• No results found

Blink blink, vem där? Jungfrusländornas dolda språk

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Blink blink, vem där? Jungfrusländornas dolda språk"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Blink blink, vem där?

Jungfrusländornas dolda språk

Hanna Sjöbom

Olika typer av jungfrusländor använder vingarna för att kommunicera, i en typ av färgkom- munikation. Vingarna används för att tävla med andra hanar om de bästa territorierna, men också för att visa upp sig för honor, för att honorna sedan ska kunna välja en hane att para sig med. Detta beteende kallas uppvaktning, under det rörs hanens vingar på ett mycket specifikt sätt för att bli så synlig som möjligt. Rörelsemönstret för vingarna är artspecifikt och anses därför vara ett sätt att känna igen artfränder. Honorna av jungfrusländor har inte samma uppvaktningsbeteende, de använder istället vingarna till att avfärda oönskade hanar.

I mitt arbete har jag använt tre olika europeiska arter av jungfruslända: blå jungfruslända, blåbandadad jungfruslända och Calopteryx haemorrhoidalis (saknar svenskt namn). De är alla visuellt olika i färgen, inom varje art skiljer sig honor och hanar åt, hanarna är generellt mer färggranna och mer synliga. Efter att ha studerat de olika rörelsemönstren för både fram- och bakvingar mätte jag reflektansen på dem, för att sedan modellera detta mot synsystemet som dessa sländor har. Det gav en bild av hur synliga vingarna är under hanarnas uppvaktning samt honornas avfärdningsförsök. De mest synliga vingpositionerna jämfördes också med varandra för att se om de olika sländorna kan urskilja varandra på enbart färgen. Jag upptäckte att dessa tre arter av jungrsusländor, både honor och hanar använder färgen på vingarna till att skapa något som ses som en blinkande signal.

Det är känt sedan tidigare att honorna använder vingarna för att känna igen hanar av samma art. Att blinkningarna är ving- och artspecifika för hanarna indikerar att det utvecklats för att kunna användas för att urskilja arterna. Att hanarna då skapar art-specifika mönster med blinkningar adderar till kunskapen om hur honorna känner igen hanar av samma art.

Honornas vingar å andra sidan, vingarna skapar ett mönster av blinkningar som är lika för alla tre arterna, för både fram- och bakvinge. Detta indikerar att vingarna hos honorna inte är till för att hanarna ska känna igen honor av rätt art, utan snarare för att honorna har utvecklat en universellt förstådd signal för att bli av med oönskade hanar.

Fenomenet som på engelska uttrycks som "flashing cues" har tidigare hittats i en annan typ av slända men är ännu ganska outforskat, även om de hittats in andra djur än sländor också.

Det är en typ av kommunikation som bör utforskas mer.

Degree project in Biology, Master of Science (2 years) 2017

Examensarbete i Biologi 45hp till masterexamen, Uppsala Universitet 2017

Biology Education Center and Department of Ecology and Genetics, Animal Ecology, Uppsala universitet

Supervisor: David Outomuro

References

Related documents

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Figure 4.17: Evaluation of known anomalies that were not found by the ML-Blink algorithm when evaluating the Pan–STARRS1 color–band z (versus USNO-B1.0 color–bands ir) in

Bianchi, “Nonlinear ana- lytical model of eccentric synchronous reluctance machines considering the iron saturation and slotting effect,” IEEE Trans. Wen, “Characterization of iron

För att undersöka om förmågan att känna igen respektive benämna kända personer förändras med stigande ålder samt om det finns ett samband mellan resultatet på FAS och

Under rubrik 5.1 diskuteras hur eleverna använder uppgiftsinstruktionerna och källtexterna när de skriver sina egna texter och under rubrik 5.2 diskuteras hur

Tillsammans är den bild som böckerna ger av rasism och fördomar i svensk historia nästin- till obefintlig och utifrån de kriterier som tidigare ställts upp lever inte den

Djur som har fötts upp i fångenskap har inte lärt sig att känna igen och reagera på sina naturliga fiender och blir därmed ett lätt byte för predatorer.. För att

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska