte är nära besläktade till den som utför beteendet (Trivers, 2002, s.18). Baron och Byrne (2003 s.389) förklarar altruism som ett beteende som speglar en osjälvisk oro för andras välmående. Ett exempel som tydligt förklarar ett altruistisk beteende är att en individ hoppar i vattnet för att rädda en annan människa som är i fara, helt utan egoistiska motiv till handlingen (Trivers, 2002, s.18). Bierhoff, Klein och Kamp (1991, se Baron & Byrne, 2003, s.413ff) kom genom en studie fram till fem faktorer som karaktäriserar en altruistisk personlighet. I korthet menar Bierhoff m.fl. (1991, se Baron & Byrne, 2003, s.413ff) att de som besitter en altruistisk personlighet har en hög empatisk förmåga, är osjälviska, tror att hens handlingar kan avgöra huruvida en situation slutar bra eller ej, tror på en värld där individer hjälper de som behöver hjälp och att det är varje persons ansvar att göra detta. Batson och Thompson (2001, se Baron & Byrne, 2003, s.403ff) anser att det finns flera faktorer som spelar in på huruvida en individ är villiga att hjälpa andra. Som förklaring till detta menar de att det finns tre huvudsakliga motiv som är avgörande för en individs motivation när den står inför ett moraliskt dilemma såsom att hjälpa någon som behöver hjälp. Det första är self-interest, huruvida en individ handlar i en situation avgörs av vad som ger individen mest tillfredsställelse snarare än vad som är rätt eller fel. Det andra handlar om moral integrity, vissa individer drivs
6 av viljan att göra rätt. När self-interest hamnar i konflikt med moral integrity låter personer med hög moral integrity omgivningens värderingar avgöra hur hen bör gå tillväga. Det sista handlar om moral hypocrisy, en person som drivs av detta vill helt enkelt att omgivningen ska tro att hens intentioner är goda men i själva verket handlar individen moraliskt i eget intresse.
Precis som tidigare nämnt så har Eley, Eley, Bertello och Rogers-Clark (2012) gjort en studie med syfte att undersöka sambandet mellan personlighetsdrag hos sjuksköterskor och deras anledning att bli sjuksköterskor. Resultatet som framkom var i huvudsak två teman kring varför deltagarna i intervjun började arbeta inom vården. Dessa två teman beskrivs som möjligheten att vårda samt att yrket kändes som deras kall i livet. Samtliga deltagande sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter uppvisade dessutom personlighetsdrag som inkluderade empati och osjälviska förmågor. Således dras slutsatserna om att en vårdande natur är ett viktigt personlighetsdrag för sjuksköterskor. Författarna drar därav även slutsatserna att strategier för att rekrytera och behålla personal inom yrket måste vara medvetna om att de omhändertagande är en stark drivkraft till att arbeta som sjuksköterska. Andra drivkrafter såsom lön och arbetsförhållanden tycks inte vara lika effektiva om inte den omhändertagande aspekten finns med.
Sociala faktorer
Att vi människor påverkas av de sociala sammanhang vi befinner oss inom är inget nytt, redan under 1980-talet kom Bourdieu (1986b, se Jönsson, Trondman, Arnman & Palme, 1993, s.27ff) fram till att människor formas genom att vistas i bestämda sociala miljöer. Det går därav inte friskriva denna studie från de faktum att klass och social tillhörighet kan vara en del av förklaringen till elevernas val av studier. Även andra sociala faktorer såsom organisationers marknadsföring eller varumärkesbild kan påverka människor i riktningen mot en organisation (Backhaus & Tikoo, 2004). Således presenteras teorier om klass och social tillhörighet samt teorier kring employer branding.
Klass och social tillhörighet
Clarke och Lipset (1996, s.48) beskriver att individens fria val kommer att öka genom en fragmentering av samhällets klasstrukturer. Dock finns det forskning som visar på att klass ändå är en förklaringsfaktor till skillnader på en rad olika områden i samhället. Bland annat menar Palme och Jönsson (1983, 1986 se Jönsson, m,fl., 1993, s.40ff) att tonåringar från högre sociala skikt ofta har högre betyg och gör mer teoretiska studieval både när det gäller gymnasieskola
7 och grundskola än de som har en arbetarklassbakgrund. Betygen är senare även avgörande för huruvida tonåringarna har möjlighet att välja fritt bland gymnasieprogrammen. Jönsson m.fl.
(1993, s.41ff) studie visar att elever från arbetarklassfamiljer i större uträckning väljer praktiska studier än elever från akademisk bakgrund. Faktorer såsom val av studieinriktning i grundskola, planerad gymnasieutbildning, framgång i skola (mätt i betyg) och inställningen till vissa ämnen i skolan interagerar alla med tonåringars sociala bakgrund men även med kön.
Jönsson m.fl. (1993.44ff) menar att dessa faktorer med största sannolikhet kommer att vara betydande för tonåringarnas vuxenliv. Bourdieu (1986b, se Jönsson, m.fl., 1993, s.27ff) ger även ett perspektiv på detta och menar att människor genom att vistas i vissa bestämda sociala miljöer erhåller ett visst mönster av handlings- och tankesätt. Dessa handlings- och tankesätt bildar ramar som Bourdieu menar hjälper individer att utveckla smaker, livsstilar och praktiker som är nära förknippade med de egna existentiella villkoren, vilket bland annat leder vidare till att individer omedvetet gör vissa utbildningsval.
Employer branding
Drury (2016) skriver att de bästa arbetsgivarna får nästintill dubbelt så många ansökningar jämfört med andra företag och organisationer. När de rekryterar kan de således välja ut de bäst lämpade. I dagsläget är en generation på väg ut ur arbetslivet i form av pension och en ny, dock mycket mindre generation är på väg in. Detta skapar en rädsla för arbetskraftsbrist och således måste arbetsgivare fokusera på nya sätt att göra företagen attraktiva för potentiella nya medarbetare. Employer branding är ett relativt nytt tillvägagångssätt när det gäller att bibehålla och rekrytera konkurrenskraftig personal (Backhaus & Tikoo, 2004). Backhaus och Tikoo (2004) menar att positiva associationer gentemot företag skapar bättre möjlighet för företaget att finna potentiella medarbetare. Företagets varumärke har således en förmåga att skapa en identitet och kultur som ökar lojaliteten, vilket i sin tur gynnar företaget i form av ökad produktivitet hos de anställda. En individ som söker jobb är begränsad i sin kunskap gentemot företagen på det viset att individen bara vet sådant som företaget medvetet delat med sig av, vilket har en stor inverkan på vilken typ av företag som potentiella medarbetare söker sig till (Drury, 2016).. Backhaus och Tikoo (2004) hävdar att det är viktigt att förmedla en bild som de potentiella medarbetarna kan relatera till och känna en samhörighet med. Genom att göra detta kommer de nya medarbetarna att ta med sig en positiv bild in i organisationen och på så sätt höja engagemanget.
