Examensarbete
”I att hjälpa barn så blir det också att kontrollera hur barn har det.”
En kvalitativ studie om socialsekreterares dubbla yrkesroll
Författare: Malin Haglund Författare: Annie Lindevall Handledare: Sofia Enell Examinator: Anders Lundberg Termin: HT 2011
Kurskod: 2SA46E
Education: Social Work Study Programme, 210 credits
Title: “In helping children it also contains to control their wellness”
A qualitative study about social worker´s dual professional role.
Authors: Malin Haglund & Annie Lindevall Supervisor: Sofia Enell
Keywords: social worker, double role, help, control, children, parents Nyckelord: socialsekreterare, dubbla roller, hjälp, kontroll, barn, föräldrar.
ABSTRACT
This is a qualitative study that explores and assesses the social worker’s dual professional role as distinguished by the perspective of five interviewees. The double role, as expressed in the study, is the task of the social worker to support and assist children and families whilst simultaneously assessing and controlling their lives. The study aims to understand how the social worker, in cases relating to minor children, relates to his/her dual professional role in respect to being both supporting and controlling. The study is based on cases involving children 0-12 years whereby the child risks an unfavorable
development in the home environment, and where the parents are unwilling to co-operate in the
facilitating of positive change. Four questions have been presented as the structural basis upon which the objective finds its conclusion. These questions seek to explore and identify the differences between a helping contra controlling role according to a social worker, as well as the factors which govern the bias towards either one of these roles. The research reflected in this study concerns families which the Social Services have contact with, the social worker’s double role, the relationship between the social worker and parents, as well as the view taken towards the State in its efforts to protect children in Sweden and England. Sources aiding the theoretical observations and standpoints of the study include; Human Service Organizations, Street-level bureaucracy and Pastoral power. In summary the study identifies similar reasoning amongst interviewees in relation to key aspects of their professional identity. These include;
attitude, the importance of relationship, and the exercise of authority towards parents. It is proposed that the role the social worker expresses bias towards is fundamentally determined by the parent’s willingness to engage and interact; this in turn is complicated by difficulties in the parent’s life-situation. In
conclusion the study reveals that it is often the social worker’s parent-approach as opposed to child- approach which limits their ability to aid and support the child in his/her area of need.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 6
1.1 Problemformulering 6
1.2 Syfte 7
1.3 Frågeställningar 8
1.4 Avgränsning 8
1.5 Begrepp 8
2. BAKGRUND 10
2.1 Barnavårdsarbete i och utanför Sverige 10
2.2 Lagstiftning i arbete med barn och familjer 10
2.3 Barn och familjer som berörts av öppenvårdsinsatser under 2010 12
2.4 Samtyckets betydelse 12
2.5 Barns Behov I Centrum 13
2.6 Barns rättigheter i Sverige 14
2.7 Föräldrars rättigheter och skyldigheter 15
2.8 Lagförslag om stöd och skydd för barn och unga 15
3. TIDIGARE FORSKNING 17
3.1 Familjer inom socialtjänsten 17
3.2 Dubbla roller 18
3.3 Relationens betydelse mellan socialsekreteraren och föräldrarna 18
3.4 Barnskydd 19
4. METOD 21
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats 21
4.2 Val av metod 21
4.3 Datainsamlingsmetod 22
4.4 Urval och Bortfall 24
4.5 Genomförande och litteratursökning 25
4.6 Etiska överväganden 26
4.7 Validitet och reliabilitet 27
4.8 Metoddiskussion 28
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 30
5.1 Människobehandlande organisationer 30
5.2 Gräsrotsbyråkrati 31
5.3 Pastoralmakt 31
6. RESULTATANALYS 33
6.1 Ärenden i gråzonen mellan SoL och LVU 33
6.2 Föräldrar som råmaterial 34
6.3 Hjälpande och kontrollerande faktorer 35
6.4 Socialsekreterarens handlingsutrymme 36
3
6.5 Innebörden av den dubbla yrkesrollen 37
6.6 Dilemma i yrkesrollen 39
6.7 Summering 40
7. DISKUSSION 42
7.1 Sammanfattande reflektioner och slutsatser 42
7.2 Förslag till ny forskning 43
8. REFERENSER 45
9. BILAGOR 49
9.1 Bilaga 1. Informationsbrev 49
9.2 Bilaga 2. Intervjuguide 50
4
TACK …...
till våra vänliga intervjupersoner som tog sig tid att ta emot oss och deltagit så att den här studien har kunnat genomföras.
Vi vill särskilt tacka vår handledare och coach Sofia Enell för all hjälp och goda råd och som med sin entusiastiska tro på oss har bidragit till stor inspiration i
uppsatsskrivandet.
Till våra nära och kära vill vi tacka Er, för att ni har stått ut med oss under den här tiden när vi varit närvarande, men ändå inte…
Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och uppmuntran när humöret har sviktat mellan alla skratt.
Malin Haglund och Annie Lindevall Växjö januari 2012
5
1. INLEDNING
1.1 Problemformulering
Socialsekreteraren som arbetar med barn och familjer framställs i media med jämna
mellanrum å ena sidan som Prusseluskan i Pippi Långstrump, som en elak tant som sätter barn på barnhem, å andra sidan finns bilden av socialsekreteraren som underlåter att ingripa till skydd för utsatta barn. Om den goda socialsekreteraren ska beskrivas handlar det om en
”hjälpare” lik Florence Nightingale, som hjälper utsatta människor på ett osjälviskt vis (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008).
Arbetet som socialsekreterare i barnavårdsärenden handlar om att stödja och hjälpa barn, ungdomar och familjer men också att bedöma och kontrollera deras liv. Kontakten med socialtjänsten kan yttras antingen genom att människor själva väljer att söka hjälp eller att en kontakt initieras av socialsekreteraren utifrån en anmälan, exempelvis från skolan eller grannar till familjen. I dessa fall är kontakten med socialtjänsten oftast oönskad och
klienterna kan uppleva det kränkande och som ett brott mot deras integritet (Törngren 1996).
Svensson et al. (2008) beskriver socialsekreterarens position utifrån att de har
tolkningsföreträde, vilket innebär att de har rätt att definiera klientens behov samt vilka insatser som kan vara aktuella. Vidare menar författarna att utöver socialsekreterarens tolkningsföreträde ingår det i deras uppgift att samtala och hjälpa människor, på så sätt innehar socialsekreteraren dubbla roller (ibid). Även Socialstyrelsen (2006) beskriver hur komplicerat det sociala arbetet kan vara då det ofta handlar om både stöd och kontroll i samma handling, dessa dubbla roller blir särskilt påtagliga i vissa situationer. Exempelvis kan det bli aktuellt i de fall socialtjänstens mål är att få till stånd öppna insatser och en placering måste övervägas på grund av att barnets situation har förvärrats under pågående utredning. Den dubbla rollen blir då framträdande om inte en placering kan genomföras med vårdnadshavarens samtycke (ibid). Ponnert (2007) belyser att vårdnadshavaren har en stark ställning gentemot barnet. Det kan innebära att insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453), hädanefter SoL, många gånger sker på föräldrarnas villkor. Det kan i sin tur medföra att deras bestämmanderätt hindrar socialtjänstens möjligheter att agera för att tillgodose barnets behov. Vilket försvåras ytterligare eftersom socialtjänsten har ett ansvar enligt lag att följa missgynnade barn (ibid). Emellertid måste socialsekreteraren ibland använda sitt
myndighetsutövande och samtidigt visa respekt för dels de starkt ingripande
åtgärder som socialtjänsten förfogar över, dels den rädsla dessa åtgärder kan inge föräldrarna
(Socialstyrelsen 2006). Socialtjänstens utgångspunkt är att så långt det är möjligt försöka undvika att separera barn och föräldrar och istället erbjuda insatser i öppna former enligt SoL.
I de fall där barn och ungdomar löper en påtaglig risk att deras utveckling och hälsa skadas i hemmiljön eller genom sina egna destruktiva beteenden, kan socialtjänsten ansöka om vård enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård för unga (1990:52), hädanefter LVU.
Ansökan görs hos Förvaltningsrätten som avgör om det finns tillräckligt starka skäl för ett tvångsingripande i familjens liv (Hindberg 2001).
