Electrolux KONCERNEN

KONCERNEN 1991

BJ Electrolux

··INNEHÅLL

AB Electrolux officiella redovisning for 1991 består av två separata redovisningshandlingar- ''Electrolux-koncernen 1991"

och "Årsredovisning för AB Electrolux 1991':

"Electrolux-koncernen 1991" omfattar alla data som gäller koncernen och

sammandrag av de viktigaste uppgifterna för moderbolaget. "Årsredovisning för AB Electrolux 1991 ", som omfattar alla data för moderbolaget inklusive en specifi- kation av aktier och andelar i dotterbolag, kan beställas från AB Electrolux, Investor Relations, 105 45 Stockholrn.

Syftet med uppdelningen i två separata redovisningshand- lingar är att uppnå en bättre internationell anpassning av den tryckta redovisningen och samtidigt koncentrera denna till det som är väsentligt fOr en bedömning av koncernen.

INNEHÅLL - 1991

ELECTROLUX-KONCERNEN 1991 Åietisarrrrnandrag

Electrolux idag

Koncernchefen och VD har ordet Koncernekonomi

AFFÄRSOMRÅDEN

• Hushållsprodukter Kommersiell utrustning Utomhusprodukter Industriprodukter Kommersiell service KONCERNEN

Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanal y s

Kommentar till koncernens bokslut MODERBOLAGET

Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse

ORGANISATION Styrelse

Koncernens organisation Verkställande ledning ÖVRIGT

Förädlingsvärdet

Försäljning och anställda i världen Electrolux -aktien

Tio år i sammandrag Bolagsstämma

sid

l 2 4 u 6

14 20 24 27 32

33 34

36

37 45 46 47

48 50 51

52

53

54

56

57

ARET

I SAMMANDRAG ^• Efterfrågan sjönk inom nästan samtliga produktområden i framför allt Nordamerika, Storbritannien och Norden.

• Försäljningen minskade marginellt för jämförbara enheter och resultatet försämrades. Resultatnedgången kan främst hänföras till Gränges och Hushållsprodukter i Nordamerika.

• Det strukturprogram som startades under 1990 slutfördes plan- enligt. Programmet har inneburit nedläggning av ett tiotal större fabriker och en minskning av antalet anställda med cirka 15.000.

• Under året såldes ytterligare enheter inom Kommersiell service.

Huvuddelen av affärsområdet har därmed avyttrats.

• Inom vitvaror lanserades ett nytt produktsortiment för varumärket Electrolux i Europa, som under 1992 åtföljs av en pan-europeisk marknadsföringskampanj.

Försäljning, Mkr

Rörelseresultat efter avskrivningar, Mkr Resultat efter finansiella poster, Mkr Vinst per aktie efter full skatt, kr

Utdelning per aktie, kr

l

Avkastning på eget kapital efter full skatt, % 1l Avkastning på nettotillgångar, %

Investeringar, Mkr

Genomsruttligt antal anställda Antal anställda vid

slut

Beräknade värden enligt amerikanska

redovisningsprincipe~,

U. S. GAAP Nettovinst, Mkr

Nettovinst per aktie, kr Eget kapital, Mkr Totala tillgångar, Mkr Skuldsättningsgrad, %

l) För definition av använda begrepp hänvisas till sid 40.

2) För 1991 enligt styrelsens förslag.

1991 79_027 2.588 1.031 5:20 12:50 2,3 6,7 3.414 134.200 130.300

404 5:50 13.396 63.872 60

3) Långfristiga skulder i förhållande tilllångfristiga skulder plus eget kapital.

I not Il till koncernens bokslut finns en redogörelse for de väsentligaste skillnaderna mellan amerikanska och svenska redovisningsprinciper.

1990 82.434 3.248 1.409 10:10 12:50 4,3 8,2 4.0 18 150.900 151.4 00

821 11:20 14.0 81 68.05 1 59

ÅRET I SAMMANDRAG-1991

ELECTROLUXIDAG

Försäljning i världen, % Övriga 5,1

Nordornerika 27,2

ANsTÄLLDAlVÄRLDEN Antal

(genomsnitt) anställda

1991 %

EFTA 23.132 17,2

EG 47.314 35,3

Övriga Europa 4.396 3,3

Nordamerika 28.332 21,1

Latinamerika 11.546 8,6

Afrika

Asien 18.281 13,6

Oceanien 1.228 0,9

Totalt 134.229* 100,0

Uppgift om antal anställda per land finns pi\ sid 53.

• Av det totala antalet 1991 var cirka 17.000 anställda inom verksamheten f'or direktf'årsäljning och cirka 15.000 inom Kommersiell service. Huvud- delen av dessa fanns i Latinamerika och Asien.

2

ELECTROLUX IDAG- 1991

Electrolux är en av världens ledande tillverkare av vitvaror. Koncernen är marknadsledande i Europa och genom Frigidaire Company det tredje största vitvaru- företaget i USA.

Electrolux är också störst eller näst störst på världs- marknaden inom dammsugare, absorptionskylskåp för husvagnar och hotellrum, storköksutrustning, industriell tvättutrustning, skogs- och trädgårdsprodukter, kompres- sorer för kylskåp samt bilbälten.

Dessa produktområden svarar tillsammans för cirka 75% av den totala försäljningen.

Huvuddelen av försäljningen utanför Sverige

Electrolux har verksamhet med egna bolag i ett femtiotal länder.

Av den totala försäljningen sker 88% utanför Sverige. Den största enskilda marknaden är USA, som svarar för 25%. Därefter kommer Sverige, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. EG svarar för 45% av försäljningen och 35% av antalet anställda.

• Stark expansion under senare delen av 1980-talet

Koncernen expanderade mycket snabbt genom förvärv under framför allt andra hälften av 1980-talet. Större förvärv i Europa var Zanussi i Italien, vitvaru- och storköksdivisionerna inom brittiska Thorn EMI, Corber6 och Domar i Spanien samt västtyska Buderosgruppens verk- samhet inom spisar, storköksutrustning och industriell tvättutrustning.

De största förvärven i USA var White Consolidated, Poulan/Weed Eater och Ropers verksamhet inom trädgårdsprodukter.

Efter förvärven har betydande omstruktureringar och investe- ringar i nya anläggningar och produktgenerationer genomförts. För att renodla koncernens struktur har ett flertal verksamheter avyttrats.

Fem olika affarsområden

Koncernen har idag fem affarsområden- Hushållsprodukter, Kommersiell utrustning, Utomhusprodukter, Industriprodukter och Kommersiell service.

Under året såldes ytterligare verksamheter inom Kommersiell service. Huvuddelen av affärsområdet har därmed avyttrats, vilket medfört en minskning av både försäljning och anställda i framför allt Sverige.

FÖRSÄLJNING I VÄRLDEN

1991 1990 1989

Mkr % Mkr Mkr

EFTA 14.488 18,3 18.004 20.389

EG 35.554 45,0 35.179 31.721

Övriga Europa 1.083 1,4 782 461

N ordarnerika 21.523 27,2 22.533 25.874

Latinamerika 1.547 1,9 1.354 1.406

Afrika 523 0,7 540 585

Asien 3.429 4,4 3.157 3.496

Oceanien 880 1,1 885 987

Totalt 79.027 100,0 82.434 84.919

Uppgift om försäljning per land finns på sid 53.

Försäljning per affärsområde 1991, %

Kommersiell servile l, 6 Industriprodukter 18,2

H ushö lisprodukter 57,5

Utomhusprodukter 11,3 Kommersiell utrustning 11,4

Rörelseresultat efter avskrivningar per affärsområde 1991, % *

Kommersiell servile 3,4 Industriprodukter 10,0

Utomhusprodukter 23,7 Hushöllsprodukter 41,8

Kommersiell utrustning 21,8

• -0,7% avser negativ differens mellan realisationsvinster från större avyttringar och kostnader f'6r strukturprogram.

• Hushållsprodukter

Hushållsprodukter är koncernens största affärsområde. Den domi- nerande verksamheten är vitvaror, som svarar för 75% av försälj- ningen. Därutöver ingår dammsugare, absorptionskylskåp för hus- vagnar och hotellrum, utrustning för luftkonditionering, symaskiner samt köks- och badrumssnickerier.