8
Motivation
Fråga om yrkesval är nära förknippat med motivation och förväntningar på arbetet. Teorier kring motivation delas klassiskt in i innehållsteorier som fokuserar på vad som motiverat människan och processteorier som fokuserar på hur människan motiveras (Alderfer, 1972 se Hedegaard Hein, 2012, s.17). I denna studie ämnar jag att fokusera på vad som motiverat eleverna i deras val av studier och kommer därav att utgå från en av de mer klassiska innehållsteorierna gällande motivation, nämligen Hertzbergs tvåfaktorsteori. För att göra det mer överskådligt kommer jag att börja med en presentation av motivationsbegreppet för att sedan gå över till tvåfaktorsteorin.
Motivationsbegreppet
Motivation är ett begrepp som sakteligen vuxit fram och ändrat skepnad. Först via behaviorismen, som menade på att motivation var något utifrån styrt, därefter vidare till ett mer kognitivistiskt perspektiv som menar på att människan också påverkas av inre faktorer. Allt eftersom kom begreppet även att formas och utvecklas i såväl den humanistiska psykologin som i den existentiella psykologin (Hedegaard Hein, 2012, s.21ff). Enligt Weiner och Franken (1992, 2002 se Hedegaard Hein, 2012, s.13) är motivation de förhållanden hos människan som väcker, styr in och bibehåller ett visst beteende mot ett förutbestämt mål. Dock menar Hedegaard Hein (2012, s.14) att denna definition inte är helt rättvis, att motivation bland annat också kan handla om psykologiska eller emotionella tillstånd. Precis som tidigare nämnt har den humanistiska psykologin har haft stor inverkan på de klassiska motivationsteorierna och mycket tankar från denna psykologi går att återfinna hos den amerikanske arbetspsykologen Fredrick Irving Herzberg (1923–200 se Hedegaard Hein, 2012, s.35). Herzbergs teori bygger enligt Hedegaard Hein (2012, s.121) på att vi människor måste skilja på två olika motivationsfaktorer, nämligen hygienfaktorer och motivationsfaktorer.
Hygienfaktorer
Det finns vissa faktorer som kan kopplas samman med en otillfredsställelse i arbetslivet, dessa kallar Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.137) för hygienfaktorer. Hygienfaktorer är förebyggande faktorerna, sådant som håller medarbetare neutrala till arbetet. De faktorer som Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.138) tar upp som hygienfaktorer är företagspolitik, ledning, lön, interpersonella relationer, arbetsförhållanden, utvecklingsmöjligheter, privata faktorer, status och anställningstrygghet. Med
9 utvecklingsmöjligheter menar Herzberg (mfl, 2007, se Hedegaard Hein, 2012, s.130) huruvida individen har möjlighet till mognad eller utveckling. Lönefaktorn handlar om alla de förlopp som sker i arbetet där kompensation har en betydande roll, som tillexempel löneförhöjningar, förväntningar på löneförhöjningar, tilldelning av förmåner, lönens storlek och även lönens storlek jämfört med andra som utför samma typ av arbete (Herzberg m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.130). De interpersonella relationerna är ibland svåra att skilja från vissa av de andra faktorerna Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.121ff) tar upp då denna faktor är mångdimensionell. Det huvudsakliga är dock de interna relationerna i företaget, relationen till kollegor, överordnade och underordnade huruvida dessa ter sig vänskapligt, ovänskapligt, om det finns stöd, ärlighet samt om individen känner samhörighet med vederbörande (Herzberg m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.131).
Ledningsfaktorn rör primärt de förhållande individen har till sin närmaste chef och härrör till chefens ledningskompetens (Herzberg m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.131).
Arbetsförhållanden rör individens fysiska arbetsförhållanden sådant som belysning, ventilation och lokal men även den sociala miljön och arbetsmängden (Herzberg m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.132). De privata faktorerna Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.133) menar har betydelse är de situationer där arbetslivet påverkat individens privatliv i den riktning att detta går ut över arbetstillfredsställelsen. De företagspolitiska aspekterna som kan påverka huruvida en individ känner sig missnöjd över sin arbetssituation är de egentliga övergripande företags politiska besluten, såsom bestämmelser kring organisationsstrukturer, personalpolitik, huruvida individen delar företagets överordnade mål samt strukturer för själva arbetet (Herzberg m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.132).
Sedan kan även den allmänna arbetstillfredsställelsen påverkas av status och anställningstrygghet. Anställningstryggheten handlar om objektiva tecken på hur säker individen kan vara i på sin anställning medan status refererar till statussymboler som för individen tillför en viss status (Herzberg m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.133). Att upprätthålla hygienfaktorer leder inte omedelbart till nöjda medarbetare och även om dessa gör arbetet mer uthärdligt får detta således inte förväxlas med att motivationen ökar (Hedegaard Hein, 2012, s.139ff).
10 Motivationsfaktorer
Motivationsfaktorer är de faktorer som skapar tillfredsställelse bland medarbetare, men avsaknaden till motivationsfaktorer innebär således inte en omedelbart missnöje utan snarare ett neutralt utgångsläge (Herzberg, m.fl 2007 se Hedegaard Hein, 2012,s.139).
Motivationsfaktorernas funktion är således att skapa motivation, tillfredställelse och glädje i arbetet (Herzberg, m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.139). En högre grad av uppfyllelse av dessa gör att individen kan tolerera sämre hygienfaktorer. De faktorer som Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.138) tar upp som motivationsfaktorer är prestation, bekräftelse, själva arbetet, ansvar, och befordran. Bekräftelsefaktorn handlar om huruvida individen får uppmärksamhet eller ignoreras, får kritik eller beröm för sina insatser i arbetet från leding, kunder, kollegor eller offentligheten i stort (Herzberg, m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.129). Prestationsfaktorerna innefattar såväl positiva som negativa aspekter av sådant som har med slutförandet av arbetsuppgifter att göra, det vill säga att individen fått lösa/inte lösa ett problem, haft rätt/fel i sak, tjänat/inte tjänat pengar åt företaget, fått se resultat och så vidare (Herzberg, m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.129ff).