Genom regeringsbeslut 2007 tillsattes en barnskyddsutredning med uppdrag att se över bestämmelserna till skydd och stöd för barn och unga i SoL och LVU. Till stöd för utredningen inhämtades underlag från ett antal experter och därmed få en bild av kunskapsläget inom området (SOU 2009:68). Lagerberg (2009) menar i sin del av
utredningens betänkande att dagens situation inte är tillfredställande. Hon menar att mycket tyder på att en lagändring om uppföljning av barnavårdsärenden, där kriterierna inte bedöms vara uppfyllda för LVU och föräldrarna motsätter sig frivilliga insatser, skulle kunna förbättra barnens tillvaro då det enligt SoL inte finns möjlighet att följa dessa barn idag (ibid).
Med utgångspunkt i dagens lagstiftning riktas alltså vårt intresse till att undersöka hur
socialsekreterare förhåller sig till att vara både kontrollerande och hjälpande i de ärenden där LVU inte är tillämpbart, men det har bedömts att det finns risk för barnet att utvecklas ogynnsamt i hemmiljön. Vår nyfikenhet för ämnet har väckts under socionomutbildningens gång tillsammans med den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi har diskuterat och
reflekterat över dessa komplicerade situationer som kan uppstå och ställt oss frågan ” Hur ser man till barnets bästa om det har bedömts att det finns brister i hemmet men föräldrarna inte delar socialtjänstens uppfattning? Hur gör man för att inte ”tappa” dessa barn eller gör man det? Och hur ser socialsekreteraren på sin roll i det?”
1.2 Syfte
Avsikten med denna studie är att förstå hur socialsekreterare i ärenden som rör mindre barn förhåller sig till sin dubbla yrkesroll i avseende att vara både hjälpande och kontrollerande.
7
1.3 Frågeställningar
– Vad innebär ett hjälpande förhållningssätt enligt socialsekreteraren?
– Vad innebär ett kontrollerande förhållningssätt enligt socialsekreteraren?
– Vilka faktorer gör att socialsekreteraren intar en mer hjälpande yrkesroll?
– Vilka faktorer gör att socialsekreteraren intar en mer kontrollerande yrkesroll?
1.4 Avgränsning
Studiens fokus riktas till hur yrkesrollen innehåller hjälpande och kontrollerande inslag i de ärenden där socialsekreteraren bedömt att barn 0-12 år riskerar en ogynnsam utveckling i sin hemmiljö. Studien tar sin utgångspunkt i de ärenden där föräldrarna av olika skäl inte är samarbetsvilliga eller att socialsekreteraren möter någon form av motstånd från dem.
1.5 Begrepp
I detta avsnitt ges en närmare beskrivning av centrala begrepp för att tydliggöra studiens fokus och hur vi definierar dessa begrepp. Då det refereras till andra författare i studien utgår vi från deras begrepp, vilka kan vara både synonyma eller ha en annan innebörd än vad som läggs i vår definition av dem.
Enligt föräldrabalken och FN:s konvention om barnets rättigheter definieras barn som en person under 18 år. I studien har vi valt att definiera barn som personer mellan 0-12år.
Anledningen är att vi riktar vår uppmärksamhet till de barn som riskerar en ogynnsam
utveckling i hemmiljön eftersom föräldrarna har större ”bestämmanderätt” över små barn. Vår utgångspunkt i studien är att personer över 12 år betraktas som ungdomar och har större möjlighet att föra sin egen talan än de mindre barnen, även om de är barn i lagens mening.
Med föräldrar syftar vi på de personer som har vårdnaden för barnet enligt föräldrabalken (6kap. 2§).
Med begreppet socialtjänst avser vi Individ- och familjeomsorgen där intervjupersonerna i studien är verksamma. Socialtjänst likställs med socialkontor i studien, som främst används i metodavsnittet.
Med socialsekreterare avses de som arbetar med utredningar av barnavårdsärenden.
8
När vi talar om barn som riskerar en ogynnsam utveckling menar vi de handlingar och situationer som barnet utsätts för i hemmet, såsom bristande omsorgsförmåga, försummelse och bevittnande av våld.
Med hemmiljö menar vi där barnet bor och lever tillsammans med sin familj.
Skau (2001) beskriver att definitionen av hjälp kan variera beroende på utifrån vems perspektiv som intas – den som hjälper, den som blir hjälpt eller den som iakttar utifrån.
Vidare menar författaren att i definitionen bör hänsyn tas till mottagarens egen önskan av hjälp och handlingens effekt på mottagarens situation. Till den professionella hjälparollen hör även att bidra till att förebygga och förhindra skada (ibid). Vi stöder oss på Skau i definitionen av hjälp. Vi utgår från socialsekreterarens perspektiv i de handlingar som avser att hjälpa barn och familjer.
Svensson et al. (2008) belyser socialsekreterarens och klientens positioner i samspelet i form av en positivt eller negativt laddad relation. Den kännetecknas utifrån om parterna har ett likartat förhållningssätt eller inte. När olika positioner intas och de inte är överens uppfattas relationen som negativt laddad och det sociala arbetet beskrivs som kontroll och makt. Det uppstår en ”dragkamp” och parterna försöker dra den andre till sin position (ibid). I studien definieras kontroll, med stöd av författarnas beskrivning, utifrån socialsekreterarnas förhållningssätt i de ärenden studien berör.
9
2. BAKGRUND
I denna del ges en förståelse för olika faktorer som socialsekreteraren har att förhålla sig till.
Vi kommer att presentera barnavårdsarbetet i Sverige i jämförelse med bland annat
Storbritannien och USA. Därefter berörs socialtjänstens ansvar i arbetet med barn och familj i förhållande till lagstiftningen samt redovisas en rapport över hur många barn som beviljats insatser i Sverige under 2010. Sedan ges en kort beskrivning av verksamhetssystemet BBIC vilket är vedertaget inom landets socialtjänster och följs av barns rättigheter samt föräldrarnas rättigheter och skyldigheter i Sverige. Avsnittet avslutas med det lagförslag som syftar till att samla SoL och LVU i en gemensam lagstiftning.
2.1 Barnavårdsarbete i och utanför Sverige
Hur barnavårdsarbetet bedrivs är beroende av hur välfärdsstaten är organiserad i landet. I Sverige är systemet inriktat mot familjestöd i motsats till exempelvis Storbritannien och USA som i första hand syftar till att skydda barn. Synen i den svenska barnavården baseras på föreställningar dels om dysfunktionella familjesystem som orsak till dessa problem, dels att familjerna är mottagliga för förändringsarbete. I Storbritannien och USA ses problemen mer som en del av avvikande och normbrytande beteenden hos föräldrarna och insatserna präglas av ett starkt samhällsskydd riktat till dessa barn i förhållande till föräldrarna.
Sammanfattningsvis kan barnavårdssystemet i Sverige beskrivas syfta till att identifiera och möta familjens behov istället för att bedöma risker och göra prognoser utifrån barnets situation. Dock har även Sverige betydande inslag till skydd för barn genom
tvångslagstiftningen LVU och lagstadgad anmälningsplikt för vissa yrkesgrupper (Bergmark, Lundström, Minas & Wiklund 2008). Synen på att skydda barn i utsatta situationer har stärkts genom att ett antal bestämmelser infördes 2003 i SoL och LVU, vilket innebär att vad som är bäst för barnet ska vara det avgörande för beslutet (Fahlberg 2009).
2.2 Lagstiftning i arbete med barn och familjer
Socialtjänsten har flera lagstiftningar och regelverk att ta hänsyn till i sitt arbete med barn och familjer, vi kommer här att belysa SoL som är den mest centrala lagstiftningen samt kortfattat beskriva när LVU kan bli tillämpbar. Socialtjänstlagen (1980:620) trädde i kraft 1982 och ersatte socialhjälpslagen, barnavårdslagen och nykterhetsvårdslagen. Lagstiftningen ändrades till form och innehåll samt fick den en målinriktad ramlagskaraktär, vilket innebär att lagen endast ger ramar och reglerar inte detaljer. Kommunerna gavs därmed ökat ansvar och relativt
10
stort utrymme att utforma sin egen socialtjänst. År 2001 omarbetades lagen till nuvarande SoL (2001:453) och bygger på samma ideologiska grund som den tidigare (Fahlberg 2009).