• Kommersiell utrustning

Den största verksamheten är storköksutrustning, som svarar för drygt hälften av affärsområdets försäljning. Övriga verksamheter är inriktade på tvättutrustning för bl a fastighetstvättstugor och institu- tioner, kyl- och betjäningsdi!>kar för butiker och varuhus samt kom- mersiella damm- och våtsugare.

• Utomhusprodukter

Affärsområdet omfattar huvudsakligen trädgårdsprodukter s amt motorsågar och andra verktyg för skogsarbete. Trädgårdsprodukterna svarar numera för cirka två tredjedelar av affärsområdets försäljning.

Industriprodukter

Industriprodukter är koncernens näst största affärsområde. Närmare hälften av försäljningen avser olika halvf abrikat i aluminium, som tillverkas av Gränges. De största verksamheterna är därefter bilbälten och andra produkter för personsäkerhet i bilar, kylkompressor er samt utrustning för materialhantering.

Kommersiell service

Affärsområdet omfattar idag huvudsakligen delägda städbolag i Brasilien, Mellersta Östern och Fjärran Östern samt en verksamhet inriktad på godsskydd.

FÖRSÄUNING 1991 1990 1989

PER AFFÄRSOMRÅDE Mkr % Mkr Mkr

Hushållsprodukter

45.481 57,5 44.890 45.137 Kommersiell utrustning 8.971 11,4 _{8.699 7.662}

Utomhusprodukter 8.941 11,3 8.680 8.3 87

Industriprodukter 14.370 18,2 15.822 19.843

Kommersiell service 1.264 1,6 4.343 3.890

Totalt 79.027 100,0 82.434 84.919

RÖRELSERESULTAT

EFTER AVSKRIVNINGAR 1991 1990 1989

PER AFFÄRSOMRADE Mkr % Mkr Mkr

Hushållsprodukter

1.081 41,8 1.194 2.122

Kommersiell utrustning 565 21,8 645 547

Utomhusprodukter 614 23,7 661 698

Industriprodukter 258 10,0 490 1.150

Kommersiell service 89 3,4 258 260

Resultat av större

avyttringar, netto 245 9,5 661 504

Kostnader för strukturprogram -264 -10,2 -661

Totalt 2.588 100,0 3.248 5.281

l) Inklusive köks- och badrumssruckerier.

2) Inklusive byggmaterial som såtdes vid årsskiftet 1989190.

Produktlinjerna köks- och badrumssnickerier samt byggmaterial utgjorde tom 1989 affarsområdet Byggkomponenter.

ELECTROLUX IDAG- 1991

3

4

KONCERNCHEFEN OCH VD HARORDET

Fr v Anders Scharp och Leif Johansson.

KONCERNCHEFEN OCH VD HAR ORDET 1991

Efterfrågan har under de två senaste åren sjunkit på våra huvudmarknader och resultatet har försämrats väsentligt. Koncernen har dock stärkt sina mark- nadspositioner.

Vi har inriktat oss på en konsolidering av verk- samheten och en renodling av strukturen. De omstruktureringar och investeringar som pågått under de senaste åren har i stort sett slutförts och vi kan alltmer koncentrera oss på produktförnyelse och marknadssatsningar. Uppbyggandet av en global struktur inom huvudområdena har fortsatt.

Marknadsläget kommer att vara kärvt även under 1992. En förbättring av lönsamheten genom interna åtgärder har högsta prioritet.

Den nedåtgående trenden i världsekonomin förstärktes av händelserna i Persiska viken och konjunkturläget försämra- des ytterligare under 1991. Det gäller särskilt våra huvud- marknader Nordamerika, Storbritannien och Norden, där efterfrågan sjönk för andra året i rad inom de flesta produkt- områden. Koncernens försäljning minskade något för jäm- förbara enheter och resultatet försämrades ytterligare. Vi stärkte dock våra marknadspositioner inom nästan samtliga produktområden.

Försämringen av koncernens resultat kan framför allt hänföras till Gränges och den nordamerikanska verksam- heten inom Hushållsprodukter. Gränges hade ett besvärligt år på grund av det mycket låga aluminiumpriset och en allt sämre efterfrågan på valsade och strängpressade produkter.

Inom Hushållsprodukter i Nordarnerika sjönk efterfrågan inte bara för vitvaror utan även för luftkonditionering, absorptionskylskåp samt köks- och badrumssnickerier.

Ett förbättrat resultat uppnåddes däremot för Hushålls- produkter i Europa samt för kompressorer och bilbälten.

Inom Utomhusprodukter förbättrades resultatet i USA.

En mer normal investeringsnivå sam t lägre lager och kundfordringar medförde tillsammans med försäljnings- intäkter för avyttrade enheter ett positivt kassaflöde under 1991.

• Konsolidering av verksamheten

De senaste åren har inneburit en konsolidering av verksam- heten och en ökad fokusering på koncernens huvudornråden.

Vi har inriktat oss på att sänka kostnadsläget och minska rörelsekapitalet.

En renodling av strukturen har bl a skett genom försälj- ningen av huvuddelen av Kommersiell service samt verk- samheter inom sterilisations- och desinfektionsutrustning och byggmaterial. Vi har endast gjort ett fåtal förvärv, bl a det ungerska vitvaruföretaget Lehel, Buderos i Tyskland samt ett antal mindre bolag inom storköksutrustning och industriell tvättutrustning.

Under andra halvåret 1990 startades ett strukturprogram

som tillsammans med kapacitetsneddragningar inneburit

nedläggning av mer än tio större fabriker och en reduktion

av antalet anställda med cirka 15.000. Programmet har plan-

enligt genomförts och medfört en förbättrad produktions-

struktur och en ökad produktivitet. Utöver detta har beslut

fattats om bl a en samordning av tillverkningen av spisar i både Storbritannien och USA.

Vi är efter dessa åtgärder väl anpassade till det rådande marknadsläget. Vid en eventuell försämring kan ytterligare kapacitetsanpassningar och omstruktureringar dock inte uteslutas.

Fortsatt globalisering för långsiktig tillväxt Genom ett stort antal förvärv under framför allt andra hälften av 1980-talet byggde vi upp ledande marknads- positioner i världen inom vitvaror, storköksutrustning, industriell tvättutrustning, skogs- och trädgårdsprodukter, bilbälten och kylkompressorer.

Förvärven gav oss konkurrenskraftiga volymer samt breddade vår geografiska och industriella bas. Men de ställde också krav på omfattande omstruktureringar och betydande investeringar i nya anläggningar och produkt- sortiment. Investeringarna har under de senaste fem åren totalt uppgått till cirka 21 miljarder kronor.

Inom huvudverksamheterna har vi nu i stort sett passerat struktur- och investeringsfasen och kan alltmer koncentrera oss på produktförnyelse och ökade marknadsföringsaktiviteter.

Internationaliseringen av koncernens marknader fort- sätter. Vi ser hur produkter och konsumtionsmönster blir alltmer likartade i olika länder. En fortsatt uppbyggnad av en global struktur är nödvändig för att långsiktigt växa och behålla vår konkurrenskraft.

Inom konsumentprodukter som vitvaror, dammsugare och utomhusprodukter kommer vi allt snabbare att få anpassa oss till nya trender och krav på produkter. Det kommer att innebära ökade satsningar på produktutveckling och snabbare framtagning av nya produktgenerationer, vilket i sin tur ställer krav på en flexibel produktionsapparat.

Vi har inom hushållsprodukter satsat mycket på att ta fram nya produktgenerationer, som i större utsträckning än tidigare är baserade på gemensamma komponenter. Under hösten 1991lanserades ett nytt pan-europeiskt sortiment av vitvaror för varumärket Electrolux och 1993 kommer ett motsvarande för Zanussi. En samordning sker därmed också av marknadsföringen för respektive varumärke i Europa, vilket ger ökad slagkraft och möjlighet till tillväxt.

Ett led i detta är renodlingen av all direktförsäljning under det ursprungliga varumärket Lux och bildandet av en separat företagsgrupp för denna verksamhet.

Marknads- och konkurrensläget har varit mycket besvär- ligt inom vitvaror i USA under de senaste två åren. Det finns en överkapacitet i både tillverknings- och distributionsledet på denna marknad. För att förbättra koncernens position arbetar vi även här med att ta fram nya och bredare produkt- program och uppnå en klararepositioneringav våra varu- märken. Vi fortsätter också ansträngningarna att förbättra vår kostnadsstruktur. På sikt räknar vi med att även denna del av den nordamerikanska verksamheten ska uppnå en stabil och god lönsamhet.

Ä ven inom produktområden som t ex storköksutrustning och trädgårdsprodukter påverkas lokala marknader alltmer av internationella trender och livsstilar. Ett ökat resandfJ.har inneburit att det vuxit fram fler internationella hotellkedjor med likartade behov av storköksprodukter. Mer fritid gör att trädgårdsskötsel ökar som hobby. Trädgårdsprodukterna är redan i stor utsträckning globala. Vårt amerikanska sorti- ment sälj s idag i Europa. Inom båda dessa områden har vi

utvecklat breda och attraktiva produktprogram, som ytter- ligare kommer att stärka koncernens marknadsposition.

Världsmarknaden är fragmenterad i tillverkning och distri- bution och det finns goda möjligheter att förbättra vår struktur genom förvärv.

Vi har också utvecklat nya konkurrenskraftiga produkter inom området personsäkerhet i bilar, bl a airbags där mark- naden växer snabbt. Inom komponenter har t ex våra nya amerikanska kylkompressorer den högsta verkningsgraden på marknaden. För att tillvarata dessa produkters internatio- nella marknadspotential bildar vi nu b l a joint ventures med lokala företag i flera länder.

Geografiskt innebär framväxaodet av frihandelsområden i olika delar av världen samt förändringarna i Östeuropa nya möjligheter till tillväxt. I Östeuropa öppnas marknader som med sin närhet och kulturella gemenskap med övriga Europa långsiktigt kan bli betydelsefulla. Den nordamerikanska marknaden kommer sannolikt att utökas genom att även Mexiko ansluts till frihandelsavtalet mellan USA och Kanada. De reducerade tullsatserna mellan ASEAN-länderna i Fjärran Östern skapar också bättre förutsättningar för kon- cernens verksamhet i detta betydelsefulla tillväxtområde.

• Ökade krav på miljöanpassning

Kraven på företag vad gäller miljöanpassning av verksam- heten och återvinning av produkter och förpackningar ökar.

Regler och prioriteringar varierar ännu starkt mellan olika länder, men antalet internationella överenskommelser blir allt fler. I Europa skapas successivt gemensamma regler för BO-marknaden.

Vi ser miljöarbetet som ett långsiktigt överlevnadskrav och en möjlighet att ytterligare befästa koncernens positio- ner. Under de senaste åren har vi arbetat intensivt med att utveckla miljövänliga och energisnåla produkter. Målsätt- ningen är att inom samtliga verksamheter ligga i frontlinjen relativt våra konkurrenter.

Prioritering av lönsamheten

Vi planerar inte för någon nämnvärd förbättring av konjunk- turen under 1992. Marknadsläget väntas bli fortsatt kärvt.

Mot bakgrund av de senaste årens svaga resultatutveck- ling har ett återställande av lönsamheten högsta prioritet.

Målsättningen är att inom några år åter uppnå en årlig till- växt i eget kapital som motsvarar avkastningen på långfris- tiga svenska statspapper plus en riskpremie på några procent.

Detta förväntas ske med en bibehållen soliditet på minst 25%. Vi fortsätter också programmen för att minska kapital- bindningen i lager och kundfordringar, vilket kommer att bidra till ett fortsatt positivt kassaft öde.

KONCERNCHEFEN OCH VD HAR ORDET- 1991

s

6

KONCERNEKONOMI

K oncernens försäljning

UtanfOr Sverige

• Sverige

82 84 86 88 90 91 Mkr

Försåljningen minskade även under 1991, huvudsakligen till följd av avyttringar.

KONCERNEKONOMI 1991

• Försvagning av konjunkturen i nästan samtliga OECD- länder. Inga klara tecken på en förbättring under 1992 Den cykliska nedgången i världsekonomin fördjupades av kriget i Persiska viken och 1991 blev ett utpräglat recessionsår i de flesta OECD-ländema. Den sammanlagda produktionstillväxten blev endast l %, vilket är den lägsta ökningen sedan bottenåret 1982.

Konjunktursvackan har varit särskilt djup i bl a USA, Kanada, Storbritannien och Finland. Den totala produktionen minskade i dessa länder under både 1990 och 1991. I Japan och Tyskland låg tillväxten på en förhållandevis hög nivå. Båda ekonomierna stimule-

~ades av en fortsatt stark inhemsk efterfrågan, som för Tysklands del främst berodde på den fortsatta uppbyggnaden av de östra delarna.

Tillväxten i den tyska ekonomin sjönk dock under det andra halvåret.

I övriga länder i Västeuropa har konjunkturavmattningen varit rela- tivt mild.

Även om några klara och entydiga tecken på en förbättrad inter- nationell konjunktur ännu inte finns, kan en successiv återhämtning ske under innevarande år. De mycket låga amerikanska räntorna bör stimulera både konsumtionen och bostadsbyggandet och så småning- om även övriga investeringar. En högre aktivitet i USA kan sedan via ökad handel sprida sig till andra länder. I både Japan och Tysk- land kommer dock den inhemska efterfrågan att dämpas . En even- tuell uppgång inom OECD-området under 1992 blir därför troligtvis långsam.

Problem inom den finansiella sektorn och en hög skuldsättning hos både hushåll och företag i många länder kan dessutom verka återhållande på den ekonomiska aktivite ten och fördröja en uppgång.

Höga löneökningar i Tyskland kan innebära en ytterligare höjning av de tyska räntorna, vilket också skulle hämma möjligheterna till en återhämtning i övriga Västeuropa.

• Djup nedgång i den svenska ekonomin

Den svenska ekonomin är inne i en djup nedgångsfas. D en totala produktionen beräknas under 1991 ha minskat med cirka 1,5% och industriproduktionen med cirka 7%. Industrins produktion har där- med sjunkit med cirka 20% sedan början av 1989 och är tillbaka på ungefår samma nivå som vid den första oljekrisen 1973.

Att nedgången blivit så b esvärlig för Sveriges del förklaras till stor del av att den internationella konjunkturen är särskilt svag i län- der som är betydelsefulla för svensk export, t ex USA, Storbritannien och Finland. Det beror också på en pågående fOrändring och anpass- ning av ekonomin till en lägre pris- och kostnadsutveckling jämfört med 1980-talets höga nivå.

---=

Rörelseresultat och

avkastning på nettotillgångar

• ROretserasuttal efter avskrivningar, Mkr Avkastning på nettotillgångar, %

82 84 86 88 90 91

Rörelseresultatet försämrades med 20%

till 2.588 Mkr och avkastningen på nettotillgångarna var 7%.

Resultat efter finansiella poster och avkastning på eget kapital

• Resultat eller finansiella poster, Mkr Avkastning på eget kapital, %

Mkr

82 84 86 88 90 91

Resultatet efter finansiella poster minskade 1991 med 27% tlll1.031 Mkr. Avkastningen på eget kapital efter full skatt var 2%.

FÖRSÄUNING OCH RESULTAT PER KVARTAL, MKR

Rörelseresultat efter

Försäljning avskrivningar

1991 1990 1991 1990 l kvanalet 19.237 21.305 798 908 2 kvartalet 21.528 22.332 934 986 3 k:vanalet 19.015 18.607 386 518 4 kvartalet 19.247 20 .190 470 836 Helår 79.027 82.434 2.588 3.248 Förändring

helår - 4,1% - 20,3%

Under 1992 väntas ekonomin åter visa en negativ eller obetydlig tillväxt. Arbetslösheten beräknas öka väsentligt från ett genomsnitt för 1991 på 2,7%, medan inflationen sannolikt sjunker till en nivå kring 3%. Den privata konsumtionen kommer att utvecklas svagt.

• Koncernens försäljning något lägre för jämförbara enheter

Koncernens försäljning uppgick 1991 till 79.027 Mkr järnfört med 82.434 Mkr under föregående år, varav 69.933 Mkr (70.344) eller 88% (85) utanför Sverige. Efter justering för förvär vade och avytt- rade enheter minskade försäljningen med 754 Mkr eller cirka l%.

Uppgift om koncernens försäljning per land och länderområden finns på sid 53.

Exporten från Sverige uppgick under året till6.61 5 Mkr (6.846), varav 3.923 Mkr (4.063) till egna dotterbolag. De svenska fabrikerna svarade för cirka 18% (18) av det totala tillverkningsvärdet.

• Sämre resultat och avkastning

Rörelseresultatet före avskrivningar minskade 1991 ti115.910 Mkr (6.512). Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar sjönk med 20,3% till 2.588 Mkr (3.248), motsvarande 3,3% (3,9) av försälj- ningen.

Resultatet efter finansiella poster minskade med 26,8% till 1.031 Mkr (1.409), motsvarande 1,3 % (1,7) av försäljningen. Vinsten per aktie efter full skatt var 5:20 kr (10: 10). Avkastningen på eget kapital efter full skatt sjönk till 2,3% (4,3).

Avkastningen på koncernens nettotillgångar var 6,7% (8,2).

För definitioner av använda nyckeltal, se sid 40.

NYCKELTAL

Vinst per aktie efter full skatt, kr Avkastning på eget kapital efter full skatt Avkastning på n ettotillgångar

GENOMSNITILIG ÅRLIG TILLVÄXT Försäljning

Eget kapital Eget kapital per aktie Utdelning per aktie Börskurs, B-aktien

I resultatet ingår Resultat efter

1991 5:20 2,3%

6,7%

fin ansiella poster vinster från större Kostnader för och före skatt avyttringar, netto strukturprogram

1991 1990 1991 1990 1991 1990

414 511 184

503 500

- 27 o ^{- 114}

141 398 61 661 -264 -547

1.031 1.409 245 661 - 264 - 661

- 26,8%

1990

10:10 4,3%

8,2%

1982-1991

11,5%

12,7%

9,7%

12,1%

18,2%

Justerat resultat efter finansiella poster

1991 1990

230 511

503 500 -27 114

344 284

1.050 1.409 - 25,5%

KONCERNEKONOMI- 1991

7

g

KONCERNEKONOMI 1991

I rörelseresultatet ingår realisationsvinster och kostnader för strukturprogram

I de ovan nämnda resultatsiffrorna för 1991 ingår realisationsvinster på totalt 245 Mkr från försäljning av verksamheter inom Kommersiell service under första och fjärde kvartalet. Under fjärde kvartalet gjor- des reserveringar för förväntade större strukturkostnader på 264 Mkr.

I resultatet för 1990 ingick realisationsvinster från försäljning av serviceverksamheter på totalt 661 Mkr under fjärde kvartalet. Dess- utom togs kostnader för strukturprogrammet med ett motsvarande belopp under tredje och fjärde kvartalet.

• Utvecklingen av rörelseresultat och lönsamhet per affårsområde

Marknadsläget försämrades ytterligare under 1991 i framför allt Nordamerika, Storbritannien och Norden. I Tyskland låg efterfrågan på en fortsatt hög nivå, men tillväxttakten sjönk under andra halv- året. I övriga Västeuropa var efterfrågan relativt stabil.

Försämringen av koncernens rörelseresultat kan främst hänföras till Industriprodukter och Hushållsprodukter, men även Kommersiell utrustning visade ett lägre resultat.

Försäljningen av verksamheter inom Kommersiell service innebar ett resultatbortfall, som dock kompenserades av att förräntningen av försäljningslikviderna medförde en förbättring av finans nettot.

Hushållsprodukter visade sämre resultat och i stort sett oförändrad lönsamhet

Resultatförsämringen för Hushållsprodukter beror främst på ett lägre resultat i Nordamerika, där efterfrågan minskade inom nästan samt- liga produktområden. Resultatnedgången var särskilt kraftig vad gäller luftkonditionering, absorptionskylskåp samt köks- och bad- rumssnickerier.

I Europa ökade däremot affärsområdets resultat, huvudsakligen tack vare en förbättring för vitvaror. Dammsugare visade ett något sämre resultat i både Europa och USA.

Affärsområdets rörelseresultat försämrades men lönsamheten var i stort sett oförändrad.

Lägre resultat och lönsamhet för Kommersiell utrustning Efterfrågan på storköksutrustning i Europa var betydligt lägre än under föregående år. Produktlinjens resultat försämrades under främst det andra halvåret. Lägre försäljningsvolymer på huvudmarknaderna USA, Sverige och Storbritannien medförde också en resultatförsäm- ring för industriell tvättutrustning.

En markant förbättring av både resultat och lönsamhet uppnåddes däremot för kommersiell städutrustning, dockjämfört med ett mycket svagt föregående år. Ä ven kommersiell kylutrustning visade en viss förbättring.

Totalt sett försämrades affärsområdets rörelseresultat och lön- samhet.

En försämring för lantbruksredskap medf örde något lägre lönsamhet för Utomhusprodukter

Marknaden för motorsågar minskade inom framför allt de professio- nella segmenten. Koncernens verksamhet visade dock ett i stort sett oförändrat rörelseresultat.

Inom trädgårdsprodukter skedde en förskjutning av efterfrågan till det andra halvåret. Försäljningen ökade då någotjämfört med föregående år och produktlinjens resultat blev oförändrat.

Ett fortsatt mycket besvärligt marknadsläge medförde en väsentlig

försämring av resultat och lönsamhet för lantbruksredskap. Affärs-

områdets rörelseresultat och lönsamhet försämrades något.

Koncernens varulager

• Varulager, Mkr

% av försäljningen

H2 64 ötS dB 90 91

Varulagren minskade 1991 lill18,9% av försäljningen jämfört med 19,7% under föregående år.

Koncernens kundfordringar

• Kundfordringar, Mkr

%av försäljningen

Hl 84 Hti öö 90 91

Kundfordringarna sjönk 1991 till17,6%

av försäljningen jämfört med 18,0%

under 1990.

Väsentligt sämre resultat och lönsamhet för Industriprodukter

Gränges visade ett väsentligt sämre resultat till följd av det mycket låga aluminiumpriset och en allt svagare efterfrågan på valsade och strängpressade produkter. En markant förbättring av rörelseresultatet uppnåddes däremot för både Electrolux Autoliv och komponenter, huvudsakligen till följd av genomförda strukturåtgärder.

Affärsområdets rörelseresultat och lönsamhet visade en väsentlig nedgång.

Bättre lönsamhetför kvarvarande verksamheter inom Kommersiell service

Under året såldes ytterligare bolag inom Kommersiell service. De resterande verk samheterna, som främst omfattar städbolag i Brasi- lien, Mellersta Östern och Fjärran Östern, visade en förbättring av både rörelseresultat och lönsamhet.

• Finansiell ställning

Koncernens likvida medel uppgick per den 31 december 1991 till 6.156 Mkr (4.910), vilket motsvarade 7,8% (6,1) av omsättningen.

Nettolikviditeten, dvs likvida medel minskade med kortfristig upp- låning, uppgick tilll56 Mkr (-1.584).

NettotiUgångarna, dvs totala tillgångar med avdrag för likvida medel och samtliga ej räntebärande skulder inklusive 30% latent skatteskuld på obeskattade reserver, uppgick ti1135.521 Mkr (39.347), motsvarande 45,0% (48,6) av omsättningen. Minskningen av nettotillgångarna i förhållande till försäljningen beror till viss del på att US-dollarns nedgång under årets sista månad medförde en lägre balansdagskurs än genomsnittskurs.

I nettotillgångarna ingår tillgångar avseende kundfinansiering på 1.935 Mkr (2.019).

Lager och kundfordringar

Koncernen har sedan början av 1980-talet haft omfattande program för att sänka kapitalbindningen. Varulagren har i procent av försälj- ningen minskat från drygt 30% och kundfordringarna från drygt 20%. Under 1991 minskade varulagren till18,9% (19,7) och kund- fordringarna till17,6% (18,0) av försäljningen.

Målsättningen är att för lager respektive kundfordringar nå 15%.

FÖRSÄLJNING OCH RÖRELSERESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE

J<'~

d- Rörelseresultat Föränd-

Försäljning ring efter avskrivningar ring

1991 1990 1991 1990

Mkr Mkr % Mkr Mkr %

Hushällsprodukter 45.481 44.890 + 1,3 1.081 1.194 - 9,5

Kommersiell utrustning 8.971 8.699 + 3.1 565 645 -12,4

Utomhusprodukter 8.941 8.680 + 3,0 614 661 ^{- 7, 1}

Industriprodukter 14.370 15.822 - 9,2 258 490 -47,3

Kommersiell service 1.264 4.343 -70,9 89 258 -65,5

Resultat av större avyttringar, netto 245 661

Kostnader för strukturprogram - 264 -661

Totalt 79.027 82.434 -4,1 2.588 3.248 -20,3

KONCERNEKONOMI - 1991

9

10

Koncernens lånesituation

• Råntebärande skulder minus likvida medel, Mkr Räntetåc k ni ng s g rad, g g r

82 84 86 88 90 91

Nettoupplåningen minskade 1991 till 19.764 Mkr från 22.782 Mkr under föregående år.

Eget kapital och riskbärande kapital per aktie

• Riskbärande kapital per aktie, kr Eget kapital per aktie, kr

82 84 86 88 90 91 Kr

Eget kapital per aktie har under de senaste tio åren haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 10%.

KONCERNEKONOMI- 1991

Räntebärande skulder

Koncernen hade per den 31 december 1991 totala räntebärande skulder på 25.661 Mkr (27.291), varav PRI-skulden utgjorde 1.875 Mkr (1.823).

Nettoupplåningen, dvs totala räntebärande skulder minus likvida medel, minskade til119.764 Mkr (22.782) till följd av ett förbättrat kassaflöde och en positiv valutaeffekt

De räntebärande skulderna bestod till66% (64) av långfristiga lån. Av de långfristiga lånen löper 71% (62) till fast ränta.

Finansnettot

Räntorna för kontinentalvalutorna låg i stort sett på samma nivå som föregående år. USD-räntan var däremot betydligt lägre, främst genom en kraftig nedgång under hösten.

Nettot av koncernens finansiella intäkter och kostnader förbättra- des till -1.557 Mkr (-1.839), motsvarande 2,0% (2,2) av försäljning- en. Förbättringen beror huvudsakligen på försäljningslikviderna för de avyttrade verksamheterna inom Kommersiell service, en minskad lånevolym och lägre dollarräntor. I finansnettot föregående år ingick en slutlig utdelning från LAMCO under första kvartalet på 95 Mkr.

Valutaexponering

Koncernens valutaexponering uppstår främst som s k flödesexpone- ring genom handeln mellan koncernbolag och som s k omräknings- exponering vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen.

I och med att koncernens produktion är geografiskt väl spridd med dubbelriktade valutaflöden reduceras effekten av förändringar i valutarelationer. Den exponering som uppkommer genom de interna flödena minskas med hjälp av ett s k nettingsystem. Detta system gör också att valuta:flödena kontinuerligt kan överblickas och åtgärder vidtas för att göra förändringar i positionerna.

Kursdifferenser som uppstår på kortfristiga kommersiella ford- ringar och skulder i utländsk valuta inräknas i rörelseresultatet.

Under 1991 uppgick finansiella kursdifferenser på ut- och upp- låning netto till-7 Mkr ( -21). Kursförluster på långfristiga lån har liksom tidigare år belastat resultatet.

De utländska dotterbolagens tillgångar minskade med skulderna utgör en nettoinvestering i utländsk valuta och ger upphov till den s k omräkningsexponeringen. För att skapa ett skydd mot valutasväng- ningar upptas moderbolagets lån och terminskontrakt i möjligaste mån i samma valutor som nettoinvesteringarna. Det innebär att det minskade värdet av en nettoinvestering vid en kursnedgång i viss mån uppvägs av kursvinster på moderbolagets lån och terminskontrakt i samma valuta. Dessa s k equity-terminskontrakt uppgick vid årsskiftet till6.456 Mkr(-). Genom att nettoinvesteringen i utlandet dock är större än moderbolagets upplåning och att upplåning i vissa valutor är svår att genomföra, uppkommer ändå viss nettoexponering.

Omräkningsdifferenser som uppkom vid konsolidering av utländ- ska dotterbolag uppgick 1991 netto till -262 Mkr (-201). Vid beräk- ning av dessa har hänsyn tagits till moderbolagets orealiserade kurs- vinster efter avdrag för beräknad skatt. Beloppet har förts direkt mot eget kapital i koncernens balansräkning och således inte påverkat årets resultat.

Den omräkningsförlust som är hänförlig tillländer med särskilt hög inflationstakt har däremot belastat rörelseresultatet. Se Redovis- ningsprinciper på sid 38.

Eget kapital

Koncernens egna kapital uppgick per den 31 december 1991 till 15.758 Mkr (16.565) och det totala riskbärande kapitalet till17.555 Mkr (18.599).

Eget kapital respektive riskbärande kapital per aktie uppgick vid

samma tidpunkt till215 kr (226) respektive 240 kr (254).

Koncernens investeringar

• Utantör Sverige

• Sverige,

Mkr

82 84 86 88

Koncernen har i huvudsak passerat den investeringsfas som följde på de stora förvärven och investeringarna sjönk under 1991 till3.414 Mkr.

soliditet

soliditeten förbättrades jämfört med föregående år och uppgick till 28,0% (27,2). Vid beräkningen har likvida medel from i år nettats mot korta lån. Jämförelsesiffran för 1990 samt tidigare år har omräknats.

Med nuvarande verksamhetsinriktning, marknadsposition och geografiska spridning är målsättningen att soliditeten ska uppgå till minst25%.

a Lägre investeringar

Investeringarna minskade 1991 till3.414 Mkr (4.018), varav 627 Mkr (874) i Sverige. De totala investeringarna motsvarade därmed 4,3 % av koncernens försäljning jämfört med 4,9% under föregående år.

De lägre investeringarna beror i huvudsak på att koncernen nu passerat den investeringsfas som följde på de stora förvärven under senare delen av 1980-talet. Av de större projekten inom vitvaror åter- står främst slutförarrdet under 1992 av tvättmaskinsfabriken i Porcia i Italien, en investering på totalt cirka 1.000 Mkr. Under 1992-93 pågår också en investering i den amerikanska kylskåpsfabriken i Green ville, Michigan, som totalt beräknas uppgå till cirka 350 Mkr.

Sedan 1987 har koncernens investeringar exklusive produktutveck- ling uppgått till21.078 Mkr, varav cirka 8.300 Mkr inom vitvaror.

• Förbättrat kassafiöde

Trots den svaga resultatutvecklingen hade koncernen ett positivt kassaflöde under 1991. Detta uppnåddes främst genom en minskning av lager och kundfordringar samt lägre investeringar. Dessutom bidrog försäljningsintäkterna från de sålda verksamheterna inom Kommersiell service samt en positiv valutautveckling.

Strukturprogranup.et planenligt genomfört

Det strukturprogram som startades under andra halvåret 1990 har planenligt genomförts och medfört en förbättrad produktionsstruktur och en ökad produktivitet. Programmet har tillsammans med kapaci- tetsneddragningar inneburit nedläggning av ett tiotal större tillverk- ningsenheter och en minskning av antalet anställda med cirka 15.000. Åtgärderna har främst berört affarsornrådena Hushållspro- dukter, Utomhusprodukter och Industriprodukter. Under föregående år belastades resultatet med kostnader och reserveringar för detta program på totalt 661 Mkr.

I slutet av 1991 fattades beslut om en samordning av tillverk- ningen av spisar i Storbritannien samt en omflyttning av tillverkning och nedläggning av en spisfabrik i Nordamerika. Resultatet för 1991 har belastats med kostnader och reserveringar för dessa åtgärder på totalt 264 Mkr.

• Förvärvet av·ungerska Lehel slutfört

I början av juli övertog koncernen samtliga aktier i det ungerska vitvaruföretaget Lehel, som konsoliderades from det andra kvartalet.

Lehel är Ungerns ledande tillverkare av vitvaror, framför allt kyl- och frysskåp. Företaget hade 1991, fr om tidpunkten för konsoli- deringen, en omsättning på cirka 645 Mkr och det genomsnittliga antalet anställda var 4.400.

Dessutom gjordes mindre förvärv inom storköksutrustning, industriell tvättutrustning och fritidsprodukter med en sammanlagd omsättning på cirka 200 Mkr.

KONCERNEKONOMI- 1991

Il

12

Antal anställda

Utanl6r Sverige

• Sverige

82 84 86 88 90 91

Det genomsnittliga antalet anställda minskade 1991 med 16.700 till 134.200.

KONCERNEKONOMI 1991

• Fortsatta försäljningar inom Kommersiell service

Under första kvartalet såldes tvätteri- och textilverksamheterna i Sverige, Nederländerna och Frankrike med en omsättning på cirka 1.250 Mkr. Under fjärde kvartalet såldes bl a städverksamheterna i Luxemburg och Spanien med en omsättning pä cirka 150 Mkr.

