Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Johanna Westerberg & Elin Österberg

Obligatorisk redovisning av

sjukfrånvaro

Compulsory report of absence due to sickness

Sammanfattning

Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.

1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting. I uppsatsen används en kvalitativ metod i form av sex stycken personliga intervjuer i tre kommuner i Värmland.

De intervjuer som genomförts visar att respondenterna förstått motiven och syftet med redovisningskravet och att man vidtagit åtgärder på flera plan för att till slut kunna presentera lägre sjukfrånvarosiffror i årsredovisningen. Åtgärderna har utvecklats och blivit mer kraftfulla och det syns en tydligare koppling mellan det interna arbetet och redovisningen av detta i förhållande till den externa redovisningen av sjukfrånvaron.

Förord

I handen håller Ni resultatet av tio veckors granskande och undersökande av kravet på obligatorisk redovisning. Vi vill härigenom tacka alla de som på olika sätt hjälpt oss att genomföra detta arbete. Ett särskilt tack till våra respondenter inom kommunerna Sunne, Karlstad och Forshaga som visat intresse för vår uppsats och ställt upp på intervjuer. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Margareta Bjurklo, Karlstads universitet, för allt stöd, värdefulla tips och konstruktiva kritik som vi fått under hela uppsatsens gång. Tack!

Karlstad, juni 2009

______________________ ______________________

Innehållsförteckning

1. Inledning ...6

1.1 Ämnesval och problembakgrund... 6

1.2 Problemformulering och frågeställningar ... 7

1.3 Syfte ... 7

2. Metod ...8

2.1 Hur skaffar vi oss grundläggande information?... 8

2.2 Hur går vi till väga för att hitta informationen empiriskt?... 8

2.2.1 Vilka kommer vi att intervjua? ... 9

2.2.2 Var finns respondenterna? ... 10

2.2.3 Hur genomför vi intervjuerna? ... 10

2.3 Vad är uppsatsens svagheter? ... 11

3. Bakgrund och tidigare statistik av sjukfrånvaro ... 13

3.1 Sjukfrånvaron i Sverige... 13 3.2 Sjukfrånvaron i respondentkommunerna... 14 4. Referensram ... 17 4.1 Allmänt om redovisning... 17 4.1.1 Redovisningens syfte ... 17 4.1.2 Personalekonomi... 18 4.1.3 Årsredovisningens syfte... 19

4.1.4 Sveriges lagstiftning om redovisning ... 19

4.2 Inledning och bakgrund ... 20

4.2.1 Bakgrund till kravet om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro... 20

5. Empiri och analys ... 25

5.1 Presentation av respondentkommunerna... 25

5.2 Inledning och bakgrund ... 25

5.2.1 Uppfattning om och inställning till redovisningskravet ... 25

5.2.2 Användning av redovisningskravet ... 27 5.3 Sjukfrånvaro... 29 5.3.1 Kostnader ... 29 5.3.2 Övergripande åtgärder ... 30 5.3.3 Praktiska åtgärder ... 32 5.4 Följder av redovisningskravet ... 34 6. Slutdiskussion ... 38

6.1 Hur har kravet på redovisning av sjukfrånvaro och de bakomliggande motiven till redovisningkravet uppfattats? ... 38

6.2 Resulterade redovisningskravet i de effekter man ville uppnå och hur har redovisningskravet använts i det praktiska arbetet?... 39

6.3 Hur har sjukfrånvaronivån i kommunerna utvecklats sedan kravet på redovisning av sjukfrånvaro infördes?... 41

6.4 Avslutande tankar och reflektioner ... 41

Källförteckning ... 43

Bilaga 1 – Total sjukfrånvaro i Sverige ... 46

1. Inledning

I detta inledningskapitel har vi valt att börja med en kort beskrivning av valt ämne och dess problembakgrund, för att sedan presentera de frågeställningar vi kommer utgå från

samt syftet med uppsatsen.

1.1 Ämnesval och problembakgrund

Redan från första början var vår tanke att vi ville skriva en uppsats om ett ämne som berör både ekonomi och personal, då vi båda två kände att detta var något som vi var intresserade av och ville ta chansen att fördjupa oss i.

Personalekonomi handlar om hushållning av mänskliga resurser, det vill säga de anställda i en organisation, och bör vara ett centralt begrepp inom organisationer (Johanson & Johrén 1993). De anställda är en av de absolut viktigaste tillgångarna i en organisation, rätt person på rätt plats kan betyda oerhört mycket för organisationens finansiella ställning och resultat utåt sett. Det är därför viktigt att man tar hand om de anställda, så att de ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt, vilket i sin tur gynnar organisationen i stort. Att hålla de anställda friska är därmed en av grundstenarna för organisationen och dess ekonomi, då anställda som är sjuka dels betyder kostnader på grund av insättandet av vikarier, dels även kostnader i det långa loppet sett till produktionsnedgång för organisationen (Ds 2002:63).

i förhållande till de andra (Ds 2002:22). Med bakgrund av detta har vi valt att inrikta oss mot kommuner.

Ovanstående utgör grunden för val av specifikt ämne för vår uppsats. Uppsatsen kommer därmed handla om hur sjukfrånvaron inom kommuner påverkats efter kravet på redovisning 2003.

1.2 Problemformulering och frågeställningar

I uppsatsen kommer vi utgå från följande frågeställningar för att samla in information:

- Hur har kravet på redovisning av sjukfrånvaro och de bakomliggande motiven till redovisningskravet uppfattats?

- Resulterade redovisningskravet i de effekter man ville uppnå och hur har redovisningskravet använts i det praktiska arbetet?

- Hur har sjukfrånvaronivån i kommunerna utvecklats sedan kravet på redovisning av sjukfrånvaro infördes?

1.3 Syfte

2. Metod

Metodkapitlet handlar om hur vi gått till väga för att utföra uppsatsen, de val vi gjort och hur vi resonerat runt uppsatsens utformning och upplägg.

2.1 Hur skaffar vi oss grundläggande information?

När vi med bakgrund av föregående kapitel har valt ett uppsatsämne, vars syfte är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner, är nästa steg att samla in information om ämnet. Backman (2008) hävdar att man måste vara påläst innan man kan genomföra en undersökning och att man tar del av tidigare dokumentationer inom det aktuella området. Detta moment kallas för litteraturgranskning och är nödvändigt för att en undersökning ska kunna fortgå, det är ett moment som inte går att hoppa över eller skynda igenom.

För att få en bättre förståelse och bli mer insatta i ämnet började vi därför med att läsa propositionen till lagändringen om redovisning av sjukfrånvaron (Proposition 2002/03:6). Vi läste även olika utredningar som gjorts i ämnet och jämförde sjukfrånvarostatistik mellan kommuner i Värmland för att få en bild över vilka kommuner som lämpligen skulle kunna intervjuas för uppsatsen.

Allt eftersom vi läste litteratur och utredningar om sjukfrånvaro förstod vi att vi var tvungna att avgränsa oss och inte blanda in alla olika delar av sjukfrånvaro som ska redovisas enligt lagkravet. Därför beslöt vi oss för att inrikta oss på den totala sjukfrånvaron, för att ändå få med ett så brett område som möjligt i uppsatsen.

