STOR PÅVERKAN PÅ VINST PER AKTIE MED NY REDOVISNINGSSTANDARD?

Uppsala Universitet

Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete C

HT 2005

STOR PÅVERKAN PÅ VINST PER AKTIE MED NY REDOVISNINGSSTANDARD?

Författare: Maria Cohen Helene Häggqvist Handledare: Robert Joachimsson

Ventileringsdatum:20060116

Sammandrag

Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes i USA från och med årsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. Vår undersökning, som genomförts med en jämförande ekonomisk utvärderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av vinst per aktie på grund av den uteblivna avskrivningen.

Nyckelord: Redovisning, IFRS3, SFAS 142, Goodwill, Nyckeltal

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DIAGRAM, TABELL OCH FIGURFÖRTECKNING ... 4

1. INTRODUKTION... 5

1.1 Bakgrund... 5

1.2 Problemområde ... 6

1.3 Syfte ... 7

1.4 Avgränsning ... 7

1.5 Uppsatsens disposition ... 7

2. TEORETISK REFERENSRAM ... 8

2.1 SFAS 142 och IFRS 3 ... 8

2.2 Nyckeltal... 10

2.3 Kongruensprincipen... 11

2.4. Den mållösa utvärderingsmodellen ... 12

3. METOD... 13

3.1 Arbetsprocess och tillvägagångssätt ... 13

3.2 Informationsinsamling... 14

3.3 Metodiskt angreppssätt... 14

3.3.1 Ekonomisk utvärderingsmetod ... 15

3.4 Källkritik... 16

4. EMPIRI OCH ANALYS ... 18

4.1 Presentation av koncernerna och analys av standardändringens effekter... 18

4.1.1. Autoliv ... 18

4.1.2 Electrolux... 21

4.1.3 Ericsson ... 24

4.1.4 Swedish Match... 27

4.1.5 Tele2... 29

4.1.6 Volvo ... 32

4.2 Analys via den mållösa utvärderingsmodellen ... 34

5. SLUTSATS ... 38

5.1 Sammanfattande slutsatser ... 38

5.2 Förslag till fortsatt forskning ... 39

KÄLLFÖRTECKNING ... 40

BILAGOR ... 43

Bilaga 1 ... 43

Bilaga 2 ... 44

Bilaga 3 ... 48

Bilaga 4 ... 49

DIAGRAM, TABELL OCH FIGURFÖRTECKNING

Tabell 1.1 Sammanfattning över likheter mellan SFAS 142 och IFRS 3, ... 9

Figur 2.1 Den mållösa utvärderingsmodellen ... 12

Tabell 4.1 Sammanställning av resultat, eget kapital och räntabilitet på E.K ... 19

Tabell 4.2 Sammanställning för Autoliv... 19

Diagram 4.1 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Autoliv ... 20

Figur 4.1 Vinst per aktie för Autoliv ... 20

Figur 4.2 Räntabilitet på eget kapital för Autoliv... 21

Tabell 4.3 Sammanställning av resultat, E.K och räntabilitet på E.K ... 22

Tabell 4.4 Sammanställning för Electrolux... 22

Figur 4.3 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie Electrolux ... 23

Figur 4.4 Räntabilitet på eget kapital ... 23

Tabell 4.5 Sammanställning av resultat, E.K och räntabilitet på E.K ... 24

Tabell 4.6 Sammanställning för Ericsson ... 24

Figur 4.5 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie Ericsson... 25

Diagram 4.3 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Ericsson... 26

Figur 4.6 Räntabilitet på eget kapital ... 26

Tabell 4.7 Sammanställning av resultat, E.K och räntabilitet på E.K ... 27

Tabell 4.8 Sammanställning för Swedish Match ... 27

Diagram 4.4 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Swedish Match ... 28

Figur 4.7 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie Swedish Match ... 28

Figur 4.8 Räntabilitet på eget kapital för Swedish Match ... 29

4.1.5 Tele2 29 Tabell 4.9 Sammanställning resultat, E.K och Räntabilitet på E.K... 30

Tabell 4.10 Sammanställning för Tele2 ... 30

Figur 4.9 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie för Tele2 ... 30

Diagram 4.5 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Tele2 ... 31

Figur 4.10 räntabilitet på eget kapital ... 31

Tabell 4.11 Sammanställning av resultat, eget kapital och räntabilitet på E.K ... 32

Tabell 4.12 Sammanställning för Volvo ... 32

Diagram 4.6 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Volvo ... 33

Figur 4.11 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie Volvo ... 33

Figur 4.12 Räntabilitet på eget kapital för Volvo ... 34

1. Introduktion 1.1 Bakgrund

Sedan årsskiftet 2004/2005 gäller i Sverige den nya redovisningsstandarden kring goodwill, International Financial Reporting Standards IFRS 3, som redovisningsstandard vid företagsförvärv. Den fråga vi ställer oss i denna uppsatts är om svenska koncerners nyckeltal har påverkats av standardändringen. Detta har också visat sig vara intressant för revisionsföretag. Stephan Revay på revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers, ÖPwC, har tagit del av vårt arbete för att se hur den nya standarden har påverkat företags redovisning.

Vår tanke med uppsatsen var från början att undersöka om den nya redovisningsstandarden kring goodwill, IFRS 3, påverkade nyckeltalen och i så fall inom vilka områden. De svenska koncerner som är noterade i USA har sedan 2001 redovisat enligt US GAAP "Statement of financial accounting standards" SFAS 141 och 142, vilket är den amerikanska motsvarigheten till IFRS 3.

Eftersom standardändringen i Sverige gäller från och med 1 januari 2005 har inga årsbokslut ännu gjorts enligt denna standard, därför ändrade vi fokus. Vi beslöt att istället undersöka de koncerner som är verksamma i såväl USA som Sverige och som redovisar enligt både svensk och amerikansk standard.

Vilka målgrupper skulle då kunna ha ett intresse av den eventuella påverkan på nyckeltal som vi vill undersöka? Vår målgrupp är i första hand vanliga konsumenter. Det blir allt vanligare att konsumenten själv får placera en del av sina pensionspengar. Konsumenter är idag, vad vi kallar, vardagsekonomer. Många av konsumenterna har enbart grundläggande insikt i ekonomiska frågor och får måhända svårt att tolka en förändrad information. Vår andra målgrupp är revisionsbyråer, som handhar företags löpande redovisning och årsredovisning. Det är möjligt att en påvisbar tendens hos de noterade koncernerna i USA är överförbar till de koncerner som kommer att redovisa goodwill enligt IFRS3. Att veta om regelverket tenderar att få koncerner att bete sig på ett visst sätt gör möjligen arbetet med den svenska marknaden mer förutsägbart. Vår sista målgrupp är aktieanalytiker. Allt eftersom vi har läst in oss på området har vi förstått att det, på grund av jämförelseskäl, är vanligt att goodwill inte återspeglas i aktieanalytikers modeller . Detta tror vi kan tyda på, trots att aktieanalytiker visserligen är mer insatta än gemene man inom området företagsvärdering, att de kanske ännu inte insett vilken roll goodwill kan spela för ett företags resultat.

2

1

Jansson, Nilsson, Rynell (2004), ”Redovisning av företagsförvärv enligt IFRS innebär omfattande och

2

Jaensson Glenn; Kangas Linda; Nordborg Ulrika (2004); s 38”Goodwill – konverteringen till IFRS 3”,

Göteborgs Universitet, Lundell Katarina; Wickman Malin (2003)”Goodwill – en jämförelse av RR 1:00 och FAS 142”, Göteborgs Universitet

1.2 Problemområde

Införandet av IFRS 3 är en inte helt okontroversiell förändring av redovisningsstandarden i Europa. Diskussionerna har främst handlat om att goodwill fram till förra årsskiftet ansetts vara ett övervärde som moderbolaget betalat vid förvärvet för att få ta del av framtida goda vinster inom en avgränsad tid. Vartefter dessa framtida vinster realiseras har goodwill skrivits av. Detta för att övervärdet inte skall förekomma på två ställen samtidigt i balansräkningen.

Tidigare har man vid förvärvet fastslagit att goodwill skall avskrivas på exempelvis fem år.

