Friluftsliv i skola och samhälle

(1)

Friluftsliv i skola och samhälle

Outdoor activities in school and society

Jonatan Fabbri

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Idrottsvetenskap

Nivå/Högskolepoäng: 15 HP Handledarens namn: Albrecht Jung Examinatorns namn Göran Patriksson Datum: 2013-03-25

(2)

Sammanfattning

I Sverige har vi en rik natur som också är en del av landets kultur. Målet med undersökningen är att se hur svenskarnas friluftsvanor utvecklats sedan 1980-talet och ställa detta mot hur grundskolans läroplaner inom idrott och hälsa under samma tid förändrats när det gäller friluftsliv för att se om idrottsundervisningen haft någon effekt på landets friluftsvanor. För att få svar på detta kommer nationella undersökningar om friluftsliv att presenteras samt

friluftslivets förändringar i idrottsämnets läroplaner under den aktuella perioden.

Resultatet visar att den andel av befolkningen som motionerar regelbundet fördubblats sedan 80-talet. Dock har antalet som regelbundet är aktiva inom friluftsliv nästan förblivit

oförändrad. Grundskolans läroplaner har förändrats från att vara mer detaljstyrda fram till 1994 då Lpo-94 trädde i kraft. I denna samt i nuvarande läroplanen Lgr-11 framställs friluftsliv väldigt generellt och lämnar mycket plats för läraren att tolka vad friluftsliv är.

Trots ett skifte i hur friluftslivet gestaltas i läroplanerna har det inte resulterat i någon större förändring för det svenska folkets friluftsvanor. Unga människor (16-24 år) är den grupp som i minst utsträckning ägnar sig åt friluftsliv då de söker upp andra aktiviteter istället, vilket tyder på att friluftsundervisningen inte har en speciellt stor inverkan på eleverna.

Nyckelord: Friluftsliv, idrottsundervisning, läroplaner, motion och samhällsutveckling

(3)

Abstract

Sweden has a rich nature which is also part of its culture. The purpose with this study is to see how Sweden’s outdoor activity habits have developed since the 1980s and compare it to how the primary school curricula in physical education has changed during the same time in terms of outdoor activities and see if physical education has had any effect on the Swedish outdoor activities. This study presents national surveys on outdoor activities from the past 30 years and the contents of the physical education curricula during this time period.

The result shows that the number of people that exercises regularly has doubled since the 80s.

However the amount of people that regularly take part in outdoor activities has during the same time stayed at the same level. The compulsory school curriculum in the 80s (Lgr-80) was far more detailed in its content until a new curriculum was adopted in 1994 (Lpo-94). In Lpo-94 and the current curriculum Lgr-11 outdoor activities is featured in a much more generic fashion, leaving the teacher with a lot of room to interpret what outdoor activities is.

Despite the shift in how outdoor activities are portrayed in the curriculum it has not resulted in any major changes for Sweden’s outdoor activity habits. Young people (age 16-24) are the least likely group to engage in outdoor activities, suggesting that outdoor activities in school have not had any significant impact on its students.

Keywords: Community development, curricula, outdoor activities, physical activity and

physical education

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Introduktion 1

1.2 Syfte och frågeställningar 2

2. Metod 3

2.1 Design 3

2.2 Urval 3

2.3 Kritisk granskning av utvald forskning 4

3. Litteraturgenomgång 8

3.1 Teoretiska utgångspunkter 8

3.2 Bakgrund 11

3.3 Tidigare forskning 12

3.3.1 SCB 13

3.3.2 ”Friluftsliv i förändring” av Naturvårdsverket 20

3.4 Läroplaner 22

3.4.1 Lgr-80 22

3.4.2 Lpo-94 24

3.4.3 Lgr-11 26

4. Resultat 29

4.1 Hur stor del av svenska folkets liv läggs på friluftsliv sedan 1980-talet? 29

4.2 Hur har friluftslivet förändrats i grundskolans läroplaner från 1980-talet fram till idag? 30

4.3 Har idrottsundervisningen sedan 1980-talet gjort ett avtryck i det svenska friluftslivet? 32

5. Diskussion 35

5.1 Metoddiskussion 35

5.2 Resultatdiskussion 35

5.3 Fortsatt forskning 37

Referenser 39

(5)

1 1.

Inledning

1.1 Inledning

Friluftslivet är en viktig del av ämnet idrott och hälsa. Likt alla andra delar av undervisningen styrs innehållet i skolan av läroplanen. Denna läroplan innehåller i sin tur kursplaner för samtliga ämnen i skolan. Under de senaste 30 åren har detta innehåll förändrats då nya läroplaner arbetats fram och därmed bör även undervisningens innehåll ha förändrats under denna tid. Sedan 1980 har den svenska grundskolan styrts av tre olika läroplaner och under den tiden har även samhället förändrats en hel del. Skolans utbildning oavsett ämne bör på något sätt spegla det aktuella samhället och under denna tid kanske vi kan se hur läroplaner och därmed i förlängningen att ämnet idrott och hälsa har förändrats med tiden.

Målet med skolan är att ge eleverna rätt verktyg och kunskaper för att klara sig i samhället när de blir vuxna. En viktig del av idrottsämnets undervisning är att få eleverna att fortsätta att vara fysiskt aktiva även efter skoltiden.

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet.¹

Verkligheten i dagens skola målar dock upp en annan bild.

I Skandinavien är friluftsliv en utbredd och populär fritidssysselsättning som man har valt att föra in i skolan genom att uttrycka det som ett mål inom läroplaner och kursplaner. I Sverige sker det inom ämnet idrott och hälsa. Trots den framskrivna positionen inom ämnet och den betydande tid och resurser som ägnas till friluftsliv i utbildningen av idrottslärare så ger det litet avtryck i den egentliga undervisningen.²

Detta är en bild som även skolinspektionen bekräftade 2010 då de besökte idrottslektioner över hela landet och fastslog att bollspel och bollekar i särklass var de vanligaste

1 Skolverket. Kursplan – Idrott och hälsa. Hämtad 2014-01-13 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen- och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa

2 Stockholms Universitet. Friluftsliv i skolan ses som exklusivt. (2010). Hämtad 2014-01-13 från

http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2010/friluftsliviskol ansessomexklusivt.5.7d98e454128435e2c048000366.html

(6)

2

förekommande aktiviteterna. Samtidigt noterade skolinspektionen att bland annat dans och friluftsliv som också är en del av kursplanen förekom i liten utsträckning.

³

Frågan är då om det går att se förändringar i samhällets användning av friluftsliv under en längre period? Stämmer uppfattningen att exempelvis friluftsliv är nedprioriterat av samhället? Enligt vilka riktlinjer bedriver idrottslärare friluftsundervisning? Det är

kursplanerna som ska styra innehållet där eleverna får visa upp sina kunskaper som sedan ska betygsättas efter kursplanens betygskriterier.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att se om idrottsundervisningen i Sverige under de senaste 30 åren har gjort ett avtryck i det svenska friluftslivet. Undersökningen kommer att sträva mot att undersöka landets friluftsvanor sedan 1980-talet samt att se hur idrottsämnets kursplaner under motsvarande tid förändrats.