Försäljningarna medförde en realisationsvinst på drygt 184 Mkr under första kvartalet och 61 Mkr under fjärde kvartalet.

• Antalet anställda minskade genom strukturprogrammet och försäljningen av verksamheter

Det genomsnittliga antalet anställda minskade 1991 tilll34.229 (150.892), varav 18.021 (27.555) i Sverige. Antalet anställda vid årets slut var 130.268 (151.425). Minskningen av antalet anställda beror dels på kapacitetsneddragningar och det genomförda struktur- programmet, dels på försäljningen av bolag inom Kommersiell ser- vice. Förvärvade bolag, framför allt Lehel, innebar en ökning med cirka 4.700 personer.

Av det totala genomsnittliga antalet anställda 1991 kan cirka 17.000 hänföras till verksamheten för direktförsäljning och cirka 15.000 till Kommersiell service. Huvuddelen av dessa finns i Latin- amerika och Asien.

Uppgift om antalet anställda per land och länderområden finns på sid 53.

Löner och ersättningar uppgick totalt tilll5.507 Mkr (17.213), varav 2.771 Mkr (3.669) i Sverige. Se vidare not 10, sid 43.

En specifikation av antal anställda och löner finns också i den separata årsredovisningen för moderbolaget.

• Moderbolaget

Moderbolagets försäljning uppgick 1991 ti114.963 Mkr (4.821), varav 2 .184 Mkr (2.074) avsåg försäljning till koncernbolag och 2.779 Mkr (2.747) fårsäljDing till utomstäende kunder.

Efter bokslutsdispositioner på 355 Mkr (-443) och skatter på - 4 Mkr (-13), redovisade moderbolaget en vinst på 847 Mkr (1.320). styrelsen föreslår en oförändrad utdelning för 1991 på 12:50 kr per aktie, eller totalt 915 Mkr (915).

Ett sammandrag av redovisningen för moderbolaget finns på sid45 .

• Resultat och finansiell ställning enligt amerikanska redovisningsprinciper, U.S. GAAP

I tabellen nedan lämnas en sammanfattning av koncernens resultat och finansiella ställning enligt U.S. GAAP. Ytterligare information samt en beskrivning av de väsentligaste skillnaderna mellan ameri- kanska och svenska redovisningsprinciper finns i not 11 på sid 44.

Electrolux lämnar också en ärlig rapport, en s k Form 20-F, till den amerikanska börsmyndigheten SEC (Securities and Exchange Commission).

UPPGIFTER ENLIGT U.S. GAAP

Beräknad nettovinst, Mkr Beräknad nettovinst p er aktie, kr Beräknat eget kapital, Mkr Totala tillgångar, Mkr Skuldsättningsgrad, % •

1991 404 S:SO 13.396 63.872 60

• Ungfristiga skulder i förhållande till längfristiga si..'Ulder plus eget kapital.

1990

821

11:20

14.0 81

68.051

59

• Koncernens finansverksamhet

Electrolux finansfunktion fungerar som en separat produktlinje med i huvudsak tre verksamhetsområden - upplåning för finansiering av koncernens operativa verksamhet, likviditets- och skuldförvaltning samt säljstödjande finansiering. Totalt ingår mer än trettio bolag.

På koncernens viktigaste marknader i Västeuropa samt i Nord- amerika finns 14lokala finanscentra. Den kortfristiga verksamheten inom dessa s k internbanker samordnas genom Electrolux Finance Corporation B.V. i Nederländerna med filial i Ztirich. Den långfris- tiga finansieringen och koncernens totala finansiella riskexponering hanteras från Stockholm.

En aktiv likviditetsförvaltning och en omfattande valutahandel bedrivs framför allt i Sverige, Schweiz och Italien.

Som stöd till koncernens operativa enheter drivs också leasing- och rental verksamheter, factoring gentemot kunder och leverantörer samt olika typer av finansiering för återförsäljare. Denna del av verksamheten har expanderat väsentligt under senare år.

Inom funktionen Risk Management samordnas koncernens skydd mot olika riskexponeringar. Här ingår bl a tre egna försäkringsbolag, ett i Sverige och ett i USA, som båda har koncession för direkt- och återförsäkring, samt ett i Luxemburg som är helt inriktat på återför- säkringsverksamhet

Låneaktiviteter uruler året

Under året gjordes ett antallåneemissioner på den internationella kapitalmarknaden. Bland annat upptogs obligationslån på totalt cirka 1.700 Mkr enligt följande:

- USD 100 miljoner (ca 600 Mkr) på 4 år till8 3/4% p. a.

- USD 100 miljoner (ca 600 Mkr) på 5 år till81/4% p.a.

- LUF 500 miljoner (ca 90 Mkr) på 5 år till 9112% p.a.

- LUF 600 miljoner (ca 110 Mkr) på 4 år till9 3/8% p.a.

- max SEK 600 miljoner (netto ca 350 miljoner) på 5 år till gällande marknadsränta i form av ett s k nollkupongslån.

Liksom tidigare år användes s k swap-transaktioner och optioner för att uppnå den önskade balansen mellan fasta och rörliga räntor samt för omvandling till annan valuta, huvudsakligen US-dollar.

Nedanstående balansräkning visar finansverksamhetens omfattning.

SKULDER OCH EGET

TILLGÅNGAR, MKR 1991 KAPITAL, MKR 1991

Likvida medel 5.141 Rörelseskulder 246

Utlåning till koncern- Upplåning från koncern-

bolag 37.978 ^bolag 21.884

Kortfristiga fordringar 1.466 Kortfristiga län 7.054 Långfristiga fordringar 452 Långfristiga lån 12.681 Övriga anläggnings-; • .f Obeskattade reserver 121

tillgångar 682 Eget kapital 3.733

Summa skulder och

Summa tillgångar 45.719 eget kapital 45.719

KONCERNEKONOMI - 1991

13

HUSHALLSPRODUKTER

14

HUSHÅLLSPRODUKTER- 1991

Försäljningen av Hushållsprodukter uppgick 1991 till 45.481 Mkr (44.890). Ökningen beror i huvudsak påför- värvet av det ungerska vitvaruföretaget Lehel. Rörelseresul- tatet efter avskrivningar minskade tilll.081 Mkr (1 .194) och rörelsemarginalen var 2,4% (2, 7). Lönsamheten var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.

Försämringen av rörelseresultatet kan i huvudsak hän- föras till Nordamerika, där efterfrågan sjönk inom nästan

samtliga produktområden.

Marknaden för vitvaror minskade i Nordamerika och var i stort sett oförändrad i Europa. Produktlinje vitvaror visade ett förbättrat rörelseresultat tack vare en god utveckling för den europeiska verksamheten. För dammsugare försämrades resultatet både i Europa och USA.

• Vitvaror

Electrolux är en av världens ledande tillverkare av vitvaror. Kon- cernen har en marknadsledande ställning i Europa och är det tredje största vitvaruföretaget i USA.

I samband med att en ny organisation infördes under året inom den amerikanska verksamheten ändrade denna namn till Frigidaire Company.

Cirka 65% av produktlinjens försäljning sker i Europa, medan Nordamerika svarar för cirka 30%. Större varumärken i Europa är förutom Electrolux och Zanussi bl a Husqvarna, Tricity, Bendix, Arthur Martin, Rex och Therma. Varumärkena i USA är Frigidaire, Tappan, White-Westinghouse, Kelvinator och Gibson.

Försäljning och lönsamhet

Försäljningen uppgick 1991 till 34.089 Mkr (32.992). Det ungerska företaget Le hel ingår fr o m andra kvartalet med cirka 650 Mkr.

Resultatet förbättrades väsentligt tack vare en god utveckling i Europa. Lönsamheten var dock inte tillfredsställande.

Utvecklingen i Europa

Efterfrågan på vitvaror i Europa var totalt sett oförändrad järnfört med föregående år. Den tyska marknaden var fortsatt stark, men tillväxttakten sjönk betydligt under det andra halvåret. Även Italien visade en volymmässig uppgång. Koncernen hade en mycket god utveckling i dessa länder. Den brittiska marknaden visade en fortsatt tillbakagång och i Norden försvagades både den finska och den svenska marknaden. Koncernen stärkte under året sin europeiska marknadsandel.

