Årsrapport
Socialnämnden
2017
Innehållsförteckning
1 Verksamhet ... 3
1.1 Uppföljning av uppdrag ... 3
1.2 Viktiga och intressanta händelser ... 12
2 Måluppföljning ... 15
2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv .. 15
2.2 Hållbar personalförsörjning ... 18
3 Följetal ... 19
3.1 Socialnämndens följetal ... 19
4
Uppföljning av internkontroll ... 21
4.1 Årets internkontrollarbete ... 21
4.2 Uppföljning av internkontrollplanen ... 21
5
Personal ... 26
5.1 Analys av personalförhållanden ... 26
5.2 Statistik inom arbetsgivarområdet ... 26
5.3 Tillbud och arbetsskador ... 27
6 Ekonomi ... 28
6.1 Driftredovisning... 28
6.2 Investeringsredovisning ... 30
7 Övrig uppföljning ... 31
7.1 Internationellt arbete ... 31
7.2 Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål ... 31
7.3 Uppföljning av attraktivitetsplanen... 31
1 Verksamhet
1.1 Uppföljning av uppdrag
Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög
grad Delvis I låg grad Inte alls Stöd till personer med funktionsnedsättning X
Individ- och familjeomsorg X
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns
förbättringsområden att fokusera på inom verksamheten. Att tillgodose önskemålen gällande korttidsvistelse är ett sådant och likaså att erbjuda alternativa arbetsplatser inom daglig verksamhet. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna. Personalen får handledning och utbildning inom sina områden.
Det vi kan se är att funktionshinder kommer att få en ökad kostnad eftersom
försäkringskassan är restriktivare i sin bedömning gällande grundläggande behov detta medför en ökad kostnad för verksamheten. Det är fram för allt brukare med stort behov av insatser som berörs.
Individ- och familjeomsorg
Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns förbättringsområden att fokusera på. Utvecklingsområde för familjeenheten är utveckling av mottagningsgrupp och stabilitet i personalbemanningen. För försörjningsstöd är fortsatt utveckling av arbetssätt på RAMS samt kommunövergripande samverkan vad gäller arbetsmarknadsåtgärder prioriterade områden. Vuxenenheten ser fortsatt utveckling av Kraftvärk och erfarenhetsutveckling på handläggningen som utvecklingsområden. Översyn av uppdrag och krav samt ansvar för tillsynsverksamheten är också ett utvecklingsområde som bör prioriteras framöver. Inom socialpsykiatrin prioriteras nystart och förändrad öppen verksamhet vid Vallmon, tidigare Kryddan, utveckling av boendestöd och uppstart av
korttidsverksamhet. En gemensam utmaning för individ- och familjeomsorgsverksamheten är att tillsätta lediga tjänster. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna. Personalen får handledning och utbildning inom sina områden.
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Verksamheten inom funktionshinder bedrivs för personer som har omfattande behov av hjälp och en varaktig funktionsnedsättning och därför behöver hjälp för att klara sin vardag enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).
I verksamheten bedrivs insatserna gruppboende, serviceboende, daglig sysselsättning, korttidsverksamhet utanför hemmet, korttidstillsyn, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson samt personlig assistans.
Inom funktionshinder är målgruppen mångfacetterad vilket ställer stora krav på verksamheten, förutsättningar och behov kan ändras snabbt. På flera enheter inom
verksamheten har extra resurser krävts periodvis, beroende på brukares mående. Under årets första månader var personalbudgeten ansträngd på grund av hög sjukfrånvaro och enheterna tvingades att beordra personal att arbeta övertid. Verksamheten har arbetat intensivt med att omfördela och planera personalresurser utifrån behovet, detta har bidragit till att
personalbudgeten på både gruppboende och daglig verksamhet visar ett överskott vid årets slut. Även personlig assistans visar ett överskott i budget, detta med anledning av att vi fakturerat ca. 1 500 tkr till externa utförare.
Antalet brukare med stöd av LSS är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.
Verksamheten har haft samverkan med organisationen För barn, unga och vuxna med
utvecklingsstörning (FUB) vid fyra tillfällen under 2017. Dessa träffar är uppskattade av både FUB och verksamheten, frågor lyfts och diskuteras och förhoppningsvis leder detta till en ökad förståelse mellan parterna.
Flertalet av enhetscheferna inom funktionshinder deltog på utvecklingsdagar gällande framtidens LSS-boende. Där var våran enhetschef för äldreboendet speciellt inbjuden att föreläsa om hur vi startade upp äldreboendet i kommunen. Intresset för denna verksamhet är stor runt om i landet, roligt att vi ligger i framkant.
Arbetsmiljön för enhetscheferna inom funktionshinder har förbättrats då två nya enhetschefer anställts och kommit in i verksamheten under året. Enhetscheferna som ansvarar för våra gruppboende har numera tre enheter per chef och daglig verksamhet har delats på tre
enhetschefer. Enhetscheferna har arbetat med att skapa olika team där tre enhetschefer ingår i varje team. Detta har medfört en minskad sårbarhet vid de tillfällen då enhetschefer av olika orsaker är frånvarande.
Verksamheten har tillsammans med politiker från socialnämnden under året arbetat med en plan för funktionshinderområdet för åren 2018 - 2027 "Ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Marks kommun". Arbetet påbörjades hösten 2016 och har varit
omfattande, tjänstemän har tagit fram underlag som presenterats för politikerna, som sedan har fått avgöra hur planen skulle utformas. Gruppen har träffats regelbundet för att diskutera och arbeta fram materialet. Planen består av olika delar, övergripande samhällsplanering, insatser för stöd och utveckling, stöd i boendet, arbete och sysselsättning, deltagande i det offentliga livet, insatser från socialtjänsten samt personlig assistans. Under hela processen med att ta fram planen har Kommunala funktionshinderråd varit delaktiga via
informationsträffar och workshops.
Boende i form av serviceboende och gruppboende
Verksamheten driver 13 stycken gruppboenden med sammanlagt 70 boendeplatser och 3 stycken serviceboenden med sammanlagt 24 lägenheter. De olika boendena finns placerade i flera av kommunens tätorter.
Äldreboendet som vi öppnade förra året bidrog till att vi har haft några tomma lägenheter under första hälften av 2017 på våra andra gruppboenden. I och med detta har vi kunnat erbjuda plats åt några brukare som fått beslut om boende men ej kunnat verkställas tidigare, samt att vi kunnat erbjuda plats åt brukare med funktionsnedsättning som vi köpt plats åt inom äldreomsorgen. Vi har kunnat erbjuda flera brukare nya boenden vilket skapat förhöjd livskvalité och utveckling för dem. Det har även medfört att vi fått mer homogena
brukargrupper vilket motverkar motsättningar i brukargrupperna och möjliggör att vi kan rikta insatser mot specifika boenden, exempelvis sinnesstimulering för personer med omfattande funktionsnedsättningar.
Vid ett par av våra boende är taklyftar installerade under våren och äldreboendet har även införskaffat en elrullstol. Detta har gett bättre möjligheter att kunna ge brukarna en god omvårdnad med bra kvalité.
Vi arbetar aktivt med att säkra upp såväl den psykiska och fysiska tryggheten i verksamheten vilket har behövts efter dels ett inbrott och dels en fallolycka. Detta har gjorts genom flera justeringar i inom- och utomhusmiljön samt användande av personlarm. Några enheter har under året haft inspektion av arbetsmiljöverket med gott resultat.
Ett av våra boende har installerat ett nytt brandlarm och flera av personalen inom våra
gruppboenden har deltagit i brandutbildning. Personalen har även deltagit i en föreläsning där Christina Stielli talar om kommunikation, medarbetarskap och arbetsglädje. Vissa medarbetare har fått ytterligare utbildning i medicinska uppgifter samt taktil beröring. Under hösten har alla medarbetare utbildats i social dokumentation och sekretess.