Målet för socialtjänsten anges i portalparagraf 1 kap. 1§ SoL;
”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas – ekonomiska och sociala trygghet,
– jämlikhet i levnadsvillkor och – aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”
Fahlberg (2009) beskriver att socialtjänstens utgångspunkt bygger på frivillighet och att stödja den enskilde, samtidigt menar han att lagstiftaren sätter tilltro till människors förmåga att ta eget ansvar för sin och andras sociala situation. Därmed utgår lagen ifrån att människor själva kan göra ställningstaganden i att fatta beslut om vilka insatser de kan vara i behov av inom socialtjänsten. Författaren betonar vikten av att ha i åtanke att de människor som är i behov av stöd och hjälp från socialtjänsten ofta befinner sig i en situation där deras förmåga att ta eget ansvar är begränsad (ibid). SoL uttrycker särskilt vad socialtjänsten skall i arbetet med barn och familjer, vilket framgår i 5 kap. 1§ SoL:
– verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda hemförhållanden
– i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighets utveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom
– med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling
– i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver
För att barnet ska växa upp under trygga förhållanden ska socialtjänsten i första hand erbjuda familjen frivilliga insatser med stöd av SoL. Målet med insatserna innebär att de ska hjälpa familjerna att ge barnen känslomässig och materiell trygghet. I de fall då frivilliga insatser inte kan anses som tillräckliga kan det bli aktuellt att ansöka om vård enligt LVU. För att ett
11
sådant omhändertagande ska kunna tillämpas uttrycks att det ska finnas dels en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, dels att samtycke till vård i frivilliga former saknas från föräldrarna. Lagstiftaren gör en åtskillnad mellan de så kallade miljöfallen, vilket berör missförhållanden i hemmiljön och beteendefallen som berör att bristerna kan hänföras till den unge själv (Fahlberg 2009).
2.3 Barn och familjer som berörts av öppenvårdsinsatser under 2010
Socialstyrelsen (2011) redovisar statistik över socialtjänstens insatser i rapporten Barn och unga – insatser 2010. I de fall där behov av insats finns, men placering av vård utanför det egna hemmet enligt SoL eller LVU inte är nödvändig, kan någon form av öppenvård erbjudas barnet/den unge eller dennes familj. Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Det kan handla om en utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj med uppgift att stödja och hjälpa barnet eller familjen. Det förekommer även individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid, exempelvis grupper för barn med missbrukande föräldrar. I
rapporten framgår att cirka 28 300 barn och unga hade en eller flera öppenvårdsinsatser under 2010 i Sverige. Av de SoL-insatser som redovisas var behovsprövat personligt stöd den öppenvårdsinsats som flest barn och unga berördes av år 2010, det avser stöd eller behandling som ges till barnet och som utförs av antingen en socialsekreterare eller behandlingsassistent (Socialstyrelsen 2011).
2.4 Samtyckets betydelse
I de ärenden där socialsekreteraren har bedömt att barnet dels riskerar en ogynnsam utveckling i hemmiljön, dels att familjen är i behov av insatser enligt SoL krävs det att vårdnadshavaren samtycker till dessa insatser (Fahlberg 2009). Enligt Socialstyrelsen (2006) får socialtjänsten inte släppa kontakten med familjer med små barn efter avslutad utredning. Det handlar om de situationer där hemförhållandena bedömts vara allvarliga och familjen inte samtycker till frivilliga insatser. I samband med att utredningen avslutas utan beslut om insats kan socialsekreteraren komma överens med familjen om en uppföljande kontakt. Däremot har socialtjänsten ingen rätt att kontakta familjen mot deras vilja eller inhämta information om familjen från utomstående. För att kunna ta en förnyad kontakt med familjen krävs det att en ny anmälan inkommer eller att socialtjänsten får kännedom om missförhållanden som gör att en ny utredning kan inledas (ibid).
12
Ponnert (2009) lyfter fram i sin avhandling att det inte finns något motsvarande krav på samtycke i samband med tvångsvård av barn och unga i Norge, England och Wales som i övrigt uppvisar liknande förutsättningar i dessa ärenden. Före 1982 fanns inte heller samtyckeskravet i Sverige, utan då kunde barnen placeras med tvång utanför hemmet även om föräldrarna samtyckte till placering och kriterierna för omhändertagande i övrigt ansågs uppfyllda. Numera kan barn inte placeras med tvång om föräldrarna samtycker till vård. Dock kan ett uttryckt samtycke bedömas som otillräckligt om det exempelvis finns risk för att föräldrarna stör vården (ibid).
Den 1 augusti 2010 infördes en ny bestämmelse i 11kap.10§ SoL som möjliggör för socialsekreterare att tala enskilt med barn i vissa fall utan vårdnadshavarens samtycke.
Bestämmelsen grundas på regeringens proposition 2009/10:192 och gäller dels vid en
utredning om ingripande till ett barns skydd, dels vid en utredning om vårdnadsöverflyttning på socialtjänstens initiativ (Socialstyrelsen 2010).
2.5 Barns Behov I Centrum
Barns behov i centrum eller BBIC (vilket hädanefter används) är ett handläggnings- och dokumentationssystem för utredningar och uppföljningar av barn och unga, ursprungligen från England. Det vilar på en teoretisk grund och är idag det mest förkommande inom landets socialtjänster. Syftet med BBIC är dels att stärka barns delaktighet och inflytande, förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk samt skapa struktur och systematik i utredningar så att lämpliga insatser kan sättas in och följas upp. Dels att bidra till ökad rättsäkerhet genom att det skapas enhetliga barnavårdsutredningar, planering och uppföljning i landet – i så väl öppna insatser som i placeringar utanför det egna hemmet.
13
Med hjälp av ovanstående triangel utgår BBIC från att sätta barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga samt olika faktorer i familjen och miljön. Barn har en rad olika och sammansatta behov som måste tillgodoses för att utvecklingen ska bli gynnsam. Deras utveckling sker i samspel med och påverkas av föräldrarna och omgivningen. Triangeln ger en struktur för att inhämta och analysera information till både utredningar och uppföljningar av insatser. Det är ärendets komplexitet som avgör vilka behovsområden som utredningen bör inriktas på för att klarlägga barnets behov. I ett ärende kan det räcka med att utreda ett behovsområde i triangeln medan i andra kan samtliga behöva utredas (Socialstyrelsen 2006).
2.6 Barns rättigheter i Sverige
Sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter 1990 eller
barnkonventionen som den vardagligt benämns, har flera åtgärder vidtagits för att säkerställa barnets rättigheter. Bland annat har det införts en bestämmelse i regeringsformen i syfte att det allmänna ska ta tillvara barns rätt samt har det införts två av barnkonventionens artiklar i SoL. I dessa uttrycks ett tydligt barnperspektiv:
– Artikel 3 barnkonventionen: En skyldighet att särskilt beakta barns bästa i alla åtgärder som rör barn (återfinns i1 kap. 2§ SoL).
– Artikel 12 barnkonventionen: Barns rätt att komma till tals och få sin åsikt beaktad med hänsyn till ålder och mognad (återfinns i 3 kap. 5§ andra stycket).
Barnperspektivet kan beskrivas med att man ser med barnets ögon eller den vuxne har barnet i sin synvinkel. I det menas att barnperspektivet inte står i motsats till vuxenperspektivet, utan det är också viktigt för barnet att bästa möjliga stöd ges till den vuxne. När barns och den vuxnes intressen står i strid med varandra ska barnets bästa gå före den vuxnes
bestämmanderätt och integritet (Fahlberg 2009, Regeringskansliet 2010). Enligt Socialstyrelsen (2009) ska socialtjänsten utifrån barnperspektivet ta hänsyn till barnets situation och dokumentera hur barnets bästa har beaktats även om det inte är avgörande för beslutet. Det påpekas ytterligare utifrån barnperspektivet att barnet inte får uppmärksammas eller utredas utan föräldrarnas samtycke om det inte finns särskilda skäl (ibid).
2.7 Föräldrars rättigheter och skyldigheter
I föräldrabalken (hädanefter FB) 6 kap. 2§ uttrycks att barn står under vårdnad av en eller båda föräldrarna om inte domstolen utsett en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.
Föräldrarna har rättighet och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter och skall i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta alltmer hänsyn till barnets synpunkter och önskemål, vilket uttrycks i 6 kap. 11§ (FB 1949:381). Inom ramen av föräldrarnas skyldigheter ingår även att tillgodose barnets behov vilket Hindberg (2001) beskriver med att omsorgsförmågan bestäms av föräldrarnas möjligheter att kunna utföra det.
