Emilia Almqvist Jansson
Handledare/ Johan Celsing Supervisor
Examinator/ Per Franson Examiner
Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits
1 juni 2018
”Bastun – Ett Andrum”
”The sauna – An emancipatory Space”
Bastun - Historia
De första spår som hittats från bastun är ca 2000 år gamla och härstammar från Finland. Jordbas- tun var den första typen av bastu och det sägs att den härstammar från en skogsbeklädd del av klotets norra hemisfär. Skog var en förutsättning för bastuns existens i och med att träd behövdes både som byggmaterial och bränsle.
Det svenska ordet Bastu härstammar från en sammansättning av orden bad och stuga medan det finska ordet Sauna kommer från en samman- sättning av orden savu (rök) och maja (stuga). I Finland ligger fokus vid röken och elden medan fokus i Sverige har varit på badet och vattnet.
Det tidiga jordbruket i Finland bestod till största del av svedjebruk, skogen brändes ner för att få yta till jordbruket och ge näring till marken.
Elden hade en central roll och svedjebruk var en hård jordbruksform att bedriva. En dags arbete tog hårt på musklerna och bönderna bastade för att slappna av i kroppen. Svettbadet gav åter- hämtning åt både kropp och sinne.
Svettbad är en tradition som finns eller har funnits i de flesta kulturer men sett olika ut.
Exemeplvis hamam, romerska svettbad, persiska svettält, rysk bastu etc. Det enklaste och mest grundläggande typen av svettbad är att solbada.
Att bli varm, svettas och sedan kyla av sig.
Det som jag finner spännande med bastun och svettbad är att det inte främst är tvättandet och att bli ren som står i fokus utan svettan- det och avslappningen av musklerna. Även om tvättandet har skett i bastun så är det inte dess ursprungliga användningsområde utan det är något annat vi vill åt: en avslappning, bortkopp- ling, kroppsligt, själsligt.
j
Bastun - Ett Andrum
Det är något speciellt med bastun, det är en magisk plats. Ett andrum från de värdsliga och det vardagliga plikterna. Jag ser ett behov i vårt samhälle av en plats där vi kan koppla bort och vara i nuet, när vi lever i en tid där vi är mer fjärrvarande än närvarande. Bastun är en plats där vi kan samla oss och fokusera inåt. Vi lämnar det värdsliga bakom oss, går in i bastun nakna.
Traditionellt har både män och kvinnor badat nakna tillsammans i Finland; som familj, som vänner, som bekanta och ibland även i mindre bygemenskaper. Däremot är de flesta allmänna bastur i Finland åtskilda mellan könen, antingen av tid eller rum. Gränsen för vem av motsatt kön man kan bada naken tillsammans med verkar vara om det är en bekant person eller en främling.
Min första tanke var att rita ett projekt där jag skulle inkludera alla kroppar och skapa en plats som var till för alla. För hen, hon och han. Det jag insåg efter samtal med personer i min närhet och efter ett studiebesök till Svettekörka, en blandbastu i Göteborg, var att jag och många kvinnor inte skulle känna sig trygga nakna i ett rum med främmande nakna män. Förmodligen på grund av vårt samhälles patriarkala struktu- rer - där den manliga blicken är påtaglig. Jag insåg att en bastu där alla kroppar var nakna inte skulle bli ett kroppsligt och andligt frigörande rum för kvinnor.
I och med att det finns behov av platser för kvin- nor där de bara kan vara och känna sig stärkta har jag valt att rita en kvinnoseparatistisk bastu.
Jag vill skapa en bastu som behåller mystiken och som ger plats för ett kroppsligt frigörande för kvinnor.
Målning av Eero Järnefelt, Raatajat rahanalaiset
Foto från Finnbastu, Rökbastu som värms upp
Teckning av bastu i Värmland, Netta Böök
Träsnitt av Giuseppe Acerbi, Finsk bastu
Foto ur Bastur, Lars Hallén
Foto från privat bastu på Rosmaskär, Pargas
Bastun - Program
Salonger har länge varit ett separatistiskt rum för kvinnor, en plats där kvinnor kan mötas fritt, ett andrum. Ett exempel är de kulturella salonger som Natalie Barney höll i början av 1900-talet och de kulturella salonger som Gertrud Stein höll i mitten av 1900-talet. Ett nutida exempel på en salong som separatistiskt rum är hårsa- longen eller nagelsalongen, de fungerar ofta som trygga rum för kvinnor. Rum där kvinnor skapar sig själva för sig själva och inte för en manlig blick eller för att behaga någon annan. Salongen i mitt projekt är tänkt som en trygg mötesplats före och efter bastun.