2.2 Hur går vi till väga för att hitta informationen empiriskt?

kan man vidare tolka all den information man fått in för att kunna besvara frågeställningarna.

För att få fram den information vi vill har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, då intervjuer enligt denna metod utmärks av att man ställer raka och enkla frågor, och får svar som är både innehållsrika och komplexa. I en kvalitativ studie använder man sig av öppna frågor som kan ge många olika svar, till skillnad från en kvantitativ studie som ofta består av enkäter med flervalsfrågor (Trost 2005). En kvalitativ studie kännetecknas även av att man hellre använder sig av ord än siffror och tal (Backman 2008), vilket vi anser passar vårt syfte bäst.

Som vi tidigare nämnt har vi valt att avgränsa oss till redovisning av den totala sjukfrånvaron, samt att vi endast berör redovisningen av sjukfrånvaro inom kommuner då de redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting (Ds 2002:22). Vidare har vi valt att avgränsa oss till en specifik region, nämligen Värmland. Vi har valt ut tre kommuner för att inte gå in på ett för stort område. De tre kommunerna som berörs av vår undersökning är Karlstad, Forshaga och Sunne. Urvalet av de tre kommunerna baseras på den totala sjukfrånvaron som dessa redovisade 2007, enligt den sjukfrånvarostatistik som Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar varje år. Statistiken för 2007 visar att Sunne kommun ligger högst upp på listan med lägst sjukfrånvaro i Värmland, i mitten finner vi Karlstad kommun och lite längre ner Forshaga kommun. Vi har försökt välja kommuner med olika nivåer av sjukfrånvaro för att få en bredare bild av hur det ser ut i länet (SKL 2009).

Vår fokus har vi lagt på perioden efter införandet av kravet på redovisning av sjukfrånvaro, alltså åren efter 2003.

och vad man har för uppfattning om detta. För att få bättre koppling och förståelse för hur man arbetat rent praktiskt med sjukfrånvaron valde vi att även intervjua rektorer inom kommunerna. Valet av just rektorer gjorde vi mot bakgrund av att skola och utbildning utgör en stor del av sysselsättningen i en kommun, samt att vi tror att de anställda på en skola är vana vid att prata och diskutera med skolans rektor då de själva arbetar nära eleverna med just utbildning och utveckling. Med bakgrund av detta tror vi att intervjuerna med rektorerna kommer att ge innehållsrika diskussioner.

2.2.2 Var finns respondenterna?

Våra respondenter finns i Karlstad, Sunne och Forshaga. Vi kommer att tillsammans besöka personalcheferna och rektorerna i deras naturliga miljöer och genomföra intervjuerna ansikte mot ansikte. På detta sätt tror och hoppas vi på att få fram så mycket och intressant information som möjligt. Enligt Trost (2005) är fördelen med en personlig intervju att vi kan koncentrera oss på respondenten och få bättre kontakt än genom exempelvis en telefonintervju.

För att få fram respondentens verkliga åsikter är det viktigt att vi i vår roll som intervjuare är så objektiva som möjligt. Dock går det inte att vara helt objektiv eller nollställd som människa, men det är viktigt att tänka på att man inte låter sina egna åsikter lysa igenom utan koncentrerar sig på respondenten och låta denne vara i centrum (Trost 2005).

2.2.3 Hur genomför vi intervjuerna?

väldigt bra, att båda två var med på alla intervjuer gjorde också att vi kunde säkerställda att vi uppfattat respondenterna och deras svar på liknande sätt.

Innan intervjuerna läste vi igenom kommunernas årsredovisningar för de senaste åren för att förbereda oss och få insikt i hur arbetet med sjukfrånvaron har sett ut. Under själva intervjuerna fick vi även ta del av personalbokslut, statistik över sjukfrånvaro samt olika interna dokument som har koppling till ämnet. Dessa dokument har hjälpt oss ytterligare för förståelsen av kommunernas sätt att arbeta med sjukfrånvaron. Genom dokumenten har vi kunnat jämföra kommunerna i efterhand och läsa vidare om specifika områden som vi tagit upp under intervjuerna.

2.3 Vad är uppsatsens svagheter?

Vi är medvetna om att denna uppsats inte täcker in hela landet eller hela befolkningen, utan kan ses mer som ett stickprov som kan ge en fingervisning om hur läget ser ut i resterande delar av landet.

Bortfallet av ej beaktade kommuner i länet är också något vi är medvetna om, för att väga upp det lägger vi istället starkt fokus på de kommuner vi valt. De personliga intervjuerna kräver mer tid och resurser för både vår och respondenternas del, men vi anser att vi kommer få ut fler fördelar än nackdelar av denna typ av intervjuer i jämförelse med exempelvis telefonintervjuer. För att få det hela att gå ihop bokade vi in våra intervjuer i ett tidigt stadium av uppsatsskrivandet.

För att arbetsbördan inte ska bli alltför hög har vi även valt att inte beakta genusfördelning, ålder eller liknande i denna uppsats, även om vi anser att detta är intressanta aspekter i sig som skulle kunna diskuteras vidare i framtida studier.

3. Bakgrund och tidigare statistik av sjukfrånvaro

Detta kapitel ger en kort introduktion till hur sjukfrånvaronivån utvecklats de senaste åren, dels i Sverige och dels i de kommuner vi valt att intervjua.

3.1 Sjukfrånvaron i Sverige

Sjukfrånvaron i Sverige har under många år pendlat lite upp och ner, men länge legat ganska högt. Äldre statistik om sjukfrånvaron i Sverige visar att 1988 låg den totala sjukfrånvaron på 9,7 % vilket sedan sjönk till 3,8 % 1997. Denna kraftiga sänkning berodde delvis på de åtgärder man satte in mot sjukfrånvaron, exempelvis en sänkning av ersättningsnivåerna för sjukskrivna, ökat arbetsgivaransvar samt införandet av en karensdag. Man tror också att det försämrade arbetsläget spelade roll för sjukfrånvaron (Ekonomifakta 2008).

Mellan åren 1997 och 2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige igen, under denna period mer än fördubblades statens kostnader för utbetald sjukpenning från 13,9 miljarder kronor 1997 till 44,6 miljarder kronor 2003 (Iseskog 2004). Ökningen av sjukfrånvaron har lett till välfärdsförluster för både samhälle och enskilda människor. Kostnaderna för sjukpenning, rehabiliteringspenning och förtidspension hade ett genomsnitt på 25 miljoner kronor om dagen mellan åren 2000 och 2002. Man har även kunnat konstatera att sjukfrånvaron bland anställda i kommuner och landsting relativt sett varit högre jämfört med anställda inom staten och det privata näringslivet (Proposition 2002/03:6). Under 2004 började den totala sjukfrånvaron minska, vilket även höll i sig under 2005 och 2006 (Ekonomifakta 2008).

Figur nr 1: Total sjukfrånvaro i Sverige i procent (se även Bilaga 1)

Sjukfrånvaron specifikt för kommuner och landsting låg på 6,5 % respektive 5,9 % fjärde kvartalet 2003 (Statistiska centralbyrån, [SCB] 2004). För samma period 2008 låg sjukfrånvarotalet för kommuner på 4,3 % och för landsting på 4,5 % (SCB 2009).

