• No results found

Att  göra  eller  att  köpa  –  det  är  frågan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att  göra  eller  att  köpa  –  det  är  frågan"

Copied!
102
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

   

   

Att  göra  eller  att  köpa  –  det  är  frågan  

Framtidsförväntningar  om  ekonomioutsourcing  

Författare:    

Matilda  Björkheim     Linnéa  Linder     Jennie  Tedenstad     Handledare:  Petter  Boye   Examinator:  Petter  Boye   Medbedömare:  Krister  Bredmar   Termin:  VT  16  

Ämne:  Kandidatuppsats  

(2)

 Förord

Vi  vill  rikta  ett  stort  tack  till  vår  handledare  och  examinator  Petter  Boye  som  under  hela   arbetsprocessen  bidragit  med  viktiga  tankar  kring  innehåll  och  struktur.  Vi  vill  även  tacka   vår  opponeringsgrupp  som  givit  oss  värdefulla  åsikter  och  skapat  en  härlig  diskussion   under  våra  seminarium.  

Ytterligare  tack  vill  vi  skänka  till  de  företag  som  ställt  upp  på  intervjuer;  Ola  Fröberg,   Peter  Stöckel,  Patrik  Uddhammar,  Inge  Andersson,  Daniel  King,  Anders  Larsson,  Maria   Schwarz,  Marika  Larsson,  Carina  Axelsson,  Carina  Wallberg  och  Jonas  Holmberg.  Ni  har   givit  oss  värdefull  information  om  ämnet  -­‐  utan  er  hade  det  aldrig  gått!  

Kalmar,  26  maj  2016

_________________________   _________________________

Matilda  Björkheim   Linnéa  Linder

_________________________

Jennie  Tedenstad

   

(3)

 Abstrakt

Bakgrund   och   problem   -­‐   Globaliseringen   ökar   företagens   behov   av   att   nå   konkurrensfördelar.  Detta  gör  att  företagen  måste  vidta  åtgärder  för  att  effektivisera   sig.   Ekonomioutsourcing   är   ett   alternativ   för   företagen   att   öka   sitt   fokus   på   kärnverksamheten,   nå   spetskompetens   och   kostnadsreducering   vilket   kan   leda   till   bättre   konkurrensfördelar.   Genom   att   studera   ekonomioutsourcingens   framtid   kan   användare  och  leverantörer  anpassa  sina  investeringar  och  resurser.  För  att  få  kunskap   om  framtiden  för  ekonomioutsourcing  bör  framtidsförväntningar  från  användare  och   leverantörer  samt  historisk  statistik  och  drivkrafter  studeras.  

Syfte  -­‐  Syftet  med  denna  uppsats  är  att  beskriva  drivkrafterna  och  förväntningarna  av   ekonomioutsourcing   på   den   svenska   marknaden.   Detta   för   att   genomföra   en   jämförande  analys  samt  identifiera  mönster  för  att  slutligen  skapa  en  bild  av  framtiden   för  ekonomioutsourcing  och  dess  följder.  

Genomförande   av   studien   -­‐   Studien   har   en   abduktiv   ansats   och   en   kvalitativ   forskningsmetod.  Datainsamling  har  främst  skett  genom  intervjuer  av  användare  och   leverantörer   av   ekonomioutsourcing   men   även   insamling   av   historisk   statistik   och   drivkrafter.    

Outsourcingens   framtid   -­‐   Resultatet   vår   studie   pekar   på   är   en   ny   drivkraft   bakom   ekonomioutsourcing.  De  framtida  förväntningarna  är  att  ekonomioutsourcing  kommer   öka  men  att  det  eventuellt  byter  skepnad  på  grund  av  automatisering.  De  förväntade   följderna  av  en  ökad  ekonomioutsourcing  leder  till  hårdare  konkurrens  vilket  gör  det   mer  attraktivt  för  uppköp  av  internationella  företag.  

Nyckelord  -­‐  Ekonomioutsourcing,  drivkrafter,  framtidsförväntningar,  offshoring,  följder

(4)

 

 

Innehållsförteckning  

1   Skapa  mer  genom  att  göra  mindre  ...  7  

1.1  Utvecklingen  av  ekonomioutsourcing  ...  7  

1.2  Problematiken  kring  framtiden  med  outsourcing  ...  8  

1.2.1  Globaliseringens  påverkan  på  organisationers  val  av  strategi  ...  8  

1.2.2  Vikten  av  att  studera  framtiden  ...  11  

1.3  Frågeställning  ...  14  

1.4  Syfte  ...  14  

2   Genomförande  av  studien  ...  15  

2.1  Forskningsansats  ...  15  

2.2  Forskningsmetod  ...  16  

2.3  Urval  ...  18  

2.4  Datainsamling  ...  19  

2.4.1  Primärdata  ...  19  

2.4.2  Sekundärdata  ...  21  

2.5  Analysmetod  ...  21  

2.6  Kvalitéåtgärder  ...  22  

2.7  Källkritik  ...  24  

3   Teoretisk  referensram  för  ekonomioutsourcing  ...  25  

3.1  Ekonomioutsourcing  ...  25  

3.2  Drivkrafter  bakom  ekonomioutsourcing  ...  26  

3.2.1  Globalisering  ...  26  

3.2.2  Fokus  på  kärnverksamhet  ...  28  

(5)

  3.2.3  Kostnadsreducering  ...  29  

3.2.4  Spetskompetens  ...  29  

3.2.5  Outsourcing  som  strategiskt  val  ...  30  

3.2.6  Relationer  ...  33  

3.2.7  Selektiv  vs  total  outsourcing  ...  34  

3.3  Outsourcingens  framväxt  för  IT-­‐funktioner  ...  35  

3.4  Offshoring  ...  36  

3.5  Följder  av  ekonomioutsourcing  ...  37  

3.5.1  Arbetslöshet  ...  38  

3.5.2  Protektionism  ...  38  

3.5.3  Kostnadsreducering  &  effektivisering  ...  39  

3.6  Teoriernas  samband  ...  40  

4   Framtidsförväntningar  för  ekonomioutsourcing.  ...  42  

4.1  Historisk  statistik  och  drivkrafter  ...  42  

4.1.1  Statistik  och  drivkrafter  på  den  svenska  marknaden  ...  42  

4.1.2  Internationell  jämförelse  ...  43  

4.2  Framtidsförväntningar  hos  användare  av  ekonomioutsourcing  ...  44  

4.2.1  AddSecure  ...  44  

4.2.2  Sturebadet  Quality  Care  ...  45  

4.2.3  Kalmar  Energi  ...  46  

4.2.4  Henjo  ...  48  

4.2.5  Anderssons  Grus  ...  49  

4.2.6  Linnéuniversitetet  ...  50  

4.3  Framtidsförväntningar  hos  leverantörer  av  ekonomioutsourcing  ...  51  

(6)

  4.3.2  Accountor  ...  53  

4.3.3  Visma  Services  ...  54  

4.3.4  Aditro  ...  56  

4.3.5  EY  ...  57  

5   Jämförande  analys  av  framtidsförväntningar  för  ekonomioutsourcing  ...  59  

5.1  Drivkrafter  bakom  ekonomioutsourcing  ...  60  

5.2  Framtidsförväntningar  ...  67  

5.3  Offshoring  ...  70  

5.4  Följder  av  ökad  ekonomioutsourcing  ...  73  

6   Ekonomioutsourcingens  framtid  ...  77  

6.1  Drivkrafterna  som  indikeras  ligga  bakom  ekonomioutsourcing  ...  77  

6.2  De  antyda  framtidsförväntningarna  för  ekonomioutsourcing  ...  78  

6.3  De  förväntade  följderna  av  ekonomioutsourcingens  utveckling  ...  79  

6.4  Förslag  till  vidareforskning  ...  80  

Källförteckning  ...  81  

Bilaga  1  Operationalisering  Användare  ...  88  

Bilaga  2  Operationalisering  Leverantörer  ...  91  

Bilaga  3  Intervjuguide  Användare  ...  94  

Bilaga  4  Intervjuguide  Leverantörer  ...  95  

Bilaga  5  Nyckelord  Användare  ...  96  

Bilaga  6  Nyckelord  Leverantörer  ...  100    

(7)

 1   Skapa  mer  genom  att  göra  mindre    

 

Denna   studie   riktar   in   sig   på   drivkrafterna   och   framtidsförväntningarna   av   ekonomioutsourcing   samt   dess   förväntade   följder.     Kapitlet   inleds   med   en   bakgrundbeskrivning  för  att  öka  förståelsen  för  ämnet.  Efter  detta  förs  en  diskussion  om   problemet   och   att   studera   framtiden.   Problemdiskussionen   mynnar   sedan   ut   i   en   redogörelse  av  våra  forskningsfrågor  och  syftet  med  studien.    

