• No results found

Andraspråkselevers deltagande i olika klassrumssituationer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Andraspråkselevers deltagande i olika klassrumssituationer"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2010ht4639 Institutionen för utbildning, kultur och medier

Institutionen för didaktik

Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Andraspråkselevers deltagande i olika klassrumssituationer

Författare Handledare

Anna Fahlin Inger Gröning

Betygsättande lärare Margareta Sandström

(2)

2

Sammanfattning

Jag har valt att göra en studie inom ämnena svenska som andraspråk och svenska. Denna studies syfte är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk deltar i olika klassrumssituationer utifrån typ av språkanvändning, fråga – svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lärandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie är direktobservationer. Jag har använt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Resultatet tyder på att eleverna har tillägnat sig vardagsspråket och att de deltar i olika fråga – svarsutbyten och förklaringssituationer. Samtliga elever i studien deltar också i någon form av stöttning. I svenska som andraspråk ges eleverna mer utrymmet till att träna på språket, tid finns till att låta eleverna förklara och fråga. Stöttningen är också tydligare och i större mängd i klassrumssituationen svenska som andraspråk.

Nyckelord: deltagande, förklaringar, interaktion, samtals utbyte, stöttning, svenska som andraspråk

(3)

3

Innehållsförteckning

Inledning ...5

Tidigare forskning ...5

Vardagsspråk och skolspråk ...5

Interaktionens betydelse ...6

Lärandestöd ...6

Fråga – svars utbyte ...6

Förklaring ...7

Ämnet svenska som andraspråk ...7

Vad säger kursplanen? ...8

Syfte och frågeställningar ...8

Syfte ...8

Studiens frågeställningar ...8

Metod ...9

Kontakt och datainsamling ...9

Urval och deltagare ...9

Observation som metod ... 10

Datainsamling ... 10

Observationsschema ... 11

Databearbetning ... 11

Analys av data ... 12

Etiska hänsyn ... 12

Resultat ... 13

Neriman ... 13

Observation 1 ... 13

Observation 2 ... 14

Observation 3 ... 15

Ewas ... 17

Observation 1 ... 17

Observation 2 ... 18

Observation 3 ... 19

Sara ... 21

Observation 1 ... 21

(4)

4

Observation 2 ... 22

Observation 3 ... 23

Shilan ... 25

Observation 1 ... 25

Observation 2 ... 26

Observation 3 ... 27

Daisy ... 28

Observation 1 ... 28

Observation 2 ... 29

Observation 3 ... 30

Sammanfattning ... 31

Diskussion ... 32

Slutsatser ... 32

Studiens tillförlitlighet ... 34

Yrkesrelevans ... 35

Fortsatt forskning ... 35

Litteraturförteckning ... 36

Bilaga 1 ... 37

Bilaga 2 ... 38

(5)

5

Inledning

Under utbildningen har jag haft min verksamhetsförlagda utbildning på en mångkulturell skola, där har mitt intresse för hur elever lär sig ett nytt språk väckts. Mitt examensarbete handlar om hur elever med svenska som andraspråk är delaktiga i olika klassrumssituationer.

Elever och barn som precis har flyttat till eller som har bott i Sverige under en kort tid har ett annat språk med sig i sin ryggsäck. Där finns barnens olika erfarenheter och kunskaper. Många av dessa erfarenheter skiljer sig från vad många barn som är födda i Sverige har i sin ryggsäck. Det som inte finns i den är det svenska språket. Tänk att komma till ett nytt land där du inte kan språket och sedan måste du börja kommunicera i klassrummet innan du ens har lärt dig språket.

Tidigare forskning

Vardagsspråk och skolspråk

Forskare har sedan 1970-talet uppmärksammat att det finns olika sidor av språkbehärskning för både elever med svensk och utländsk bakgrund. Det ena är den samtalsrelaterade språkbehärskningen där eleverna möter vardagliga situationer som är kända av dem sedan tidigare. Det kan exempelvis vara aktiviteter i förskolan eller skolan med lek och samvaro. Den samtalsrelaterade språkbehärskningen finns i situationer eller aktiviteter där det finns en direkt interaktion, i en ansikte mot ansikte situation (Sellgren 2006).

Det finns flera benämningar för den samtalsrelaterade språkbehärskningen. Cummins (2000) benämner detta som vardagsspråk. Med detta språk är det typiskt att samtalandet sker i vardagliga situationer som är kända för eleverna. Språket är enkelt och används i här – och – nu situationer.

Den andra sidan av språkbehärskningen är den kunskapsrelaterade. Denna språkbehärskning skiljer sig från den vardagliga språkbehärskningen som barn använder i lek och i vardagssamtal.

Den kunskapsrelaterade språkbehärskningen ska eleverna använda som verktyg för att tillägna sig exempelvis ämneskunskaper, att forma en hypotes, dra slutsatser och generalisera. Det språkliga registret skiljer sig åt i kunskapsrelaterad och samtalsrelaterad språkbehärskning. I kunskapsrelaterad språkbehärskning är ordförrådet större och det är ofta inte samma ord som används i registret för den samtalsrelaterade språkbehärskningen (Sellgren 2006).