3.2 Sjukfrånvaron i respondentkommunerna

För att förtydliga hur utvecklingen har sett ut de senaste åren bland de kommuner som vi har lagt fokus på i uppsatsen har vi sammanställt sjukfrånvarostatistiken i de valda kommunerna i några tabeller nedan.

Nedanstående tabell visar utvecklingen av sjukfrånvaron i Värmlands alla kommuner från 2006 till 2008 (SKL 2009). Siffrorna anges i procent, vi har markerat respondentkommunerna Karlstad, Sunne och Forshaga med fet stil.

0 2 4 6 8 10 12 Procent

Tabell nr 1: Sjukfrånvaro Värmland i procent (beteckningen -- betyder att uppgift saknas)

Tabell nr 2 och figur nr 2 nedan visar de tre respondentkommunernas totala

sjukfrånvaro i procent mellan åren 2004 och 2008 enligt SKL (2009). Detta är alltså utvecklingen efter att kravet om obligatorisk redovisning infördes.

Tabell nr 2: Sjukfrånvaro respondentkommuner i procent

4. Referensram

I detta kapitel presenterar vi den litteratur och de utredningar som vi tagit del av och som legat till grund för uppsatsen samt för utformningen av frågor inför intervjuerna.

4.1 Allmänt om redovisning

4.1.1 Redovisningens syfte

Det finns egentligen ingen entydig eller allmänt accepterad definition av vad begreppet redovisning innebär, således inte heller för begreppen extern- och internredovisning. Redovisningen var från början en praktisk handling utan teoretisk grund, med syftet att fylla de behov som funnits under historiens gång. Behoven har varit olika beroende på land och kultur. En grundläggande utgångspunkt är ändå att redovisningen finns till för att flertalet intressenter ska kunna ta del av relevant information som underlag för vidare beslutsfattande angående den aktuella organisationen. Intressenterna är bland annat organisationens ledning, ägare, långivare, anställda, kunder, leverantörer, stat och kommun samt samhället i stort (Bengtsson 2009).

organisationen. Denna redovisningsform regleras inte i någon lag, och riktar sig främst till intressenter inom organisationen (Ax et al. 2005). Vad organisationen redovisar och hur omfattande redovisningen är varierar mellan olika organisationer beroende på olika faktorer så som dess storlek, marknadsposition och typ av verksamhet (Lönnqvist & Lind 1998). Redovisningen utarbetas av organisationen helt efter de unika informationsbehov varje enskild organisation har. Den interna redovisningen går in på verksamhetens beståndsdelar, och kan leda till bättre styrning av organisationen genom uppföljning av resultat och ställning för till exempel olika regioner, marknader och produkter, samt även för olika projekt och satsningar (Ax et al. 2005).

En annan skillnad mellan den interna och externa redovisningen är att man inom den interna redovisningen ofta redovisar mer löpande under året eftersom denna redovisning ofta används mer månadsvis för att få en bra överblick över organisationen och därmed kunna analysera utfallet av den (Ax et al. 2005).

Den interna redovisningen är även mer detaljerad än den externa redovisningen och rapporterna innehåller mer specificerade uppgifter. Det finns olika informationsbehov för de olika intressenterna inom organisationen, till exempel vill försäljningscheferna ha mer information och statistik om försäljningsutveckling, medan personalansvariga vill ha mer detaljerade uppgifter om sjukfrånvaron och arbetstider (Lönnqvist & Lind 1998). Den interna redovisningen har därför en stark koppling till frågor som rör de anställda, med andra ord personalekonomi, vilket presenteras närmare nedan.

4.1.2 Personalekonomi

förknippat med de anställdas prestationer (Norberg 1992). Genom personalekonomin vill man alltså synliggöra de anställda och deras värde, samt de ekonomiska konsekvenserna av deras agerande i redovisning och kalkyleringssammanhang (Johanson & Skoog 2001).

4.1.3 Årsredovisningens syfte

Det primära syftet med årsredovisningen är att ge organisationens externa intressenter en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om hur det går för organisationen och dess möjligheter att utvecklas framöver. Innehållet i årsredovisningen ska därför vara anpassat för att de externa intressenterna ska kunna använda informationen som grund för framtida ekonomiska beslut rörande organisationen. Just i stat och kommuner betyder årsredovisningen särskilt mycket när det handlar om kontroll och uppföljning av verksamhet och medelsförvaltning (Proposition 2002/03:6).

4.1.4 Sveriges lagstiftning om redovisning

De lagar som reglerar redovisningsområdet i Sverige är många. Dessutom är Sverige även bundet av den lagstiftning som finns inom EU, då unionens lagstiftning står över den svenska lagstiftningen. De grundläggande svenska bestämmelserna finns i Bokföringslagen (SFS 1999:1078) och Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Även i Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) finns mycket omfattande reglering av redovisningen. Både Bokföringslagen och Årsredovisningslagen är till karaktären så kallade ramlagar och kompletteras med principer, exempelvis redovisningsprinciperna god redovisningssed och rättvisande bild. Utöver dessa lagar finns olika speciallagar för exempelvis olika företagsformer (Nilsson 2002).

4.2 Inledning och bakgrund

4.2.1 Bakgrund till kravet om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

Kravet om obligatorisk redovisning är dels en följd av den så kallade HpH-utredningen som utfördes på uppdrag av regeringen 2000. HpH-HpH-utredningen är en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, vilken innehåller 11 punkter för ökad hälsa. En av dessa punkter var tanken om att eventuellt införa obligatorisk redovisning av de anställdas hälsoläge. En färdig handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet presenterades i januari 2002 (SOU 2002:5), under våren samma år tillsattes en arbetsgrupp vars uppgift var att utarbeta ett förslag till obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Resultatet av detta arbete presenterades sedan i promemorian

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron (Ds 2002:22). Grunden till utredningen var att

den statistik angående sjukfrånvaron i Sverige som SCB samlade in och presenterade, inte var tillräcklig. Sedan 2000 samlade SCB in individuppgifter inom den privata sektorn angående den korta sjukfrånvaron, 1-14 dagar, i organisationer med 1-49 anställa. Från och med 2002 utökades detta till att omfatta alla arbetsgivare, med 1-99 anställda. Inom denna grupp samlade man då in uppgifter om 12 000 av totalt 206 000 arbetsgivare (Proposition 2002/03:6).

Att faktiskt kunna bryta den uppgång av sjukfrånvaron som skett i början av 2000-talet sågs som en av de största utmaningarna för den sittande regeringen under deras mandatperiod. Därför satte de upp ett mål om att antalet sjukskrivningar, exklusive sjuklöneperioden, skulle halveras fram till 2008 (Proposition 2002/03:6).

söker arbete i en viss kommun och kan således påverka hur många som väljer att arbeta och/eller bosätta sig i kommunen då det är lättare att jämföra sjukfrånvaron i olika kommuner då det redovisas på samma sätt. För de redan anställda inom en kommun samt för de fackliga organisationerna kan uppgifterna om sjukfrånvaron i årsredovisningen utgöra ett underlag för arbetsmiljöbedömning på arbetsplatsen (Proposition 2002/03:6).