Det nya sättet att redovisa goodwill innehåller inte begränsningen till dessa förväntade vinstår som man fastställde vid förvärvet. Istället skall koncernen nedskrivningstesta enheten.

Nedskrivningstestet sker genom att koncernerna uppskattar vilket återvinningsvärde tillgången har, dvs. det högsta värdet av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet

. Nettoförsäljningsvärdet är det värde som kvarstår efter avdrag för försäljningskostnader vid en eventuell försäljning. Nyttjandevärdet är de diskonterade framtida kassaflöden som tillgången kan förväntas generera.

Nya höga vinster kan ersätta de gamla övervinsterna Om koncernen efter ett nedskrivningstest inte anser att värdet på enheten är lägre än vad man tidigare trott behöver ingen nedskrivning göras. Detta innebär att så länge verksamheterna från förvärvet bedöms ha goda vinstmöjligheter i framtiden skall dessa redovisas som goodwill.

Oron har främst handlat om att den nya standarden kan ge ett synbart högre resultat för koncernen utan att den verkliga vinsten egentligen är högre. Även oro över att koncernerna kommer att få en ojämn resultatutveckling har yttrats. Massoud och Raiborn har i sin artikel från Review of Business uttryckt oro över att koncernerna kommer att genomföra stora nedskrivningar av goodwill under år då man ändå visar ett lägre resultat. Stora nedskrivningar leder till att koncernen inte behöver göra nedskrivning på flera år och därmed kan redovisa högre resultat under dessa.

Även Jansson et al diskuterar i en artikel ur Balans 8-9 2004 samma oro över ryckvis stora nedskrivningar efter införandet av IFRS 3.

Detta orosmoment skulle i så fall innebära att redovisningen inte längre ger ”en rättvisande bild”.

3

Öhrings PricewaterhouseCoopers Gruppen AB (2005) ”Företagsvärdering – översikt av området baserat på

4

Öhrings PricewterhouseCoopers Gruppen AB (2005) s.12

5

Lönnqvist, Rune; ,”Årsredovisning i koncerner”, (Lund; Studentlitteratur 2005) s34ff

6

Massoud, Marc F; Raiborn, Cecily A (2003),”Accounting for goodwill – are we better of?” Review of business, Vol 24 Issue 2, s7, s26

7

Jansson, Nilsson, Rynell (2004), s28-33

1.3 Syfte

Syftet är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat, i USA verksamma, svenska koncerners resultat och nyckeltal. Detta gör vi för att kunna förutsäga hur den svenska marknaden kommer att påverkas när nu IFRS 3 införs här.

Vår hypotes är att koncerner med en stor redovisad goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen än koncerner med en liten redovisad goodwillpost i förhållande till eget kapital.

1.4 Avgränsning

Vi har valt att studera koncerner som är noterade på såväl stockholmsbörsen som den amerikanska börsen och har varit så under hela undersökningsperioden 2000-2003. Vi studerar enbart IFRS 3 med avseende på förändringen av redovisningen av goodwill - inte hela regelverket – och avgränsar oss till att inte behandla negativ goodwill. SFAS 141 behandlar själva förvärvstidpunkten medan SFAS 142 behandlar tiden därefter. Vi har därför valt att avgränsa oss till att behandla SFAS 142 och redan befintlig goodwill.

1.5 Uppsatsens disposition

Kapitel två behandlar vår teoretiska referensram – den forskning som är relevant för vår

frågeställning. Kapitel tre behandlar metodiska angreppssätt och hur vi har genomfört

insamlandet av underlaget till undersökningen. Här diskuterar vi också validiteten och

reliabiliteten på det insamlade materialet. I kapitel fyra presenterar vi kortfattat de koncerner

som utgör vårt empiriska material samt kopplar de nyckeltal vi tagit fram till vår analys,

vilken är baserad på det insamlade och bearbetade empiriska materialet. I kapitel fyra

diskuterar vi även vilka brister som kan förekomma i vår studie för koncernerna var för sig. I

kapitel fem presenterar vi de slutsatser som vi dragit baserat på den undersökning vi

genomfört och presenterar förslag på fortsatt forskning.

2. Teoretisk Referensram 2.1 SFAS 142 och IFRS 3

I Europaparlamentets och Europarådets förordning (EG) nr 1606/2002 understryks vikten av att utveckla en enda uppsättning globala redovisningsstandarder.

Införandet av IFRS 3 innebär att International accounting standard boards (IASB) standarder i stort sätt överrensstämmer med motsvarande standarder i USA.

Från och med den 1 januari 2002 tillämpas nya redovisningsregler i USA. Den förändring som vi behandlar är SFAS 142, vilken tar upp hur goodwill och immateriella tillgångar som uppstått genom företagsförvärv efter den 30 juni 2001 ska redovisas. Goodwill och immateriella tillgångar skall fortsättningsvis redovisas separat. Goodwill skall inte längre avskrivas och skall dessutom redovisas till ”fair value”.

Det fanns ett behov av ett nytt regelverk för immateriella tillgångar då dessa tillgångar stod för en allt större del av samtliga tillgångar i ett företag, därför tillkom regelverket SFAS 142.

I Sverige gäller från och med den 1 januari 2005 nya harmoniserade internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS) för upprättandet av koncernredovisningar i noterade företag. Förändringen i Sverige föranleddes av att redovisningsstandarder harmoniserades inom hela EU. Av dessa redovisningsstandarder behandlar vi enbart IFRS 3.

SFAS 142 och IFRS 3 behandlar hur den finansiella rapporteringen ska utformas vid rörelseförvärv. För Sveriges del är standarden mer långtgående jämfört med tidigare regler.

För båda standarderna gäller högre krav än tidigare på identifieringen av förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser. De identifierbara tillgångarna ska redovisas separat.

Exempel på immateriella tillgångar som tidigare inte separerats men som nu ska separeras är t.ex. marknadsrelaterade som varumärken, domännamn och unikdesign;

kundrelaterade som kundregister, kundavtal och framtida order; konstrelaterade som upphovsrättigheter till musik, böcker, film mm; kontraktsbaserade som licenser, royaltyavtal, bygglov, franchiseavtal mm

.

Gemensamt för SFAS 142 och IFRS 3 är att i det tidigare regelverket som dessa ersatte antogs att immateriella tillgångar hade en begränsad ekonomisk livslängd. Det finns immateriella tillgångar som har en begränsad livslängd och dessa kommer även fortsättningsvis att avskrivas. De övriga immateriella tillgångarna samt goodwill kommer att genomgå ett impairmenttest, i svensk standard kallad nedskrivningstest, minst en gång per år.

8 http://europa.eu.int (2005-1128)

9 Jansson, Nilsson, Rynell (2004), s28-33

10 Financial Accounting Standars Board (2001). Statement of Financial Accounting Standards No. 142, s 7, s10

11 http://www.fasb.org (2005-11-05)

12 FAR förlag (2005), (Stockholm Far förlag) s3

13 http://www.fasb.org (2005-11-05)

14 Deloitte ”Nya internationella regler för redovisning av företagsförvärv. En guide till IFRS 3, s7, Se bilaga 1

15 FASB (2001) s11, Deloitte s3ff

Den goodwill som uppstod vid rörelseförvärvet ska fördelas på en eller flera kassagenererande enheter. Exempel på sådana är dotterbolag och divisioner. När sedan goodwill ska nedskrivningstestas jämförs återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten med det redovisade värdet inklusive goodwill som kan härledas till enheten. Om återvinningsvärdet är större än det redovisade värdet behöver ingen nedskrivning göras.

Idag är upplysningskravet vid företagsförvärv betydligt större än tidigare och innebär att köparen, dvs. det företag som får det bestämmande inflytandet, ska identifieras.

Förvärvstidpunkt ska framgå, anskaffningsvärdet och vad som ingår i förvärvet ska också framgå. En beskrivning av faktorer som bidragit till att goodwill uppkommit ska finnas i upplysningarna.

Företag ska lämna sådana uppgifter att de som läser finansiella rapporter ska kunna bedöma eventuella vinster, förluster, korrigeringar och justeringar som berör förvärv gjorda under innevarande räkenskapsår eller gjorda under tidigare räkenskapsår. Det ska också framgå om goodwill har förändrats.