Cummins (2000) benämner det kunskapsrelaterade språket som skolspråk. Detta språk utmärker sig genom att elever tillägnar sig kunskaper och att eleven ska redovisa kunskaper för andra. Skolspråket behövs för att kunna läsa och förstå samt skriva olika typer av uppgifter och texter. I skolspråket används språket som ett tankeverktyg när eleven ägnar sig åt exempelvis problemlösning, analyser och kritisk granskning.

(6)

6 Det tar ungefär två år för en andraspråkselev att lära sig det vardagliga språket (Holmegaard &

Wikström 2004). När en andraspråks elev sedan ska tillägna sig skolspråket tar det mellan fem och sju år att lära sig det (Hajer 2004).

Interaktionens betydelse

En avgörande och viktig drivkraft är att det finns ett socialt samspel när elever ska tillägna sig ett nytt språk. Detta är ett sätt att få in andraspråkselever i språket (Lindberg 2004). Gibbons (2006) beskriver Vygotskys syn på interaktion som innebär att det är viktigt med interaktion vid inlärning av ett nytt språk. Hur eleven tillägnar sig ett nytt språk beror på hur samtalet ser ut i klassrummet, hur läraren använder sitt tal och hur eleverna samtalar med varandra (Gibbons 2006; Gröning 2006).

Lärandet av ett främmande språk börjar i det vardagliga livet. Kunskap baseras i inledningen av inlärningen av ett språk genom observation av hur människor använder språket och övergår sedan till ett språkligtdeltagande i vardagliga situationer och aktiviteter. Barn umgås ofta med jämnåriga kamrater och då deltar andraspråkseleverna i en språklig aktivitet. Då är man på god väg in i ett främmande språk (Lindberg 2006).

Lärandestöd

Gibbons (2006) nämner att stöttning är ett begrepp som användes av Wood med flera för första gången. Det nämndes i en studie som gjordes om hur barn och vuxna pratar med varandra. Med det begreppet menas att läraren ger ett tillfälligt stöd till eleverna. Gibbons (2006) citerar Vygotskys syn på stöttning:

Det ett barn i dag kan göra med stöd, kan hon eller han göra på egen hand i morgon. (Gibbons 2006 s. 29)

Lärandestöd är för elever som har det svårare att utföra vissa uppgifter som andra tycker är enkla att utföra. För andraspråkselever kan en uppgift som ett barn med svenska som modersmål tycka är enkel bli svår och en stor utmaning. Läraren ger stöd till eleverna genom att förtydliga uppgiften eller ställa frågor som leder fram till hur uppgiften ska lösas. Läraren kan också ge stöd genom att ge elever olika mallar för hur den kan uttrycka sig i olika situationer (Gibbons 2006).

Genom den tillfälliga stöttning som lärandestöd ger leder det eleverna mot nya begrepp och färdigheter. De kan också nå nya nivåer av förståelse.

Fråga – svars utbyte

För att en elev med svenska som andraspråk ska tillägna sig ett nytt språk är socialt samspel viktigt. Det är en avgörande drivkraft när eleverna ska tillägna sig nya behärskningar inom språket (Lindberg 2006).

(7)

7 Elever med svenska som andraspråk ska stimuleras till att tänka högt eller att använda ett utforskande tal. Med utforskande tal menas att eleven tänker högt hur den kommer fram till ett svar. Eleverna använder utforskande tal för att utforska och reda ut begrepp och pröva idéer genom att ställa frågor (Gibbons 2006).

En lärare kan ställa olika typer av frågor till eleven. Ett sätt är att använda sig av kontrollfrågor där lärarens syfte med frågan är att kontrollera om eleven har lärt sig något. Kontrollfrågorna baseras på IRF- mönstret. IRF (initiation, response, feedback) står för fråga, svar och återkoppling. Det innebär att läraren ställer en fråga som hon redan kan svaret på. Eleven får sedan svara och dessa svar är ofta korta. Därefter utvärderar läraren svaret från eleven.

En öppen fråga är ett bra sätt att fråga en elev med svenska som andraspråk. På en öppen fråga finns inget givet svar, inget rätt eller fel. En öppen fråga kan börja med exempelvis berätta hur du gjorde eller något liknande (Gibbons 2006; Gröning 2006).

Förklaring

I en aktivitet som är målinriktad, exempelvis att eleverna ska samarbeta för att lära sig årets tolv månader, får eleverna också den kognitiva utvecklingen (Gibbons 2006).

När eleverna deltar i ett socialt samspel är det en del av inlärningen av ett nytt språk. I en förklaringssituation finns det ett socialt samspel mellan den som förklarar och den som tar emot förklaringen. I smågruppsarbeten tränar eleverna på ett socialt samspel. Där ges bra möjligheter för eleverna med ett annat modersmål än svenska att i ett fritt samtal få prata, argumentera och delta i förklaringar (Lindberg 2006).

