STYRELSE OCH DIREKTION

l

INNEHALL

Fem år ~ sammandrag, 2

Generaldirektörens kommentar, 3 Kraftverksrörelsen

Förvaltningsberättelse, 4 -7 clleveram;pr

produktion stamnät eltariffer utbyggnader personal Bokslut, 8 Resultaträkning, ':}

Balansräkning, 10-1 :,_

Kommentarer till bokslutet, 12-15 Ekonomisk analys, 16-17

Vattenfalls dotterbolag Bolagsverksamheten, 22 Dotterbolagens organisation, 23 Resultat- och balansräkningar, 24-25 Kommentarer, 26-27

Största dotterbolagen, 28 Vattenfalls aktieinnehav, 29 Trollhätte kanalverk, 30

Större projekt under byggnad, 31 Vattenfalls huvudorganisation, 32 Ordlista

Statens Vattenfallsverks årsredovisning för budgetåret 1980/81.

Vattenfalls budgetår omfattar tiden l juli 1980-30 juni 1981.

När det i texten talas om "året"

menas nämnda budgetår.

För dotterbolagen gäller kalenderår, det vill säga 1 januari-31 december 1980.

STYRELSE OCH DIREKTION

STYRELSE

Jonas Norrby, generaldirektör (ordf) Göran Philipson, direktör (vice ordf) Enno Abel, professor

Gunnar Agfors, direktör Roland Agius, kommunalråd Lennart Hjalmarsson, professor Bengt-Olof Käck, distriktslantmätare Erik Söderberg, direktör

Gustaf Funegård, driftchef (personalföreträdare) Gunnar Friis, ombudsman (personalföreträdare) Från och med den l juli 1981 har Agfors och Agius

~<

DIREKTION

Jonas Norrby, generaldirektör

Sven L alander, driftdirektör (Drift och förvaltning) Ingvar Wivstad, teknisk direktör (El- och värmeteknik) Lennart Ohrström, administrativ direktör (Administration) Bengt Nordström, planeringsdirektör (Solenergi projektet) Sven-August Hultin, teknisk direktör (Byggnadsteknik) Lars Gustafsson, teknisk direktör (Värmekraftproduktion) Tage Nyten, tf planeringsdirektör (Staben)

lämnat styrelsen. Från samma tidpunkt är fd "·

kommunalrådet Börje Andersson ledamot. ' \

Omslaget:

Tidig sommarmorgon utanför Ringhals.

Foto: Börje Försäter

...N~

~~ ~~

Vattenfalls årsredovisning 1980/81

Produktion: Vattenfalls informationsavdelning Tryckt hos Wiking Tryckeri AB, 1981.

Vattenfall, 16287 Vällingby. Tel 08/870000

VAI'I'ENF ALL

Landets energiberoende i dag är stort och elkraften är en viktig del. Den framtida samhällsutvecklingen är i hög grad beroende av tillgången på billig energi.

Omkring en tredjedel av den energi vi använder är el. Nära hälften av Sverigeselenergi produceras av Vattenfall.

Enligt lag är de elproducerande företagen skyldiga att till- handahålla den el som konsumenterna efterfrågar. Arets

hö~sta limförbrukning bestämmer hur stora produktions-

i ~rser som måste.finnas i kraftsystemet Produktions- resurserna måste också vara tillräckliga för att möta torrår eller minskad produktionsförmåga av andra skäl samt förbrukningstoppar till följd av högkonjunkturer.

För att jämna ut skillnaderna i tillgång och efterfrå-

1

l

på elkraft hos de olika elproducerande företagen,

'>ro per och säljer dessa elkraft sinsemellan på den sk

kraftbörsen. Där sker också utbyte med elproducen- ter i de övriga nordiska länderna. Nordetsarnarbetet innebär en samkörning av elnäten, vilket ger större driftsäkerhet och bättre ekonomi.

Vattenfalls verksamhet startade för över 70 år se- dan. Vattenfall ägs helt av svenska staten och är som affärsdrivande verk underställt industrideparte- mentet. Av Vattenfallselproduktion kommer mer- parten från ett 70-tal vattenkraftstationer. Kärn- kraften, som Vattenfall började bygga ut på 60-ta- let, har ökat sin andel till nära 40 % sedan nya kraftblock tagits i drift vid kärnkraftstationerna i Ringhals och Forsmark.

Overföringen av högspänd elkraft mellan olika delar av landet sker via stamnätet som byggs och drivs av Vattenfall. stamnätet används av såväl '{attenfall som andra kraftproducenter i landet.

1 }nnätet och Vattenfalls stationer styrs från det c~n'trala kontrollrummet, Kraftkontroll, vid Vat- tenfalls huvudkontor i Stockholm.

För framtiden satsar Vattenfall betydande resurser på förbättrad energihushållning

r-\

utveckling av andra energikällor

~ ~-' kol, solenergi, torv, flis och vind- kraft. Landets oljeberoende måste minska både med hänsyn till pris- utvecklingen och den osäkra tillgången.

Utvecklingen av andra energikällor är där- med en viktig fråga för Vattenfall.

Huvuddelen av Vattenfalls elleveranser - ca 85 procent-går till större industrier och eldistri- butörer. Vattenfall är med dotterbolagen inräknade landets största detaljdistributör med drygt 500 000 abonenter.

Vattenfalls omsättning uppgår till ca 6,6 miljarder kronor och täcker, förutom de löpande kostnaderna och erforderliga avskrivningar, den ränta som Vattenfall betalar till staten för lånat kapital.

Vattenfall har cirka 11700 anställda som är syssel- satta i olika delar av landet.

• NNCHAl.S 1550

o

AINCH.\l.S 11130

*

^{l.AHAU. 240}

BODEN 74

"

^{LULE Ä}LV 3877 MW ^KAUXALV

• HU..TUNC 10 V1S8Y 10 A SLITE 71

• ... V1'l8Y38 ROMA10$

HEMSE10.

Vattenfalls kraftstationer

i drift

l

under byggnad

l

Typ av kraftstation

• D Vattenkraftstation

e

^O Kl!.rnkrafts1ation A /:;,. Oljekondensstation

"' V Kraftvärmestation

* *

Gasturbinstation

Siffrorna alter namnen a~ g ar stationens eleffekt l MW. Understrukna namn avser delägda stationer

FEM AR I SAMMANDRAG

BUDGETÅR

EKONOMI, kraftverksrörelsen (milj kr)

Rörelseintäkter . . . • ... . Rörelseresultat före avskrivningar ... _ . _ ... . Resultat före bokslutsdispositioner och kommunalskatt Ränta på disponerat statskapital ... , ... . Disponerat statskapital, genomsnitt ... .

Ränta på disponerat statskapital i procent av d:o ...

Rörelseresultat före avskrivningar i procent J v d:o Investeringar . . . . . . . . . ...

Avskrivningar . . . • .• , ..••

Kommunalskatt . . . . . . . . • ..••.•

PERSONAL (Vattenfall totalt)

Byggande avdelningar . . . . . • , .•••.

Drift- och administrationsavdelningar ....••. _ Utbetalda löner, milj kr ... . KRAFITILLFORSEL

Totalt disponibel elenergi, GWh

1> Totalt disponerat statskapital

2> Disponerat statskapital bundet i idrifttagna anläggningar

3l lnkl 250 milj kr i anslag för anskaffning av inventarier

1976/77

:-·123 1 36~

')·J5

•)t !n

11 :-1?3¹'

fUl 12 (l

2 188 448 42

5 358 5911 736 46 719

1977/78

4 016 2 051 l 132

l 066

12 913¹)

8,25 15,8 2 438 986 50

4 862 6 344 810 44 295

1978/79

4863 2 447 ::498 1197 }.3 678¹)

8,75 17,9 2 101

l 186

146

4 330 6 462 835 46 798

1979/80

6 059 2 818

l 915

1348 14 572¹)

9,25 19,3 1 959 1403 172

4 370 6 475 916 48 642

1980/81

6 636 2 871 1 747 l 475 13 26_i¹

1~ l

19,3'¹ 2 182³¹ 1642

275

4 295 6 555

l 019

49 160

VERKSAMHETSARET 80/81

2

Kärnkraftens andel ökade från 22 till 37 °/i>

Liten tillrinning gav låg vat-

tenkraftp~duktion

Bra ekonomiskt resultat. 215 ~- >

milj kr betalades in till staten

^v

utöver fastställd avkastning

Räntabiliteten på totalt kapital blev 11 °/o .

Investeringar i anläggningar

betalades till 85 °/o med avskriv-

ningsmedel

GENERALDIDmKTORENSKO~AR

Vattenfall kan notera ännu ett verk- samhetsår med bra resultat. Den här gången finns det framför allt en orsak -kärnkraften.