Befodransfaktorn är strikt bundet till avancemang i enlighet med aktuella förändringar av status eller position i företaget. Hur individen tillhandahållits en formell befordran eller degradering (Herzberg, m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.130). Sedan finns även den tillfredsställelsefaktorn som påverkas av ansvar, när individen upplever att hen får arbeta obevakat och själv får stå till svars för sitt arbete samt tilldelning av nya ansvar utan en formell befordran (Herzberg, m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.132). Slutligen presenteras den faktor som består av själva arbetet, hur arbetets art påverkar tillfredsställelsen, som till exempel att arbetet kan vara varierat eller rutinartat, för lätt eller svårt, kreativt eller utmanande, fragmenterat eller besittas av stora möjligheter att utföra alla delar av arbetsuppgifterna (Herzberg, m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.132).
Generation
Det finns en rad forskning som pekar på att skiftande värderingsmönster i samhället påverkar olika generationers syn på arbete. Begreppet generation har bland annat rötter i Mannheims (1952) studier på 1950-talet och de krigsupplevelser vissa generationer genomlevt. Senare har begreppet generation även utvecklats av Strauss & Howe (1991, se Hörnqvist, 1994, s.184).
Enligt society for Human Resource Management (2004, se Glass, 2007, s.99ff) finns det idag fyra generationer representerade på arbetsmarknaden. Dessa är veterans födda mellan 1925–
11 1940, babyboomers födda mellan 1941-1960, generation X födda mellan 1961-1976 och millennials födda mellan 1977-1992. De fyra generationerna är födda under olika tidsperioder och har således formats av olika omständigheter (Glass, 2004). Därav anser jag det vara av intresse att presentera teori kring den nya generationen, generation Z, som är påväg in på arbetsmarknaden, vilken även respondenterna till denna studie återfinns inom.
Generation Z
Att sätta en tydlig definition för vilka individer som tillhör generation Z verkar inte vara helt enkelt. Tulgan (2013) menar att generation Z omfattar individer födda mellan år 1990–1999, Adecco (2015) menar däremot att det gäller individer födda ända fram till år 2010 och Singh (2014) sträcker det ännu längre och menar att generation Z är individer födda mellan år 1995–
2012. Oavsett definition menar i alla fall Tulgan (2013) att denna generation kommer att innebära utmaningar för ledare, chefer, HR-chefer och lärare i alla delar av arbetslivet. Singh (2014) bekräftar detta och tillägger att generation Z representerar det största generationsskiftet som arbetsplatser någonsin skådat och att det kommer bli viktigt för organisationer att förstå denna generation och plocka fram strategier för att nå denna nya, unga arbetskraft. Enligt Iorgulescu (2016) är generation Z en generation som vill arbeta i grupp, i öppna utrymmen, har konstant behov av utveckling, förväntar sig att bli ledda av överordnade och att ha bra arbetsförhållanden samt ett säkert jobb i form av goda anställningsvillkor och bra lön. Adecco (2015, s.6) tillägger även att generation Z tenderar att byta företag för att avancera i deras karriär om inte företaget de arbetar för erbjuder bra möjligheter till utveckling. Ozkan och Solmaz (2015) menar också att det sociala klimatet på arbetsplatsen är betydande och att det är av stor vikt att deras chefer lyssnar och tar åt sig av deras ideér. Däremot motsäger Ozkan och Solmaz (2015) Tulgans (2014) påstående om att generation Z vill bli ledda av överordnade. Ozkan och Solmaz (2015) menar snarare att generation Z har en stor tilltro till sig själva och att de inte är särskilt förtjusta i auktoriteter. Vidare menar författarna även att lycka tycks vara en av de viktigaste punkterna för denna generation, vikten av att nå ett självförverkligande och leva ett gott liv. Det tycks enligt författarna vara så pass viktigt för generation Z att finna lycka i jobbet att de snabbt börjar tänka i banor om att byta arbete om de inte känner sig nöjda. Singh (2014) menar även att generation Z gärna arbetar globalt, inte ser någon mening att jobba med teknologi då “alla gör det”, inte ser något värde av att stanna i en organisation för länge, ser möjligheter i att utveckla konventionella professioner och att de gärna testar olika yrken.
12
Sammanfattning av teori och tidigare forskning
Det finns många teorier om hur människor formar sin identitet, gemensamt för ett flertal teorier är att identitet uppstår via sociala interaktioner (Mead, 1976, s.11.; Goffman, 2007, s.27ff.;
Giddens, 1999). Vidare menar Giddens (1999) även att arbete är en viktig identifikationskälla för människan. En annan del av det socialpsykologiska vetenskapsfältet är viljan att hjälpa andra (Baron & Byrne, 2003, s.386ff). Bland annat menar Baron och Byrne (2003 s.389) att altruism är ett beteende som speglar en osjälvisk oro för andras välmående. Dock finns det fler vinklar i viljan att hjälpa andra, Batson och Thompsson (2001, se Baron & Byrne, 2003, s.403ff) menar att det att finns tre huvudsakliga motiv som är avgörande för en individs motivation när den står inför ett moraliskt dilemma såsom att hjälpa någon som behöver hjälp. Dessa delas i korthet in i; self-interest – drivs av sin egen tillfredställelse av att hjälpa andra, moral integrity – drivs av viljan att göra rätt och moral hypocrisy – drivs av viljan att omgivningen ska tro att hens intentioner är goda men i själva verket handlar individen moraliskt i eget intresse. Vidare visar forskning att en vårdande natur är ett viktigt personlighetsdrag hos sjuksköterskor och att omhändertagande är en stark drivkraft till att välja detta yrke (Eley, Eley, Bertello och Rogers- Clark, 2012)
Att vi människor påverkas av de sociala sammanhang vi befinner oss inom är inget nytt, redan under 1980-talet kom Bourdieu (1986b, se Jönsson, Trondman, Arnman & Palme, 1993, s.27ff) fram till att människor formas genom att vistas i bestämda sociala miljöer. Det går därav inte friskriva denna studie från de faktum att klass och social tillhörighet kan vara en del av förklaringen till elevernas val av studier. Palme och Jönsson (1983, 1986 se Jönsson, m,fl., 1993, s.40ff) menar att tonåringar från högre sociala skikt ofta har högre betyg och gör mer teoretiska studieval både när det gäller gymnasieskola och grundskola än de som har en arbetarklassbakgrund.
Även andra sociala faktorer såsom organisationers marknadsföring eller varumärkesbild kan påverka människor i riktningen mot en organisation (Backhaus & Tikoo, 2004). Employer branding är ett relativt nytt tillvägagångssätt när det gäller att bibehålla och rekrytera konkurrenskraftig personal (Backhaus & Tikoo, 2004). Författarna menar att positiva associationer gentemot företag skapar bättre möjlighet för företaget att finna potentiella medarbetare. Företagets varumärke har således en förmåga att skapa en identitet och kultur som ökar lojaliteten, vilket i sin tur gynnar företaget i form av ökad produktivitet hos de anställda.