För att ta reda på detta kommer jag utgå från dessa frågeställningar:

 Hur stor del av svenska folkets tid läggs på friluftsliv sedan 1980-talet?

 Hur har friluftslivet förändrats i grundskolans läroplaner från 1980-talet fram till idag?

 Har idrottsundervisningen sedan 1980-talet gjort ett avtryck i det svenska friluftslivet?

3 Skolinspektionen. Litteraturöversikt inför kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i grundskolan (2011). Hämtad 2014-01-13 från http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/idrottgr/kvalgr-idrottgr- littoversikt.pdf

(7)

3

2. Metod

2.1 Design

Denna undersökning är en analys av tidigare forskning samt olika styrdokument i skolan.

Undersökningen förlitar sig inte direkt på kvalitativa intervjuer eller kvantitativa enkäter. Den tidigare forskningen som används i undersökningen innehåller dock dessa två metoder.

Jag har valt att göra en bredare analys av större undersökningar som jag själv inte har

möjlighet att genomföra. Genom att analysera redan gjorda nationella undersökningar kan jag dra slutsatser som gäller för hela landet. Syftet med undersökningen är att se hur friluftslivet utvecklats i skolans kursplaner och jämföra det med hur nationens friluftsvanor har utvecklats under samma tid.

För att få svar på denna fråga kan jag inte förlita mig på ett fåtal intervjuer då det inte går att dra slutsatser för nationella vanor genom att intervjua några få individer. En

enkätundersökning skulle kunna ge vissa intressanta resultat i nutid men denna undersökning fokuserar på en 30 år lång tidsperiod. Dessutom om jag skulle göra en enkätundersökning kanske jag skulle nå ut till omkring 100 personer inom ett väldigt begränsat geografiskt område vilket inte heller blir speciellt representativt med tanke på undersökningens syfte.

Genom att använda redan befintligt datamaterial från väletablerade nationella undersökningar går det att dra realistiska slutsatser som grundas i vetenskapliga undersökningar. Med dessa resultat kan jag fastställa vissa vanor hos det svenska folket inom friluftsliv under de senaste 30 åren. När jag fastställt de svenska friluftsvanorna kan jag analysera resultaten och ställa dem mot hur skolans kursplaner inom idrott och hälsa har utvecklats och vilken inverkan de haft på samhället.

2.2 Urval

I denna undersökning har jag valt att förhålla mig till tre kursplaner för ämnet idrott och hälsa, Läroplan för grundskolan 1980 (Lgr-80), 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo-94) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr-11).

Mycket av den forskning som är relevant för denna undersökning påbörjades kring införandet

av just Lgr-80 och det utgör en intressant startpunkt för att kunna se hur utvecklingen har gått

(8)

4

fram tills idag. Den nya läroplanen Lgr-11 har givetvis inte haft någon större inverkan ännu men det är ändå intressant att se hur dokumentet utformats i kontrast till dess föregångare och hur detta dokument svarar på samhällets förändring.

Jag har valt att anlysera forskning från Statistiska centralbyrån (SCB) samt Naturvårdsverket.

SCB har samlat in information om svenska folkets vanor sedan 70-talet vilket kommer stå för den ”historiska” översikten för det svenska folket. Jag har även inkluderat en nationell

undersökning från Naturvårdsverket för att få med information som är specifikt inriktat på landets friluftsvanor.

2.3 Kritisk granskning av utvald forskning

Eftersom att jag inte bedrivit någon egen forskning presenteras här en kritisk granskning av den utvalda forskningen från SCB och Naturvårdsverket kring deras metod och bortfall.

På SCB:s hemsida kan man läsa att:

SCB är en statlig förvaltningsmyndighet. I vår instruktion står att vi har ansvar för officiell statistik och annan statlig statistik. Det innebär att vi ska utveckla, framställa och sprida statlig statistik, samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer och även samordna det statliga statistiksystemet i Sverige.⁴

SCB tar fram statistik främst på uppdrag av myndigheter och regeringen men kan även bistå forskare och andra privata aktörer inom näringslivet.

⁵

I denna studie har jag valt att använda mig av ”Undersökningen av levnadsförhållanden”

(ULF) som SCB genomfört sedan 1975. ”ULF, som har genomförts årligen sedan 1975, används för att belysa olika aspekter av den svenska välfärden framför allt genom

lägesbeskrivningar och sambandsanalyser samt utvecklingstendenser.” Undersökningen riktar sig mot den vuxna befolkningen (16-84 år, ingen övre gräns fr.o.m. 2002) med ett

slumpmässigt urval. Vissa variabler återkommer årligen i undersökningen medan andra variabler är en del av en fördjupning som sker med ett antal års mellanrum för att kunna se förändringar över en längre tid inom olika områden

⁶

4 Statistiska centralbyrån. Om SCB. Hämtad 2014-01-31 från http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/

5 Ibid

6 Statistiska centralbyrån. Alternativa datainsamlingsmetoder i ULF, fas 2. (2010) Hämtad 2014-01-31 från http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2010A01_BR_BE96BR1001.pdf s. 9

(9)

5

Möjligheten att jämföra resultaten i ULF från olika tidsperioder anses vara god från dess start 1975 fram till 2005 då undersökningen i stort sett skedde på samma sätt. 2006 provade man att besöksintervjua ena hälften av deltagarna som man gjort tidigare samtidigt som svaren från den andra hälften samlades in genom datastödda telefonintervjuer för att se om metoderna gav olika resultat. Det fastslogs att:

De analyser som gjorts på materialet uppvisar inga trender i någondera riktningen, dvs. ingen av metoderna ger skattningar som konsekvent ligger över eller under den andra och oftast kan inga påvisbara skillnader mellan de båda insamlingsmetoderna hittas.⁷

Från 2007 samlades all information in från deltagarna genom datorstödda telefonintervjuer.

Även om resultaten inte blev noterbart annorlunda med den nya undersökningsmetoden blir ändå en jämförelse av samma fråga något sämre. Sättet som deltagarna intervjuas på har förändrats och det kan vara svårare att reda ut missuppfattningar över telefon till skillnad från en besöksintervju.

⁸

Detta innebär att resultaten från 2007 och delvis 2006 inte nödvändigtvis stämmer helt och hållet överens med de resultat som framkom under tidigare år. De skillnader som eventuellt uppstår kan dock antas vara ganska små och resultaten från dessa år bör därmed kunna jämföras även med tidigare år för att få en översiktlig bild av utvecklingen.

