• No results found

Utbytesplan för kvicksilverlampor åt fastighetsbolag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utbytesplan för kvicksilverlampor åt fastighetsbolag"

Copied!
97
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i byggteknik

Utbytesplan för kvicksilverlampor åt fastighetsbolag

Replacement plan for mercury lamps to real estate companies

Författare: Robert Lucchesi, Simon Gunnarsson

Handledare företag Henrik Vernersson, Martin Andersson,Vidingehem AB

Handledare LNU Anders Olsson

(2)
(3)

Sammanfattning

EU har beslutat att kvicksilverljuskällor ska vara förbjudna i Europa till år 2015 enligt ekodesigndirektivet. Den här studien är tänkt att vara underlag åt fastighetsbolag i Sverige, som ska byta ut sina befintliga kvicksilverlampor mot nya energieffektivare ljuskällor. Avsikten med detta arbete är att visa vilka alternativ till kvicksilverlampor som finns i dagsläget, samt att påvisa de energi- och kostnadsbesparingar som kan göras. Beräkningarna i studien utförs ur ett livscykelperspektiv för armaturerna och dess ljuskällor. Det för att påvisa den ekonomiska besparingen under armaturens livslängd.

Den här studien har utförts hos Vidingehem AB i Växjö. Åt dem har tre stycken områden i deras fastighetsbestånd inventerats på befintliga

armaturer och ljuskällor. Då förutsättningarna är olika för varje område, har tre till fyra alternativ på ljuskällor behandlats på var plats. Det för att ge läsaren möjligheten att göra ett eget val utefter resultaten.

I samråd med Vidingehem AB togs de ljuskällor fram som ansågs vara lämpliga i den miljön där de skall användas. Specifika armaturer och ljuskällor valdes ut från de leverantörer som Vidingehem AB brukar anlita.

Jämförande beräkningar med avseende på både ekonomi och energianvändning genomfördes därefter.

Den största energibesparingen som kunde påvisas uppgick till 82 % av befintligt bestånds energiförbrukning på ett av områdena, och den lägsta blev på 41 % efter utbyte av befintligt bestånd vid ett annat område.

(4)

Summary

The EU has decided that mercury light bulbs shall be banned in Europe in 2015 under the Eco design Directive. This study is intended as a basis for real estate companies in Sweden, which will replace their existing mercury vapor lights with new energy efficient light sources. The intention of this work is to present different alternatives to mercury vapor in the current situation, and show the energy and cost savings that can be made. The calculations performed in this study comprise a life cycle perspective for the luminaires and the light sources. It is to demonstrate the saving potentials in the luminaire life.

This study has been performed at Vidingehem AB in Växjö. At their request, three areas in their dwelling stock were inventoried on existing fixtures and lamps. The conditions differed between the different areas, so three or four different options on the light source alternatives were

considered in each location. The intention is to give the reader the chance to make their own choices considering the results presented herein.

In consultation with Vidingehem AB a set of alternative light sources, thought to be suitable for the environments they would be placed in, were selected for further evaluation. Specifically luminaires and light sources were selected from manufacturers that Vidingehem AB usually contract as suppliers. Comparative calculations were performed with respect to both economy and energy savings.

The largest energy saving that could be shown would give an 82% decrease in energy consumption for a stock area included in the study, and the lowest was a 41% decrease in energy consumption for another area.

(5)

Abstract

Underlaget till den här studien är ett ekodesignkrav fastställt på EU-nivå om att alla kvicksilverlampor ska förbjudas år 2015. Tanken är att studien skall ge läsaren vägledning och visa på exempel hur en konkret utbytesplan skulle kunna se ut.

Studien innehåller ekonomiska kalkyler som visar att utbyte av

kvicksilverlampor bör ses som en investering som på sikt kan ge stora besparingar, snarare än som en kostnad.

Nyckelord: Energibesparing, Utbytesplan, Förbud 2015, Induktionslampor, Kalkyler, Kostnadsbesparing, Kvicksilverlampor, LED, LVD.

(6)

Förord

Med ett starkt intresse för att göra ett examensarbete inriktat mot

energibesparing kontaktades Vidingehem AB. Det var möjligheten att få påverka ett beslutstagande för ett företag i en energisparfråga, vilket ska vara till underlag för deras framtida vision. Efter samråd med Vidingehem och speciellt Henrik Vernersson och Martin Andersson, så resulterade det i uppgiften att ta fram en konkret utbytesplan för kvicksilverlampor åt bostadsbolaget.

Vi vill rikta ett stort tack till:

Anders Olsson, handledare på Linneuniversitet. Som har hjälpt oss under projektets gång med diverse teoretiska frågor angående rapporten och upplägget av arbetet.

Henrik Vernersson handledare på Vidingehem. Som har hjälpt oss med de tekniska frågorna.

Martin Andersson handledare på Vidingehem. Har precis som Henrik hjälpt till med de tekniska frågorna. Samt varit väldigt behjälplig att svara på alla mail vi har skickat.

Linnéuniversitetet Maj 2012

Robert Lucchesi Simon Gunnarsson

(7)

Innehållsförteckning

1. Introduktion _______________________________________________ 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och mål ... 1

1.3 Metod ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

2. Grundläggande teori och begrepp för ljuskällor _________________ 3 2.1 Begrepp för ljuskällor ... 3

2.1.1 Lumen och ljusutbyte ... 3

2.1.2 Energi och effekt ... 4

2.1.3 Drifteffekt ... 4

2.1.4 Färgtemperatur ... 4

2.1.5 Färgåtergivning ... 5

2.1.6 Driftdon ... 6

2.2 Ljuskällor ... 6

2.2.1 LED ... 8

2.2.2 Metallhalogen ... 9

2.2.3 Induktionsljus LVD ... 10

2.2.4 Högtrycksnatrium ... 11

2.2.5 Kompaktlysrör ... 11

2.3 Armaturer ... 12

3. Tidigare utförda energibesparingsprojekt _____________________ 13 4. Genomförande ____________________________________________ 14 4.1 Genomgång av befintligt bestånd ... 14

4.1.1 Inventering av ljuskällor ... 14

4.1.2 Ljuskällornas brinntid och egenskaper ... 17

4.1.3 Armaturers livslängd ... 18

4.1.4 Felkällor ... 18

4.2 Energieffektiviseringsåtgärder för ljuskällor och armaturer ... 18

4.2.1 Alternativa lösningar på respektive område ... 19

4.2.2 Val av ljuskällor och armaturer ... 20

4.3 Beräkningar och antaganden ... 26

4.3.1 Nuvarande elpris ... 26

4.3.2 Framtida elprisutveckling ... 26

4.3.3 Restvärden i armaturer ... 28

4.3.4 Antaganden för beräkningar ... 28

(8)

5. Resultat och analys ________________________________________ 29

5.1 Energibesparing ... 29

5.2 Investering ... 33

5.3 Analys ... 41

6. Diskussion och slutsatser ____________________________________ 43 6.1 Utvärdering ... 43

6.2 LED ... 43

6.3 Induktion (LVD) ... 44

6.4 Kompaktlysrör ... 44

6.5 Metallhalogen ... 45

6.6 Beräkningar ... 45

7. Referenser ________________________________________________ 46 8. Bilagor ___________________________________________________ 48 8.1 Bilaga 1 Skansvägen (12 sidor) ... 49

8.2 Bilaga 2 Sörgården beräkningar (12 sidor) ... 61

8.3 Bilaga 3 Fiolen beräkningar (16 sidor) ... 73

(9)

1. Introduktion

Enligt EU-kommissionen så skall alla glödlampor vara utfasade till den 1 september 2012. En fortsatt skärpning av kraven kommer att ske framöver, där ytterligare typer av ljuskällor kommer beröras. År 2015 är det bestämt att kvicksilverlampor ska vara helt förbjudna. Dock kommer de

kvicksilverlamporna som finns kvar i lager ute i butikerna att få sälja slut, (Energimyndigheten, 2012). En viktig utmaning för alla fastighetsägare blir att på lämpligt sätt ersätta äldre ljuskällor med nya, bättre och mer

miljövänliga alternativ.

Den här studien behandlar frågan om hur ett byte av ljuskällor för

områdesbelysning på bästa sätt kan bidra till minskad miljöpåverkan och energianvändning och därmed även leda till minskad energikostnad. Utbyte av ljuskällor måste naturligtvis vara rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv.