Projektet har också en kiosk, vid kiosken sker mötet med de badansvariga, det är där man betalar inträde, får sin sitthandduk och nyckel samt köper en björkkvast till bastun. I kiosken är det möjligt att köpa sig en bit mat eller något att dricka efter eller före bastubadet.
Bastuugnen innehåller flera hundra kilo sten, dessa värms upp genom eldning under hela för- middagen tills de blir alldeles röda. Varefter det är möjligt att hålla värmen i bastun under hela eftermiddagen och kvällen, under öppettiderna.
För den här typen av eldning krävs mycket ved, ett stort vedförråd med tillhörande klyvrum finns för att förenkla eldningen av bastun.
Vedrummet är en del av programmet som inte är publik men jag vill att den ska märkas genom sin doft och till viss del vara synlig i och med att veden har en så viktig roll för bastun.
Teckning av generell bastu med bastukammare
Stillbild från Cleos musikvideo ”Gå på salong”
Bastuugn, allmänna bastun Arla i Helsingfors
Bastun - Program
Programmet för bastun har jag skapat utifrån referensprojekt och lagt till programpunkter som jag tycker passar ihop med bastubad och det här separatistiska projektet i synnerhet. De allmänna bastur jag kollat på har främst varit: Kulttuuri- sauna (Helsingfors), Löyly (Helsingfors), Yrjön- katu Uimahalli (Helsingfors) och Ribbersborgs Kallbadhus (Malmö).
I Sverige finns det inte en allmän bastukul- tur som liknar den i Finland. Däremot finns kallbadhus i Sverige med liknande program som Finlands allmänna bastur. Den stora skillnaden dem emellan är att fokus antingen är badan- det eller bastubadandet och att en allmän bastu oftast är något mindre i skala än ett kallbadhus.
I Stockholm har vi en allmän bastu i Hellasgår- den och några semipublika, där medlemsskap krävs, så som bastuflotten i Tanto och Fredhälls badklubb på Kungsholmen.
Projektet är tänkt att rymma ca 25 badgäster och ytterligare 10 personer som kan vänta på sin tur.
Programmets givna punkter består av en bastu, ett tvättrum och ett omkläddningsrum. Utöver det har jag lagt till en bastukammare, en salong, en kiosk och ett vedförråd.
I privata bastur brukar ofta bastubadet och tvättningen ske i samma rum, men i och med att bastun måste vara ganska liten för att hålla värmen och stämningen har jag valt att separera funktionerna till två separata rum men ändå ge dem liknande ljus-och materialförhållanden.
Traditionellt har bastun en tillhörande bastu- kammare. Där bör det finnas en bänk där man kan lägga sig för att vila eller sätta sig ett slag innan ett nytt bad eller för att göra sig iordning efter bastun. Bastukammaren är en plats mellan bastun och det verkliga, vardagliga utanför.
Program
- Bastu + ugn 18m2 - Bastukammare 12m2
- Omkläddningsrum 47m2 - Wc 7m2
- Duschrum 30m2 - Salong/väntrum 29,5m2 - Entré 18m2 - Kiosk 20m2 - Personalytor 15m2 - Förråd 3m2
- Tvättrum 4m2 - Vedförråd 32m2 - Klyvrum 5,5m2 - Teknik 3m2
- Terass 94m2
Totalt inomhus 240m2 Totalt utomhus 100m2
Kiosk från Helsingfors
Bastun - Referenser allmän bastu - Kulttuurisauna, Helsingfors
Bastun - Referenser allmän bastu - Löyly, Helsingfors
Bastun - Referenser allmän bastu - Yrjönkatu Uimahalli, Helsingfors
Byggmaterial - Stock och betong
g
<1%
8%
3-4%
Dimensionsförändringar, från gröntvirke till torrtvirke:
- Fiberriktning <1%
- Radiellt 3-4%
- Tangentiellt 8%
Jag har aldrig badat i en allmän bastu gjord av stock. Mina bästa bastubad har varit i små dunk- la rum gjorda av massiv stock. Den huggna ytan som absorberar ljuset och små droppar av kåda som glänser till i mörkret skapar en stämning som känns levande. Luften andas av tjära och ved och det är nästan som att vara i elden. Den här atmosfären har jag upplevt i privata bastur och är en upplevelse jag vill tillgängliggöra.
Det är något speciellt med stock, det är ett direkt material. Det beror inte av något annat material utan är bara träd som fällts, huggits till, staplats uppe på varandra för att bilda en byggnad. De stockdimensioner som äldre stockhus byggts av varierar, men bostadshus har oftast gjorts av stockar som inte är längre än 12m, ofta ca 150mm i bredd och mellan 180-270mm i höjd (beroende på topp och rot ända). Stockarnas storlek hänger ihop med vad som var hanterbart för två människor, vad de klarade av att bära och bygga. Skalan på en stock är försteålig i förhål- lande till kroppen.
Trä är ett levande material, det är det som gör det spännande. Stock rör sig hela tiden med fukten och reglerar temperaturen och luftfuktig- heten i ett rum medan industriella träprodukter är mer dimensionsstabila och lever inte med fukten.
Betong är också formstabilt, dött, först levande i flytande form och sedan dött, stilla efter att det kopierat gjutformen. Betongen är en kopia beroende av trä. Betongen är en del av vårt vardagliga material, det som är närvarande runt om oss i staden i stort sett hela tiden medan trä och stock i synnerhet är ett material som numera känns avlägset och sällsynt. Stock är ett material kopplat till en annan tid och plats.
Modell av stockvägg och avgjutning i gips
Teckning över dimensionsförändringar hos trä
Stockens skala, Netta Böök Materialtest, modellbilder
Byggmaterial - Stock undersökning
Trä är ett levande material, även när det utgör byggmaterial rör det sig under hela sin livslängd med fukten och värmen, beroende på den ”relativa luftfuktigheten” träet eftersträvar att ha samma fuktkvot som sin om- givning. Trädens cellstruktur är avgörande för hur trämaterialet rör sig med fukten. Det innebär att stock inte är ett dimensionsstabilt material.
Stock som material kommer i stort sett direkt från skogen
Det är ett naturligt och förnybart. I och med att träden binder koldioxid under sin levnadstid blir användan- det av träprodukter en typ av koldioxidsänka. Obehandlat trä innehåller inga gifter och om inget är tillsatt gör det heller inget om träet bryts ner/eldas upp efter sin tid som byggnadsmaterial då bara naturliga nedbrytbar materia återförs till naturen.
I och med att stocken används mer eller mindre som den är så är det den träprodukt som kräver minst pro- cessande och energi för framställning. Stock är ett massivt material som tar till vara på det mesta av den ursprungliga råvaran, i form av träets naturliga egenskaper och det lilla spill som blir (ingen sågning, hyvling mindre förlorat material). Stockar kan användas direkt som rundstock eller bilas av, bilade stockar ger en slättare, rakare vägg. Den andra fördelen med bilning är att stocken klyvs natruligt längs med fibrerna, det yttersta lagret av splintved tas bort och och gör att vatten har svårare att ta sig in i veden.
Stockens dimensioner
En stocks dimension varierar utifrån hur gammalt trädet är, hur växtplatsen sett ut, och vilken art det är.
De dimensioner av stock som syns i äldre hus beror helt på vilka träd som vuxit i närheten. De dimensioner som var vanligast är ca 7m långa och 150-170mm breda, höjden varierar med stocken i och med dess avsmal- nande form men minimum för toppdelen är ca 180mm för 150mm breda stockar och 240mm för 170mm breda stockar. Rundstock ger större djup på väggarna och kan vara ca 200-250mm.
Vanligast idag är 150mm men även 125mm och 200mm är vanliga stockbrädder. För stockar som är 200mm går det att få toppmått på 260-330mm och längder upp till 10m.
Det kan vara svårt att få tag på stora mängder stock i större dimensioner i och med att stor efterfrågan från pappersindustrin ökar på produktionstakten och därmed skördas mesta delen träd vid ca 70 års ålder. Det skulle ge bättre stockkvalité om träden kunde få växa under längre tid och uppnå samma dimensioner, ett träd med hög densitet motstår fukt bättre.