Den andra nationella undersökningen som jag valt att inkludera i denna studie kommer från Naturvårdsverket som i början av 2000-talet fick uppdraget att bevara och utveckla

friluftslivet i Sverige. ”Naturvårdsverket lyfte särskilt fram betydelsen av en bred

forskningsansats med inriktning mot planering och förvaltning, brukarstudier, tillgänglighet, hinder och konflikter, samt lokal och regional utveckling.” Detta resulterade i ett projekt som startade 2006 under namnet ”Friluftsliv i Förändring” vars resultat presenterades 2013.

⁹

I detta projekt använde man sig bland annat av en enkätundersökning för att få reda på svenska folkets vanor och upplevelser i naturen under deras fritid. Urvalsgruppen bestod av 4 700 slumpvis utvalda folkbokförda personer (i åldrarna 18-75 år) varav 40 % svarade på

7 Statistiska centralbyrån. Beskrivning av statistiken. (2012). Hämtad 2014-01-31 från http://www.scb.se/statistik/le/le0101/_dokument/le0101_bs_2011.pdf s.15-16

8 Ibid s. 16

9 Peter Fredman mfl (red.). Friluftsliv I förändring – Resultat från ett forskningsprogram – Slutrapport. Hämtad 2014-01-31 från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6547-8f.pdf s. 3

(10)

6

enkäten. Eftersom att friluftsliv är väldigt säsongsbaserat efterfrågades svar kring

respondenternas vanor under de senaste 12 månaderna för att få med även de aktiviteter som utövas en begränsad tid på året. Problemet med detta är då att respondenterna förmodligen kan ge ett betydligt mer detaljerat svar kring deras vanor närmare i tiden samtidigt som det kan bli svårt att komma ihåg exakt vad man gjorde ett år tidigare.

¹⁰

Det finns några skillnader och likheter i dessa två undersökningar. SCB har bedrivit

undersökningen ULF årsvis under en längre tid samtidigt som den aktuella undersökningen från Naturvårdsverket endast presenteras från ett år. Med hjälp av SCB kan man utläsa resultat över en längre tidsperiod samtidigt som naturvårdsverket kan ge en mer fördjupad bild av friluftsliv specifikt. Insamlingsmetoderna är också annorlunda då SCB förlitat sig på besöksintervjuer som i sin tur ersatts med telefonintervjuer. Naturvårdsverket har i detta specifika fall valt att skicka ut enkäter till de utvalda deltagarna. En enkät erbjuder inte mer stöd än vad som presenteras i materialet som skickas ut. Under en intervju med en person kan eventuella frågor redas ut mycket enklare vilket kan ge något olika svar.

Båda undersökningarna förlitar sig på ett slumpmässigt urval från den svenska befolkningen.

Att tillfråga samtliga medborgare i landet är orealistiskt både ekonomiskt och tidsmässigt, därför brukar större undersökningar rikta in sig på ett urval som får representera befolkningen.

För att få ett representativt urval räcker det inte att intervjua några hundra personer utan man bör komma upp i tusental för att kunna få med deltagare som tillhör landets alla olika

kategorier som geografisk position samt ålder.

Naturvårdsverket hade 4 700 personer i sin urvalsgrupp vilket är mindre än vad SCB har använt sig av. ULF har genomförts årligen sedan mitten av 70-talet och antalet i

urvalsgruppen har varierat men siffran har legat någonstans kring 7 500 personer. ULF har inte heller ett lika stort bortfall som Naturvårdsverket upplevde. Bortfallet i ULF har dock ökat från 14 % 1980 till 23 % 1998 men det är ändå betydligt lägre än naturvårdsverkets siffror. SCB har därmed fler personer i sitt urval och dessutom ett lägre bortfall än vad naturvårdsverket har.

¹¹

10 Klas Sandell & Peter Fredman. Friluftsliv I förändring – Resultat från ett forskningsprogram – Kap 2. (2013).

Hämtad 2014-01-13 från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6547- 8f.pdf s. 26

11 Jan Qvist. Bortfallsanalys av SCB-undersökningarna HINK och ULF. (2000). Hämtad 2014-01-31 från http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Metod/_Dokument/RD_2000_4.pdf s. 5-6

(11)

7

Undersökningar som dessa två är givetvis inte perfekta eftersom att det inte finns någon möjlighet att nå ut till hela befolkningen. Detta är därför det närmaste vi kommer till nationella undersökningar kring landets friluftsvanor. Naturvårdsverkets undersökning utrycker sig att:

Sammantaget så kan resultaten i vår undersökning alltså ses som ungefärliga beskrivningar av svenskarnas friluftsliv och naturupplevelser, detta eftersom det är en stickprovsundersökning och det finns vissa olikheter i sammansättningen mellan dem som har svarat och hela svenska folket.¹²

Syftet med denna studie är att delvis se över det svenska folkets friluftsvanor. Genom dessa två undersökningar kan jag få fram en ungefärlig bild av just detta.

Hämtad 2014-01-31 från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6547- 8f.pdf s.34

(12)

8

3. Litteraturgenomgång

3.1 Teoretiska utgångspunkter

Johan Arnegård har i sina intervjuer med äventyrssportare konstaterat att deras föräldrar i stor utsträckning sysselsatte sig med friluftsliv på sin fritid vilket då ska ha influerat dem senare i livet att i detta fall bli äventyrssportare.

¹³

Valet att ägna sig åt friluftsliv blir då enligt denna teori ett resultat av ens omgivning i samhället. Man kan alltså säga friluftsliv är ett kulturellt fenomen.

Själva naturbegreppet är en kulturell konstruktion och visar på sociala och kulturella förhållanden som ändrar sig från tid till annan, från samhälle till samhälle, och mellan olika sociala grupper.

Eftersom den kultur vi lever i ger oss mönster och förebilder, är också den enskildes upplevelser av naturen en reproduktion av kulturellt skapta kategorier och tolkningsmönster. Vi ser det vi har lärt att se, känner det vi har lärt att känna – i stort sett. Vi bör därför i så fall förstå friluftsliv som ett uttryck för det samhälle och den kultur som det ingår i.¹⁴

Klas Sandell och Johan Arnegård lyfter fram förändringar som skett inom friluftsliv då de menar att friluftslivet sportifierats samt frigjorts från landskapet. Med sportifiering menar de att ” traditionella friluftsaktiviteter som att vandra, klättra eller paddla i naturpräglade

landskap transformeras till tävling (multisport).” Att friluftsliv ”befriats” från landskapet betyder att aktiviteter flyttas till nya anläggningar separerade från naturen i form av bland annat äventyrsbad och klätterväggar. Detta är en utveckling som många andra aktiviteter som bollspel och friidrott redan fullbordat då de ofta äger rum efter standardiserade förutsättningar istället för att använda den varierande naturen.

¹⁵

Marie och Johan Öhman konstaterar också att ”…motionärer blir alltmer prestationsinriktade på ett sätt som gör att gränsen mellan motion och tävling suddas ut.”