1.1  Utvecklingen  av  ekonomioutsourcing  

Outsourcing  har  varit  ett  hett  ämne  i  media  under  de  senaste  åren.  I  en  artikel  från   ComputerSweden  påstår  Wallström  (2014)  att  det  blir  “rekord  för  outsourcing  i  Europa”  

efter   en   intervju   med   analytikern   John   Keppel   på   ISG.   Ur   en   annan   artikel   från   ComputerSweden  hävdar  Qviberg,  VD  för  Konsultkompaniet,  det  motsatta  och  menar   att  företag  drabbas  av  stora  kompetensförluster  och  kommunikationsproblem  om  de   outsourcar  (Malmqvist,  2016).  Lewenhagen  (2016)  är  mer  inne  på  Wallströms  spår  och   påstår   i   en   artikel   ur   Dagens   Nyheter   att   ekonomioutsourcing   är   motorn   till   tillväxt   eftersom  det  finns  många  utvecklingsmöjligheter.  

 

Fenomenet  outsourcing  har  enligt  Hätönen  &  Eriksson  (2009)  sitt  ursprung  i  1950-­‐talet,   dock  antogs  strategin  i  organisationerna  först  på  1980-­‐talet.  Outsourcing  innebär  att   organisationer  överlåter  utförandet  av  specifika  delar  i  företaget,  som  tidigare  gjorts  av   företaget   själva,   till   en   utomstående   part.   Under   tidigt   1990-­‐tal   tog   outsourcing   ordentlig  fart    då  verksamheter  började  fundera  över  sina  konkurrensfördelar  (Ibid.).  

Cooke   (2007)   påstår   att   ekonomioutsourcing   för   några   år   sedan   blev   den   starkaste   trenden  inom  outsourcing.  Gupta  &  Zhender  (1994)  menar  att  det  fanns  tider  när  de   flesta  stora  amerikanska  tillverkningsföretagen  ägde  alla  processer  från  start  till  mål.  Att   behålla  alla  dessa  processer  under  ett  och  samma  tak  ledde  till  mindre  effektivitet  vilket   inte  är  ett  optimalt  sätt  att  leda  ett  företag  på  i  dagens  höga  konkurrensmässiga  värld.  

Förr  i  tiden  fokuserade  amerikanska  bolag  enbart  på  vertikal  integration  som  ett  sätt  att   öka   kontrollen   och   nå   stordriftsfördelar,   där   stora   volymer   ansågs   vara   källan   till  

(8)

 självklart   vilket   resulterat   i   att   organisationer   börjat   använda   sig   av   outsourcing.  

Hätönen  &  Eriksson  (2009)  beskriver  att  kostnadsreducering  inte  längre  är  det  primära   syftet  med  outsourcing,  utan  det  är  de  specialiserade  kunskaperna  hos  de  som  levererar   outsourcingtjänster   som   söks.   Med   hjälp   av   outsourcing   frigör   användarna   resurser   vilket   innebär   att   den   egna   verksamheten   istället   kan   använda   resurserna   till   mer   komplexa   och   strategiska   aktiviteter   som   rör   kärnverksamheten   (Ibid.).   I   dagens   samhälle,   med   ökad   globalisering,   blir   konkurrensen   allt   hårdare.   Enligt   Goldberg   &  

Pavcnik  (2007)  stiger  därför  behovet  i  organisationer  att  förstärka  sin  konkurrenskraft.  

En  möjlighet  till  detta  är  att  outsourca  mindre  strategiska  processer.  Om  outsourcing  är   det  mest  lämpliga  alternativet  för  att  öka  konkurrenskraften  i  sin  verksamhet  bör  det  i   framtiden  expandera  på  grund  av  den  ökade  konkurrensen.  

 

En  strategi  som  beskrivs  av  Click  &  Duening  (2005)  i  dagens  företagsvärld  är  outsourcing   av   ekonomiska   funktioner,   vilka   kan   anses   vara   stödfunktioner.   Ekonomioutsourcing   låter   organisationer   ta   fördelar   av   globaliseringen   genom   att   tilldela   ekonomiska   funktioner  till  externa  parter.  Dessa  externa  parter  genomför  funktionerna  effektivare,   till  lägre  priser  och  tillför  mer  kunskap,  jämfört  med  om  företaget  själv  genomför  dem   (Ibid.).   Fördelarna   med   outsourcing   av   ekonomiska   funktioner   är   enligt   författarna   kostnadsreducering  och  konkurrenskraft,  men  även  ett  sätt  att  öka  effektiviteten  genom   att   frigöra   resurser   och   därav   lägga   mer   fokus   på   kärnverksamheten.  

Ekonomioutsourcing  låter  företagen  koncentrera  sig  på  vad  de  gör  bäst  (Ibid.).  

1.2  Problematiken  kring  framtiden  med  outsourcing  

1.2.1  Globaliseringens  påverkan  på  organisationers  val  av  strategi  

På   grund   av   globaliseringen   menar   Goldberg   &   Pavcnik   (2007)   att   dagens   företagsmarknad  ligger  under  stor  press  att  anpassa  sig  efter  olika  omvärldsfaktorer  och   därmed   effektivisera   sin   verksamhet.   Globalisering   innebär   att   världens   länder   knyts   närmre  varandra  och  att  olika  nationella  ekonomier  integreras  vilket  skapar  en  ökad   konkurrens.  Enligt  Gupta  &  Zhender  (1994)  har  den  ökade  konkurrensen  från  omvärlden  

(9)

 effektivisering  av  verksamheter  är  enligt  Schniederjans,  Schniederjans  &  Schniederjans  

(2005)  många.  Ett  möjligt  sätt  till  effektivisering  av  verksamheten  är  outsourcing.  En  av   de  främsta  frågor  som  företag  idag  ställs  inför  är  om  de  ska  genomföra  funktionerna   internt,  in-­‐house,  eller  lämna  ut  tjänsten  till  extern  part,  outsourcing.  Fortsatt  menar   Gupta   &   Zhender   (1994)   att   organisationer   i   den   nuvarande   miljön   med   snabba   teknologiska  utvecklingar,  höga  investeringskostnader  samt  global  konkurrens  har  ökat   drivkrafterna  till  outsourcing.  

 

Enligt  Schniederjans  et  al.  (2005)  föreligger  det  ett  motsatsförhållande  mellan  in-­‐house   och   outsourcing   då   fördelarna   med   outsourcing   kan   liknas   vid   nackdelarna   med   in-­‐

house.  Vidare  diskuteras  att  fördelarna  med  outsourcing  är  tillgång  till  leverantörernas   spetskompetens,   kostnadsreducering   samt   konkurrensfördelar.   Nackdelarna   med   att   tillämpa  outsourcing  är  enligt  författarna  att  användarna  förlorar  kontrollen  och  därmed   får  ett  sämre  beslutsunderlag.  Genom  att  utföra  aktiviteter  in-­‐house  blir  fördelarna  att   organisationen   har   kontroll   över   produktionsverksamheten   och   därmed   får   en   lojal   arbetskraft.   Dock   medför   in-­‐house   även   nackdelar   genom   att   organisationers   arbetskostnader  ökar  och  därmed  kan  de  inte  konkurrera  på  samma  sätt  mot  de  som   väljer  att  tillämpa  outsourcing  (Ibid.).