Stockens naturliga asymmetri
I och med att träd växer både på höjden och bredden och bygger på årsringar varje år kommer trädet att vara bredare vid roten och avsmalna upp mot toppen, det innebär att stocken är bredare i rotändan och smalare i toppändan. För att hålla jämn höjd på timrade väggar är det därför vanligast att timra väggen så att varannat varv läggs roten åt ena hållet och nästa gång åt det andra. På så sätt är det lättare att hålla väggen horisontell.
<1%
8%
3-4%
Vanligaste arterna
I Norden är de vanligaste arterna för stockproduktion, Tall, Gran och Asp. Av dessa är tall det träslag som har en ordentlig kärnved, kärnveden är död, den täpps till under trädets livstid i och med att nya årsringar byggs på. Det gör att kärnveden är extra tålig mot fukt då de döda cellerna i kärnveden är fyllda med koda och hart- ser.
Stockhus är de första prefabricerade husen
De byggdes ofta i närheten av boplatsen och där det fanns skog att fälla. I de fallen de kunde så byggdes husen på vintern, då vattnet fruset, isarna utgjorde en bra horisontell yta att utgå från, på så sätt var det möjligt att få raka väggar. Stockarna markerades sedan upp och transporterades till boplatsen. I och med att detta gjordes för hand så användes aldrig större stockar än vad två personer kunde bära. Vid större byggen så som kyrkor kunde större finare träd användas.
Tall sektion
Splintved
Kärnved
Dimensionsförändringar, från gröntvirke till torrtvirke:
- Fiberriktning <1%
- Radiellt 3-4%
- Tangentiellt 8%
Byggmaterial - Stock undersökning
Stock som huggs fram respektive sågas ut
Processen för skrädning som beskrivs ovan är den traditionella, i dagsläget ”blocksågas” oftast stockarna ut och får ett sågat bilningsmönster. Den stora skillnaden på att använda en yxa vid processen jämfört med en såg är att yxan klyver materialet längs med fibrerna, vilket gör att vattnet får svårt att tränga sig in i veden.
När materialet sågas kommer inte sågen att dela fibrerna utan de kommer istället att sågas av, sågning av stock medför större möjligheter för vatten att tränga sig in i veden. På så sätt är livslängden kortare för sågat material än klyvet material då risken för problem med röta och insekter är större.
Skrädningsprocess
Livslängd
En stock kan användas i upp till flera hundra år beroende på hur den har processats, underhållits och på vilken plats den varit i konstruktionen (avgör hur den utsatts för sol, vind och vatten). De äldsta stockarna i norden är ca 300 år gamla.
I och med att stockhus består av flera olika delar, ett typ av modulsystem, så kan det byggas och tas isär, transporteras och sedan byggas upp igen. Livslängden för ett stockhus kan förlängas genom att de stockar som blivit ruttna/slitna kan bytas ut eller delar av stock kan skarvas in. Kortare bitar av stock kan göras om till andra träprodukter.
Först huggs hack ut ca 200mm från varandra längs med hela stocken på båda sidor, det görs med en mindre yxa. På så sätt markerar man hur djupt man ska plana av stocken med yxan. Sedan huggs materialet mellan hacken bort. När sidorna klyvs av blir ytan väldigt stickig, nästa steg är att bila av sidorna för att skapa en jäm- nare yta. Med en bilningsyxa skapas en jämnare yta som inte ansamlar lika mycket vatten och som är behag- ligare. Ytan på stocken blir mer tålig av bilningen och skapar ett vertikalt mönster över stocken. I och med att splintveden är borttagen utgör störstadelen av stockens yta av kärnved, den ved som genomsyras av kåda och hartser, vilket gör ytan mer tålig mot vatten.
När det är gjort läggs stocken ovanpå den nedre stocken och markeras med ett dragmått, på så sätt fås en
avbildning av den nedre stockens form till den övre stocken. Linjen markerar var materialet ska tas bort. Det
gröps ur med en skarvyxa. Det sista steget är att göra knuten, det finns mängder av varianter, ca 190 st olika
har dokumenterats. Hela processen för skrädning tar ca 45min -1 timme för en person för en 5m stock.