Ämnet svenska som andraspråk

Ämnet svenska som andraspråk är intressant både ur undervisningssynpunkt och ur ett historiskt perspektiv. Svenska som andraspråk har inte funnits i skolvärlden länge. År 1987 blev svenska som andraspråk ett ämne för lärarutbildningen på grundskoleutbildningen. Ämnet blev aktuellt på utbildningen för gymnasielärare två år senare (Tingbjörn 2004).

I början av 1990-talet tillsattes en speciell ämnesgrupp som gjorde ett förslag till en kursplan för svenska som andra språk vilket senare förkastades av regeringen och var inte med i de nya kursplanerna som stiftades 1994. Vid regimskiftet 1994 bestämde den nya skolministern att ämnet skulle få en egen plats i det svenska skolväsendet. Den 1 juli 1995 blev svenska som andraspråk ett eget ämne i alla skolformer.

Trots att svenska som andraspråk inte började undervisas inom skolvärlden förrän senare undervisades det i svenska under 1960-talet då arbetskraftsinvandringen var stor. Då hade det fattats beslut på att den arbetskraft som kom från andra länder skulle ha 200 timmar undervisning i svenska. Detta höjdes senare till 240 timmar (Tingbjörn 2004).

(8)

8 Vad säger kursplanen?

I kursplanen för svenska som andraspråk (Skolverket 2000) står det att syftet med att undervisa i svenska som andraspråk är att eleverna ska uppnå samma funktionella nivå att behärska språket som elever med svenska som modersmål. De elever som läser svenska som andraspråk ska med samma förutsättningar som en svenskfödd elev kunna verka och leva i det svenska samhället.

I kursplanen för svenska som andraspråk (Skolverket 2000) beskrivs att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga i att läsa, skriva, tala och lyssna. Detta finns även i kursplanen för svenska (Skolverket 2000) att eleverna i den svenska skolan ska ges möjlighet till att utveckla sin förmåga att läsa, skriva, tala och lyssna. Målet för ämnena är detsamma men vägarna att nå målet skiljer sig (Tingbjörn 2004).

Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med föreliggande examensarbete är att beskriva andraspråkselevens deltagande i olika klassrumssituationer.

Studiens frågeställningar

• Vilka klassrumssituationer deltar andraspråkselever i?

• Hur använder eleverna språket i olika situationer?

• Vilket slags fråga – svars utbyte deltar eleven i?

• Vilka förklaringssituationer deltar eleven i?

• Vilken typ av stöttning deltar eleven i?

(9)

9

Metod

För att uppfylla syftet och besvara studiens frågeställningar har jag valt att observera fem elever med svenska som andraspråk under pågående undervisning i svenska och svenska som andraspråk. Eleverna observerades tre gånger, två gånger i svenskundervisning och en gång i svenska som andraspråksundervisning. Varje observation var fyrtio minuter lång.

Kontakt och datainsamling

I början av denna studie tog jag kontakt med en lärare på en mångkulturell skola i Mellansverige för att fråga om jag kunde göra min studie där. Vi kom överens om en vecka då mina observationer skulle genomföras. Tillsammans med denna lärare fick jag hjälp att välja ut vilka fem elever som skulle ingå i min studie. Mina kriterier var att de skulle vara fem stycken elever som är relativt nya i det svenska språket. Denna lärare blev min kontaktperson under studiens genomförande.

När jag, i början av studien, skulle bestämma mig för vilken metod jag skulle använda bestämde jag mig för observation. Jag ansåg att det var en passande metod att använda för att få en uppfattning om elevernas deltagande i olika klassrumssituationer.

Min kontaktperson godkände att jag observerade henne vid hennes undervisningstillfällen.

Även rektorn och de lärare som blev inblandade på skolan blev kontaktad och godkände att jag gjorde min studie på skolan. Min kontaktperson tog kontakt med elevernas föräldrar och fick ett slutgiltigt godkännande från dem att deras barn fick delta i studien.

Urval och deltagare

Namn Årskurs Ålder Modersmål

Neriman Årskurs 3 9 år Arabiska

Ewas Årskurs 3 9 år Sydkurdiska

Sara Årskurs 5 11 år Arabiska

Shilan Årskurs 2 8 år Sydkurdiska

Daisy Årskurs 5 11 år Somaliska

I samråd med min kontaktperson på den skola jag har gjort min studie på har jag med min kontaktperson valt ut fem elever som passar. Mina kriterier var att eleverna som deltar i studien har varit kort tid i Sverige och är relativt sett nybörjare i det svenska språket. Neriman och Ewas

(10)

10 går i årskurs tre, båda är nio år gamla. Neriman har arabiska som modersmål och Ewas har sydkurdiska som modersmål.

Sara går i årskurs fem och är elva år gammal. Hennes modersmål är liksom Neriman arabiska.

I årskurs två har jag observerat Shilan, hon är åtta år gammal och har liksom Ewas sydkurdiska som modersmål. Daisy går i årskurs fem och är elva år, hennes modersmål är somaliska.

Observation som metod

När metod ska väljas för en studie är det är av stor vikt att ta hänsyn till forskningsfrågans karaktär. Det är passande att använda metoden observation när processer ska undersökas.