¹⁶

Thomas H. Beery har studerat den nordiska kulturens syn på friluftsliv och dess relation till det psykologiska begreppet ”environmental connectedness” (EC) som kan översättas till

13 Johan Arnegård. Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola. (Stockholm: HLS förlag, 2006) s. 74

14 Björn Tordsson. Friluftssport och äventyrssport Kap. 7 (Lund: Studentlitteratur, 2011) s. 182

15 Johan Arnegård & Klas Sandell. Idrottens gränstrakter – Om äventyrsidrott och friluftssport. (2009). Hämtad 2014-01-31 från http://www.ep.liu.se/ecp/040/011/ecp0904011.pdf s. 96

16 Marie Öhman & Johan Öhman. Friluftssport och äventyrssport Kap. 6 (Lund: Studentlitteratur, 2011) s. 157

(13)

9

”känsla för naturen”. Beery kom fram till att det fanns en betydande koppling mellan

friluftsliv och människans känsla för naturen med ett undantag. Denna koppling gick inte att hitta i den yngsta åldersgruppen (18-30 år). Beery kom fram till två möjliga förklaringar.

Antingen att människors känsla för naturen är något som växer fram senare i livet, eller alternativt att en demografisk förändring skapad av urbanisering resulterat i att den ökande andelen människor som växer upp i tätbebyggda områden i regel inte upplever någon större psykologisk koppling till naturen.

¹⁷

För att koppla detta till skolan kan vi se till Erik Backman som skriver att friluftslivet i skolan under en lång period varit en del av den svenska skolan. Det har dock under 1900-talet gått från att vara något som berör hela skolan till något som kategoriserats till ämnet idrott och hälsa mer och mer. Tidigare obligatoriska friluftsdagar har ersatts från LPO 94 med tydligare kunskapskrav för friluftsliv inom idrottsämnet. Just idrottsämnet är det enda grundskoleämnet där friluftsliv anges som ett lärandemål. Vidare menar Backman att ”Friluftsliv och

utevistelse” bör ha en stark betoning inom idrottsundervisningen då det numera enligt Lgr-11 är en av de tre centrala punkterna för idrottsämnets innehåll. Detta är dock inte riktigt

överensstämmande med verkligheten då populära aktiviteter som innebandy, friidrott, fotboll och handboll dominerar innehållet, samtidigt får friluftsliv liten eller ingen plats alls i

undervisningen.

¹⁸

Backman har också dragit slutsatser kring idrottslärarutbildningen när det gäller friluftsliv.

Han använder sig av Pierre Bourdieus begrepp ”producenter och konsumenter.” Inom idrottslärarutbildningen blir då lärarutbildarna producenterna av innehållet som

lärarstudenterna (konsumenterna) får ta del av som, något som studenterna har väldigt liten makt att förändra. Det lärarstudenterna får uppleva i sin utbildning är till stor del något som Backman kallar för exklusivt friluftsliv.

¹⁹

Det ordinära och exklusiva friluftslivet är två olika kategorier av friluftsliv enligt Backman.

Det ordinära friluftslivet är det som enkelt kan utföras i närmiljön utan att utövaren behöver

17 Thomas H. “Berry. Nordic in nature: friluftsliv and environmental connectedness”. Environmental Education Research 19:1.(2012). Hämtad 2014-03-10 från http://dx.doi.org/10.1080/13504622.2012.688799 s. 96, 110 &

112 18

Erik Backman. Friluftssport och äventyrssport Kap. 3 (Lund: Studentlitteratur, 2011) s. 67-69

19 Erik Backman. Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values. (2010). Hämtad 2013-03-10 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:308124/FULLTEXT01 s. 103-104

(14)

10

ha speciellt mycket förkunskaper. Exklusivt friluftsliv är aktiviteter som förpassas till den orörda naturen som kan vara svårtillgänglig och aktiviteterna kräver dessutom

specialkunskaper för att utföra.

²⁰

Enligt Backman är det ett problem att lärarutbildarna är i en position där de har så stor makt över innehållet som lärarstudenterna får ta del av. Lärarutbildarna höjs upp till en form av experter med speciella kunskaper vilket då leder till att det exklusiva friluftslivet lyfts fram mer än det ordinära. När lärarstudenterna senare kommer ut i arbetslivet och själva blir producenterna av innehållet till sina elever som nu blir konsumenter har de med sig en referensram från sin egen utbildning där extra tyngdpunkt läggs på exklusivt friluftsliv. Detta har enligt Backman resulterat i att många idrottslärare utvecklat en friluftsundervisning där friluftslivet har sportifierats eller att de helt enkelt utesluter friluftsliv i undervisningen.

²¹

Backman har också kommit fram till att både idrottslärarutbildare och ”vanliga” idrottslärare som styrs av ganska allmänna riktlinjer i form av kursplaner. Detta resulterar i att de måste använda sig till stor del av sin egen bakgrund inom friluftsliv då de har så stor personlig inverkan på vad som är friluftsliv i deras undervisning.

²²

När Backman intervjuade idrottslärarutbildare i landet var de överens om att det ordinära friluftslivet är något som de framtida idrottslärarna kan använda sig av sin undervisning men betonade samtidigt vikten av det exklusiva friluftslivet. Genom exklusivt friluftsliv anser idrottslärarutbildarna att studenterna får uppleva det ”riktiga” friluftslivet. Backman ställer sig då frågande till hur lärarstudenterna ska gå från en referensram inom det exklusiva friluftslivet som de fått uppleva under sin utbildning till att undervisa det ordinära friluftslivet som

idrottslärare.

²³

Erik Backman kan alltså se många brister inom den svenska skolans friluftsundervisning som kan spåras tillbaka till idrottslärarutbildningen. Det bristande innehållet kan kopplas ihop till

20 Ibid s. 87

21 Erik Backman. Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values. (2010). Hämtad 2013-03-10 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:308124/FULLTEXT01 s. 104

22 Erik Backman. “What controls the teaching of friluftsliv? Analysing a pedagogic discourse within Swedish physical education”. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning 1, (2011). Hämtad 2014-03-10 från http://dx.doi.org/10.1080/14729679.2010.532988 s. 62-63

23 Erik Backman. “What is valued in friluftsliv within PE teacher education?—Swedish PE teacher educators’

thoughts about friluftsliv analysed through the perspective of Pierre Bourdieu”. Sport, Education and Society 11, (2008). Hämtad 2014-03-10 från http://dx.doi.org/10.1080/13573320701780522 s. 73

(15)

11

idrottslärarnas egen universitetsutbildning där innehållet inte nödvändigtvis överensstämmer med behovet för den undervisning som sker på grundskolan och gymnasiet.

3.2 Bakgrund

Sverige är ett oerhört stort land för en så pass liten befolkning. Under större delen av landets historia har de allra flesta invånarna levt väldigt nära naturen i ett bondesamhälle. Även när industrialiseringen kom till landet och städer växte fram var de allra flesta städerna relativt små och därmed levde även folk i städerna relativt nära naturen.