Byggmaterial - Stock undersökning
Sättningar
Ett stock hus ”sätter” sig med tiden då de torkar. De leveraras ofta med en fuktkvot på ca 20% (jämför med golvbrädor 8%). Man räknar med 1cm sjunkning per meter och år de första tre åren. Sedan går sjunkningen långsammare men avstannar egentligen aldrig helt. Ju mer stockarna sätter sig desto tätare blir det knutarna och långdragen (skålade undersidan av stockarna). Stockar som timmrats liggande trycks samman av sin egen tyngd när stockarna börjar torka ut och krympa. I och med att dimensionerna ändras olika i olika riktningar sker i stort sett ingen förändring på längden (<1%) medan stocken krymper mer på bredden då dimensioner- na ändras mer tangentiellt 8% och radiellt 3-4%. Det innebär att stocken inte bör timras med vertikalt då det leder till att stocken krymper på bredden och glipor mellan stocken uppstår, istället för att få en mer tät vägg av trycket självtyngden får man en vägg utan luftspärr.
Trä och fukt
Trä måste hållas borta från fukt för att få en lång livslängd, materialet måste få torka ut. Det betyder att stock- ar inte bör ligga mot marken där de drar upp fukt från marken. Trähus behöver en grund av något annat material som lyfter det från marken. En annan risk med fukten är sprickor, när veden torkar ut spricker den upp. För inte få spickor rikt igenom en stock kan man styra sprickorna till den plats man vill ha dem genom att såga upp en liten skåra eller sätta en kil där man vill att spänningarna ska tas upp. Den plats där sprickan gör minst skada är på ovansidan av stocken.
Gåt eller svärd
Gåt kallas den vertikala styrlist som fogar samman stockarna vid ett fönster- eller dörrmöte. Gåten sitter i ett gåtspår som gjorts i änden av stockarna. Spåret tillåter stockarna att glida längs med gåten då det sätter sig.
Översta stocken tas ut mer mer över tappen för att ge sjunkmån. Alla vertikala delar måste detaljeras så att det finns sjunkmån och möjlighet till sättning för stockarna.
Limträstock
Processade produkter är ett försök till att uppnå formstabilitet. Genom limträ stock försöker man undvika stora skillnader i dimensionsförändring hos stocken. Processen är en annan och istället för tall används gran i större utsträckning, stockar barkas, sågas till lika stora delar och sedan limmas de samman igen. Nästa steg är att profilhyvla dem så att de passar ihop med varandra. Knutarna görs med cnc maskiner och kan göras ex- akt. På en dag kan flera tusen stockar produceras i en fabrik med endast 2-6 personer som sköter maskinerna.
Livslängden för limträstockar är kortare i och med att materialet är sågat och limmat. Oftast limmas lameller-
na med plastbaserade lim vilket gör att fuktspärrar byggs in i limträstocken. Vid dessa kan fukt ansamlas och
ska gör att livslängden blir kortare, man räknar på ca 50 år. Det är en snabbare process att tillverka dem men
det tar slut snabbare med. I och med att de har en tillsats av lim så är det inte bra om de står och förmultnar
eller eldas upp efter sin använding, utan bättre då att göra spånskivor eller liknande för att undivka att lim
hamnar i naturen.
Byggmaterial - Stock undersökning
Trä och eld
Det tar lång tid för en stock att brinna upp, i och med att trä inte brinner vidare efter att det yttersta lagret för- kolnas bildar det ett skyddande lager. Det förhindrar stocken från att tappa sin hållfasthet och konstruktivitet.
Stock och värme
Stockar som sitter i en bastu utsätts för värme, den gör att stockarna börjar utsöndra kåda från kvistarna i stocken, kådan sipprar ut långsamt, det pågår så länge stockarna blir tillräckligt varma och det finns kåda kvar i kärnveden av stocken.
Stock som buffert
Trä som material fungerar som en buffert, i och med att trä absorberar fukt kan det dämpa svängningarna av fukthalten i ett rum och göra det mer bekvämt att vistas där. När trä utsätts för fukt absorberas den, i samma process utstrålas värme, det leder till att träets yta får högre temperatur. Processen går också åt andra hållet, det krävs värme för att torka träet.