Observationer bygger på icke verbal data, det vill säga det någon gör inte vad någon säger som metoden intervju grundas på (Esaiasson 2003). Metoden observation, som är en kvalitativ metod, valde jag för att jag ansåg det lämpligt att observera eleverna deltagande i olika klassrumssituationer utifrån mina frågeställningar. Observation kallas ofta för etnografisk metod eller fältundersökningar. Dessa benämningar är paraplybegrepp för studier som har observation som grund (Kullberg 2004).

När en observation genomförs är observatören på plats och kan göra iakttagelser med egna ögon, vilket är en av de främsta fördelarna med metoden. Observatören kan genom ögonblicksbilder se vad som händer i det rum observationen genomförs. Denna typ av metod sker i verkliga situationer där det som studeras, i mitt fall elever, uppträder och beter sig på samma sätt oavsett om observatören är där eller inte (Esaiasson 2003).

Jag har under min studie gjort direktobservationer. Det som är utmärkande för denna typ av observation är att det som studeras observeras i deras naturliga miljö i naturliga sammanhang trots att det tillfälle när observationen ska genomföras kan vara arrangerad för att den ska passa syftet med studien bättre.

Min roll som observatör var passiv eftersom jag satt längst bak i klassrummet och antecknade. De observationer jag gjorde var i en naturlig klassrumsmiljö det vill säga inga särskilda arrangemang gjordes för mina observationer (Kullberg 2004). En observatör kan också vara delaktig och då deltar observatören i det som ska undersökas (Esaiasson 2003).

Datainsamling

Jag har valt att göra fältanteckningar under observationerna. Anteckningarna fördes utifrån ett observationsschema för varje elev där mina frågeställningar fanns. När en observation var färdig behandlade jag mina fältanteckningar och förde över dem till mitt observationsschema med de kategorier mina frågeställningar var indelade i. Det blev ett protokoll på vad jag sett under observationen. Som Esaiasson (2003) påpekar är det omständligt att använda sig av ett schema under observationen. Därför använde jag mig av block och penna för att ha möjligheten att skriva friare det jag såg under observationen för att sedan fylla i det i observationsschemat. Jag

(11)

11 var fortfarande låst till mina frågeställningar. Med block och penna fick jag plats att skriva mer utfyllt om vad som hände i själva klassrumssituationen.

I observationsschemat fyllde jag i det som är väsentligt för studien utifrån mina frågeställningar. I fältanteckningarna kunde jag på ett enkelt och utförligt sätt ta med viktiga händelser som jag inte förutsett.

Observationsschema

I schemat finns följande delar: klassrumssituation, typ av språkanvändning, fråga – svars utbyte, förklaringssituationer och typ av lärandestöd (Se bilaga 1).

Under klassrumssituation beskriver jag hur miljön i klassrummet såg ut under de observationer jag gjorde. Jag beskriver miljön och hur många elever som går i klassen. Jag beskriver också vilka moment lektionen innehöll.

Under språkanvändning antecknas de deltagande elevernas språkanvändning i förhållande till vardagsspråk och skolspråk. Fråga – svars utbyte observeras för att se hur andraspråkselever deltar i frågor och svar med läraren och kamraterna. I förklaringssituationer observerar jag om elever ger eller tar emot förklaringar. Under den sista rubriken observerar jag vilken slags lärande- och elev stöd som förekommer kring elever med svenska som andraspråk.

Det kunde se ut så här i mitt observationsschema med exempel hämtat från Nerimans observationsschema:

Databearbetning

När jag fört in det jag observerat i observationsschemat började jag bearbeta mina observationer till en text som visas i resultatdelen. Under varje rubrik, som är elevens namn, finns tre observationer presenterade. Den första och andra är gjorda i helklass, i elevernas årskurs. Den tredje observationen är gjort i ämnet svenska som andraspråk.

Under varje observation finns mina frågeställningar presenterade. Dessa hade jag som grund under observationen och har därför använt dem som rubriker.

Neriman, observation 3 Svenska som andraspråk

Stöttning Mycket stöttning i form av ljudning vid

skrivning och läsning, konkreta föremål för att koppla till ord i texten.

(12)

12 Analys av data

I analysen redovisar jag data för varje elev utifrån studiens frågeställningar:

• Vilka klassrumssituationer deltar andraspråkselever i?

• Hur använder eleverna språket i olika situationer?

• Vilket slags fråga – svars utbyte deltar eleven i?

• Vilka förklaringssituationer deltar eleven i?

• Vilken typ av stöttning deltar eleven i?

Etiska hänsyn

När jag fått ett slutgiltigt godkännande från skolan att rektor och övriga lärare gick med på att studien genomfördes på skolan skickade jag ett utskick till de inblandade vårdnadshavarna via min kontaktperson. Det var viktigt att vårdnadshavare och elever som deltog i studien var medvetna om syftet för studien. Studiens syfte och vem jag är stod med på utskicket (Se bilaga 2).

Min kontaktperson på skolan tog emot föräldrarnas respons, om deras barn fick delta eller inte. För mig var det viktigt att de fick se vad studien handlade om genom att göra syftet synligt.