1.1 Bakgrund

Vidingehem AB (kommer fortsättningsvis att benämnas Vidingehem) är ett kommunalt fastighetsbolag som förvaltar fastigheter i orter runt om Växjö tätort, samt i fyra stadsdelar inom tätorten, (Vidingehem.se, 2012).

Vidingehem uttrycker ett stort intresse för att ligga i framkant när det gäller att reducera energianvändningen och att minska verksamhetens påverkan på miljön.

Områdesbelysningen är något som Vidingehem skulle vilja utveckla mer inom sin verksamhet och man ser här en potential både ur energisynpunkt och i ett ekonomiskt perspektiv. Vidingehem har för närvarande kvar kvicksilverlampor i sitt bestånd av områdesbelysning. Det vill de ändra på genom att få framtaget en utbytesplan. Utöver de specifika områden som utbytesplanen tas fram för önskar man att den ska ge ett investerings-

/energieffektiviseringsunderlag som kan användas vid framtida förändringar på övriga fastighetsområden gällande områdesbelysning.

1.2 Syfte och mål

Syftet med undersökningen är primärt att ta fram en utbytesplan på tre av områdena där Vidingehem fortfarande har kvar kvicksilverlampor.

Utbytesplanen skall redovisa den energibesparingen och den ekonomiska besparing som kan nås genom utbyte mot olika typer av ljuskällor som finns på dagens marknad. Den ska även kunna ligga till grund för hur utbyten av kvicksilverlampor i resterande delar av Vidingehems fastighetsområden kan lösas.

Målet är att utbytesplanen ska visa Vidingehem och andra fastighetsbolag i Sverige alternativa lösningar för hur kvicksilverlampor kan bytas ut mot mer

(10)

miljövänlig och energisnål belysning. För att ge en uppfattning om hur lönsam en investering kan bli i framtiden utförs jämförande beräkningar baserade på olika elprisutveckling.

1.3 Metod

I denna del tas det upp vilka metoder som används i studien.

 Litteraturstudie av olika sorters ljuskällor, kostnadsberäkningar, energiberäkningar, gamla examensarbeten och projekt inom området.

 Inventering av befintligt lampbestånd på de tre studerade områden hos Vidingehem där kvicksilverlampor fortfarande finns.

 Via Vidingehem ta fram hur länge ljuskällorna i deras bestånd är tända om året för att erhålla indata till kostnads- och energiberäkningar.

 Upprättande av databas gällande energiförbrukning beträffande befintliga ljuskällor.

 Livslängder framtas på belysningsarmaturer via kontakt med leverantörer.

 Framtagning utav vilka olika alternativa ljuskällor som lämpar sig bäst för den här studien. Utifrån beräkningar, litteraturstudier och i samråd med Vidingehem.

 Beräkningar med avseende på de framtagna förslagen i undersökningen gällande ljuskällor.

 Jämförelse av beräkningar på befintligt lampbestånd, samt nya alternativ.

Dialoger har förts under projektets gång med personer med kunskap inom området ifrån Linnéuniversitetet, Vidingehem och andra aktörer.

1.4 Avgränsningar

Utbytesplanen behandlar endast alternativ som är lämpliga vid utbyten av kvicksilverlampor. De armaturer som beaktas i undersökningen kommer alla från de leverantörer som Vidingehem brukar anlita och alternativ från andra leverantörer har inte undersökts.

Det finns många olika energisparlösningar. Dock presenteras bara de lösningar som i dagsläget kan anses rimliga ur ett ekonomiskt perspektiv.

Speciella lösningar som energiförsörjning till lampor genom solceller monterade på ljuskällan eller dimring beaktas inte.

Det framtida elpriset är beräknat utifrån en elprisprognos utförd av

ExergiB(y)rån, (engergimyndigheten.se, 2012). Några andra elprisöknings- prognoser kommer inte tas hänsyn till.

(11)

2. Grundläggande teori och begrepp för ljuskällor

I följande kapitel behandlas grundläggande teori och begrepp för ljuskällor.

Ett antal olika alternativ av ljuskällor kommer att tas upp i det här avsnittet, dock kommer ljuskällorna som behandlas att följa avgränsningarna enligt ovan. En genomgång av tidigare utförda projekt inom liknande områden redovisas kortfattat.

2.1 Begrepp för ljuskällor

Nedan presenteras ljustekniska begrepp.

2.1.1 Lumen och ljusutbyte

Ljusflödet som en ljuskälla avger mäts i lumen (lm) vilket är SI-enheten för ljusflöde. Det är ett mått på hur mycket ljus som strålar ut från en ljuskälla i alla riktningar, (lampspecialisten.se, 2012). I figur 2.1 visas hur en isotropisk källa strålar ljus i alla riktningar, jämfört med hur en riktad ljuskälla bara sprider ljus i en specifik riktning.

Figur 2.1 Visar hur ljusflödet från en isotropisk källa (vänster) strålar ljus i alla riktningar, samt hur en riktad ljuskälla (höger) endast sprider ljus i en viss riktning.

(Källa: testzone.se, 2012)

En ljuskällas mått på verkningsgrad, även kallat för ljusutbyte, ges av kvoten mellan ljusflödet och effekten på ljuskällan (lm/W), (ljuskultur.se, 2012). En ljuskällas effekt är vanligt att prata om när belysning ska väljas. När nya tekniker som ger bättre ljusutbyte introduceras, medför det att ljuskällor som har samma effekt inte längre avger samma ljusflöde, (energimyndigheten.se, 2012). Därför är det mer rättvisande att jämföra hur många lumen olika ljuskällor avger än att jämföra effekten (W). Figur 2.2 visar motsvarigheten mellan watt och lumen för olika typer av ljuskällor.

(12)

Figur 2.2 Motsvarigheten mellan watt och lumen vid olika ljuskällor.

(Källa: vattenfall.se, 2012)

2.1.2 Energi och effekt

Viktigt att förstå i den här studien är skillnaden mellan energi och effekt.

När en ljuskälla lyser med en viss Watt(W), så avger den en elektrisk effekt, (faktabanken.nu, 2012). Energin som en ljuskälla avger beräknas utifrån att multiplicera den elektriska effekten W, med antalet timmar som ljuskällan har varit tänd. Enheten för energi blir således Wh. Med energi menas då hur stor effekt som tillförts en ljuskälla multiplicerat med aktuell tidsperiod, medan effekten är hur mycket elektrisk energi ljuskällan förbrukar per tidsenhet. (varmahus.se, 2012).

2.1.3 Drifteffekt

Drifteffekt är den verkliga effekten en ljuskälla plus armaturen använder sig av. Exempelvis kan en ljuskälla ha en effekt på 125 W och armaturen 30W, vilket medför en drifteffekt på 155W. De extra 30 W är den effekten som själva armaturen dra via driftdon, reaktor, kondensator med mera (beroende på modell) för att kunna lysa. Nyare armaturer, till exempel LED har en väldigt låg drifteffekt på cirka 2-4 W. På LVD-lampor är det drifteffekten som anges för både lampa och armatur av lamptillverkaren. Drifteffekten är inget som kan beräknas via någon generell formel. För att få fram

drifteffekten för en armatur så behöver man normalt ta kontakt med tillverkaren, (Andersson, 2012).

2.1.4 Färgtemperatur

Färgtemperaturen beskriver om ett ljus uppfattas som varmt (gult sken) eller kallt (blått sken), (ljuskultur.se, 2012). Färgtemperatur mäts i enheten kelvin

(13)

(K). Då det är tänkt att byta till en ny ljuskälla så är färgtemperaturen ofta bra att ha kännedom om. Färgtemperaturen utgör en viktig aspekt i vilken miljö ljuskällan ska sitta i. Vid gatubelysning används det ofta ett gulare ljus för att minska risken för bländning, vilket dock medför sämre

färgåtergivning på omgivningen. I parker och gångstråk är det en fördel att ha en högre färgtemperatur för att få ett mer naturligt ljus. I figur 2.3 påvisas vilken typ av ljussken färgtemperaturen ger vid olika Kelvin.

Figur 2.3 Vilken typ av ljussken färgtemperaturen motsvarar vid olika Kelvin.