 

En   strategi   som   tidigare   nämnts   är   fokuseringen   på   kärnverksamheten   genom   att   outsourca  helhetsansvaret  för  mindre  strategiska  funktioner.  Detta  innebär  i  praktiken   att   organisationer   överlåter   stödfunktioner   till   utomstående   aktörer   som   är   specialiserade  inom  området.  Enligt  Greaver  (1999)  måste  outsourcing  noga  övervägas   för  att  avgöra  vilka  funktioner  som  anses  vara  mindre  strategiska.  De  funktioner  som   oftast  lämpar  sig  för  outsourcing  är  de  funktioner  som  är  starkt  bidragande  till  företagets   resultat  men  som  inte  är  av  yttersta  strategisk  vikt  för  företagets  konkurrenskraft  (Ibid.).  

Valet   av   strategi   är   avgörande   för   att   etablera   och   kommunicera   en   gemensam,   långsiktig   färdriktning   för   en   hel   organisation.   I   en   artikel   ur   Svenska   Dagbladet   instämmer  Björklund  (2014)  med  Greaver  och  menar  att  det  är  viktigt  för  organisationen  

(10)

 strategiskt   vikt.   McIvor   (2005)   menar   även   att   funktionernas   koppling   till   kärnverksamheten  kan  variera  mellan  företagen.  

 

Tidigare  ansågs  de  ekonomiska  funktionerna  tillhöra  kärnverksamheten  medan  allt  fler   organisationer   idag   börjar   se   de   ekonomiska   funktionerna   som   en   stödfunktion   till   kärnverksamheten  och  inte  en  del  av  den  (White,  2001).  När  vissa  delar  av  ekonomin   blir  mindre  känslig  att  lämna  ifrån  sig  till  extern  part  ökar  intresset  för  outsourcing  av   dessa   funktioner   vilket   ofta   kostar   mer   i   förhållande   till   vad   det   genererar.   Även   Upphandlingsutredningen  (2006)  hävdar  i  sin  rapport  att  löner,  fakturering,  bokföring   och  redovisning  är  ekonomiska  stödfunktioner.  Problemet  ligger  därför  hos  företagen   att  avgöra  om  de  anser  att  de  ekonomiska  funktionerna  tillhör  kärnverksamheten  eller   inte.

 

Det   finns   vissa   likheter   mellan   ekonomi-­‐   och   IT-­‐funktioner,   vilket   även   detta   kan   motivera  att  vissa  delar  av  ekonomiska  funktioner  inte  tillhör  kärnverksamheten.  För  de   ekonomiska   funktionerna   sker   det   en   väldigt   snabb   utveckling   i   digitalisering   och   automatisering  (ekonomikompetens.se).  Ju  mer  digitaliserade  och  automatiserade  de   ekonomiska   funktionerna   blir   desto   mer   liknar   de   IT-­‐funktionerna.   Den   snabba   utvecklingen  för  IT-­‐  och  ekonomiska  funktioner  komplicerar  för  organisationer  att  hänga   med.  I  en  artikel  om  framtiden  för  outsourcing  finner  forskarna  Lee,  Huynh,  Kwok,  &  Pi   (2003)   att   fler   organisationer   letar   efter   IT-­‐outsourcing   genom   externa   tjänsteleverantörer.   Eftersom   omfattningen   och   komplexiteten   av   IT   expanderar   är   många   organisationer   mindre   benägna   att   själva   utveckla   sin   IT-­‐funktion   (Ibid.).   En   drivkraft   bakom   införandet   av   ekonomioutsourcing   är   att   många   organisationer   idag   redan  outsourcar  IT  vilket  kan  komma  att  påverka  deras  beslutfattande  i  att  outsourca   fler  funktioner.  Organisationer  som  redan  idag  outsourcar  fungerande  funktioner  är  mer   benägna   till   att   outsourca   fler   funktioner,   exempelvis   ekonomifunktioner   (Willcocks,   Hindle,  Feeny  &  Lacity,  2004).    

   

(11)

 Det   finns   även   de   som   argumenterar   för   att   ekonomiska   funktioner   tillhör   kärnverksamheten  då  de  till  viss  del  skiljer  sig  från  IT.  Axelsson  (1998)  påstår  att  ett  av   de  största  argumenten  för  skillnaden  är  att  ekonomin  fortfarande  är  känslig  för  många   organisationer  att  lämna  ifrån  sig  till  extern  part.  Vidare  menar  Axelsson  att  det  kan   uppstå  kommunikations-­‐  och  organisationsproblem  när  organisationer  väljer  att  lämna   ifrån   sig   dessa   delar   till   extern   part.   Vid   outsourcing   finns   en   risk   att   konfidentiell   information  läcker  ut  vilket  gör  de  ekonomiska  funktionerna  mer  känsligt  att  outsourca   än  IT-­‐funktioner  (Ibid.).      

 

Lau  &  Hurley  (1997)  fortsätter  diskussionen  med  global  konkurrens  och  menar  att  med   outsourcing  finns  möjligheten  att  funktionerna  outsourcas  utomlands,  offshoring.  Om   detta  sker  skulle  det  leda  till  minskade  arbetstillfällen  på  den  svenska  marknaden.  Detta   är   ett   problem   då   Sverige   redan   lider   av   ökad   arbetslöshet   (ekonomifakta.se).   Enligt   Amiti  &  Wei  (2005)  kan  även  en  ökad  användning  av  offshoring  leda  till  protektionism,   vilket  i  en  demokrati  blir  ett  stort  politiskt  problem.  Detta  för  att  människor  vill  skydda   varor   och   tjänster   som   produceras   i   det   egna   landet   från   konkurrensen   utomlands.  

Offshoring   är   vanligtvis   billigare   än   de   svenska   leverantörerna   och   blir   därmed   ett   alternativ.  Vad  som  talar  emot  offshore  ekonomioutsourcing  är  att  det  är  tidskrävande   och   problematiskt   men   även   att   Sverige   är   inne   i   en   period   där   närproducerat   efterfrågas  och  därmed  är  värt  att  lägga  mer  pengar  på.  Även  de  svenska  lagar  och  regler   som  finns  gällande  de  ekonomiska  funktionerna  kan  vara  ett  hinder  mot  offshoring.  

1.2.2  Vikten  av  att  studera  framtiden  

När  det  kommer  till  strategiska  val  i  organisationer  måste  de  inte  bara  se  på  hur  det   fungerar  idag,  utan  även  reflektera  över  hur  framtiden  kommer  att  bli.  Detta  menar  den   vitryske  författaren  Isaac  Asimov  med  sitt  citat:  “No  sensible  decision  can  be  made  any   longer  without  taking  into  account  not  only  the  world  as  it  is,  but  the  world  as  it  will  be…”  

(Click   &   Duening,   2005,   s47).   Författaren   Jonsson   (2012)   hos   Myndigheten   för   samhällsskydd   och   beredskap,   MSB,   påstår   att   genom   införskaffad   kunskap   om   framtiden  blir  verkligheten  som  en  självuppfyllande  profetia  av  vad  som  troligen  ska  ske.  

(12)

 den   blir   (Ibid.).   Sammanfattningsvis   kan   de   val   som   görs   idag   vara   grundade   på   de   framtidsprognoser   som   finns   tillgängliga,   samtidigt   som   framtiden   till   stor   del   är   ett   resultat  av  dessa  val.