Om folkomröstningen hade hållits några månader senare hade vi inte klarat elförsörjningen utan att använ-

. r1,. mycket olja och dyr olja. Vatten-

\ __/ften gav nämligen mindre än nor- malt, trots att vi praktiskt taget torr- lade vattenmagasinen.

Tack vare kärnkraften-tillskottet från Forsmark och det faktum att öv-

\ - ~ reaktorer har gått bra-klarade vi 'u:.-i med en obetydlig tillsats av olja.

Det tycker jag rätt väl beskriver vårt oljeberoende och därmed den sårbar- het vi lever med, om vi inte hade vå- ra kärnkraftverk. Samtidigt är det en påminnelse om det stora frågetecken vi har framför oss - vad ska vi ersätta kärnkraftverken med?

Idag har vi alltså produktionsresur- ser som både i fråga om tillgänglighet och ekonomi är mycket tillfredsstäl- lande. Vattenkraft och kärnkraft kompletterar varandra på ett utmärkt sätt, och de är båda pålitliga och billi- ga energikällor.

Märkesår

Vt>rksamhetsåret 1980/81 blev ett tkesår för kärnkraften i Sverige.

tre nya reaktorer togs i drift. Fors- marksverket med sina två färdigställ- da reaktorer, gjorde en utmärkt start.

Ringhals 3 har planenligt nått kom- ( -~-siell drift. Dessutom har "gamla"

.hutghals l - Vattenfalls första stora kärnreaktor-slagit svenskt produk- tionsrekord genom att vara i oavbru- ten drift under 295 dygn.

stamnätet byggs ut

Nu är det ju så att det inte räcker med enbart bra produktionsresurser.

Elkraften ska också överföras till kun- den.

Vid ingången av verksamhetsåret

hade en flerårig beslutsprocess ännu inte avslutats om den viktiga frågan om kraftöverföringen till Storstock- holms-området. Tyvärr fick inte Vat- tenfall regeringens gehör för att infö- ra 800 kV spänning på den del av storkraftnätet, som nu byggs från Forsmark mot Stockholm. Det är möjligt att vi genom det beslutet, inte bara kvarstannade i "400 kV-åldern", utan även tog något steg tillbaka, sett till teknik, ekonomi och miljö. Debat- ten är inte helt avslutad än, men för Vattenfalls del är vi nu inställda på att inom de närmaste åren bygga inte mindre än l 235 kilometer nya 400 k V ledningar. Runt mitten av 80-talet ska de här investeringarna vara klara, om vi ska kunna tillgodose de krav på driftsäkerhet som alla ställer när vi någon gång råkar ut för en storstör- ning. Det krävs en verklig kraftan- strängning från alla medverkande för att klara det byggprogrammet

Värmepumpen drar ifrån

Under de närmaste åren satsar Vat- tenfall stora belopp på forskning och utveckling av alternativa energikällor och annan framtida energiteknik. In- satserna sker ofta i samarbete med en rad andra intressenter inom energi- området. Resultaten ställs till förfo- gande som demonstrationsobjekt

De första resultaten börjar nu av- teckna sig och det tycks vara värme- pumpen som drar ifrån de övriga al- ternativen, som en både tekniskt och ekonomiskt lovande lösning. Den största värmepumpen hittills i landet invigdes i juni i Sala. Den beräknas klara tjugo procent av Salas fjärrvär- mebehov och kommer därutöver ath' ge värdefull information till andra kommuner och andra storförbrukare av värme, samtidigt som den bör • kunna ge impulser till konstruktions- förbättringar.

Goda framtidsutsikter

Jag förutser att Vattenfalls utveckling fortsättningsvis kommer att vara tämligen god. Det gäller både den ekonomiska och den resursmässiga - Vattenfall som samhällsresurs.

Vi kommer att ha billiga och pålit- liga energikällor i vattenkraften och kärnkraften.

Vi kommer att kunna erbjuda el- kraft till fördelaktiga priser. Priset sänks för sådan kraft, som förbrukas under sommaren och anslutande vår- och höstmånader.

Vi kan bidra till att andelen el ökar i landets energibalans med minskad

oljeanvändning som följd. Elenergin bör användas överallt där den kan er- sätta den dyrare oljan.

När det gäller elenergi har vi bättre förutsättningar här i Sverige än vad man har i många andra länder. Na- turligtvis bör vi använda oss av de förutsättningarna i full utsträckning.

3

FORVALTNINGSBERÄ'I'I'ELSE

Eltlllförsel

Efterfrigan

4

VATTENFALLSELLEVERANSER Den helt övervägande delen av Vat- tenfalls elleveranser avser så kallad fast kraft, som levereras på villkor bestämda i kontrakt. Leveranserna av tillfällig kraft regleras av tillfälliga överenskommelser och är beroende av det aktuella kraftbalansläget.

Vattenfallselleveranser av fast kraft ökade med nära en procent och upp- gick till totalt 43 153 GWh. I huvudsak hänför sig ökningen till hushåll och andra småförbrukare. Till dessa leve- rerar Vattenfall direkt eller via återdi- stributörerna. Däremot minskade le- veranserna till industrin totalt sett, och det är egentligen endast massa- och pappersindustrin som visar nå- gon ökning.

Okningstakten är lägre än under ti- digare år och sammanhänger med den låga aktiviteten inom industrin, minskad tillväxt i samhället i övrigt och till viss del med sparåtgärder. Att leveranserna till hushåll och andra småförbrukare ökat, förklaras av ökad andel elvärme. Detta beror i sin

tur på att oljepriserna blivit så höga att fler väljer andra uppvärmningsal- ternativ. Då ligger elvärme bäst till i dagsläget, medan värmepumpar och andra alternativ ännu inte nått någon större omfattning. Andelen elvärme väntas fortsätta att öka under de när- maste åren.

Leveranserna av tillfällig kraft ök 1

de med 19% till 4053 GWh. '-··

PRODUKTION

Vattenfall svarar för nära hälften av landets elproduktion. Resten kom-

1 - mer från enskilda och kommunala - kraftföretag. Vattenfallselproduktion uppgick 1980/81 till 44 044 GWh eller 45 % av landets totala elproduktion.

Vattenfalls egna anläggningar produ- cerade 37639 GWh och resten, 6405 GWh, kom från krafttillgångar som Vattenfall förfogar över genom delä- garskap eller avtal. Tillsammans med inköp från svenska och utländska kraftproducenter var Vattenfalls tota- la krafttillgång under budgetåret 49160 GWh (se tabell sid 5).

VA TTENFALLS ELLEVERANSER TILL OLIKA KONSUMENTGRUPPER, GWh

Ändrin~j 1980/81 % mot 19791

·~=---~=--=·==·=---~---~

Fast kraft ...•••..••

Industri ... , ... , ....•... - Malmgruvor . . . . . . . •....••

Massa-och pappersindustri ...•.•••..••

Kemisk industri. . . . ...•..•••...

Elhyttor, stålverk och stålgjuterier . . . • . • ..••

Andra metallverk och metallgjuterier. . . .••..••

Ovrig industri ... , . . . . ••..•.

Kommunikation ...•••..•

Kraftföretag ...•..• , Företag utom landet ...•.•...

Företag inom samkörningsgruppen ... . Aterdistributörer ... . Egen detaljdistribution ...... . Ovriga konsumentgrupper ...... . Resero-och ersättningskraft ....... .

Summa fast kraft ...... . Tillfällig kraft . . . . ... . Summa fast och tillfällig kraft . . ... . Overföringsförluster mm . . . . ... . Total kraftomsättning ...... .

43153 0,7

:il 006 ·- 3,4

1336 --12,9

3 789 ,.-

1652 - ~11'

:t 476 - 7,8

1556 - 0,1

1197 - 4,5

1525 - 0,9

26124 2,9

511 -14,8

1758 7,2

23 855 3,1

3 309 3,2

269 -19,8

920 -10,3

43 153 0,7

4053 19,2

- -- -

47 206 2.,0

3771 - 1,1

- - --

50977 1,6

PRODUKTION OCH KÖP (GWh) 1979/80 1980/81

Vattenkraft ... 31352 27172 Kärnkraft ... 9 029 16 209 Annan värme-

-kraft ... 940 663

~.-nuna ' pro-

duktion, ... 41321 44 044 Köpinom

landet ...•.... 35 321 3 407

--~~port ... 3 800 l 709 ( __ .)~1 krafttill-

gang ... 48 ⁶⁴² 49 160 Export ... 3 083 3 533

Vattenkraft

Totala 'vattentillrinningen under 1980/81 uppgick till87% av normal- värdet.

Tillrinningen under första halvåret var markant lägre än normalt medan tillrinningen var ganska normal un- der andra halvåret.

Vattenkraftproduktionen blev lägre än normalt men högre än vad enbart tillrinningen medgav. Detta har åstadkommits genom uttag ur fler-

;lr~magasinen.