(Källa: lif.co.uk, 2012)

2.1.5 Färgåtergivning

Färgåtergivningen är till för att beskriva hur mycket färg som återges från en ljuskälla. Den anges i ett färgåtergivningsindex även kallat Ra-index. Ra- indexet mäts i en skala på 0-100. Där ett Ra-värde på 100 är fullkomlig färgåtergivning. Färgåtergivningen förmedlar med andra ord hur bra nyanser och kontraster återspeglas i ögat. Dålig färgåtergivning kan få olika färger att efterlikna varandra och ge en felaktig bild av hur verkligheten ser ut.

(ljuskultur.se, 2012)

(14)

2.1.6 Driftdon

Driftdon kallas även förkopplingsdon och används för att driva ljuskällor så som LED, induktionsljus, urladdningslampor och lysrör. (energihandbok.se, 2012). Driftdonets uppgift kan vara som transformator och bidrar då med rätt spänning till ljuskällan eller som en strömbegränsare. Driftdonen kan vara inbyggda i själva ljuskällan, monterade i armaturen eller monterade separat. När driftdonet är monterat i ljuskällan, kan det bidra med att ljusreglering inte är möjlig. (ljuskultur.se, 2012).

2.2 Ljuskällor

Solen, datorskärmar, telefoner, stearinljus och lampor är alla olika varianter av ljuskällor. Varje dag kommer vi i kontakt med ljuskällor av diverse slag i hemmet, på jobbet och i naturen.

Ljuskällorna som behandlas i den här studien är belysning för utomhusbruk.

När en ljuskälla ska bytas ut är det viktigt att tänka på att den inte bländar.

Andra viktiga aspekter att se till är att ljuskällan inte avger för lite ljus eller på något vis blir störande. En ljuskälla som avger för lite ljus kan även det vara ett problem. Det kan medföra att det uppfattas som obehagligt på grund av att ljuskällan inte lyser upp det tänkta området tillräckligt, och bidrar med en försämring utav synfältet. Ljus som är störande från belysning kan

uppkomma genom att det exempelvis lyser in igenom ett fönster till en närliggande lägenhet. Hur ljuset faller och skuggor bildas är följaktligen också viktigt, då det medverkar till att större yta blir upplyst. Alla dessa aspekter bör naturligtvis vägas in när man ska ersätta befintlig belysning med ny.

Livscykeln för belysningens energianvändning och dess påverkan på miljön är också viktig att ha kännedom om. Utifrån avläsning ur figur2.4 utläses att påverkan på miljön är som störst under belysningens drifttid. Med hänsyn till det resultatet kan förändringar utföras med ett syfte att minimera energiförbrukningen.

Figur 2.5 visar de olika typer av ljuskällor som existerar och hur de förhåller sig till varandra.

(15)

Figur 2.4 Miljöpåverkan från belysning (Källa: energimyndigheten.se, 2012)

Figur 2.5 Visar vilka typer av ljuskällor som finns. (Källa: annell.se, 2012)

Alla siffror i det här kapitlet är ungefärliga och är till för att ge en bild över ljuskällans egenskaper. Det finns både bättre och sämre alternativ. För att få mer exakta värden behövs kontakt med tillverkaren.

(16)

2.2.1 LED

LED är en förkortning på ”Light emitting diode”. De två vanligaste utförandena på LED är integrerade LED-chip i armaturen och utbytbara LED-chip. LED finns även i utförande för att passa i vanliga socklar som exempelvis E27.

Färgtemperaturen för en LED-lampa kan vara allt ifrån 2700K-7000K och har en färgåtergivning på Ra 70-93, (hidealite.se, 2012).

LED-lampan kan ha en livslängd upp mot 100 000 timmar. Ljusutbytet kan bli cirka 100 lm/W, vilket medför en låg energiförbrukning. (ljuskultur.se, 2012) Livslängden som en LED-lampa har är inte så lätt att förutsäga som tillverkarna ofta vill få det att verka. Att själva lampan har kapacitet att under ideala förhållanden hålla den angivna tiden kan vara riktigt, men olika omständigheter kan bidra till att kraftigt reducera den verkliga livslängden.

När ljuskällan installeras i en armatur kan den verkliga livslängden bli allt från 100 timmar till 100 000 timmar, beroende på hur bra ljuschipet i armaturen kyls ner. Det vill säga att val av armatur är oerhört viktigt för att få ljuskällan att prestera max över tiden. När livslängden skall beräknas för en LED-lampa bör man alltså kontrollera vilken livslängd

armaturleverantören anger på armaturen och sedan används den livslängden när energi- och investeringskalkyler genomförs.

Ett problem med LED är att det ger en punktriktad ljusstråle, se figur 2.6.

Viktigt att tänka på är därför att armaturen ger bra ljusreflektion, se figur 2.7. Vid övergång till LED kan det bli nödvändigt att byta en gammal armatur, även om den skulle vara funktionell i övrigt, för att den med en LED-lampa skulle ge dålig ljusspridning.

Figur 2.6 Visar hur två olika typer av LED-armaturer uppfattas i jämförelse med kompaktlysrör. (Källa: ljuskultur.se 2012)

(17)

Figur 2.7 Visar hur ljuset reflekteras i en armatur. (Källa: lighting.co.uk , 2012, dock modifierad av författarna)

2.2.2 Metallhalogen

Metallhalogen tillhör gruppen urladdningslampor. Med urladdningslampa menas att lampan är fylld med gas som antänds via en elektrisk spänning.

(lampornu.se, 2012). Metallhalogen kännetecknas främst genom sitt vita sken.

De vanligast förekommande färgtemperaturerna för metallhalogen ligger på 3000K och 4200K. Dock finns även metallhalogenlampor som har

färgtemperaturer som är högre eller lägre än de ovan angivna, (annell.se, 2012) Färgåtergivningen för ljuskällor med färgtemperaturen 3000K är på ungefär Ra 80 och för 4200K runt Ra 90, (elektroskandia.se, 2012).

Livslängden på ljuskällan är cirka 8000–15000 timmar men det finns även metallhalogenlampor med längre och kortare livslängder,

(energimyndigheten.se 2012).

I figur 2.8 visas en jämförelse på hur metallhalogen behåller sin ljusstyrka över tiden jämfört med andra ljuskällor. I förhållande till kompaktlysröret och högtrycksnatrium i den här jämförelsen så har metallhalogen ett högre ljusflöde, samt högre effekt än kompaktlysröret. Figuren visar hur

metallhalogen tappar mest ljusflöde över tiden.

(18)

Figur 2.8. Visar hur metallhalogens ljusflöde minskar med tiden. 400e HPS (Högtrycksnatrium), 400w MHL (Metallhalogen) och 185w CFL (kompaktlysrör).

(Källa: energikontorsydost.se, 2012, dock modifierad av författarna).

Precis som för en LED-lampa är valet av armatur viktigt. Armaturen är tillverkad för olika omgivningstemperaturer. Därför är det viktigt att välja rätt armatur för rätt plats.

2.2.3 Induktionsljus LVD

Induktionsljus benämns ofta som LVD och betyder ”Low Voltage

Discharge”. Induktionsljuskällor lämpar sig bra där det är svårt att komma åt att byta lampa och livslängden är viktig. Exempelvis på höga höjder, väg- och järnvägstunnlar och idrottshallar med mera. Livslängden kan vara upp till 100 000 timmar med ett externt driftdon, (energimyndigheten.se 2012).

Lampor med E27 och E40 sockel har lite kortare livslängd cirka 60 000 timmar på grund av sitt inbyggda driftdon, (coala.se, 2012).

Färgtemperaturen för induktionslampor är mellan 2700K-6500K och ger en färgåtergivning på upp till Ra 94, (Paulsson, 2012).

Induktionslampor som är placerade i E27-sockel, har ett inbyggt driftdon.

Lampan i sig har nästan obegränsad livslängd men det gäller inte driftdonet.

Därför kommer driftdonets livslängd vara avgörande för livslängden.

Induktionsljuset har en väldigt hög hållbarhet och tappar inte mycket i ljusflöde. I figur 2.9 visas induktionsljuset i jämförelse med några urladdningsbara ljuskällor.

(19)

Figur 2.9 400e HPS (Högtrycksnatrium), 400w MHL (Metallhalogen), 200w LVD (Induktionsljus) och 185w CFL (Kompaktlysrör). (Källa: energikontorsydost.se, 2012)

2.2.4 Högtrycksnatrium

Högtrycksnatrium tillhör gruppen urladdningslampor. Det finns två olika typer av högtrycksnatriumlampor. En med kvicksilver och en utan. Lampor som innehåller kvicksilver är vanligast förekommande och de som ger bäst färgåtergivning. Högtrycksnatriumljuskällor ger ett gulaktigt sken vilket medför att färgåtergivningen blir sämre.