13 Enligt Weiner och Franken (1992, 2002 se Hedegaard Hein, 2012, s.13) är motivation de förhållanden hos människan som väcker, styr in och bibehåller ett visst beteende mot ett förutbestämt mål. En klassisk motivationsteori är Hertzbergs tvåfaktorsteori (1923–200 se Hedegaard Hein, 2012, s.35). Herzbergs teori bygger enligt Hedegaard Hein (2012, s.121) på att vi människor måste skilja på två olika motivationsfaktorer, nämligen hygienfaktorer och motivationsfaktorer. Hygienfaktorer är förebyggande faktorerna, sådant som håller medarbetare neutrala till arbetet. Medans motivationsfaktorer är de faktorer som skapar tillfredsställelse bland medarbetare, men avsaknaden till motivationsfaktorer innebär således inte en omedelbart missnöje utan snarare ett neutralt utgångsläge (Herzberg, m.fl 2007 se Hedegaard Hein, 2012,s.139).
Det finns en rad forskning som pekar på att skiftande värderingsmönster i samhället påverkar olika generationers syn på arbete. Individerna i denna studie tillhör generation Z vilket Singh (2014) definierar som individer födda mellan 1995–2010. Tulgan (2013) menar att denna generation kommer att innebära utmaningar för ledare, chefer, HR-chefer och lärare i alla delar av arbetslivet. Enligt Iorgulescu (2016) är generation Z en generation som vill arbeta i grupp, i öppna utrymmen, har konstant behov av utveckling, förväntar sig att bli ledda av överordnade och att ha bra arbetsförhållanden samt ett säkert jobb i form av goda anställningsvillkor och bra lön. Adecco (2015, s.6) tillägger även att generation Z tenderar att byta företag för att avancera i deras karriär om inte företaget de arbetar för erbjuder bra möjligheter till utveckling. Enligt Ozkan och Solmaz (2015) är lycka och självförverkligande det mest väsentliga för denna generation. Medan Singh (2014) även tillägger att generation Z gärna arbetar globalt och att de ser möjligheter i att utveckla konventionella professioner och att de gärna testar olika yrken.
Metod
Studien ämnar lyfta fram respondenternas egen upplevelse av den undersökta företeelsen. Kvale
& Brinkmann (2014 s.143ff) menar på att ett sätt att veta om kvalitativa studier i form av intervju passar, är om forskningsfrågorna innehåller ordet hur. Eftersom att denna studie tar avstamp i frågor om hur (Kvale & Brinkmann, 2014, s.143ff) och med en nyfikenhet om respondenternas egna utsagor (Bryman, 2011, s.413ff) kan kvalitativa studier i form av intervjuer anses vara lämpliga. Jag ämnade att förutsättningslöst identifiera mönster i det insamlade datamaterialet och har således valt att använda mig av ett induktivt angreppssätt (Kvale & Brinkmann, 2014, s.238 ff). För att göra detta på ett trovärdigt sätt har jag använt
14 mig av tematisk analys i form av Brauns & Clarke (2006) sex olika faser som kommer redogöras närmare senare i metodkapitlet.
Förförståelse
Jag är själv utbildad undersköterska på gymnasienivå vilket gör att jag har en förförståelse om faktorer som påverkar valet av studier till specifik vård- och omsorgsprogrammet. Under närmare sju års tid har jag arbetat inom ett antal områden där undersköterskekompetens är efterfrågat. Under dessa år som yrkesverksam har jag fått erfara en allt större svårighet för mina chefer att tillsätta vikarier, och framförallt utbildade vikarier. Denna förförståelse fick mig att vilja undersöka problemområdet vidare. Dock finns alltid en risk med förförståelse och det är att jag som forskare riskerar att göra tolkningar utifrån sådant jag redan vet då. Tonvikten bör dock ligga på att tolka respondenternas värld utifrån deras perspektiv (Bryman, 2011 s.33). På grund av detta har bearbetningen av data gjorts noggrant med hjälp av tematisk analys för att säkerställa att min förförståelse haft minimal påverkan på analys och empiri.
Urval
Utifrån studiens specifika syfte och frågeställningar har ett målinriktat urval (Bryman, 2011 s.434ff) av respondenter använts. Initialt tog jag kontakt med tre olika skolor där vård- och omsorgsprogrammet finns. Förhoppningen var att få tillgång till ett antal elever och därifrån göra mitt urval, detta för att inte riskera att läraren på något vis plockat ut de elever hen tyckte var bäst lämpade. I slutändan resulterade detta i att en skola visade intresse och att läraren avsatte tid under en eftermiddag för en årskurs två klass. Denna klass bestod av 10 elever och frågan om deltagande ställdes till eleverna. Fem stycken elever visade intresse och deltog i enskilda intervjuer under denna eftermiddag. Antalet anser jag vara rimligt utifrån klassens storlek, studiens omfattning och det insamlade materialet.
Datainsamling
Datainsamlingen skedde således under en eftermiddag i ett grupprum på den skola där eleverna går. Under intervjuerna som spelades in tog jag anteckningar för att tidigt kunna få en bra överblick över det inkomna materialet. Samtliga intervjuer varade mellan 15–25 minuter. Inför själva datainsamlingen sattes syfte och frågeställningar, som sedan legat som grund för datainsamlingen. Dock har jag i denna studie utvecklat forskningsfrågan allt eftersom kodningen och tematiseringen fortlöpt samt efter vad som framkommit i materialet. Detta
15 menar Braun och Clarke (2006) är fullt genomförbart när man använder tematisk analys. Som datainsamlingsmetod använde jag semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011 s. 415 ff). Detta anser jag lämpligt då jag ämnade att genom intervjuerna få fram elevernas egen bild av olika tänkbara påverkansfaktorer vid val av studier. Den semistrukturerad intervjuguide (Bilaga 2) som jag utformat för datainsamlingen utgick från studiens syfte och de initiala frågeställningarna. Närmare bestämt låg studiens syfte som grund, varifrån frågeställningarna skrevs fram och därefter intervjuguiden, guiden har även låtits inspireras av tidigare forskning angående gymnasieval samt forskning om viljan att bli sjuksköterska. Guiden lämnade en öppenhet att fråga vidare om eleven nämnde något som jag ansåg vara relevant för studien.
Intervjuformen gav även möjlighet att ändra ordningen på frågor, hoppa över frågor eller lägga till frågor allt eftersom, beroende på hur samtalet fortlöpte (Bryman, 2011 s.415ff). På detta sätt kunde jag fånga in ett rikt material med infallsvinklar som jag själv inte haft någon inblick i på förhand.