Att överensstämmelsen är stor framgår av sammanställningen över de två regelverkens likheter i tabell 1.1 nedan.

Tabell 1.1 Sammanfattning över likheter mellan SFAS 142 och IFRS 3,

SFAS 142 IFRS 3

Goodwill och immat. tillgångar separeras Goodwill och immat. tillgångar separeras Ingen av skrivning på goodwill Ingen av skrivning på goodwill

Fair value Verkligt värde

Avskrivning på immateriella tillgångar som har begränsad ekonomisk livslängd

Avskrivning på immateriella tillgångar som har begränsad ekonomisk livslängd

Reporting unit Kassagenererande enheter

Impariment test Nedskrivningstest

16 FASB (2001), s15, Deloitte s11

17 Deloitte s5, s10

18 Deloitte s9

2.2 Nyckeltal

Nyckeltal används för att beskriva vad som hänt i ett företag under en viss period. De används även för att kunna göra jämförelser mellan olika företag.

Vi använder oss av två nyckeltal:

vinst per aktie samt räntabilitet på eget kapital.

Två typer av underlag är direkt kopplade till den framtida utdelningstillväxten, framtida vinst och utdelningsandel. Vinst per aktie används för att bestämma utdelningsandelen i företagen. Utdelningsandelen, eller utdelningsprocenten, beräknas som utdelning dividerat med vinst per aktie. Företagen brukar ha en utdelningspolicy där en viss andel av vinst per aktie skall delas ut till aktieägaren, vanligtvis 1/3 av vinst per aktie.

Vi använder oss av nyckeltalet vinst per aktie dels eftersom ”Årets resultat” är en av beståndsdelarna i uträkningen, dels eftersom det bestämmer utdelningsandelen och därmed kan påverka utdelningen i koncernen. En gissning är att koncernernas utdelning kan komma att påverkas då de med den nya redovisningsstandarden kommer att redovisa ett högre resultat. I vår undersökning kommer vi inte att ta ställning till detta eftersom vi enbart behandlar standardändringen på den amerikanska marknaden. Koncernerna justerar i en not i sina svenska årsredovisningar för att visa redovisningen enligt den amerikanska standarden. Detta innebär dock inte att resultatet som ligger till grund för att fastställa utdelningen i Sverige påverkas, då det ännu bara är en justering.

Räntabilitet på eget kapital, R.ek, visar hur företaget förräntat ägarnas kapital.

Sven- Erik Johanssons modell kring räntabilitet på eget kapital tar upp resultat efter räntekostnader dividerat med eget kapital.

Dag Smiths modell använder årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital. Vi har valt att använda oss av Dag Smiths modell då vi är ute efter att mäta förändringen i nyckeltalen efter standardändringen. Dag Smith nämner att det finns ett tekniskt problem med vilken tidpunkt som nämnaren återspeglar. Han menar att ett genomsnitt av det egna kapitalet därför är bättre.

Vid vår typ av undersökning är ett genomsnittligt eget kapital enligt vår mening mer lämpligt att använda.

Tabell 2:1 Nyckeltal

Källa: Haskel, (2000), Smith, (2002)

19 Smith, Dag “Resultat, Kapital och Kassaflöde”( Lund; Studentlitteratur 2002) s120f

20 Haskel, Anders, “Lär dig tolka och förstå årsredovisningar”(Stockholm2000) s79

21 Haskel (2000), s62

22

Johansson, ”Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt”, (Lund; Studentlitteratur 1995) s25ff

23

Smith (2002), s122

24Haskel (2002) s60, Smith (2002) s122

Vinst/aktie = Årets resultat/antal aktier

Räntabilitet på eget kapital = Årets resultat/Genomsnittligt eget kapital

2.3 Kongruensprincipen

För att kunna påvisa hur standardändringarna SFAS 142/IFRS 3 påverkar/kommer att påverka företagens redovisning av resultatet och därmed det egna kapitalet samt vinst per aktie hänvisar vi till kongruensprincipen, se tabell nedan. Kongruensprincipen visar på hur alla förändringar av eget kapital går via resultatet, vi bortser här från nyemissioners och utdelningars påverkan på det egna kapitalet.

Då alla förändringar i det egna kapitalet enligt kongruensprincipen går via resultatet, och därmed påverkar räntabilitet på eget kapital, är detta nyckeltal intressant att studera.

Om räntabiliteten på eget kapital har påverkats av att företaget redovisar ett högre resultat (genom att goodwillavskrivningarna har tagits bort), påverkar det även det utgående egna kapitalet, se nedanstående ekvation i tabell 2.2.

Som tidigare nämnts är vår hypotes att koncerner med en stor redovisad goodwillpost påverkas mer av standardändringen än koncerner med en liten redovisad goodwillpost. Vårt antagande är att en liten redovisad goodwillpost har mindre resultatpåverkan då det är en mindre avskrivning som upphör i och med standardändringen än vid en större redovisad goodwillpost.

Tabell 2:2 Ett sätt att uttrycka kongruensprincipen

Källa: Smith (2005)

Tabell 2:3 Ett annat sätt att uttrycka kongruensprincipen

Källa: Smith (2005)²⁷

25Smith Redovisningens språk” (företagsekonomiska institutionen, Uppsala,2005), s87

26Smith (2005), s86

27Smith (2005), s86

IB EK + årets resultat + nyemission – utdelning = UB EK

Årets resultat = UB EK - IB EK – nyemission + utdelning

2.4. Den mållösa utvärderingsmodellen

Vår undersökning har förutom ekonomisk utvärderingsmetod även genomförts med hjälp av analys via den ”mållösa utvärderingsmodellen” i en kvantitativ, jämförande metod. Den mållösa utvärderingsmodellen används för att fokusera utvärderingen på insatsens resultat i stället för fokus på insatsens mål. Den lägger inget värde i vilket mål insatsen har utan fokuserar enbart på vilket resultat som har uppnåtts. Om den mållösa utvärderaren inte har någon förkunskap om mål och effekter anser Vedung att det är större chans att resultatet inte är styrt – vad som är effekt och vilket som är bieffekt är ointressant för utredaren om än inte för beställaren.

Figur 2.1 Den mållösa utvärderingsmodellen

Resultat

Resultat Samband?

Insats

Resultat

Vår förhoppning är att denna modell kan hjälpa oss att fokusera väl på de effekter som standardändringen har medfört och därmed undvika att fastna i resonemang kring insatsens mål. Hur väl denna modell fungerar tillsammans med en ekonomisk utvärderingsmetod vet vi däremot inte.

28 Vedung, Evert; ”Utvärdering i politik och förvaltning” (Lund, Studentlitteratur,1998), s69

29Vedung, Evert; (1998), s69

3. Metod

3.1 Arbetsprocess och tillvägagångssätt

Uppsatsen är en jämförande analys före och efter byte av redovisningsstandard – en utvärdering där fokus ligger på resultatet av och inte på målet med insatsen SFAS142/IFRS3.

Steg ett i vår arbetsprocess var att läsa in oss på området för att få tillräckligt med bakgrundskunskap inom det ämne som vi har valt att behandla. Vi gjorde härnäst en rad avgränsningar för att begränsa omfattningen av ämnesområdet. Nästa steg var att fastställa syftet med uppsatsen och den frågeställning vi ville besvara. Utifrån detta beskrev vi sedan på ett övergripande sätt de standarder som behandlas i uppsatsen för att skapa en teoretisk referensram relevant för ämnet. Vi fastställde vilka koncerner som är noterade på såväl den amerikanska som den svenska börsen och vilka av dessa som redovisar enligt US GAAP, vilket gav oss ett naturligt urval av koncerner.