Två av de mest betydelsefulla samhällsförändringarna under 1900-talet har varit globaliseringen och urbaniseringen. För friluftslivet har det betytt att efterfrågan på natur och naturupplevelser,

rekreation och turism i ökande grad kommer från storstadsområden och blir allt mer internationell.

Detta gör att friluftslivet i allt större utsträckning är en tätortsnära verksamhet medan turismen å andra sidan blir mer knuten till perifera områden som har god tillgång till attraktiv natur men samtidigt är mer otillgängliga i termer av tid och kostnad.²⁴

När industrialiseringen kom på andra halvan av 1800-talet började urbaniseringen sakta att öka. 1860 levde 11 % av befolkningen i städer vilket i sin tur ökade till 19 % 1890 och 30 % år 1920. Dessa städer var dock fortfarande i regel väldigt små när det gäller invånarantal.

1920 var det fortfarande bara Stockholm (400 000), Göteborg (200 000) och Malmö (100 000) som hade mer än 100 000 invånare.

²⁵

Det dröjde så långt som till 1975 innan Uppsala blev den fjärde staden över 100 000 invånare, Västerås uppnådde det samma 1995.

²⁶

Städer i Sverige har alltså vuxit ordentligt men det är samtidigt först under de senaste årtiondena som ett flertal städer kunnat ses som relativt stora utifrån ett internationellt perspektiv.

Två viktiga friluftsorienterade organisationer grundades i landet kring sekelskiftet 1900, Skidfrämjandet (numera friluftsfrämjandet) och Svenska Scoutförbundet.

²⁷

De skapades för att organisera friluftslivet som en reaktion mot städernas framväxt. ”Behovet av friluftsliv

24 Linda Lundmark, Patrick Brouder, Peter Fredman, et al. Friluftsliv I förändring – Resultat från ett forskningsprogram – Kap 10. (2013). Hämtad 2014-01-13 från

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6547-8f.pdf s.182

25 Bo Stråth, Sveriges historia 1830-1920. (Stockholm: Norstedts, 2012) s. 249

26 Statistiska Centralbyrån. Tätorter 1960-2005. (2009). Hämtad 2014-01-13 från

http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf s.8

27 Erik Backman. Mellan nytta och nöje kap 9. (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004) s. 174

(16)

12

som motvikt mot stadslivets nedbrytande livsstil och miljö är ett ständigt återkommande tema vid friluftslivets etablering kring sekelskiftet.”

²⁸

Det fanns därmed en oro att städerna

försvagade den traditionellt rotade naturupplevelsen bland folket.

De tekniska framstegen efter andra världskriget förändrade mycket inom det svenska friluftslivet. Tillgång till bilar gjorde det möjligt för familjer att ta sig från städerna smidigt för att få en naturupplevelse i främmande marker. Under 60- och 70-talet blev utförsåkningen populär och materiella krav växte på såväl utrustning som faciliteter. Folk ville fortfarande vistas i naturen men det fanns nu en viss bekvämlighetsnivå som inte fick skilja sig allt för mycket mot vad man upplevde i hemmet.

²⁹

Ur detta växte en motionsrörelse där konditionsträning blev viktigt. Detta resulterade i ännu fler faciliteter i form av gång och motionsbanor. Motionsrörelsen gick sedan succesivt vidare under 90-talet till att anpassa sitt innehåll för de som hellre håller sig inomhus, då genom styrketräning, aerobics och liknande aktiviteter.

³⁰

När vi då kommer in på 2000-talet har friluftslivet och även motion över lag utvecklats till något man gör för den individuella upplevelsen. Många begränsningar som tidigare existerade när det gäller var och hur du kan utnyttja friluftslivet har nu försvunnit med effektiva färdmedel och förbättrad utrustning, detta är givetvis förutsatt att individen har råd att utnyttja detta.

³¹

3.3 Tidigare forskning

Här presenteras två undersökningar genomförda på nationell nivå där relevanta delar angående friluftsvanor hos det svenska folket plockats ut. Jag har valt att inkludera tidigare undersökningar från Statistiska Centralbyrån (SCB) eftersom att de regelbundet genomför nationella undersökningar på svenska folket. Jag har även valt att analysera forskning från Naturvårdsverket som specifikt undersökt friluftsliv och dessutom på nationell nivå vilket är centralt för denna uppsats.

28 Klas Sandell & Sverker Sörlin. Friluftshistoria – Från härdande friluftsliv till ekoturism och miljöpedagogik.

(Stockholm: Carlssons bokförlag, 2008) s. 38

29 Ibid s. 168-174

30 Klas Sandell & Sverker Sörlin. Friluftshistoria – Från härdande friluftsliv till ekoturism och miljöpedagogik.

(Stockholm: Carlssons bokförlag, 2008) s. 247

31 Ibid s. 259

(17)

13 3.3.1 SCB

SCB genomför många olika undersökningar på den svenska befolkningen. En av

undersökningarna, ”Undersökningarna av levnadsförhållanden” (ULF) har genomförts sedan 1975. En relevant fråga som ställts i dessa undersökningar är hur ofta deltagarna i

undersökningen strövat i skog och mark.

Nedan presenteras en tabell över hur många procent (16-84 år gamla) som har angett att de

”strövat i skog och mark mer än 20 gånger de senaste 12 månaderna” Det vill säga 1-2 gånger i månaden i genomsnitt.

³²

Figur 1: Andel (i procent) som angett att de strövat i skog och mark mer än 20 gånger de senaste 12 månaderna (16-84 år). [1] intervju med halva undersökningsgruppen med hjälp av endast

besöksintervjuer. [2] intervju med halva undersökningsgruppen med hjälp av endast datastödda telefonintervjuer.³³

Vad detta visar är att siffrorna har legat relativt stabilt med mindre förändringar genom åren.

32 Statistiska Centralbyrån. Fritid – fler indikationer 1980-2007 - Tabeller från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) 1980-2007. (2013). Hämtad 2014-01-13 från http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Levnadsforhallanden/Undersokningarna-av- levnadsforhallanden-ULFSILC/12202/2012A02B/

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Staplarnas värde är i procent

1982-832 1988-89 1990-91 1996-97 1998-99 2006[1]

2006[2]

2007

(18)

14

De största förändringarna i tabellen sker kring 2006 vilket är det år som insamlingsmetoden förändrades för ULF. Enligt SCB:s egna slutsatser ska inte bytet av metod ge någon eller väldigt liten skillnad i resultaten. I denna tabell skiljer det sig några procentenheter mellan de olika metoderna vilket kan innebära att datastödda telefonintervjuer i detta fall kan ha gett ett något högre resultat än besöksintervjuerna.

Det går dock inte att utesluta att det faktiskt har skett en ökning. Detta leder till slutsatsen att under de 25 åren som denna fråga ställts av SCB har andelen av den svenska befolkningen som regelbundet vandrar i skog och mark legat relativt stabilt kring en tredjedel men möjligtvis med en mindre ökning på senare år.