Flera av enheterna har arbetat aktivt med värdegrundsarbete med utgångspunkt från funktionshinderverksamhetens årshjul. Medarbetarna har sammanställt aktuella
enhetsbeskrivningar för att effektivt kunna arbeta med metoder lämpade för brukare på respektive enhet, detta för att ge individuell omvårdnad i så stor omfattning som möjligt och för att brukaren skall vara delaktig. Ett exempel på detta är att det kommit upp ett staket runt fastigheten Ängahagsgatan som lett till att brukarna där ökat sitt livsutrymme avsevärt, då de nu kan gå ut ”på egen hand”.
Under hösten har det pågått ett arbete med att starta upp anhörigstödet inom funktionshinder.
Detta för att stödja anhöriga i sin relation till brukaren har vi beslutat att hålla två
anhörigträffar/år. Uppstarten av detta sker i början av 2018. Några av enheter har bjudit in till
anhörigträffar under 2017. Vi har startat upp brukarråd i form av husmöten på några enheter.
Dels för att ge brukarna möjlighet till inflytande i boendets frågor men även för att ge kunskap till brukarna hur möten genomförs, något de får nytta av i centrala brukarråd som ska
påbörjas under 2018.
Resultatet i brukarundersökningen som genomfördes under 2016, visar att vi behöver fortsätta med arbetet att öka brukarnas delaktighet i våra insatser. Vi har startat upp brukarmöten där gemensamma frågor diskuteras tillsammans med brukarna. Vi har installerat en
informationsskärm på en enhet där brukarna kan ta del av aktuell information såväl externt som internt.
Vi har arbetat med fritidsaktiviteter i tre nivåer: enskilda, enhetens och
funktionshinderverksamhetens aktiviteter. Enskilda aktiviteter är brukarens egna aktivitet som genomförs på egen hand. Enheternas är de aktiviteter som alla brukarna på respektive boende erbjuds, exempelvis teatrar, bibliotek, konserter, strandbad och marknader.
Funktionshinderverksamhetens aktiviteter erbjuds alla brukare med LSS- tillhörighet, under 2017 har vi erbjudit bland annat discon, grillkvällar, bad på Kaskad, sommarvistelse,
Kinnaloppet, hockeyresa och ”Halv åtta hos mig”. Vissa av aktiviteterna har genomförts i samverkan med lokala föreningar.
Lilla My, vårdhästen har varit aktiv under våren, sommaren och hösten. En gång per vecka har hon besökt gruppboende inom funktionshinder samt vissa av äldreomsorgens vård- och
omsorgsboende i kommunen till många brukares glädje. Under senare delen av året har även vårdhunden Navajo varit i tjänst en dag / vecka och glatt många av våra brukare.
För att förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare har bla. en mobil sprinkler installerats på en enhet, detta för att risk för eldsvåda ska minimeras då en brukare röker inne i sin lägenhet, ljudmätning är utförd på vissa enheter och personalen kommer att få formgjutna hörselskydd samt kommer det sättas upp ljuddämpande plattor i vissa tak. En annan del i arbetsmiljön för våra medarbetare är att de har långa arbetspass och vissa har endast matuppehåll,
arbetsgivaren har under senare delen av året arbetat aktivt för att minimera de långa arbetspassen och att all personal skall få rast under sina arbetspass. Detta i ett led för att skapa en bra arbetsmiljö och en del i att personalen skall må bättre och vara friskare.
Efter att ha säkerställt god arbetsmiljö på alla enheter har huvudfokus kunnat flyttas till att tillföra kompetens till medarbetarna. Detta för att höja kvalitén i insatserna till brukarna.
Under hösten 2017 tillträdde de habiliteringspedagoger som anställts för att höja kompetensen i hela Funktionshinderverksamheten. Det innebär att varje basområde nu har en
habiliteringspedagog knuten till verksamheten. Vi genomförde en utbildning i social
dokumentation och sekretess för all habiliteringspersonal i Funktionshinder. Vissa områden har skapat utrymme för kompetensutveckling vid arbetsplatsträffar/verksamhetsmöten, det vill säga var tredje vecka. I detta forum används habiliteringspedagogen som handledare för personalgrupperna. Utbildningarna är tänkta att ha enhetsspecifika inriktningar, exempelvis relation, sexualitet, kommunikation eller sinnesstimulering. Vid dessa tillfällen kan även extern kunskap inhämtas. Exempelvis har personalgruppen på Lindängsgatan deltagit i en
grupputvecklingsinsats med syfte att hjälpa gruppen mot effektivitet. På några av enheterna har man haft Bo Hejlskovs studiecirkel ”problemskapande beteende" under året. De flesta av enheterna har kommit igång med reflektionsgrupper, några nya reflektionsledare har utbildats av Egon Rommedahl. Överförmyndarnämnden, Kerstin Weiman-Linden, har varit inbjuden till några enheter för att förklara uppdraget som god man, förvaltare.
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet visar på ett överskott i personalbudgeten, detta beror på ej tillsatta vakanser. Rekrytering har pågått under första halvåret och alla tjänster är nu besatta.
Hela daglig verksamhet har per sista december 2017 totalt 139 beslut om insatser.
Fördelningen av besluten är uppdelade på följande insatser:
97 st daglig verksamhet LSS
23 st daglig verksamhet LSS Individuell placering 15 st sysselsättning SoL
4 st sysselsättning SoL individuell placering
Under året har daglig verksamhet tagit emot 20 nya beslut varav tre ej är verkställda pga att brukarna av olika anledningar inte har tackat ja till erbjuden plats. Detta är för andra året en fördubbling av antalet beslut jämfört med åren 2011 - 2015 då det totalt kom 10 nya
beslut/år.
Utöver de verkställda beslut som vi har inom daglig verksamhet tar vi även emot elever från särgymnasiet för att de skall få möjligheten att prova olika arbetsplatser.
Daglig verksamhet har 31 december 8 st pågående ärenden/beslut som arbetsanskaffare och i viss mån pedagogerna arbetar kontinuerligt med. I dessa ärenden finns det av olika
anledningar ett stort behov av förändringar av den dagliga verksamheten, det handlar om att utöka insatsen, att de inte kommer till sin dagliga verksamhet, att de är sjuka eller att vi inte får tag i personen eller dess företrädare. I en del av dessa ärenden samarbetar vi med
handläggningen för att följa upp eller avsluta beslut om daglig verksamhet eller sysselsättning.
Några av enheterna inom daglig verksamhet var tvungna att stänga några dagar i början av året då flera av personalen var sjuka och vikarier ej kunde ordnas. Det är vissa av enheterna som är mer sårbara då det endast är en medarbetare som är i tjänst, anledning till att detta är att vi försöker anpassa verksamheten utifrån brukarnas behov. Två nya enheter inom daglig verksamhet har startats under året, en som arbetar vid Två Skyttlar och en som driver kiosken på Lindäng.
Under året har medarbetarna i daglig verksamhet haft 8 st reflektionstillfällen i grupp med en utbildad samtalsledare. Personalen beskriver dessa träffar som utvecklande och viktiga för verksamhetens fortsatta utveckling. Våra habiliteringspedagoger ansvarar för bla
metodutveckling i våra verksamheter och varje verksamhet har haft ca 12 st "brukarmöten"
under året, där man systematiskt utvärderar vårt sätt att arbeta tex genom att gå igenom genomförandeplanen för varje deltagare. Under våren 2017 påbörjade vår nyanställda personal en studiecirkel på ca 6–8 träffar. Vi läser Bo Hejlskovs bok "problemskapande beteenden" och diskuterar sedan i grupp kring olika händelser tagna från boken. Dessa grupper leds av habiliteringspedagogerna i daglig verksamhet. Även medarbetare inom daglig verksamhet har genomgått utbildning i social dokumentation och sekretess, brandutbildning, föreläsning av Christina Stieli och webbutbildningen "introduktion till funktionshinderomsorgen"
Under hösten 2016 genomfördes en enkätundersökning inom funktionshinder och inom daglig verksamhet låg svarsfrekvensen på ca 70% för LSS-deltagare och 50% för SOL-deltagare.
Detta resultat ska ställas mot tidigare svarsfrekvens på ca 30%. Utifrån resultatet på enkäten har Daglig verksamhet plockat ut 2 st utvecklingsområden och 1 st framgångsfaktor som vi ska arbeta med under 2017 och 2018. Vi kommer att påbörja "deltagarmöten" där fokus kommer att vara "får jag bestämma i daglig verksamhet? och "blir jag lyssnad på i daglig verksamhet?". Det finns också en plan att utbilda personal inom daglig verksamhet inom
"delaktighetsmodellen" under 2018 för att utveckla våra verksamheter i att vara mer
"deltagarledda". Vi har fortsatt utbilda vår personal inom NPF-området (Neuropsykiatriskt funktionshinder) genom en föreläsning om "bemötande vid psykisk ohälsa" den 24 oktober på Två Skyttlar. Denna dag innehöll även en presentation av KASAM (känsla av sammanhang), där våra habiliteringspedagoger gick igenom begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Enhetschef, habiliteringspedagoger och 2 st habiliteringspersonal har under september och oktober deltagit i utbildning ESL (Ett Självständigt Liv) tillsammans med personal från IFO/psykiatri. Planen är att fler personal inom daglig verksamhet ska gå denna utbildning under 2018 för att kunna möte deltagare med denna problematik.
För fjärde året i rad anordnades en Julmarknad inom Daglig verksamhet/sysselsättning. Denna aktivitet skapar sysselsättning från augusti månad fram till julmarknaden i november. Den drivs av frivilligt engagerad personal inom våra verksamheter tillsammans med de brukare som vill vara med. Exempel på en aktivitet kan vara att man under hösten plockar lingon i skogen som sedan rensas, kokas och hälls på burkar som juldekoreras inför marknaden.
Intäkterna från Julmarknaden går oavkortat tillbaks till brukarna i form av olika aktiviteter.
Den största gemensamma aktiviteten som ordnas är Göteborgsvarvet- "Specialvarvet" varje vår.
Personlig assistans
Kostnadsutvecklingen för den personliga assistansen har varit hög under flera år. I jämförelse med föregående år har antalet timmar inom personlig assistans ökat. Några ärenden är mycket komplicerade och kräver specialkompetens. Det har varit svårt att rekrytera denna kompetens under vissa perioder vilket inneburit att ordinarie personal varit tvungna att arbeta övertid. Detta tillsammans med upplärning av ny personal till några av enheterna har bidragit till att personalbudget ej är i balans. Enheten arbetar med att på sikt få till en hållbar
personalförsörjning för dessa ärende, vilket är ett förbättringsområde.
Vi ser en tendens till att antalet ärende som tidigare varit beviljade av försäkringskassan minskar, i januari hade vi 77 personer med assistansersättning från försäkringskassan jämfört med 68 i december, vilket innebär att kommunen får en ökad kostnad. Försäkringskassan har ändrat sin bedömning gällande grundläggande behov och är idag mer restriktiv i sin
bedömning. Bedömer försäkringskassan att de grundläggande behoven är lägre än 20 tim. per vecka får personen avslag från försäkringskassan och får då söka assistans från kommunen.
De flesta ärenden gällande ersättning utifrån nämndens beslut för personlig assistans är rättsligt färdigbehandlade och domar har utfallit till kommunens fördel, vilket inneburit att vi har fakturerat olika assistansbolag sammanlagt ca.1 500 tkr. Det finns fortfarande några ärenden som ej är färdigbehandlade.
Några nya assistansärende har påbörjats under året, ett par av dessa har tidigare haft externa utförare. Den medarbetare som projektanställts för att arbeta med personlig assistans och hur kommunen kan utföra fler ärende i egen regi har varit framgångsrik i sitt arbete.
Korttidsvistelse och korttidstillsyn
Korttidsvistelsen i Sätila verkställer idag 48 ärenden och har haft några inskolningar under oktober - december. Behovet av vaken personal nattetid har ökat och till viss del även en högre personaltäthet dagtid beroende på komplex problematik och små barn. Idag verkställer vi även två av våra korttidsvistelser på Kinnaborg i Kinna. Korttidstillsynen på Kinnaborg har 8 ärende och man ser att behovet av större lokal är påtaglig då det ex finns behov av plats för permobil.
Intäkter för SoL-ärende var högre än förväntat under året, medan personalkostnader visar ett underskott. Enheten har arbetat aktivt med personalresurserna under året, detta för att verksamheten har krävt ökade resurser på grund av fler ärenden och stor problematik inom autismområdet, de barn som skolats in för Korttidsvistelse har krävt högre bemanning både dag och nattetid samtidigt som man har kunnat minska bemanningen på andra enheter inom verksamheten. Inskolningsperioden som är olika för varje individ påverkar
bemanningsbehovet. Hög beläggning på helger påverkar veckoslutsersättning då det krävs högre personalbemanning. Från och med första augusti finns det inga platser till förfogande för SoL-ärende, då antalet LSS-ärende har ökat.
Logistiken med taxiresor fram och tillbaka från skola har krävt stora arbetsinsatser och vissa dagar har personalen fått hämta brukarna.
Varje månad ordnas läger för högfungerande ungdomar. Det är fem brukare som deltar på läger två dagar i månaden, dessa läger är förlagda till Getterön i Varbergs kommun. Vi ser detta som mycket positivt då vi tidigare köpte denna insats av externa utförare. Under hösten har det även varit två helgläger på Björkeberga i Sätila, det har varit specielle teman på dessa helger för att väcka intresset hos ungdomarna, som i denna målgrupp ofta är svårmotiverade.
Vecka 26, var det läger för högfungerandeläger NPF som var förlagt på Getterön, lägret var lyckat där både ungdomar och personal var nöjda med miljön. Detta är en svår målgrupp där problematiken kan göra att de har svårt att vistas under samma tak under längre tid, det var 4 deltagare som deltog under hela veckan. Aktiviteter som fiske, Gokart, grillning,
Helsingborg/Helsingör stod på programmet.
Det traditionella korttidslägret i Espevik hölls vecka 27, gemensamt med utflyttad verksamhet från boenden. En härlig vecka med mycket aktiviteter. Nytt i år var att varje enhet fick göra sitt upplägg kring aktiviteter, detta föll väl ut. Korttiden hade aktiviteter som luftgevärsskytte, bad, krabbfiske, torget, strandtåget, Bounc Camp, fotbollsturnering mm. Både ungdomar och personal var engagerade, discot var en höjdpunkt där ca: 30 brukare och personal visade sin
styrka på dansgolvet. Under grillkvällen hade vi trubadurer som underhöll och fick med sig barn/ungdomar och vuxna att sjunga. Kökspersonalen fick mycket beröm av deltagarna för sin mat.
Enheterna har under året arbetat med kvalité i genomförandeplaner, god uppföljning av dessa och hållbar dokumentation, alla medarbetare har under hösten genomfört social
dokumentations utbildning. Medarbetarna har också deltagit i brandutbildning, tecken som stöd och fokus på verksamhetsmöten har varit brukares delaktighet och värdegrundsfrågor.
Korttidsverksamheten har två medarbetare som utbildar sig till Stödpedagog, en av dessa kommer fortsättningsvis hålla i tecken som stöd handledning för hela gruppen.
Under året har vi haft en god samverkan med skola där vi sett över de bildsystem vi använder för att det ska finnas samma system för våra barn/ungdomar.
Under hösten tillsattes pedagog för basområdet, detta har gjort att vi har kunnat arbeta mer med kvalitet, säkerställt rutiner, där också pedagogen fokuserat på bemötande frågor.
Korttiden har via webben deltagit i Bo Hejlskows föreläsning.
Då det varit nyutbildade samtalsledare har de inte startat upp reflektionsgrupper, detta är inbokat till 2018. En anledning till att grupperna inte startat upp är att de haft andra utbildningar och det inte har funnits utrymme.
Under första halvåret har enheterna arbetat utifrån årshjulet där vi tagit upp
värdegrundsfrågor, hot/våld och vi har fortsatt tagit upp frågor kring barnkonventionen för att hålla ämnet levande.
Under hösten togs beslut att se över schematider, långa pass ska bort under vardagar och man strävar efter att ha åtta timmars pass, helger och mötesdagar är oförändrade.
Det är nu klart med anhörigstöd för Funktionshinder, uppstart är i januari 2018, två timmar per vecka kommer habiliteringspedagog på Korttiden att finnas till hands för frågor och ha öppen telefontid
Arbetet kring brukarråd har startat upp och vi har planerat in två tillfällen under 2018.
Under året bildade vi också team som har varit positivt då vi ser en utveckling i samverkan mellan enhetschefer, pedagoger. Under hösten hade enhetschefer och pedagoger en kick off på Sju Sjöar där vi arbetade fram rutiner och riktlinjer hur vi skulle samverka.
Myndighetsutövning
Handläggningen för LSS var fulltaliga i början av året efter rekrytering av en handläggare som började i februari. Tyvärr var det fyra av sex handläggare som valde att avsluta sin anställning under sommaren. De har valt att arbeta närmare sin hemort och till en högre lön. Detta har inneburit en rekryteringsprocess under juni och juli inom enheten igen. Rekryteringen var gynnsam och en ny handläggare började i augusti, två i september och en i oktober.
Sammanlagt har vi introducerat fyra nya medarbetare sedan augusti. Introduktion till LSS- handläggaryrket är mycket omfattande och ingående på grund av arbetets komplexitet.
Arbetet med att göra omprövningar av ärenden har blivit något eftersatt men pågår i mindre omfattning.
Verksamheten anordnade under februari en kurs om personlig assistans och beräkning av aktiv tid i våra konferenslokaler i Rydal. Vi bjöd även in fyra andra kommuner, Båstad, Bjuv, Svenljunga och Färgelanda.
Enheten flyttade under våren från lokalerna i Kinnaström till fastigheten "Ugglan" på Klockaregatan i Kinna. Där kan man på ett naturligare sätt samarbeta med
myndighetsutövningen inom äldreomsorgen.
Under årets har vi emottagit 289 ansökningar. Det har fattats 247 beslut, därav 73 beslut är avslag eller delavslag på ansökan. Därutöver har vi följt upp tidigare köpta platser utanför kommunen både genom besök och handläggning. På grund av beslut på avslag eller delavslag har vi för närvarande pågående rättsprocesser gällande 40 assistansärenden. Under 2017 har vi hitintills fattat 56 beslut gällande personlig assistans. För närvarande pågår cirka 10
utredningar gällande ansökningar om personlig assistans.
Ärenden och domar gällande timersättning för utförd assistans innebär extra arbete för
enheten, exempelvis har två personer arbetet med sammanställningen av domar och beslut under två arbetsdagar i november.
Enheten verkställer idag 462 timmar ledsagarservice per månad mån samt avlösarservice 397 timmar per månad. Därutöver verkställs det 104 kontaktpersonuppdrag. Från och med januari 2017 verkställer enheten 5 beslut på korttidsvistelse i form av stödfamilj. Alla dessa
verkställighetsformer innebär arbete runt genomförandeplan. Ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice i hemmet är verksamheter där det arbetats med att öka andelen brukare med aktuella genomförandeplaner. Här pågår också ett kontinuerligt arbete med att rekrytera personer som kan åta sig uppdrag från verksamheten. Inom denna verksamhet pågår också ett aktivt arbete för att säkerställa att brukare får rätt insats.
Enheten har, trots anställningsprocesser och introduktion, klarat verksamheten utan att anlita konsulter. Detta innebär att enheten har klarat sig inom befintlig budget.
Personliga ombud
De personliga ombuden har flera ärenden som är omfattande och kräver mycket insatser.
Antalet personer som har behov av kontakt med personligt ombud är relativt konstant och man ser ingen större skillnad jämförbart med samma period föregående år. En av de personliga ombuden var på den årliga konferensen för yrkesgruppen, vilket hon upplevde mycket givande. Det finns två personliga ombud i kommunen. Under hösten har vi rekryterat en ny medarbetare som personligt ombud då en skall avgå i pension.
Ledningsgruppen för personliga ombud har träffats tre tillfällen under året. Då medverkar RSMH, öppenvårdsmottagningen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kommunen. I detta forum diskuteras frågor som är av betydelse för personliga ombudens målgrupp.
Individ- och familjeomsorg
Verksamheten inom individ- och familjeomsorg är organiserad i fyra enheter, familjeenheten, försörjningsstödsenheten, vuxenenheten och socialpsykiatriska enheten. Under året har integrationsenheten inordnats som en del i familjeenheten.
Familjeenheten
Barn har vid behov rätt till skyddande insatser och föräldrar ska vid behov erbjudas insatser för att kunna tillgodose barnets omsorgsbehov i hemmet. Familjeenheten har under året påfrestats av hög personalomsättning. Enheten har hanterat situationen genom att ständigt rekrytera och med hjälp av inhyrd personal. Hög belastning på enheten medför sämre förutsättningar för förebyggande arbete och hemmaplanslösningar vilket ger ökat behov av externa placeringar och innebär höga kostnader.
Enheten arbetar strukturerat utifrån framtagen handlingsplan med syfte att minska externa placeringar genom ett förbättrat förebyggande arbete och tidiga insatser. Under november och december månad har detta arbete börjat ge resultat och kostnader för extern dygnsvård minskat i och med att HVB placeringar har avslutats. De HVB placeringar som ändå fortsätter är placering av barn och unga med komplex problematik.
Rekrytering av interna familjehem fortsätter och det finns ett behov av att utveckla stödet till familjehemmen. Under året har satsningar gjorts på utbildning i att utreda familjehem och det förväntas ge resultat framöver. Fortsatt är det en utmaning att konkurrera med externa privata familjehemsaktörer.
I augusti 2017 gick integrationsenheten in som en del i familjeenheten och gruppen har under hösten arbetat in sig och fungerar nu väl. Antal ensamkommande har minskat och man klarar de uppdrag man har. En vakant tjänst som barnsekreterare täcks av inhyrd personal.
Familjeenhetens arbete med omsorg och omvårdnad av ensamkommande barn har under året ständigt anpassats utifrån förändrade förutsättningar. Migrationsverkets och statsmaktens regelverk, minskade antal ensamkommande barn samt politiska beslut har under året ställt krav på följsamhet och anpassningsåtgärder för att hamna i balans med behov och
ekonomiska förutsättningar.
Familjerådgivningen och familjerätten har under året haft vakant tjänst och två konsulter arbetar med utredningsuppdrag.
Under året har genom familjebehandlarna 95 barn/ungdomar haft socialpedagogiska insatser för barnet/ungdomen/familjen (biståndsbeslut efter avslutad utredning). Därutöver har 7 ungdomar i Ungbo socialpedagogiska insatser, 16 ärenden med umgängesstöd (umgängesstöd både utifrån domar från tingsrätten men också som bistånd). Enheten har också haft ansvaret för 7 ungdomar som dömts till ungdomstjänst (oavlönat praktikarbete och samtal i form av påverkansprogram). Därutöver har man haft 8 utredningsuppdrag (oftast när oron för barns hemförhållanden är stor, i barnets hem ett flertal gånger i veckan under ca 4-6 veckors tid) samt genomfört 19 insatser under tiden socialsekreterare utrett barnärenden. Ett antal av ovanstående insatser är pågående.
Försörjningsstödsenheten
Personer som saknar eller har otillräcklig egen försörjning har rätt till ekonomiskt stöd, rådgivning och information, samt vid behov insatser i samarbete med andra förvaltningar och myndigheter.
Under året har enheten haft en relativt hög omsättning i personalgruppen. Under 2017 har enheten för första gången varit i behov av att bemanna med inhyrd personal.
Även om ärendeantalet minskat är ärendetyngden hög för de klienter som är aktuella. Många av de aktuella klienterna står långt ifrån arbetsmarknaden och är kodade sjuka och bedöms vara långvarigt beroende av försörjningsstöd d v s har varit aktuella i mer än 10 månader.
Genom att arbeta aktivt med de personer som kan ha rätt till annan ersättning, i form av arbetsförmågebedömningar, har ett par under senare delen av året fått annan ersättning.
Arbetsförmågebedömningarna har arbetsterapeuterna gjort ett stort arbete med för att ta fram ett väl fungerande underlag som försäkringskassan godkänner. Ett arbete som kommer att ytterligare utvecklas än mer under 2018.
Även andra som ej genomgått arbetsförmågebedömningar har flera fått annan ersättning såsom sjukersättning och aktivitetsersättning. Detta är ett resultat av hur väl RAMS har fungerat under året och att många genom dem kommit ut i arbete eller fått annan ersättning och därmed självförsörjning. Den pre-rehabiliterande verksamhet som RAMS har starta upp under våren såsom Ny Kraft och POINT, ger ett gott resultat.
Ärendemängden på försörjningsstödsenheten har minskat under innevarande år, jämfört med 2016. Då var antalet hushåll med försörjningsstöd 660, mot 619 i år, en minskning med ca 9 % på totalen. Den stora gruppen som minskat är de i ålder 18-25 år, det visar på att vi har en god arbetsmarknad och att många i arbetsför ålder gått ut i arbete eller annan
försörjning. Att kostnaderna för året, trots det minskade antalet ärenden, är högre beror bl a på att hushållen är större i antal familjemedlemmar, kostnaderna för tillfälliga boenden är för året ca 953 000 kr jämfört med förra årets kostnad på 342 000 kr och att familjerna som söker saknar egna inkomster och behöver därmed kompletteras med en högre del ekonomiskt bistånd.
Personalbudgeten visar ett överskott, vilket till stor del beror på otillsatta tjänster och sjukskrivningar under året.
Vuxenenheten
Människor med sociala problem, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem ska ges möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhällslivet. Enheten har under första halvåret haft i genomsnitt 105 ärenden aktuella för målgruppen personer med
missbruksproblematik eller samsjuklighet. För målgruppen personer med psykiskt funktionshinder har antalet ärenden i genomsnitt varit 147 första halvåret 2017. En viss ökning i ärendeinflödet kan ses jämfört med samma period 2016.
Fortsatt behov av placeringar av dygnsvård finns på grund av ärenden med omfattande behandlingsbehov. Dock har antalet behandlingsinriktade placeringar minskat med 1180 placeringsdygn jämfört mot föregående år. Antal köpta boendeplatser för personer med psykiska funktionshinder är likvärdigt med föregående period. Behovet av korttidsplatser kan inte mötas på hemmaplan och under 2016 köptes platser för tre personer och under
innevarande period 2017 köps 4 externa korttidsplatser. Det finns i dag inte täckning i budgeten för dessa köpta platser.
De öppna insatserna för personer med missbruk möter behoven och bidrar till stor del i att
motverka allt för många köpta heldygnsplatser. Kraftvärks utvecklande behandlingsarbete ger nu resultat då man under 2017 haft sammanlagt 20 personer inskrivna i verksamheten.
Cesam möter i genomsnitt 26 personer per månad i sin verksamhet där den största delen är självsökande. Totalt har Cesam träffat 51 personer under 2017. Vuxenenheten har även erbjudit i genomsnitt 31 personer per månad stöd genom individuella insatser.
Anhörigstöd ges både enskilt som till nätverk kring klienter som går i behandling. Anhörigstöd har haft kontakt med 24 anhöriga. En telefonlinje har öppnats speciellt inriktat till anhöriga som har närstående med missbruk.
Det finns fortsatt behov av att både bevara men även utveckla samverkan med framför allt öppenvårdens psykiatrimottagning, slutenvården inom SÄS samt Närhälsan för att brukarna ska erhålla samverkande vård och stöd. En gemensam genomlysning av ärenden som inte fungerat tillfredsställande har gjorts på uppdrag av den lokala närvårdssamverkan.
En tillsynsplan för kommunens tillsyn av serveringstillstånd samt för detaljhandeln av folköl och tobak har tagits fram och beslutats av nämnden i februari. Detaljplanering för tillsynen har gjorts för såväl serveringstillstånd som för detaljhandel av läkemedel, folköl och tobak samt rökfria skolmiljöer. Det finns behov av att se över rutiner och riktlinjer för denna verksamhet och även att ta fram en handlingsplan över hur tillsynsarbetet ska utvecklas.
Socialpsykiatriska enheten
Enheten riktar sig främst till personer med en psykisk funktionsnedsättning. En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning” (Rapport 2006:5). Stödet ska ges i det vardagliga livet och syftar till att ge personer med psykiska funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt.
Under 2017 har ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete pågått utifrån den utredning och översyn av socialpsykiatrin som påbörjades under 2016. Översynen av socialpsykiatrin
resulterade i en slutrapport som presenterades för socialnämnden i maj 2017. Socialnämnden har även antagit riktlinjer för det fortsatta arbetet i form av en handlingsplan som utgår från översynen. Utvecklingen har bl a inneburit att Kyrkogatan 22 i Kinna avvecklats som
gruppboende. Personalen på boendet har övergått i en grupp för förstärkt boendestöd, vilket ökar förutsättningen att tillgodose boendestödsbehov på kvällar och helger, ett behov som inte minst LSS-verksamheten efterfrågar. Arbete med att bredda och stärka kompetensen inom socialpsykiatriska verksamheten har påbörjats under året och fortsätter. Likaså fortsätter arbete med att planera och skapa förutsättningar för en korttidsverksamhet under 2018.
Antal boendeplatser har under året minskat från 29 till 18. Aktuellt är de 18 platser upptagna.
En korttidsplacering finns på Lindängsgatan. Omfattande utbildningsinsatser i dokumentation har genomförts under året och slutförs i februari 2018. Under året har ESL-utbildning (Ett Självständigt Liv), kostutbildning samt utbildning i lågaffektivt bemötande också genomförts.
Öppna verksamheten Kryddan har ombildats och nystartats under namnet Vallmon. Till en början med verksamhet 3,5 dagar per vecka med sikte mot 4,5 dagar per vecka. Ny lokal är Olof Markusgatan 4 (f d Lärkan).
Totalt har socialpsykiatrin under 2017 i genomsnitt svarat för insatser för 148 personer. 98 personer har i december insatsen boendestöd, varav 30 personer från LSS-verksamheten.
Genomsnittligt har 90 personer haft boendestöd under året.
Under slutet av året har stora omflyttningar av personal genomförts, vilket medfört behov av investeringar i lokal- och kontorsutrustning. Under året har verksamheten även haft kostnader för flera flyttningar, flyttstädningar och renoveringskostnader, i och med de förändringar som följt efter översyn och handlingsplan.
Integrationsenheten
Integrationsenheten startade sin verksamhet 2016-08-28 och upphörde 2017-08-07, då den flyttades över till Familjeenheten.
Flyktingverksamheten
Socialnämnden ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Inom
flyktingverksamheten ingår de boenden som kommunen har i egen regi för ensamkommande barn. Verksamheten hade tre aktiva egna boende vid årets början samt ett boende i extern regi.
Den 1 februari avvecklades asylboendet Varpen i Kinna, det var då endast några ungdomar kvar och de flyttade till andra boenden. Ungdomarna som bott på det externa boendet flyttade tillbaka till kommunens egna asylboende den 30:e april. Vi har under hösten haft ett boende i Fritsla och ett på Ekås i Horred. Den övre delen av Ekås är omorganiserat till stödboende vilket möjliggör en bra övergång för ungdomarna från att bo i ett HVB-hem till att flytta ut i egen lägenhet. Stödboende kräver färre personal, man skall ha tillgång till personal dygnet runt men det behöver ej vara bemannat. En fördel med att stödboendet är beläget i Horred är att vi kan samordna personalresurserna mellan HVB-hemmet och stödboendet. Boendet i Fritsla är avvecklat from 31/12.
I kommunen hade vi totalt 50 ungdomar vid årsskiftet, av dessa är 18 ungdomar placerade i Horred, 8 på stödboendet och 7 på asylboendet. Vi har 15 ungdomar placerade i familjehem och köper plats till 5 ungdomar. HVB hemmet i Fritsla omställdes efter beslutet i
kommunfullmäktige i oktober, då det beslutades att de ungdomar som fyllt 18 år och är i asylprocessen skall ges möjlighet att stanna kvar i kommunen, till ett boende för ungdomar över 18 år. I detta boende bor idag 12 ungdomar. Det är ej helt klart vilken förvaltning som skall driva detta boende och hur det skall bemannas. I dag bemannas det dygnet runt och kommer att vara så till och med mars månad. Verksamheten har varslat ca. 30 medarbetare under året några av dessa har valt att gå till arbete utanför kommunen medan de övriga varslade har erbjudits anställning inom äldreomsorg eller funktionshinder. Arbetet med att anpassa verksamheten utifrån behov och intäkter pågår kontinuerligt. Vi ser en svårighet i att bemanna våra boenden under vissa perioder, det är hög sjukfrånvaro och arbetsgivaren har försökt att tillmötesgå önskemål från medarbetare att avsluta sin anställning med kort varsel.
Enheterna har även arbetat med att tillgodose behovet av stödperson till de ungdomar som flyttat till egen lägenhet, medarbetare på våra boende har kunnat vara behjälpliga i detta när personalresurserna minskar är det svårt att få utrymme för det uppdraget. Det finns
alternativa lösningar till detta som vi tror kan fungera bra.
Avtalet med migrationsverket upphörde 31/3, vilket innebär att vi inte får ersättning för ej belagda platser. Ersättningsnivåerna gällande ersättning från migrationsverket har ändras från och med 1 juli.
Under sommaren har ungdomarna deltagit i sommarskola under tre veckor, denna anordnades i samarbete med barn och ungdomsförvaltningen samt kultur och fritidsförvaltningen.
1.2 Viktiga och intressanta händelser
Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Funktionshinderverksamheten
Det finns från brukare och anhöriga önskemål att erbjuda alternativa arbetsplatser inom daglig verksamhet. Det är därför glädjande att kunna konstatera att två nya enheter inom daglig verksamhet har startats. Den ena bedriver sin verksamhet på konferensanläggningen Två Skyttlar i Örby och den andra driver kioskverksamhet på Lindäng i Skene.
Flera av brukarna deltog i "Göteborgsvarvet" i maj månad, detta är en stor och viktig händelse för våra brukare, det finansieras av intäkter från Julmarknaden som arrangeras i november månad och skapar sysselsättning från augusti till november. De flesta av brukarna inom funktionshinder är delaktiga i julmarknaden på ett eller annat sätt. Personalen är otroligt engagerad i denna aktivitet.
Äldre brukare med funktionshinder som tidigare inte kunnat erbjudas boendeplatser inom funktionshindersverksamhetens gruppboenden utan varit hänvisade till äldreomsorgens vård-
och omsorgsboenden har nu erbjudits plats till verksamhetens gruppboende. Boendet som startades i Kinna och som särskilt är anpassat för äldre brukare med funktionshinder har väckt uppmärksamhet i andra delar av landet. Enhetschefen på boendet var inbjuden till en
konferens i Stockholm i våras, "Framtidens LSS-boende", för att berätta om boendet och hur vi gått till väga. Flera kommuner i Sverige har hört av sig och vill få tips och råd.
Flyktingverksamheten
Antalet asylsökande ungdomar har minskat successivt, anledning är att de som fyllt 18 år flyttas till migrationsverkets boende för vuxna. Efter kommunfullmäktiges beslut i oktober, att de ungdomar som fyllt 18 år och befinner sig i asylprocessen skall ges möjlighet att stanna kvar i kommunen, har antalet ungdomar varit oförändrat. Kommunen har fått några nya ensamkommande ungdomar under 2017. Dessa ungdomar har beretts plats på våra HVB-hem för asylsökande ungdomar. Den personal som varslats inom flyktingverksamheten har
erbjudits arbete inom äldreomsorgen eller funktionshinder. Asylboendet Varpen i Kinna avvecklades 1 februari och asylboendet Kraftverk i Fritsla upphör den sista december.
Individ och Familjeomsorgen
Utvecklingsarbetet som påbörjades inom individ- och familjeomsorgen 2016 kring
relationsnära våld har fortsatt och implementering har påbörjats av arbetet med hur vi möter och handlägger våldsutsatta. Planeringen är att kompetens och arbetssätt även ska spridas vidare inom hela socialförvaltningens verksamhetsområden.
Under 2017 har öppenvårdsinsatser för vuxna med missbruk, både genom individuella insatser och strukturerad behandling i grupp, utvecklats vidare vid Kraftvärk. Anhörigstöd till
kommuninvånare som är närstående till personer med beroende och missbruksproblematik har återuppstartats och är mer omfattande under 2017 än tidigare.
Ett projekt kring unga vuxna med psykisk ohälsa har startats upp med syfte att kartlägga behov och insatser för fortsatt arbete.
Socialpsykiatrin genomgick en omfattande översyn 2016 och i påföljande utvecklingsarbete för att bättre kunna möta klienters behov har boendestödet utvecklats, boendet på Kyrkogatan avslutats, öppna verksamheten Kryddan förändrats och fått en omstart i Vallmon.
I samband med bussolyckan i Härjedalen den 2 april 2017 aktiverades krisstöd (POSOM). Både ledningsgruppen för krisstöd och flera stödpersoner arbetade aktivt under första veckan i april med att ge stöd till drabbade, familjer och övriga. Stödarbetet fortsatte, med exempelvis en öppen jourtelefon, under hela april och maj månad i nära samverkan med övriga aktörer i Närvårdssamverkan. Under hösten har insatser följts upp. Ledningsgruppen för Krisstöd har tillvaratagit erfarenheter och gjort en omstart i arbete med handlingsplan och beredskap.
Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Funktionshinderverksamheten
Antalet enhetschefer inom funktionshindersverksamheten har utökats med två tjänster under året. Detta bidrar till en bättre arbetsmiljö för enhetscheferna inom verksamheten men också att antalet medarbetar per chef har minskat. I förlängningen ska detta leda till en förbättrad arbetsmiljö för de anställda inom verksamheten. Även en utökning av antalet pedagoger har skett under 2017, detta innebär att personalen ute på verksamheterna får ett ökat stöd och handledning i omvårdnaden av våra brukare.
Flyktingverksamheten
Den övre delen av asylboendet Ekås i Horred har omorganiserats till ett stödboende. Detta ska bidra till att det blir en bra övergång från att bo på ett HVB-hem till att kunna flytta ut i
samhället och bo i egen lägenhet. Stödboendet kräver färre personalresurser, det skall finnas tillgång till personal men behöver ej vara bemannat dygnet runt. Alla ensamkommande ungdomar under 18 år är numera placerade på Ekås asylboende i Horred.
Individ och Familjeomsorgen
Rekrytering av personal till individ- och familjeomsorgens enheter är ständigt pågående.
Framförallt inom myndighetsutövningen har det varit svårt att rekrytera. Till en del av
enheterna har det under hösten varit fler sökande än tidigare och vakanta tjänster har kunnat bemannas med nya medarbetare med god kompetens och erfarenhet. Sedan augusti 2017 har rekrytering av ny verksamhetschef till Individ- och familjeomsorg pågått i omgångar utan resultat. Under rekryteringen har verksamhetens uppdrag omhändertagits genom
ansvarsfördelning mellan förvaltningschef, t f verksamhetschef IFO och i nära samverkan med berörda enhetschefer.
2 Måluppföljning
Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.
Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:
2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv
Kommungemensamma mål:
All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga
Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017
Andel brukare inom funktionshinder med
aktuell genomförandeplan 90 96 96 >= 95%
Andel klienter inom familjeenhet och
vuxenenhet med aktuell genomförandeplan 95 96 96 >= 95%
Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan
Det har pågått ett aktivt arbete med att aktuell genomförande plan på alla brukare skall göras.
Vi når målvärdet fullt ut under 2017. Viktigt är att vi fortsätter det framgångsrika arbete som bidragit till att målet uppnås.
Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan
Det pågår ett ständigt aktivt arbete med att aktuella genomförandeplaner finns. Detta arbete fortsätter i hela verksamheten.
Nämndens mål:
Anhöriga ska stödjas i sin omvårdnad av närstående, särskilt genom anhörigstöd (Funktionshinder) Arbetat med att säkerställa anhörigstödet för målgruppen är pågående.
Kommungemensamma mål:
Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet
Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017
Andel LSS-beslut som verkställs inom 3
månader 96 96 >= 95%
Andel klienter som får tid för besök ang.
ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från
kontakttillfället 95 97 98 >= 95%
Andel anmälningar till familjeenheten där
förhandsbedömningar görs inom 14 dagar 96 98 96 = 100%
Andel anmälningar till vuxenenheten där
förhandsbedömning görs inom 14 dagar 99 >= 90%
Brukardelaktighet, funktionshinder 75
Brukardelaktighet, individ och familjeomsorg 81
Brukarundersökning inom funktionshinder/IFO genomförs vartannat år. Sedan 2016 genomförs undersökningarna så att nationell jämförelse kan ske. Undersökningarna innehåller frågor om bland annat delaktighet, självbestämmande, bemötande. Olika områden som totalt avser undersöka den brukarupplevda kvaliteten på verksamheten. Socialnämnden har beslutat att från 2018 använda måttet Brukarupplevd kvalitet som nämndens indikator på
kommunfullmäktiges mål om att allt arbete ska ske med professionellt förhållningssätt och god kvalitet. Måttet bör målsättas och redovisas uppdelat på funktionshinder och individ- och familjeomsorg. Måttet är ett medelvärde över kommunens resultat som kan jämföras med riket. Inom både funktionshinder och individ- och familjeomsorg är Marks kommuns resultat i nivå med riksgenomsnittet (75,82). Eftersom att undersökningarnas resultat och hur det skulle redovisas inte var klart vid ingången av 2017 finns det inget beslutat mått med målvärden.
Det redovisade utfallen för 2017 är redovisat enligt ovan förslag.
Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället
Målet nås. Det finns klienter som inte önskar få tid inom 14 dagar.
Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar
96% av alla förhandsbedömningar har skett inom ramen för 14 dagar. Enheten går igenom rutiner och arbetssätt för hur förhandsbedömningar hanteras. Målet 100% är inte helt realistiskt eftersom det förekommer att klienter av olika anledningar avböjer kontakt.
Andel anmälningar till vuxenenheten där förhandsbedömning görs inom 14 dagar
Det pågår ett aktivt arbete vid vuxenenheten för att göra förhandsbedömningar inom 14 dagar.
Brukardelaktighet, funktionshinder
Inom funktionshinderverksamheten har enkäten besvarats av brukare med insatsen
gruppbostad, servicebostad samt daglig verksamhet. 75 procent av de som besvarat enkäten har svarat positivt på undersökningens frågor (riket 75 procent). Enheterna har arbetat med resultatet och identifierat förbättringsområden. Arbetet med förbättringsåtgärder är pågående.
Brukardelaktighet, individ och familjeomsorg
Inom IFO har enkäten som redovisas besvarats inom försörjningsstöd, vuxenenheten (exkl socialpsykiatri) samt familjeenheten, vårdnadshavare och barn från 13 år och uppåt. 81 procent av de som besvarat enkäten har svarat positivt på undersökningens frågor (riket 82 procent). Enheterna har arbetat med resultatet och identifierat förbättringsområden. Arbetet med förbättringsåtgärder är pågående.
Nämndens mål:
Arbetet ska ske i samarbete med interna och externa aktörer
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med Funktionshinderrådet samt driver ett aktivt arbete i närvårdssamverkan på olika nivåer.
Nämndens mål:
Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis
Verksamheterna arbetar med kompetensutvecklingsplaner både på individuell och enhetsnivå.
Nämndens mål:
Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning, särskilt minska andelen unga vuxna som har behov av försörjningsstöd (IFO)
Samordningen av insatser och samverkan med andra aktörer utifrån RAMS verksamhet och försörjningsstöd är väl fungerande. Utvecklingsarbete med att förbättra unga vuxnas egna
försörjningsmöjligheter fortsätter. Idag finns ett nära samarbete med ungdomshandläggarna på Försörjningsstödsenheten, arbetsförmedlingen och gymnasiet genom TAKT, Tillgängliga aktiviteter tillsammans, där de träffas var tredje vecka kring olika individer.
Nämndens mål:
Verksamheten ska täckas av medel från Migrationsverket (flyktingverksamheten) Det pågår ett kontinuerligt arbete med att intäkterna skall täcka kostnaderna.
Nämndens mål:
Öka antalet boendeplatser i stödboende (flyktingverksamheten)
Det finns i dag ett stödboende med åtta platser samt några fristående lägenheter som används som stödboende.
Nämndens mål:
Stödja barn och ungdomar i att fullfölja sin skolgång (flyktingverksamheten)
Medarbetare på våra boende arbetar utifrån olika metoder bla. KASAM (Känsla av sammanhang), för att motivera ungdomarna att fullfölja sin skolgång.
Kommungemensamma mål:
Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Nämndens mål:
Arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Som en del i förebyggande arbete används olika bedömningsinstrument för att tidigt kunna möta behov, samt genom individuella planer arbeta rehabiliterande.
Nämndens mål:
Diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas (Funktionshinder) Verksamheten arbetar aktivt med personalgrupperna på APT med fördomar, attityder, värdegrund samt mångfald detta säkerställs genom verksamhetens årshjul.
Nämndens mål:
Stödjande och förebyggande insatser ska initieras för barn och ungdomar i kommunen (IFO) Öppnandet av familjecentralen har ökat på stödet och det förebyggande arbetet. Samverkan med andra förvaltningar, exempelvis ungdomsutvecklarna ökar på stödet och det
förebyggande arbetet.
Nämndens mål:
Personer med sociala problem eller missbruksproblem kan leva ett självständigt liv och delta i samhällslivet (IFO)
Aktivt arbete pågår med exempelvis hemmaplanslösningar och samordnade individuella planer (SIP). Rutiner och arbetssätt för våld i nära relation är pågående. Behovsgenomlysning är genomförd inom socialpsykiatrin och handlingsplan framtagen.
Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:
2.2 Hållbar personalförsörjning
Kommungemensamma mål:
Friska medarbetare
Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017
Sjukfrånvaron ska minska 8,1 6,7 7,6 <= 6,6%
Sjukfrånvaron ska minska
Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,9 procentenheter under 2017. En mer detaljerad analys av sjukfrånvaron visar att långtidssjukfrånvaron har under perioden minskat med fem procentenheter, även frisktalet har minskat med fem procentenheter under perioden vilket sammanfattningsvis innebär att korttidssjukfrånvaron har ökat under 2017 i jämförelse med 2016.