De fick själva bestämma om de skulle delta eller inte. Frågan om deltagande fick lärarna på skolan och rektorn också.

På mitt utskick till vårdnadshavarna stod det att elevernas namn kommer att vara fingerade.

Jag meddelade vårdnadshavarna om att kommunen och skolans namn inte kommer att synas i den färdiga studien. Det var några vårdnadshavare som inte ville att det skulle stå hur länge de bott i Sverige och det accepterade jag och bestämde att ingen sådan information om någon elev skulle stå med.

Innan materialet är färdigbearbetat är det endast jag som kommer att ta del av informationen.

Dessa är etiska hänsynstaganden som jag har följt under denna studie utifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra regler, informationsskyldighet, samtycke, anonymitet och nyttjandekravet.

(13)

13

Resultat

I resultatdelen redovisar jag de observerade elevernas deltagande i olika klassrumssituationer i svenska och svenska som andraspråk utifrån mina frågeställningar,

• Vilka klassrumssituationer deltar andraspråkselever i?

• Hur använder eleverna språket i olika situationer?

• Vilket slags fråga – svars utbyte deltar eleven i?

• Vilka förklaringssituationer deltar eleven i?

• Vilken typ av stöttning deltar eleven i?

Neriman

Observation 1

Klassrumssituation

Jag observerar Neriman på en svensklektion där han är tillsammans med hela sin klass. I klassen finns ungefär tio olika språk representerade. Klassrummet är fullt med bänkar där eleverna sitter, längs väggarna sitter det bilder och fotografier uppe. Bilderna hör till ett tema om sagor och fotografierna till ett besök på en bondgård.

Lektionen är indelad i olika moment. Det första är att läraren presenterar lektionens innehåll för eleverna. Nästa moment för lektionen är att eleverna tillsammans i klassrummet ska göra uppgifter som hör till en text de har läst. Eleverna får läsa frågan och svara eller ta hjälp av någon klasskamrat för att lösa uppgiften inför klassen.

Elevens språkanvändning

På den första lektionen i helklass är Neriman mycket tyst av sig. Han sitter ibland och småpratar med sin bänkkamrat. De pratar om fotboll och hur Zlatan hade gjort mål dagen innan. Alla elever i klassrummet fick chansen att svara på frågorna som läraren och eleverna går igenom gemensamt. Neriman börjar med att läsa uppgiften och ger ett svar på frågan. När Neriman läser får han beröm av läraren för han läser fint men när han svarar på frågan tappar han ord i meningen och kastar om orden i meningen och det blir svårt för de andra eleverna att förstå svaret.

När Neriman småpratar om vardagliga händelser fungerar hans språkanvändning. När han ska svara på lärarens fråga om texten i helklass räcker svenskan inte till.

(14)

14 Fråga – svarsutbyte

Läraren bestämmer vem av eleverna som ska svara på frågan. Neriman är ofta med och räcker upp handen för att få läsa eller lösa uppgiften. Han får ordet ett par gånger under lektionen och då läser han och gör ett försök till att svara på frågan. Många gånger räcker inte språket till för att svara utförligt och förståeligt på frågan. Då frågar han om inte klasskamraterna kan hjälpa honom.

Neriman deltar i ett fråga – svarsutbyte med hela klassen. Neriman läser en fråga och sedan löser han den och klasskamraterna ger respons på om de inte förstår eller om de tänker på ett annat svar på frågan.

Förklaringar

När Neriman ska lösa uppgifter inför hela klassen har han svårt att hitta vissa ord, då förklarar han hur han tänker och får hjälp med att hitta ordet. Läraren uppmanar Neriman att utveckla sina svar till hela meningar.

Den förklaringssituation som Neriman deltar i är att han måste utveckla sitt svar för att få ett korrekt svar på frågan eller för att hans klasskamrater ska förstå vad han menar.

Stöttning

När Neriman läser ord han inte kan bilda av, se ordet, utan måste ljuda varje bokstav får han ingen hjälp eller stöttning av läraren utan han får själv ljuda medan klassen väntar på honom.

Eleverna är duktiga på att stötta varandra. Neriman är hjälpsam mot sina klasskamrater och hjälper dem när de behöver ha hjälp med att finna ord eller om de har svårt att uttala ett ord.

Neriman deltar i stöttning med sina klasskamrater som hjälper honom med uttal och ljudar ord. Han deltar också i stöttning där han är den som stöttar klasskamraterna.

Observation 2

Klassrumssituation

När jag observerar Neriman en andra gång i helklass i ämnet svenska är det i samma klassrum som tidigare. På väggarna har läraren satt upp några fler bilder till temat sagor.

På denna lektion fortsätter eleverna att arbeta med de uppgifter de började med vid observation 1. Lektionen börjar med att läraren presenterar lektionens upplägg och moment.

Först ska eleverna göra klart de gemensamma uppgifterna de började med och sedan ska de arbeta vidare, självständigt, i boken.

Elevens språkanvändning

Eleverna arbetar fortfarande med samma uppgifter som på den första observationen. De har några frågor till att gå igenom tillsammans i klassen.