! _ itegleringsmagasinens fyllnadsgrad

nr 57 % vid årets början och 49 % vid dess slut. Den ur magasinen ut- tagna vattenmängden motsvarar en produktion av 1470 GWh.

lt -·\1agasinsfyllnaden var som högst

·wu·% i mitten av juli och som lägst 7 % i början av maj.

Under året har produktionsappara- ten utökats genom att ytterligare agg- regat har tagits i drift i Porjus, Har- språnget och Näs.

Dessutom har två nya stationer till- kommit: Granbeforsen (delägd) i In- dalsälven samt Asele i Angerman- älven.

Produktionstillskottet från dessa aggregat beräknas under norrnalår bli 295GWh.

Kärnkraft

Av Vattenfalls el produktion !<om 37 % från kärnkraften. I proc~nttalet

ingår 5041 GW'n från Forsmarks- verket, som ägs tili ca tre fjärdedelar

av Vattenfall. Produktionen E Ring- halsverket blev 11164 GWh. Jämfört med driftåret 1979/80 ökade kärn- kraftproduktionen med drygt 42 %.

Ringhals 1 uppnådde en energiut- nyttjningsfaktor på 68 %mot 64 % föregående år och satte nytt rekord i Sverige genom att vara i oavbruten drift i 295 dagar. Ringhals 2 uppnådde 67 % mot 51 % året innan.

Forsmark l togs i kommersiell drift i december 1980 och Forsmark 2 i juli 1981.

I Ringhals 3 har provdrift förekom- mit under driftåret och blocket togs i kommersiell drift i september 1981.

Annan värmekraft

Vattenfall äger tillsammans med Norrköpings respektive Uppsala kommuner Bråvalla- och Fyrisverken som producerar såväl värme som el.

Dessa drivs med olja. Vissa försök har gjorts i Fyris med en olje-kol- blandning som bränsle.

Elproduktionen från oljekondens- kraftverk har varit av obetydlig om- fattning eller 0,9 %av Vattenfalls to- tala produktion, tack vare tillskotten från kärnkraftverken.

Kraftutbyte

Kraftutbytet med de nordiska grann- länderna har för Vattenfalls del växlat i takt med det varierande kraftbalans- läget För budgetåret 1980/81 kan sammanfattningsvis sägas att:

• under januari-maj förekom bety- dande leveranser från Norge. Sam- tidigt exporterades stora kraft- mängder till Danmark.

• Finland har köpt kraft, framför allt under perioderna januari-mars

samt maj-juni. •o!

Importen från Finland har skett främst under så kallad låglast-tiq och förekommit under större delen av driftåret

Vattenkraftproduktlon 1980181

••••• Tillrinning

- TappningföreiPfoduklion GWh/månad

Magasinsfyllnad - Värdeför1980/81

Medelvärde

l

- - Extremvärden 1970n1-1979/80 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000

