D IGITALA VERKTYG
– I UNDERVISNINGSSYFTE I FÖRSKOLAN
Program: Förskollärarprogrammet
Svensk titel: Digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan Engelsk titel:Digital tools for teaching purposes in preschool Utgivningsår: 2021
Författare: Miranda Ellison och Katarina Smrekar Handledare: Agneta Thörner
Examinator: Anita Kjellström
Nyckelord: Digitala verktyg, undervisning, delaktighet och inflytande.
Sammanfattning
Studien undersöker digitala verktygs användande i undervisningssyfte, barns inflytande och delaktighet samt för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan. Anledningen till det valda ämnet var att digitala verktyg är en stor del av vårt samhälle som kräver digital kompetens.
Det är viktigt att denna digitala kompetens ges redan i tidig ålder vilket gjorde att vi ville undersöka hur digitala verktyg används i undervisningssyfte i förskolan. Begreppen digitala verktyg samt undervisning tillkom i den nya reviderade läroplanen vilket gjorde att vi blev intresserade av att se hur och om de används ute på olika förskolor.
Syftet är att undersöka på vilket sätt några pedagoger uttrycker sig om användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan.
Metoden vi har utgått ifrån är en kvalitativ metod i form att semistrukturerade intervjuer som gjordes med fyra informanter digitalt på grund av rådande pandemi. Den kvalitativa metoden gav studien en ingående förståelse för informanternas egna erfarenheter och kunskaper kring användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte. Studien bearbetades utifrån den sociokulturella teorin som grundades av Lev Vygotskij. Den sociokulturella teorin handlar om det livslånga lärandet samt att individer lär sig av varandra. I bearbetningen har även teorins begrepp mediering, kunskapstillägnande samt appropriering varit relevanta.
Resultat från informanterna var att förstå hur informanterna använder sig av digitala verktyg i undervisningssyfte, för- respektive nackdelar samt se hur barns inflytande och delaktighet kopplat till digitala verktyg i förskolan lyfts. Samtliga informanter lyfter att användningen av digitala verktyg är positiv. Några negativa aspekter som lyfts är skärmtid, bristande kompetens samt felaktig användning som leder till negativa konsekvenser. När pedagoger besitter de kunskaper som krävs samt är närvarande vid användandet av digitala verktyg kan en lärprocess ske hos barnen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning 4
1.1 Syfte 4
1.2 Frågeställningar 4
2. Bakgrund 5
2.1 Definition av digitala verktyg 5
2.2 Användning av digitala verktyg i undervisningssyfte 5
2.3 Fördelar med digitala verktyg 6
2.4 Nackdelar med digitala verktyg 7
2.5 Digitala verktyg i relation till barns inflytande och delaktighet 7 2.6 Faktorer som påverkar barns användning av digitala verktyg 8
3. Teoretiska utgångspunkter 9
3.1 Sociokulturella teorin 9
4. Metod 10
4.1 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer 10
4.2 Urval 11
4.3 Forskningsetiska principer 11
4.4 Genomförande 12
4.5 Analys och bearbetning 14
4.6 Generalisering och användbarhet 14
5. Resultat 15
5.1 Pedagogers användande av digitala verktyg i undervisningssyfte 15
5.2 Fördelar med digitala verktyg 16
5.2.1 Nackdelar med digitala verktyg 17
5.3 Pedagogernas användande av digitala verktyg i förhållande till barns inflytande och
delaktighet 18
6. Diskussion 19
6.1 Digitala verktyg i undervisningssyfte 19
6.2 Fördelar med digitala verktyg 20
6.3 Nackdelar med digitala verktyg 21
6.4 Inflytande och delaktighet med digitala verktyg 22
7. Slutsats 23
8. Metoddiskussion 24
9. Didaktiska konsekvenser 24
Referenser 26
BILAGA 1 28
BILAGA 2 29
BILAGA 3 32
1. Inledning
Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt några pedagoger uttrycker sig om användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan. Utifrån detta har det skapats tre frågeställningar som beskrivs i punkt 1.2. Digitala verktyg är ett intressant område samt ett aktuellt ämne som finns överallt i dagens samhälle samt är relativt nytt för förskolan. När den nya läroplanen för förskolan infördes tillkom även nya begrepp såsom digitala verktyg och undervisning (Lpfö 18 2018, s. 15). I den tidigare läroplanen (Lpfö 98 1998 rev.16, s. 7) beskrevs digitala verktyg som multimedia och informationsteknik som i förskolan ska användas i skapande processer. Vidare skrevs även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. I den reviderade läroplanen (Lpfö 18 2018, s. 15) som trädde i kraft juli 2019 betonas undervisningsbegreppet, digitala verktyg samt ökade krav på barns digitala kompetens och därför är det relevant att undersöka hur arbetet med digitala verktyg i
undervisningssyfte sker i förskolan. Vidare belyser läroplanen att varje barn ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
Vår studie undersöker hur pedagogers användning av digitala verktyg ser ut i undervisningssyfte i förskolan där aspekter såsom för- respektive nackdelar med digitala verktyg lyfts samt om barnen ges inflytande och delaktighet gällande digitala verktyg på förskolan. Vi vill undersöka om barnen får möjlighet till användandning av digitala verktyg och hur pedagoger använder digitala verktyg i verksamheten. Forsling (2020, s. 31), Nilsen (2018, s. 92) samt Walldén Hillström (2014, s. 93) beskriver att barns inflytande i relation till digitala verktyg handlar om att ge barn tillgång till varierad undervisning. Det finns ett behov av studier som uppmärksammar barns inflytande och delaktighet i relation till digitala verktyg i undervisningssyfte. En förutsättning för att barnen ska få rätt färdigheter med digitala verktyg är att pedagogernas arbete med digitala verktyg har ett pedagogiskt syfte och används i undervisning.
Dagens samhälle är i behov av digital kompetens till många olika situationer. Det innebär att barnen på förskolan redan i tidig ålder behöver introduceras och ges färdigheter i digitala verktyg för att utveckla en digital kompetens. Studiens ämne, digitala verktyg i undervisningssyfte är ett intressant område att undersöka då det utgör en stor del i vår framtida yrkesroll som förskollärare. Vi har valt att genomföra den här undersökningen eftersom att vi uppmärksammat att det finns ett behov av kvalitativa intervjustudier kring användning av digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan.
Behovet finns då vi mestadels kunnat hitta observationsstudier som gjorts inom digitala verktyg. Vi uppmärksammade även att mestadels av studierna inte hade en inriktning till undervisningssyfte, vilket också utgjorde grunden till att studien genomförts.
1.1 Syfte
Syftet är att undersöka på vilket sätt några pedagoger uttrycker sig om digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan. Syftet avgränsas med följande frågeställningar:
1.2 Frågeställningar
1. Hur beskriver pedagoger användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte?
2. Vad beskriver pedagoger som för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan?
3. Hur beskriver pedagoger användandet av digitala verktyg i förhållande till barns inflytande och delaktighet?
2. Bakgrund
I det här kapitlet redovisas bakgrunden dvs. tidigare forskning, för att klargöra varför och hur digitala verktyg används i förskolan samt dess för- och nackdelar. Vi kommer dessutom gå in på användningen av digitala verktyg i förhållande till barns inflytande och delaktighet.
2.1 Definition av digitala verktyg
Strömberg (2014, s. 3) beskriver digitala verktyg utifrån två kategorier: hårdvara och mjukvara.