I grova drag kan behoven delas in i grundläggande behov och andra behov. I de
grundläggande behoven ingår omvårdnad och skydd såsom mat och dryck, sömn, hygien, kläder och tillsyn. Om inte föräldrarna kan tillgodose barnets grundläggande behov kan barnet ta allvarlig skada som kan vara svårt att reparera. Barnets andra behov berörs bland annat av psykologiska aspekter såsom trygghet, gemenskap och känslomässig anknytning till förälder eller annan vårdare. Om dessa behov inte tillgodoses kan barnet störas i sin utveckling men förutsättningen att kunna reparera skadan är större än vid brister av egna behov och barnets liksom att ha förmåga till gränssättning utan att det innebär någon form av bestraffning för barnet (ibid).
2.8 Lagförslag om stöd och skydd för barn och unga
I juli 2009 överlämnades Barnskyddsutredningens förslag (SOU 2009:68) till regeringen angående en ny lag där bestämmelserna som rör barn i SoL och samtliga bestämmelser i LVU ska ingå i en särskild lag. Lagförslagets innehåll handlar om att skyddet för barn och unga stärks samt förbättrade möjligheter till delaktighet och inflytande för dem och den föreslås heta Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Likaså innehåller den ett ökat krav på
15
kvalitet, säkerhet och kompetens samt betonas samhällets gemensamma ansvar för utsatta barn i behov av stödinsatser. Barnskyddsutredningen föreslår drygt 40 förändringar eller kompletteringar av nuvarande bestämmelser. Bland annat berörs att vid befogad oro för att ett barn far illa och laglig grund för tvångsåtgärder saknas ska socialtjänsten ha möjlighet att följa upp barnets situation även om föräldrarna motsätter sig det. Det kan till exempel gälla efter en avslutad utredning, där föräldrarna avvisat insatser (Socialdepartementet 2009).
Sammanfattningsvis har det här avsnittet gett en kortfattad översikt av olika delar som socialsekreteraren har att ta hänsyn till i det sociala arbetet med barn och familjer. Det har beskrivits hur synen på arbetet skiljer sig mellan Sverige och vissa andra länder för att ge en förståelse av hur det påverkar socialtjänstens arbete. BBIC har presenterats i syfte att förklara det system som socialsekreterare i Sverige använder som hjälp i utredning-och
uppföljningsarbete i barnavårdsärenden samt den lagstiftning som de berörs av i dessa ärenden. För att ge en bild av hur många barn och unga som i Sverige berörts av någon form av öppenvårdsinsats under 2010 har Socialstyrelsens senaste rapport redovisats.
Samtyckeskravet är centralt i den svenska lagstiftningen eftersom SoL bygger på frivillighet. I de ärenden som berörs i denna studie har samtycket en avgörande betydelse för
socialsekreterarens fortsatta arbete med barn och familjer, därför har en förklaring av samtyckets innebörd getts. För att få en förståelse för de betydelsefulla faktorer som
socialsekreteraren har att förhålla sig till har barnperspektivet, barns rättigheter och föräldrars rättigheter respektive skyldigheter kort presenterats. Avslutningsvis har det lagförslag som ligger för att stärka möjligheten till skydd och stöd för utsatta barn lyfts fram, då det förekommit kritik avseende en del brister i nuvarande lagstiftning. Synen på barnskydd har även lyfts av andra forskare vilket nästa avsnitt kommer att beröra mer.
16
3. TIDIGARE FORSKNING
Forskning som berör barn inom socialt arbete sträcker sig över ett stort område utifrån olika perspektiv såsom historiskt, juridiskt och organisatoriskt eller utifrån socialsekreterares och klienters syn på olika företeelser. I denna del har vi valt att ta med tidigare forskning som berör familjer inom socialtjänsten, socialsekreterarens dubbla roller, relationen mellan socialsekreteraren och föräldrarna samt synen på statens arbete för att skydda barn i Sverige och England.
3.1 Familjer inom socialtjänsten
I en FoU-rapport beskrivs av Sundell & Karlsson (1999) barn och familjer som har blivit föremål för utredningar enligt SoL och hur dessa utredningar har genomförts samt vilka insatser som blivit aktuella. Resultatet visar att de flesta barn som aktualiseras i en
barnavårdsutredning sker utifrån en anmälan, en omprövning av ett tidigare beslut eller via en domstols eller åklagares begäran om ett yttrande. Anledningen till att en utredning inleds orsakas i över hälften av ärendena på grund av allvarliga problem i familjerelationen, föräldrars missbruk eller deras behov av avlastning. Enligt författarna är många barn sedan tidigare kända inom Individ- och familjeomsorgen. De menar att en orsak är att SoL bygger på frivillighet där föräldrarna har rätt att avvisa insatser både till dem själva men även till barnet. Författarna kunde se i sin rapport att det fanns en stor spridning kring hur
socialsekreterarna hanterade utredningarna, det redogjordes bland annat för olika synsätt kring dess utformning, vilka insatser som beviljades men även kring hur social barnavård bäst bör bedrivas (ibid). Likaså talar Oxenstierna (1997) om att socialarbetarnas kontakt med familjerna påverkas framförallt av familjens vilja till att medverka för en lösning av problemet. Han tar också upp att i anmälningssituationer kan utredarens uppdrag förenklat beskrivas handla om att leta efter fel och brister i familjen samt göra en bedömning som ska leda till ett beslut. Många av dessa familjer upplever sig provocerade och/eller kränkta av socialtjänsten vilket kan bidra till en typ av spel som inte gagnar någon part och kan vara mycket allvarligt i situationer där barn far illa. Enligt författaren kan möjlig klientreaktion vara att det genomförs en förändring för att socialsekreteraren ska bli nöjd och att kontakten med socialtjänsten därmed ska kunna avslutas. Det tillför inte familjen något positivt utan risken är stor för att de blir aktuella igen och det hela tenderar att upprepas. Därför lägger författaren tonvikten på att socialtjänsten strävar efter att skapa ett förtroende till familjen och att se dem som en resurs (ibid).
17
3.2 Dubbla roller
Socialtjänsten har en stöd- och hjälpsida samtidigt som det i organisationen finns inslag av tvång och myndighetsutövning (Carlsson 2003). Ponnert (2007) tar upp att flera svenska studier visar att socialsekreterarna upplever känslor av maktlöshet och uppgivenhet trots att arbetet är förknippat med makt- och myndighetsutövning (ibid). Billquist (1999) menar i sin studie att de dubbla rollerna kan upplevas som en rollkonflikt. Hon beskriver att
socialtjänstens klientarbete består av två sidor, den ena sidan kan liknas vid en administrativ process som förknippas med ett kontrollerande förhållningssätt då man följer lagar och rutiner. Den andra sidan innefattar hjälp bland annat i form av bistånd, stöd och behandling.
Dessa processer beskrivs av författaren som parallella och samspelande samt förekommer det också maktutövning både i öppen och i dold form. I praktiken förekommer dessa två sidor oftast samtidigt i ett och samma ärende även om de kan framstå som varandras motsatser. Det framkommer i studien att det tycks bli svårare och svårare att förena den kontrollerande och den hjälpande funktionen ju längre in i systemet klienten kommer. Slutligen framhålls av författaren att det anses vara lättare att förena de båda sidorna ju mer klienten har anpassats till det som hon kallar det administrativa systemets krav. Det kan förklaras med att klienter som passar in i systemet ges lättare stöd än de som inte passar in (ibid).
Hur socialsekreterarens dubbla roller påverkar klienterna beskriver Carlsson (2003) i sin studie med att de ofta har blandade känslor inför att kontakta socialtjänsten fastän många skulle behöva omfattande stöd och hjälpinsatser eftersom de lever i socialt utsatta situationer (ibid). Enligt Oxenstiernas (1997) studie framkommer det att klienternas egna resurser, såväl materiellt som föräldrakompetens i kombination med deras egen problematik, har betydelse för socialsekreteranas upplevelse av stöd och kontroll i klientarbetet (ibid).
3.3 Relationens betydelse mellan socialsekreteraren och föräldrarna
Carlssons (2003)studie handlar om faktorer som kan uppfattas som hindrande respektive främjande faktorer i hjälparbetet. Han menar att delaktighet, självständighet och ömsesidighet har en avgörande påverkan för att hjälp ska kunna inledas. Författaren framhåller att det också finns andra faktorer som kan verka hämmande men i en del sammanhang kan de ha en positiv inverkan. Press och tvång tillhör de faktorer som generellt anses försvåra hjälparbetet, vilket han menar att paradoxalt nog kan dessa faktorer fungera som pådrivande för en del klienter.