o/o 100

~~~~-~~---00

·~~~~~---~80 y---~-~---,1- 70

~~~-~~-~~r---~60

~~~~~~--~~ ~

Vattenfalls huvudsakliga avsättningsområden samt lokalförvaltningar

40 30 20

stamnätsöverföring

17%

El prisutvecklingen för normala fasta leveranser

4%

••••• Detaljleveranser

- Engrosleveranser Öre!kWh

---=--=;

²²

20 - -4-":,_' 18 16 14 12 10 8

- - - -- - - · - - -- - - 2 r-~~~-,r-~,--r~--- o

70 71 72. 73 74 75 76 77 78 79 80

Investeringar

Vattenfalls andel av dotterbolagens externt finansierade investerlllQar Vattenfalls lån t~ l dotterbolag - Vattenfalls investeri'lgar

i egna anläggningar milj. kr

" " - - -.. 4000

6

STAMNÄ TSOVERFORING På stamnätet överfördes 1980/81 23,3 TWh från Norrland och söderut. Fö- regående år var överföringen 31,7 TWh. Minskningen beror främst på lägre vattenkraftproduktion i Norr- landsälvarna men även på minskad import från Finland och Nordnorge samt något ~kad förbrukning i Norr- land:

Den del av landets 400 och 220 k V nät som sträcker sig från Vargfors i Skellefte älv och från kraftstationerna i Ume älv söderut omfattas, med vis- sa undantag, av ett stamnätsavtal mellan Vattenfall och flertalet större kraftföretag i landet. I avtalet regleras bl a villkoren för företagens transite- ring av kraft på stamnätet. Ett nytt sådant avtal gäller från den 1 januari 1981.

Ledningslängden, i den del av nä- tet som stamnätsavtalet omfattar, var vid slutet av perioden 12 300 km, var- av 7100 km 400 kV ledningar. I nätet investerat kapital uppgick till3 322 milj kr, varav 183 milj kr i andra före- tags anläggningar. Arskostnaderna har beräknats till505 milj kr. De före- tag som förutom Vattenfall utnyttjar stamnätet erlade under 1980/81 tran- siteringsavgifter, som inkl indextill- lägg uppgick till 337 milj kr.

ELTARIFFER

Under budgetåret 1980/81 har såväl högspännings-som lågspänningsta- rifferna ändrats.

De nya högspänningstarifferna till- lämpas för perioden 1981-1983 och innebär i jämförelse med tidigare en förskjutning mot högre energiavgifter och lägre effektavgifter. För genom- snittsabonnenten blir dock medelpri- set ungefär detsamma för 1980 och 1981. En speciell nyhet är att tariffer- nas prisregleringsklausuler baseras på konsumentprisindex, olje- och uranpris för kalenderåret före aktuellt leveransår. På så sätt kan abonnen- terna redan vid årets början med stor noggrannhet beräkna sina elkostna- der för det kommande året. Redan för år 1980 infördes en ny och lägre tariff för kunder hos Norrbottens Kraftverk som är Vattenfalls nordli- gaste förvaltning.

Vattenfall tillämpar därmed tre ta- riffnivåer, en för mellansvenska om- rådena, en för mellersta Norrland och en för övre Norrland. Likaledes till- lämpas skilda tariffnivåer för låg-

spänningsleveranser inom dessa om- råden. Nu gällande lågspänningsta- riffer infördes l oktober 1980.

Utöver normaltariffer för högspän- ningsleveranser har Vattenfall beslu- tat om speciella villkor för samkör- ning med abonnenternas produk- tionsanläggningar.

För att minska den dyrbara oljeför- brukningen har Vattenfall stimulerat till installation av elpannor och vidare beslutat om särskilda villkor för leve- ranser av tillfällig kraft till sådana.

UTBYGGNADER Vattenkraftanläggningar

Under 1980/81 har byggnads- och konstruktionsarbeten pågått för nio vattenkraftstationer.

I Lule älv har verksamheten avsett effektutbyggnader genom installati~--. av ytterligare aggregat i de befintlig"....__~

kraftstationerna Harsprånget, Ligga, Messaure och Porjus. I Harsprånget togs aggregat 5 ~drift hösten 1980.

Det är Sveriges största vattenkraft- aggregat. Utvidgningen av avlopps(r ';

tunnel pågår. ~

I Lule älv har också arbeten för ny till- loppstunnel från Suorvamagasinet till Vietas påbörjats våren 1981.

I U me älv har kompletteringsarbe- ten utförts vid Juktans kraftstation.

I Angermanälven har byggnadsar- betena för stenkullafors fortgått.

Kraftstationen j Ase le togs i drift vå- ren 1981.

Vid Näs kraftstation i Dalälven togs aggregat 2 j drift hösten 1980. Efter- arbeten pågår.

Vid Lilla Edets kraftstation i Göta älv har byggnadsarbeten pågått.

Reinvesteringar i befintliga, äldre vattenkraftstationer har ökat i jäm- förelse med tidigare år, och utförde!'-- under året till en kostnad av 65 milj(_;

kronor.

Kärnkraftstationer

Forsmark

Block l togs j kommersiell drift i del cember 1980 och överlämnades till - ' Forsmarks Kraftgrupp AB 1981-01-26.

Block 2 togs i kommersiell drift 1981-07-07 och överlämnades till Forsmarks Kraftgrupp AB 1981-08-24.

Vid block 3 har byggnadsarbetena fortskridit planenligt och betong- arbetena har pågått i bl a reaktor- byggnad, reaktorinneslutning och turbinbyggnad. Kompletteringsarbe- ten och målning har pågått på lägre

1

l l

l

'

nivåer i främst reaktorbyggnad och turbinbyggnad där även visst elmon- tage startat.

Utsprängning av avloppstunnel har pågått med indrift hittills på ca 1700 m. Förstärkningsarbeten har ut- förts bl a i tilloppstunneln.

Arbetena för block 3 bedrivs med sikte på idrifttagning 1985.

Naturvårdande åtgärder har pågått och avslutats runt block 1. Biotestsjön invigdes i september 1980 och har överlämnats till Statens Naturvårds- verk. Ett särskilt område för sälar har iordningställts i syfte att främja re- produktionen av sälstammen i aster- sjön.

Utbyggnad av avloppsreningsver- ket har pågått och i stort sett avslu- tats.

Utbyggnad av förråds- och verk- - ,dsbyggnader i en andra etapp har

··r..:gått.

Ringhals

Vid block 3 har kompletterings- och

~erhetshöjande åtgärder pågått.

. !>eket har färdigställts för idrifttag- ning och efter provdrift togs blocket i

kommersiell drift 1981-09-08.

Block 4 har konserverats i avvaktan på idrifttagning, men arbeten med kompletteringar och säkerhetshöjan- de åtgärder har pågått.

Hälsocentral, provisoriskt admini- strativt centrum, driftportsbyggnad för block 3 och 4 samt varmförråd har uppförts och överlämnats till driftor- ganisationen. Arbeten har pågått med bl a olika verkstadsbyggnader och underhållskontor.

överföringsanläggningar Projektering och förarbeten har ut- förts för en 400 k V dubbelledning

~vllan Forsmark och Stockholmsom-

~·liet sedan regeringen avslagit Vat- tenfalls begäran om tillstånd att byg- ga en 800 k V ledning. Koncession och investeringsbeslut förelåg som-

~aren 1981 och byggnadsarbetena

· trtade i anslutning därtill. För att 'lorstärka kraftförsörjningen· till Göte-

borgsområdet har under 1980/81 arbeten pågått med en ny 400 k V för- bindelse mellan Kilanda och Hisingen.

Projekteringsarbete har pågått för en ny 400 k V samkörningsförbindelse Skåne-Själland samt för en ny 130 k V kabelförbindelse meUan Västervik och Gotland. Vidare har projektering pågått för en 400 kV förbindelse Svartbyn-Hjälta.

3n förstärkning av matningen till Sundsvallsområdet har genomförts i och med att den nya 220 kV förbin- delsen Ange-Vaple ·~agits i drift våren 1981.

PERSON AL Sysselsättning

Antal anställda under åren 1975-1981 har i huvudsak varit oförändrat och uppgår till i genomsnitt 11 700 perso- ner. Antalet anställda i tjänst har under året varit 10 850 i medeltal (netto).

Medan antalet anställda inom anlägg- ningsverksamheten har minskat har under samma tid driftpersonalen för värmekraftproduktion byggts upp med cirka 1 300.

Den nedåtgående trenden inom anläggningsverksamheten beräknas fortsätta under 1980-taJet. För att mildra verkningarna av personalned- gången har Vattenfall vidtagit särskil- da åtgärder bl a i projektet "Jobb till Jokkmokk".

Utbildning

Under året 1980/81 har utbildnings- verksamheten omfattat i runt tal 60 000 kursdagar vilket motsvarar 300