Högtrycksnatrium har en relativt lång livslängd på upp emot 32 000 timmar, finns även i längre vid long life-utförande. Ljuskällan har även hög

driftsäkerhet. (elektroskandia.se, 2012).

Färgtemperaturen för högtrycksnatriumljuskällor ligger mellan 2000K- 2800K och ger en färgåtergivningen runt Ra 20. Finns även i

färgförbättrande utförande som ger ett Ra-värde på Ra 60-80.

Enligt EU:s ekodesigndirektiv kommer de minst energieffektiva

högtrycksnatriumlamporna att fasas ut under år 2012 och ersättas med mer effektiva högtrycksnatriumlampor eller annan belysning. Efter år 2015 kommer kraven att skärpas ännu mer och bara det mest effektiva

högtrycksnatriumlamporna kommer att finnas kvar, (Energimyndigheten.se, 2012).

2.2.5 Kompaktlysrör

Kompaktlysrör hör även de till gruppen urladdningslampor.

Kompaktlysrör har en livslängd på allt från cirka 10 000–25 000 timmar, (elektroskandia.se, 2012).

Färgtemperaturen ligger mellan 2700K-5300K, (radgivningvast.se, 2012).

Färgåtergivningen är Ra 80-85.

(20)

Det finns flera olika typer av kompaktlysrör. 2-stavs, 4-stavs och 6- stavslampor. 2- och 4-stavskompaktlysrör visas i figur 2.10.

Figur 2.10 Visar ett 2- och 4-stavs kompaktlysrör. (Källa: e-lapor.se 2012, elonline.se 2012)

Kompaktlysrör finns med två olika socklar, 2-stifts och 4-stifts sockel. 2- stifts sockel kommer att fasas ut till år 2017 enligt EU:s ekodesigndirektiv.

Omgivningstemperaturen påverkar kompaktlysrörets ljusutbyte. Vid minusgrader kan ljusutbytet minska med upp mot 50 procent, (energimyndigheten.se, 2012).

2.3 Armaturer

Armaturens syfte är att hjälpa ljuskällan att sprida och rikta dess ljus på sådant vis att ljusomfånget täcker ett större område utan att blända. Till andra uppgifter hör även att skydda mot brand, minska risken för överhettning av armaturen och se till så beröring av strömförande delar minimeras. När armatur ska väljas måste det tas i beaktning vilken miljö den är tänkt att monteras i. Exempelvis är det kallt, varmt, dammigt, om där existerar brandfarliga gaser, samt i fall armaturen kommer i kontakt med vatten och fukt, är saker att tänka på vid val av armatur. (ljuskultur.se, 2012). Andra viktiga aspekter för valet av armatur är att välja rätt armatur till rätt ljuskälla, då en del armaturer kan hjälpa olika ljuskällor med att förlänga deras livslängd genom bättre kylning, se avsnitt 2.1.1.

(21)

3. Tidigare utförda energibesparingsprojekt

I tidigare utförda energibesparingsprojekt på belysningsområdet, så har många olika alternativ för att ersätta kvicksilverlampor utretts. Nedan listas några projekt med liknande förutsättningar som de som gäller för den aktuella studien.

 Lekebergs kommun – 125W kvicksilverlampor i gatbelysningen byttes ut mot 35W keramisk metallhalogen.

 Timrå kommun – 150W kvicksilverlampor utbytta mot 46W LED, på en matargata till ett bostadsområde. De har även bytt ut gammal belysning mot högtrycksnatrium och induktionsbelysning.

 Vägverket Göteborg – Bytt ut befintliga 150W högtrycksnatrium mot LED och induktionslampor på 100W vardera vid en avfart. De har även bytt till OLED, men det behandlas ej i den här rapporten.

 Vägverket Vännäs – Har bytt 250W, 125W och 100W kvicksilverlampor samt högtrycksnatrium på tre sträckor mot 70W Cobra, som är en

keramisk metallhalogenlampa.

 Vägverket Luleå – 70W högtrycksnatriumlampor på en tre km lång cykelväg, blev utbytta mot 35W Cobra.

 Gatukontoret Malmö – Byte till högtrycksnatrium och metallhalogen vid vägar, gång-/cykelstråk och parker.

De här exemplen är utdrag ur ”Goda exempel från SKL” och ”Malmö:

Ljusplan”, (energimyndigheten.se, 2012).

(22)

4. Genomförande

Det här kapitlet går igenom processen för att få fram informationen som krävs då ett investeringsunderlag för energisparande åtgärder skall utföras.

Informationen som tagits fram används därefter till uppbyggnad av en kalkyl över investeringskostnad och energibesparing.

4.1 Genomgång av befintligt bestånd

Vidingehem är ett fastighetsbolag med 2067 lägenheter i sitt bestånd, utspritt på 18 orter runt om Växjö tätort och fyra stadsdelar i Växjö tätort.

Vidingehem har redan börjat fasa ut sina kvicksilverlampor i vissa delar av sitt bestånd men långt ifrån i alla.

Skansvägen, Sörgården och Fiolen var de tilldelade områdena för den här studien av Vidingehem. Varje område har olika förutsättningar och måste tas i beaktning.

Skansvägen i Rottne är ett bostadsområde byggt åren 1981, 1990 och 1998.

På Skansvägen har redan viss belysning på fasaderna blivit utbytt till kompaktlysrör och dessa delar är inte i behov av att bytas ut igen.

Belysningen som behöver bytas ut är lyktstolparna, fasadbelysningen på gavlarna, samt en del ute på parkeringarna.

Vårdboendet Sörgården är ett äldreboende byggt 1988. Fasadbelysningen är utbytt överallt till kompaktlysrör. Pollarna(cirka en meter höga stolpar ofta placerade vid gångstråk och i stadsmiljö) och lyktstolparna är fortfarande de befintliga från när byggnaden stod klar och är nu i behov av utbyte.

Fiolen är det yngsta området av de tre nämnda. Det stod klart 2010 och har alltså varit i bruk i bara 2 år. På Fiolen har man både nya stolpar och pollare.

Problemet är att i de nya armaturerna sitter det kvicksilverlampor.

Vidingehem vill att de nya armaturerna ska byggas om, så att en mer

energieffektiv ljuskälla kan sättas in i de befintliga armaturerna, (Andersson, 2012).

4.1.1 Inventering av ljuskällor

En inventering av befintliga ljuskällor i områdena Skansvägen, Sörgården och Fiolen utfördes. Inventeringen behövde göras för att få fram detaljerad information om hur många ljuskällor som är i behov av utbyte. Endast armaturer med kvicksilverlampor inventerades. All framtagen data sammanställdes sedan i en databas. Tabell 4.1,4.3 och 4.5 sammanfattar informationen i databasen. Figur 4.2, 4.4 och 4.6 visar de inventerade områdena. Livslängderna i tabellen är en ny ljuskällas beräknade livslängd.

Drifteffekten är vad armatur och ljuskälla drar tillsammans.

(23)

Tabell 4.1 Resultat efter inventering av Skansvägen.

Figur 4.2 Skansvägen i Rottne, det svartmarkerade området, (Källa: vidingehem.se, 2012, dock modifierad av författarna).

Område Stolpar Typ

Drifteffekt (W)

Livslängd

(h) Gavelbelysning Typ

Drifteffekt (W)

Livslängd (h)

Skansvägen

48 5 Kvicksilver 155 9000 5 Kvicksilver 110 9000

42 3 Kvicksilver 155 9000 13 Kvicksilver 110 9000

40 3 Kvicksilver 155 9000 9 Kvicksilver 110 9000

34 5 Kvicksilver 155 9000 3 Kvicksilver 110 9000

31 5 Kvicksilver 155 9000 6 Kvicksilver 110 9000

Totalt 21 36

(24)

Tabell 4.3 Resultat efter inventering av Sörgården

Figur 4.4 Sörgården i Rottne, det svartmarkerade området, (Källa: vidingehem.se, 2012 dock modifierad av författarna).

Område Stolpar Typ

Drifteffekt (W)

Livslängd

(h) Pollar Typ

Drifteffekt (W)

Livslängd (h)

Sörgården 16 Kvicksilver 155 9000 18 Kvicksilver 110 9000

Totalt 16 18

(25)

Tabell 4.5 Resultat efter inventering av Fiolen

Figur 4.6 Fiolen, Sandsbro i Växjö, det svartmarkerade området, (Källa: eniro.se, 2012, dock modifierad av författarna).