4.2.2 Motargument mot införandet av obligatorisk redovisning

Dock finns det självklart de som misstyckte mot införandet av krav på redovisning av sjukfrånvaron redan från början. Argumenten kom bland annat från Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenskt Näringsliv, Svenska Revisorssamfundet och Svensk Handel. Det de hade invändningar mot var att just redovisningsformen inte var den lämpligaste, utan att det skulle kunna gå att använda sig av statistiska instrument istället. Dock hade man redan klarlagt att den statistik som fanns inte var tillräcklig för att kunna presentera en så heltäckande och rättvisande bild av sjukfrånvaron som möjligt (Proposition 2002/03:6).

Även tveksamma synpunkter om att arbetsgivarna verkligen skulle bli mer benägna att arbeta mer med att få ner sjukfrånvaron på grund av redovisningskrav framfördes, samt argument om att förslaget skulle strida mot pågående internationell harmonisering av redovisningsreglerna inom EU. Dessa invändningar togs i beaktande av regeringen, men de valde alltså ändå att framföra förslaget om redovisningskrav av sjukfrånvaro, då de flesta remissinstanser som deltog med åsikter faktiskt inte hade några invändningar mot förslaget (Proposition 2002/03:6).

4.3 Sjukfrånvaro

4.3.1 Kostnader

Men ser man till ett långsiktigt perspektiv så innebär sjukfrånvaro alltid en kostnad för en organisation (Johanson & Johrén 1993). En organisations kostnader för anställda som är sjukskrivna kan delas upp i två delar, en del är de kostnader som organisationen betalar för den frånvarande anställde, där ingår den del av lönen som fortfarande ska betalas, semesterkostnader och indirekta kostnader så som lokaler och administration. Den andra kostnadsdelen består av kostnader för de konsekvenser som sjukfrånvaron orsakar, det kan till exempel vara kostnader för vikarier, övertid och störningar i produktionen (Johanson & Johrén 2007).

4.3.2 Orsaker

Enligt Marklund et al. (2005) finns ett antal huvudorsaker och bidragande orsaker till den höga sjukfrånvaron som finns i Sverige. Några huvudorsaker är att kraven på de anställda har ökat och acceptansen för att alla anställa presterar olika har minskat. Man skulle kunna tro att den fysiska arbetsmiljön har försämrats och att det är en orsak till att sjukfrånvaron ökar, men det stämmer inte, den fysiska arbetsmiljön har snarare blivit bättre. En annan orsak är att Sveriges arbetskraft åldras och då speciellt inom den offentliga sektorn, där många anställdes under 1960-talet då denna sektor expanderade.

ökar utan också att de ansvariga inte får reda på dessa missförhållanden (Marklund et al. 2005).

4.4 Följder av redovisningskravet

4.4.1 Vad som ska redovisas

Kravet om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro infördes den 1 juli 2003, men gällde retroaktivt då hela 2003 från 1 januari omfattades (Proposition 2002/03:6). I årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) finns det beskrivet vilka typer av sjukfrånvaro som ska finnas med årsredovisningen.

Det som ska redovisas är den totala sjukfrånvaron i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid, andelen av sjukfrånvaron som avser långtidssjukfrånvaro, kvinnor respektive mäns sjukfrånvaro och sjukfrånvaron uppdelat i tre åldersgruppskategorier. Man kan också läsa att redovisningskravet inte gäller organisationer om medeltalet för antalet anställda de två senaste räkenskapsåren inte varit mer än 10 stycken (Årsredovisningslagen SFS 1995:1554).

Den paragraf som specifikt gäller kommuners redovisning av sjukfrånvaron finns i paragraf 1 a i Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614), vilken följer nedan.

1 a §Förvaltningsberättelsen skall, under avsnittet väsentliga personalförhållanden, särskilt innehålla upplysningar om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

Uppgift skall också lämnas om

1. den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer,

2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt

5. Empiri och analys

Följande kapitel innehåller en sammanställning av den information vi tagit del av genom de intervjuer vi genomfört. Se även Bilaga 2 – Mall för intervju.

5.1 Presentation av respondentkommunerna

De tre kommuner där vi valt att göra våra intervjuer är, som nämnts tidigare, Karlstad, Sunne och Forshaga kommun. Respondenterna från kommunerna består av personalchefer och rektorer, vilket också nämnts i tidigare kapitel.

Karlstad kommun är Värmlands residensstad och ligger vid norra delen av Vänern.

Kommunen är med sina cirka 84 000 invånare en av Sveriges 25 största kommuner (Karlstad kommun 2009). Inom kommunen finns det cirka 7 000 anställda (Karlstad kommun 2008).

Sunne kommun ligger cirka 6,5 mil norr om Karlstad (Hitta.se 2009). I kommunen

finns det runt 13 600 invånare (Sunne kommun 2007), och enligt kommunens personalchef finns det cirka 1 200 anställda inom kommunen.1

Forshaga kommun är den minsta kommunen bland de tre utvalda kommunerna i denna

uppsats. Kommunen gränsar till både Karlstad och Sunne kommun och har cirka 11 500 invånare (Forshaga kommun 2008). Inom kommunens organisation finns det runt 850 anställda (Forshaga kommun 2009).

5.2 Inledning och bakgrund

En respondent medger dock att det är svårt att veta hur utvecklingen hade sett ut om lagändringen inte hade tillkommit och att det därför är svårt att veta om förändringarna i sjukfrånvarostatistiken är en följd av införandet av lagkravet. Exempelvis så kan Försäkringskassans hårdare krav vid sjukskrivning också spela en roll i det hela då deras krav ändrats så att det inte längre är ”lika lätt” att bli klassad som sjuk och därmed bli sjukskriven. En av respondenterna hävdar nämligen att sjukskrivningen förr var som ett sätt att ta ledigt, eftersom det var relativt lätt att sjukskriva sig. En annan faktor som en av respondenterna tror påverkar nivån av sjukfrånvaron är personalpolitiken inom kommunen.

De negativa synpunkter och tankar om själva redovisningskravet som framkommer i intervjuerna handlar främst om att redovisningen i sig kan bli överflödig, då det är åtgärderna bakom som är det viktiga och inte de siffror som åtgärderna medför. Redovisningen av sjukfrånvaron kan därmed ses som ett nödvändigt ont, enligt respondenterna. Samtidigt hävdar de att alla områden som ska redovisas faktiskt har en betydelse för verksamheten i stort. De anser också att det faktiskt är bra att ha ett krav så att man får en press på sig att inte skjuta arbetet med sjukfrånvaron framför sig utan att man istället verkligen ta tag i det.