års~änster. Kostnaderna för utbild- ningen uppgick till omkring 35 milj kr eller drygt det dubbla om kursdel- tagarnas löner räknas in.

Utbildningen av personal vid kärn- kraftverken, som delvis sker vid AB Kärnkraftutbildnings simulatoran- läggning i Studsvik, samt utbildning av linjemontörs- och maskinistaspi- ranter utgör en stor del av utbild- ningsverksamheten. l anslutning till idrifttagning av nytt ekonomisystem 1981-07-01 har en omfattande utbild- ning i ekonomi- och budgetfrågor ge- nomförts.

Jämställdhet

Vid Vattenfall bedrivs en aktiv verk- samhet för jämställdhet. En central enhet för jämställdhetsarbetet har in- rättats.

Under budgetåret har Vattenfall avslutat en försöksverksamhet, som syftar till att intressera och stimulera flickor att söka sig till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och yrkesområden. Verksamheten har i huvudsak bedrivits så att skolornas, konsulenter för studie-och yrkes- . orientering och lågstadielärare inbju- dits till Vattenfalls anläggningar för information, praktiska övningar och diskussioner i jämställdhetsfrågor.

\

_\

\ Nolra Norrland 1760

Vattenfalls cirka 11 700 anställda arbe- tar i skilda delar av landet. Figuren vi- sar det antal som sysselsätts Inom olika regioner och på de största ar- betsplatserna.

Personalens åldersfördelning Anställda enlig! kollektivavtal Löneplansanställda

Alder

r ' 1 1

%15 10 5 o

Investeringar inklusive lån till dotterbolag 1980/81

Fossilaalt

~.

7

BOKSLUT 1980/81 ... ---...

---~~~~...:-.-.:.4~~~,.,._----l<.:~S-..JF.:I

Kraftverkarörelaen

Den ränta som inbetalas tin statsver- ket på disponerat statskapital under budgetåret uppgår tilll475 milJ kr eF ler 11 %. Beloppet överstiger fastställt avkastnmgskrav, 9,5 % på &tatt>kapt·

talet, med 215 milJ kr: Enligt särskilt.

regering11bealut skall detta övers.kott . ock5å inlevereras ttll !rltatsverket.

Vattenkraftproduktionen nunskade med 4,2 TWh eller 13 o/o beroende på lägre tillrinrung

an

normalt till de vattenl<raftproduccrande al'varna, medan kärnkrattproduktionen ökade med 7,2 TWh ~ari ingår okade inkop fr.in Fol'$marks Kraftgrupp .AB med 5,1) lY..'h.

ffiproduktionen \'id oljeeldade kraftverk visade en fortsatt nunsk- . ning och uppgick endast till 0,6 TWh, den lägsta under 13 år.

lntäktsokrungen for fast kraftför- sälJrung blev nund.re an bter.iknat på grund av lågre fOrsålJnmgsvolym Jamfört m~d föregående år uppgick okningen till 6 % huvudsakligen be- roende på Mgre index- och olJepris- bundna prisallagg.

Leveran~ema av tillfållig kraft oka- de volymmass1gt med 19 % medan intäkterna ökade med 56 % eller 160 milJ kr Dc tillfålhga leveranserna på-

verka~

av

den aktuella kraftbalanssi- tuaaonen hkoom inköpen av tillfånig kraft. Dessa senare nunskade. volym- mässigt med 36 o/o och värdemåssigt med 128 milJ kr. Aret'> tillfälliga kraft- utbvten, som innebar 23 G \1\:0. mer i fi:lNäljrung ~n inkOp, medforde en ncttok0$tnad på 22 mil) kr. Föregåen- de år uppviSade nettoinköp på hela 3169 GWh och en nettok01;tnad på

~lO milj kr,

Ko'ltnaderna for bränsle och 1nköpt kraft ökade sammantaget med 246

·milJ

kr. In kOpt kraft okade med 338

nulJ

kr beroende helt på de ökade m- köpen från Forsmai:k. Ko~~Jtnaden ftir de.;sa kraftinkop har hållits nere av

8

den ersattn.ing som utsätt tiD For~t­

marksbolaget for dct1 fåtsenade idnfttagnmgen av kärnkraftblocken 'i Forsmark

på

grund av folkomJöst- ningen. Vattenfall~ andel av undt!r bu(igctåret utgående ersattnmg t111 Fomnarksbolaget uppgårt111 ca 440 milj kl. Kostnaden for bränsle har

~Junkrt

$Ont en

fulJd av den låga olJekraftproduktionen.

$.unmantaget blev rörelseresultatet före <~Vskrivningar 53 nulJ kr högre an budgetåret 1979/80. Bedomt behov av avsättnmg för förnyelse av anlagg- ₁ ningar .(M.~.a..~s.tg!!.~~~Miv.:~--~: uppgxck till1642 milj kr. ; ! " ..-i ~!

De finansiella intäkterna fördubb- lades huvudsakligen genom okad utlånmg och högre nintelage for del- ågadånen b.H dotterbolag samt ge- nom rantor från Riksgaldskontoret där VattenfallS likvtda medel place- rats, sammanlagt 1561 nulj

kr

vid . årets slut.

I poswn extraordmär a mtäkter m- gir 83 Ihlljkr SOm avser av staten Ut·

betald ersattning for fördy-rade an- låggrungskostnader fllr Rlnghals block 3 och 4 på grund av kärnkraft-·

fOrserungen. Denna ersnttrung har använtf> for nedskrivning av bE:.rorda anlåggningar. Nedskrivrongen har redovisat<J som extraordmar kostnad med samndig nunskning av anlagg- mng5kostnaderna.

Till de kommuner, diir Vattenfall har verksamhet, betalas 275 nulJ kr i sjq\tt. skattema består av garanoskatt for fastigheter &amt komrimnal m- komstskatt.

1 medeltal disponerat fbrrå.ntnings- phktigtkapital som at bundet ltdrlft- tagna anlaggningar uppgick \'id bud- getArets slut

tig}~-~~"~'~·

Prognos för 1981/82 /

. Enltgt faststålld budg~t for 1981/82 betaknas rorelsetntaktema uppgå till

. l . ⁽

r~ •:_; ~::·

,,<to~ 1:.._~~-(.•g'

(ri

, .... i

7 906

milJ

kr, en öknmg med 1270 milJ kr. Frombudgetåret1981182re- dovisas arbeten åt utomstående brut~

to, d\' s samthga· kostnader och mtåk~

ter för utforda uppdrag redov1sas un- der sårsktlda rubnker i resultaträk- rungen. F.xklustve mtaktet från arbeten j\t uwmstående, som inte ingo\r .t re- . sultaträknmgen för 1980/81,

uppgår~

ökningen bll507 milj kr eller 018

%>"

Denna öknmg betor fråmst på en ökad försålJningsvolym fbr fa&t en- grosfbr5ål]nittg &amt ökade mdex-och

energtprlsbllågg. , - ·

Rorelsens kostnader herakrias

ok<L )

med 1240 milj kr och uppgå till totalt 5005 milJ kr. EJ(.klustve kojJtnader för arbeten åt utomstA..ende uppgår

ok- ·

nmgen till477 irulj kr eller 13 % Bedömt beho-v av avsåttrung för förnyelse av anläggningar (kaJkyl- m.ässtga avskrivningar) beräknars uppgå bll1788 nult kr.

Efter finansteUa potter, skatter och bundna bok$lutsdtsposltioner Aterstår fili tanta på statskapitalet 1 4~ milJ

kl:', vllket m•)tsvarar statens avkast- . ningskra" på Vatt~nfall for budget- :

aret 19&1/82 med 10,75 %.

~------

4000

~---:--... --~--'o 76~71 77;78 78;79 79>80 ao:s1

._ ... ^-. . ' ~.;

._,.,

.

_f ^~· _·S

^\

REsULTATRÄKNING

---~---.---.---~----~(m __

^iljkrl

Rörelse:intikter

F.astkraftfö~ntng

Engrosförsäljning ... .. , - ..•. ..•...•. ·-.. . DetaljförsilJning ...•. -... , . . . . ' . . . . . • •••

lillfillig kTaftfOrSiiljni.ng. . . . .. _. . . .. • • . .. • . . • . • . • • •••

'T. .. ""aJlm~r "•A ing Stn...-...~er. ^o &Rt... , ...., . ·, ^{~ ~} ... -... , , •.•.••.

glng&avgiftet ... • ... , .. , ... ···-· ... • • • övriga rörelseint.likter ... , , . . . .. . . . .. . .. . . .. . . • • . . . . ..•••••

Driftkostnader

I>rlft

och uriderhåll ...•...

,tn.nat&· och transiteringsavgifter . . . . ...

o.cånsle ... , . . . • . . . • . ...•... · . . . .... not l Inköpt kraft •· •..•.••... : • .... · ...•.... not 2

Kostnadf!r fOr planering_ utveckUng odl ~ndardL.;ering ... • . . ·.

AdmP:Ustrativa och allmånna k~tnader . . .... ; .. ·. . ... , .not 3 RöRELSERESULTAT FORE AVSKR.IVNINGAR . . . • . . . Bedömt behov av avsåttntng fur förnyelse av anlåggn;ngat .. not 4 Avskrivning av mventarier . ; ... : .. .. . . . . RORELSERESUL TAT .. .. . . .. .. . . .. . . .. . .' .. • .. • ..

Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier 1 dotterbolag . . . .. .. . . . . . • • .. • . ....

Utdclrung på ande.Lu' och aktier i andra bolag. . . • • • . . Råntor från dotterbolag ... · ... ~ . .. . . . . . .. nQt 5

· Ovriga

räntetntåkter. . . . ... ."... . . .. .. : ... lHit 6 Råntor pA rörlig kredit .. · .... · .. ; .. .. .. .. . ... ..

O'llriga råntekostn.lder . . . . . . . .. . ... ; ... ~ . . . . . . Kursdifferenser . . .. . ... . . .. . .. . . .. . .. .. . .. . .... · .... not 7