Bearbetning och analys av data
Bearbetningen och analysen av datamaterialet har skett i enlighet med Braun och Clarke (2006) sex steg för tematisk analys. Detta eftersom tematisk analys är en lämplig metod då man söker efter upprepade mönster och mening i datamaterialet. Bearbetningen påbörjades således genom transkribering. Därefter gjordes en noggrann genomläsning av allt insamlat datamaterial, som även kontrollerades mot ljudfilerna. Redan här påbörjade jag ett sökande efter betydande koder och mening som jag antecknade i ett separat dokument. Även citat som verkade intressanta antecknades ner i detta dokument för att sedan lyfta in dessa i resultatdelen. Steg två blev sedan att påbörja en identifiering av latenta och semantiska budskap, det vill säga vad som bokstavligen sagts men även underliggande meningar. Detta för att plocka fram allt mer tydliga koder och sedan ställa dessa mot varandra. I steg tre började jag att se över teman. Temana innefattar mer återkommande mönster i materialet och kan utifrån sett ses som återkommande, grupperade koder och redovisas i bilaga 1 som subteman.
Därefter reviderades temana för att passa materialet som helhet, vissa sammanslagningar, uppdelningar och omkodningar gjordes för att tydligare lyfta fram budskapet i materialet, dessa presenteras i bilaga 1 som huvudtema. I steg fem i processen sågs subteman och temana över samt fick tydligare definieringar. Jag skrev även ned noggranna redogörelser kring varför dessa teman var av intresse för denna studie och vad de ville berätta. Såväl teman som subteman har under hela processen stämts av och relaterats till forskningsfrågorna och syftet.
16 Forskningsfrågorna har under denna process reviderats något för att passa materialet bättre.
Sista delen i bearbetningen och analysen av datamaterialet blev att framställa den färdiga berättelsen i resultatdelen. Resultat delens berättelse följde givetvis med hela analysprocessen, men själva slutförandet och kontrollen mot datamaterialet, teorier och forskningsfrågor gjordes som en avslutande del i analysen av datamaterialet. I resultat och analysdelen har jag för att få en mer livfull berättelse valt att använda namn när respondenterna omnämns. Jag har av samma anledning, valt att omnämna respondenterna som elever. Dock är det viktigt att poängtera att samtliga namn är fingerade för att vidhålla elevernas anonymitet. De teorier som använts i studien har skrivits fram i takt med att datamaterialet kodats, detta då jag ämnade använda ett induktivt synsätt snarare än att på förhand utse färdiga teorier att utgå från.
Etiska aspekter och kvalité
Etiska aspekter
De etiska aspekterna är viktiga och grundläggande i genomförandet av en legitim studie (Vetenskapsrådet, 2017. s.2ff) För att säkerställa att jag inte överträder några etiska gränsdragningar har jag i denna studie följt det som Bryman (2011, s.131ff) beskriver som de grundläggande etiska principerna, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Även Kvale och Brinkmanns (2014, s.99ff) etiska frågor om tematisering, planering, intervjusituation, utskrift, analys, verifiering och rapportering har tagits i beaktning.
Brymans (2011 s.131 ff) fyra etiska principer uppfylls i denna studie genom att respondenterna noggrant informerats om studiens syfte och användning, att medverkan var frivillig, att datamaterialet enbart använts i forskningssyfte, samt att hanteringen av personuppgifter och andra uppgifter om respondenterna hanterats varsamt. Respondenterna erhölls ett brev (bilaga 3) där dessa etiska principer framgick, där även mina kontaktuppgifter fanns med ifall respondenterna i efterhand skulle velat avbryta sin medverkan. Kvale och Brinkmanns (2014, s. 99ff) etiska frågor uppfylls genom att studien är placerat ett i forskningsfält med ett tydligt identifierat problemområde. Studien är noggrant planerad, respondenterna har tillhandahållit informationen kring min sekretess jämte dem och även information om studiens syfte. Varje enskild fråga i intervjuguiden är noggrant övervägd för att inte påverka respondenterna i form av stress och förändrad självuppfattning. Jag genomförde även en pilotstudie av en elev på gymnasienivå för att säkerställa att frågorna kändes okej att besvara. Jag använt mig av Braun och Clarke (2006) modell för tematisk analys för att säkerställa att jag inte färgade datamaterialet av mina egna tankar och värderingar. I slutet av varje intervjusituation har jag
17 gått igenom vad som sagts under intervju och låtit respondenten dementera eller bekräfta, detta för att få en form av verifiering från respondenterna. Såväl ort, respondenternas namn, och skolans namn anonymiserat för att säkerställa att intervjupersonerna påverkas så lite som möjligt av sitt deltagande i studien.
Kvalitét
Förutom dessa etiska aspekter har jag i studien tagit hänsyn till faktorer som påverkar studiens kvalité. Som kvalitetsmått har jag använt mig av tillförlitlighet (Lincoln & Guba, 1994 se Bryman, 2011 s.353ff) istället för de klassiska kvalitetsmåtten. Tillförlitlighet delas in i fyra kriterier; Trovärdighet, Överförbarhet, Pålitlighet och En möjlighet att styrka och konfirmera. I enkelhet innebär trovärdighet att beskriva den sociala verklighet man studerat på ett korrekt trovärdigt sätt, för att göra detta har jag använt mig av en enklare form av respondentvalidering (Bryman, 2010, s.353) där jag sammanfattat intervjuerna muntligt direkt efter avslutad intervju och låtit respondenterna dementera eller bekräfta. Överförbarhet, uppfylls genom täta och fylliga beskrivningar av såväl tillvägagångssätt, bakgrund och mitt empiriska material, detta gör att läsaren själv kan avgöra studiens överförbarhet till andra kontexter. Pålitlighet handlar om en transparens genom hela forskningsprocessen med tydliga redogörelser för alla faser, här har jag använt mig av studiekamrater samt handledare för att säkerställa att den information jag delger är tillräcklig för att få en korrekt uppfattning.
Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att jag som forskare aldrig kommer kunna ställa mig helt objektiv till min studie. Dock har jag genom studien aktivt jobbat med att inte låta mina egna åsikter ta överhand och att förmedla mitt forskningsresultat så objektivt som möjligt utifrån data och teorier. Bland annat har Braun och Clarke´s (2006) modell för tematisk analys använts som ett hjälpmedel i detta.