Analys

det visat sig vara positivt att ha med sjukfrånvaron i årsredovisningen och att de känt en ökad press på sig att verkligen ta tag i arbetet med sjukfrånvaron. Respondenterna framhåller också att det är bra att sjukfrånvaron redovisas på samma sätt av alla, då det på så sätt blir lättare för omgivningen att jämföra och analysera olika kommuner, vilket man även framhävde i propositionen (2002/03:6)

5.2.2 Användning av redovisningskravet

Enligt respondenterna har kravet på redovisning av sjukfrånvaro mestadels använts av de högre cheferna inom kommunerna, främst för att det är de som arbetar med de övergripande siffrorna inom kommunen och dess verksamheter. De högre cheferna skickar sedan vidare denna information till olika enhetschefer så att de också kan följa upp sjukfrånvarostatistiken och på så sätt få motivation till att arbeta för att sänka sjukfrånvaron. Statistiken synliggörs även för politikerna via redovisningen så att de får en bild av hur sjukfrånvaron ser ut i kommunerna.

igenom redovisningen med rektorerna. En öppen dialog och jämförelse med andra skolor inom kommunen görs även för att se skillnader och likheter sinsemellan. Det medger dock att kravet på redovisning har haft mindre betydelse på golvplanet än i det stora hela. Själva kravet märks inte av så mycket eftersom de inte arbetar med siffrorna utan mer med åtgärderna.

Redovisningen används även av kommunerna till att skriva personalbokslut för varje år. Detta används sedan för att kunna få en mer koncentrerad bild över de anställda och enkelt kunna jämföra från år till år, ett annat användningsområde är uppföljning av de mål man haft. Statistiken över sjukfrånvaron redovisas även månadsvis internt inom kommunerna så att intresserade anställda och chefer kan följa upp den aktuella statistiken.

Analys

Då det framgår i propositionen (2002/03:6) att regeringens mål med införandet av redovisningskravet var att få arbetsgivarna uppmärksamma på problematiken med sjukfrånvaro känns respondenternas uppfattning om att det är cheferna som har främst nytta av redovisningskravet rimligt. Ett led i införandet av kravet blir därmed kraftfullare åtgärder som har större betydelse på de lägre nivåerna, vilket respondenterna också anger har skett.

personalansvar och deras agerande påverkar därmed utfallet av personalekonomiska aspekter i hög grad, något som respondenterna verkar bortse ifrån.

Den månadsvisa interna redovisningen som kommunerna gör över sjukfrånvaron i kommunerna kan jämföras med det som sägs om internredovisning i referensramen där Ax et al. (2005) pratar om att internredovisning ofta sker månadsvis för att kunna följa upp aktuella uppgifter.

5.3 Sjukfrånvaro

5.3.1 Kostnader

Respondenterna framför att de är väl medvetna om de kostnader som följer av en hög sjukfrånvaro bland de anställda och att det inte lönar sig med att ha sjukskrivna anställda. En utav respondenterna nämner exempelvis att personalkostnaderna står för nästan 70 % av de totala kostnaderna inom kommunen. Man pratar om kostnader för den som är frånvarande, insättandet av vikarier samt kvalitetsnedgångar i verksamheten. Man betonar att sjukfrånvaron bland lärare på en skola ofta leder till lägre kvalitet för skolans elever då de inte får någon stabilitet i undervisningen. Det sätts in vikarier för att täcka frånvaron av en sjukskriven lärare men det är svårt att behålla precis samma undervisning som den frånvarande läraren har. Många vikarier är också obehöriga lärare viket också kan ha påverkan på undervisningens kvalitet. Kostnaderna för sjukfrånvaron är en av grundstenarna till varför man vill sänka sjukfrånvaronivån.

Analys

de anställda är frånvarande minskar med andra ord organisationens intäkter. Detta kan även kopplas till uttalandet om att personalkostnaderna är en så pass stor kostnadspost för kommunerna, vilket gör att det är väldigt viktigt att lägga fokus på personalkostnaderna.

5.3.2 Övergripande åtgärder

Innan 2003 redovisade kommunerna sin sjukfrånvaro till viss del, det fanns de av respondenterna som redan då hade utvecklat specifika personalbokslut och personalredovisningar där sjukfrånvaron fanns redovisad. Sedan kravet infördes har dock redovisningen blivit mer tydlig och systematiserad. Respondenterna framför att de sedan kravet infördes ser ett tydligare mål vad gäller sänkning av sjukfrånvaron och arbetet med att förebygga sjukfrånvaron. Redovisningen av sjukfrånvarosiffrorna ses som viktigare sedan den blivit föremål för lagkrav, vilket gör att man lägger mer fokus på både arbetet och presentationen av sjukfrånvaron. Respondenterna hävdar att även synen och målen angående arbetet med sjukfrånvaron har ändrats sedan redovisningskravet infördes 2003. Även innan införandet arbetade man med förebyggande åtgärder, men lagändringen har medfört att åtgärderna har blivit mer kraftfulla än tidigare. Respondenterna framhäver även åsikter om att det kanske inte bara är redovisningskravet som påverkat synen på sjukfrånvaron och hur man arbetar med den, utan det kan finnas andra bakomliggande orsaker.

huvud taget. En åtgärd som en av respondenterna lägger fram är användandet av sjukvårdsrådgivning för de anställda redan när de sjukanmäler sig. Denna rådgivning bistår de anställda med direkta råd och hjälp vid sjukdomssymptom och genom detta hoppas man kunna förkorta sjukskrivningsperioderna till viss del.

För att uppnå lägre sjukfrånvaro anger respondenterna att de bland annat arbetar med olika slags projekt som involverar cheferna inom kommunerna. Detta för att få till en förändring på högre nivå som man sedan hoppas ska leda till att cheferna gör ett bra jobb som de anställdas ledare. Man betonar också vikten av en öppen dialog, både mellan de olika cheferna, men även mellan cheferna och de anställda. Även vikten av lyhördhet till de anställda och värdet av att man känner sig sedd som anställd betonas. Respondenterna menar att ledarens roll är av hög vikt, det är viktigt att skapa en vi-känsla tillsammans med de anställda och att arbetet med sjukfrånvaron känns naturligt. Respondenterna anser också att det är viktigt att man tar sig tid för de anställda, så att de ska förstå och veta om att det går att få hjälp om man har problem och att man inte blir straffad för det. Det kan finnas en risk på arbetsplatser att de anställda känner att de måste visa sig från sin bästa sida inför cheferna, respondenterna menar dock att det är bättre att visa när det är något som är fel än att inte göra det. Därför är det viktigt att som chef agera så fort ett problem uppmärksammas, för att försöka hindra att det utvecklas vidare.

Analys

Regeringens syfte med införandet av redovisningskravet var främst att få arbetsgivarna mer uppmärksamma på sjukfrånvaroproblematiken (Proposition 2002/03:6). I och med att respondenterna hävdar att det läggs mer fokus på denna problematik inom kommunerna och att åtgärderna har blivit mer kraftfulla har regeringens syfte gått fram.

Den interna redovisningen handlar mycket om transaktionerna som sker inom organisationen (Ax et al. 2005). Detta kan kopplas samman med respondenternas åsikter om ett bra grundkoncept och en bra grundorganisation, då detta handlar om att det interna inom en organisation måste fungera. Att redovisningen och uppfattningen inom organisationen fungerar på ett bra sätt utgör därmed en grund för att kontakten med intressenterna också ska fungera, där den externa redovisningen spelar in. Den externa redovisningen finns enligt Sundgren et al. (2007) för att reducera informationsklyftor mellan organisationerna och intressenterna.