 

För  att  genomföra  en  framtidsanalys  måste  hänsyn  tas  till  de  drivkrafter  som  finns  inom   både   outsourcing   generellt   och   för   ekonomioutsourcing   genom   att   se   på   historisk   statistik.   Kakabadse   &   Kakabadse   (2005)   menar   att   analysera   historisk   statistik   och   drivkrafter  kan  ge  goda  intuitioner  för  hur  framtiden  kommer  utvisas.  Resultaten  av  hur   framtiden   för   ekonomioutsourcing   förväntas   bli   är   av   betydelse   eftersom   det   kan   påverka  hur  aktörerna  på  marknaden  agerar  (Jonsson,  2012).  Att  studera  framtiden  är   därför  betydelsefullt  dels  för  de  som  agerar  på  marknaden;  de  som  använder  tjänsten   och   leverantörer,   men   även   för   nyutexaminerande   ekonomer,   andra   arbetssökande   samt  för  samhället  i  stort.

 

Enligt  Kakabadse  &  Kakabadse  (2005)  anses  intresset  om  framtiden  för  leverantörerna   av  ekonomioutsourcingstjänster  vara  stort  eftersom  de  måste  anpassa  och  fatta  beslut   om  investeringar  och  resurser  efter  eventuell  framtidsutveckling.  För  de  som  använder   ekonomioutsourcingtjänster   är   intresset   för   framtiden   mycket   väsentligt   då   det   är   avgörande  för  vilka  investeringar  de  ska  göra  på  sin  ekonomiavdelning  men  även  vilka   kostnadsreduceringar   de   bör   genomföra   allmänt   (Ibid.).   Det   ökade   fokuset   på   kärnverksamheten  som  ekonomioutsourcing  kan  leda  till  gör  det  möjligt  för  användarna   att  utveckla  egen  spetskompetens  eftersom  de  enbart  behöver  fokusera  på  mindre  antal   funktioner.  Ett  företag  som  går  i  funderingar  på  att  införa  outsourcing  av  de  ekonomiska   funktionerna  behöver  inte  göra  investeringar  i  den  egna  verksamheten  i  form  av  nya   inventarier   eller   arbetskraft.   I   artikeln   där   Vismas   dåvarande   VD   Magnus   Hedlund   intervjuas   nämns   att   en   fördel   med   outsourcingtjänster   är   att   organisationerna   inte   behöver  anställa  eller  avskeda  personal  beroende  på  hög-­‐  eller  lågkonjunktur  (Wiman,   2011).  Lau  &  Hurley  (1997)  menar  att  framtiden  även  är  av  stor  betydelse  för  personalen   på   de   företag   som   använder   sig   av   eller   funderar   på   att   införa  

(13)

 anser  att  det  fungerar  bra  finns  möjligheten  att  de  vill  införa  outsourcing  i  fler  delar  av   verksamheten,   exempelvis   de   ekonomiska   funktionerna.   Om   resurserna   inte   behövs   resulterar  detta  i  att  befintlig  personal  anses  överflödig  och  riskerar  därmed  att  förlora   sina  arbeten  (Ibid.).  Detta  kan  även  implementeras  i  de  företag  som  funderar  på  att   införa   outsourcing   generellt   eller   outsourcing   av   ekonomiska   funktioner.   Även   för   nyutexaminerade   ekonomer   och   övriga   arbetssökanden   inom   ekonomi   är   denna   framtidsstudie   på   ekonomioutsourcing   av   stor   vikt   eftersom   det   kan   påverka   val   av   arbetsgivare.   Helt   beroende   på   hur   framtiden   förväntas   bli   söks   ekonomiarbeten   antingen   hos   leverantörer   av   ekonomioutsourcingtjänster   eller   på   de   företag   där   de   ekonomiska   funktionerna   sköts   in-­‐house.   Fortsättningsvis   menar   författarna   att   framtidsintresset  för  konsumenterna  hos  de  företag  som  använder  sig  av  outsourcing  är   att   kostnaderna   ska   reduceras.   De   företag   som   använder   sig   av   bland   annat   ekonomioutsourcing   kan   få   lägre   fasta   kostnader   som   konsekvens   vilket   påverkar   användaren  positivt  (Lau  &  Hurley,  1997).  Ray  &  Neck  (2007)  hävdar  att  det  är  relativt   få  studier  som  gjorts  angående  outsourcing  av  ekonomifunktioner.  Författarna  menar   att   mer   fokus   bör   läggas   på   att   utföra   studier   av   ekonomioutsourcing,   eftersom   de   funktionerna  förväntas  utvecklas  främst  inom  outsourcing  i  framtiden.  

 

Vi   bedömer   denna   framtidsdiskussion   mycket   intressant   eftersom   det   råder   meningsskiljaktigheter   kring   fenomenet   ekonomioutsourcing.   Genom   att   studera   drivkrafter,   förväntningar   och   följder   av   ekonomioutsourcing     kan   resultatet   av   vår   studie  ge  kunskap  om  ekonomioutsourcingens  framtid.  Detta  kan  hjälpa  hur  aktörerna   på  marknaden  bör  agera,  vilket  fokus  som  bör  läggas  på  kärnverksamheten  samt  övriga   följder  samhället  bör  beakta.

   

(14)

 1.3  Frågeställning  

Vår  problemdiskussion  mynnar  ut  i  följande  frågeställningar:

•   Vilka  drivkrafter  ligger  bakom  ekonomioutsourcing?  

•   Hur   förväntas   framtiden   utvecklas   för   ekonomioutsourcing   på   den   svenska   marknaden?  

•   Vilka  följder  kan  ekonomioutsourcingens  utveckling  förväntas  leda  till?  

1.4  Syfte

Syftet   med   denna   uppsats   är   att   beskriva   drivkrafterna   och   förväntningarna   av   ekonomioutsourcing   på   den   svenska   marknaden.   Detta   för   att   genomföra   en   jämförande  analys  samt  identifiera  mönster  för  att  slutligen  skapa  en  bild  av  framtiden   för  ekonomioutsourcing  och  dess  följder.

 

   

(15)

  2   Genomförande  av  studien  

I  detta  kapitel  beskrivs  vilka  metodiska  val  vi  gjort  i  studien.  Därefter  motiveras  valen  av   forskningsansats   och   forskningsmetoder.   Vi   beskriver   hur   data   samlats   in,   vårt   urval   samt  olika  kvalitéåtgärder.  Även  val  av  analysmetod  motiveras  samt  operationalisering   av   våra   intervjuguider.   De   olika   valen   kritiseras   för   att   läsaren   ska   kunna   avgöra   trovärdigheten  i  det  slutliga  resultatet.  

2.1  Forskningsansats      

Vi  har  formulerat  en  hypotes  utifrån  att  studera  litteratur  och  artiklar.  På  grund  av  de   olika  drivkrafterna  och  dess  likheter  med  IT  som  framställs  i  teorin,  är  studiens  hypotes   att  ekonomioutsourcing  utvecklas  i  samma  linje  som  outsourcing  generellt.  Detta  första   steg  i  vår  studie  kännetecknas  av  en  induktiv  ansats  då  det  innebär  att  formulera  ett   hypotetiskt  mönster  genom  insamling  av  litteratur  och  teori  (Fejes  &  Thornberg,  2015).  

Vidare   användes   teorier   om   ekonomioutsourcing,   IT-­‐outsourcing   och   outsourcing   generellt  för  att  få  kunskap  om  ämnet,  vilket  är  studiens  andra  steg  och  liknas  vid  en   deduktiv  forskningsansats.  I  en  deduktiv  ansats  arbetar  forskaren  med  att  utveckla  och   utvidga  teorin  för  att  bli  mer  generell  (Patel  &  Davidsson,  2011).  I  problemdiskussionen   fann  vi  både  liknelser  och  skillnader  mellan  de  olika  outsourcingfunktionerna.  På  grund   av  den  snabba  utvecklingen  av  digitalisering  och  automatisering  i  de  olika  funktionerna   tenderar  de  att  bli  mer  lika  varandra.  Teorier  kring  IT-­‐outsourcing  och  dess  utveckling   har  publicerats  i  större  utsträckning  och  därför  valde  vi  att  tillämpa  dem  vid  forskning   om  utveckling  av  ekonomioutsourcing.  För  att  se  om  ekonomioutsourcing  följer  samma   trender  som  IT  valde  vi  att  testa  dessa  teorier  med  verkligheten,  vilket  även  detta  tyder   på  en  deduktiv  ansats.  Att  använda  sig  av  kombinationen  induktion  och  deduktion  tyder   på  en  abduktiv  ansats.  Patel  &  Davidson  förklarar  abduktion  som  en  kombination  av   induktion  och  deduktion.  En  abduktiv  ansats  handlar  om  att  välja  eller  att  konstruera  en   hypotes   som   förklarar   ett   eller   flera   olika   fall   (Fejes   &   Thornberg   2015).   Genom   upprepningar  av  studien  kan  forskaren  testa  om  hypotesen  är  hållbar  eller  om  den  ska   förkastas,  behöver  omarbetas  eller  testas  igen  (Fejes  &  Thornberg,  2015;  Hyde,  2000).  