Vi har konsekvent valt alla siffror utifrån det justerade resultatet enligt US GAAP och före full utspädning. Full utspädning, eller som det egentligen heter "full potentiell utspädning", innebär det totala antal aktier som skulle finnas i företaget om alla som har möjlighet till det skulle verkställa sin rätt till konvertering av skuldebrev, utnyttjande av teckningsoptioner, inlösen av t.ex. optionsprogram och liknande

. Anledningen till att vi valt att redovisa siffrorna före full utspädning är att endast enstaka koncerner har redovisat siffror efter full utspädning medan flertalet har redovisat siffror före full utspädning. Sammantaget behandlas sex koncerner i vår undersökning: Autoliv, Electrolux, Ericsson, Swedish Match, Tele2 och Volvo. Vi har valt bort koncernerna ABB, AstraZeneca, Nokia och Stora Enso då dessa företag inte redovisar enligt svensk redovisningsstandard. Dessa koncerner kunde av denna anledning inte jämföras med övriga och föll därför naturligt bort under urvalsprocessen.

Trots att vi enbart använt oss av siffror enlig US GAAP har vårt urval av koncerner alltså styrts av vilka koncerner som redovisar enlig svensk standard. Dessa sex koncerner kommer att vara möjliga att undersöka igen när IFRS 3 till fullo har implementerats i det svenska redovisningssystemet.

För att undersöka uppsatsens hypotes att koncerner med en stor redovisad goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen samlade vi in sekundärdata från årsredovisningar i form av siffror från de utvalda koncernerna. En del av den insamlade sekundärdatamaterialet bearbetades för att få fram de nyckeltal vi var intresserade av. Även primärdata i form av intervjusvar insamlades. Slutligen analyserades materialet för att se om någon slutsats kunde fastställas och om resultatet i så fall kunde generaliseras.

30

Mejlkontakt;

3.2 Informationsinsamling

Sekundärdata är sådana data som redan är insamlade. Den kan antingen användas direkt eller bearbetas ytterligare

. Vi har samlat in sekundärdata genom att söka i Disa och Libris efter litteratur, databaser för artiklar i tidskrifter, årsredovisningar och annat material som exempelvis uppsatser från andra universitet via Internet. Sökorden vi använt oss av är SFAS 142, goodwill, nedskrivning och avskrivning. Vi hittade bland annat en artikel av Marc F Massoud et al Accounting for goodwill – are we better of?, Jansson et al Redovisning av företagsförvärv enligt IFRS 3 innebär omfattande och väsentliga förändringar och ett flertal studentuppsatser, varav några nämns under nästa avsnitt. I själva undersökningen består insamlad sekundärdata till största del av siffror från koncernernas årsredovisningar.

Primärdata, det vill säga sådan data som vi själva tagit fram, fick vi fram genom att intervjua Stephan Revay, manager inom Corporate Finance hos Öhrings PricewaterhouseCoopers i Stockholm. Intervjun genomfördes på deras kontor i Bonnierhuset i Stockholm i slutet av december 2005. Syftet med intervjun var att få hjälp med att utveckla vår ekonomiska utvärderingsmetod vad gäller goodwill. Utöver denna intervju har vi, via mejl, varit i kontakt med aktieanalytiker samt representanter för koncernerna där så behövts.

3.3 Metodiskt angreppssätt

Det finns ett flertal kvalitativa uppsatser skrivna inom området som utförligt beskriver den utveckling som förutsägs ske inom detta redovisningsområde före konverteringen. Vi vill bland annat nämna följande uppsatser: Goodwill – en jämförelse av RR 1:00 och FAS 142, Göteborgs Universitet (2003); Goodwill – konverteringen till IFRS 3, Göteborgs Universitet (2004); IFRS 3 – den nya goodwillredovisningen, Luleå tekniska universitet (2005) som genom att samla in primärdata från revisorer och företag genomför tre separata kvalitativa studier.

De intervjuade revisorerna i dessa uppsatser har befarat att företagen kommer att genomföra nedskrivning av goodwill i första hand under lågkonjunkturer.

Stephan Revay instämmer till detta i vår intervju med honom. ”Koncernerna kan välja att ta en stor smäll på en gång och sedan inte behöver nedskriva på en längre tid”

. Han har också funderingar kring om nyckeltal som exempelvis vinst per aktie kommer att påverkas

. Enligt vår mening var det därför intressant att försöka klarlägga om det som befarats ännu har inträffat. Detta har vi gjort genom att koppla vår undersökning till de redan nämnda uppsatserna.

31

Eriksson & Wiedersheim – Paul; ”Att utreda och rapportera” (Stockholm 1987)

32 Johansson, Kristina; Pettersson, Anna Karin, ”Goodwill – en jämförelse av RR 1:00 och FAS 142”, (2003);

Jaensson, Glenn; Kangas Linda; Nordborg, Ulrika, ”Goodwill – konverteringen till IFRS 3”, (2004) Karlsson, Johan; Ranneberg, Magnus; ”IFRS 3 – den nya goodwillredovisningen”, (2005)

33

Revay, Stephan; ÖPwC, Intervju 2005-12-21

34 Revay, Stephan;

ÖPwC

3.3.1 Ekonomisk utvärderingsmetod

Vi har valt att använda oss av två nyckeltal, vinst per aktie samt räntabilitet på eget kapital.

Räntabiliteten på eget kapital skulle relateras till branschindex men detta var inte genomförbart

Räntabiliteten på eget kapital presenteras därför endast som en trendlinje för varje koncern utan ytterlig jämförelsepunkter. Förutom dessa två nyckeltal har vi har vi valt att använda oss av en hypotetisk vinst/aktie. Detta har vi gjort för att kunna jämföra hur vinst per aktie hade utvecklats utan standardändring. För att få en uppfattning om goodwillpostens storlek tittar vi på dess storlek i förhållande till det egna kapitalet. Enligt Stephan Revay är detta en bra metod att uppskatta en goodwillpost på

.

Uträkningarna av räntabilitet på eget kapital och vinst per aktie har gjorts enligt formlerna i rutan nedan.

Ett exempel på hur uträkningen gått till är att i täljaren återfinns resultatet för år 2000 och i nämnaren ett genomsnitt av det egna kapitalet för 1999 och 2000. På samma sätt har uträkningarna gjorts för de resterande åren med respektive resultat samt genomsnittligt eget kapital.

Vi har vid uträkning av hypotetisk vinst per aktie dragit ifrån avskrivningarna från resultatet för de år då inga avskrivningar skett, det vill säga. för år 2002 och 2003.

Uträkningarna för vinst/aktie hypotetisk går att se i bilaga 2. Electrolux och Ericsson verkliga vinst per aktie har beräknats genom att årets vinst har dividerats med antal aktier för året.

Dessa beräkningar går också att se i bilaga 2. Övriga koncerners verkliga vinst per aktie är tagna direkt från respektive koncerns årsredovisning. Ett av företagen, Autoliv, rapporterar i sin årsredovisning i amerikanska dollar (USD). För att samtliga företags siffror skall vara i svenska kronor (SEK) har vi därför räknat om USD till SEK, se även här bilaga 2. Antal aktier varierar mellan åren och enligt Stephan Revay skall inte ett medeltal användas eftersom vi gör en tidsserie för varje koncern

.

Vi har kontaktat ett antal aktieanalytiker om det finns en uppfattning om när en förbättring av vinst per aktie kan sägas vara stor. Vi har dock inte lyckats få fram siffror på någon sådan. Enligt Claes Ahrel, aktiestrateg hos Länsförsäkringar, används inte måttet på detta sätt utan han analyserar istället marknadens förväntningar på branschen. En annan indelning än branschindelning kan enligt Ahrel ge en missvisande bild

. Då vårt underlag är begränsat kan vi inte göra en branschundersökning på det sätt som Ahrel menar då det är

35

Se bilaga 4 för utförligare förklaring i vårt Etiska dilemma

36

Revay, Stephan; ÖPwC, 2005-12-21

37

Revay, Stephan; ÖpwC (2005-12-21)

38

Ahrel Claes, aktiestrateg, Länsförsäkringar, Mejlkontakt, 2006-01-03

Räntabilitet på eget kapital = Årets resultat/Genomsnittligt eget kapital

Vinst/aktie = Årets resultat/antal aktier

alltför få koncerner per bransch i vår undersökning. Därför har vi valt att i första hand se till om det finns någon koppling mellan förändring i vinst per aktie och storleken på goodwillposten. Eftersom vår undersökning har representanter från fyra branscher, telefonkommunikationsbranschen, tobak, kapitalvaror och transportmedelsindustribranschen är det svårt att enbart titta på de koncerner som är från samma bransch.