5.3.3 Praktiska åtgärder

för att få en bild hur situationen ser ut. Dock medger man att det viktigaste ändå är att vardagslivet och det dagliga arbetet fungerar. Därför är det viktigt att ha ett fungerande arbetslag där kollegorna trivs med varandra och där det finns en bra och fungerande sammanhållning, stämningen på arbetsplatsen och mellan kollegorna betyder mycket för den enskilde anställdes arbetsmiljö. De framhäver också att alla åtgärder inte passar för alla anställda, utan att det finns behov av individuella åtgärder. Därför arbetar man även med individuella utvecklingsplaner för att kunna förutse eventuella problem hos den enskilde anställde och på så sätt kunna förebygga dem, det kan till exempel finnas något som man kan förändra i den anställdes arbetssituation. Utvecklingsplanen kan också användas om den anställde skulle bli sjuk för att se vad det kan finnas för orsaker till att denne är sjuk och hur man ska gå vidare för att lösa det. Man försöker hitta grunden till problemet hos de anställda genom olika typer av enkäter, och därefter utveckla individuella hälsoprofiler. Även rehabiliteringsutredningar används för att hitta orsaker och lösningar till de anställdas sjukfrånvaro.

Ytterligare ett tillvägagångssätt är att låta den anställde prata och reflektera över sin egen situation genom ett reflektionsprojekt, där tid avsätts för just reflektion och samtal kring den anställde och dennes liv, då man förstått att sjukfrånvaron ofta inte är jobbrelaterad. Oro och psykiska påfrestningar både i privatlivet och på arbetet kan göra en person sjuk och det kan därför vara viktig att ha möjlighet att reflektera över detta. En av respondenterna utrycker det som att man aldrig kan få bra staplar om man inte ser människan.

efter att bara ha arbetat en kort tid. Det kan vara bättre att vara sjukskriven lite längre och på så sätt bli helt frisk, än att pendla mellan sjukskrivning och arbete. En respondent tog upp möjligheten att prova på att gå tillbaka till arbetet på halvtid för att se om det skulle gå att återgå till arbetet helt framöver som ett sätt att lösa problemet.

Analys

Personalekonomi handlar om att hushålla med mänskliga resurser, samt att arbeta med förebyggande underhåll (Johanson & Johrén 2007). Marklund et al. (2005) skriver om att de orsaker som idag ligger till grund för sjukskrivningar handlar allt mer om de anställdas personliga levnadsförhållanden, då exempelvis konsumtionen av alkohol har ökat och att även kraven på den anställdes individuella prestationer har blivit högre. Att vara sjuk idag handlar inte enbart om traditionella sjukskrivningar på grund av fysiska problem, utan det handlar mer och mer om psykiska påfrestningar som även kan ta uttryck i fysiska åkommor. Detta gör att det blir allt mer viktigt att arbeta just med förebyggande åtgärder för att bland annat undvika olika typer av stressrelaterade sjukdomar, vilket respondenterna pratar om i intervjuerna och framhäver vikten av att se de anställdas individuella behov för att mer eller mindre skräddarsy åtgärder i förebyggande syfte. Medarbetarsamtal kan vara ett väldigt bra forum för chefer att få kontakt med de anställda och kunna samtala om hur de anställde mår och vad som kan behöva åtgärdas på arbetet eller privat för att den anställdes situation ska förbättras.

inom kommunen fram till 2006, de har dock inte lyckats fullt ut med detta även om de lyckats sänka sjukfrånvaron rejält och varit på god väg att nå målet. Enligt respondenterna jämför de inte sjukfrånvaron mellan olika kommuner avsevärt mycket, utan detta görs mer i media.

Respondenterna tror på en fortsatt minskning av sjukfrånvaron inom hela landet framöver. För tillfället är vi inne i en lågkonjunktur efter flera år av högkonjunktur, respondenterna tror att detta kan ha effekt på hur benägna människor är att sjukskriva sig. Respondenterna är dock inte helt överens om vilken påverkan de tror att konjunkturläget har när det gäller sjukfrånvaro. Åsikter som framkommer i intervjuerna är exempelvis tron på att de som har arbete blir mer angelägna att gå till arbetet om de kan och orkar istället för att sjukskriva sig när det råder lågkonjunktur. Detta tros bero på att de anställda kan tro att det finns en risk för att bli uppsagd om de har för mycket frånvaro. Andra tror inte alls att konjunkturläget påverkar valet att sjukskriva sig, utan tror att det är den anställdes personlighet och värderingar som ligger bakom valet att sjukskriva sig eller inte när han eller hon ligger på gränsen mellan att orka eller inte orka gå till arbetet.

Tankarna om framtiden och utvecklingen av redovisningskravet skiljer sig åt något mellan de olika respondenterna. Vissa tror att kravet på redovisning av sjukfrånvaro kommer att finnas även i fortsättningen och också bli hårdare som ett led i att försöka sänka sjukfrånvaron ytterligare, medan andra tror att kravet kommer minska som följd av att arbetsgivarna fått upp ögonen för problemet med sjukfrånvaron och att det därför inte längre behövs ett krav för att arbetet mot sjukfrånvaron ska fortsätta. De tror således att redovisningen med tiden kommer bli en pappersprodukt som måste tas an, men att arbetet bakom siffrorna kommer att utförs även om kravet på redovisning inte finns kvar.

Sjukfrånvarostatistiken spelar också in i kommunens attraktivitet, vilket även det gör att man skulle fortsätta redovisa sjukfrånvaron även om det var frivilligt. Dock är det inte säkert att man skulle utforma redovisningen på samma sätt om den var frivillig, utan den skulle antagligen bli mer individuell mellan kommunerna. Vissa av respondenterna redovisar även nu vissa frivilliga uppgifter utöver vad som är lagstadgat, som exempelvis kostnader för sjuklön och sjukfrånvaro inom olika yrkeskategorier. Samtliga respondenter har även valt att beskriva hur man arbetar med sjukfrånvaron i årsredovisningen för att ge läsarna en tydligare och mer levande bild av situationen.

Analys

Sjukfrånvaron har sjunkit i samtliga tre respondentkommuner under de senaste åren, räknat från att redovisningskravet har införts. Statistiken för kommunerna i Sverige visar att sjukfrånvaron låg på 6,5 % fjärde kvartalet 2003 (SCB 2004), Tabell nr 2 från tidigare kapitel visar att respondentkommunerna låg relativt högt över detta genomsnitt för 2004. Skillnaden mellan genomsnittet för landets kommuner fjärde kvartalet 2008 och procenttalen i respondentkommunerna för 2008 är däremot inte lika hög utan då börjar dessa två mått att närma sig varandra.

liknande åsikter som de som framläggs enligt Marklund et al. (2005), medan andra tror på en svagare koppling och framhäver de personliga egenskaperna hos de anställda som en orsak till benägenheten att sjukskriva sig istället.

Då syftet med införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro var att få arbetsgivarna mer uppmärksamma på problematiken med sjukfrånvaron (Proposition 2002/03:6) och respondenterna hävdar att de skulle fortsätta redovisa sjukfrånvaron framöver även om det inte var lagstadgat, verkar redovisningskravet ha fått de effekter man ville uppnå.