Resultat / Analys
I detta avsnitt kommer studiens resultat att presenteras och analyseras i förhållande till teorier och studiens syfte. Resultatet kommer att delas upp utifrån de huvudteman jag identifierade under bearbetning och analys av datamaterialet. Det första huvudtemat jag kommer att lyfta blir således Viljan att hjälpa andra och synen på yrket, vilket handlar om elevernas drivkraft till studierna, hur viljan att hjälpa andra och elevernas syn på yrket påverkat och motiverat eleverna i valet av studier. Det andra huvudtemat, arbetsmarknad och lön handlar om hur
18 arbetsmarknaden, lönen och geografiska faktorer påverkat och motiverat i valet av studier. De tredje huvudtemat, utveckling handlar om elevernas syn på utveckling och hur det påverkat och motiverat de i valet av studier. Fjärde huvudtemat, yttre påverkan handlar om hur andras syn på yrket, media, familj och vänners påverkat och motiverat eleverna i deras val av studier. Sista huvudtemat är relativt kort och innehåller en redogörelse av empiri kring tvivelaktigheter i valet av studier, även detta analysers givetvis utifrån tidigare presenterade teorier. Men först, en kort presentation av eleverna.
Om eleverna
Thilde, Zoe, Klara, Vanessa och Rania går alla årskurs två på vård- och omsorgsprogrammet vid en mindre ort i Sveriges inland. Alla är bosatta på pendlingsavstånd till skolan och är mellan 17–19 år gamla vid tiden för studien.
Viljan att hjälpa och synen på yrket
Viljan att hjälpa andra
Som inledning vid intervjutillfället valde jag att ställa en bred fråga om hur det kommer sig att eleverna valt att läsa vård- och omsorgsprogrammet. Svaren varierade något men berörde samtliga ett visst tema, nämligen viljan att arbeta med människor. Någon enstaka elev angav andra skäl som sitt starkaste motiv till att söka vård- och omsorgsprogrammet men återgav ändock en vilja av att hjälpa andra. Så långt tycks det således finnas en vilja bland eleverna att på ett osjälviskt sätt hjälpa andra människor, i likhet med det Baron och Byrne (2003, s.403) kallar för altruism, eller ett altruistiskt beteende. Viljan att arbeta med människor tog olika uttryck eleverna emellan, några ansåg att de ville rädda liv, några ville hjälpa människor som inte hade förmågan att ta hand om sig själv och någon ville vara den som stod patienten närmast i vården och på så sätt göra nytta.
” […] man vet att, hjälper jag människor och dom är tacksamma för det, så får man så mycket tillbaka […] och bara att känna den där känslan av att jag har fått hjälpa den här personen och den här personen tyckte att […] verkligen den känslan, de är lite svårt att beskriva men […] just de där att man får tillbaka så mycket när man fått hjälpa nån annan.” (Zoe)
19 Zoe´s citat ovan är inte på något sätt unikt, utan återspeglas i nästintill samtliga intervjuer. Det kan således tyckas finnas någon form av stolthet i att arbeta i ett vårdande yrke, att ge av sig själv och på så sätt känna ett värde. Att skapa denna tillfredsställelse utifrån att hjälpa andra beskriver Batson och Thompson (2001, se Baron & Byrne, 2003, s.403) som moral integrity, eleverna tycks således motiveras av en vilja att göra rätt. Denna vilja att hjälpa andra har följaktligen varit en av de viktigaste faktorerna för många av eleverna i valet av studier.
Svaren går också i linje med Herzbergs tvåfaktorsteori där bekräftelse anges som en viktig faktor i att skapa motivation (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.129ff).
Yrkesbeteckning och elevernas syn på yrket
Merparten av eleverna sa även att de faktum att vård-och omsorgsprogrammet ger än en titel efter avslutade studier varit motiverande
“[…] man blir nått när man går ut, det är inte som att läsa samhälls, man blir ingenting, här har man en titel.”(Vanessa).
Att besitta en titel tycks av eleverna upplevas som en form av statussymbol, att besitta sådana är dock enligt Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.133) mer grundläggande och leder inte till motivation. Dock uttrycker eleverna att det varit motiverande att gå en sådan utbildning som ger en titel. Därav kanske det snarare handlar om att få en titel i den mening att detta ger möjlighet till avancemang på arbetsmarknaden. Detta skulle då kunna förklaras genom Herzbergs (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.130) motivationsfaktor befordran, vilken menar att avancemang i arbetet är något som ökar motivationen och tillfredställelsen för individer. En annan del av förklaringen kan även finnas i Giddens (1999) teori gällande identitet, då Giddens menar att arbete utgör en viktig identifiktationskälla för individer och att arbetets karaktär spelar en viktig roll för individens sociala status, självuppfattning och självkänsla.
Under intervjutillfället medgav Thilde att hon innan påbörjade studier haft en bild av att undersköterskor inte kunde vara sig själva i sitt arbete, att det snarare handlade om att gå in i en roll. Det är dock inget konstigt att Thilde antog detta. Enligt Mead (1976, s.120 ff) är det snarare en nödvändighet för att människor att inta olika roller för att utvecklas. Vidare gällande elevernas syn på yrket så har samtliga elever noggrant särskilt deras egen bild från den bild som
20 de tror är mer allmängiltig för samhället i stort. Samtliga elever ansåg att deras bild av yrket var god, att undersköterskor är värdefulla men ofta underskattade av andra. Ett flertal såg således yrket som ett positivt, roligt och varierande arbete som i mångt och mycket går att forma efter de själva som individer. Att kunna identifiera sig och känna igen sig i kulturen är i en organisation är en viktig del som skapar lojalitet till organisation (Backhaus & Tikoo, 2004). I detta fall så ökar chansen att de potentiella medarbetarna, eleverna vid vård- och omsorgsprogrammet, i realiteten söker sig till organisationer inom vård och omsorg (Backhaus
& Tikoo, 2004). Singh (2014) menar också att generation Z är benägna att se möjligheter att utveckla satta konventionella yrken. Detta stämmer således in väl på eleverna som hävdar att det finns goda möjligheter att utveckla yrket utifrån de själva.
Arbetsmarknad och lön
Anställningstrygghet
Arbetsmarknaden väntas vara väldigt god för utbildade undersköterskor de kommande åren (Arbetsförmedlingen, 2018) ändock är det bara en av eleverna som anger att det är det som påverkat henne mest i valet att läsa vård- och omsorgsprogrammet. Att det enbart är en person som angett detta som det som påverkat mest i valet av studier är dock inget konstigt. Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.133) menar att anställningstrygghet, vilket detta rör sig om, är en hygienfaktor vilket således inte leder till någon motivation till arbetet utan snarare ger ett neutralt utgångsläge gentemot arbetet. Det går dock att se kopplingar till generation Z, då denna generation enligt Iorgulescu (2016) förväntar sig ha bra arbetsförhållanden. Merparten anser att den goda arbetsmarknaden känns positivt för dem, men att det inte varit en avgörande faktor för just deras val. “Skönt att ha jobb, att veta det […]”(Klara). Vilket också bekräftas genom Herzbergs teori (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.133), anställningstrygghet är grundläggande för att ej känna missnöjsamhet. Flertalet elever säger också att de inte fått information om den stora efterfrågan av utbildade undersköterskor innan de påbörjade sina studier och att det är något som bör lyftas mer för att locka fler elever till utbildningen. En annan sak som eleverna också lyfter som positivt under intervjuerna är möjligheten till extraarbete under studietiden.