(15)

15 Under denna lektion är Neriman tyst av sig. Han är med när eleverna i klassen ska hjälpa varandra att lösa uppgiften men när de ska arbeta självständigt sitter Neriman och småpratar med sin bänkkompis. Samtalsämnet är fotboll nu också. Språket som används av Neriman är vardagligt, han saknar ofta ord och får ofta hjälp av klasskamraten när Neriman letar ord.

När han ska beskriva detaljer i en fotbollsmatch märker jag att han ofta saknar det beskrivande ord. När han letar ord får han hjälp av kamraten.

Fråga – svarsutbyte

På den andra lektionen då eleverna tillsammans med läraren fortsätter att svara på uppgifter gemensamt i helklass är Neriman inte lika aktiv som på observation ett. Han är aktiv på det viset att han skriver svaret på frågorna i sin skrivbok men han är inte aktiv med att räcka upp handen och försöka få ordet. Han deltar inte aktivt i fråga - svarsutbyte med läraren.

Förklaringar

Eleverna får under denna lektion arbeta självständigt med uppgifter i sin studiebok. Då räcker Neriman ofta upp handen. Han vill att läraren ska komma dit och hjälpa honom med att förklara vad som står och vad han ska göra på uppgiften. När han tröttnar på att vänta frågar han sin bänkkompis istället och får förklaringar så att han kan arbeta vidare med uppgiften.

Neriman deltar i flera förklaringssituationer, med läraren och med bänkkompisen.

Stöttning

När eleverna ska arbeta självständigt räcker han upp handen för att få hjälp. Läraren kommer då till hans plats och förklarar det som han vill ha hjälp med. Några gånger som han får hjälp läser de tillsammans vad de står att man ska göra på uppgiften och då hjälper läraren honom att ljuda.

Jag uppfattade att Neriman har problem med att förstå själva frågeformuleringen. Han fick ofta begära hjälp av både läraren och bänkkamraten.

Observation 3

Klassrumssituation

Den tredje observationen jag gör på Neriman är under en svenska som andraspråkslektion.

Rummet är avlångt och bänkarna står två och två i dubbla rader. Det är sammanlagt 20 bänkar inne i klassrummet. Klassrummet har på den ena väggen tre stora fönster där skolgården syns. På den andra väggen finns bokhyllor och skåp med böcker och ett dockhus med möbler som används i undervisningen.

Lektionen består av olika moment. Första momentet är ett förhör på sju ord som eleverna har haft i läxa. Därefter följer högläsning där läraren läser och eleverna följer med i sina böcker. Efter det ska elever göra ett uppgiftspapper som handlar om dubbelteckning, som sil och sill för att

(16)

16 ange ett exempel. Eleverna blir klara olika fort och då finns en stencil om året med månader, veckor och dagar.

Läraren interagerar aktivt för att de ska delta aktivt. När de har förhör är det läraren som säger vad de ska skriva och eleverna skriver sedan i en förhörsbok. När det är högläsning är det läraren som läser men eleverna är deltaktiga. Läraren frågar ofta om vad ett ord eller uttryck betyder och eleverna får då förklara för de andra i klassen vad det betyder. Läraren har också konkret material som hon visar för eleverna.

När eleverna arbetar på egen hand går läraren runt och hjälper de som behöver. När eleverna får hjälp är läraren väldigt noga med att de ska komma fram till svaret själva, inte att läraren ska göra det.

Elevens språkanvändning

Under svenska som andraspråkslektionen är Neriman språkligt aktiv. Han svarar på frågor och då visar det sig att han har ett stort ordförråd. När han kommunicerade med de andra eleverna som var med på svenska som andraspråkslektionen använde Neriman ett vardagligt språk. När han saknar ord får han under denna lektion utrymme att beskriva vad det är han tänker och vad han vill få fram tills han hittar det rätta ordet.

Fråga – svarsutbyte

Lektionen börjar med att läraren läser högt ur en bok. När läraren läser frågar hon ofta vad ett ord eller ett uttryck betyder. Neriman deltar aktivt när läraren ställer en fråga till eleverna, ofta får han ordet. När eleverna arbetar med uppgifter räcker Neriman upp handen och ställer frågor för att han ska veta vad han ska göra på uppgiften. Läraren hjälper honom med att förstå frågeformuleringen.

Neriman deltar under denna observation i ett fråga – svarsutbyte med läraren. När han frågar läraren om hjälp, när läraren läser och ställer frågor om ord och händelser i texten deltar han aktivt i ett fråga – svarsutbyte med läraren.

Förklaringar

Under lektionen i svenska som andraspråk arbetar de mycket med att förklara för varandra vad ord och uttryck betyder både när läraren läser och när de gör uppgifter självständigt. Många tillfällen att delta i förklaringar som exempelvis när de läser i boken frågar läraren vad campar betyder. Då räcker Neriman upp handen och säger att då att när man campar sover man i tält i skogen eller på en plats där flera tältar.