Marknaden i Europa beräknas för 1991 till cirka 56 miljoner enheter. Det innebär en ökning jämfört med föregående år, som dock i sin helhet kan hänföras till mikrovågsugnar. Dessa svarade under året för knappt 13% av den totala volymen. Marknaden kännetecknas av en hög mättnadsgrad för de flesta produktgrupper utom mikro- vågsugnar, diskmaskiner och torktumlare. Under senare år har inbyggnadsprodukter ökat i takt med att efterfrågan utvecklats mot mer avancerade produkter. Ett annat område med tillväxt är sk kompaktprodukter inom tvätt och disk.

Electrolux tvättmaskiner med det unika ALC-systemet

anpassar automatiskt vattenåtgång och tvärtid till den

mängd tvätt som läggs in i maskinen. Det innebär en

väsentligt sänkt förbrukning av vatten, tvättmedel och

el jämfört med en konventionell modell.

16

HUSHÅLLSPRODUKTER

Andel av koncernens totala försiiiini ng 57,5%

Vitvaror Dammsugare Fritidsprodukter Luftkonditionering Köks- och badrumssnickerier Symaskiner

övrigt

Försäljning, Mkr

Q_____

1989 1990 1991

Försäljning, Mkr Rörelseresu Ilat efter avskrivningar, Mkr Rörelseresultat i % av försäljningen

1989 45.137

2.122

4,7

Mkr %

34.089 75 4.957 11

2.041 5

1.450 3

1.344 3

676

924 2

45.481 100

Rörelseresultat efter avskrivningar, Mkr

1989 1990 1991

1990 199t 44.890 45.481

1.194 1.081

2,7 2,4

HUSHÅLLSPRODUKTER- 1991

Den europeiska marknaden är mindre strukturerad än den nordamerikanska och kännetecknas av ett väsentligt större antal tillverkare. En konsolidering i tillverkningsledet pågår dock sedan

1980-talet.

Utvecklingen i USA

Den amerikanska marknaden minskade i volym med mer än 3%.

Nedgången kan främst hänföras till mikrovågsugnar samt spisar och diskmaskiner. Priskonkurrensen var fortsatt mycket hård.

Koncernens totala marknadsandel var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år, men resultatet försämrades.

Marknaden uppskattas för 1991 till knappt 33 miljoner enheter, varav mikrovågsugnar svarade för cirka 21%. Marknaden har mins- kat under de senaste två åren och det finns en överkapacitet i både tillverknings- och distributionsledet. Liksom i Europa avser efter- frågan främst ersättningsköp. De fyra största tillverkarna svarar till- sammans för cirka 80-90% av den totala volymen.

Omstruktureringar och pågående investeringar i Europa och USA

Under året stängdes spisfabriken i Kauhajoki, Finland och tillverk- ningen flyttades till övriga enheter i Norden. I Nordamerika upp- hörde tillverkningen av frysboxar i Cambridge, Kanada och flyttades till St Cloud i Minnesota, USA. I slutet av året fattades beslut om nedläggning av spisfabriken i Stechford, Storbritannien under 1992 och överflyttning av tillverkningen till fabriken i Spennymoor. Be- slut fattades också om nedläggning av spistillverkningen i Mansfield, Ohio, USA under 1992. I N ordarnerika planeras dessutom en om- flyttning av tillverkning mellan Kanada och USA som berör produkt- områdena spis och kylskåp.

A v större investeringsprojekt återstår främst slutförarrdet av den nya tvättmaskinsfabriken i Porcia, Italien under andra halvåret 1992.

I USA kommer en investering avseende större kylskåp i Greenville, Michigan att pågå under 1992-93. Huvuddelen av struktureringarna och investeringarna i anläggningar inom produktlinjen har dock genomförts och ansträngningarna inriktas alltmer på produkt- förnyelse och marknadssatsningar.

Lansering av nya produktsortiment

Parallellt med investeringarna i anläggningar utvecklas nya produkt- sortiment för koncernens olika varumärken. Målsättningen är att uppnå en mer enhetlig och konsekventpositioneringav dessa gent- emot olika marknadssegment De nya produktgenerationerna bygger i högre utsträckning än tidigare på gemensamma konstruktioner och komponenter. I Europa sker också en samordning av marknadsorga- 0:'\

nisationerna för de olika varumärkena. ~

Under hösten 1991lanserades ett nytt, komplett sortiment för varwnärket Electrolux, som from 1992 åtföljs av en pan-europeisk marknadsföringskampanj. Cirka 600 Mkr kommer under de närmaste fem åren att läggas på marknadsföring av Electrolux-produkter i Europa. Under 1993 kommer ett nytt, europeiskt sortiment att lanseras för varulnärket Zanussi.

Mer miljövänliga produkter

Ett intensivt arbete pågår också för att utveckla mer energisnåla och miljövänliga produkter. Koncernens senaste kyl- och frysskåp har en halverad energiförbrukning jämfört med dagens standardskåp. De nya tvätt- och diskmaskinerna hör vad gäller åtgång av vatten, tvätt- medel och energi till de mest effektiva på marknaden.

Under 1989 halverades freonhalten i isoleringen i de europeiska kyl-

och frysskåpen. Som första tillverkare i USA har koncernen nu genom-

fört motsvarande reduktion i det amerikanska sortimentet. Målsätt-

ningen är att upphöra med användningen av freon senast from 1995.

Den mest avancerade kuamikhiillen

j

Electrolux nya pan-europeiska produkl- sortiment har fyra värmezoner

bredd och elektronisk manöverpanel. l den rostfria avställningsytan baktill finns tvd varm- hdllningszoner.

• Dammsugare

Dammsugare är efter vitvaror den största verksamheten inom Hus- hållsprodukter. Electrolux är den ledande tillverkaren i världen med en global marknadsandel på cirka 20%.

I USA drivs koncernens verksamhet genom dotterbolaget Eureka, som har cirka 20% av den amerikanska marknaden.

Försäljning och lönsamhet

Försäljningen uppgick 1991 till4.957 Mkr (5.241). Resultatet försämrades och lönsamheten var inte tillfredsställande.

Försämringen av resultatet kan framför allt hänföras till USA, där koncernens försäljning och marknadsandel minskade jämfört med föregående år. Efterfrågan i USA har under de senaste åren ' sjunkit inom flera produktsegment och marknaden har kännetecknats av en ökad konkurrens. Även Storbritannien visade ett sämre resultat men koncernens m\\fknadsandel ökade. Resultatet för direktförsälj- ningen i Frankrike var fortsatt otillfredsställande. Under året vidtogs en rad åtgärder som kommer att få effekt under 1992.

Under året stän " gdes en fabrik i Tyskland och en i Frankrike och tillverkningen överfördes till Sverige respektive Storbritannien. Den omstrukturering av produktlinjens tillverkning, som pågått under de senaste åren, har därmed slutförts. Betydande satsningar har också genomförts vad gäller nya produkter. Med början 1992lanseras bl a ett nytt produktsortiment för den amerikanska marknaden.

Marknaden

Världsmarknaden för dammsugare uppskattas för samtliga produkt- segment under 1991 till cirka 33 miljoner enheter. Europa och USA svarar vardera för ungefår en tredjedel. Efterfrågan i västvärlden

HUSHÅLLSPRODUKTBR- 1991

17

..

1 8

Dammsugaren Z4460 la11Seras under 1992. Den har extra hög filtrerings- formåga och är bl a försedd med en ny

kabelvinda som gör att sladden alltid lir sträckt vid dammsugningen.

HUSHÅLLSPRODUKTE R - 1991

har under senare år stagnerat vad gäller traditionella dammsugare, vilket medfört en ökad priskonkurrens. Tillväxten i marknaden ligger främst i lågprissegmentet samt inom s k kompaktmaskiner och mindre modeller för lättare städning.

Koncernens marknader är i storleksordning USA, Storbritannien, Frankrike, Norden, Tyskland, Italien, Australien, Schweiz och Japan_

Varumärken och tillverkning

De viktigaste varumärkena är Eureka, Electrolux, Progress, Tornado, Volta och Alfatec. Försäljningen sker främst genom fackhandel och egna butiker.

Direktförsäljningen svarar för cirka 13% av det totala antalet sålda enheter. Under året fattades beslut om en renodling av direktförsälj- ningen av dammsugare och övriga produkter under det ursprungliga varumärket Lux och bildandet av en separat företagsgrupp under namnet AB Lux .