(16)

 för  ny  data,  bättre  hypoteser  eller  förklaringar.  Fördelen  med  en  abduktiv  ansats  är  att   risken   för   att   forskaren   ska   låsa   sig   minskar,   jämfört   med   en   induktiv   eller   deduktiv   ansats.  Risken  med  abduktiv  ansats  är  att  forskningen  är  vald  efter  tidigare  erfarenheter   och  blir  inte  tillräckligt  vidsynt  (Ibid.).  En  trångsynt  forskning  kan  enligt  författarna  leda   till  att  den  hypotetiska  teorin  verifieras  redan  i  den  deduktiva  andra  fasen.  Denna  risk   var  låg  för  oss  då  vi  inte  tidigare  hade  några  större  erfarenheter  kring  outsourcing.  De   kunskaper  om  outsourcing  som  vi  samlat  in  under  studiens  gång  har  gjorts  genom  flera   olika   perspektiv   för   att   inte   låsa   in   oss   och   för   att   få   en   bättre   beskrivning   av   verkligheten.  För  att  vår  studie  ska  bli  en  bra  beskrivning  av  verkligheten  valde  vi  att   studera   området   utifrån   tre   perspektiv;   historisk   statistik   och   drivkrafter,   framtidsförväntningar  hos  användare  samt  framtidsförväntningar  hos  leverantörer.

2.2  Forskningsmetod  

Vi   har   i   vår   studie   valt   att   främst   införskaffa   vår   empiri   genom   intervjuer   med   både   användare  och  leverantörer  av  ekonomioutsourcingtjänster.  För  att  komplettera  denna   empiri  samlades  övrig  data  in  från  historiska  statistik  och  drivkrafter.  Denna  insamling   av  data  gjordes  på  grund  av  tids-­‐  och  kostnadsbrist  samt  för  att  nå  ett  tillförlitligt  och   generaliserbart  resultat.  Många  tekniker  inom  datainsamling  kan  enligt  Bryman  &  Bell   (2013)  vara  både  tidsförödande  och  mycket  kostsamma  att  anamma  i  en  undersökning.  

De   menar   att   framförallt   studenter   har   varken   tid   eller   resurser   att   genomföra   en   omfattande  undersökning  därför  kan  denna  insamling  av  data  bli  aktuell.  

 

Att  använda  sig  av  intervjuer  är  det  vanligaste  sättet  att  införskaffa  data  när  de  handlar   om  kvalitativ  forskning  enligt  Bryman  &  Bell  (2013),  vilket  gör  vår  studie  till  en  kvalitativ   forskning.   Till   skillnad   från   en   kvantitativ   metod   skapar   den   kvalitativa   metoden   en   helhetsbeskrivning  av  det  undersökta  genom  att  använda  sig  av  kvalitativa  intervjuer   och  tolkande  analyser  (Ibid.).  Den  största  skillnaden  mellan  dem  är  att  i  kvalitativ  metod   används  färre  respondenter  och  därmed  djupare  frågor,  medan  i  en  kvantitativ  metod   insamlas   en   stor   mängd   data   från   ett   flertal   respondenter   (Ibid.).   Enligt   Olsson   &  

(17)

 kvalitativa   metoden   ger   en   djupare   och   mer   mångsidig   förståelse.   I   den   kvantitativa   metoden  samlas  istället  empirisk  och  kvantifierbar  data  in  som  sedan  sammanställs  i   statistik  och  analyseras  till  utfall.  Vi  ville  i  vår  studie  studera  de  underliggande  mönstren   och  skapa  en  djupare  förståelse  vilket  vi  anser  inte  kan  framställas  med  en  kvantitativ   studie.  Vi  ville  även  få  den  flexibilitet  som  intervjuer  rymmer  och  därför  blev  kvalitativ   metod  mer  attraktivt.  Intresset  är  riktat  mot  den  intervjuades  ståndpunkter  och  det  är   därför  önskvärt  att  låta  intervjun  röra  sig  i  olika  riktningar.  Detta  gav  oss  kunskap  om   vad   intervjupersonen   upplevde   som   relevant   för   oss   att   veta   angående   hur   ekonomioutsourcing   fungerar   hos   dem.   Inom   den   kvalitativa   forskningen   kan   intervjuerna   skilja   sig   ifrån,   den   av   oss   utformade,   intervjuguiden   vilket   ökar   flexibiliteten  (Bryman  &  Bell,  2013).  Våra  intervjuguider  återfinns  i  bilaga  3-­‐4.  Vidare  ges   möjligheten  till  att  ställa  fler  frågor  samt  följdfrågor.  Även  möjligheten  att  ändra  ordning   fanns,  helt  beroende  på  hur  det  kändes  med  den  vi  intervjuar  (Ibid.).    Detta  för  att  vi   kände   oss   mer   flexibla   i   vår   datainsamling   och   kunde   följa   den   riktning   som   intervjupersonernas   svar   tenderade   att   gå   i.   Inom   den   kvalitativa   forskningen   läggs   betoningen  på  det  allmänna  formuleringarna  av  de  inledande  intervjufrågeställningarna   medan  tyngden  läggs  på  intervjupersonernas  egna  uppfattningar  och  synsätt  (Ibid.).  

 

Kritik  som  finns  mot  kvalitativ  forskningsmetod  är  att  forskarens  individuella  uppfattning   blir  av  stor  betydelse  vilket  kan  göra  undersökningen  subjektiv.  Denna  medvetenhet  om   kritiken  innebar  att  vi  försökte  vara  objektiva  genom  att  begränsa  vår  subjektivitet.  För   att  få  ett  så  bra  och  generaliserbart  resultat  av  verkligheten  som  möjligt  valde  vi  att   studera  fenomenet  utifrån  tre  perspektiv  eftersom  den  här  studiens  intervjuantal  var  få.  

Generaliserbarheten  i  kvalitativa  studier  med  få  antal  intervjuer  kritiseras  av  Bryman  &  

Bell   (2013)   som   menar   att   ett   litet   antal   intervjuer   inte   kan   representera   en   hel   population  vilket  gör  resultatet  svårt  att  generalisera.  Även  Ahrne  &  Svensson  (2015)   lyfter   fram   den   kvalitativa   metodens   oförmåga   att   generalisera.   För   att   öka   generaliserbarheten  i  vår  studie  samlade  vi  in  data  från  liknande  studier  för  att  sedan   jämföra   vårt   resultat.   Liknande   resultat   ökar   även   trovärdigheten   i   studien   (Ahrne   &  

(18)

 2.3  Urval  

I   vår   studie   valde   vi   vilka   organisationer,   och   därmed   vilken   person   i   respektive   organisation,   som   intervjuades.   Detta   på   grund   av   att   företagskultur   kan   påverka   respondenternas  svar  vilket  gör  att  flera  respondenter  i  en  och  samma  organisation  ger   likartade  svar.  Vi  valde  även  respondenter  som  var  högt  uppsatta  både  för  användarna   och  leverantörerna.  Detta  för  att  de  troligtvis  har  mer  kunskap  om  hela  organisationen   och  varför  de  erbjuder  eller  valt  ekonomioutsourcing.  Urvalet  av  denna  studie  kan  därför   anses   arbeta   efter   ett   icke-­‐sannolikhetsurval   eftersom   varje   enskild   person   i   populationen  inte  har  lika  stor  sannolikhet  att  väljas  ut  till  att  medverka  i  vår  studie.  