Vissa planerar att fortsätta som undersköterska efter avslutad utbildning, åtminstone ett tag, medan vissa säger att deras plan är att gå vidare till Universitet direkt. Men inte heller detta har varit avgörande eller något de haft stor inblick i på förhand. Samtliga elever talar dock om att de tror att det inte kommer vara något problem att få jobb efter avslutat utbildning, snarare tvärtom, att deras valmöjligheter kommer vara stora.
21
” […]de är så lätt att få jobb, för när man går vård och omsorg så gå man tre år […] då blir man ju […] de är en bra grund. Man är ju liksom undersköterska.”(Thilde)
Thilde menar således att studierna ger möjlighet till anställningstrygghet men även en viss form av status vilket är två av de grundläggande hygienfaktorerna (Herzberg m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s.133) som är avgörande för att inte väcka missnöje i arbetslivet.
Mobilitet och geografisk närhet
Vissa av eleverna tror att möjligheten till jobb varierar lite beroende på vilken ort man väljer att bosätta sig på framledes. Merparten av elever säger att varken studieorten eller möjligheten till arbete på hemort varit betydande. Klara uppger samtidigt att hon valde mellan de program som fanns tillgängliga inom pendlingsavstånd då hon inte ville flytta för att gå gymnasium.
Klara säger även att hon tänkt taktiskt på sitt val av studier i den mening att yrket skulle vara genomförbart i närområdet till hennes hemort. Även här kan vi finna likheter med de Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s. 133ff) benämner som hygienfaktorer, Klara valde ett yrke som var praktiskt utförbart på sin hemort av privata skäl och undvek på ett sådant sätt att känna missnöje över sitt arbete. Zoe och Thilde däremot kan tänka sig flytta för att få ett arbete på annan ort efter avslutade studier. Alla elever säger även att såhär i efterhand när de påbörjat studierna ser ljust på att yrket inte sätter stopp för att arbeta på olika platser såväl nationellt som internationellt. Detta resonemang går att återfinna i Singh (2014) teori angående generation Z då Singh menar att denna generation gärna arbetar globalt.
Lön
Gällande lön som påverkansfaktor för motivation till yrket säger Rania ” […] inte så hög påverkan, det är ju dålig lön” (Rania). Merparten av respondenterna bekräftar det och enbart en respondent anger att hon tycker att undersköterskelönen är bra, men att det ändå inte varit avgörande.
” […] jag tycker liksom att […] man ska ju få en lön, det ska man […] men skulle det va gratis skulle jag göra det […] jag vill liksom jobba med vård […]”(Thilde).
22 Citatet kan tyckas något extremt men påvisar ändå att möjligheten att få arbeta inom vården varit mer avgörande än lönen. Detta resonemang går att återfinna i Herzbergs tvåfaktors teori (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, s. 121ff), då Herzberg menar att lön är en faktor som enbart undviker missnöje och att arbetets art däremot kan skapa motivation. Precis som i fallet med den goda arbetsmarknaden för undersköterskor (Arbetsförmedlingen, 2018) så uppger eleverna att de varit dåligt insatta i lönefrågan innan påbörjade studier. Flera av eleverna säger också att de tror att en bättre lön inom yrket skulle kunna locka fler unga att välja vård- och omsorgsprogrammet. Vilket således skulle kunna bekräftas genom Iorgulescu´s (2016) teori om generation Z, då Iorgulescu menar att denna generation gärna vill ha en bra lön för att ha möjlighet att leva ett gott liv. Klara uppger att lön i form av trygghet har känts lockande, att veta att det kommer pengar på kontot varje månad. Återigen en faktor som Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.310) menar är basal för att undvika missnöje med arbetet.
Arbetsmiljö
Andra faktorer gällande arbetet som eleverna talade om under intervjutillfället var huruvida arbetsmiljön inom undersköterskeyrket påverkade deras val.
” […] Jag tror att det är ett yrke som kräver mycket av en som person. Och man måste, ja man måste tåla stress. För de, att kunna hantera det […] En stressfull situation. Det tror jag verkligen. […]”(Zoe).
Även andra elever delger att undersköterskeyrket ofta är stressigt och tungt, men att inte heller det verkat avskräckande för dem. Både Thilde och Zoe säger att de tror att yrket blir vad man gör det till, att det i mångt och mycket handlar om att göra aktiva val som undersköterska gällande arbetsplats för att undvika stressen. Det går här att finna likheter mellan Thildes och Zoe´s uttalande kontra Ozkan och Solmaz (2015) teori om generation Z, då denna generation enligt teorin värdesätter lycka i jobbet så högt att de hellre tänker sig att byta jobb än att stanna på en arbetsplats som inte uppfyller deras krav. Singh (2014) menar dessutom att denna generation ser potential i att utveckla konventionella roller. Precis såsom Thilde och Zoe beskriver.
23
Utvecklingsmöjligheter
Yrkets bredd och potentiell vidareutveckling
Samtliga elever talade om en bredd på utbildningen, att de efter avslutad utbildning kan arbeta med allt från barn, äldre, funktionshindrade till att arbeta på sjukhus. Många framhöll också detta som viktigt, men att de inte känt att de fått fullständig information om det innan påbörjade studier. Vid intervjutillfället ställdes frågan huruvida de planerar att arbeta inom yrket efter avslutade studier, merparten delgav att de tänkt arbeta ett par år innan de tänkt läsa vidare vid Universitet.
” […] jag kan inte vara i samma ekorrhjul hela tiden, jag vill utvecklas, komma på andra spår och se andra möjligheter också.” (Zoe).