Produktlinjens tillverkning sker huvudsakligen i USA, Storbritan- nien, Sverige och Italien. Mindre fabriker finns också i Sydamerika, Sydostasien och Australien.

• Fritidsprodukter

Electrolux är sedan länge den ledande tillverkaren i världen av absorptionskylskåp för bl a husvagnar och hotellrum samt för möbel- inbyggnad och medicinskt bruk. I sortimentet ingår också andra pro- dukter för fritidsfordon, t ex markiser och utrustning för luftkonditio- nering. Den största marknaden är Nordamerika där produkterna främst säljs under varumärket Dometic.

Försäljning och lönsamhet

Försäljningen uppgick 1991 till2.041 Mkr (1.960). Resultatet förbättrades och lönsamheten var fortsatt tillfredsställande.

Efterfrågan på kylskåp och annan utrustning för husvagnar var under året väsentligt lägre i framför allt Norden, Storbritannien och USA. Koncernens försäljningsvolymer och resultat minskade i dessa länder. Utvecklingen var däremot fortsatt positiv på flera marknader i centrala Europa och i Asien.

Viktigaste marknader och tillverkning

Förutom USA och Kanada är de viktigaste marknaderna Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Asien.

Huvuddelen av tillverkningen bedrivs i Sverige, Tyskland, USA, Luxemburg, Ungern och Storbritannien. Under året avvecklades till- verkningen i Evans ville, Indiana, USA.

• Luftkonditionering

Koncernens verksamhet inom luftkonditionering är koncentrerad till Frigidaire Company i USA, som är en av de största tillverkarna i landet med en marknadsandel på cirka 20%.

Försäljning och lönsamhet

Försäljningen minskade 1991 med cirka 17% till1.450 Mkr (1.757).

Resultatet visade en markant försämring och lönsamheten var otill- fredsställande.

Bakgrunden till produktlinjens svaga utveckling under året är en nedgång av efterfrågan på utrustning för luftkonditionering i USA med drygt 25%. Frigidaires försäljningsvolymer sjönk dock väsent- ligt mindre och marknadsandelen ökade.

Marknaden

Den amerikanska marknaden för den typ av utrustning som Frigi- daire tillverkar minskade under 1991 till cirka 3,1 miljoner enheter.

USA svarade därmed för cirka 18% av världsmarknaden och Japan

som är den största enskilda marknaden för cirka 40%. Den ameri-

kanska marknaden kännetecknas av ett fåtal stora inhemska tillver- kare samt en hög importandel från bl a Syrlostasien och Brasilien.

Frigidaires varumärken är White-Westinghouse, Frigidaire, Gibson och Kelvinator. Tillverkning sker även för sk "private

Pro- duktionen är lokaliserad till Edison, New Jersey.

• Köks- och badrumssnickerier

Koncernens verksamhet inom köks- och badrumssnickerier bedrivs genom White Consolidated i USA samt genom Ballingslöv i Sverige.

Den amerikanska verksamheten svarar för drygt 70% av den totala försäljningen.

Försäljning och lönsamhet

Försäljningen minskade 1991 tilll.344 Mkr (1.464). Resultatet försämrades markant och lönsamheten var inte tillfredsställande.

Försämringen av produktlinjens resultat kan främst hänföras till USA, där både marknaden och koncernens volymer minskade bl a till följd av en lägre nybyggnation. Resultatet för den amerikanska verksamheten belastades även med kostnader för en pågående struk- turförändring och anpassning till nya distributionskanaler. En min- skad efterfrågan i Sverige medförde också lägre försäljning och resultat för Ballingslöv, dock med en bibehållen hög lönsamhet.

Marknaden

Den totala marknaden i USA för både ny- och ombyggnad sjönk under året i volym med cirka 3% och uppskattas för 1991 till cirka 46 miljoner enheter. Marknaden är starkt fragmenterad. White är en av de större tillverkarna med fem olika enheter - Quaker Maid, Milroy, Kemper, Schrock och Di am ond. Cirka 90% av tillverk- ningen avser köksutrustning.

• Symaskiner

Koncernen tillverkar främst tekniskt avancerade symaskiner för de övre prissegmenten, där andelen av världsmarknaden är cirka 20%.

Produktsortimentet omfattar även inköpta lägre specificerade pro- dukter. Marknadspositionen är framför allt stark i Norden och USA.

De viktigaste varumärkena är Husqvarna och Electrolux samt Viking och White i USA.

Försäljning och lönsamhet

Försäljningen uppgick 1991 till 676 Mkr (685). Lönsamheten var fortsatt otillfredsställande.

Koncernens försäljningsvolymer ökade i de nordiska länderna, men minskade något i USA. Totalt sett försämrades resultatet.

Under andra halvåret introducerades ett nytt sortiment av meka- niska symaskiner samt även en ny datastyrd modell för det högsta prissegmentet

Marknaden

Världsmarknaden för elektriska s k friarmsmaskiner uppskattas totalt till cirka 4,5 miljoner enheter, varav huvuddelen utgörs av lägre specificerade,.produkter från Fjärran Östern. Efterfrågan ökar något i de lägre segmenten. Koncernen är en av de fem största till- verkarna vad gäller tekniskt avancerade maskiner. Konkurrensen kommer främst från företag i Japan, Taiwan, Tyskland och Schweiz.

Produktlinjens försäljning sker huvudsakligen genom fackhandeL Tillverkning och produktutveckling är koncentrerad till Huskvarna.

HUSHÅLLSPRODUKTER - 1991

19

'

r,

20

KOMMERSIELL UTRUSTNING

KOMMERSIELL UTRUSTNING- 1991

Affärsområdetsförsäljning uppgick 1991 till8.971 Mkr (8.699). Rörelseresultatet efter avskrivningar minskade med 12% till565 Mkr (645) och rörelsemarginalen sjönk till 6,3% (7,4). Lönsamhetenförsämrades.

Det lägre rörelseresultatet förklaras främst av ett väsent- ligt försämrat marknadsläge och svagare utveckling för de två största produktlinjerna storköksutrustning och industriell tvättutrustning. Både kommersiell kyl- och städutrustning visade förbättrade rörelseresultat, huvudsakligen till följd av genomförda strukturåtgärder.

storköksutrustning

Koncernen är marknadsledande inom storköksutrustning i Europa och en av de tre största tillverkarna i världen. En betydande mark- nadsposition har under senare år också uppnåtts inom dryckesauto- mater och bageriutrustning. De största varumärkena är Zanussi, Electrolux, Therma, Juno och Dito Sama.

Försäljning och lönsamhet

Försäljningen ökade 1991 till4.945 Mkr (4.783). Under året förvär- vade bolag ingår med cirka 90 Mkr. Lönsamheten försämrades men var dock tillfredsställande.

Försämringen av lönsamheten beror i huvudsak på genomförda omstruktureringar, framför allt inom den franska verksamheten. Inom produktlinjen pågår ett omfattande program för samordning av bl a inköp, produktion och marknadsföring mellan de olika enheterna.

Efterfrågan var under året väsentligt lägre på de flesta markna- derna i Europa till följd av minskade offentliga investeringar och en tillbakagång inom turistindustrin. Resultatmässigt kunde dock effek- ten av lägre försäljningsvolymer kompenseras av internt genomförda kostnads besparingar. Produktlinjens marknadsandel ökade järnfört med föregående år. Försäljnings- och resultatutvecklingen var positiv i både Italien och Sverige.

Marknaden

Den europeiska marknaden för professionell köksutrustning utgör ungefår en fjärdedel av världsmarknaden. Efterfrågan är totalt sett stagnerande, men ökar inom vissa segment t ex bageriutrustning och dryckesautomater. Världsmarknaden kännetecknas av några få stora och internationellt verksamma företag samt ett stort antal små lokala tillverkare.

Koncernens produkter marknadsförs både i form av enhetsförsälj- ning och projekt. Projektförsäljningen omfattar allt från ide och pro- jektering till installation, service och utbildning.

De viktigaste marknaderna är Italien, Sverige, Spanien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

Electrolux banddiskmaskiner för storhushd/l är

uppbyggda enligt ett modulsystem, som ger stor

flexibilitet vad gäller val av funktioner, kapacitet

och driftsekonomi.