Formuleringen för frågan är inte fullständig för friluftsbegreppet men det kan ändå fungera som en indikation på hur ofta det svenska folket rör sig i naturen. Nivåerna är som tidigare nämnts ganska jämna över åren vilket innebär att utvecklingen stått relativt still över en längre tid från vilket det går dra slutsatser från med hjälp av fler svar från undersökningen.

I tabellen nedanför presenteras samma fråga sorterat efter ålderskategorier.

Figur 2: Andel (i procent) som angett att de strövat i skog och mark mer än 20 gånger de senaste 12 månaderna sorterat i ålderskategorier. [1] intervju med halva undersökningsgruppen med hjälp av

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0

Samtliga 16–24 år

1982-83 1988-89 1990-91 1996-97 1998-99 2006[1]

2006[2]

2007

(19)

15 endast besöksintervjuer. [2] intervju med halva undersökningsgruppen med hjälp av endast datastödda telefonintervjuer.³⁴

Tabellen visar att befolkningen i genomsnitt vandrar i naturen mer ju äldre de blir fram tills att de når pensionsålder. Den yngsta gruppen (16-24) år är den kategori som ligger lägst följt av den äldsta gruppen 75-84 år. Här kan vi se en ganska kraftig skillnad i det tre yngsta ålderskategorierna år 2006 beroende på vilken intervjumetod som användes. Det är därför rimligt att anta att resultatet för dessa ålderskategorier i denna fråga ger ett något högre resultat när de svarar genom datastödda telefonintervjuer sett till tidigare år.

Kanske mest intressant för just denna uppsats är den yngsta ålderskategorin (16-24 år) som är den grupp som senast befann sig i grundskolan och därmed kanske har mer intryck därifrån.

SCB:s rapport visar klart och tydligt att det svenska folket vandrar i skogen mer ju äldre de blir och därmed ju längre ifrån de är från grundskolan sett till ålder. Detta innebär att den svenska befolkningen inte verkar söka upp friluftsliv som ett resultat av deras erfarenheter i skolan då detta sker i en större grad senare i livet. Det är först kring pensionsåldern som andelen av befolkningen som vandrar i skog och mark succesivt minskar vilket är naturligt med tanke på försämrade fysiska förutsättningar.

(20)

16

En annan intressant uppdelning i undersökningen är att se på siffrorna för utlandsfödda.

Figur 3: Andel utlandsfödda (i procent) som angett att de strövat i skog och mark mer än 20 gånger de senaste 12 månaderna. [1] intervju med halva undersökningsgruppen med hjälp av endast

besöksintervjuer. [2] intervju med halva undersökningsgruppen med hjälp av endast datastödda telefonintervjuer.³⁵

Det brukar sägas att naturen är inbäddat i den svenska kulturen men i dagens mångkulturella samhälle finns det en betydande andel av befolkningen som bär med sig andra kulturer och traditioner vilket också skolan tar hänsyn till. Likt riksgenomsnittet har antalet utlandsfödda som vandrar i naturen legat relativt stabilt de senaste 25 åren men i en något mindre

utsträckning än de som är födda i Sverige. Om något kan vi sen en liten minskning under den uppmätta tidsperioden till skillnad från riksgenomsnittet där siffrorna ökat något.

SCB:s undersökning undersöker också en rad andra intressanta vanor hos det svenska folket som är relevant för denna undersökning. I nedanstående tabell kan vi se hur det svenska folket idrottar utomhus vilket kan vara en svår kategorisering att tyda. Detta kan innebära aktiviteter inom friluftsliv men också saker som exempelvis fotboll.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Staplarnas värde anges i procent

1982-83 1988-89 1990-91 1996-97 1998-99 2006 2006*

2007

(21)

17 Figur 4: Andel (i procent) som angett att de idrottat utomhus mer än 20 gånger de senaste 12

månaderna sorterat i ålderskategorier (16-74 år). ³⁶

Tabellen visar att befolkningen generellt sett idrottar utomhus på en regelbunden nivå i större utsträckning ju yngre de är. Den nedåtgående trenden i åldrarana är konsekvent över hela undersökningsperioden men det är nästan genomgående en större andel som idrottar utomhus regelbundet på senare tid i jämförelse med början av 80-talet, detta gäller framförallt personer i åldrarna 45-74 år.

Här ser vi klart och tydligt ett motsatt resultat från de som vandrar i naturen. Att idrotta utomhus är något som bedrivs oftare ju yngre man är enligt SCB. Det är alltså här en stor del av gruppen 16-24 år hamnar i kontrast till hur många i denna kategori som vandrar i naturen. I denna kategori finner vi exempelvis fotbollsspelare men också de som joggar utomhus vilket till viss del kan ske i naturen.

Idrottande kan också ske inomhus i form av populära aktiviteter som innebandy, handboll och styrketräning för att nämna några exempel.

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0

16–24 år 25–34 år 35–44 år 45–54 år 55–64 år 65–74 år

1982-83 1990-91 1998-99 2006

(22)

18

Figur 5: Andel (i procent) som angett att de idrottat inomhus mer än 20 gånger de senaste 12 månaderna sorterat i ålderskategorier (16-74 år).³⁷

Här kan vi se en tydlig ökning i samtliga ålderskategorier. Idrottandet inomhus har ökat stadigt sett till hela undersökningsgruppen samtidigt som framförallt de äldre

ålderskategorierna ökat kraftigt sedan början av 1980-talet. Att idrotta inomhus har tydligt varit en längre tradition hos de yngre generationerna samtidigt som det blir allt vanligare även för den äldre delen av befolkningen ju längre fram i tiden vi kommer. Samma utveckling går även att se för de som idrottar inomhus enligt figur 4.

En förklaring till denna utveckling kan vi finna i nästa tabell som mäter generella förändringar i det svenska folkets motionsvanor. Nästa tabell representerar de som angett att de motionerar minst två gånger i veckan. Det kan vara intressant att veta hur folkets motionsvanor utvecklats under samma undersökningsperiod och jämföra det med ovanstående tabeller.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0

16–24 år 25–34 år 35–44 år 45–54 år 55–64 år 65–74 år

1982-83 1990-91 1998-99 2006

(23)

19 Figur 6: Andel (i procent) som angett att de motionerar minst två gånger i veckan (16-84 år). [1]

intervju med halva undersökningsgruppen med hjälp av endast besöksintervjuer. [2] intervju med halva undersökningsgruppen med hjälp av endast datastödda telefonintervjuer.³⁸

Tabellen visar nästan en genomgående ökning av andelen personer som motionerar två eller mer gånger i veckan. Sedan 1980-81 till 2007 har andelen växt från 27,8 % till 51,1 % vilket nästan är en fördubbling. Andelen av den svenska befolkningen som motionerar regelbundet på något vis har alltså kraftigt ökat sedan 80-talet.