Anmälningar kan å ena sidan skapa motstånd och klientens försvarsattityd kan försvåra
18
arbetet, å andra sidan kan en anmälan leda till en vändpunkt för klienten. Författaren
poängterar att det inte enbart är tvång och press som avgör om hjälpen ska få positiva effekter, utan hur klienten tolkar dessa faktorer samt relationen till socialsekreteraren och deras
fortsatta kontakt har betydelse (ibid). Relationen mellan socialsekreterare och föräldrarna är en viktig beståndsdel som även lyfts fram av Ponnert (2007). Bland annat har det visat sig att socialsekreteraren bedömer ärendet som mindre allvarligt om föräldrarna samarbetar och har en liknande syn på problemet som socialsekreteraren. Vidare menar hon att fokus på
föräldrarnas samarbete kan förklaras med att lagen understryker samtyckets betydelse och få till stånd frivilliga insatser. Det optimala är om socialsekreteraren kan upprätta en
förtroendefull relation med både föräldrar och barn, vilket kan vara problematiskt om barns och föräldrarnas behov och intressen är motstridiga. I hennes studie framhölls av de flesta socialsekreterarna att miljöfallen ofta präglas av att föräldrarna måste motiveras eller övertygas till insatser för att tvångsvård ska kunna undvikas. I och med detta anses
föräldrarna vara i fokus för socialsekreterarnas motivationsarbete (ibid). Även Oxenstierna (1997) visar i sin studie att socialsekreterare anser att motivation, samarbete och enighet är viktiga beståndsdelar i kontakten med klienten. För klienterna tycks det viktigaste vara att de själva tagit kontakten och därefter kommer deras inflytande. De menar att ju mindre social kontroll och myndighetsutövning som socialtjänsten utövar gentemot dem desto mer anser de att hjälpen har utformats och genomförts gemensamt (ibid).
3.4 Barnskydd
Ur ett annat perspektiv visar Agnehus och Ahlin (2008) i sin magisteruppsats hur socialsekreterare bland annat beskriver det fortsatta arbetet med familjen när domstolen avslagit socialnämndens ansökan om LVU. I deras resultat framkom det att
socialsekreterarna upplevde svårigheter i samarbetet med familjen efter domen samt visade det sig att barnets behov riskerade att inte bli tillgodosedda. Avslutningsvis menar de att det finns ett behov av förbättrade rutiner kring uppföljning efter avslagen dom för att säkerställa att barn som socialtjänsten bedömt befinna sig i gränslandet mellan tvång och frivillighet får sina behov tillgodosedda (ibid). Leviner (2011) diskuterar i sin avhandling när det ska anses vara tillräckligt illa för att socialtjänsten ska ingripa till skydd för barn i skadliga hemmiljöer.
Författaren belyser bland annat hur barn och föräldrars rättigheter samt hur socialtjänstens barnskyddsansvar är reglerat och förhåller sig till varandra. I studien framkommer det att socialtjänstens arbete snarare tycks fokusera på att motivera föräldrarna till insatser än att utreda barnets eventuella behov av stöd och skydd, i de ärenden som anses vara lindrigare och
19
där det inte finns grund för LVU. Studien visar att socialsekreterare uttrycker att det finns ett glapp mellan frivillighet och tvång. Det är föräldrarnas vilja och motivation som har en avgörande betydelse för utredningens genomförande och vilka insatser den kan leda till.
Författaren menar att Sverige inte lever upp till barnkonventionens krav angående barns rätt till en trygg hemmiljö samt ifrågasätter hon om socialtjänsten har de rättsliga verktygen för att skydda barn (ibid). I England pågår för närvarande stora förändringar enligt Parton (2008) då synen på barnskydd har förändrats över tid. I samband med det uppmärksammade fallet om 8- åriga Victoria som misshandlades till döds i hemmet 2000, kunde regeringen därefter
genomföra omfattande förändringar inom barnavården eftersom händelsen väckte stöd av allmänheten. Syftet med förändringarna var att förhindra att fler barn blir utsatta av liknande händelser och att kunna ingripa tidigt i barnets liv och för att förhindra senare problem. Parton har följt utvecklingen av lagen om Children Act och lanseringen av programmet om ”Every Child Matters”. Han menar att det i England har vuxit fram en ”förebyggande – och
kontrollerande stat”, vilket lett till ökad makt och ansvar för professionella i vidare
omfattning, inom exempelvis socialt arbete, hälsa och kriminalvård. Där bland annat olika professioner kan genom gemensamma datasystem ta del av samma information om ett barn i syfte att inte något barn ska falla mellan stolarna (ibid).
Sammanfattningsvis har detta avsnitt berört den tidigare forskning som vi ansett vara relevant för att bidra med förståelse och kunskap inom det forskningsområde som har valts. Det har framkommit att många forskare har visat intresse för att belysa socialsekreterarens roll att hantera de dilemman de kan ställas inför i klientarbetet. Vi har fokuserat på den dubbla rollen i arbetet med barn som handlar om att hjälpa och kontrollera att barnet växer upp under goda hemförhållanden. I nästa avsnitt kommer det beskrivas hur studien har genomförts samt vilka metodval som har lett fram till dess slutresultat.
20
4. METOD
I detta avsnitt kommer studiens tillvägagångssätt presenteras. Inledningsvis beskrivs den vetenskapsteoretiska ansats och det metodval studien utgår ifrån. Sedan förklaras hur materialet har inhämtats samt urval och bortfall, vilket redovisas i en översiktstabell (Tabell 1.) Därefter skildras studiens genomförande och litteratursökning samt de etiska
överväganden som det har tagits hänsyn till. Avslutningsvis förs ett resonemang om studiens trovärdighet och pålitlighet och en metoddiskussion som bland annat behandlar reflektioner om fördelar, nackdelar och svårigheter som vi har stött på under arbetets gång.
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Den vetenskapsteoretiska ansatsen utgår i studien från hermeneutiken, vilken bygger på en syn om att den sociala verkligheten förstås och tolkas utifrån hur respondenter i en viss miljö tolkar sin verklighet (Bryman 2011). Utgångspunkten inom hermeneutiken är att förståelsen endast kan uppnås om den sätts i relation till helheten (Danermark, Ekström, Jakobsen &
Karlsson 2003). I studien uppfattar vi socialsekreterarens dubbla yrkesroll som en helhet där den hjälpande respektive kontrollerande funktionen är delarna som hjälper oss att tolka helheten. Då syftet med studien är att förstå hur socialsekreterare förhåller sig till sin dubbla yrkesroll i relation till specifika barnavårdsärenden, anser vi att en hermeneutisk ansats är lämplig. Ett av hermeneutikens centrala grundelement innefattar den förförståelse som behövs för att tolka det som studeras (Danermark et al.2003). Vår erfarenhet inom forskningsområdet är begränsad utifrån främst teoretisk kunskap som vi har förvärvat under utbildningens gång samt den litteratur som vi tagit oss an inför och under uppsatsskrivandet. Under vår
verksamhetsförlagda utbildning har vi kommit kontakt med utsatta barn och familjer inom socialtjänsten och skolan, vilket har påverkat oss och gett en viss förståelse om vilka svårigheter som kan förekomma i arbetet med dessa familjer. Detta tillsammans med de teorier som har valts om människobehandlande organisationer, pastoralmakt samt begreppet om gräsrotsbyråkrati bidrar till vår förförståelse inom forskningsämnet och hur vi ska tolka intervjumaterialet i studien.