Hårdvaran är det redskap som används som exempelvis en iPad, smart board eller annat redskap.
Den andra kategorin, mjukvara behandlar istället program som används exempelvis som internet.
När ordet digitala verktyg används i studien kan det innefatta både verktyget som hårdvara och som mjukvara. Om ingen specifik kategori anges, innebär det att båda kategorierna avses i sammanhanget. Denna studie har formats främst kring det digitala verktyget iPad och dess appar.
Andra digitala verktyg som också nämns är webbägg och bluebot. Ett webbägg är ett digitalt förstoringsglas som går att koppla in på storbild för att barnen ska kunna se det som inte syns med blotta ögat. En bluebot är en liten robot som programmeras till att exempelvis följa ett mönster där den ska ta sig från plats A till plats B.
2.2 Användning av digitala verktyg i undervisningssyfte
För att barnen ska ges kompetens i digitala verktyg behöver de användas i ett pedagogiskt syfte.
Både Forsling (2011, s. 81) och Nilsen (2018, s. 19) belyser en individuell, rolig och varierad undervisning gör att barnens kompetens utvecklas. Även Walldén Hillström (2014, ss. 14-17) belyser att det är av stor vikt att barn ges möjlighet till att skapa en digital kompetens genom varierad undervisning. Forsling (2011, s. 81) beskriver användandet av digitala verktyg utifrån tre aspekter, inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten. Den förstnämnda handlar om användandet genom variation som innebär att digitala verktyg används på olika sätt i undervisningssyfte. Det kan exempelvis göras genom att digitala verktyg som ett komplement eller att det digitala verktyget är i fokus i undervisningen. Den andra aspekten, handlar om samhällets syn på exempelvis att förskolan ska förbereda barnen inför deras framtid. Den sistnämnda aspekten som Forsling (2011, s. 81) benämner handlar om att alla människor ska ha rätten till likvärdig utbildning. Digitala verktyg har blivit en del av samhället, och det är också av stor vikt att alla barn har rätt till att använda digitala verktyg i förskolan.
Både Nilsen (2018, s. 44) och Forsling (2011, s. 81) betonar att barnen har en demokratisk rättighet som innefattar att de ska ges möjlighet till att utforska kring digitala verktyg i förskolan. Samhället är digitaliserat som gör det viktigt att barnen utvecklar en digital kompetens redan i förskolan. Detta görs genom att digitala verktyg undervisas i, om och med barnen samt att digitala verktyg finns tillgängligt för barnen. Styrke (2015, ss. 124-125) beskriver Lindströms modell som innehåller begreppen lärande i, om, med. I handlar om ett fokus på utförandet exempelvis digitala verktyg i undervisningssyfte. Om handlar om att kunna förstå om digitala verktyg där exempelvis en introduktion till verktyget är av stor vikt för att kunna lära sig. Med handlar om att använda digitala verktyg som ett medel för att lära något annat, exempelvis se det som ett komplement till undervisning eller att söka information. Detta är relevant för vår studie då lärandet i, om och med digitala verktyg är en process som är bra att känna till som pedagog för att sedan veta hur man ska använda digitala verktyg i undervisningssyfte med barnen.
Masoumi (2015, s. 10) och Nilsen (2014, ss. 17-18) belyser att förskollärares skilda åsikter och erfarenheter av multimodala verktyg påverkar hur digitala verktyg integreras i förskolan. I studien
framtagen av Masoumi som har gjorts på svenska förskolor (2015, s. 6) framkommer det att digitala verktyg används som dokumentation i förskolan. Studien påvisar att det råder viss osäkerhet bland pedagogerna kring digitala verktyg och hur det ska användas i undervisningen. Digitala verktyg skapar möjligheter för barnens utveckling och lärande men många gånger beror det på pedagogens inställning till hur det används i verksamheten. Masoumi (2015, s. 6) beskriver när digitala verktyg används i barngruppen, används det många gånger till underhållning istället för undervisningssyfte.
Nilsen (2018, s. 93) betonar att barn och pedagoger har olika syn på användningen av digitala verktyg. Barns uppfattning om digitala verktyg är oftast i lek och i underhållningssyfte. Forskaren beskriver vidare att detta kan bero på att spel, lek och underhållning är något som är naturligt i barnens hemmiljö. Nilsen (2018, s. 110) betonar också att barns syn på digitala verktyg som en underhållning påverkar inställningen hos pedagogerna som gör att de undviker att använda digitala verktyg i undervisningssyfte. Författaren betonar vidare att digitala verktyg har stor betydelse i förskolan vilket också medför att det krävs kunskap hos pedagogerna och i förskolans verksamhet.
Forsling (2011, s. 93) belyser den viktigaste frågeställningen, varför digitala verktyg ska användas i förskolan. Digitala verktyg bör användas redan i tidig ålder på förskolan eftersom att barnen då växer in i en digital kompetens och det blir en naturlig del av deras liv. Även Nilsen (2014, s. 26) går in på att digitala verktyg behöver ske i undervisningssyfte för att det ska bli en lärsituation.
Författaren beskriver vidare att pedagoger inte ska ta för givet att barnet har en kompetens för digitala verktyg, pedagogen behöver förklara hur digitala verktyg fungerar och varför de används för att ett lärande hos barnet ska ske. Nilsen (2014, s.4) betonar även att det i lärandet ingår att utveckla färdigheter inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik vilket sker när digitala verktyg sker i undervisningssyfte. Författaren beskriver vidare att ett pedagogiskt syfte som i undervisningssyfte medför interaktion, kommunikation, samspel och samarbete.
2.3 Fördelar med digitala verktyg
Nilsen (2018, s. 19) betonar i sin avhandling att digitala verktyg ibland är mer effektiva än traditionella läromedel vilket gör det viktigt att barnen har tillgång till både traditionella läromedel samt digitala verktyg på förskolan för att lärandemiljön ska vara varierad. Nilsen (2018, s. 22) belyser vidare där digitala verktyg gör att undervisningen blir mer individuell och rolig. Genom att undervisningen blir individuell och rolig gör även att den blir lärorik, vilket gör att digitala verktyg har stor betydelse och bör finnas i förskolan. Walldén Hillström (2014, ss. 88-104) belyser att pedagogerna kunde, utifrån appar som laddats ner på iPaden, se många utvecklingsområden hos barnen som stärktes av apparna. De såg en utveckling inom samspel och problemlösning hos barnen.
Walldén Hillström (2014, s. 53) belyser även att det är positivt med digitala verktyg eftersom det dokumenteras mycket med hjälp av mobil och iPad som sedan finns tillgängligt för vårdnadshavare.
Detta gör också att vårdnadshavare blir inkluderade i verksamheten. Bergman (2015, ss. 13-14) belyser att barn i behov av särskilt stöd gör framsteg med hjälp av digitala verktyg. De har uppmärksammat att barnen med hjälp av digitala verktyg utvecklat en problemlösningsförmåga.
Orsaken till detta anses vara att barnen uppskattar de appar/program på digitala verktygen som innefattar problemlösning. Pedagoger hade även uppmärksammat barn med autism lär sig att interagera med andra barn med hjälp av bilder och tecken via iPaden. Även Nilsen (2018, s. 36) betonar att det finns väldesignade appar som har visat sig hjälpa barnen i deras matematiska utveckling.
Walldén Hillström (2014, s. 53) beskriver att pedagoger har använt sig av appar såsom iMovie där barnen fick fota och filma med iPaden själva under dagen och sedan fick återberätta sin dag. Detta gjorde att deras språk och kommunikation utvecklas på ett positivt och lustfyllt sätt. Vidare betonar Bergman (2015, ss. 16-18) att samverkan och samarbete ökar genom digitala verktyg samt ökad utveckling inom matematik hos barnen med hjälp av digitala verktyg eftersom att det sker på ett lustfyllt sätt. Även Nilsen (2014, s. 4) belyser att språk, kommunikation och matematik lärs in på ett lustfyllt sätt med hjälp av digitala verktyg i undervisningen.
2.4 Nackdelar med digitala verktyg
Digitala verktyg kan ses som både en fördel och en nackdel i förskolans verksamhet, det beror på hur det används. Nylander (2019) betonar om man väljer de digitala verktygen för att göra vardagen enklare genom att se de digitala verktygen som ett tröstmedel till barnen eller endast för att göra det häftigare, då anses det vara ett fel sätt. Det digitala ska inte ersätta något utan det ska vara ett komplement som tillför något i verksamheten. Nilsen (2014, s. 26) belyser också att problematik uppstår när det inte finns ett pedagogiskt syfte till varför digitala verktyg används. Även Masumi (2015, s. 13) tar upp att digitala verktyg kan ses som ett hot mot den “vanliga” autentiska undervisningen. Barnen bör lära sig de naturliga sammanhangen exempelvis genom att spela
“riktiga” spel, måla, rita med penna på papper. Vidare tar författaren upp att kompetens hos pedagogerna saknas som medför att digitala verktyg inte används i undervisningssyfte. Även Nilsen (2018, s. 114) belyser att pedagoger ofta tar för givet att barn har utvecklat en digital kompetens genom att tro att de föds in i det och att barnen använder digitala verktyg mycket hemma. Det här kan innebära att pedagoger på förskolan ur denna anledning inte arbetar med digitala verktyg.
Bergman (2015, ss. 16-25) lyfter också ett par nackdelar med användning av digitala verktyg, en nackdel som lyfts är att de appar som finns på iPaden upplevs som endast klickande och väntande eftersom att barnen befinner sig på olika nivåer. En annan nackdel som lyfts är att iPaden hämmar sociala relationer om barnet endast sitter med iPaden under dagen. Sollerhed (2019) beskriver också att digitalisering i samhället har gjort att barn avstår från fysiska aktiviteter. Med den fysiska leken menas när barn aktivt rör på sig, springer och leker. Skärmtiden bidrar till en negativ effekt som är kopplad till hälsa. Sollerhed (2019) menar att digitalisering i form av skärmtid är starkt kopplad till stillasittande som gör att den fysiska aktiviteten försvinner och ger därför negativa konsekvenser för barnens hälsa. Ytterligare en nackdel som lyfts av Bergman (2015, ss. 16-25) är att användningen av digitala verktyg sällan planeras som undervisning vilket kan medföra att det ses som lek för barnen men också att det är något som gör att pedagoger inte jobbar med digitala verktyg. Även Forsling (2011, s. 84) belyser att barn kan komma in på sidor som inte är avsedda för barn när man låter barnet använda exempelvis en iPad.
2.5 Digitala verktyg i relation till barns inflytande och delaktighet
Barns inflytande i användningen av digitala verktyg i undervisningssyfte är tillsammans med pedagogernas tankesätt är av stor vikt för ett gott lärande vilket också gör det viktigt att detta är synligt i verksamheten. Nilsen (2018, s. 50) betonar det sociokulturella perspektivet som innebär att barnet ses som aktivt, kreativt samt en social varelse som utvecklas samt utvecklar kunskap i interaktion med sin omvärld. För att detta ska kunna ske är det av stor vikt att barnen ges inflytande och delaktighet. Ytterligare påpekar Masoumi (2015, s. 10) och Forsling (2020, ss. 37-40) att tankesättet är av stor vikt till hur digitala verktyg används i undervisningssyfte trots att ena studien är äldre och den andra är nyare.
Forsling (2020, s. 31) beskriver att inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet är en del i vardagen för att kunna få en förståelse för barnens uppfattningar och tankar kring världen.
Forskaren ger ett exempel från en observation som gjorts att barnen får vara delaktiga i att filma och fota det som de är intresserade av men också för att barnen ska få vara med och styra innehållet i verksamheten. Nilsen (2018, s. 82) belyser också genom en observation gjord ute på en förskola att barnens delaktighet uppmanar barnen till att utvecklas i områden via deras egna intressen. Barnen upplevs som mer entusiastiska och ville delta i olika aktiviteter. Forskaren belyser att det är av stor vikt att ge inflytande och delaktighet i förskolan, att se till barnens perspektiv.
Nilsen (2018, s. 38) betonar i sin avhandling när pedagoger använde sig av digitala verktyg som var avgränsade exempelvis bluebot, gjorde att barnen blev begränsade och samtalen gick endast ut på att pedagogen berättade om barnet gjorde rätt eller fel. Avgränsade digitala verktyg innebär att blueboten endast fungerar på ett sätt vilket medför att det finns ett rätt eller fel, detta gjorde också att barnen visade lite engagemang som också resulterade i att delaktigheten blev låg. Ett icke avgränsat digitalt verktyg är exempelvis iPaden, där det går att göra på flera olika sätt som medför att det inte finns ett rätt eller fel. Det här gör att barnen får ökat inflytande och delaktighet. Nilsen (2018, s. 38) belyser vidare när pedagogen istället använde sig av digitala verktyg som var mer flexibla verktyg såsom pollyglutt, blev också samtalet mellan pedagog och barn friare vilket resulterade i att barnens delaktighet ökade. Detta visar att pedagogen bör ta hänsyn till barnens delaktighet och inflytande vid planering av undervisning eftersom att den då också blir mer lärorik för barnen.
Forsling (2020, ss. 37-40) belyser i sin studie, som gjordes på två olika förskolor i Sverige, att tankesättet på det olika förskolorna skiljer sig åt vilket också syntes i arbetet med digitala verktyg.
På den ena förskolan är tankesättet beskrivet som att pedagogerna ville prova och jobbade aktivt med barnens inflytande och delaktighet genom att möta barnen i deras behov samt intressen. Barnen fick möjlighet att använda digitala verktyg och pedagogernas tankesätt var positivt till att använda digitala verktyg i undervisningssyfte. På den andra förskolan såg tankesättet helt annorlunda ut då pedagogerna inte laddade iPaden på grund av att det endast fanns ett uttag samt för att det var jobbigt att böja sig ner. Detta påverkar barnen då de inte får möjlighet att utveckla digital kompetens på förskolan. I denna studien synliggörs att pedagogernas tankesätt påverkar hur mycket inflytande och delaktighet barnen får.
2.6 Faktorer som påverkar barns användning av digitala verktyg
Forsling (2011, s. 92) betonar att digitala verktyg i många fall inte används på grund av pedagogers saknade kompetens och känner otrygghet i att använda digitala verktyg eller att materialet inte finns tillgängligt på förskolan. Detta medför att barnens inflytande och delaktighet blir begränsad då en pedagogs kompetens är grundläggande för undervisning. Forsling (2011, s. 83) betonar också att det är viktigt att pedagogen ändrar position genom att låta barnet arbeta självständigt där pedagogen endast agerar stöd för att bibehålla det pedagogiska syftet samt att barnet ska få mer inflytande. Det kräver också att pedagogen har tillräckligt med kompetens vilket skapar mening för barnet och pedagogen finns med som stöd. Även Nylander (2019) belyser att det behövs tydliga chefer och bra utbildning hos pedagogerna för att kunna undervisa i digitala verktyg.
Nilsen (2014, s. 17) tar också upp att pedagogens betydelse vid användning av digitala verktyg har stor betydelse. Ur ett sociokulturellt perspektiv har pedagogen en betydelsefull roll för barns lärande när det kommer till digitala verktyg. När pedagoger sitter tillsammans med barnen och vägleder ges positiva effekter i jämförelse när barnen sitter själva med digitala verktyg. Styrke (2015, ss.
124-125) benämner lindströms modell i, om och med när pedagogen sitter med barnet kan denna process ske vilket gör det till en undervisning om barnet endast sitter själv sker inte denna process.
Detta ger en positiv effekt då det pedagogiska syftet bibehålls när pedagogen sitter med barnet, som även är positivt då ett bredare lärande sker. Digitala verktyg i sig har ingen positiv inflytande på barnens tänkande, men i samspel i form av mediering tillsammans med en pedagog ges mer och positiva effekter. Även Walldén Hillström (2014, s. 67) belyser vikten av att en pedagog närvarar när barnet använder pedagogiska appar för att ha möjlighet till vägledning och kommunikation.
Nilsen (2018, s. 96) betonar att barnen i undersökningen såg digitala verktyg som spelande och inte som ett lärande, som kunde vara ett resultat av hur pedagogerna har introducerat och jobbat med digitala verktyg med barnen. Masoumi (2015, s. 12) belyser också i sitt resultat att digitala verktyg används i form av att underhålla barnen och för att hålla barnen upptagna för att minska pedagogens arbete. I studien belyses när barnen använder digitala verktyg på eftermiddagarna finns det inget pedagogiskt syfte, tankesättet är av av stor vikt till att tillfället går från underhållning till undervisning. Digitala verktyg ses som ett sätt att underhålla barnen och hålla de upptagna där frågan är vart gränsen går mellan underhållande syfte i jämförelse mot ett pedagogiskt syfte.
Masoumi (2015, s. 12) beskriver att titta på film och spela spel på en iPad kan motivera barnen till att utveckla sina fantasier, språkkunskaper och samarbete.
3. Teoretiska utgångspunkter
I den här delen beskrivs den vetenskapliga grund som vår undersökning är baserad på. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet som belyser interaktionen mellan människor. Studien har utifrån den sociokulturella teorin analyserat faktorer till hur lärande uppstår och om lärande inte uppstår (Säljö ss. 16-18). Den sociokulturella teorin innebär det sociala samspelet mellan barn och vuxna som är mycket centralt för förskolans vardag. De centrala begreppen för sociokulturella teorin som används i studien beskrivs nedan. Begreppen är mediering, kunskapstillägnande och appropriering.
3.1 Sociokulturella teorin
Den sociokulturella teorin grundades av Lev Vygotskij som beskriver den sociokulturella teorin utifrån att människan är i en ständig lärprocess där individer lär i samspel med andra vilket medför att det inte finns någon slutpunkt för människans lärande (Vygotskij, 1995, s. 52). Vygotskij är betydelsefull för teorin då han hade sitt fokus på kunskapsinhämtning, kommunikation samt utveckling av teorin. Den sociokulturella teorin uppmärksammades i Sverige av Roger Säljö som sedan har vidareutvecklat den.
Den sociokulturella teorin handlar om människans erfarenheter, beteende och tankar. Fokuset ligger på att kunna förklara det som händer runt omkring oss, hur individen påverkas för att kunna utvecklas (Wallerstedt, 2020, s. 42). Individens erfarenhet ligger som grund till varför vi agerar som vi gör. Forsling (2020, s. 29) beskriver även att sociokulturella teorier innebär att det sker lärprocesser i sociala sammanhang.
Mediering är ett centralt begrepp inom den sociokulturella teorin och Säljö (2017, s. 256) beskriver att mediering innebär en hantering för att kunna begripa den värld vi lever i med hjälp av olika redskap. Ett redskap kan vara både fysiskt och intellektuellt, exempelvis när två människor kommunicerar är språket det medierande redskapet. Vygotskij (1995) påpekar att människor lär sig av varandra, då människor genom kommunikation kan uttrycka tankar och känslor samt organisera sin omvärld, genom att de ges olika språkliga begrepp. Det här kallas för kunskapstillägnande som innebär att förmedla kunskap mellan individer som i sin tur leder till en lärprocess (Säljö 2017, s.
256). Med hjälp av digitala verktyg kan man i dagens samhälle uttrycka sig via bilder och samtidigt
kunna kommunicera om dem. Det finns olika sätt att kommunicera på och människan är mycket påhittig när det kommer till att skapa nya sätt (Vygotskij, 1995).
Appropriering är ett centralt begrepp inom den sociokulturella teorin och Säljö (2017, s.258) beskriver att appropriering innebär att bli bekant med och lär sig använda kulturella redskap samt förstå hur de medierar världen exempelvis lär vi oss att rita och uttrycka oss på andra sätt. Vilket denna studien undersöker genom att undersöka hur några pedagoger uttrycker sig om digitala verktyg i undervisningssyfte där vi kan se om barnen ges möjlighet till att bekanta sig och lära sig använda digitala verktyg.
Den sociokulturella teorin är kopplad till vår studies tre frågeställningar. Teorin är relevant för undersökningen då teorins utgångspunkt är den ständiga lärprocessen. Denna studies fokus är att undersöka om barn ges möjlighet till digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan genom att undersöka hur några pedagoger uttrycker sig om digitala verktyg. Detta ger oss en större inblick i för- respektive nackdelar samt barns inflytande och delaktighet. Därav kan vi även se processen på hur pedagoger använder digitala verktyg i förskolan utifrån ett undervisningssyfte.
4. Metod
I detta kapitel presenteras studiens kvalitativa semistrukturerade intervjuer, urval, forskningsetiska principer, genomförande, analys och bearbetning samt generalisering och användbarhet. Här presenteras vilken metod som valts, urval samt hur genomförandet av undersökningen gjorts.
Begreppet metod som detta avsnitt heter innebär datainsamling. Bryman (2018, ss. 455-461) beskriver att det finns olika metoder som kan användas beroende på vad studiens syfte och urval är.
Studien är baserad på den kvalitativa metoden som ger en djupare förståelse av pedagogernas kompetenser och erfarenheter i digitala verktyg i undervisningssyfte. En djupare förståelse ges genom att informanterna får möjlighet att berätta sina erfarenheter och tankar kring digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan.
4.1 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer
Studien har utgått från semistrukturerade intervjuer inom den kvalitativa metoden. Bryman (2018, s.
563) betonar att den här typen av intervju innebär att forskaren har en lista med frågor samt att forskaren innan intervjun utifrån studien har ett mål med vad intervjun ska innehålla och det kallas för en intervjuguide. Trots att det finns en intervjuguide har intervjupersonen stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Forskaren behöver inte ställa frågorna i samma ordning som i intervjuguiden och det är fritt att ställa frågor utöver de som står i intervjuguiden. Detta var ett råd som vi följde när vi bestämde vilken typ av intervju vår studie skulle innehålla.