Bryman  &  Bell  (2013)  beskriver  att  urval  kan  genomföras  via  två  olika  typer  av  så  kallade   paraplybegrepp;  sannolikhetsurval,  där  alla  i  populationen  har  lika  stor  sannolikhet  att   väljas  ut,  och  icke-­‐sannolikhetsurval,  som  innebär  motsatsen.  Syftet  med  termen  icke-­‐

sannolikhetsurval   är   att   omfatta   alla   de   urvalsformer   som   inte   görs   enligt   ett   sannolikhetsurval   (Ibid.).   Fortsättningsvis   innebär   att   ett   icke-­‐sannolikhetsurval   kan   genomföras  genom  att  endast  studera  en  enda  individ  i  respektive  organisation  för  att   tillges  informationen  om  den  organisationen.  

 

Fortsättningsvis   beskriver   Bryman   &   Bell   (2013)   att   icke-­‐sannolikhetsurval   huvudsakligen   innehåller   tre   olika   urvalsstrategier;   bekvämlighetsurval,   snöbollsurval   samt  kvoturval.  Bekvämlighetsurvalet  innebär  att  forskare  använder  sig  av  de  personer   som   råkar   finnas   tillgängliga   (Ibid.).   Ett   snöbollsurval   innebär   däremot,   enligt   författarna,  att  forskare  initialt  får  kontakt  med  ett  mindre  antal  personer  som  sedan   används   för   att   få   kontakt   med   ytterligare   personer.   Vi   valde   att   intervjua   de   som   levererar  tjänsterna  men  även  de  som  använder  dessa  tjänster  för  att  därmed  nå  båda   sidor  av  marknaden  för  ekonomioutsourcing.  Dessa  två  perspektiv  är  olika  kategorier   där  varje  kategori  innehåller  en  andel  av  personer  som  valdes  ut  till  att  delta  i  studien,   vilket   kan   liknas   vid   ett   kvoturval.   För   att   få   ett   bredare   perspektiv   på   ekonomioutsourcing  valde  vi  att  intervjua  organisationer  i  Sverige  inom  olika  branscher,   och   därmed   inte   avgränsa   oss   till   någon   specifik   bransch.   Det   organisationerna   har  

(19)

 Bryman  &  Bell  menar  att  de  kategorier  som  bildas  ofta  har  ett  samband  mellan  varandra   vilket  våra  har  då  båda  måste  finnas  för  att  en  marknad  ska  vara  befintlig.  Efter  totalt  11   stycken   intervjuer   med   11   olika   företag   upplevde   vi   att   respondenternas   svar   inte   tillförde  ytterligare  information.  Ahrne  &  Svensson  (2015)  menar  att  det  krävs  10-­‐15   intervjuer   för   att   säkerheten   i   materialet   ska   vara   oberoende   av   enskilda   personers   uppfattningar.  När  återkommande  svar  börjar  uppstå  har  intervjuerna  uppnått  mättnad   där   ytterligare   intervjuer   inte   tillför   ny   kunskap.   Vi   antog   därför   att   våra   intervjuer   uppnått   mättnad   efter   totalt   11   intervjuer.   I   de   två   kategorierna,   användarnas   framtidsförväntningar  och  leverantörernas  framtidsförväntningar,  genomfördes  därför   6   respektive   5   intervjuer   per   kategori.   Ahrne   &   Svensson   hävdar   även   att   de   som   intervjuas   bör   vara   oberoende   av   varandra   eftersom   erfarenheter   och   bakgrund   oundvikligen   inverkar   på   resultatet.   Respondenterna   i   vår   studie   kommer   från   olika   organisationer  och  är  helt  oberoende  av  varandra  vilket  därför  inte  har  någon  inverkan   på  resultatet.    

2.4  Datainsamling   2.4.1  Primärdata  

Vi  förberedde  ett  antal  frågeställningar  som  berördes  under  intervjun  men  med  en  stor   frihet  att  flika  in  följdfrågor  eller  förtydliganden.  Eftersom  frågorna  ställdes  på  olika  vis   ser  intervjuerna  olika  ut  men  även  för  att  vi  utformade  två  olika  intervjuguiderna  med   fokus   på   användare   och   leverantörer.   För   oss   var   det   viktigt   att   överväga   för-­‐   och   nackdelar  med  att  lämna  ut  vår  intervjuguide  innan  intervjutillfället.  Fördelar  med  detta   är  att  respondenterna  får  mer  tid  att  förbereda  sig  på  ämnet  och  därmed  ge  bättre  och   mer  genomtänka  svar.  Nackdelarna  är  att  respondenterna  riskerar  att  ge  inövade  och  

“korrekta”   svar   enligt   företagets   preferenser.   Vi   valde   trots   detta   att   lämna   intervjuguiden  i  förväg  till  våra  respondenter  då  vi  ansåg  att  det  var  viktigare  med  mer   utvecklade  och  genomtänkta  svar  på  respektive  intervju.  Detta  är  något  som  Bryman  &  

Bell  (2013)  även  föreslår  för  att  skapa  större  tillförlitlighet  i  respondentens  svar.  Bryman  

&  Bell  beskriver  två  olika  metoder  för  att  genomföra  en  intervju  inom  den  kvalitativa  

(20)

 minnesanteckningar  används  som  stöd  vid  intervjun,  vilket  vi  inte  ansåg  var  lämpligt  i   vårt  fall  då  vi  inte  ville  missa  relevanta  frågor.  Vår  intervjumetod  kan  istället  liknas  med   en  semi-­‐strukturerad  intervju,  där  en  utarbetad  intervjuguide  finns  men  med  en  stor   frihet  att  ställa  ytterligare  frågor.  Grønmo  (2006)  menar  att  det  är  viktigt  att  anpassa   frågeformuleringen   utefter   intervjuns   gång,   dock   ska   alla   ämnen   behandlas   under   intervjun.  Genom  att  lyssna  på  respondenterna  och  följa  hen  möjliggjordes  nya  frågor   och  tolkningar  som  ger  mer  fördjupade  svar.  

 

Innan  intervjun  genomfördes  fanns  en  del  praktiska  detaljer  att  tänka  på,  exempelvis   inspelning  och  transkribering  av  intervjun.  Vi  valde  att  spela  in  våra  intervjuer  för  att   sedan  transkribera  materialet.  Genom  att  göra  detta  ansåg  vi  att  det  blev  lättare  för  oss   att  gå  vidare  i  analysprocessen  och  minimera  risken  att  gå  miste  om  viktig  information  i   det   empiriska   material   vi   införskaffat.   Att   spela   in   och   transkribera   är   viktigt   enligt   Bryman   &   Bell   (2013)   för   att   få   en   detaljerad   analys   som   krävs   vid   kvalitativa   undersökningar.   I   vår   intervjuguide   ställde   vi   frågor   som   berör   intervjupersonens   bakgrundsinformation  för  att  på  ett  enklare  sätt  kunna  jämföra  och  analysera  svaren.  

Att   ställa   frågor   om   exempelvis   hur   länge   den   vi   intervjuar   arbetat   på   respektive   arbetsplats  anser  vi  kan  ligga  till  grund  för  hur  bra  svaren  blir.  Ju  kortare  arbetstid  desto   mindre  kunskap  om  organisationen  och  dess  tankar  kring  outsourcing  av  ekonomiska   funktioner.  Detta  då  Bryman  &  Bell  anser  att  frågor  om  respondentens  generella  samt   specifika  bakgrundsinformation  bör  ställas  under  intervjun  eftersom  dessa  frågor  gör   det  möjligt  att  placera  svaren  i  ett  sammanhang.  