"";'" .. ~.p)• . . . . t,;lo'i ... ~· . .

~Sätionsvinater · .... · ...•... , • . . . . ... ·. not 8 Extraordini ra intikter ... : . .. .. . . .. . . .. . . .. .. . ... not 9 Extraordinära koetuder . . . . . . . ..••.... not 10 Återföring av internt fördelad ränta . ~ . . . . . .

RESUL TAT FORE BOKSLUTSDISPOSmONEROCH SKAIT .

· -.dcslutsdispositioner .

Avsättning tiD torrArsreserv ...•...•...•

. Avsättning får förnyelse av

anläggningar

utover bedömt behov ..

Skillnad mellan pensionskostnad och pell$1onsutbetalning . . •.... RESULTAT FORE SKATr .. _... .. .. .. . .. . .. .. ... ..

·Kommunalskatt . . . . ... · ... not ll RÄNTAPA DISPONERA T STATSKAPITAL ... not 12

. 1979/80

4 781,1 585,0 288,0. 332,9

71,5 6 056,5.

- - -

974,6 33,4:

- 644,7 -1199,4 - 129,3

- 259,1 . -3 240,5

:_1279;7 - 23,0·

·o,7 0,2 212,9 24,9 7,3 - 30,3 2,6

- 306,9 - 100,0 11,9

2. 818,0

-1 '!:I.J1.,7

---

1. .515,3

198,~

0,7 200,4

l 914,9

- 395,0 1 519,Q - 172,0 l 347,9

. 1980/81

5 027,1 679,2 44'7,6 397,5 24,8

59,4 6. 635,6

--~·.-... ·=-··

-1216,0

-

^53,3

-

^553,2

-1 537,2

-

^155,8

-

^{249,4 -3 764,9}

~·-··-··,_....,.._....__

2 870,7 -l 642,4

-1 642.4

____ _

^{.... _.}

__

^.,

^___

l 228,3

0,5 0,1 339,6 133,1

-

^13,1' 0,2

2,7 463,1

·-~~·-··--- ~ .... ~.-..::.t:-~-1'~:

1,2 84,0

-

^85,4

56,.0

·-~-

l 747,2

2,S 2,5

l 749,7.

- 275JJ 1 4'74,?

9

. ~ ·

1

BALANSRÄKNING

{tnilj kr)

~-=--~-~===~=-===---y---~--

m~GAN(;AR.

OmslttningstillgAngar

Kassa, bank, postgiro· ;·... . . ··~, .. _ .... ... not 13 Kundfordringar . . . . . . . " . . . .. . Fordringar på dotterbolag.... -... , . . . . . . . . . · .not 14 Förutbetalda kostilader och upplupna mtilktei- ... · .. · .. not 15 Ovnga fordnng.u . . .. . . . .. . .. .. . . .. . . . .. .. .. .. . not 16 Piglende ej fakturerade arbeten . . . . . . . . . . . . ....

La~e,r

. ·.: ... _ . . . . ._. ... , , , ... . .. , .

^~

...

·-.not 17 Karnbranslf! ...• ~ .-. . . . .. :- .. .-_ , . . . . . . , • • • . . , ..

_ Olja . . . · . . . • · . . . . .. , _. . . . . • ·- •• , . . • • , • Anlaggntngsf.orråd • . . • •.. - . , ••.. , •

Driftrt-serv m m . • . . • .. •.

Produkter i arbete ... , ...•... , . . . . Anlä88ninsatillglngar

Aktter i dotterbolag ... . Aktier i andr;t bolag . . .-..

Andelar 1 distributionsförerungar

.not 18 .notl8 . . . . , .. not 18 . . . not 18 Lån bll dotterbolag . . .. .. .. . .. .. , ... . ,

Lån till andra bolag . ~ , . . . . . . . .· . . . . . .

Inventarier,fordon och byggnadsma">kiner . . . . ... -- Vattenfall, vattenrätt och fastigheter . . . . . ...

ProduktionE.anläggningar . . ...

. .not 19.

. . . .not ZO Vattenreglering!>anlåggningar ...•. , ••

VattenkraftstatJoner . . . . . . . . .. .. . ... , ••• , • • • • .. • • •

· Kärnkraftstattoner ... , , .. _ .... , . . . . ... .

· Andra varmekraftstationer , . , ... , . . , , ....

Transformatorstationer och ledrungar . • • • . • • . • • . . _ .. n< A 20 SUMMA

l'ItLGANGA.R ... .

10

266,4 766,0 393,4 264,8 66,6 7,9 1 446,0 369,4 22,3 175,6 13,2

247,2 178,6 0,5 2 502,5 128,9 343,9 257,7 878,8 6 273,6 5140,6 1585,2 6 849,4

3 791,6

24 386,9 . . 28178,5

30juni 1981

1607,4 84.'7,5

3fJ2.4

394,0 252,1 llJ,O 1 463r2 619,2

8,4

206,2 15,4

1%,6 178,4 2,5 2 673,4 89,3 362,6 335,3 947,1 8 583,6 7144,3 l 861,9 . $489,2

f)

30 964,2.

36 6~_.Q_

- - · i .:.

(milj kr)

---~---=----~--~=-~---~~---~-

SKULDB OCH DISPONER.AT STATSKAPITAL

· Kortfriatiga •kulder ·

·Rörlig krecht m m hos Riksgäld-skontoret . . . . • . . . . . ...

Skulder till dottcrlx>lag . .. . . . .. .. .. . ... , . . . . not 21 Skulder tillleverantörer . :. . .. . . .. . . . . .. . . . ... not 22 skatteskuld ; . • ... ~ ... '· . ' : . . . . . . . . . • . . . . . • . . .uld

till

stato;verket • . .. .. . . .. . . .. .. .. • . . . • • . .... not 23 vpplupna kostnader och förutbetalda intäkter ... not 24 övnga skulder· . . . .. . .. , . . . . . . .. . . . ... not 25 PwionBre&etV .. · .. . .. .... ,. .. . . . .. . .. . .. ... .

55.2 118,6 .541.0 .176,1 278,9 220,3 228,0

. ;.-~---.t' ... '····· -~-.. .. > \ ·- ·,., _._ ... ,~ ... -._:d· ... -.: ... , ..•.. .,.:~.-"1 .t'· .... --•• -~ ... ;..-,.,~~..._~ .... -~ ... ~

· .... ~veatt för föntyelae av·åiiläggninsat . . . . ... riot 26 ...• ·

' · · < ...

r.ldid-;~;;attniiigär

-.. · -···. - . ... ...

^·-~·

... . ... ,. ,, .. "'

^--~"

... .

Lager~·zz~~'V . . . . . . . . . . • . .. . . . . .... not 17 Avflatt for fr.:unttda kostnader for k.C.:nt.<:~f::et, . • . . . . . . not 27 Avsatt till torrArsreserv . . . . . . . . . . . ... . Disponerat statskapital... . ... . ... , .not 28 SUMMA SKULDER OCH DISPONERAT STATSKAP~TAi

BorgentAtagande {tJcr)•

For lån upptagna av produkti<msbolag . For lån upptagna av dtstributionsbolag .. ~ . • Ovnga borgensåtaganden . . . . . . •

1980·06·30 53%563 148 62~

60500 5

60S

692

836,3 540,2 306,9

1981·06-30 6 740178 155 766 38 000 6 933 944

.1618,1 66,4 10 012;4

. 168$,4 14 798,2

28178.5

30 jUJl11981

296,8 609,3 244,4 503,6 501,4 293,6

1 031,6 696,4 306,9

2 452,1 66,4 16 386,0

2

034,9

15 759~6 36 699,0

11

KOrvfN.IENTARER TILL BOKSLU'I'EI'

REDOVISNINGSPIUNCIPER AU mint

Vattenfalls re-dovisrung fö~er allmant accepterade r~dovisningsprinclper

och det som är god redovil>ningssed hos större enskilda foretag. From denl juli 1980 är v~etbokfunngs­

skyldigt enJist "Förordningen med toreskrifter om statliga myndtghetets bokföring" (SFS 1979:1212). Förord~

rungen är ett till bokfönngsla~n an· . pas6at regelsystem som beaktar de speciella förhållanden som finns in- om statlig fbi'v.Utning.. TiHYm.mans

med den statliga budgetreform 5om genomfordes dtm 1 Juli 1980 har detta

~ört prlnopiella fOrindnngari verkets redovisning. De mer betydel- sefulla förlndringama redovisas ne- dan.

Vattenfall redovi&ar inte någon . kon<:ernsammanstållning där dotter- bolagen inglr. Anledningen är grund- liggande skillnader meDan 00..

lagsgrupp och affärsverk bl a ifr4ga om avsknvni.ngsprinclper, finansie- ring, akatteforhAllanden och fonde- ringsmöjhgheter .samt att olDca rAken- skapsår omöjliggOt' en för koncerner nonnal och enhetlig koncemkonS(lli- denng. Omfa~gen av bolagsveril.- samheten odl en sammanställd redo~

villling av denna framgir pi sid 23.

Nya redovieninpprind.pet Nytt irrt'esttringsbegrcpp

Ränta under by~dstid och ko5tna- der för projektering har tidigare inte

akti~erats i verkets redovisning.

From budgetåret 1980/81 mgår dessa kolstnacrer i verketlS investeringar och redov1sas i anläggningsvärdet i

ba·

lansråkrungen.. Verkets per den 1 juli 1980 .befintliga ·anläggt1.mgstiUglngar (exkl mventarier) har 1 enlighet med de nya principerN skrivits upp bli

de~ värde dessa skulle ha haft om . kostnaderna hade aktiverats även . ~

f under byggnadstiden ^{f ö r. .} dessa an-

· l

j

llggningar. Uppskrivningsbeloppet uppgick till 4 712 milj kr. Motsvaran- de belopp har lagts till posten "Av-... : satt för förnyelse av anlåggningar". \:

• · Statens avkastningskrav

pa

Vattenfalt

t

motsvarade tidigare ränta pA totalt

· disponerat statskapttaL Som en följd

av aktivenngen av rdnta under bygg•

n.adsb.d har avkastningskravet ånd·

12"

ratt till att numera· motsvara enbart ränta på det kapttal som är bun<\et i idrlfttagna anlaggningar.

KRUcylmllssiga poster

Försäknrigsteknlskt (lalkylmås$18t) 'beräknade pensionskostnader för · personal i IJlnst och avskrivningar p1

invento~ner f~rdelaa till drift- och m·

vestenngsverksamheten och ingår följaktligen i poster i 'balans· <Xh re-

&Ultattäkrungen. TI<hgtire redovisades dessa kostnader i $hl helhet

:tom

driftkostnader. ·