Kvalitativ metod används för att kunna gå in på djupet kring människors erfarenheter och perspektiv kring ett socialt sammanhang. Fejes och Thornberg (2019, s.14 & s. 35) betonar att kvalitativ metod är ett tillvägagångssätt som ger information om personliga erfarenheter samt intressen. Bryman (2018, s. 562) beskriver att det som kännetecknat en kvalitativ intervju är att forskaren vill ha fylliga och detaljerade svar. Inom kvalitativ metod är det vanligt att intervjuer görs då det är flexibelt och brett. Kvalitativa intervjuers största syfte är att låta intervjun röra sig i olika riktningar för att fånga allt som är relevant för studien (Bryman, 2018, s. 561).
Bryman (2018, s. 565) beskriver när man utformar sin intervjuguide är det viktigt att frågorna är utformade på ett sätt som gör att forskaren får relevanta svar för sin studie men också att frågornas fokus ska vara att intervjupersonen får berätta om sina upplevelser vilket gör intervjun flexibel.
Formuleringen av forskningsfrågorna ska inte vara för specifik då det kan hindra alternativa ideér eller synsätt. Det här var också ett råd som vi följde när vi utformade våra intervjufrågor. Genom att använda kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod kunde det ge oss en djupare förståelse kring hur pedagoger använder digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan och varför det används samt deras tankar bakom det engagerade arbetet. Utifrån detta kunde vi fördjupa informanternas tankar och åsikter kring digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan.
4.2 Urval
Studien gjordes på intervjuer där vi valde att intervjua utbildad personal, det vill säga förskollärare och barnskötare. Vid kvalitativa intervjuer är det viktigt att tänka på målgruppen, därav valdes att intervjua fyra pedagoger där intervjuerna var på två olika förskolor. Trost (2010, ss. 143-144) belyser att forskaren borde börja sin studie med ett fåtal intervjuer men att de är noga genomförda.
Vidare belyses att det är bättre för forskaren att inleda med ett bestämt antal informanter och sedan utöka om detta skulle behövas för studiens resultat. I vår studie genomfördes totalt fyra intervjuer och de utvärderades efter att alla var gjorda istället för att intervjua en i taget och utvärdera en i taget.
Pedagogerna är handplockade för ämnet genom att de alla har utbildning i form av barnskötare eller förskollärare. Pedagogerna har heller inga specifika inriktningar mot digitala verktyg sedan tidigare.
Vi kontaktade två rektorer på två olika förskolor som gav oss namn på två utbildade pedagoger som kunde tänka sig att ställa upp i vår undersökning. Efter detta tog vi själva kontakt med pedagogerna och bokade en tid för intervju. Vi har sen tidigare inte träffat de pedagoger som vi intervjuade. I studien avidentifierades namnen på informanterna genom att de samt förskolan namngavs med fiktiva namn på bokstäverna E och V.
Fiktiva namn av de intervjuade
Utbildning Ålder på barngruppen samt
fiktiv förskola
Emma Förskollärare 1-3 år - Ekorrens förskola
Elin Barnskötare 3-5 år - Ekorrens förskola
Victoria Förskollärare 1-3 år - Violens förskola
Vilda Förskollärare 3-5 år - Violens förskola
4.3 Forskningsetiska principer
Studien har förhållit sig till vetenskapsrådet (2017, s. 40) fyra begrepp som innefattar sekretess och tystnadsplikt samt anonymitet och konfidentialitet. Vetenskapsrådet betonar (2017, s. 13) att kvalitativ metod ska utföras som god forskning med ett viktigt syfte, samtidigt som det ska skydda de individer som deltar.
Sekretess och Tystnadsplikt enligt vetenskapsrådets (2017, s. 40) innebär ett skydd mot informantens uppgifter där grundprincipen innebär att allmänna handlingar är offentliga och att uppgifter kan sekretessbeläggas om de tillhör en specifik paragraf i offentlighets- och sekretesslagen. Informanternas uppgifter är skyddade hos Högskolan i Borås. Om någon skulle begära att få ta del av dessa uppgifter granskas det av Högskolan för att bedöma om denne person eller myndighet har rätt att begära ut uppgifterna. I studien synliggjordes det här genom att inte nämna någon specifik information om informanterna såsom namn, ålder eller arbetsplats. Trost
(2010, s. 127) belyser även att lämna för specifik information som inte är relevant för studien är centralt för sekretess och tystnadsplikt.
Anonymitet enligt vetenskapsrådet (2017, s. 40) innebär att alla personuppgifter och känslig information ska förvaras på ett sådant sätt så att ingen obehörig får tillgång till materialet. En viss individ ska ej kunna kopplas till den person som deltagit i undersökningen. Detta gjordes i studien genom att avidentifiera namnen på informanterna med hjälp av fiktiva namn samt förskolor.
Konfidentialitet innebär att alla personuppgifter och känslig information ska förvaras på ett sådant sätt så att ingen obehörig får tillgång till materialet (Vetenskapsrådets, 2017, s. 40). I studien används enbart den information som informanterna gett i den här undersökningen.
För att arbetet ska vara trovärdigt beskriver Vetenskapsrådet (2017, s. 40) att vi som studenter måste känna till forskningsetiska principer och regler som gäller samt förhålla oss till dessa. Det bör finnas ett tydligt syfte att kunna besvara eller belysa intressanta frågor. De metoder som används ska kunna förklaras samt kunna svara på de frågor som ställs kring arbetet. Empiriskt material med relevans för den slutsatsen som dras (2017, s. 25). Fejes & Thornberg (2019, s. 285) belyser den kvalitativa metoden där personen i fråga är anonym där varken namn eller plats benämns. Det är heller inget krav att svara på frågor eftersom det alltid är frivilligt att delta och forskaren måste ha samtycke.
I missivbrev, se bilaga 1, har vi beskrivit vilka vi är och vårt syfte med arbetet. Vi har även i missivbrevet presenterat de forskningsetiska ställningstagandena för att informanterna ska vara medvetna om dessa. Vi har också, se bilaga 2, samlat in samtyckesblanketter från samtliga informanter där de fått godkänna att de vill delta samt vad undersökningen innebär för dem.
4.4 Genomförande
Det första som gjordes var att formulera intervjufrågor utefter syftet samt frågeställningarna med studien. Bryman (2018, ss. 459-462) benämner de sex viktigaste stegen i en kvalitativ undersökning.
Steg 1. Generella forskningsfrågor som innebär formulering av intervjufrågor utifrån syfte och frågeställningar för att få relevant information till undersökningen.
Steg 2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner som innebär att välja ut en trygg och lugn plats eftersom att även det gör intervjun mer avslappnad samt val av undersökningspersoner, i denna studiens fall utbildade pedagoger inom förskola.
Steg 3. Insamling av relevant data som innebär att forskaren samlar in relevant information för studien utifrån syftet och frågeställningar.
Steg 4. Tolkning av data som innebär att kunna se vad som är relevant för studien och inte.
Det är även i detta steget som det som inte är relevant filtreras bort.
Steg 5. Begreppsligt och teoretiskt arbete som innebär tolkning av undersökningens resultat, i detta steg faller man även tillbaka till steg ett och formulerar rubriker i resultatet utifrån den information som kommit fram i intervjuerna.
Steg 6. Formulering av forskningsrapporten som innebär en röd tråd i undersökning mellan teori, data och begrepp.
Utifrån Brymans (2018, ss. 459-462) steg ett har vi formulerat våra intervjufrågor. Det var av stor vikt att formulera intervjufrågorna så att den intervjuade förstår innebörden av frågan. Detta innebar både öppna frågor där informanten fick tala fritt utifrån egna erfarenheter och åsikter samt slutna frågor som var formulerade efter undersökningens syfte och frågeställningar. Vi gjorde
intervjufrågor, se bilaga 3, utefter vårt syfte och frågeställningar de frågorna låg sedan till grund för att vi skulle ha kontroll över att vi fick med allt som behövdes. Även Bryman (2018, ss. 117-121) betonar detta som viktigt. I vår studie handlade det om ett relativt nytt område för förskolan, digitala verktyg och då var det viktigt att ställa frågor för att lära känna ämnet samt ha öppna frågor som gör det möjligt med utförliga svar som också är bra för studien. Det här är viktigt för studien då specifika frågor kräver specifika svar medans öppna frågor ger rum för pedagogen att förklara hur dennes erfarenheter och arbete ser ut med digitala verktyg då det kan skilja sig åt. Vilket i sin tur ger mer fördjupade svar.
För att komma i kontakt med fyra stycken informanter kontaktade vi två olika rektorer genom att skicka missivbrevet till två olika förskolor för att på så sätt komma i kontakt med utbildade pedagoger. Christoffersen och Johannessen (2015, s. 58) samt Trost (2010, s. 140) beskriver
“gatekeepers” som innebär personer som ger forskarna tillträde till informanterna. Det kan också medföra en risk om “gatekeepers” ser något hinder och därmed inte medverkar i studien. Ett exempel på detta är om rektorn endast väljer ut specifik personal som ses som mest kunniga inom studiens ämne för att inte framstå som sämre. Denna studie valde trots fördelar och nackdelar att kontakta rektorerna på de två utvalda förskolorna och de tillfrågades om hjälp att hitta utbildad personal som kunde tänka sig att medverka i en intervju. Rektorerna fick på så sätt agera
“gatekeepers” och på så sätt fick denna studie kontakt med de fyra informanterna. Nästa steg var att kontakta informanterna och bestämma tid för intervju. Vi skickade återigen till informanterna vårt missivbrev, se bilaga 1, för att vara försäkrade om att de har tagit del av informationen kring intervjun.
Arbetsfördelningen gjordes lika, vilket innebar att vi gjorde allt gemensamt även de fyra intervjuerna som var cirka 20 minuter långa för att båda skulle vara lika delaktiga och ha god kunskap om studien. Intervjuerna sågs som en fördel att de gjordes gemensamt då det medförde att båda kände till vad informanterna sagt. Det var även en fördel eftersom att om en av oss missade något kunde den andra fylla i vilket gjorde att vi fick utförliga intervjuer.
Utifrån Brymans (2018, ss. 459-462) steg två, platsen av intervjun, valde vi att utföra alla fyra intervjuerna digitalt. Detta valde vi att göra på grund av rådande pandemi då det skulle kunna utgöra en otrygghet vid fysiskt möte. Platsen för genomförandet av intervjun är viktig, för att få en trygg intervju kunde informanterna själva välja vart de skulle vara eftersom intervjun genomfördes digitalt. När det var dags för intervjuerna, skickades en länk till informanterna för att hamna i samma mötesrum där intervjun skulle ske. Informanterna behövde endast ha tillgång till en iPad eller dator för att medverka. Det här gjordes för att undvika osäkerhet och eventuella tekniska besvär.
Med utgångspunkt i steg tre började vi intervjun med att presentera vårt syfte med undersökningen sedan kontrollerade vi att de hade skrivit på samtyckesblanketten, se bilaga 2. Därefter utifrån steg tre började vi med att ställa en inledande fråga och lät sedan informanterna tala öppet. Kände vi att vi inte fick svar så kompletterade vi med ytterligare frågor som vi hade förberett för att få svar på det som behövdes för undersökningen. Vidare i steg fyra transkriberade vi dem röstinspelade intervjuerna ordagrant.
Utifrån Brymans (2018, ss. 459-462) steg fem tolkade och analyserade vi den information vi fått av informanterna och sammanställde ett resultat av studien. Avslutningsvis utifrån steg sex såg vi till att studien hade en tydlig röd tråd genom att koppla samman syfte och frågeställningar tillsammans med teori, data från intervjuerna och begrepp som varit relevanta för studien.
4.5 Analys och bearbetning
Bryman (2018, s. 677) betonar att det är viktigt att analysera och bearbeta data som kommit in från studien. I en kvalitativ undersökning finns det mycket information och behöver därför bearbetas noga. Efter samtliga genomförda intervjuer inleddes studien med att transkribera och bearbeta insamlat material. Vi lyssnade igenom alla inspelade samtal och började skriva ner det informanterna sagt, ordagrant. I detta steget var det viktigt att formulera ord precis som informanterna sagt och inte formulera om något till studiens fördel eller till något som kan uppfattas utan att vara säker. Samtalen spelades in på en mobiltelefon i appen “röstmemon” för att endast ha med rösten och ingen bild som skulle varit med i jämförelse om intervjun spelades in på zoom. I transkriberingen valde vi också att varje informant skulle ha sin egen färg för att vi lätt skulle kunna skilja dem åt. När alla fyra transkriberingar var nedskrivna påbörjades att dela in citat från informanterna genom att sätta citaten under våra tre frågeställningar för att veta vad som hör till vad som sedan blev rubriker i resultatet.
Under resultatdelen sammanställdes intervjufrågorna, se bilaga 3, utifrån studiens tre frågeställningar. Vi valde att dela upp informanternas svar under respektive frågeställning för att sedan sammanställa ett resultat utifrån rubrikerna. Rubrikerna är pedagogers användande av digitala verktyg i undervisningssyfte, fördelar med digitala verktyg, nackdelar med digitala verktyg samt pedagogernas användande av digitala verktyg till barns inflytande och delaktighet. Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrån det sociokulturella perspektivet och forskning.
4.6 Generalisering och användbarhet
Thornberg och Fejes (2019, s. 287) belyser att generalisering innebär hur mycket studiens undersökning kan användas samt placeras på personer, situationer, händelser eller andra fall som inte varit en del av undersökningen. Thornberg och Fejes (2019, s. 289) betonar vidare att generalisering i en kvalitativ studie kan ses som en form av vägledning. Forskningsresultatet får ett perspektiv istället för sanning vilket medför att man resonerar, är eftertänksam, problemorienterande och sensitiv för enskilda situationer. Thornberg och Fejes (2019, s. 289) beskriver även att kvalitativ forskning genom generalisering skapar gestaltningar som gör det möjligt för läsaren att relatera eller upptäcka en kvalitet inom ett område som tidigare varit okänt.
Vår studie medför ett perspektiv istället för en sanning utifrån det vi sett i vår undersökning som kan fungera som en vägledning i vidare arbete.
En sak som gör att generaliseringen i en kvalitativ intervju ökar är att använda sig av röstinspelning som denna studie gjort. Generaliseringen ökar genom röstinspelning eftersom att risken att gå miste om delar av innehållet i intervjun minskas, om forskaren antecknar kan delar gå miste genom att forskaren missar något informanterna sagt och då istället skriver ner tolkningar och inte det informanterna faktiskt sagt eller att informationen uteblir helt (Kihlström 2007, s.232). Ytterligare en fördel är att få ett ärligt perspektiv istället för ett falskt perspektiv.
Thornberg och Fejes (2019, ss. 290-291) belyser att användbarhet i en kvalitativ studie innebär att ta hänsyn till både kvalitetsaspekten och generaliseringaspekten som grundades på fyra intervjuer.