Trots att det svenska folket motionerar i mycket större utsträckning sett till de senaste 25-30 åren förblir friluftslivet relativt konstant. Den grupp av människor som inte motionerade förr men nu gör det har med andra ord dragits till andra former av motion. Idrottandet inomhus är en av de kategorier som samtidigt ökat kraftigt i flera ålderskategorier. Nya former av motion kan locka nya grupper som annars inte motionerar men det är intressant att kolla närmare på varför inte friluftslivet lyckats locka till sig åtminstone en liten del av denna stora ökning.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

1980-81 1988-89 1990-91 1996-97 1998-99 2002-03 2004-05 2006 2006*

2007

(24)

20 3.3.2 ”Friluftsliv i förändring” av Naturvårdsverket

Under de senaste åren har det också genomförts en nationell undersökning av

Naturvårdsverket angående specifikt friluftslivet med namnet ”Friluftsliv i förändring”. Deras undersökning bekräftar SCB:s siffror om andelen personer som strövat i skog och mark mer än 20 gånger det senaste året (2007). SCB uppmätte det till 35,9 % och i denna undersökning svarade 36,3 % att de strövat i skog och mark mer än 20 gånger det senaste året när

undersökningen genomfördes 2007. Båda undersökningarna visar därmed att siffran för 2007 bör ligga någonstans kring 36 % sett på den nationella nivån.

³⁹⁴⁰

Eftersom att denna undersökning specialiserar sig på friluftslivet har de också fått fram data om hur många som deltar i en rad olika aktiviteter som mer eller mindre är relaterade till friluftsliv. Av dessa aktiviteter är det väldigt få som mer än 50 % av befolkningen genomfört under det senaste året (2007). Av de 43 aktiviteter som finns med i undersökningen är det endast sju som mer än 50 % av befolkningen gjort någon gång under de senaste tolv månaderna (2007).

⁴¹

Dessa aktiviteter är ”Strövat i skog och mark”, ”Tagit nöjes- och motionspromenader av annat slag”, ”Cyklat på vägar”, ”Badat utomhus i sjö och hav”, ”Solbadat”, Arbetat i trädgården”

och ”Haft picknick eller grillat i naturen”. Aktiviteter som längdskidåkning, utförsåkning och pulkaåkning har samtidigt endast mellan 23-28 % av befolkningen genomfört någon gång det senaste året (2007). Drygt hälften av dessa aktiviteter som undersökningen tar upp utövas av 20 % eller mindre av den svenska befolkningen minst en gång per år (2007)

⁴²

Ovanstående siffror är en samling av de som genomför dessa aktiviteter minst en gång. Ser vi till de som utövar de olika aktiviteterna regelbundet blir siffrorna väldigt små, det vill säga de som genomför aktiviteterna 21 eller fler tillfällen per år (minst 1-2 gånger i månaden). Av de

41 Ibid

42 Ibid

(25)

21

43 uppmätta aktiviteterna genomförs endast 13 av dessa av mer än 5 % av befolkningen någorlunda regelbundet (21 eller fler gånger inom loppet av ett år).

⁴³

Vad detta visar är att den svenska befolkningen till viss del spenderar tid på en bred variation av aktiviteter som i någon omfattning kan omfattas av friluftsliv. Det är dock med några få undantag en väldigt liten andel av befolkningen som är aktiva inom olika friluftsaktiviteter regelbundet.

Undersökningens del som behandlar friluftslivets sociala mönster har en intressant poäng angående friluftslivets utveckling:

Från ursprungliga aktiviteter som fiske och jakt som också hade och delvis har med föda att göra, till ett friluftsliv där motionerande får en stor plats vars mål är att erhålla styrka och skönhet som bland annat innebär att förbränna föda. Att det också finns en framtid, möjligen en hotfull sådan, men som för tillfället tycks innebära en jordmån med en mer global värld, vilket innebär en allt större kulturell mångfald som också kommer att prägla det framtida friluftslivets innehåll. Trenden pekar också på att samhällets naturrelationer och människors natursyn blir centrala för vilken typ av friluftsliv som kommer att utövas.⁴⁴

Friluftslivet har alltså utvecklats till något där motion är en viktig komponent för att uppnå ett visst kroppsideal. Dessutom har en ökad globalisering förstärkt kulturella influenser från andra delar av världen som förändrat hela samhället inklusive friluftslivet i någon

utsträckning. Det är trots allt samhällets bild på något som definierar hur det uppfattas och därmed också på vilket sätt det utnyttjas.

Ser vi specifikt till barn och deras olika förutsättningar blir skolans del i friluftslivet väldigt viktigt. Barnen i en familj som invandrat till landet och bosatt sig en central stadsdel har kanske inte haft möjlighet av olika anledningar att bekanta sig med den svenska naturen som barn födda i Sverige har växt upp i. Detta kan givetvis också appliceras på barn födda i Sverige som sällan besökt naturen i sin uppväxt. De sociala och kulturella skillnaderna gör

44 Sven-Erik Karlsson, Gabriel Bladh & Anna-Lena Haraldson. Friluftsliv I förändring – Resultat från ett forskningsprogram – Kap 5. (2013). Hämtad 2014-01-13 från

(26)

22

skolans arbete än viktigare för att samtliga elever oavsett tidigare erfarenheter möjlighet att vistas i naturen.

⁴⁵

3.4 Läroplaner

Här presenteras innehållet i tre läroplaner (Lgr-80, Lpo-94 och Lgr-11) för idrottsämnet i grundskolan. De utplockade delarna är allt som berör friluftsliv. Denna uppsats fokuserar inte bara på generella samhällsförändringar, den ska även dra slutsatser till grundskolans

eventuella avtryck på samhället inom friluftsliv. Därför presenteras nedan de tre senaste läroplanerna inom idrottsämnet där friluftsliv är en central del. Anledningen är att se hur idrottslärarnas riktlinjer för friluftsundervisning har förändrats sedan början av 80-talet.

3.4.1 Lgr-80

Lgr 80 inleds med en motivering till varför idrottsämnet är en del av skolan. Motiveringen består av två punkter varav den första säger att ”Idrott ingår i grundskolans undervisning därför att kroppsrörelse och friluftsliv behövs för hälsa och välbefinnande.”

⁴⁶

I de

övergripande målen tillägnas ett för just friluftsliv som lyder: ”Under vistelse i naturen skall eleverna skaffa sig kunskaper om friluftsliv, få förståelse för den ekologiska balansen samt lära sig att ta ansvar för naturen och utnyttja den rätt för rekreation”

⁴⁷

Resterande del av kursplanen presenterar ämnets huvudmoment uppdelat för låg-, mellan- och högstadiet. Momenten som finns med är:

 Gymnastik

 Bollspel och lekar

 Dans

 Fri Idrott

 Orientering och friluftsliv

 Lek

 Simning och livräddning

 Skidåkning

45 Rosemarie Ankre, Peter Fredman & Anders Lindhagen. Friluftsliv I förändring – Resultat från ett forskningsprogram – Kap 6. (2013). Hämtad 2014-01-13 från

46 Skolöverstyrelsen. Läroplan för grundskolan: Lgr 80. (Stockholm: Liberläromedel/Utbildningsförlaget, 1986), s. 90

47 Ibid

(27)

23

 Skridskoåkning, iskunskap och livräddning⁴⁸

Friluftsliv står med som en egen punkt tillsammans med orientering men det går även att koppla ihop de tre sista punkterna till begreppet friluftsliv.