Stockknutar
Det finns mängder med knutar, några av de vanligaste är laxstjärtar, dalaknutar och olika typer av raka dub- belskåriga knutar.
Dymlingar
För att hålla stockarna stabila vertikalt dymlas de ihop, det sker med dymlingar. Dessa ska vara gjort av torrt virke och formas som ett rätblock men med en midja. På så sätt är det lätta att driva igenom dymlingen i de runda uppborrade hålen mellan stockarna. Spänningen skapas mellan stockaran på grund av den kvadratiska profilen. En dymlings dimensioner är ca 30-35x35mm och ca 300-350mm lång beroende på stockarnas höjd.
I och med att även det här är ett vertikalt element i stockhuset så krävs det att utrymme ges för sättning.
Stock ca år 1860, höger är utsidan
Bastun - Referenser stock
Bastun - Referenser stock
Plats - Stockholm, Skärholmen, Sätraskogens naturreservat
Jag ville att platsen för mitt projekt skulle vara Stockholm. Tidigt i projek- tet fick jag höra om ett medborgarförslag där förslagsställaren ville bygga en allmän bastu vid Strandsätrabadet i Skärholmen. Det var en bra start för mitt projekt i och med det uttryckta behovet och gav mig förslag till en plats. Jag letade efter en lämplig plats norr och söder om Strandsätrabadet som ligger i Sätraskogens Naturreservat mittemot Kungshatt. Jag ville att platsen skulle vara tillgänglig och därmed inte ligga för långt från tunnelba- nan, Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg.
Strax norr om badet hittade jag en udde som var lämplig till storlek, låg i ett bra läge för kvällssol och som hade närhet till gångvägen men ändå låg lite avsides från den. Det fanns flera uddar, men bara en vid en fyr.
Sätrafyren blev avgörande för mitt platsval. Fyren som symbol för längtan till en annan tillvaro, en bättre plats. En symbol som både Virginia Wolf och Tove Jansson använts sig av.
Jag tycker fyren passar bra ihop med projektet och idén om bastun som ett andrum, en fristad från de patriarkala strukturerna och den manliga blicken.
Men också som en metafor för bastun som en annan värld, en frigörande plats för kroppen och själen, en plats för närvaro som närmar sig det magiska.
Stockholm, med Skärholmen nere till vänster
Bild Tove Jansson, Stillbild från Liv & Horace i Europa Udden med gammeleken och Sätrafyren
Platsen, skala 1:20 000
Fiskarfjärden
Kungshatt
Vårberg Skärholmen
Sätra
Bredäng
Sätraskogen
Vy mot Kungshatt och ut mot Fiskarfjärden.
Platsen, skala 1:4000
Plats - Stockholm, Skärholmen, Sätraskogens naturreservat
Strandpromenaden längs med Sätraskogens naturreservat, vy norrut vid udden.
Hela udden fotograferad i Januari 2018
Sätrastrandsbadet
Sätraskogen
Plats - Stockholm, Skärholmen, Sätraskogens naturreservat
Udden vid fyren, modell som visar platsen ovan vattenlinjen och vattendjupet runt udden.
Vy sydväst mot Fiskarfjärden
Begränsningar på platsen:
- Höjdskillnad från vägen till vattenlinjen - Ljuset från fyren får inte störas
- Trädens bevarande - Alkärret, sumpigt - Solljusets rörelse - Insyn/Utsikt på platsen - Angörings möjligheter - Vattendjupet
N
Udden, Skala 1:250
På udden som ligger i naturreservatet finns många stora, fina träd, flera som stått i över
hundra år. Jag ville ta vara på de stora ekarna och tallarna så jag mätte ut var alla träd stod,
även de som kanske skulle tas bort. Träd vid dålig vitalitet, pionjärträd eller de som var
väldigt unga och går att ersätta lättare, valde jag att ta bort för att ge plats åt bastun (de syns i
ritningen som de utan krona).