Stöttning

I svenska som andraspråk fick Neriman mycket språklig stöttning framför allt av läraren. I början av lektionen var det förhör på veckans ord. Där stöttar läraren eleven genom att vara övertydlig när ordet läses upp och genom att läsa ordet flera gånger.

(17)

17 Under högläsningen använder läraren sig av föremål för att göra visa ord i texten tydligare. För att ge exempel på det använder läraren en kakelugn från dockhuset för att det finns med i texten och eleverna vet inte vad ordet betyder. Det är flera föremål som läraren använder under lektionen för att konkretisera ord och begrepp för eleverna. Som exempelvis när läraren pekar på en bild på en stövel. Jag observerar att läraren på olika sätt försöker garantera elevernas förståelse av ordens betydelse.

Ewas

Observation 1

Klassrumssituation

Ewas går i samma årskurs och klassrum som Neriman. Klassrummet är fullt med bänkar där eleverna sitter, längs väggarna sitter det bilder och fotografier uppe. Bilderna hör till ett tema om sagor och fotografierna till ett besök på en bondgård.

Lektionens är indelad i olika moment. Det första är att läraren presenterar lektionens innehåll för eleverna. Nästa moment för lektionen är att eleverna tillsammans i klassrummet ska göra uppgifter som hör till en text de har läst. Eleverna får läsa frågan och svara eller ta hjälp av någon klasskamrat för att lösa uppgiften.

Elevens språkanvändning

När eleverna i helklass arbetar gemensamt med uppgifterna är Ewas aktiv, han räcker upp handen och vill vara med för att svara på frågorna. Han får läsa och svara på uppgiften ett par gånger under lektionen.

Jag såg under observationen att Ewas inte har problem med att formulera sig utan han har ett bra tal som alla i klassen förstår och han kan ändra förklaringssätt, använda andra ord för att förklara samma sak. Det märks att Ewas har tagit till sig det svenska språket. Han har ett stort ordförråd.

Fråga – svarsutbyte

Ewas är aktiv under lektionen och vill gärna vara med och svara på frågor och läsa inför klassen.

Han får ordet ett par gånger. Då läser han först den uppgift som läraren ber honom att läsa.

Därefter talar han om för klasskamraterna vad svaret ska vara på frågan, läraren utvärderar svaret.

Ewas får sedan säga om läraren uppfattar hans svar rätt.

Förklaringar

När Ewas i helklass ska svara på frågor som handlar om den text de just har läst är han tydlig när han förklarar. Han använder flera synonymer i samma mening för att alla ska förstå vad han

(18)

18 menar. Exempelvis när Ewas ska beskriva ordet springer. Då börjar han med ordet springer och sedan säger han att kuta också betyder springer och sedan visar han med kroppen hur man gör när man springer.

Ewas är duktig på att förklara hur han tänker vilket märks när han, inför hela klassen, ska svara på frågor. Han använder synonymer för att förklara på flera sätt för att få alla att förstå.

Stöttning

När jag observerar Ewas i helklass finns det inte mycket stöttning för Ewas. Ewas kan läsa texten själv i de frågor han får svara på inför klassen. Han kan svara på frågan som han läser och förklarar den för klasskamraterna.

Observation 2

Klassrumssituation

När jag observerar Ewas en andra gång i helklass i ämnet svenska är de i samma klassrum som tidigare. På väggarna har läraren satt upp några fler bilder till temat sagor.

På denna lektion fortsätter eleverna att arbeta med de uppgifter de började med vid observation ett. Lektionen börjar med att läraren presenterar lektionens upplägg och moment.

Först ska eleverna göra klart de gemensamma uppgifterna de började med och sedan ska de arbeta vidare, självständigt, i boken.

Elevens språkanvändning

På nästa lektion som jag observerar Ewas är han inte alls lika aktiv med att vara med och svara på de uppgifter klassen gör gemensamt som han var på observation två. Nu har Ewas istället börjat med att göra uppgifterna som de ska arbeta med självständigt medan de andra fortfarande arbetar gemensamt.

När det blir dags för hela klassen att börja arbeta med självständiga uppgifter börjar Ewas att arbeta tillsammans med en klasskamrat. De samtalar om uppgifterna och om annat. I denna samtalsinteraktion märks det att Ewas har ett stort ordförråd. Han ger förslag på ord de ska skriva. De ska skriva springa i imperfekt, sprang, men klasskamraten säger att det heter springde.

Ewas förklarar då för klasskamraten att det heter sprang.

Fråga – svarsutbyte

Nästa gång jag observerar Ewas arbetar alla elever med de gemensamma uppgifterna. Ewas arbetar då självständigt med egna uppgifter. När de andra eleverna börjar arbeta självständigt frågar han den klasskamrat som sitter bredvid honom om de kan arbeta tillsammans. De frågar varandra om hur uppgifter ska lösas och hur de ska komma vidare men de frågar inte läraren.