4.2 Val av metod
Det kvalitativa perspektivet riktar intresset mot individen där betoningen ligger på att frågan ställs hur denne tolkar och formar sin verklighet. Processen i den kvalitativa forskningen innehåller flexibilitet och dynamik och ges därmed stort utrymme för variationer (Backman 2008). Jacobsen (2007) beskriver att anhängare av den kvalitativa metoden anser att den
21
sociala verkligheten konstrueras av individen och därmed är den inte objektiv. Han fortsätter med att vikten ligger på att visa olika typer av förståelse av fenomen (Jacobsen 2007). Vilket även kan förstås utifrån Bryman (2011) som menar att beteenden, värderingar eller det som ska undersökas i den kvalitativa metoden, måste tolkas i ett sammanhang. För att kunna förstå hur människor i en social grupp beter sig måste det tas hänsyn till den speciella miljö som de är verksamma i (ibid). Då avsikten med studien är att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till sin dubbla yrkesroll i specifika barnavårdsärenden anser vi att det kvalitativa angreppssättet är den mest lämpliga metoden. Vi stöder vårt ställningstagande på Jacobsen (2007) att
beträffande valet av metod bör vara en följd av vad man vill undersöka (ibid). I den kvalitativa metoden utgår frågan ibland ifrån en verklig eller tillämpad situation och vanligtvis ställs hur och varför frågor (Backman 2008) vilket stämmer väl överens med de frågeställningar som vår studie innehåller.
Ett abduktivt förhållningssätt innebär att tolka enskilda företeelser och rekontextualisera, det vill säga betrakta, beskriva och förklara något inom ramen för en ny kontext, utifrån ett tänkt sammanhang och att det kan ges en förståelse av det som avses genom att det ses i ett nytt sammanhang. Styrkan med en abduktiv ansats är att det ger vägledning för de
tolkningsprocesser genom vilka vi tillskriver händelser i relation till ett större sammanhang.
Abduktion handlar om att man väljer mellan ett antal tänkbara tolkningsramar eller teorier för att kunna beskriva något på nytt eller hur det möjligen skulle kunna vara (Danermark et al.
2003). Vi anser att en abduktiv ansats är mest lämplig i studien då vi inledningsvis tagit del av tidigare forskning som lett vidare till teorierna om pastoralmakt, gräsrotsbyråkrati och
människobehandlande organisationer. Vi har använt dessa som vägledande tolkningsramar i analysen av det insamlade materialet och genom det fått en förståelse av hur
intervjupersonerna exemplifierar de kontrollerande och hjälpande företeelserna i yrkesrollen i det sammanhang de befinner sig i.
4.3 Datainsamlingsmetod
I den kvalitativa forskningen är intervjuer den vanligaste metoden för att samla in data eftersom de rymmer flexibilitet samt ger de fylligare och detaljerade svar (Bryman 2011).
Enligt Jacobsen (2007) är kvalitativa intervjuer lämpliga då det är relativt få respondenter som ska delta i undersökningen och intresset rör deras inställning, åsikter och synpunkter kring ett tema. Dessutom passar intervjuer bra när man vill ta reda på hur människor tolkar och förstår ett visst fenomen (ibid). Med stöd av Jacobsen (2007) anser vi att intervjuer är den mest
22
passande metoden för vår studie, då vi riktar oss till socialsekreterare för att belysa deras förhållningssätt utifrån en del av deras yrkesroll. Vi har valt att använda vad Jacobsen (2007) kallar pre-strukturerad intervjumetod och som Bryman (2011) benämner som semi-
strukturerad. Enligt Bryman (2011) finns det många termer för att beskriva kvalitativa intervjuer och det finns därför risk för oklarheter och förvirring, i och med det har vi valt att utgår från Jacobsens (2007) definition, pre-strukturering, och likställer det med Brymans (2011) förklaring. Enligt Jacobsen (2007) avgörs i förväg vilka teman som ska beröras under intervjun med hjälp av en intervjuguide. Kritik som riktats mot metoden är att den minskar öppenheten under intervjun, vilket är själva kärnan i den kvalitativa forskningsmetoden.
Fördelen med pre-strukturering kan vara att materialet som samlas in blir mer konkret och fokus riktas mot studiens syfte. Det kan annars finnas risk för att materialet blir omfattande och svårt att både bearbeta och analysera (ibid). Vi anser att den pre-strukturerade
intervjumetoden passar bäst i studien då vi är ovana intervjuare och därmed har det givits bättre förutsättningar för en givande intervju samt har fokus riktats till det som är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Vi är medvetna om att en öppen intervju kunde gett mer fruktbart material men utifrån vår brist på erfarenhet av att intervjua har vi valt att avstå från det. Dessutom har vi inte haft möjlighet att göra en öppen och en mer djupgående intervju då det skulle vara betydligt mer krävande vilket inte ryms inom tidsramen för vårt
examensarbete.
4.4 Urval och bortfall
Studien innehåller fem intervjuer med socialsekreterare, som alla är kvinnor och arbetar med barnavårdsutredningar vid Individ och familjeomsorgen (hädanefter IFO). Deras
yrkeserfarenhet med barn och familjer sträcker sig mellan 3 år till 20 år. De kriterier som fanns angående intervjupersonerna var att de skulle arbeta med och ha erfarenhet av ärenden där barn riskerar att fara illa i sin hemmiljö. Eftersom tyngpunkten lagts vid erfarenhet av yrkesrollen har socialsekreterarnas kön inte haft betydelse för studiens syfte. Utgångspunkten var att komma i kontakt med socialsekreterare i de närliggande kommunerna eftersom vi avsåg att träffa dem för en intervju. Anledningen till att vi valde att vända oss till flera kommuner handlade dels om att flera av de berörda socialkontoren har få socialsekreterare med dessa kriterier, dels att vår föreställning var att det skulle ge mer nyanserat material än om de delar arbetsplats och samtidigt undvika att materialet skulle bli för tunt och ensidigt. I urvalet har vi därmed använt oss av vad Bryman (2011) anger som ett bekvämlighetsurval. Vi
23
är medvetna om att urvalet till viss del har styrt vilka intervjupersoner som har deltagit eftersom vi valde vilka kommuner som skulle kontaktas. Studien hade genom det kunnat visa ett annat resultat om den genomförts i ett annat geografiskt område.
Bortfall
Sammanlagt kontaktades sju socialkontor varav tre slutligen medverkade i studien. Två av socialkontoren valde att inte medverka i intervjun med anledning av ointresse eller att det inte var möjligt för närvarande att ta emot oss. Vid ett socialkontor gavs ingen bekräftelse alls fastän vi både skickade e-post och ringde. Vid det sista socialkontoret bokades en intervju och då vi infann oss gavs information att intervjupersonen var sjuk och ingen annan
socialsekreterare hade möjlighet att delta. Den planerade intervjun var förlagd så sent in i uppsatsarbetet som det ansågs vara möjligt och vi övervägde i samband med avbokningen att kontakta en ny intervjuperson. Vi bedömde att det hittills insamlade materialet var omfattande och fem intervjupersoner ansågs vara tillräckligt för studiens syfte. Nedan redovisas en
översikt av vårt tillvägagångssätt av kontakten med intervjupersonerna.
Tabell 1. Kontaktade socialkontor och dess resultat:
Tillvägagångssätt Respons Antal intervjuer Socialkontor 1 Tel. IFO-chef Svar direkt via tel. 2
Socialkontor 2 E-mail Barn-och familjeenheten
Svar ca 1 v.
via e-mail
1
Socialkontor 3 Tel. IFO-chef, E- mail soc.sekr.
Svar ca 2 v.
via e-mail
2
Socialkontor 4 E-mail IFO-chef Svar ca 2 v.
via e-mail
0
Socialkontor 5 Tel. IFO-chef Svar direkt via tel. 0 Socialkontor 6 Tel. IFO-chef +
E-mail soc.sekr.
Inget svar 0
Socialkontor 7 E-mail IFO-chef Svar ca 3 v. 1. avbokad på plats p.g.a. sjukdom
24
4.5 Genomförande och litteratursökning
Inledningsvis kontaktades ansvarig chef vid IFO i syfte att presentera oss och studien samt med en förfrågan om möjlighet att få genomföra en intervju med en eller två socialsekreterare.