I den mållösa utvärderingsmodellen grupperar vi först koncernerna i två grupper vad gäller standardändringens påverkan på deras vinst per aktie: Grupp ett, ”stor förbättring av vinst per aktie” omfattar mellan 13 -740 procents förbättring, grupp två ”liten förbättring av vinst per aktie”, omfattar mellan 0 - 12,99 procents förbättring. Dessa procentsiffror har vi kommit fram till genom att se på den verkliga resultatförbättringen efter standardändringen i jämförelse med ett hypotetiskt resultat under året 2002 och 2003.

Vidare grupperar vi koncernerna i två grupper. Detta gör vi genom att räkna ut 2002 och 2003 års goodwill i förhållande till det egna kapitalet, för uträkning se bilaga 2. Vi analyserar om storleken på goodwillposten har inverkan på koncernens vinst per aktie. De två grupperna har vi kallat ” Stor goodwillpost i förhållande till eget kapital”, samt ”Liten goodwillpost i förhållande till eget kapital”. Den först gruppen, ” Stor goodwillpost i förhållande till eget kapital”, omfattar koncerner med ett förhållande mellan goodwill och eget kapital på mellan 50 – 100 procent. Den andra gruppen, ”Liten goodwillpost i förhållande till eget kapital”, omfattar koncerner med ett förhållande mellan goodwill och eget kapital på mellan 0 - 49,99.

3.4 Metod och Källkritik

Tendens är ett kriterium som är relevant när man tittar på om materialet som analyseras är

”färgat” på något sätt

. Koncernledningar kan ha anledning till att försöka dölja sådana uppgifter som skulle kunna påverka exempelvis aktiekursen negativt. De senaste årens redovisningsskandaler i såväl USA med Enronskandalen som Sverige med Skandiaskandalen är exempel på sådana händelser.

Vi undersöker om nyckeltalen skiljer sig åt märkbart före och efter standardändringen, vilket genomförs på samma sätt i samtliga koncerner. För oss är siffrorna enbart av intresse för att kunna jämföra koncernerna före införda förändringar med efter införda förändringar.

Enligt vår mening påverkar inte en eventuell tendens vare sig validiteten eller reliabiliteten.

Tendens kan också vara omedveten så att man omformar intrycken till att passa de egna värderingarna

. Detta skulle kunna vara fallet hos dem som behandlar den lämnade informationen, alltså vi uppsatsförfattare. Vi som behandlar materialet har gjort det utifrån vår egen fattningsnivå vilket skulle kunna innebära att vi under något delmoment av vår undersökning missförstått eller gjort en felaktig beräkning eller bedömning av någonting. Vi

39

Eriksson & Wiedersheim – Paul;(1987), s71

40

Thurén, ”Orientering i källkritik” (Uppsala, Statsvetenskapliga institutionen,1994), s70ff

har dock hela tiden vinnlagt oss om att vara så metodiska och noggranna som möjligt.

Eventuella misstag från vår sida är helt omedvetna. Vid analysen kan vår indelning av koncernerna, som beskrevs under punkt 3.3, möjligen kritiseras för ett visst godtycke. Vad som räknas som mycket eller litet är en tolkningsfråga. Vi är medvetna om problemet och kommer att ta hänsyn till detta i vår analys av materialet.

I vårt fall kommer siffrorna som vi bearbetat från de stora revisionsföretagen PWC, Deloitte och KPMG vilket vi anser vara en säker källa med väl insatta informationslämnare, dock går det inte att helt avfärda att en viss tendens i uppgifterna kan förekomma. Det är svårt att hitta en helt opartisk källa

Samtidskrav är ett annat kriterium som man brukar ta ställning till vid bedömning av källor. Här tittar man på hur ”färsk” informationen som analyseras är

. Den information som finns i en årsredovisning representerar händelser som skett under året. Vi har ansett att den informationen varit tillfredsställande ut ett källkritiskt perspektiv vad gäller samtidskravet.

Beroendekriteriet är det tredje kriteriet man tar ställning till – är uppgifterna från oberoende källor. Vår bedömning är att alla årsredovisningar för koncernerna uppfyller detta kriterium. Vad gäller facklitteratur som Anders Haskels Lär dig tolka och förstå årsredovisningar där information om bland annat beräkningsmetoder för nyckeltal återfinns uppfyller även det beroendekriteriet. Kurslitteraturen som Dag Smiths Resultat, kapital och kassaflöde och Rune Lönnqvists Årsredovisning i koncerner är skrivna av lärare på företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet. Därmed kan det föreligga en risk att beroendekriteriet inte är uppfyllt. Därför har vi valt att komplettera med Sven Erik Johansson, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt.

Vi har dessutom valt att koppla vår undersökning till uppsatser skrivna på andra företagsekonomiska institutioner än Uppsala Universitets: Göteborgs Handelshögskola samt Luleå Tekniska Högskola

På Stockholmsbörsen finns många fler koncerner noterade än de sex som vi har undersökt. Något som kan vara en svaghet är att det är svårt att generalisera resultatet med enbart ett fåtal objekt. Vår studie behandlar sex koncerner vilket kan vara i minsta laget för att resultatet som framkommer skall kunna generaliseras. Ett resultat i en undersökning som omfattar ett fåtal företag eller företag i en enskild bransch kan visa sig vara ett isolerat fenomen för just de företagen/den branschen.

Något som kan vara en styrka är att ha koncerner som representerar ett flertal branscher och inte endast ur en bransch. Ett eventuellt resultat som är genomgående, oavsett branschtillhörighet, kan tyda på att en faktisk tendens föreligger. Vår studie har som tidigare nämnts representanter från fyra branscher vilket alltså skulle kunna ses som en styrka. Men då

41

Thurén. (1994), s71

42

Eriksson & Wiedersheim –Paul (1987), s78

våra sex undersökningsobjekt är utspridda över fyra olika branscher kan det vara svårt att uttala sig om vårt resultat är representativt för just den branschen då den i det flesta fall endast representeras av en koncern . Vi hoppas ändå att en eventuell trend är möjlig att överföra till de svenska koncerner som redovisat enligt den nya standarden IFRS 3 i Sverige under 2005.

4. Empiri och analys

4.1 Presentation av koncernerna och analys av standardändringens effekter

Vi kommer nedan att presentera vinst per aktie före och efter standardändring, antal aktier, räntabilitet på eget kapital, hypotetisk vinst per aktie, avskrivning på goodwill och goodwill, resultat före och efter standardändring, eget kapital före och efter standardändring.

Koncernernas siffror använder vi sedan för att ta fram diagram och figurer över förändringarna före och efter standardändringen. Vi har själva räknat ut räntabilitet på eget kapital samt hypotetisk vinst per aktie för alla sex koncerner, dubbelkontrollerat samtliga siffror samt gjort justeringar där vi upptäckt fel. Misstag utöver detta är helt omedvetna från vår sida. Övriga sifferuppgifter kommer från respektive koncerners årsredovisningar. Även i dessa kan felaktigheter förekomma vilket vi inte har haft möjlighet att kontrollera. Ur ett källkritiskt perspektiv kan detta vara en svaghet.

4.1.1. Autoliv

Autoliv Inc. grundades 1997 genom en sammanslagning mellan Autoliv AB Sverige och Morton ASP. Autoliv AB Sverige har sedan 1950-talet varit pionjärer inom säkerhetsbältes teknologi medan Morton var pionjärer inom airbag. Idag är koncernen världsledande inom bilsäkerhet och har cirka en tredje del av säkerhetsbältesmarknaden och cirka 50 procent av airbag marknaden. Under 1994 noterades Autoliv på Stockholmsbörsen och 1996 på den amerikanska börsen.

I enlighet med US GAAPs standarder gjorde Autoliv vid övergången till SFAS 142 under 2002 två nedskrivningskontroller och kom till slutsatsen att goodwill värdet inte hade sjunkit. Inte heller under 2003 behövdes goodwill nedskrivas. Alla siffror i årsredovisningarna för Autoliv är skrivna i dollar. Vi har översatt den amerikanska dollarkursen (USD) till den svenska kronkursen (SEK) efter kurs

från Forex.