KalkyJmåssiga räntor fordelas ockil till. balans- och resultaträkrung- en DeHa .räntor ingår i resultaträk- ning_en huvudsakligen som ~nta på disponerat statskapital. För att und- vika dubbelredoVISiring återföres de kalkYJ.mä.ssigt fordelade räntorria under rubriken ~, AtM"fering av internt fördelad riinta".

Cngdrt.gsttVgifter

Englngsa\'gifter inom detal)distnbu~

bönen redovisas from 1980/81 som rbrelse'lntåkter med motsvarafule en- g.lngsavsknv.ning samma lr. En- gångsavskrivrungarN iedovi.sa~

bland fömyellcavsåttningarna. Ttdi- gare ha:r engångsavgifterna redUC'erat anläggningarnas amkaftningskost- nad.

Ovanstående prind~ndiingar är främ&t av redovtsningsmässig karak- tär. De har påverkat

enskilda

kost~

nads~r, som därmed mte

ar

^di-

rekt Jämförbara med föregående års vården. Fåråndringatncl har i stort

sett

neutraliserat varandra. V~rksam­

hetsutfaD.et påverkas därför obetyd- hgt pA kort sikt.- · · AnUgsnhlptillglngar oc:h avskriv- ningar

· Anläggningstillgångarna är i bal&ns- räkningen

upptagna

till anskaffnings-

kostnad. ·

Enligt beslut i överensstämmelse med

prop.

1976n7:130 med riktlinjer _för det statliga budgetsystemet be-

r~ avsattrung för förnyelse av kraftverksrörelsens anlå.ggrungar på nuanskaffningskostnad. Avskriv-. ningar beräknas på anskaffrungs- kostnader uppråknade med konsu-.

inentprism.dex. A vsl\ttning sb:r enligt linjär m~tod. Anläggnins-mas hv!i~

lllngd 'beråknas för vattenkrattanlägg- ningar numera till60 lr och för vär- mekraftanläggningar inklu&ive kåm·

kraftanläggitingar

till25

Ar: samt för dist:nbuti9nsanlåggningar till 30 h.

För s k tand.<~bygdsnat har livalingdei··

satts till351r. Uvslängden för vat- , , ;, terikraftstationer var tidigare 40 år ; (tom 1979/80).

J.aser

Lagren för olja och kambr.ånsle

är , . ,

upptagna till anslaffningspris i ba-(.J~­

lanmkx'.ingen. Arets förbrukning av · ··

olja och kimbrlm'llt> från la~t sker enligt FIFO-:metod ("först in*först ut") och redclVisa& som driftkostnad ('brän,le) till nuanskaffningspns en- ligt gänande kontrakt <Xh aktuella . markn11d.spnser. Skillnaden ml?Jlan

ansbHningspn~,; QCh nuatl$kaffnings- . pri~ fOr förbrukade h-.mtiteter fors

tilllagerresen>en.

I kostnaden vid anvandrung av kA.mbrän5let

ingår

även kostnader för framtida hantering av använt bränsle och kostnader får avveckling av kåmkraften. I balansräkrungen tedo- visas motsvarande 'belopp S<lm !lår., sldld avsåttnin$. Medlen använd<; bl a för förskott för upparbetning av . ~-,

bränsle och för investerlngsutgiftet föl,.

i

anlaggningat för bränsleförvaring mm. From 1982 kommer den interna fonderingen att ersättas med ett av*

giftssystem,

där medlen inbetalas till · · och förvalta• &V en särskild statlig ~· · "'\ .

nlmnd. · ~$•'

Lager i anläggrungsföm\d.och

diift-

teiK'tv m m samt produkter i atbete ar vårdetade bU anskaffningspris.

Skulder i utlindsk valuta

Skulder i utllndsk valuta har värde·

rats bll kurSen på balartadagen om inte anskaffningskW$en varit högre·

(högsta värdets princ1p) .. ·. skatter

Vattenfall 'betalar kommunalskatt för garantibelopp pA futighetern.as taxew nngsvården i kraftverksröre~n.

Vitttenfan erlägger dessutom kom*

munalskatt för inkomst från förvärvs·

kållari

annan fastighet, jordbruk och rörelse. Vattenfalls inkomster av kraftverksrörelse är undantagna från statlig mkomstskatt.

l 1

·'

Not. t Briin81e (m.llj kr)

---·---

FOrbrukning tiD nuanskaffrun~piis Avsatt fbr framtida kostnader för kårn~

kraften

Omkostnader for bränsle

· Kärn" Olr'a · Totalt bransle

274,8 103,8 378,6

7,2 11,2 18,-4 438,2 115,0 553,2

----~---·---

Bränsleförbiuknmgen under året kostnadsforell efter nuanskaffmngspris. I bränslekostnaden för kambränsle mgår även avsättning för framttda kostnader för använt brånt;le 0,9 ore/kWh och för

rivning av kämkr-aftb:l()("k 0,5 ore/kWh.

Uot 2 Inköpt ~aft (milj kr)

'!ot3

Not"

Nots

· Fast kraft (kontrakterad):

Vatt~mkraft Kårnkraft Fossil kraft

TJUfällig kraft {ej kontrakterad) Inköpt kraft, totalt

236,7 756,8

74,0 1 067,5 469,7 1 537,2

Adnrlnietrativa och aU:mänl\a kcmrtader Har ingår en engångsnedskrivning med 28,6 milj kr. Nedskrivningen avser nedlagda kostnader for 800 k V -överföringen frin Forsmark, vilken inte kommer till utförande.

Vattentalls avgifter for ATP och !>Ocial!oraakrings- avgifter var 221 milj kr, vilka fördelats på dnft- och investeringsverkJamhet.

Bedömt behov av av$ättning för förnyelse u an- ligningar

Belcppet a" &er kalkylmässiga avskrivmngar pl

o~nlciggningar ~mt engångsavskm ningar motwa·

rande mtäkt'lbokforda cngångsavgtfter.

1

Avskri.\rn.ingat enligt. plan p! historisb an&kaff· _,

ningsk~tnader uppgick till752 milJ kr. _

Räntorfrlndottftbolag

Okningen jämfört med föregående år beror i hu- vudsak pl räntor frAn Forsmarks KraftgrupP AB tFKA) avseende delägarlån och .tv Vattenfall gjorda utlägg for inköpt kambrårisle för bolagets räkrung

samt på avr.åkni.ngsbelopp fOr från Vattenfall tJll · FKA dverförda provisoriska anordntngar på arbetsplatsen

Jämfört med fdregåeJ'lde år har åven räntorna på

~lägarlAnen till Svensk EnergiverksgrupP AB och Söderfots

Kraft

AB okat.

Not 6 övriga ränteifttäkter

Okningen jämfört med fbtegc\ende 1r beror på större ränteintäkter från Riksgäldskontoret där Vattenfan placerar över&kott av likvida medel.

De5sa

rÄntor uppgick till106 milj kr;

Not 7 Kuradiffetl!Dift'

·

BeToppefutgör"ii~fot av reahserade kursdifferen- ser och icke realiserade kursförluster av~ende le- verantörsskulder för käi-nbrånsle.

Not 8 Realiu.tionsvi~Bter

Reali~ttonsvin&ter vid f6rsälJning av fasttgheter och anläggrungar uppgick tiU 11,2 milj kr. Harav utg<n- 10,0 milJ kr bokföringsmässig vinst vid för- sålJrung av SOderlsens transformatorstation som

~nligt regenngsbeslut har medfort uppskrivning av statskap1talet. Dirför redoVl&t$ endast 1.2 mtlj kr som intäkt.

Not 9 Extraordinära intäkter

Posten avser ersättningfrån staten med 83,0 milj kr fbi de okade anläggningskostnader som blev fOlJden av den fördröjda idrifttagningen n Rtng~

hals block 3 och 4. Rester11nde &l på 1,0 milj kr avser ltmvunna tidigare nedskrivna fordringar.

Not 10 Extraordinära koRnader

Av beloppet motsvaras 83,0 mdj kr av den som extraordinär intåkt upptagna er&ättningcn fot kärnkraftföt5eningen. Ersättningen har använts för nedskrivrung av anläggning<;>kostnad~rna för Ringhals 3 och 4. Resterande del på 2,4 mdj kr avser dnftbldrag till TroHhätte kanalverk.

Not 11 Kotmnunalskatt

Beloppet bt?Står av beråknad kommunal mkomst~

~k<!tt .~Jamt garantiskatt på tastigheter och uppgår ttll155 rrulj kr resp 120 milj kr.

Not 12 Ränta pi diaponerat stat$kapital

Statens avkastningskrav för budgetaret uppgår nU 9,5 % på det i medeltal dlsponerade förräntnings~

pliktiga statskapitalet,

vilket

motsvatar 1260 milj kr. Som ränta på disponerat statskapttal redovisels även 214,7 milj kr som utgor öveitJ<ott utöver av- kastningskravet Arets totala ränta uppgir diir- med till11,1

o/o.

13

....

Not 13 Kaesa, baltk ~h postgiro . .

l beloppet ingår 1561 milj kr sotn utgor in5atta medel p.\ rå:ntebarande konto ho& Rlksgål!hkonto·

ret. Olmingen j1mibrt nied föregående Ar beror till stor del på verkets under året erhållna men e:J dis- ponerade kompensatlon för fÖI'tlenad rdrifttagntrtg av kämkra.ftblod:en i Rmghals. I övngt-betor ök- nmgen främst på erhållet an,lag fOr finanstering av iiwentarier, som tidigare delvis finansiera~

med egna rörelsemedel samt på avsåttningar för tramtida hirnkraftkostnad~r.

Not 14 Fordringar pl dotterbolag

I beloppet ingår bl a fordran på Fonmarks Kraft- grupp AB med 249 mil] kr avsee:nde kärnbrån»le·

anskAffning och entreprenadarbeten