4.1.2 Ljuskällornas brinntid och egenskaper

Brinntiden för ljuskällorna på respektive område är cirka 4500 timmar om året.

Lamporna som sitter i de olika armaturerna på områdena är Osram HQL De Luxe. Det används både 125 W och 80 W kvicksilverlampor. Till

fasadbelysning på gavlarna, samt ute vid parkeringen på Skansvägen används 80 W. Det sitter även 80 W i pollarna på Sörgården. 125 W sitter i alla lyktstolpar vid alla områden.

Den befintliga kvicksilverlampan har färgtemperatur på 3200K och ger en färgåtergivning på Ra 57.

80 W har en lumen på 3800 och ett ljusutbyte på 47,5 lm/W. 125 W har en lumen på 6600 och ett ljusutbyte på 52,8 lm/W (osram.se 2012). Listpriset ligger på cirka 93 kr/lampa hos Elektroskandia (elektroskandia.se 2012).

Område Stolpar Typ

Drifteffekt (W)

Livslängd

(h) Gavelbelysning Typ

Drifteffekt (W)

Livslängd (h)

Fiolen 14 Kvicksilver 155 9000 4 Kvicksilver 155 9000

Totalt 14 4

(26)

4.1.3 Armaturers livslängd

Vidingehem anser och räknar med att armaturens ekonomiska livslängd är 20 år, efter det finns inget ekonomiskt värde kvar i armaturen. Dock kan det finnas funktion kvar i armaturen, men den är inte tillräckligt bra för en ombyggnad.

På Skansvägen som byggdes åren 1981,1990 och 1998 finns det armaturer som är äldre än 20 år, fast även de som är yngre. Vidingehem anser att all armatur på det här området skall bytas ut oavsett ålder, då en ombyggnation aldrig är ett alternativ på så gamla armaturer.

Sörgården stod färdigbyggt år 1988. Det är samma armaturer där nu som det var när det byggdes. Åldern på dessa lyktstolpar och pollare är 24 år, så även där vill Vidingehem byta ut alla armaturer på grund deras höga ålder.

Fiolen stod klart år 2010 och har nya fina armaturer som Vidingehem inte vill byta ut. Det är bara ljuskällan som de vill byta till en mer energieffektiv, då armaturen har en kvarvarande beräknad livslängd på cirka 18 år.

4.1.4 Felkällor

Då inventeringen utfördes genom att gå runt och räkna alla lampor, så kan det finnas risk för att någon lampa blivit missad eller blivit räknad två gånger. Sådant kan förstås medföra att investerings- och

kostnadsberäkningarna inte stämmer helt överrens med verkligheten.

Möjlighet att klättra upp och skruva loss ljuskällan för kontroll av att

effekten är rätt gentemot vad som räknats på har inte funnits. Anledningen är att det skulle behövts en skylift, då det inte är tillåtet att klättra högre än två meter på stege enligt Vidingehems interna bestämmelser. Det ansågs vara för dyrt och tidskrävande att utföra. Därför har schabloner använts för effekten i de enskilda ljuskällorna i de befintliga armaturerna.

4.2 Energieffektiviseringsåtgärder för ljuskällor och armaturer Vid valen av energieffektiviseringsåtgärderna för ljuskällorna och

armaturerna så behandlades ett antal alternativ. Valen föll på de alternativ som uppfyllde kriterier för bra ljusflöde, lägre energiförbrukning, ett vitare ljus (högre färgtemperatur), bra färgåtergivning och lång livslängd. Det här är kriterier som diskuterats fram i samarbete med Vidingehem.

Högtrycksnatrium är en ljuskälla som ofta används vid belysning på

områden så som parker och vid vägar. Högtrycksnatrium har inte behandlats

(27)

vidare i studien därför att Vidingehem inte vill sätta in den i nya armaturer, på grund av sitt gulaktiga sken.

4.2.1 Alternativa lösningar på respektive område

De nya alternativen som presenteras nedan är framtagna efter kriterierna ifrån avsnitt 3.2. Lösningarna som ges på varje område är specifikt framtagna efter dess förutsättningar. Alla alternativen gäller för utbyte av kvicksilverlampa i befintlig armatur.

Skansvägen

 Alternativ Sk1.

Stolpar: Ny LED-armatur med utbytbart LED-chip.

Fasader: Ny LED-armatur med utbytbart LED-chip.

 Alternativ Sk2.

Stolpar: Ny armatur med kompaktlysrör.

Fasader: Ny armatur med kompaktlysrör.

 Alternativ Sk3.

Stolpar: Ny armatur med LVD-lampor.

Fasader: Ny armatur med LVD-lampor.

Sörgården

 Alternativ Sö1.

Stolpar: Ny LED-armatur med utbytbart LED-chip.

Pollare: Ny LED-armatur med utbytbart LED-chip.

 Alternativ Sö2.

Stolpar: Ny armatur med kompaktlysrör.

Pollare: Ny armatur med kompaktlysrör.

 Alternativ Sö3.

Stolpar: Ny armatur med LVD-lampor.

Pollare: Ny armatur med LVD-lampor.

Fiolen

 Alternativ F1.

Stolpar: Ny LED-armatur med utbytbart LED-chip.

Fasader: Ny LED-armatur med utbytbart LED-chip.

 Alternativ F2.

Stolpar: Ombyggnad av armatur till kompaktlysrör.

Pollare: Ombyggnad av armatur till kompaktlysrör.

 Alternativ F3.

Stolpar: Ombyggnad av armatur till LVD-lampor.

Pollare: Ombyggnad av armatur till LVD-lampor.

(28)

 Alternativ F4.

Stolpar: Ombyggnad av armatur till metallhalogen.

Pollare: Ombyggnad av armatur till metallhalogen.

4.2.2 Val av ljuskällor och armaturer

Nedan presenteras sammanställningar över de befintliga

belysningsinstallationerna på de tre olika områdena samt uppgifter gällande de olika alternativen till utbytesplan för respektive område.

Befintligt bestånd Skansvägen.

Stolpar

Armatur: Okänd Ljuskälla: Kvicksilver Lumen: 6600 lm Drifteffekt: 155 W Ljusutbyte: 43 lm / W Färgtemperatur: 3500 K Färgåtergivning: Ra 57

Livslängd ljuskälla: 9 000 timmar Fasadbelysning

Armatur: Olika okända Ljuskälla: Kvicksilver Lumen: 3800 lm Drifteffekt: 110 W Ljusutbyte: 35 lm / W Färgtemperatur: 3600 K Färgåtergivning: Ra 57

Livslängd ljuskälla: 9 000 timmar Alternativ Sk1.

Stolpar

Armatur: Plurio LED Ljuskälla: LED Lumen: 3000 lm Drifteffekt: 42 W Ljusutbyte: 71 lm / W Färgtemperatur: 4200 K Färgåtergivning: Ra 70

Livslängd ljuskälla: 50 000 timmar Fasadbelysning

Armatur: Neptun 002 LED Ljuskälla: LED

(29)

Lumen: 1100 lm Drifteffekt: 20 W Ljusutbyte: 55 lm / W Färgtemperatur: 3000 K

Färgåtergivning: Ra - Återsäljare saknar information om detta.

Livslängd ljuskälla: 50 000 timmar Alternativ Sk2.

Stolpar

Armatur: Merkurius

Ljuskälla: Philips kompaktlysrör 6-stavs Master PL-T XTRA Lumen: 4300 lm

Drifteffekt: 60,5 W Ljusutbyte: 71 lm / W Färgtemperatur: 4000 K Färgåtergivning: Ra 82

Livslängd ljuskälla: 25 000 timmar Fasadbelysning

Armatur: Bremen kompaktlysrör

Ljuskälla: Philips kompaktlysrör 4-stavs Master PL-C XTRA Lumen: 1200 lm

Drifteffekt: 18 W Ljusutbyte: 67 lm / W Färgtemperatur: 4000 K Färgåtergivning: Ra 82

Livslängd ljuskälla: 25 000 timmar Alternativ Sk3.