. På omstående sida följer en sammanställning av Autolivs resultat, eget kapital, räntabilitet, vinst per aktie, antal aktier, avskrivning på goodwill samt goodwill.

43

http://www.autoliv.se/ (2005-11-29)

44

Forex Info Center (2005-11-28)

Tabell 4.1 Sammanställning av resultat, eget kapital och räntabilitet på E.K

1999 2000 2001 2002 2003 Resultat före (miljoner kronor) 1626.6 515.3 1622.2 1993.3 Eget kapital (miljoner kronor) 16668.4 18417.2 20215.7 18394.7 17839.2

Räntabilitet på EK (%) 9.3 2.7 8.4 11

Källa: Autoliv Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003

Tabell 4.2 Sammanställning för Autoliv

2000 2001 2002 2003

Vinst/aktie 16.1 5.3 16.5 20.9

Vinst/aktie (hypotetisk) 5.3 (10.6) 15.04

Antal aktier (miljoner) 100.9 98 98 95.4

Avskrivning (miljoner kronor) 594.9 471.1 147.4

Goodwill (miljoner kronor) 16255.5 18161.1 13465.1 11373.4

Källa: Autoliv Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003

Som exempel på hur standardändringen skulle kunna slå ser vi på resultatet för 2001 och hur det skulle förändras om en avskrivning inte hade genomförts: Om standardändringen varit helt implementerad vid denna tidpunkt skulle resultatet nästan ha fördubblats förutsatt att ingen nedskrivning genomförts, resultatet var 515,3 och avskrivningarna 471,1

. Vinst per aktie hade i detta fall uppgått till hypotetiska 10,06 istället för den faktiska 5,3. En stor goodwillpost har här genererat en stor avskrivning på goodwill vilket också resulterat i ett lägre resultat då standardändringen ännu inte gäller. En sådan tydlig effekt skulle också kunna ses hos företag i Sverige när väl IFRS 3 är fullt implementerad.

Som tidigare nämnts jämför vi tiden före förändringen med tiden efter. Detta gör vi genom att från och med 2002, som är det första året där hela året omfattas av standardändringen, ta fram en hypotetisk vinst/aktie som om standardändringen inte hade genomförts. Resultat och avskrivning för 2002 uppgick till 1622,2 och 147,4 och standardändringen bidrog till en förbättring av årets resultat med 9,9 procent. Påverkan på vinst per aktie blir inte lika tydlig under 2002 som för 2001; hypotetiska 15,04 mot den faktiska 16,5 vilket motsvarar en procentuell förbättring på 7,3.

I figur 4.1 på omstående sida ser vi att den verkliga vinsten per aktie under åren 2002 - 2003 förbättras, vilket sammanfaller med att avskrivningar på goodwill inte längre genomförs.

Vi kan inte säkert fastslå ett kausalt samband men om detta är något som även förekommer hos de andra företagen kan det vara fråga om en tendens.

Goodwill kommer att spela en allt större roll i framtiden eftersom den inte avskrivs löpande. Därigenom kommer posten att kvarstå eller vid nyförvärv att öka så länge som koncernen inte gör nedskrivningar. Aktieanalytiker som tidigare inte tagit hänsyn till goodwill

46

Autoliv Årsredovisning (2000), s23, (2001), s26, (2002), s29, (2003), s26

47

Autoliv Årsredovisning (2000), s23, s28 (2001), s26, s32 (2002), s28, s35 (2003), s35, s57

48

Se uträkning i bilaga 2

måste börja redovisa även för dessa poster annars sprider de en icke rättvisande bild om företaget till blivande investerare.

Diagram 4.1 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Autoliv

Diagram 4.1 ovan illustrerar förhållandet mellan det egna kapitalet och goodwillposten. Vi ser att Autoliv har en stor goodwillpost i jämförelse med det egna kapitalet. Vi ser också att förhållandet håller på att förändras under tidsperioden, goodwillposten minskar. Vi vet att goodwill inte längre skrivs av och att ingen nedskrivning har gjort under perioden men vi kan inte förklara vad denna minskning beror på. Denna fråga ligger dock utanför uppsatsens område.

Figur 4.1 Vinst per aktie för Autoliv

0 5 10 15 20 25

2000 2001 2002 2003

Vinst per aktie verklig Vinst per aktie hypotetisk

I figur 4.1 är det svårt att se hur standardändringen kommer att slå fortsättningsvis eftersom uppgifter för 2003 saknas. Dock kan vi ana att kurvorna kommer att distansera sig från varandra i fortsättningen. Under den tidsperiod vi granskar, 2000-2003, inträffade terroristhandlingen 11 september då flygplan flög in i World Trade Center i New York.

Omvärldshändelser kan påverka validiteten och vi vet att just denna händelse påverkade den amerikanska valutan då USD sjönk i förhållande till SEK

. Autoliv presenterar sina

49

Autoliv utgår från det amerikanska redovisningssystemet. Det har därför inte varit möjligt att få fram en siffra för avskrivningar för 2003 vilket innebär att denna tabell inte är komplett.

50 Mejl kontakt Forex infocenter 2005-11-28 0%

20%

40%

60%

80%

100%

2000 2001 2002 2003

Goodwill Eget kapital

årsredovisningar i USD och eventuella tendenser som vår undersökning visar kan vara kontaminerade av denna händelse. Dollarn hade en toppnotering under 2001 för att sedan stadigt sjunka i värde. Vi har därför valt att ta med valutakursens eventuella inverkan på alla siffror i tabellen. Den tendens till högre vinst per aktie, som ses i figur 4.1 under 2002, skulle alltså kunna vara betydligt starkare eftersom dollarn sjönk i värde gentemot den svenska kronan. Under åren 2000 – 2003 var dollarkursen som lägst under 2003.

Figur 4.2 Räntabilitet på eget kapital för Autoliv

0 2 4 6 8 10 12

2000 2001 2002 2003

I figur 4.2 ser vi att ”dippen” kommer samma år som i figur 4.1. En del av effekten anser vi beror på standardändringen. Enligt kongruensprincipen påverkas räntabiliteten på det egna kapitalet av den resultatförbättring som uppkommer vid standardändringen. En vardagsekonom kan tolka den stigande räntabilitet på eget kapital som om att de får bättre avkastning på sin investering. Detta skulle kunna leda till krav på ökad utdelning trots att koncernen egentligen inte går bättre.

4.1.2 Electrolux

Electrolux grundades för mer än 90 år sedan av Axel Wenner-Gren. Electrolux har sedan starten växt till att bli en global koncern som idag verkar inom kapitalvaror för konsumeter för inomhus- och utomhusbruk.

Koncernen är världsledande inom dessa områden och säljer cirka 55 miljoner konsumentprodukter i mer än 150 länder.

Electrolux noterades på såväl Stockholmsbörsen som på Nasdaq 1979, under 2005 valde koncernen att avnoteras från Nasdaq.

Under det andra halvåret 2001 gjordes en nedskrivning av goodwill med 195 miljoner.

I december 2002 konstaterades att ingen nedskrivning var aktuell i samband med den årliga prövningen

, och inte heller för 2003 ansågs det att någon nedskrivning var nödvändig.

Vi

51

http://www.electrolux.com (2005-11-29)

52

Electrolux Årsredovisning (2003), s1

53

Mejl kontakt med Michael Andersson Electrolux (2005-11-28)

54

Electrolux Årsredovisning (2003), s55

55

Electrolux Årsredovisning (2002), s55

presenterar nedan en sammanställning av Electrolux resultat, eget kapital, räntabilitet, vinst per aktie, antal aktier, avskrivning på goodwill samt goodwill.