2 1
3 4 5 12
13
15 14 6 11
10
10 9
17 16
18 7
6
8
Bastun - Ett Andrum
I mitt skissarbete uppstod snabbt en idé om att skapa en skyddad gård, ett tryggt rum, som inte har insyn från vägen eller intilliggande udde. Volymerna ligger i två riktningar som följer landskapet och sam- tidigt avskärmar gården från vägen. Ena byggnadskroppen vänder sig mot Kungshatt och skärmar av mot fyren medan den andra riktar sig ut mot fjärden och öppnar upp går- den mot väster. För att möjliggöra angöring till byggnaden och komma längre ner mot vattnet har jag valt att låta volymerna trap- pas ner med landskapet. Volymernas storlek beror av tillgängliga stocklängder, ingen vägg är längre än 12m.
Entrén, porten mellan det verkliga och bas- tun, består av en negativ betonggjutning av timrad stock. Den är en del av det verkliga.
Salongen hänger samman med betongvoly- men, salongen är i limbo, mellan det verkliga och bastuns inre värld. Som motiv utanför salongens fönster, finns fyren, påminnelsen om en längtan.
Ljuset i byggnaden används för att skapa trygghet, göra nakenheten mindre utsatt i omklädningsrummet men framförallt i tvätt- rummet och bastun. Omklädningsrummet hänger ihop med betongvolymen, det är där ombytet sker från påklädd till naken, från fjärrvaron mot närvaron.
Bastun och tvättrummet är det introverta rummen, de dunkla rummen, de frigöran- de rummen för kroppen och sinnet. Efter värmen och trycket i bastun kommer avkyl- ningen och uppvaknandet. Antingen genom ett dopp i Mälaren och en simtur till nästa badstege eller en promenad över spängerna till bastukammaren. Tanken är att hela den inre gården är en del av bastukammaren, en plats för vila och avslappning.
Modellbilder av bastun
1. Éntrehall 2. Kassa/Kiosk 3. Personalyta
4. Kök (till kiosk och personal) 5. Salong/Väntrum 6. RWC 7. Omkläddningsrum 8. Tvättrum 9. Bastu 10. Badstege
11. Solterrass 12. Bastukammare 13. Städförråd och tvättrum 14. Förråd
15. Teknikrum 16. Avlastningsyta ved 17. Klyvrum 18. Vedförråd PLAN, skala 1:100
N
Plan, Skala 1:250
Bastun - Principplaner
1.
Projektet består av 3 delar;
det verkliga ombytet
det inre
2.
Siktlinjer i byggnaden;
- Entrén till salongen
- Omklädningsrum till fjärden - Tvättrum till bastu
3.
Värmeskiss, varmast i bastun och terrasserna utomhus är de svalaste ytorna
Intimt
Verkligthet Limbo
Intimt
Verkligthet
4.
Projektet går gradvis från det verkli- ga till det intima, trygga men med salongen i limbo.
5.
Ljus och mörker, det intima börjar
i det dunklar för att efter bastun nå
en frigörelse och även känna trygg-
het i dagsljus.
Bastun - Ett Andrum
Vy genom klyvrummet och in till vedförrådet, glugg ut mot fjärden i fonden. Vy genom personalgången mellan kisok och solterrasser. Vy från éntren mot kiosken och väntrummet.
Vy norrut på stigen vid udden, bastun skymtar genom träden, fasaden har få öppningar för att ge skydd till de badande. Vedförrådet syns utifrån och visar upp veden som är nödvändig för bastun.
Bastukammaren och och trapp ner till vattnet. Vy från vattnet in mot den trygga gården.
Bastun - Ett Andrum
Rumsindelning, modellfoto
Bastukammaren i solen och fyren i bakgrunden.
Bastun sett från vattnet.
Fasad mot nordost, skala 1:100
Fasad mot väster, skala 1:100
Fasad mot öster, skala 1:100
Fasad mot söder, skala 1:100
Fasad mot norr, skala 1:100
Fasad mot nordväst, skala 1:100
Fasad mot nordost, skala 1:100
Fasad mot sydväst, skala 1:100
Fasad mot sydöst, skala 1:100
BASTUN, Sektion 1:25
TVÄTTRUM, Sektion 1:25
OMKLÄDNINGSRUM, Sektion 1:25
ENTRÉN, Sektion 1:25
Bastun - Ett Bad
Bastun - Ett Bad
Bastun - Ett Bad
Vy genom omkläddningsrummet ut mot bastun och fjärden. Vy in till bastun och laven från terrassfönstret.
Vy in till tvättrummmet med bastudörren i fonden.
Vy från väntrummet ut mot fyren i norr.