Marklund et al. (2005) skriver även om alkoholkonsumtionens inverkan på nivån av sjukskrivningar. Detta är inget som respondenterna tar upp under intervjuerna, men de pratar istället om att det möjligen kommer bli aktuellt framöver att sätta upp mål om tobaksfria anställda.

I propositionen (2002/03:6) framhäver man att en lägre nivå av sjukfrånvaro ökar attraktiviteten för en kommun, vilket även respondenterna insett och därmed anser att de tjänar på att redovisa sjukfrånvaron i den externa årsredovisningen, vilket exempelvis kan leda till nya etableringar i kommunen.

6. Slutdiskussion

Detta avslutande kapitel är uppbyggt efter uppsatsens frågeställningar för att på enklast sätt presentera de svar vi kommit fram till. Allra sist presenterar vi våra egna tankar och

åsikter som dykt upp under uppsatsens gång.

6.1 Hur har kravet på redovisning av sjukfrånvaro och de bakomliggande motiven till redovisningkravet uppfattats?

Kravet på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för kommuner, landsting och privata arbetsgivare har uppfattats positivt av de respondenter som tillfrågats i denna uppsats. Respondenterna har uppskattat att det införts hårdare krav för att bekämpa sjukfrånvaron. Flera av respondenterna hävdar att de redan innan kravet infördes 2003 arbetat aktivt med åtgärder för att få ner sjukfrånvaron och även haft med detta i årsredovisningen på liknande sätt som anges i lagkravet från 2003. Genom det obligatoriska kravet har man dock arbetat mer kraftfullt med att sänka sjukfrånvaron då man känt större press på sig att visa upp bra siffror för omgivningen. Man belyser också det ekonomiska perspektivet av att de anställda i allt högre grad är friska. Det handlar inte bara om att skapa ökad hälsa, utan också om bättre ekonomi och bra siffror att presentera i årsredovisningen.

sjukfrånvaron obligatorisk hoppades man på att det skulle bli lättare för intressenterna att ta del av och analysera uppgifterna. Det skulle därmed även bli viktigare för organisationerna att presentera så bra som möjligt och leta nya sätt att arbeta mot sjukfrånvaron. Ytterligare en aspekt som talar för att det ska vara obligatoriskt att redovisa sjukfrånvaron i årsredovisningen är att detta är en form av erkännande av de anställdas värde och att deras hälsa är viktig för organisationen. En av respondenterna framhävde de anställda och deras värde för organisationen med bakgrund i att de personalekonomiska kostnaderna står för nästan 70 % av kostnaderna inom kommunen. Nivån av sjukfrånvaro är därmed en viktig del då det hör till personalekonomin, vilket vi velat belysa genom vår uppsats.

Utefter de svar vi fått från respondenterna är slutsatsen att de har uppfattat de motiv som lades fram inför införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro på ett positivt sätt. Respondenterna hävdar att åtgärderna mot sjukfrånvaron blivit mer kraftfulla efter att redovisningskravet införts och att man insett vikten av att visa upp bra siffror angående de personalekonomiska frågorna för intressenterna genom årsredovisningen för att på så sätt förbättra sin attraktivitet.

6.2 Resulterade redovisningskravet i de effekter man ville uppnå och hur har redovisningskravet använts i det praktiska arbetet?

En av målsättningarna som regeringen framförde var att halvera sjukfrånvaron i Sverige fram till 2008. En av respondentkommunerna hade ställt upp en egen målsättning och ville nå halvering av sjukfrånvaron inom kommunen fram till 2006. Detta hade inte uppnåtts fullt ut, även om man kommit väldigt nära. Sjukfrånvarokurvan pekar dock åt rätt håll för samtliga kommuner som vi tittat på. Även den totala kurvan för Sverige visar på en positiv utveckling av sjukfrånvaron från 2003 och framåt, se Figur nr 1. I och med att egna mål om halvering satts upp inom kommunerna vill vi hävda att regeringens syfte och mål med redovisningskravet har uppfyllts. Arbetsgivarna har uppmärksammat problematiken med sjukfrånvaron och blivit medvetna om hur verksamheterna påverkats av detta.

Användningen av redovisningskravet har först och främst resulterat i utbildning för cheferna. Detta för att cheferna sedan skulle kunna gå vidare och redovisa sina nya kunskaper internt för de anställda för att de anställda i sin tur skulle kunna gå vidare med det praktiska arbetet med sjukfrånvaron. Genom denna fokus på utbildning av chefer och ledare inom kommunen har respondenterna lyckats med att få dem mer medvetna om problematiken med sjukfrånvaron, vilket var regeringens syfte när man införde krav på redovisning av sjukfrånvaro (Proposition 2002/03:6). När arbetsgivaren är medveten om och insatt i problemet kan denne också göra ett bra jobb tillsammans med de anställda. Både chefer och övriga anställda måste vara medvetna om vad problemet är, vad de har för mål och hur man ska bära sig åt för att nå målet. Att först och främst satsa på utveckling av de högre nivåerna inom kommunerna kan därmed vara grundläggande för att arbetet sedan ska kunna fungera på övriga nivåer, vilket på sikt leder till lägre sjukfrånvaro. I slutändan bidrar detta till att den externa redovisningen blir så positiv som möjligt.

6.3 Hur har sjukfrånvaronivån i kommunerna utvecklats sedan kravet på redovisning av sjukfrånvaro infördes?

Efter att organisationer börjat redovisa sjukfrånvaron i årsredovisningen har sjukfrånvaron totalt sett i kommunerna minskat. Om målet om halvering av sjukfrånvaron fram till 2008 har uppnåtts eller inte är något svårtolkat, då man redovisat sjukfrånvaron på olika statistiska sätt innan och efter att redovisningskravet infördes 2003. Vid jämförelse av siffrorna från SCB (2004, 2009) från 2003 och 2008 så har sjukfrånvaron inom kommunerna sjunkit från 6,5 % till 4,3 %, vilket inte är en halvering men det visar ändå att det gått åt rätt håll. Den statistik vi tagit del av visar inte att sjukfrånvaron har ökat inom någon kommun i Värmland de senaste åren, se Tabell nr 1.

En av respondenterna tog under intervjun upp att det är svårt avgöra om det är just redovisningskravet som gjort att sjukfrånvaron har minskat, eller om det är andra omständigheter eller åtgärder som spelar en större roll. Förutom införandet av redovisningskravet har möjliga omständigheter som konjunkturläget och hårdare regler angående sjukskrivning lyfts fram. Tankarna handlar om att redovisningskravet haft en del i utvecklingen av sjukfrånvaron de senaste åren, men att utvecklingen även påverkats av andra aspekter.

6.4 Avslutande tankar och reflektioner

Idag finns även fler typer av folkhälsosjukdomar än vad som fanns förr. Det diskuteras om alkohol- och tobaksrelaterade sjukdomar och en av respondenterna nämner en tanke om framtida nolltolerans mot rökning på arbetsplatser. Detta känns väldigt aktuellt och kontroversiellt, då det handlar om att försöka styra individer och exempelvis deras utrymme att utnyttja sina raster till det de själva vill. Att höja skatten för alkohol och tobak skulle kunna vara en annan åtgärd att vidta för att försöka minska dessa typer av sjukdomar, men om detta skulle få avsedd effekt, eller kanske motsatt, går vi inte in närmare på här.