Stolpar

Armatur: Venus Ljuskälla: LVD Lumen: 2975 lm Drifteffekt: 35 W Ljusutbyte: 85 lm / W Färgtemperatur: 5000 K Färgåtergivning: Ra 80

Livslängd ljuskälla: 30 000 timmar Fasadbelysning

Armatur: Bremen Ljuskälla: LVD Lumen: 1275 lm Drifteffekt: 15 W Ljusutbyte: 85 lm / W Färgtemperatur: 5000 K

(30)

Färgåtergivning: Ra 80

Livslängd ljuskälla: 30 000 timmar Befintligt bestånd Sörgården.

Stolpar

Armatur: Okänd Ljuskälla: Kvicksilver Lumen: 6600 lm Drifteffekt: 155 W Ljusutbyte: 43 lm / W Färgtemperatur: 3500 K Färgåtergivning: Ra 57

Livslängd ljuskälla: 9 000 timmar Pollare

Armatur: Okänd Ljuskälla: Kvicksilver Lumen: 3800 lm Drifteffekt: 110 W Ljusutbyte: 35 lm / W Färgtemperatur: 3600 K Färgåtergivning: Ra 57

Livslängd ljuskälla: 9 000 timmar Alternativ Sö1.

Stolpar

Armatur: Plurio LED Ljuskälla: LED inbyggt Lumen: 3000 lm

Drifteffekt: 42 W Ljusutbyte: 71 lm / W Färgtemperatur: 4200 K Färgåtergivning: Ra 70

Livslängd ljuskälla: 50 000 timmar Pollare

Armatur: Ray pollare LED Ljuskälla: LED inbyggt Lumen: 924 lm

Drifteffekt: 17 W Ljusutbyte: 54,4 lm / W Färgtemperatur: 3000 K

Färgåtergivning: Ra - Återsäljare saknar information om detta.

Livslängd ljuskälla: 50 000 timmar

(31)

Alternativ Sö2.

Stolpar

Armatur: Merkurius

Ljuskälla: Philips kompaktlysrör 6-stavs Master PL-T XTRA Lumen: 4300 lm

Drifteffekt: 60,5 W Ljusutbyte: 71 lm / W Färgtemperatur: 4000 K Färgåtergivning: Ra 82

Livslängd ljuskälla: 25 000 timmar Pollare

Armatur: Ray pollare

Ljuskälla: Philips kompaktlysrör 4-stavs Master PL-C XTRA Lumen: 1800 lm

Drifteffekt: 26,5 W Ljusutbyte: 68 lm / W Färgtemperatur: 4000 K Färgåtergivning: Ra 82

Livslängd ljuskälla: 25 000 timmar Alternativ Sö3.

Stolpar

Armatur: Venus Ljuskälla: LVD Lumen: 2975 lm Drifteffekt: 35 W Ljusutbyte: 85 lm / W Färgtemperatur: 5000 K Färgåtergivning: Ra 80

Livslängd ljuskälla: 30 000 timmar Pollare

Armatur: Venus pollare Ljuskälla: LVD

Lumen: 2125 lm Drifteffekt: 25 W Ljusutbyte: 85 lm / W Färgtemperatur: 5000 K Färgåtergivning: Ra 80

Livslängd ljuskälla: 30 000 timmar

(32)

Befintligt bestånd Fiolen.

Stolpar

Armatur: Merkurius Ljuskälla: Kvicksilver Lumen: 6600 lm Drifteffekt: 137 W Ljusutbyte: 48 lm / W Färgtemperatur: 3500 K Färgåtergivning: Ra 57

Livslängd ljuskälla: 9 000 timmar Pollare

Armatur: Venus Ljuskälla: Kvicksilver Lumen: 6600 lm Drifteffekt: 137 W Ljusutbyte: 48 lm / W Färgtemperatur: 3500 K Färgåtergivning: Ra 57

Livslängd ljuskälla: 9 000 timmar Alternativ F1.

Stolpar

Armatur: Plurio LED Ljuskälla: LED inbyggt Lumen: 3000 lm

Drifteffekt: 42 W Ljusutbyte: 71,4 lm / W Färgtemperatur: 4200 K Färgåtergivning: Ra 70

Livslängd ljuskälla: 50 000 timmar Pollare

Armatur: Ray pollare LED Ljuskälla: LED inbyggt Lumen: 924 lm

Drifteffekt: 17 W Ljusutbyte: 54 lm / W Färgtemperatur: 3000 K

Färgåtergivning: Ra – Återsäljare saknar information om detta.

Livslängd ljuskälla: 50 000 timmar

(33)

Alternativ F2.

Stolpar

Armatur: Befintlig ombyggd Ljuskälla: LVD

Lumen: 2975 lm Drifteffekt: 35 W Ljusutbyte: 85 lm / W Färgtemperatur: 5000 K Färgåtergivning: Ra 80

Livslängd ljuskälla: 30 000 timmar Pollare

Armatur: Befintlig ombyggd Ljuskälla: LVD

Lumen: 2125 lm Drifteffekt: 25 W Ljusutbyte: 85 lm / W Färgtemperatur: 5000 K Färgåtergivning: Ra 80

Livslängd ljuskälla: 30 000 timmar Alternativ F3.

Stolpar

Armatur: Befintlig ombyggd Ljuskälla: Metallhalogen Lumen: 5900 lm

Drifteffekt: 85 W Ljusutbyte: 69 lm / W Färgtemperatur: 2800 K Färgåtergivning: Ra > 80

Livslängd ljuskälla: 12 000 timmar Pollare

Armatur: Befintlig ombyggd Ljuskälla: Metallhalogen Lumen: 4000 lm

Drifteffekt: 65 W Ljusutbyte: 62 lm / W Färgtemperatur: 2800 K Färgåtergivning: Ra > 80

Livslängd ljuskälla: 12 000 timmar Alternativ F4.

Stolpar

Armatur: Befintlig ombyggd

(34)

Ljuskälla: Philips kompaktlysrör 6-stavs Master PL-T XTRA Lumen: 4300 lm

Drifteffekt: 60,5 W Ljusutbyte: 71 lm / W Färgtemperatur: 4000 K Färgåtergivning: Ra 82

Livslängd ljuskälla: 25 000 timmar Pollare

Armatur: Ray pollare

Ljuskälla: Philips kompaktlysrör 4-stavs Master PL-C XTRA Lumen: 1800 lm

Drifteffekt: 26,5 W Ljusutbyte: 68 lm / W Färgtemperatur: 4000 K Färgåtergivning: Ra 82

Livslängd ljuskälla: 25 000 timmar

Informationen om armaturerna och ljuskällorna enligt ovan är tagna ifrån, (thornlighting.se 2012, elektroskandia.se 2012, locklight.se, 2012).

4.3 Beräkningar och antaganden

Nedan beskrivs hur beräkningar har genomförts och vilka antaganden de bygger på.

4.3.1 Nuvarande elpris

Vidingehem har ett elpris på cirka 1 kr/ kWh (fast elpris 55,76 öre,

elöverföringsavgift 16,4 öre och en skatt på 29 öre). En abonnemangsavgift som inte påverkas av våra besparingar tillkommer, (Johansson, 2012).

4.3.2 Framtida elprisutveckling

Framtida elpriser har beräknats enligt Nordpools elpriser från 1999 till 2008.

ExergiB(y)rån har därefter tagit fram en förväntad prognos över en framtida prisökningstakt. Kalkylen är beräknad utifrån antagandet enligt figur 4.7 där en prisökningstakt på 14 % årligen är förväntad. Prognosen är en linjär utveckling på 14 %.

För att ge läsaren olika alternativ på framtida elpriser så gjordes även ett antagande på 7 % samt ett fast elpris.

(35)

Figur 4.7 Prognos av en tänkt elprisutveckling i Sverige de kommande åren.

(Källa: energimyndigheten.se, 2012)

Riksbanken har ett inflationsmål på 2 % årligen av KPI

(Konsumentprisindex), (riksbank.se, 2012). Konsumentprisindex är ett index över vad olika saker kostar på den privata marknaden och redovisas varje månad av statistiska centralbyrån, (scb.se, 2012). Detta medför att de tänkta prisökningstakterna på 14 % och 7 % motsvarar 12 % respektive 5 %

prisökning utöver inflationen. Alternativet med fasta priset motsvarar därmed i praktiken ett antagande där el blir två procent billigare per år jämfört med andra varor och tjänster.

Elprisutvecklingen antas ske linjärt, d v s utan ränta-på-ränta-effekt, vilket betyder att beräkningarna genomförs på följande sätt.

Elprisberäkningar i kalkylen för 12-procent:

År 1 = elpris år 1 * 1 År 2 = elpris år 1 * 1.12 År 3 = elpris år 1 * 1.24

……...