Kommungemensamma mål:
Rätt till heltid och möjlighet till deltid
Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017
Alla anställda ska kunna få önskad
sysselsättningsgrad (%) 90 95,7 100
Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)
Socialnämnden har valt att inte lämna något utfall på denna indikator för 2017 då det värde som personalenheten mäter inte är vad indikatorn avser. Den genomsnittliga
sysselsättningsgraden ligger 2017 på 95,8, vilket är samma nivå som föregående år. Enligt samtal med enhetschefer har majoriteten av medarbetarna den önskade
sysselsättningsgraden.
3 Följetal
Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling.
3.1 Socialnämndens följetal
Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017
LSS-boende, antal personer 96 108 102 100
LSS-insatser ordinärt boende,
antal pers. 159 154 169 168
Antal personer med personlig
assistans 81 116 114 108
Barn och ungdom, totalt antal
vårddygn på boende 5 286 14 522 38 742 21 999
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl
ensamkommande) 1 383 1 734 2 919 3 704
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende,
ensamkommande barn 3 903 12 788 35 823 18 295
Barn och ungdom, totalt antal
vårddygn i familjehem 9 788 12 630 22 523 22 931
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl
ensamkommande) 7 208 7 853 11 033 10 725
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem,
ensamkommande barn 2 580 4 777 11 490 12 206
Vuxna 19 år-, antal vårddygn
på institution 2 831 3 660 3 100 1 863
Antal hushåll per år som har
försörjningsstöd 770 725 660 619
Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader
eller längre) 247 210 184 199
LSS-boende, antal personer
Antalet personer inom LSS-boende har minskat något mot tidigare år. Detta beror på att ett av våra LSS-boende fördes över till individ- och familjeomsorgen vid årsskiftet 2015/2016 och att antalet köpta internatplatser minskat under 2017.
LSS-insatser ordinärt boende, antal pers.
Det sker inga större förändringar i antalet personer med LSS-insatser som bor i ordinärt
boende. Verksamheten har arbetat aktivt med att avsluta alla ej aktuelle ärende samtidigt som det kommit fler nya ärende, vilket gör att antalet är i stort sett oförändrat.
Antal personer med personlig assistans
Antalet personer med personlig assistans minskade något under våren för att öka igen under hösten. Det vi ser är en minskning av de assistansärende som tidigare beviljades av
försäkringskassan, januari 2017 var det 77 ärende att jämföra med 68 i december. Några av dessa ärende har nu beviljats assistans av kommunen. Det är ofta ärende med stort
omvårdnadsbehov vilket innebär att det blir många timmar assistans per vecka. Vi ser en ökning av antalet assistanstimmar per månad jämfört med föregående år.
Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende
Ensamkommande barn till kommunerna har minskat kraftigt.
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl ensamkommande)
Under 2017 har flera ansökningar om LVU gjort, både vad gäller unga men även yngre barn.
Under 2016 fanns ett omfattande behov av externt köpt dygnsvård beroende på ett eftersatt område vad gäller förebyggande arbete bland annat på grund av ej tillsatta tjänster i
kombination med hög personalomsättning främst inom myndighetssidan. Personalsituationen har förbättrats under 2017 vilket medfört att man kunnat arbeta mer effektivt med placeringar samt hemmaplanslösningar, men det är först under slutet av 2017 (nov, dec) som man börjar se effekter av detta.
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende, ensamkommande barn
Antalet ensamkommande barn till kommunerna har minskat kraftigt. Flera av de
ensamkommande barnen har fyllt 18 år och vissa har skrivits upp i ålder. Regeringens direktiv innebär tydliga kriterier för vilka som ska omfattas av vård och då utesluts de som fyllt 18 år och skrivs upp i ålder.
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl ensamkommande) En marginell minskning av familjehemsvård mellan 2016 och 2017. Interna familjehemsplaceringar har minskat mellan 2016 och 2017 men externt köpta
familjehemsplaceringar har ökat något. Svårigheter finns att rekrytera interna familjehem då konkurrens av de privatägda familjehemmen är stor.
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem, ensamkommande barn
En liten ökning ses vad gäller familjehem för ensamkommande mellan 2016 och 2017.
Ensamkommande ungdomar har en önskan om i stor utsträckning fått möjlighet att bo i familjehem.
Vuxna 19 år-, antal vårddygn på institution
En betydande minskning av antal vårddygn på institution från 2016 till 2017. Marks kommun ligger på en medelnivå i förhållande till andra kommuner vad gäller vårddygn på institution, vilket bedöms vara är en effekt av de öppenvårdsinsatser som erbjuds i egen regi.
Antal hushåll per år som har försörjningsstöd
2017 var det 619 hushåll som har försörjningsstöd med 760 vuxna (17 år och äldre) och 389 hemmavarande barn (upp till 16 år). Motsvarande siffror för 2016 var 660 hushåll med 821 vuxna och 317 hemmavarande barn. Under 2017 är det alltså 41 färre hushåll med
försörjningsstöd än 2016. Hushållen har mindre antal vuxna (61) men fler hemmavarande barn (72) år 2017 jämfört med 2016.
4 Uppföljning av internkontroll
Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll.
4.1 Årets internkontrollarbete
Socialnämnden arbetar med att utveckla den interna kontrollen av verksamheten. Sedan 2011 används COSO-modellen, som kommunen beslutat att använda sig av. Arbetet har resulterat i en utvecklad månatlig uppföljning av nämndens verksamhet, personal och ekonomi där ett flertal nyckeltal följs under året. En genomarbetad plan för intern kontroll har tagits fram och inför 2017 har flera nya kontrollområden införts. Planens granskningsområden är ekonomi, personal, administration, myndighetsutövning och verkställighet. Resultatet av årets internkontrollplan redovisas i samband med nämndens årsrapport.
Socialnämndens främsta verktyg för att säkerställa en god intern kontroll är det
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter som fastställdes 2012. Under året har detta utvecklingsarbete fortsatt vad gäller uppbyggnad och innehåll. Ledningssystemet visualiseras i KLOK-boken, kvalitetsledning och kunskapsbank.
4.2 Uppföljning av internkontrollplanen
Ekonomi
Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2017
Kommungemensam: Avtal följs inte vid inköp. Inköp sker hos icke avtalsleverantör. Fel pris faktureras.
Övriga villkor följs inte.
Granskning av inköp i förhållande till
avtal Resultat
Under perioden januari - april har totalt 3 224 stycken fakturor avseende inköp av varor och tjänster gjorts från 252 stycken leverantörer. Dessa uppgår till ett värde om totalt 24 862 053 kr. I socialnämnden upphandlas
framförallt köpta vårdplatser där det finns ramavtal alternativt direkta upphandlingar med leverantörerna.
Alla fakturor stäms av i förhållande till avtalet enligt en intern rutin innan de godkänns för betalning, varför dessa leverantörer har valts bort i urvalet. De leverantörer som istället ingår i urvalet levererar varor eller tjänster som möbler,
förbrukningsmaterial/-inventarier, kontorsmaterial, drivmedel och tolk.
Av dessa gjordes ett urval av fem leverantörer och två fakturor per leverantör granskades. Av de fem leverantörerna ingår tre stycken i kommungemensamma ramavtal och två saknar avtal på de varor som inhandlats. Istället har kommunen avtal med annan leverantör på vissa av de inhandlade varorna.
Slutsats
Granskningen har varit tidskrävande och svår att genomföra. Avtal är ofta svåra att hitta och tolka, framförallt avtal som har löpt ut. Kommunens riktlinjer för inköp och upphandling behöver tydliggöras, struktur och sökbarhet behöver förbättras.
Avtalsdatabasen behöver kompletteras med gjorda direktupphandlingar för att underlätta för hela kommunen att