Då respondenterna i intervjuerna hävdat att de är positiva till redovisningskravet av sjukfrånvaro och att de förmodligen skulle redovisa på liknande sätt även om de inte längre var tvingade till detta enligt lag, tror vi att ett eventuellt borttagande av redovisningskravet inte skulle påverka de större kommunerna nämnvärt. Frågan är bara hur pass viktigt de mindre kommunerna anser att redovisningen av sjukfrånvaron är.

Källförteckning

Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2005). Den nya ekonomistyrningen. Malmö:

Liber.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.

Bengtsson, B. (2009). Redovisningens syfte och ramverk. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bengtbengtsson.se/Start2C24vt2005.htm[2009-04-23].

Bokföringsnämnden (2003). BFNs arbete med redovisning av sjukfrånvaro, [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.bfn.se/remisser/arkiv/skrivelse-sjukfranvaro.pdf [2009-04-06].

Ds 2002:22. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron. Stockholm: Fritzes Offentliga

Publikationer.

Ds 2002:63. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron.

Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Ds 2004:16. Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro. Stockholm: Fritzes Offentliga

Publikationer.

Ekonomifakta (2008). Sjukfrånvaro. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetstid/Sjukfranvaro/

[2009-05-04].

Forshaga Kommun (2008). Kommunhandboken 2008. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.forshaga.se/portal031003/webfiles.nsf/(lookup)/Forshaga%20kommun handbok-08/$file/Forshaga%20kommunhandbok-08.pdf[2009-05-07].

Forshaga Kommun (2009). Årsredovisning 2008. [Elektronisk]. Tillgänglig:

Johanson, U. & Johrén, A. (1993). Personalekonomi. Stockholm: Tjänstemännens

bildningsverksamhet, TBV, Förlag.

Johanson, U. & Johrén, A. (2007). Personalekonomi idag. Uppsala: Uppsala Publishing

House AB.

Johanson U. & Skoog M. (2001). Att mäta och styra verksamheten: modeller med fokus på

icke-materiella resurser. Uppsala: Uppsala Publishing House AB.

Karlstad kommun (2008). Vår kommun. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/($All)/455268AC095053BAC 1257433003CD4B7?Open[2009-05-06].

Karlstad kommun (2009). Kort om Karlstad. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/$all/B916CAA42AF0A291C 1257433004210A3?open[2009-05-06].

Kommunal (2009). Medarbetarsamtal. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://kommunal.se/of/files/060608134744317/Medarbetarsamtal.pdf [2009-05-06].

Lönnqvist, R. & Lind, J. (1998). Internredovisning och prestationsmätning. Lund:

Studentlitteratur.

Marklund, S., Bjurvald, M., Hogstedt, C., Palmer, E. & Theorell T. (2005). Den

höga sjukfrånvaron – problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Nationalencyklopedin [NE] (2009). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/sok/ekonomi?type=NE[2009-04-29].

Nilsson, S. (2002). Redovisningens normer och normbildare. Lund: Studentlitteratur. Norberg, N. (1992). Praktisk personalekonomi. Stockholm: Publica (ingår i CE Fritzes

SOU 2002:5. Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Stockholm: Fritzes Offentliga

Publikationer.

Statistiska centralbyrån [SCB] (2004). Sjukfrånvaron fortsätter att minska.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____73887.aspx

[2009-05-18].

Statistiska centralbyrån [SCB] (2009). Antalet sjukdagar oförändrat. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____263438.aspx [2009-05-18].

Sundgren, S., Nilsson, H. & Nilsson, S. (2007). Internationell redovisning – teori och

praxis. Studentlitteratur.

Sunne kommun (2007). Historia och statistik. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://sunne.se/sv/politik-och-fakta/Kommunfakta/[2009-05-06].

Sveriges kommuner och landsting [SKL] (2009). Sjukfrånvaro i kommuner och

landsting/regioner. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.skl.se/artikel.asp?A=24424&C=3388[2009-04-16].

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Webor (2009) Kommunanalysen. [Elektronisk]. Tillgänglig:

Bilaga 1 – Total sjukfrånvaro i Sverige

Total sjukfrånvaro i procent

Bilaga 2 – Mall för intervju

Intervjumall personalchefer

Inledande frågor om befattning och yrkesroll

 Berätta vad ditt arbete innebär.

 Hur länge har du arbetat som personalchef inom kommunen? Vad gjorde du innan?

 Hur många anställda ansvarar du för?

Inledande om sjukfrånvaro

 Hur väl känner du till kravet på och innebörden av obligatorisk redovisning som infördes 1 juli 2003?

 Hur ser du på sjukfrånvaron inom er kommun? Har din syn ändrats sedan kravet infördes 2003?

 Hur har du uppfattat motiven till kravet?

Användning av kravet på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

 På vilket sätt arbetade ni med att få ner sjukfrånvaron innan 2003?

- Om du inte hade samma befattning vid denna tid, vet du ändå något om på vilket sätt

man arbetade med detta?

 Tillämpade ni någon form av personalredovisning innan 2003?

 Hur använder du redovisningen av sjukfrånvaron i ditt arbete? Vilka fler använder sig av redovisningen?

 Vilka åtgärder har ni vidtagit inom kommunen för att få ner sjukfrånvaron sedan kravet infördes?

 Hur viktigt tror du att det är att det finns ett krav på redovisning av sjukfrånvaro?

 Finns det ytterligare behov av redovisning av sjukfrånvaro?

 Hur ser personalredovisningen ut idag? Redovisar ni enbart det som är lagstadgat eller har ni med några frivilliga uppgifter?

 Arbetar du personligen med utformningen och framställandet av redovisningen?

Intervjumall rektorer

Inledande frågor om befattning och yrkesroll

 Berätta vad ditt arbete innebär.

 Hur länge har du arbetat som rektor inom kommunen? Vad gjorde du innan?  Hur många anställda ansvarar du för?

Inledande om sjukfrånvaro

 Hur väl känner du till kravet på och innebörden av obligatorisk redovisning som infördes 1 juli 2003?

 Hur ser du på sjukfrånvaron inom er kommun? Har din syn ändrats sedan kravet infördes 2003?

 Hur har du uppfattat motiven till kravet?

Användning av kravet på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

 På vilket sätt arbetade ni med att få ner sjukfrånvaron innan 2003?

- Om du inte hade samma befattning vid denna tid, vet du ändå något om på vilket sätt

man arbetade med detta?

 Hur använder du redovisningen av sjukfrånvaron i ditt arbete?

 Vilka åtgärder har ni vidtagit inom skolan för att få ner sjukfrånvaron sedan kravet infördes?

 Jämför ni er själva med övriga skolor i kommunen/länet/Sverige?  Hur stor roll tror du att hög- respektive lågkonjunkturen spelar för

utvecklingen av sjukfrånvaron?

 Vad tror du om utvecklingen av sjukfrånvaron framöver?