· Not 15 Fikutbetalda kostnader och upplupna intäktex Posten består bl a av förskottsbetalda k;i.mbrånsle- leveranser och upparbetrungst]änster mm med 319 milj kr samt upplupna, ej fakturP.rade elenergt·

intäkter med 57 nulr kr.

Not 16 övrip fordringar

I posten ingår bl a fordran på låns'ityrelsen för m- gående.mervårdeskatt med 210 milj kr samtford- ringar for utfozda och fakturerade tjänster med 29 nuJj kr. Posten har.]8lllfört med föregående !r ökat genom en omläggning a\' ~ystemet for momsredovisning tJll fakturem1gsmetoden.

Not 17 . Laser, lagerre9etv (milj kr)

I:ng~.~:n;i,e Oal:~t:'\t!

C:en 1 juli i.%0

Förå~a~~,r,g;li:r

u.nCx:r it::et:r_, Ke.::r:;i::r:ihtsle Olia

Ovng&

U\'~ende baliilr.r.

den 30

Juni

19fH

--- --- --

Lager till an-

. skaffrungs- Lagerreserv

pns

2 026,5

17,2 249,8 18,9

2 312,4.

836,3

124,8 . 60,0 10,5

1031,6

• Bett. rorändrmg av Iageneserv hånvt~ till a\'~

1.1nittet o :n rcdovisnir.gsprlnciper.

N~ ¹⁸ l:..!G t!ill och ~er i <di~IIS och andra bolag 1980 !rs siffror har justerats med hansyn till det nya dotterbolag'>beg:eppet, vilket exkluderar 50/SO~bolag . .

14

Specifikation till deSsa poster framgår-av sainman~

atälhungen pi std 29.

Not 19 Vattenfall, . vattenrätt och fa.Upeter

Förvaltningsbyggnaden i Råck'ita snglr med 109,6 milJ kr Normalt redoVtSaS evriga byggnade1 som investenng i nårmast berörd produktions- resp di- stributiomanläggning. Se f ö not 20

Not 20 Prod•ktionnnliggn.Utsar. Transformatorstatio-

ner och ledaingar ·

A11 anlåggningarnas bokförda

varde

hanfor si.g 18 o/o till allläggningar som t!J tagits i. drift. Utveck- lingen av kapitalbindningen i sådana antaggning-

;<U' urider en lemårsperiod 111sas i diagram pi sid 8. Taxenngsvardet for byggnader uppglr ttllt4 520 nulj kr och för mark bU 11369 milj kr. Taxering&-- vårdt> åsätts inte for tran..<~formatorstattoner. Ok- ningen av taxeringsvärdet Jämfort med forcglen- de budgetår beror pA den allmånna fa$tighetstax- eringen som har genomförts år 1981, varvtd en ny vårdenngsmetodik tillämpats for vård~ring av främst vattenfallsfastigheter o'h varmekraftan-

låggntngar.

Not 21 Skulder till dotterbolag

Posten aVS<:)r i huvud&.ak sku!der till Forsmarks .Kraftgrupp AB avseende 1nkbpt kraft med Hl mtlJ

kr samt erhållna .förskottslikvid~r från bolagt>t med 141 nulJ kr av~end~ karnbrånslelcveran&er, · uppa.rbetrungstjanster etc motsvarande av Vatren- faU gjorda utbetalrungar för Forsmarksbol.lgcts räkrung

(5e

not 14).

Nbt22 Skulder till leverantörer

I posten tngår bl a skulder for t.årnbrån&leleveran- ser, anrikningstJiulster mm med-173 rmlj kr.

NOt 23 .skuld tUtstatsverket (milj kr) Skuld tt1l ~tatsvf:rke~

vie

år;;>-;:s r~r)an

Arets nint.l på dl.Spor..e~t ~ts:t:tl<aptZw som åt bundet ; idrt..'ttagna a..-llilr.;g··

ningar

Arets rånta p~ di~pone.r.at s~utskapital som är bundet i anl&ggmng.:u· ':luder uppforande

Till stat11verket inbetald ränta p!

totalt disponerat statskapital

1474,7

158,9

-1408,9 Skuld till statsve:r}.zt vid Arets slut 503,6 Not 24 Upplupna kosf.ll'.lid~ och fÖ~r"W+bi!~ald« intäkter .

Postt-n mnehåller upplupna kostnader med 463 milj kr samt förutbetaida int.iikter med 41 milJ k:r. ·. De uppiupna kostnaderna avser eJ fakturerade . ktaftavgtfter hånförhga till första halvåret 1981

med 206 nulJ kr, gJorda reset'"\tenngar fur arbets- . gJVarivgifter· med 132 nulJ kr s.amt seme!lterl(me~­

skuld tör egen persoiW med 63 milj kr. Av förut·

betalda intäkter utgor 31 nulj kr forskottslikvid for försåld• krafträttigheter i anslutnmg till Solv-· ba~ka•Sydkraftuppgörelsen ·

Mot 25 öVriga skulder · · · . · ·.

l__ Posten

o~fattar

mellanhavanden

m~d

Urancx och Sydkraft på 157 milj kr samt eJ redovisad elskatt och innehållna e) redovisade prelUlunara skatter och avgrtter föt· olnSt.illda med 128 trulJ kr .

n

26 Avsatt för förnyelse av antiggruasar (milj kr) . lngåendf. balans den l JUh 1980 · 10 012,4 Upp~krivning av anlåggoingstill-

gångar i anledrung av nytt investe-- rtngsbegrepp

Arets

fömyelseavsattningar Medel från im•esteringsanslag

&Om

it\te

skall ullforas stats- kapttalet

Gjorda bortskrivningar av ^anlågg- ningsvardtm i samband med tör- saljrung, utrangenng mm·

Utgiende balans den 30 1uni 1981

4 712,4 l 642,4

62,.5

-43,7

· -· - - -

16 386,0 Not 27·~ Avsa~ for framtida kostnader för kärnkraften ,;

{Beloppet avser 447,7 nulj kt for framtida hante11ng

~

'

i

av utbränt "kärnbränsle och 248,7

nu.lJ

kr

fo:r

fram-

~

l. tida awe1::khng av kärnkraften.

J

. Av .de avsatta medlen har ca 163 mtlj kr dJspone·

rats fbt utbetaln#lg av fort~kott för upparbetnin~

tjanster och törskott till Sl.""BF. bl a for uppforande av centralt lager för använt kärnbränsle; det s k CLAB·projekret.

Not 28: Disponerat stal$kapital (milj kr) Ingående !)tatska~ttt1

Tillfort forråntrungf:lplikttgt

statskapital 47'.7,5~.)

1"1Ufort e1 förräntnings·

pilkngt staf~k:apJtal . 535,8²'

Nedsattning aY det förriu\tnings-- phkbga statskapttalet

Uppskrivning av statskapttalet v1d Mn>alJning av anlaggrungat . Utgående 5tatskapital

... 8,1 15 759;6

t}

E~er

avdl'ag for

mkvererad~

avsknvningsmedel

·(se avsruttet Flonomll!k analy$) . · · 2J Bdoppet utg6r ersättning från $taten för ka~­

krattfo~eningen. Ersättningen har enligt rege- ring&beslut t v bnförts statskapitalet utan

fö:r·

r:\ntningsplikt i avvaktan på beslut om använd- ningen av medlen.

~~ Beloppet avser aktieägartillskott till Svenrka Pl!troleum AB.

15

EKONOWSK ANALYS

·~~iil..t20

...

L ,

16 ¹²

--~~

⁸

~ta pi .utabpital

Regeringen har. beslutat att Vatten~

fall ska göra av&krivningat på an- läggmngamas nuaac;kaffningskost- nader.

BrånslekOst:nader till nuanskaff..:

ningspriser bela,tar resultatet.

Ränta på di<iponerat statskapital motsvarar statens avkastningskrav på Vattenfall. For 1980/81 betalar Vatu:nfall in 215 milj kr utöverberlik- nat avkastrun8$krav.

Rintabilltet

- Nominell~ på pi'Oduktllll kapilat - Nomlneii!Wntabllllet på~ kllpll8l - Reai~P'~~ "'

- - - · - - · - 18

75/77 . 77178

Räntabilitet

Nominell räntabihtet på tobtlt kapi- tal mm~kade med en procentenhet JAmfOrt med 1979/80 på grUnd av·

lägre vattenkraftproduktion.

Skillnaden mellan nonunell och re<tl rantabilrtet plverkas «v

infla-

tionstakten och anlaggningarnas medelålder. ·

16

Totalt kapital

Disponerat ~Jtatskapital har okat med i genomsrutt 11 % per år sedanv 19'76177. Vattenfan bclalar ränta

rA • ·

detta kapital bU staten. ·

Kortfrutiga skulder, ackumulera- de avskrivningar utöver plan och särsktlda av,attningar år ovngt arbetande kapital i verksamheten.

Kapitalet ät inte förrantrungsplik- tigt.

77:78

--:-~=r--···

o

ratl9 79180

oo.·91

Investerlnsar odt

avskriYJt.i.n&ar

I investeringarna irigår lAn och andra

kapitaltill~kott till dottt>r-odt mtre~

sebolag. Forsmarks Kraftgrupp AB . fick 164

mil}

kr eller 95% av Vatten- · falls totala delägadån 1980/81.

Skillnaden meJlart kalkylmässiga och planenliga avskrivningar okar på grund av inflabonen.

Fb..,.,...ng

-~

_{-~ ')(,}

- - - -·- - · . 100

...---.--·· ____., o

76177 77178 18/19 79ill0 00181

Finaallering

Inve!!teringsgraden fortsJtter att sjunka eftenJom värdet av tnveste- ringarna var ungefår otorandrat me- dan .t'Orclsemtäktema ökade.

SjålvfJnan!llenngsgraden h.ir shgit från 21 o/o 1976177 bl] 83% 1980/81.

' l Detta innebar att statskap1talet ökade

:iJ

^lån. gsammare. .under slutet av femån~

~'f perioden.

~

. .

%t ,. )

- - - -- - - 100

- - - - so

Driftkostnader

Alldelen inköpt kraft har okat be- tydligt gertom köp frinFors~N~rks

Kraftgrupp AB efter 1drifttagrungen av bolågets kärnkraftblock,

Brånslekostnadernas andel har.

sjunkit på grund av minskad olJe· · konden&produktion.