 

Vi  använde  oss  av  telefonintervjuer  men  även  av  direkta  intervjuer.  Telefonintervjuer   användes  för  att  spara  tid  men  även  pengar.  Det  är  både  tids-­‐  och  kostnadskrävande  att   åka  runt  till  olika  företag  men  även  för  intervjupersonen,  vilket  gjorde  att  vi  ville  erbjuda   respondenten   möjligheten   till   telefonintervju.   Bryman   &   Bell   (2013)   beskriver   betydelsen  av  att  inte  genomföra  för  långa  telefonintervjuer  eftersom  det  är  enklare  för   intervjupersonen   att   avsluta   än   vid   direkta   intervjuer.   Det   går   inte   heller   att   se  

(21)

 intervjupersonens   kroppsspråk   och   därmed   reaktioner   vid   specifika   frågor.   Även   tekniska   svårigheter   kan   förekomma   när   intervjuer   genomförs   med   teknikprodukter   inblandade.  De  direkta  intervjuerna  vi  genomförde  var  för  att  få  en  tydligare  bild  av   intervjupersonen  och  organisationen  hen  arbetar  i.  Enligt  Bryman  &  Bell  är  detta  det   vanligaste   sättet   att   genomföra   kvalitativa   intervjuer   eftersom   direkta   möten   ger   möjligheten  till  att  bekanta  sig  med  miljön  där  personen  lever,  arbetar  och  engagerar   sig  i.  Detta  underlättar  både  tolkningen  av  svaren  samt  förståelsen  av  det  som  sägs.  

2.4.2  Sekundärdata  

I   vår   uppsats   valde   vi   att   även   samla   in   historisk   statistik   och   drivkrafter   för   att   komplettera  insamlad  primärdata  och  därmed  dra  bättre  slutsatser.  Historisk  statistik   och   drivkrafter   är   data   som   är   insamlad   och   genomförd   av   organisationer   och   deras   ordinarie  verksamhet.  Data  som  är  insamlad  av  andra  forskare  eller  data  insamlad  av   olika   institutioner   eller   organisationer   av   deras   ordinarie   verksamheter   benämns   sekundärdata   (Bryman   &   Bell,   2013).   På   senare   tid   har   dessa   sekundära   analyser   av   kvalitativ  data  kommit  att  få  allt  mer  fokus  (Ibid.).  Sekundärdata  är  ofta  av  väldigt  hög   kvalité   och   frigör   tid   som   kan   fokusera   på   analys   av   data.   Vi   frågade   även   under   intervjuerna  med  leverantörerna  av  ekonomioutsourcingtjänster  om  de  genomför  egna   undersökningar  som  resulterat  i  statistik  och  om  vi  kunde  få  tillgång  till  denna.  Detta  var   inte  möjligt  eftersom  de  ansåg  dessa  undersökningar  som  sekretessbelagt  material  de   inte  ville  dela  med  sig  av  till  konkurrenter.  

2.5  Analysmetod  

Eliasson  (2013)  betonar  vikten  med  ett  genomtänkt  val  av  analysmetod  som  används  för   att  tolka  insamlad  data.  Beroende  på  vilka  undersökningsmetoder  som  används  varierar   lämplig  analysmetod.  Vår  metod  för  att  analysera  insamlad  data  och  teorier  började   med  att  bryta  ner  datan  från  intervjuerna  för  att  skapa  en  lättöverskådlig  modell  där   respondenternas  svar  reduceras  och  struktureras  till  nyckelord.  Dessa  nyckelord  går  att   finna  i  bilaga  5-­‐6.  Detta  kan  liknas  med    Christensen,  Engdahl,  Grääs,  &  Haglund  (2010)   första   steg   i   en   kvalitativ   analysmetod   där   data   bryts   ner     genom   reduktion.   Efter  

(22)

 respondenternas   svar   och   den   insamlade   datan   av   historisk   statistik   och   drivkrafter.  

Modellerna   för   detta   förekommer   i   analyskapitlet   och   används   för   att   förenkla   för   läsaren  att  hänga  med  i  det  resonemang  som  förts  samt  för  att  stödja  våra  slutsatser.  Vi   ansåg  att  modeller  tydligare  visualiserar  när  respondenternas  svar  är  likartade.  Detta   kan   liknas   med   Christensen   et   al.   nästa   steg   som   är   att   strukturera   det   reducerade   datamaterialet  för  att  slutligen  skapa  mönster  som  åskådliggörs  och  kartläggs  genom   visualiseringar.  Visualisering  innebär  presentation  av  datainsamling,  vilket  exempelvis   genomförs   via   modeller   som   visar   insamlad   data   i   berättande   form   (Ibid.).   Fejes   &  

Thornberg   (2015)   påstår   att   det   övergripande   syftet   med   kvalitativ   analys   är   att   visualisera  och  uppmärksamma  mönster  som  återfinns  i  det  insamlade  materialet.  Detta   genomförs   för   att   lokalisera   variabler   som   förklarar   stora   delar   av   innehållet   och   variation.

2.6  Kvalitéåtgärder  

Vi   ville   i   vår   studie   uppnå   ett   säkert   resultat   därför   använde   vi   oss   av   liknande   frågeställningar   vid   intervjuerna.   Enligt   Eriksson   &   Wiedersheim-­‐Paul   (2014)   bör   forskare  beakta  några  centrala  aspekter,  reliabilitet  och  validitet.  Detta  för  att  uppnå   hög  grad  av  säkerhet  i  den  information  som  är  ämnad  för  underlag  i  analysen.  Reliabilitet   syftar  att  ge  tillförlitliga  och  stabila  underlag.  För  att  få  en  hög  reliabilitet  bör  analysen   vara  oberoende  av  de  undersökta  enheterna,  alltså  ska  en  analys  som  görs  på  nytt  visa   samma  resultat  som  en  redan  befintlig  (Ibid.).  Respondenterna  kan  påverkas  av  olika   faktorer   som   gör   att   deras   åsikter   kan   skiljas   åt   från   gång   till   gång   vilket   minskar   reliabiliteten.   Vi   valde   att   inte   lägga   för   stora   grunder   i   avvikande   svar   då   det   enligt   Olsson  &  Sörensen  (2011)  måste  vara  hög  grad  av  överrensstämmelse  för  att  nå  en  hög   reliabilitet.  Vidare  valde  vi  att  beakta  olika  faktorer  som  arbetslängd,  tvång  och  eget  val   eftersom   det   kan   påverka   respondenternas   svar.   Vi   anser   att   de   med   längre   arbetslivserfarenhet  har  mer  kunskap  om  drivkrafter  och  förväntningar  om  branschens   framtid  vilket  ökar  reliabiliteten  i  svaren  de  ger.  Inför  intervjuerna  valde  vi  att  upplysa   respondenterna  om  frågorna,  vilket  vi  tidigare  argumenterade  för  i  2.4.1.  Detta  innebar   att  respondenterna  fick  samma  förutsättningar  inför  intervjun  vilket  ökar  möjligheten  

(23)

 till  mer  överensstämmande  svar.  All  data  ska  tolkades  när  den  insamlats,  vilket  innebar   att  vår  reliabilitet  stärktes  (Bryman  &  Bell,  2013).  

 

Vi  valde  att  intervjua  flera  olika  personer  för  att  studera  problemet  i  olika  sammanhang   och   tolka   variationer.   Detta   kan   liknas   med   data-­‐triangulering   som   enligt   Olsson   &  

Sörensen   (2011)   och   Patel   &   Davidson   (2011)   innebär   att   forskaren   väljer   flera   olika   källor   vid   insamling   av   information   för   att   öka   validiteten.   Validitet   redogör   i   vilken   utsträckning  den  forskning  och  de  metoder  som  tillämpas  verkligen  undersöker  det  som   avses   att   undersökas   (Fejes   &   Thornberg,   2015).   Vi   samlade   in   data   från   våra   olika   perspektiv  var  för  sig  för  att  sedan  jämföra  dem  med  varandra.  Detta  är  enligt  Olsson  &  

Sörensen   viktigt   vid   data-­‐triangulering   eftersom   data   från   de   olika   perspektiven   kan   liknas  som  olika  bitar  i  ett  pussel.  