År 20 = elpris år 1 * 3.28

Elprisberäkningarna i kalkylen för 5-procent elprisutveckling, sker på motsvarande sätt.

(36)

4.3.3 Restvärden i armaturer

Armaturen har i den här studien en ekonomisk livslängd på 20 år. I de fallen där armaturen byggs om för en annan ljuskälla, så finns det fortfarande ett ekonomiskt värde kvar i armaturen. Det värdet som finns kvar i armaturen kommer att tas med i kalkylen genom att ingå i investeringen som en extra kostnad. Det medför en förlängning av pay back-tiden. Restvärdet fås fram genom att ta kostnaden för armaturen gånger där x är antalet år som armaturen beräknas ha kvar i livslängd.

4.3.4 Antaganden för beräkningar

Vidingehem använder sig inte av någon internränta på sina investeringar så därför har inte det tagits med i kalkylen.

Alla priser i kalkylen är räknade utan moms. Det är det enklaste sättet att jämföra de olika områden där ljuskällor skall bytas. Då momsen på elpriset är olika beroende på om det gäller dagis, lägenheter eller äldreboende.

Alla priser på investeringar så som nya lampor, armaturer med mera, är de priser Vidingehem betalar hos Elektroskandia. Beräknade ungefärliga tider på arbetet har Växjö Elmontage uppgett, (Stödberg, 2012).

Armaturerna på Fiolen är från 2010. Det medför att armaturerna redan har varit i bruk i två år. För att kunna jämföra alternativen på Fiolen där det räknats på ombyggnad eller byte av armaturerna, har beräkningar utgått ifrån en 20-årsperiod med start från 2012.

Drifteffekten av befintliga armaturer på Skansvägen och Sörgården har antagits till 30W i samråd med Vidingehem.

Drifteffekten av befintlig armatur på Fiolen har antagits till 15 W vid ombyggnad för metallhalogenlampor.

(37)

5. Resultat och analys

I detta kapitel redovisas resultaten för de olika utbytesplanerna, både vad det gäller energi- och ekonomiskbesparing. Resultat är beräknade utefter en årlig brinntid på ljuskällorna på 4500 timmar. Energipriset utgår från 1 kr/

kWh. Utöver beräkningar med ett fast elpris räknas det även med en årlig ökning på 12 % eller 5 % av det nuvarande elpriset utöver inflationen.

5.1 Energibesparing

I tabellerna samt diagrammen nedan redovisas den årliga

energiförbrukningen för varje alternativ. Förbrukningen i procent utgår från att kvicksilverbelysningen förbrukar 100 %. De övriga alternativen

redovisas i hur mycket energi som förbrukas gentemot det befintliga beståndet.

(38)

Skansvägen

Tabell 5.1 Redovisar årsförbrukning och energibesparing för Skansvägen

Figur 5.2 Redovisar energibesparing för Skansvägen

Största energibesparing uppnås genom att byta till LVD. Minst

energibesparing fås genom byte till kompaktlysrör. Samtliga alternativ är dock avsevärt mer effektiva än det som finns i det befintliga beståndet.

Energibesparing Förbrukning / år

Förbrukning i procent

Skansvägen

Befintligt bestånd (kvicksilver) 32 468kWh 100%

Byte till LED 7 209kWh 22%

Byte till kompaktlysrör 8 714kWh 27%

Byte till LVD 5 738kWh 18%

(39)

Sörgården

Tabell 5.3 Redovisar årsförbrukning och energibesparing för Sörgården.

Figur 5.4 Redovisar energibesparing för Sörgården

Största energibesparing uppnås genom att byta till LVD. Minst

energibesparing fås genom byte till kompaktlysrör. Samtliga alternativ är dock avsevärt mer effektiva än det som finns i det befintliga beståndet.

Energibesparing Förbrukning / år

Förbrukning i procent

Sörgården

Befintligt bestånd (kvicksilver) 20 070kWh 100%

Byte till LED 4 401kWh 22%

Byte till kompaktlysrör 6 503kWh 32%

Byte till LVD 4 545kWh 23%

(40)

Fiolen

Tabell 5.5 Redovisar årsförbrukning och energibesparing för Fiolen

Figur 5.6 Redovisar energibesparing för Fiolen

Största energibesparing uppnås genom att byta till LVD. Minst

energibesparing fås genom byte till metallhalogen. Samtliga alternativ är dock avsevärt mer effektiva än det som finns i det befintliga beståndet.

Energibesparing Förbrukning / år

Förbrukning i procent

Fiolen

Befintligt bestånd (kvicksilver) 11 097kWh 100%

Byte till LED 2 952kWh 27%

Ombyggnad till kompaktlysrör 4 298kWh 39%

Ombyggnad till LVD 2 655kWh 24%

Ombyggnad till metallhalogen 6 525kWh 59%

(41)

5.2 Investering

Investeringen är beräknad ur ett tjugoårsperspektiv, då det är den förväntade livslängden på armaturen. Nedan redovisas investeringens kostnader och pay back-tider för alla utbytesplaner av det befintliga beståndet. Text som är rödmarkerad med ett (-), är tiden investeringen fortfarande inte är intjänad.

En del rutor är markerade i färg, det för att förtydliga att ett byte av ljuskälla bör ske vid det angivna årtalet. Som beskrivits ovan är beräkningarna baserade på ett fast elpris samt en elprisutveckling på 12 % respektive 5 % årligen i dagens penningvärde, d v s utöver inflationen. Resultaten av beräkningarna med de olika procentsatserna redovisas i tabell 5.7-5.9.

Tabell 5.7 Investering och pay back-tid vid 12 % elprisutveckling på Skansvägen.

Kortaste pay back-tiden uppstår vid byte till kompaktlysrör vid år 5 medan LVD ger bäst lönsamhet över en period på 20 år. På lång sikt är byte till kompaktlysrör det minst lönsamma alternativet men skillnaderna mellan de olika alternativen är förhållandevis små ur ett tjugoårsperspektiv.

Skansvägen

Sk 1 Sk 2 Sk 3

Investeringskostnad 182 799 kr 137 541 kr 174 255 kr

Energibesparing 78% 73% 82%

12 % utveckling av elpriset

Byte till LED Byte till kompaktlysrör Byte till LVD

År 1 -154 910 kr -110 859 kr -147 596 kr

År 2 -123 990 kr -81 327 kr -117 730 kr

År 3 -90 039 kr -48 945 kr -84 656 kr

År 4 -53 057 kr -13 712 kr -48 374 kr

År 5 -13 044 kr 24 371 kr -8 885 kr

År 6 30 001 kr 65 305 kr 33 812 kr

År 7 76 076 kr 109 088 kr 79 716 kr

År 8 125 182 kr 155 723 kr 128 828 kr

År 9 177 319 kr 205 208 kr 181 147 kr

År 10 232 487 kr 257 543 kr 236 675 kr

År 11 290 687 kr 312 728 kr 295 409 kr

År 12 351 917 kr 370 764 kr 357 352 kr

År 13 416 178 kr 431650,35 422 502 kr

År 14 483 471 kr 495 387 kr 490 859 kr

År 15 553 794 kr 561 974 kr 562 424 kr

År 16 627 148 kr 631 412 kr 637 197 kr

År 17 703 534 kr 703 699 kr 715 177 kr

År 18 782 950 kr 778 838 kr 796 365 kr

År 19 865 397 kr 856 826 kr 880 761 kr

År 20 950 876 kr 937 665 kr 968 364 kr

(42)

Tabell 5.8 Investering och pay back-tid vid 5 % elprisutveckling på Skansvägen.

Kortaste pay back-tiden uppstår vid byte till kompaktlysrör vid år 5. Den ger bäst lönsamhet över en period på 20 år. Sämst lönsamhet blir det genom att byta till LVD. Skillnaden på de olika alternativen är även här marginella över en period på tjugo år.