Detta innebär att forskningsresultatet från en kvalitativ studie bedöms efter sin relevans och nytta för de som resultatet presenteras för. Thornberg och Fejes (2019, s. 291) belyser vidare att forskningsresultatet även kan bli användbart i det vardagliga livet. Användbarheten innebär då hur läsaren tolkar resultatet och relaterar det till sin egen situation. Vår studies resultat kan därför bidra till att se möjligheter i den egna verksamheten eftersom att läsaren får verktyg till att göra egna analyser som kan innebära ett mer framgångsrikt och funktionellt sätt att agera i sin egen verksamhet.
5. Resultat
Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt några pedagoger uttrycker sig om användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan. Nedan presenteras studiens resultat utifrån studiens frågeställningar i relation till svaren från informanterna i de fyra semistrukturerade intervjuerna. Det första avsnittet består av studiens första frågeställning som är hur beskriver pedagoger användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte?. Det andra avsnittet består av studiens andra frågeställning som är vad beskriver pedagoger som för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan?. Det tredje avsnittet är baserat på den tredje frågeställningen som är hur beskriver pedagoger användandet av digitala verktyg i förhållande till barns inflytande och delaktighet?.
5.1 Pedagogers användande av digitala verktyg i undervisningssyfte
I början av intervjun ställdes en fråga till informanterna angående pedagogers kunskap kring begreppet undervisning och vad det innebär. Frågan ställdes för att få en grunduppfattning om informanternas medvetenhet och kunskap om begreppets betydelse. Vidare ställdes följdfrågan hur informanterna undervisar med hjälp av digitala verktyg för att få en djupare förståelse om hur digitala verktyg används i undervisningssyfte i förskolan. Utifrån intervjuerna kan det utläsas att majoriteten av informanterna beskriver undervisning som en planerad och målstyrd situation tillsammans med barnen, informanterna beskriver också på vilket sätt de undervisar med digitala verktyg. Emma förklarar att det ska finnas en pedagogisk tanke bakom användandet av digitala verktyg, en medvetenhet. Emma berättar vidare att “barnen kan inte endast sitta med en iPad och pedagogen tror att det ska hända något självmant. Pedagogen måste kunna själv för att kunna lära ut. Det är jag som pedagog som lär barnet med hjälp av appen.” Vilda på Violens förskola nämner även att undervisning sker när det sker en process ihop med barnen exempelvis när pedagogen har ett syfte med vad man vill att barnen ska uppnå. Processen till målet planeras tillsammans i arbetslaget. Victoria på Violens förskola beskriver att undervisning är något som fokuseras på en kort stund om dagen, där man sitter med iPaden kollar på foton och diskuterar med barnen.
Informanten Elin beskriver att hon använder digitala verktyg som ett hjälpmedel i undervisningen där informanten även ger ett exempel “imorse så hade vi ägget där vi jobbar med naturvetenskap, teknik och källkritik. Det underlättar enormt exempelvis det man inte ser med blotta ögat kan man se med hjälp av ägget som leder vidare till diskussion och barnen kommer med olika hypoteser. Det underlättar också att undervisa när barnen är intresserade”.
Utifrån frågan hur informanterna använder sig av digitala verktyg i förskolan svarade majoriteten av informanterna att de använde digitala verktyg till att söka efter information tillsammans med barnen. Informanten Victoria beskriver att det är väldigt lätt att hitta information med hjälp av iPaden och beskriver exemplet “i förra veckan satt vi med iPaden och googla efter olika fåglar som vi sett”. Även informanten Elin beskriver att iPaden används till informationssök och beskriver att det är smidigt eftersom att det fungerar både inne och ute.
En intervjufråga berörde hur de använder digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan samt vilka digitala verktyg de använder. Dessa frågorna ställdes för att skapa en förståelse för hur digitala verktyg används utifrån informanternas kunskap och erfarenheter. Majoriteten av informanterna nämnde att de använder det digitala verktyget iPad mest i form av informationssök samt olika pedagogiska appar som finns på iPaden. Victoria beskriver att “vi använder iPad i första hand dagligen och jobbar med att läsa av QR-koder, pollyglutt och olika digitala pussel”. Informanterna förklarar att QR-koder innebär att man scannar med hjälp av kameran som finns på iPaden och då kommer man fram till något som exempelvis en barnsång på Youtube. De förklarar vidare att den
pedagogiska appen pollyglutt är ett digitalt bibliotek där en bok läses upp för barnet där man även kan välja att boken ska läsas upp på olika språk. Även informanten Emma beskriver att pollyglutt är väldigt bra då det går att använda på många olika sätt och går att anpassa till alla barn utifrån deras svagheter och styrkor.
Informanten Elin beskriver att de använder sig av pedagogiska appar såsom Osmo, Ordkronan och Quiver som är appar på iPaden. Elin beskriver vidare att Osmo är ett spel på iPaden där barnen gör tangram alltså sätter ihop olika bitar för att skapa det mönster som visas på skärmen som sedan scannas av när det är rätt och då kommer det upp ett nytt mönster. Ordkronan tas upp och beskrivs vara ett spel där barnen ska hitta ord till bilder och i appen Quiver målar barnen olika bilder som sedan går att se i 3D exempelvis färglägger barnet en pingvin som sedan kan tas upp i 3D. Utifrån detta säger Elin att barnen “kan sitta tillsammans och arbeta med de olika apparna för att lära sig av varandra”.
Informanten Vilda beskriver “vi använder iPaden mycket, barnen fotar och dokumenterar mycket själva, vi använder också beabotar och webbägg. Vi använder inte mycket appar med barnen, de är nöjda med att bara använda iPaden till foto och filmning”. Victoria tar upp att de använder beabotar och de är små robotar som man kan programmera att gå ett visst mönster och webbägg tas även upp och är som ett förstoringsglas som man kopplar in i datorn och kan på så sätt se saker som man inte kan med blotta ögat på en stor skärm. Vidare belyser Vilda att mycket av deras digitala verktyg just nu är inlåsta i ett skåp vilket gör att de inte har så mycket att välja på heller som i sin tur gör att de är nöjda med att endast fota och filma med iPaden.
Utifrån frågan om informanterna känner sig trygga med att använda digitala verktyg svarade majoriteten av informanterna att de i nuläget känner sig trygga med att använda digitala verktyg.
Informanterna betonar också att när de digitala verktygen precis kom till förskolan, då kände informanterna inte sig trygga i att använda digitala verktyg. Informanten Elin beskriver att “man lär sig under tiden, tillsammans med barnen”, detta beskriver majoriteten av informanterna som en anledning till att de nu är trygga med att använda digitala verktyg. Informanterna belyser även på ett eller annat sätt att barnen utvecklas i förskolan med hjälp av digitala verktyg som ett hjälpmedel, vilket också utgör vikten av att man som pedagog lär sig. Informanterna belyser också att det blir ett varierat arbetssätt för både pedagoger samt barn. Ytterligare påpekar informanterna även att olika kunskapsområden och förståelse för omvärlden kan utvecklas hos barnen med hjälp av de olika digitala verktygen i undervisningssyfte.
5.2 Fördelar med digitala verktyg
De fördelar som framfördes i intervjuerna kring digitala verktyg i förskolans verksamhet är det faktum att det är av stor vikt att hålla barnen uppdaterade i samhällets utveckling gällande digitala verktyg. Det är viktigt att barnen utvecklas i sina digitala kunskaper på förskolan för att de ska förberedas vidare till exempelvis skolan. Informanten Elin på Ekorrens förskola beskriver att digitala verktyg är bra verktyg om man använder det på rätt sätt. Med rätt sätt menar Elin ett varierat pedagogiskt syfte tillsammans med barnen, både spontant och planerat. Alla informanterna beskriver att digitala verktyg i förskolan är ett bra läromedel som bidrar till ett mångsidigt lärande där både språk, matematik, naturvetenskap och teknik utvecklas men också samspelet.