 

Vid   transkriptionen   av   samtalen   var   det   viktigt   för   oss   att   vara   medvetna   om   och   reflektera  över  hanteringen  av  information  och  hur  det  kunde  påverka  analysen.  Vidare   beskrivs  att  i  skriftspråk  försvinner  bland  annat  gester,  mimik  och  betoningar.  Talspråket   kännetecknas  även  av  ofullständiga  meningar  och  grammatiska  fel  vilket  kan  leda  till  att   nya  meningar  och  bisatser  kommer  till  vid  transkriberingen  för  att  förtydliga  (Olsson  &  

Sörensen,  2011;  Patel  &  Davidson,  2011).  Patel  &  Davidson  menar  att  kommunikativ   validitet   handlar   om   att   läsaren   ges   möjlighet   att   bilda   sin   egen   uppfattning   om   trovärdigheten   i   rapporten.   Genom   att   skriva   längre   frekvenser   av   frågor   och   respondenters  svar  undviker  forskaren  att  svaren  tas  ur  sitt  sammanhang.  Detta  för  att   öka  den  kommunikativa  validiteten  i  en  analys  som  bygger  på  intervjuer.  Vi  strävade   efter  att  få  en  bra  balans  mellan  fördelningen  av  citat  från  respondenter  och  våra  egna   kommentarer,  för  att  läsaren  själv  ska  bedöma  vår  tolkning  och  dess  trovärdighet.  

 

För   att   öka   validitet   valde   vi   att   genomföra   en   ytterligare   åtgärd   i   form   av   en   operationalisering.  Enligt  Eliasson  (2013)  är  operationalisering  den  process  där  frågor  

(24)

 av  teorin  att  de  även  stämmer  överens  med  problemformuleringen.  Patel  &  Davidson   (2011)  beskriver  att  översättning  av  teoretiska  begrepp  till  en  intervjuguide  kallas  för   operationalisering   av   begreppet.   I   vår   operationalisering   har   vi   konstruerat   frågor   utifrån  teorin  för  att  den  insamlade  datan  ska  relatera  till  vår  problemformulering  samt   för   att   nå   en   heltäckande   bild   av   ämnet.   För   att   anpassa   frågorna   ytterligare   till   respektive  intervjuperson  valde  vi  att  framställa  två  olika  intervjuguider  med  fokus  på   leverantör  och  användare.  Dessa  operationaliserades  var  för  sig  och  återfinns  i  bilaga  1   och  bilaga  2.

2.7  Källkritik  

För  att  försöka  hålla  ett  kritiskt  förhållningssätt  av  de  teoretiska  källorna  ville  vi  avgöra   vilka  källor  som  är  lämpliga.  Vi  har  därför  enbart  valt  teorier  från  välkända  förlag  och   som   blivit   citerade   av   andra   författare.   Detta   är   även   för   att   öka   trovärdigheten   i   källorna.  För  att  ytterligare  öka  källornas  trovärdighet  har  vi  försökt  finna  flera  källor  och   vägt  de  olika  resonemangen  mot  varandra.  I  den  teoretiska  referensramen  har  vi  använt   oss  av  både  svensk  och  utländsk  litteratur  för  att  täcka  ett  större  forskningsområde.  

Dock  kan  den  utländska  litteraturen  främst  vara  riktad  till  internationella  förhållanden   vilket  gör  att  den  inte  lämpar  sig  helt  till  den  svenska  marknaden  som  vi  har  valt  att   studera.  Det  kritiska  förhållningssättet  styrks  av  Patel  &  Davidson  (2011)  och  Bryman  &  

Bell   (2013)   som   menar   att   detta   är   bra   att   använda   sig   av   för   att   undersöka   källors  

trovärdighet.      

(25)

 

3   Teoretisk  referensram  för  ekonomioutsourcing

 

I   nedanstående   kapitel   ges   en   teoretisk   överblick   av   faktorer   kopplade   till   ekonomioutsourcing.   Teorierna   ger   en   förståelse   för   olika   faktorer   som   driver   efterfrågan   av   ekonomioutsourcing.   De   redovisar   även   för   eventuella   följder   vid   outsourcing  och  dess  framväxt  inom  IT.  Till  sist  förklaras  begreppet  offshoring  som  ett   alternativ  till  outsourcing.  Teorierna  används  sedan  i  kommande  kapitel  av  denna  studie   och  ligger  till  grund  för  vår  analys  och  slutsats.  

3.1  Ekonomioutsourcing  

En   ekonomiavdelning   kan   exempelvis   bestå   av   löner,   fakturering,   leverantör-­‐   &  

kundreskontra,   löpande   bokföring   samt   bokslut.   I   denna   uppsats   innebär   ekonomioutsourcing  eller  outsourcing  av  ekonomiska  funktioner  att  hela  eller  delar  av   ekonomiavdelningen  outsourcas. I  en  artikel  i  branschtidningen  CFO  World  skriven  av   Ada  Fredelius  (2011)  påstås  att  det  för  svenska  organisationer  finns  stora  möjligheter  till   kostnadsbesparing   om   ekonomiavdelningen   på   respektive   organisation   arbetar   mer   effektivt.   Författaren   menar   att   en   sämre   samordning   av   de   tekniska   funktionerna   kräver  dyra  resurser.  Enligt  en  undersökning  genomförd  av  EY  (2011),  ett  världsledande   företag   inom   bland   annat   revision,   kan   en   genomsnittlig   ekonomiavdelning   spara   ungefär  900  000  kronor  per  år  om  arbetet  blev  mer  effektivt.  Vidare  i  undersökningen   nämns  det  att  cirka  59  %  av  resurserna  på  ekonomiavdelningen  fördelas  på  hantering  av   transaktionsintensiva  processer,  exempelvis  lönehantering  och  fakturering.  Ytterligare   en  artikel  i  CFO  World  skriven  av  Ada  Fredelius  (2012)  beskrivs  att  det  kan  vara  svårt  att   genomföra   nödvändiga   förändringar   för   att   effektivisera   sin   ekonomiavdelning,   då   många  ekonomiavdelningar  tenderar  till  att  vara  försiktiga.  Att  effektivisera  avdelningar   handlar   mycket   om   kompetensskifte   och   det   behövs   ofta   ny   kompetens   inom   affärssystemen.   Med   hjälp   av   existerande   strukturer   och   personal   försöker   många   ekonomiavdelningar  lösa  problemet  istället  för  att  genomföra  den  transformation  som   behövs  för  ett  kompetensskifte.

References

Related documents

I författarna Nordby, Kjonsberg och Hummellvolls (2010) artikel där anhöriga till psykiskt sjuka intervjuades så kom det fram att för att anhöriga ska få stöd så måste

Eftersom FUB riktas till arbetssökande med en relativt, jämfört med andra arbetssökande, svag förankring på arbetsmarknaden skulle deltagande i insatsen

Vad är viktigt för er när ni beställer leksaker och hobbymaterial till verksamheten3. Hur kan ni göra för att få med kemikalieaspekter när

Finns det redan en relation till det som tagits in och vilka slutsatser kan konsumenten dra av dessa? Den tredje fasen är när en förståelse för tinget eller budskapet uppstår. Vi

Citat från läroplanen och kursplanerna kommer att presenteras i resultatet tillsammans med skolans historiska utveckling, läroplansteori och forskning om vad livskunskap innebär, dess

Även den snålaste modellvarianten av Citroën C5 har relativt hög bränsleförbrukning, flera bensindrivna modeller i samma storleksklass drar under 7,0 liter/100 km. Troligt att

granländerna och för att få fram den här informationen till ”kungen” så behövde de bryta sig in på en fest som kungen hade (där får man i uppdrag att inte döda någon) Efter

De flesta respondenter var nöjda med hur deras köpprocess hade gått till och ville därför inte ändra något eller bara göra någon mindre justering av sitt agerande om de fick