Av artighetsskäl ville vi upplysa IFO-chefen om vår avsikt om att vända oss till socialsekreterare vid samma socialkontor. Med hänsyn till studiens tidsbegränsning
kontaktades IFO-chefen per telefon med en förhoppning om att få ett snabbt besked om en intervju var genomförbar. De som inte kunde nås per telefon skickades samma förfrågan till via e-post. Vid ett socialkontor bokades tid för en intervju genast över telefon på IFO-chefens initiativ och denne erbjöd sig att ordna att två socialsekreterare skulle delta, med anledning av studiens tidsbegränsning. Nästa kontakt togs också över telefon där IFO-chefen
vidarebefordrade förfrågan till berörda socialsekreterare. Därefter kontaktades vi av två intresserade intervjupersoner via e-post och intervjutid bokades. Till det tredje socialkontoret skickades en förfrågan via barn-och familjegruppens gemensamma e-post. Svar inkom från en intresserad socialsekreterare. Innan intervjuerna genomfördes skickades ett informationsbrev (bilaga 1) till intervjupersonerna om studiens syfte och etik, vilket det redogörs mer under avsnittet om etiska överväganden. Intervjuerna har genomförts i ett enskilt rum på respektive socialkontor. Enligt Jacobsen (2007) har mycket forskning visat att miljön där intervjun genomförs påverkar innehållet, vilket även kallas kontexteffekt. Författaren menar att onaturliga miljöer kan medföra att intervjupersonen inte ger naturliga svar och att som forskare bör man vara medveten om att alla platser påverkar på ett eller annat sätt vid en intervju (ibid). Vår utgångspunkt har varit att genomföra intervjun i deras naturliga miljö, eftersom det har bedömts vara det bästa alternativet för att intervjupersonerna ska kunnat känna sig bekväma och ge naturliga svar.
Vi har genomfört intervjuerna tillsammans och använt ljudupptagning vilket har underlättat intervjuandet då det enbart har kunnat fokuseras på samtalet. Intervjuerna har varat mellan 40- 60 minuter. Transkriberingen av materialet har även genomförts gemensamt så snart det har varit möjligt efter intervjuerna. Som Bryman (2011) beskriver är det viktigt att återge den skrivna texten så exakt som möjligt, dock kan en viss redigering behövas eftersom många meningar upprepas och inte fullföljs när man talar (ibid). Vi har transkriberat ordagrant genom att en av oss har lyssnat och den andra har skrivit. I de citat som vi har valt att använda i resultatet har en viss redigering gjorts, genom att det har utelämnats ord som ”va” och
”liksom”. Likaså har vissa ord omformulerats till skriftspråk för att få ett bättre flyt i texten.
25
Vi har ändå varit noggranna med att hålla oss nära vad intervjupersonerna har sagt så att innebörden inte har förändrats i något avseende. Vi har valt att göra en resultatanalys och integrera teori och empiri med stöd av vad som anges i Råd och anvisningar inför
uppsatsarbetet enligt Jacobsson, Meeuwisse, Kristiansen och Harrysson (2009). Författarna anser att det är en lämplig analysmetod i kvalitativa studier (ibid). Vi har tagit fasta på deras argument om att en resultatanalys underlättar för både läsare och författare eftersom man undviker upprepningar av vad som skrivits i föregående kapitel.
Litteratursökning
Den litteratur som använts i studien har inhämtats bland annat från databaserna:
– Libris, Diva, Google scholar, Universitetsbibliotekets katalog (Linnéuniversitetet), JSTOR, Google.
– Sökord är socialsekreterare, dubbla roller, mellan tvång och frivillighet, pastoral power, barns rättigheter, hjälp, kontroll.
Sökorden har styrt vilka delar av litteraturen som varit relevanta för oss. Med hjälp av en del litteratur och dess referenser har vi slussats vidare till nya källor som använts i studien. Vi har uppmärksammat att vissa författare har varit återkommande som referenser och därigenom har vi tagit del av deras forskning eftersom den ansetts vara betydelsefull. Vi har främst använt litteratur från universitetsbiblioteket eller egen litteratur som har använts under utbildningens gång. Det har även varit gångbart att använda vissa elektroniska källor.
4.6 Etiska överväganden
Utifrån syftet med studien och den kunskap som professionen inom socialt arbetet kan bidra med anser vi att det finns ett behov av forskning kring vårt ämne. Vår förhoppning är att undersökningen ska bidra med kunskap och förståelse i det specifika arbetet som vi i studien fokuserar på. Studien avser inte att beröra några känsliga områden utan att istället lyfta fram styrkor och svagheter i socialsekreterarens yrkesroll. Därmed anser vi att risken är minimal att intervjupersonernas medverkan kan innebära skada eller vara till nackdel för dem eller
organisationen. På så vis menar vi att det är ett skäligt motiv till att studien genomförs och presenteras.
26
Vi har tagit del av Vetenskapsrådets (1991) forskningsetiska principer angående de etiska överväganden som vi har att förhålla oss till i genomförandet av studien. Hänsyn har tagits till informationskravet genom att det har översänts ett kort informationsbrev till
intervjupersonerna där vi presenterat oss, studiens syfte och genomförande. Utifrån
samtyckeskravet har vi meddelat socialsekreterarna att medverkan är frivillig och att de har rätt att avbryta intervjun när de vill. I informationsbrevet framgår det att vi dessutom utgår från konfidientialitetskravet genom att namn och ort avidentifieras. Vi anser att
intervjupersonernas identitet inte är av intresse för studiens syfte och att det är viktigt att de känner sig bekväma med att delta. Genom att vända oss till flera kommuner har vi försvårat att intervjupersonernas svar kan urskiljas för de berörda som vet vilka som har deltagit. Vårt insamlade material har förvarats på så sätt att obehöriga inte har haft tillgång till det. De uppgifter som inhämtats har enligt nyttjandekravet endast använts för studiens syfte och efter uppsatsens slut kommer materialet att förstöras.
4.7 Validitet och reliabilitet
Enligt Kvale (2009) handlar validitet om en metod undersöker vad den påstås undersöka.
Förenklat kan det sägas handla om giltighet och riktighet i ett uttalande (ibid). Ett av de viktigaste målen för kvalitativa undersökningar är att fånga hur människor tolkar fenomen på olika sätt, det är den sammanlagda informationen från olika människor som är den riktiga beskrivningen av fenomenet oavsett om den går i riktning mot enighet eller oenighet. En gyllene regel är att information från flera oberoende källor ger en valid beskrivning av fenomenet. Som forskare bör man klargöra vilka källor som är bättre än andra och vilka man anser är mest trovärdiga (Jacobsen 2007). Vi anser att validiteten stärkts genom att vi har vänt oss till socialsekreterare i olika kommuner och därigenom fått olika tolkningar av deras yrkesroll som kontrollerande och hjälpande. Vår avsikt är inte att jämföra socialsekreterarnas svar utan att lyfta deras syn på det som efterfrågas. Därmed ges en bredare bild som inte enbart utgår från ett socialkontor präglat av en viss organisationskultur. Vi är medvetna om att det kan förekomma brister vad det gäller studiens validitet, exempelvis vad som sagts i
intervjuerna inte nödvändigtvis behöver stämma helt överens med sanningen om hur arbetet utförs i praktiken. Det kan vara så att intervjupersonerna själva och/eller organisationen framställs i en mer positiv omskrivning. Vidare är vi medvetna om att vår oerfarenhet av att intervjua och ställa relevanta följdfrågor kan bidra till tunnare material och att det ges större utrymme för egna tolkningar vilket kan påverka validiteten. Eftersom vi saknar erfarenhet inom arbetsområdet har vår ingång varit relativt objektiv i tolkningen av materialet, däremot
27
kan vår förförståelse inom området som inhämtats genom den tidigare forskning och annan litteratur ha påverkat hur vi tolkat den information vi fått.
Reliabilitet
Reliabilitet innebär enligt Kvale (2009) en fråga om ett resultat kan upprepas vid andra tidpunkter och av andra forskare. Bryman (2011) menar att det oftast är svårt i kvalitativ forskning eftersom det är omöjligt att ”frysa” en social miljö. Resonemanget förstärks av Jacobsen (2007) med att det är en omöjlighet att uppträda exakt likadant i alla intervjuer eftersom interaktionen mellan intervjuperson och intervjuare är beroende av varandra (ibid).
För att stärka reliabiliteten i studien har alla intervjuerna genomförts gemensamt med
anledning av att dess utformning och bemötandet till intervjupersonerna ska vara så likt som möjligt vid varje intervju. Vi har därmed också kunnat dela vad som har skett i interaktionen med intervjupersonen utöver det sagda ordet såsom klimatet i rummet, kroppsspråk och tonfall. Med det i åtanke skulle det vara svårt för en annan forskare att upprepa och få exakt samma resultat som den här studien har visat även om samma intervjupersoner medverkade och samma intervjuguide användes (bilaga 2).