Orientering och friluftsliv

Lågstadiet

⁴⁹

Klassrumsorientering, skolgårdsorientering.

Att rita och orientera efter skisser.

Lekar, utflykter och vandringar i naturen under olika årstider. Orienteringsövningar.

Naturvård, allemansrätten, naturvett och rätt klädsel

Mellanstadiet

⁵⁰

Att läsa karta och jämföra karta och terräng.

Att passa in kartan med hjälp av kompass.

Orienteringsövningar i olika former i skolans närhet och i närliggande terräng.

Vandringar och utflykter i olika slags natur. Allemansrätten, naturvård, naturvett.

Friluftsteknik och lägerliv. Säkerhetsbestämmelser.

Klädsel och friluftsliv.

Högstadiet

⁵¹

Övning med karta och kompass.

Orienteringsvarianter i grupp och individuellt i såväl känd som okänd terräng.

Träning i att leda orienteringsövningar. Funktionärsuppgifter.

Efter lokala förhållanden får eleverna välja aktiviteter, såsom vandringar, cykelturer,

kanotfärder och lägerliv. Frågor som behandlats på föregående stadier aktualiseras i samband med aktiviteterna.

48 Skolöverstyrelsen. Läroplan för grundskolan: Lgr 80. (Stockholm: Liberläromedel/Utbildningsförlaget, 1986), s. 91-96

49 Ibid s. 94

50 Ibid

51 Ibid

(28)

24

Övriga Lgr 80

Den föregående punkten är från den del av Lgr 80 där friluftsliv specifikt skrivs ut. Det finns dock fler punkter som berör friluftsliv. Simning och livräddning kan ses som en del av friluftsliv då det är relevant för exempelvis kanotpaddling. Relevanta delar berör saker som konstgjord andning, användning av räddningsmaterial, klädsim, ilandförningsövningar och säkerhetsåtgärder i samband med vattensporter.

⁵²

Skridskoåkning som är en egen punkt i kursplanen innehåller en förlängning av ovanstående livräddningskunskaper som att kunna ta sig ur en isvak och allmän isvett. Specifikt omnämns isdubbar, ispik och livlina.

⁵³

Även skidåkning är en egen punkt i Lgr 80. Förutom teknikövningar läggs det tyngd på rätt klädsel, fjällvett, säkerhetsfrågor och förberedelser inför fjällturer.

⁵⁴

Lgr-80 innehåller en rad olika aktiviteter som benämns specifikt. Förutom termen friluftsliv innehåller kursplanen aktiviteter som cykel, kanot, lägerliv, skidåkning, skridskoåkning mm.

Här konkretiseras innehållet i viss utsträckning vilket ger idrottsläraren en indikation till vad friluftsliv innebär. Här läggs inte heller bara fokus på aktiviteter utan säkerhetsaspekten samt naturskötsel med allemansrätten har också en viktig plats i innehållet.

3.4.2 Lpo 94

I syftet för Idrott och hälsa i Lpo 94 omnämns friluftsliv ett antal gånger:

Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan.

Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt

välbefinnande. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Under generationer har rörelseaktiviteter och friluftsverksamheter utvecklats.⁵⁵

52 Skolöverstyrelsen. Läroplan för grundskolan: Lgr 80. (Stockholm: Liberläromedel/Utbildningsförlaget, 1986), s. 94

53 Ibid s. 96-97

54 Ibid s. 96

55 Jenny Josefsson & Kajsa Kronlid. Kursplan – Hur skiljer sig kursplanerna i ämnet Idrott och hälsa? Bilaga 1.

Hämtad 2014-01-13 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/33832/1/gupea_2077_33832_1.pdf

(29)

25

Ämnets mål att sträva mot säger bland annat att:

Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven

 får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar,

danser och idrottsformer i olika kulturer,

 utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer

både på land, i och vid vatten.

⁵⁶

I övrigt nämns ganska generella begrepp som fysisk och psykisk hälsa, motion, kroppskontroll och andra rörelser.

⁵⁷

Ämnets karaktär och uppbyggnad säger att:

Ämnet erbjuder möjlighet att i ett naturligt sammanhang diskutera såväl hälsofrågor som etiska frågor som hör ihop med idrott och friluftsliv… Ämnet anknyter också till de starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Genom

friluftsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor.

Ämnet bidrar på så sätt till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda natur och miljö.

⁵⁸

Lpo 94 satte upp mål att uppnå i slutet på årskurs 5 och 9. I slutet på årskurs 5 anser Lpo 94 att eleverna bland annat ska:

 ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på

rygg, och hantera nödsituationer vid vatten,

 ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett,

 kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel,

 ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för

allemansrätten

⁵⁹

57 Ibid

58 Ibid

59 Ibid

(30)

26

I slutet på årskurs 9 anser Lpo 94 att eleverna bland annat ska:

 kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna

planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider,

 kunna hantera nödsituationer i och vid vatten,

 ha kunskaper i livräddande första hjälp⁶⁰

I Lpo-94 har de specifika aktiviteterna inom friluftslivet plockats bort. Det är egentligen bara orientering som omnämns tillsammans med simning. Det finns fortfarande fokus på

säkerhetsaspekter men i målbeskrivningen har naturskötsel och allemansrätten tonats ned något. Tolkningen för vad friluftsliv är lämnas nästan helt till den individuella läsaren. Ett intressant tillägg är att friluftslivets kulturella förankring i Sverige lyfts fram.

3.4.3 Lgr 11

I Lgr 11 inleds kursplanen för idrott och hälsa med följande:

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.⁶¹

Ämnets syfte säger att:

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen… Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.⁶²

Det står också att eleverna ska få förutsättningar att utveckla sin förmåga att ”genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer.”

⁶³

61 Kursplan – Idrott och hälsa. Hämtad 2014-01-13 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa

62 Ibid

(31)

27

I Lgr 11 har ämnets centrala innehåll delats upp i tre kategorier. Rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse. Dessa tre kategorier har olika innehåll för årskurs 1-3, 4-6 samt 7-9.

Årskurs 1-3

⁶⁴

• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.

• Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.

• Allemansrättens grunder.

• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur-och utevistelser.

Årskurs 4-6

⁶⁵

• Att orientera i den närliggande natur-och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.

• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider.

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

• Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur-och utevistelser.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

Årskurs 7-9

⁶⁶

• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

65 Ibid

66 Ibid