Skansvägen

Sk 1 Sk 2 Sk 3

182 799 kr 137 541 kr 174 255 kr

78% 73% 82%

5 % utveckling av elpriset

Byte till LED Byte till kompaktlysrör Byte till LVD

År 1 -154 910 kr -110 859 kr -147 596 kr

År 2 -125 758 kr -82 990 kr -119 601 kr

År 3 -95 343 kr -53 933 kr -90 269 kr

År 4 -63 665 kr -23 689 kr -59 601 kr

År 5 -30 725 kr 7 744 kr -27 596 kr

År 6 3 479 kr 40 364 kr 5 745 kr

År 7 38 946 kr 74 171 kr 40 423 kr

År 8 75 675 kr 109 166 kr 76 437 kr

År 9 113 668 kr 145 349 kr 113 788 kr

År 10 152 923 kr 182 720 kr 152 475 kr

År 11 193 441 kr 221 278 kr 192 499 kr

År 12 235 223 kr 261 024 kr 233 859 kr

År 13 278 267 kr 301 958 kr 276 556 kr

År 14 322 574 kr 344 079 kr 320 589 kr

År 15 368 144 kr 387 388 kr 365 959 kr

År 16 414 977 kr 431 884 kr 412 665 kr

År 17 463 073 kr 477 568 kr 460 708 kr

År 18 512 431 kr 524 440 kr 510 087 kr

År 19 563 053 kr 572 500 kr 560 803 kr

År 20 614 938 kr 621 747 kr 612 855 kr

(43)

Tabell 5.9 Investering och pay back-tid vid fast elpris på Skansvägen.

Kortaste pay back-tiden uppstår vid byte till kompaktlysrör vid år 6, den ger även bäst lönsamhet över en period på 20 år. Sämsta investeringen blir genom att byta LVD både vad det gäller lönsamhet och pay- back tid. För det fasta priset är skillnaderna större mellan bästa och sämsta alternativet gällande lönsamhet, jämfört med de andra prisutvecklingarna.

Skansvägen

Sk 1 Sk 2 Sk 3

182 799 kr 137 541 kr 174 255 kr

78% 73% 82%

Fast elpris

Byte till LED Byte till kompaktlysrör Byte till LVD

År 1 -154 910 kr -110 859 kr -147 596 kr

År 2 -127 021 kr -84 178 kr -120 938 kr

År 3 -99 132 kr -57 496 kr -94 279 kr

År 4 -71 243 kr -30 815 kr -67 620 kr

År 5 -43 354 kr -4 133 kr -40 961 kr

År 6 -15 465 kr 22 549 kr -14 303 kr

År 7 12 424 kr 49 230 kr 12 356 kr

År 8 40 313 kr 75 912 kr 39 015 kr

År 9 68 202 kr 102 593 kr 65 674 kr

År 10 96 092 kr 129 275 kr 92 333 kr

År 11 123 981 kr 155 957 kr 118 991 kr

År 12 151 870 kr 182 638 kr 145 650 kr

År 13 179 759 kr 209 320 kr 172 309 kr

År 14 207 648 kr 236 002 kr 198 968 kr

År 15 235 537 kr 262 683 kr 225 626 kr

År 16 263 426 kr 289 365 kr 252 285 kr

År 17 291 315 kr 316 046 kr 278 944 kr

År 18 319 204 kr 342 728 kr 305 603 kr

År 19 347 093 kr 369 410 kr 332 261 kr

År 20 374 982 kr 396 091 kr 358 920 kr

(44)

Tabell 5.10 Investering och pay back-tid vid 12% elprisutveckling på Sörgården

Kortaste pay back-tiden uppstår vid byte till LVD vid år 7, den ger även bäst lönsamhet över en period på 20 år. Sämsta investeringen blir genom att byta till kompaktlysrör vad det gäller lönsamhet. Sämst pay back-tid har LED.

För en prisutveckling på 12 % är skillnaden betydlig mellan bästa och sämsta alternativet gällande lönsamhet.

Sörgården

Sö 1 Sö 2 Sö 3

Investeringskostnad 223 272 kr 148 264 kr 142 580 kr

Energibesparing 78% 68% 77%

12 % utveckling av elpriset

Byte till LED Byte till kompaktlysrör Byte till LVD

År 1 -206 034 kr -133 079 kr -127 098 kr

År 2 -186 916 kr -116 265 kr -109 752 kr

År 3 -165 917 kr -97 824 kr -90 544 kr

År 4 -143 038 kr -77 754 kr -69 472 kr

År 5 -118 279 kr -56 056 kr -46 538 kr

År 6 -91 639 kr -32 730 kr -21 740 kr

År 7 -63 119 kr -7 776 kr 4 921 kr

År 8 -32 719 kr 18 806 kr 33 444 kr

År 9 -439 kr 47 016 kr 63 831 kr

År 10 33 722 kr 76 854 kr 96 080 kr

År 11 69 763 kr 108 321 kr 130 193 kr

År 12 107 684 kr 141 415 kr 166 168 kr

År 13 147 485 kr 176137,74 204 007 kr

År 14 189 167 kr 212 488 kr 243 708 kr

År 15 232 729 kr 250 467 kr 285 273 kr

År 16 278 171 kr 290 074 kr 328 700 kr

År 17 325 494 kr 331 309 kr 373 991 kr

År 18 374 697 kr 374 172 kr 421 144 kr

År 19 425 780 kr 418 663 kr 470 161 kr

År 20 478 743 kr 464 783 kr 521 040 kr

(45)

Tabell 5.11 Investering och pay back-tid vid 5% elprisutveckling på Sörgården.

Kortaste pay back-tiden uppstår vid byte till LVD vid år 8, den ger även bäst lönsamhet över en period på 20 år. Sämsta investeringen blir genom att byta till LED, både vad det gäller lönsamhet och pay back-tid. Vid en

prisutveckling på 5 % så slätas gränsen mellan det bästa kontra det sämsta alternativet ut något, då skillnaden inte är lika stor som vid en prisutveckling på 12 %.

Sörgården

Sö 1 Sö 2 Sö 3

223 272 kr 148 264 kr 142 580 kr

78% 68% 77%

5 % utveckling av elpriset

Byte till LED Byte till kompaktlysrör Byte till LVD

År 1 -206 034 kr -133 079 kr -127 098 kr

År 2 -188 012 kr -117 215 kr -110 839 kr

År 3 -169 207 kr -100 673 kr -93 804 kr

År 4 -149 619 kr -83 452 kr -75 993 kr

År 5 -129 247 kr -65 553 kr -57 405 kr

År 6 -108 092 kr -46 976 kr -38 041 kr

År 7 -86 153 kr -27 720 kr -17 901 kr

År 8 -63 431 kr -7 786 kr 3 015 kr

År 9 -39 925 kr 12 826 kr 24 708 kr

År 10 -15 636 kr 34 117 kr 47 176 kr

År 11 9 437 kr 56 086 kr 70 421 kr

År 12 35 293 kr 78 733 kr 94 443 kr

År 13 61 932 kr 102 059 kr 119 240 kr

År 14 89 355 kr 126 063 kr 144 814 kr

År 15 117 562 kr 150 746 kr 171 164 kr

År 16 146 552 kr 176 107 kr 198 290 kr

År 17 176 325 kr 202 146 kr 226 193 kr

År 18 206 882 kr 228 864 kr 254 871 kr

År 19 238 222 kr 256 260 kr 284 326 kr

År 20 270 346 kr 284 335 kr 314 558 kr

References

Related documents

Beslutas om kontant utdelning till aktieägarna innebärande att dessa erhåller utdelning som, tillsammans med övriga under samma räkenskapsår utbetalda utdelningar,

Denna studie bidrar till en ökad förståelse för vilka möjligheter och svårigheter som existerar för ett start-up företag att ta sociala och miljömässiga aspekter i beaktning

I tabellen för C-klass mäts klasserna i belysningsstyrka som är ett mått på hur mycket ljus som träffar en yta.. Belysningsstyrka mäts i lux och man mäter det med hjälp av

Genom metoden har arbetsgrupperna ett gemensamt förbättringsfokus och arbetar tillsammans för att lära andra och varandra hur de kan förbättra och utveckla verksamheten för

Før boring i veggen fi nner sted, kontroller at det ikke er elektriske kabler eller vannrør i veggen.. • Elkabelen skal trekkes via gummigjennomføringen i belysningens bakstykke

Idén till förstärkningsmetoden kom från dåvarande banförvaltare Sune Johansson som observerat att de problem man tampades med inte tycktes förekomma hos de isolerskarvar som

Skolan för synskadade barn, som Afghan- istan-nytt besökt i Jalalabad drivs av Af- ghanistans förening för blinda och har totalt 16 elever från Jalalabad och områden runt

De säljer en komplett lösning inklusive support men där användaren inte har möjlighet att modifiera konfigurationer i samma utsträckning som för Asterisk och