Tabell 4.3 Sammanställning av resultat, E.K och räntabilitet på E.K

1999 2000 2001 2002 2003 Resultat (miljoner kronor) 4864 3683 5308 4881 Eget kapital (miljoner kronor) 25213 26110 27721 27580 27348

Räntabilitet på EK (%) 18.9 13.7 19.5 17.8

Källa: Electrolux Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003

Tabell 4.4 Sammanställning för Electrolux

2000 2001 2002 2003

Vinst/aktie 13.28 10.83 15.67 15.06

Vinst/aktie (hypotetisk) 10.83 (11,5) 15.13 14.58

Antal aktier (miljoner) 366.2 340.1 338.7 324.1

Avskrivning (miljoner kronor) 206 230 182 155

Goodwill (miljoner kronor) 6145 Mkr 7645 6479 5030

Källa: Electrolux Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003

För att tydliggöra hur standardändringen skulle kunna slå ser vi återigen på hur avskrivningen på goodwill påverkar resultatet för 2001: Årets resultat 3683 i relation till avskrivning på goodwill 230. Vi ser också att avskrivningen inte är så stor i förhållande till resultatet. I denna situation har standardändringen nästan ingen påverkan på koncernens resultat för året. Vinst per aktie hade i detta fall uppgått till hypotetiska 11,5 istället för den faktiska 10,83.

Vid en jämförelse mellan införd och inte införd standardändring blir siffrorna som följer: för 2002 : 5308 och 182 med en 3,6 procents förbättring av årets resultat. Vinst per aktie hade om standardändringen inte genomförts uppgått till hypotetiska 15,13 istället för, efter standardändringen, den faktiska 15,67 vilket även i detta fall ger en procentuell förbättring med 3,6 av vinst per aktie. För år 2003 är motsvarande siffror 4881 och 155 vilket förbättrar årets resultat med 3,3 procent. Vinst per aktie skulle i detta fall ha uppgått till hypotetiska 14,58 istället för den faktiska 15,06 om inte standardändringen genomförts.

56

Electrolux Årsredovisning (2003), s67

57

Electrolux Årsredovisning (2000), s57, (2001), s66, (2002), s58, (2003), s70

58

Vinst/aktie för åren 2000-2003 är omräknat till före utspädning då dessa siffror ej fanns att tillgå. För uträkning se bilaga nr 2

59

Electrolux Årsredovisning (2000), s47, s57, (2001), s54, s66, s74, (2002), s55, s58, s74 (2003), s54, s70

Diagram 4.2 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Electrolux

I diagram 4.2 här ovan ser vi tydligt att Electrolux har en liten goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet. En mindre goodwillpost har genererat en lägre avskrivning vilket alltså ger en mindre påverkan på resultatet än om förhållandet varit det motsatta.

Figur 4.3 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie Electrolux

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

2000 2001 2002 2003

Vinst/aktie verklig Vinst/aktie hypotetisk

Som vi ser i figur 4.3 är det endast en liten förbättring av den verkliga vinsten per aktie i jämförelse med den hypotetiska vinsten per aktie. Antal aktier sjunker markant mellan åren 2000 och 2001 vilket i teorin skulle kunna leda till en ökad vinst per aktie. Någon sådan ökning ser vi dock inte här utan i stället en sjunkande vinst per aktie under samma period.

Figur 4.4 Räntabilitet på eget kapital

0 5 10 15 20 25

2000 2001 2002 2003

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2000 2001 2002 2003

Goodwill Eget kapital

Räntabilitetens utveckling följer i stort utvecklingen för vinst per aktie i figur 4.3, vilket är vad vi förväntar oss att ska inträffa. Detta därför att resultatet ingår i såväl ekvationen för vinst per aktie som ekvationen för räntabilitet vilket innebär att de påverkas på liknande sätt, vilket är helt i överensstämmelse med kongruensprincipen. Electrolux har haft en relativt jämn vinstutveckling under perioden 2000 – 2003 även om även de har haft ett något sämre år 2001.

4.1.3 Ericsson

1918 bildades Ericsson genom att AB LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefoni AB slogs ihop.

Ericsson är världsledande inom telekommunikations lösningar såväl mobil- som fasttelefoni. Koncernen finns idag i 140 länder och 40 procent av all mobiltelefoni går genom Ericssons system.

Den kan idag tillhandahålla system för alla stora mobiltelefonstandarder och arbetar för att systemen ska vara standardiserade och öppna. Ericsson noterades 1919 på Stockholmsbörsen och 1984 på Nasdaq.

Under 2002 och 2003 gjordes nedskrivningstest men det förelåg inget behov av att nedskriva goodwillvärdet.

I tabellerna nedan visar vi de uppgifter vi använt för uträkning av nyckeltal för Ericsson.

Tabell 4.5 Sammanställning av resultat, E.K och räntabilitet på E.K

1999 2000 2001 2002 2003

Resultat (miljoner kronor) 23393 -24403 -19918 -10597

Eget kapital (miljoner kronor) 85616 109217 77801 83203 69963

Räntabilitet på EK (%) 24.0 -26.1 -24.7 -13.8

Källa: Ericsson Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003

Tabell 4.6 Sammanställning för Ericsson

2000 2001 2002 2003

Vinst/aktie 2.97 -3.09 -1.58 -0,67

Vinst/aktie (hypotetisk) (-2.94) -1.67 -0.77

Antal aktier (miljoner) 7869.5 7908.7 12573 15823 Avskrivning (miljoner kronor) 761 1123 1064 1636 Goodwill (miljoner kronor) 14300 15740 12934 11508

Källa: Ericsson Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003

60

Ericsson Årsredovisning (2002), s56

61

http://www.ericsson.com (2005-12-02)

62

http://www.ericsson.com(2005-12-02)

63

Ericsson Årsredovisning (2002), s45, (2003), s68

64

Ericsson Årsredovisning (2000), s35, (2001), s35, (2002), s46f, (2003), s69ff

65

Vinst/aktie för åren 2000-2003 är omräknad till före utspädning då dessa siffror ej fanns att tillgå. För uträkning se bilaga 2

66

Ericsson Årsredovisning (2000), s25,s42 (2001), s24, s50, (2002), s26, s28, s76, (2003), s41,s42, s86

I Ericssons fall blir det intressant att se hur standardändringen skulle kunna slå eftersom de går med förlust under åren 2001 - 2003. Vid en förlust leder denna standardändring till att koncernens förluster blir mindre. Om standardändringen hade gällt från 2001 hade återläggningen av goodwillavskrivningen förbättrat resultatet och vinst per aktie skulle ha blivit mindre negativ: årets resultat var -24403 och avskrivningen på goodwill 1123. Vinst per aktie hade i detta fall uppgått till hypotetiska -2,94 istället för den faktiska -3,09.

För 2002 påverkade standardändringen koncernens resultat positivt, förlusten blev mindre än om avskrivningar fortfarande hade genomförts. Årets resultat uppgick till -19918 och avskrivningen skulle ha uppgått till 1064. Standardändringen har lett till en förbättring av årets resultat med 5,1 procent. Vinst per aktie har i detta fall uppgått till hypotetiska -1,67 istället för den faktiska -1,58 vilket ger en förbättring på 5,4 procent av vinst per aktie. För 2003 var motsvarande siffror -10597 och 1636 vilket gav en förbättring av årets resultat med 13,4 procent. Vinst per aktie uppgick i detta fall till hypotetiska -0,77 istället för den faktiska - 0,67.

Figur 4.5 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie Ericsson

-4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4

2000 2001 2002 2003

Vinst/aktie verklig Vinst/aktie hypotetisk

Vi ser att vinst per aktie under åren 2002 - 2003 förbättras, vilket sammanfaller med att

avskrivningar på goodwill inte längre genomförs. I figur 4.5 ser vi ingen större skillnad

mellan den verkliga vinsten per aktie i jämförelse med den hypotetiska vinsten per aktie trots

att det bevisligen förekommer påverkan på resultatet. Vi funderar på om en av förklaringarna

till detta kan ligga i att Ericsson har ett stort antal aktier och att avskrivningen på goodwill

inte var så stor i förhållande till resultatet. En stor del av deras resultatförbättring antar vi kan

förklaras med annan resultatförbättrande verksamhet, som renodling av verksamhet,

besparingsåtgärder mm, då det egna kapitalet kraftigt minskar samtidigt som goodwillposten

minskar. Trots allt är resultatförbättringen på grund av standardändringen endast 5.4 procent.