4.8 Metoddiskussion
Vi upplever att det har varit en stor utmaning att få fatt i socialsekreterare som har haft möjlighet att medverka. Det har medfört att urvalsprocessen delvis har påverkats av att IFO- chefen har fått större utrymme än vad som var tänkt från början, genom att denne har
vidarebefordrat vår förfrågan eller valt ut våra intervjupersoner. Vår uppfattning är att de som deltog har gjort det av frivillighet och intresse, vi är ändå medvetna om att IFO-cheferna kan ha påverkat socialsekreterarna i antingen positivt eller negativt avseende. Eftersom bokningen till ett intervjubesök blev helt annorlunda då IFO-chefen bidrog med vilka socialsekreterare som skulle delta i studien kan deras frivillighet ifrågasättas. Chefens inflytande blev därmed särskilt märkbart. Vi har därför varit särskilt noggranna med att intervjupersonerna känt till att medverkandet är frivilligt genom att först ha översänt vårt informationsbrev samt gett en muntlig information före intervjuns start.
Tre intervjuer har varit enskilda och en intervju genomfördes med två socialsekreterare.
Nackdelen med att det blev en gruppintervju kan tänkas vara att intervjupersonerna inte kunde tala fritt eller vara ärliga i sina svar då en kollega var närvarande. Upplevelsen av intervjun är att båda intervjupersonerna fick utrymme att komma till tals i sina intervjusvar i lika hög
28
utsträckning vilket annars hade kunnat vara en nackdel. Fördelen som vi ser det är att socialsekreterarna hjälptes åt i sitt reflekterande och bidrog till olika perspektiv av samma fråga och svaren blev fylliga. Vår tanke i studiens start var att endast ha enskilda intervjuer eftersom vi hade en föreställning att det skulle ge mer varierande och omfattande intervjusvar.
Vilket vi i efterhand kan se å ena sidan stämde då intervjusvaren inte blev särskilt varierande i den gemensamma intervjun utan att de uppfattades vara eniga i sitt resonemang. Å andra sidan erhöll vi i samma intervju omfattande material till studien. Vi upplever det ändå positivt att det blev variation i alla intervjuerna.
Vi kan se att tidsaspekten under studiens gång har varit knapp genom att det har varit svårt för oss att dels få fatt i intervjupersoner, dels har tiden för intervjuerna spridits över en längre tid än vad vi avsett från början. Det har sammantaget medfört en begränsning i urvalsprocessen och att vi har varit hänvisade till verksamheternas möjligheter att ta emot oss.
Att vara två författare har inneburit att vi har diskuterat och reflekterat tillsammans under hela uppsatsprocessen och redogjort till varandra om den litteratur vi tagit del av, innan vi slutligen sammanställt materialet. Det har varit viktigt för oss att genomföra alla intervjumomenten gemensamt dels för att intervjua så likartat som möjligt, dels för att underlätta bearbetning och analys av materialet. Fördelen med att göra allt tillsammans upplever vi att vi båda har känt oss delaktiga i alla delar av studien. Nackdelen som vi ser det handlar om att det har varit tidskrävande men vi anser att fördelarna ändå har varit övervägande.
Som det tidigare har nämnts i avsnittet bygger vår förförståelse till viss del på de teoretiska tolkningsramar som studien utgår ifrån, vilket nästa del kommer ge en mer fördjupad beskrivning av.
29
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
5.1 Människobehandlande organisationer
Hasenfeld (2010) beskriver i sin organisationsteori att alla organisationer behöver råmaterial som intag för att kunna producera sina produkter. Socialtjänsten representerar den typ av organisation som författaren kallar människobehandlande organisation. Den karakteriseras av att människor är den centrala faktorn - råmaterial. Begreppet blir en metafor av det arbete som utförs med människor, som innebär att de utsätts för flera mekanismer av kontroll som
definierar vilka personliga egenskaper som organisationen anser är relevanta och vilka beteenden som förväntas av dem. Människor i dessa organisationer utsätts också för
klassificering och kategorisering i syfte att förändra dem. Med andra ord menar Hasenfeld att organisationen förväntar sig att de anpassar sig till en bestämd roll som klient, den som misslyckas med att uppnå dessa förväntningar kan bli definierad som olämplig och en opassande klient eller hänvisad någon annanstans. Författaren talar om att i motsats till naturliga råmaterial reagerar människor på den process de upplever och genom det påverkar dem vad som händer med dem i organisationen. Det är denna förändringsprocess som skiljer människobehandlande organisationer från andra byråkratier (ibid). Utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer beskrivs av Bergmark et al. (2008) att arbetet karakteriseras av tre idealtypiska teknologier som benämns; people processing
(kategoriserande,) people changing (förändrande) och people sustaining (bevarande/
upprätthållande). People processing kännetecknas av att klassificera råmaterialet people changing och people sustaining har tydligare kopplingar till människobehandlande
organisationer. People changing-teknologin syftar till att förändra individernas egenskaper i något fundamentalt avseende. Inte sällan tar denna teknologi vid när klassificeringen av klienterna är avslutad. På ett mer övergripande plan används den främst i sådana
människobehandlande organisationer vars arbete innefattar utbildning och behandling (ibid). I vår studie utgår vi från att föräldrarna som socialsekreterarna arbetar med i de ärenden vi berör, kan liknas vid råmaterialet. Vi anser att den teknologi som har till syfte att förändra människors beteenden mest kan hänföras till socialsekreterana vid IFO. Bergmark et al.
(2008) menar att people sustaining skiljer sig väsentligt från ovanstående teknologi. Här är inte själva förändringen av individens beteende som är i fokus. Snarare utmärks teknologin av att upprätthålla individens välfärd utan att påverka deras egenskaper i något avseende (ibid).
30
5.2 Gräsrotsbyråkrati
Lipsky (2010) förklarar begreppet gräsrotsbyråkrati, vilket är en översättning av street-level bureaucracy. Han definierar gräsrotsbyråkraterna med offentligt anställda tjänstemän som har direktkontakt med medborgarna i sitt arbete och har ett betydande handlingsutrymme i sitt yrkesutövande, det innebär att gräsrotsbyråkraten skiljer sig från andra offentliga tjänstemän (ibid). I vår studie utgår vi från att socialsekreterarna är gräsrotsbyråkrater då de stämmer väl överens med Lipskys definition av begreppet. Lipsky (2010) menar vidare att
gräsrotsbyråkraten kan trots organisationens riktlinjer på egen hand besluta om vilka insatser en individ bör ha och varför denne anses berättigad till det. Det mest utmärkande kännetecken i gräsrotsbyråkraternas arbete är relationen till klienterna. Arbetet kan paradoxalt sägas att man som samhällsrepresentant ska behandla alla medborgare lika samtidigt som varje fall ska ses som unikt och agera utefter det (Lipsky 2010). Som Svensson et al.(2008) beskriver Lipskys teori är gräsrotsbyråkratens uppgift att förena medborgarens behov med
organisationens uppdrag så att båda parter blir nöjda, till stöd för det har man sin
professionella kunskap och organisationens resurser. Det dilemma som gräsrotsbyråkrater har i yrkesutövandet innebär att handlingsutrymmet är begränsat genom de ramar som
organisationen sätter upp men samtidigt erbjuds också en möjlighet att välja hur man ska agera utifrån ramarna. Handlingsutrymmet skapas alltså i samspel mellan organisationen och professionen. Socialt arbete inom den offentliga sektorn är till stora delar reglerat av lagar och förordningar samt beroende av lokala politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Trots detta har den enskilda socialarbetaren stor makt att lägga upp sitt yrkesutövande utifrån individuella preferenser, värderingar och handlingsstilar i mötet med klienten. Här finns alltså autonomi och utrymme för att kunna omvandla och anpassa klienternas olikartade behov så att de passar med vad organisationen har att erbjuda (ibid).
5.3 Pastoralmakt
Pastoralmakt är en del i ett maktperspektiv vilket innebär att socialt arbete inte bara handlar om hjälp och stöd utan det ingår även kontroll och makt. Foucaults (1982) begrepp
pastoralmakt innebär att den tidigare maktutövningen utgick från kyrkan vars syfte var att försäkra medborgarnas frälsning i livet efter detta. Pastoralmakten utövades genom kontroll över individen men avsikten var i första hand att hjälpa människor. I dagens samhälle har kyrkans inflytande minskat eller helt förlorat sin makt men Foucault menar att pastoralmakten har spridits till välfärdsstatens hjälpande/vårdande och kontrollerande institutioner (ibid).
31