Digitala verktyg kan bidra till att få med alla barnen på förskolan, både de som är tillbakadragna men också de lyhörda barnen. Informanten Victoria på Violens förskola säger “de barnen som är blyga och tillbakadragna kommer fram mer när de får visa sina kunskaper med hjälp av iPaden, då kan vi pedagoger genom digitala verktyg locka fram de barnen. Vi märker även att dessa barn blir mer bekväma och det skapar en motivation till att bli mer aktiv.” Victoria belyser vikten av digitala
verktyg och att det gör vardagen enklare när barnens intresse för digitala verktyg blir en naturlig del i vardagen.
Det positiva med digitala verktyg enligt alla fyra informanter är att det är ett bra hjälpmedel i verksamheten. Digitala verktyg kan användas till många olika sammanhang som exempelvis ett sökmedel, forskningsmedel etc. Informanten Emma på Ekorrens förskola beskriver digitala verktyg som ett väldigt bra komplement i undervisningen. Emma säger “Som ett komplement i den mer traditionella undervisningen där vi kan lyssna på en gitarr på iPaden i garageband och sedan spela på en riktig gitarr”. Ytterligare beskriver informanterna att digitala verktyg är ett bra hjälpmedel för att inkludera vårdnadshavare i verksamheten. Informanten Victoria beskriver att “vi uppdaterar vår händelselogg på pingpong mycket med hjälp av iPad och dator”. Digitala verktyg ska ingå i en undervisning genom att använda det som ett verktyg och ses som en del av en process inom lärande.
Vilda på Violens förskola tar upp vikten av att introducerar verktygen till barnen, där pedagogerna ska sitta med barnen flera gånger, så att barnen lär sig hur de ska arbeta med digitala verktyg exempelvis webbägg.
Fördelarna för digitala verktyg verkar väga upp för nackdelarna enligt informanterna. Majoriteten av informanterna förklarar att det finns fördelar och nackdelar med det allra mesta, men mycket beror på hur pedagogen informerar, introducerar och använder sig utav, i detta fall, digitala verktyg tillsammans med barnen i undervisningssyfte i förskolan.
5.2.1 Nackdelar med digitala verktyg
En nackdel som framförs av informanterna är okunskap och kompetens gällande digitala verktyg.
Informanterna beskriver det som att intresset inte finns samt att det inte ges kompetensutbildning för att kunna utvecklas. Den negativa aspekten påstår informanterna blir att om inte pedagogerna vet hur de ska lära ut till barnen så kommer de heller inte att läras ut eller bli i undervisningssyfte.
Pedagogen behöver kunskap för att kunna lära ut till barnen. Victoria beskriver “att om pedagogen besitter okunskap så blir det svårt och jobbigt att hantera digitala verktyg.”
Emma och Elin på Ekorrens förskola tar upp att digitala verktyg kan anses som negativt om det används i belöning syfte eller enbart för nöjes skull. Elin säger även att många ser digitala verktyg endast via iPads och då ses det som en apparat där barnen bara sitter och spelar spel. Vidare belyses att iPads kan användas till barn för att lugna ner sig som kan tolkas som en belöning, det finns också de gånger som iPaden kommer till hands om ett barn inte vill göra något annat eller är själv på förskolan. Emma tar upp att så länge pedagogen har ett tankesätt med att lämna ut en iPad till ett barn och att pedagogen inte ser iPaden som en barnpassning så är det ingen nackdel, men är det inte så utan att iPaden ses som en slags barnpassning utan en pedagogisk tanke menar Emma att digitala verktyg kan ha ett negativt inflytande i förskolans verksamhet.
Elin förklarar i intervjun att digitala verktyg finns tillgängligt på deras avdelning men när barnen vill använda exempelvis en iPad är det alltid är i samråd med en pedagog beroende på vad barnet ska göra. Elin säger “många verktyg har internet så det är inte något man bara vill lämna ut, vill hålla koll så att allt är barnanpassat såsom YouTube.” Detta ses som en nackdel med att bara ha iPads utan att ha koll på vad som finns på dom och vad barnen har tillgång till. Informanterna förklarar att det tar tid att lära sig digitala verktyg men att det är av stor vikt att utforska och prioritera digitala verktyg i barngruppen. Digitala verktyg är idag en riktlinje att följa i Läroplanen och därför menar informanterna att man måste ta sig tid till att utvecklas som pedagog. Vet man inte hur digitala verktyg fungerar är ett påstående från informanterna att det inte blir lärorikt och pedagogiskt för barnen. Det finns då en risk att digitala verktyg används till annat istället för en undervisning berättar Elin.
Vilda och Victoria på Violens förskola tar upp ytterligare en nackdel kring det digitala verktyget iPad, om barnen använder iPad för länge och för mycket så är det dåligt för barnens hälsa. Det kan också göra att barnen hamnar efter i andra områden som exempelvis deras finmotorik. Victoria diskuterar vidare en nackdel att det är svårt att arbeta med digitala verktyg med de yngre barnen i förskolan och att det är enkelt att ge en iPad till barnen när de är ledsna.
5.3 Pedagogernas användande av digitala verktyg i förhållande till barns inflytande och delaktighet
Utifrån intervjuerna kan det utläsas hur pedagogerna resonerar kring användandet av digitala verktyg i förhållande till barns inflytande och delaktighet. Informanten Emma betonar att de arbetar utifrån barnens intressen gällande digitala verktyg. Är det något som barnen undrar över och pedagogen inte har ett svar på kan de tillsammans leta fram svaret med hjälp av digitala verktyg.
Digitala verktyg är också bra hjälpmedel för att kunna förtydliga till barnen med hjälp av bilder för att det ska bli tydligare och mer konkret om det som sägs förklarar Emma. De tar även med digitala verktyg utomhus exempelvis en iPad. Flera av informanterna tar upp att de kan titta på en bild eller en video av en skog inne och sedan tar dom med sig den ut till naturen för att kunna jämföra olika bilder, leta efter arter etc. Emma betonar vikten av att konkretisera bilder med verkligheten för att barnen ska få en tydlig bild och en förståelse för det som tas upp.
Elin beskriver att inflytande kommer både från pedagogerna men också från barnen. Elin säger “det beror på barnens intresse då digitala verktyg många gånger används blir det på deras begäran.”
Majoriteten av informanterna beskriver även att när barnen är väldigt intresserade av att jobba med digitala verktyg, lär de sig så fort eftersom att intresset är så stort, vilket också gör att det blir lätt att undervisa när barnen är intresserade. Emma, Elin och Victoria beskriver att det alltid finns en iPad framme för barnen och i samråd med en pedagog kan barnen använda den eller andra digitala verktyg. Emma förklarar “om intresset finns hos barnet att exempelvis sitta med en robot så får dem göra det även i den fria leken.”
Vilda på Violens förskola beskriver att digitala verktyg inte finns tillgängligt för barnen men om det efterfrågas, tas det fram. Vilda säger “alla våra digitala verktyg är just nu instängt i ett skåp och då kan ju inte barnen inte efterfråga det. Vi har mycket material här som vi inte använder… vet barnen inte att materialet finns kan de heller inte efterfråga det”. Informanten Vilda beskriver vidare att hen gått några kompetensutvecklingar gällande användningen av digitala verktyg.