Diagram 4.3 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Ericsson

Diagram 4.3 illustrerar tydligt att Ericsson har en liten goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet. Här ser vi återigen att en koncern med en liten goodwillpost får en mindre resultatpåverkan av den nya standarden än en koncern med en stor goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet.

Figur 4.6 Räntabilitet på eget kapital

-40 -20 0 20 40

2000 2001 2002 2003

Ericssons räntabilitet har sjunkit markant från toppåret 2000. Under perioden 2001 – 2002 är räntabiliteten nästintill oförändrad, för att under 2003 börja återhämta sig något. Dock ligger den fortfarande en bit under nollstrecket. Det är svårt att uttala sig om hur exakt stor del av förbättringen som härrör från standardändringen. Då koncernen inte längre gör avskrivningar anser vi att en stor del av resultatförbättringen kan härröra från dessa. Det är trots allt fråga om så pass stora summor som 1064 miljoner kr under 2002 och 1636 miljoner kr under 2003 som inte blev föremål för avskrivning. Kongruensprincipen gör inte någon åtskillnad på vilket sätt resultatförbättringen uppstår vilket innebär att även resultatförbättringar med ursprung i standardändringen följer principen.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2000 2001 2002 2003

Goodwill Eget kapital

4.1.4 Swedish Match

Företaget grundades i början av 1900-talet under namnet Svenska Tobaksmonopolet.

Företaget Tändsticks- och engångständarverksamheten grundades som Tändsticks AB. Under början på 1990-talet fick de båda företagen namnet Swedish Match.

Idag verkar koncernen inom följande produktområden, snus, cigarrer, tuggtobak, piptobak, tändstickor och tändare i mer än 150 länder. Tillverkning finns i 16 länder. Swedish Match noterades på både Stockholmsbörsen och Nasdaq 1996. Koncernen valde att avnotera sig från Nasdaq under 2004.

I och med övergången till SFAS 142 gjordes en nedskrivningsprövning. Detta resulterade i en nedskrivning på 206 miljoner kronor i piptobaksverksamheten i början av 2002.

Nedskrivningen belastade resultatet för 2002. Under 2003 genomfördes kontroller av eventuellt nedskrivningsbehov vilket inte resulterade i någon justering.

Vi presenterar nedan en sammanställning av Swedish Match resultat, eget kapital, räntabilitet, vinst per aktie, antal aktier, avskrivning på goodwill samt goodwill.

Tabell 4.7 Sammanställning av resultat, E.K och räntabilitet på E.K

1999 2000 2001 2002 2003

Resultat (miljoner kronor) 915 981 1461 1680

Eget kapital (miljoner kronor) 7880 6319 5587 5391 5521

Räntabilitet på EK (%) 12.9 16.5 26.6 30.8

Källa: Swedish Match Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 20003

Tabell 4.8 Sammanställning för Swedish Match

2000 2001 2002 2003

Vinst/aktie 2.23 2.71 4.19 5.05

Vinst/aktie (hypotetisk) (3.33) 4.16 4.39

Antal aktier (miljoner) 410.2 363 350.9 334.2

Avskrivning (miljoner kronor) 227 208 212

Goodwill (miljoner kronor) 3712 4375 3783 3447

Källa: Swedish Match Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003

Standardändringen skulle kunna slå på följande sätt om den hade varit genomförd 2001:

Resultatet hade förbättrats med drygt en fjärdedel då ingen avskrivning skulle ha gjorts. Årets resultat uppgick till 981 och goodwillavskrivningen uppgick till 227. Vinst per aktie hade i detta fall uppgått till hypotetiska 3,33 istället för den faktiska 2,71. Vinst per aktie är inte så hög ursprungligen vilket innebär att en ökning med 62 öre är en relativt sett stor höjning av nyckeltalet.

67

http://www.swedishmatch.se (2005-11-29)

68

http://www.swedishmatch.se (2005-11-29)

69

Swedish Match Årsredovisning (2002), s56

70

Swedish Match Årsredovisning (2003), s56

71

Swedish Match Årsredovisning (2000), s41, (2001), s44, (2002), s45, (2003), s55f

72

Swedish Match Årsredovisning (2000), s35, s40, (2001), s39, s44, (2002), s39, s45, (2003), s48, s56

Resultatet 2002 för året uppgick till 1461 och avskrivningen på goodwill skulle ha uppgått till 208. Den uteblivna avskrivningen ledde till en 16,6 procents förbättring av årets resultat. Denna neutraliseras dock nästan helt av nedskrivningen av goodwill på 206 miljoner Vinst per aktie hade i detta fall uppgått till hypotetiska 4,16 istället för den faktiska 4,19 vilket motsvarar en förbättring med 0,7 procent. För 2003: Årets resultat uppgick till 1680 och om koncernen fortfarande hade avskrivit goodwill skulle den ha uppgått till 212. Den uteblivna avskrivningen förbättrar årets resultat med 14,4 procent. Vinst per aktie skulle i detta fall ha uppgått till hypotetiska 4,39 istället för den faktiska 5,05 om inte standardändringen genomförts. Vi ser även i denna koncern att vinsten stiger under samma period som avskrivningar på goodwill upphör. Hur detta påverkar vinst per aktie illustreras i figur 4.7.

Diagram 4.4 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Swedish Match

I diagram 4.4 illustreras förhållandet mellan det egna kapitalet och goodwill. Swedish Match har relativt sett en stor goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet. Vi har här ytterligare ett exempel på en koncern med stor goodwillpost som får en stor påverkan på vinst per aktie efter standardändringen.

Figur 4.7 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie Swedish Match

0 1 2 3 4 5 6

2000 2001 2002 2003

Vinst/aktie verklig Vinst/aktie hypotetisk

Vi ser i figur 4.7 att förändringen av vinst per aktie under åren 2002 - 2003 avviker tydligt efter det att standardändringen genomförts. En högre vinst per aktie kan, som tidigare nämnts, leda till krav på ökad utdelning trots att koncernen egentligen inte går bättre. Vi vill

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2000 2001 2002 2003

Goodwill Eget kapital

återkoppla till att goodwill i framtiden kommer att vara viktigare än tidigare då den inte längre avskrivs löpande och därför kommer att kvarstå. För att ge en rättvisande bild av koncernerna måste aktieanalytiker inse vilken påverkan goodwill verkligen kan ha för företagets resultat och nyckeltal.

Figur 4.8 Räntabilitet på eget kapital för Swedish Match

0 5 10 15 20 25 30 35

2000 2001 2002 2003

I figur 4.8 ser vi tydligt att räntabiliteten på eget kapital ökar stadigt. Detta kan tolkas som att avkastningen på ägarnas kapital stiger även om orsaken enligt vår mening till stor del beror på standardändringen. Vi tror att risken ökar för att ägarna via stämman kan kräva att utdelningen ökar utan att koncernen egentligen presterar bättre. Ökningen av räntabilitet på eget kapital är även här i enlighet med kongruensprincipen.

4.1.5 Tele2

Tele2 grundades av Jan Stenbeck i början av 1990-talet . Idag har koncernen cirka 29.4 miljoner kunder och erbjuder produkter och tjänster inom områden som Internet, fast och mobil telefoni, kabel-TV, innehållstjänster och datanätstjänster.

Fördelat på dessa marknadsområden är Tele2 verksam i 25 länder.

1996 noterades Tele2 på Stockholmsbörsen och året efter, 1997, på Nasdaq. Under 2005 valde Tele2 att avnotera koncernen från Nasdaq för att endast vara noterade på Stockholmsbörsen.

Till följd av att Tele2 var noterade på Nasdaq började koncernen att tillämpa SFAS 142 den 1 januari 2002. Koncernen gjorde nedskrivningstester och fann att ingen goodwill nedskrivning var erforderlig under 2002 och 2003.

På omstående sida följer en sammanställning av Tele2 resultat, eget kapital, räntabilitet, vinst per aktie, antal aktier, avskrivning på goodwill samt goodwill.

73

http://www.tele2.com (2005-11-29)

74

http://www.tele2.com (2005-11-29)

75

Mejl kontakt med Lena Krauss Tele2 (2005-11-28)

76

Tele2 Årsredovisning (2003), s65