Iorgulescu (2016) menar på att just denna typ av konstanta utveckling är extra viktig för generation Z. Däremot så omnämner Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.130) utvecklingsmöjligheter som en hygienfaktor och således enbart något som är basalt för att undvika missnöjdsamhet och inte något som skapar motivation. Även om inte alla elever i dagsläget hade fullständiga planer på att studera vidare så var ändock utveckling viktigt för samtliga. För Vanessa var möjligheten att utvecklas tillsammans med möjligheten att ta hand om andra det som avgjorde hennes val av studier. Även om ingen av de andra respondenterna uttryckte detta bokstavligen så återfaller samtalet under intervjuerna hos merparten av eleverna till ämnet utveckling gång på gång. Merparten av de som planerade att utbilda sig vidare, planerade då att göra detta inom vårdyrket till exempelvis sjuksköterska. Viljan att hjälpa tycks även här vara en stark drivkraft, huruvida motivet är altruistiskt (Trivers, 2002, s.18) eller bygger på en hög moral integrity (Batson & Thompson, 2001 se Baron & Byrne, 2003, s.403ff) är dock inte helt lätt att avgöra. Men i och med att eleverna anger det som en stark källa till motivation kan vi anta att det återfinns någon form av vinning för de själva och således ett mer moral integrity perspektiv (Batson & Thompson, 2001 se Baron & Byrne, 2003, s.403ff). Både de som planerade att utbilda sig vidare och de som inte hade planer på det i dagsläget såg stora möjligheter att utvecklas inom undersköterskeyrket. Dels genom att förflytta sig mellan olika undersköterskepositioner men även genom vidareutbildning till specialistundersköterska.
Precis som tidigare nämnt är dessa utvecklingsmöjligheter basala för att undvika ett missnöje i arbetet (Herzberg, m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.130). De personer som planerade att vidareutbilda sig till sjuksköterska såg detta som en möjlighet till större påverkan i arbetslivet,
24 en större möjlighet att hjälpa andra. En viss förklaring till detta går att återfinna i motivationsfaktorn ansvar. Herzberg (m.fl, 2007 se Hedegaard Hein, 2012, s.132) menar nämligen att ett större ansvar ökar motivationen till arbetet och att individer som sitter på stort ansvar tenderar att vara mer tillfredsställda i arbetet. Precis som med mycket annat ansåg eleverna att de i förhand fått bristfällig information om vilka utvecklingsmöjligheterna som finns inom yrket, såsom arbeten olika områden, specialist undersköterskeutbildningar med mera. Även information kring potentiella fortsatta studier ansåg eleverna bristfälligt. Eleverna tror att en tydligare information kring detta skulle kunna locka fler att välja vård- och omsorgsprogrammet.
Yttre påverkan
Andras syn på yrket
Även om samtliga elever i dagsläget anser sig ha en positiv bild av undersköterskeyrket så angav ett flertal att deras bild förändrats under utbildningens gång. De talar även mycket om andras bild av yrket.
” […] när jag sa att jag går vård och omsorg, ja då tror dom att jag skulle torka skit […] Dom trodde verkligen, att jag bara skulle vara med gamlingar, tvätta [åh]
Ja bara det negativa […]”(Vanessa).
Zoe tror att andras bild av yrket hänger ihop med okunskap. Samtliga ger en bild av att yrket är lågstatus stämplat och att de tycker att det är synd.
“[…] det är synd att man liksom, man […] hur säger man. […] Att man dömer boken efter omslaget.”(Thilde).
Dock så poängterar alla noggrant att de inte låtit sig påverkas av samhällets bild av yrket i stort, om än några tror att det kan ha påverkat dem indirekt i form av en viss osäkerhet i deras val.
Detta återspeglas även i att många av eleverna har också delgett att om än dem har en vilja att arbeta med människor så var inte valet av gymnasium enkelt. Viss förklaring till detta går att återfinna i Giddens (1991) som menar att individers yrke är en viktigt indentifikationskälla. I och med att eleverna trott att samhällets bild i stort är att undersköterskeyrket är ett yrke där man enbart utför “skitgöra” är således deras tvivel kanske inte särskilt oförståelig.
25 Media
När jag ställer frågan om hur media påverkat elevernas val av studier så är samtliga elever rätt snabba med att säga att media inte haft någon betydelse för dem. När vi däremot talar om omvärldens syn på yrket så framkommer det att eleverna uppfattar medias bild som missvisande och inte alls särskilt god. Zoe säger att hon tror att denna bild kan ha haft en indirekt inverkan på hennes val av studier, att det fick henne att tänka igenom valet en extra gång. Liknande resonemang om att en organisations varumärkesbild påverkar huruvida potentiella medarbetare väljer att söka sig till en organisation går att återfinna i begreppet employer branding (Backhaus
& Tikoo, 2004). Några av eleverna säger att bristen och stressen i yrket gör att de blir sporrade att läsa klart och komma ut på arbetsmarknaden och hjälpa till. Vilket återigen tycks tyda på att eleverna drivs av en hög moral integrity vilket Batson och Thompson (2001, se Baron & Byrne, 2003, s.403ff) menar är när individer drivs av en vilja att hjälp andra.
Familj och vänner
Under intervjutillfällena ställde jag även frågor rörande familj, släkt och vänner, hur dessa påverkat valet av studier. Samtliga säger sig inte blivit påverkade av dessa. Liknande resonemang går att finna i Clarke och Lipset (1996, s.48) som menar att individers fria val kommer öka genom en fragmentering av samhällets klasstrukturer. Men ändock lyfter några av eleverna anhöriga, vänner och släkt som inspirationskällor som gett dem inblick i yrket när vi talar om andra frågor. Bland annat säger Klara och Thilde att intresset och dragningen till att arbeta inom vårdyrket uppstått när de pratat med släkt och vänner som jobbar inom sjukvården. Att ha vänner och släkt i yrket är inte unikt för Klara och Thilde, merparten av informanterna har någon nära vän eller anhörig som arbetar eller har arbetat inom yrket.
Återigen finns en rad olika förklaringsfaktorer till det eleverna beskrivit. Mead (1976, s.11ff) menar att jaget, vem individen är formas av sociala interaktioner. Medan Bourdieu (1986b, se Jönsson m.fl., 1993, s.27ff) menar att sociala miljöer formar handlings- och tankesätt som bidrar till att utveckla en livsstil, vilket i sin tur kan leda till att individer gör omedvetna studieval. Allt detta styrks även genom Jönsson m.fl. (1993, s.41ff) som menar att elever från arbetarklassfamiljer i större uträckning väljer praktiska studier än elever från akademisk bakgrund. Några av eleverna uppger även att de dragits till yrket när de vistats i sjukhusmiljöer och sett det arbete som undersköterskorna gör. Det tycks således finna motivation att ingå i ett vårdande yrke genom såväl sociala interaktioner, klass och deras bakgrund. Detta resonemang går även att återfinna i Batson och Thompson (2001, se Baron & Byrne, 2003, s.403ff) teori om att människor med stark moral integrity finner drivkraft utifrån omgivningens värderingar.