(19)

19 Ewas deltar inte i något fråga – svarsutbyte med läraren men med den klasskamrat han arbetar tillsammans med.

Förklaringar

Ewas och klasskamraten hjälper varandra att förstå frågan genom att förklara för varandra vad de betyder och de diskuterar hur de ska svara på frågan. Samtalet rör hur ord stavas. De arbetar med dubbelteckningar, som tal och tall. På en av uppgifterna ska de skriva tall och de är oense om det är dubbelteckning eller inte. Då förklarar Ewas för klasskamraten varför det ska vara dubbelteckning.

Denna typ av förklaringssituation som Ewas deltar i involverar både Ewas och klasskamraten.

De använder andra ord för saker och ting när de förklarar för varandra. De tar till sig vad den andra säger.

Stöttning

På den andra observationen av Ewas i helklass kan jag inte urskilja någon stöttning från läraren.

När eleverna arbetar självständigt går läraren runt och hjälper de som räcker upp handen. Läraren går runt och hjälper eleverna fram till ett svar på uppgifterna de arbetar med självständigt och det är den typen av stöttning jag kan se att eleverna deltar i.

Ewas och hans klasskamrat behöver inte ha någon hjälp av läraren utan de deltar i stöttning från varandra.

Observation 3

Klassrumssituation

Neriman och Ewas läser också svenska som andraspråk tillsammans. Rummet är avlångt och bänkarna står två och två i dubbla rader. Det är sammanlagt 20 bänkar inne i klassrummet.

Klassrummet har på den ena väggen tre stora fönster där skolgården syns. På den andra väggen finns bokhyllor och skåp med böcker och ett dockhus med möbler som används i undervisningen.

Lektionen består av olika moment. Det första momentet är ett förhör på sju ord som eleverna har haft i läxa. Därefter följer högläsning där läraren läser och eleverna följer med i deras böcker.

Efter det ska elever göra ett uppgiftspapper som handlar om dubbelteckning, som sil och sill för att ange ett exempel. Eleverna blir klara olika fort och då finns en stencil om året med månader, veckor och dagar.

Läraren är väldigt interagerande med eleverna. Det är tydligt att läraren vill ha eleverna aktiva.

När de har förhör är det läraren som säger vad de ska skriva och eleverna skriver sedan i en förhörsbok. När det är högläsning är det läraren som läser men eleverna är väldigt delaktiga.

(20)

20 Läraren frågar ofta om vad ett ord eller uttryck betyder och eleverna får då förklara för de andra i klassen vad det betyder. Läraren har också konkret material som hon kan visa för eleverna.

När eleverna arbetar på egen hand går läraren runt och hjälper de som behöver. När eleverna får hjälp är läraren väldigt noga med att de ska komma fram till svaret själva, inte att läraren ska göra det.

Elevens språkanvändning

Ewas är en av de elever som är mest aktiv med att räcka upp handen när det kommer en fråga från läraren till klassen på lektionen svenska som andraspråk. Ewas har ett stort ordförråd och vågar prova sina kunskaper. Ofta har han fel när han ska förklara ett ord eller uttryck men han säger att han har lärt sig något nytt då.

När Ewas arbetar tillsammans med en annan elev sitter de och pratar om allt möjligt, både saker som tillhör uppgiften men också andra saker. Ewas har en bra samtalskompetens och har inga problem med att göra sig förstådd. De samtalar om vad de ska göra på lunchrasten. De planerar hur de ska få klätterställningen före några andra elever. De använder precisa ord och uttryck som höger och vänster, framåt och bakåt.

Fråga – svarsutbyte

Första momentet under svenska som andraspråkslektionen är läsning. Då är Ewas aktiv, han följer med i boken och när läraren ställer en fråga till klassen räcker han upp handen för att han vill svara. Ewas får svara på frågor flera av gångerna som han räcker upp handen. Han räcker upp handen och svarar på vad saker betyder utan problem eller om han inte är riktigt säker men får ordet i alla fall säger han något som ger en annan elev en idé som kan bygga på Ewas förklaring.

Det fråga – svarsutbyte som Ewas deltar i är med läraren. Läraren ställer en fråga som Ewas svarar på. Därefter repeterar läraren svaret och utvärderar det.

Förklaringar

När det är svenska som andraspråkslektion arbetar eleverna mycket med att förklara för varandra och får förklarat för sig vad ord, begrepp och uttryck betyder. När läraren har högläsning för eleverna ställs ofta en fråga från läraren om vad ord betyder. Ewas är ofta uppe med handen och vill svara på frågan. Ewas förklarar för en elev som räcker upp handen och undrar vad stormtändstickor är.

Ewas deltar aktivt i förklaringssituationer. Han förklarar det läraren vill att någon av eleverna ska förklara för andra.

Stöttning

I svenska som andraspråk är stöttningen tydlig. Läraren stöttar eleverna när de skriver veckans ord genom att säga orden flera gånger och läraren är tydlig och artikulerar mycket.

(21)

21 Under lektionen med svenska som andraspråk observerar jag fler typer av stöttning från lärarens sida ut till eleverna. När läraren läser högt ur boken och eleverna följer med i deras egna böcker använder läraren mycket föremål för att visa. Det första ordet som läraren vill att eleverna ska tala om i fall de visste vad det betydde var kakelugn. Läraren börjar med att fråga om eleverna vet vad det är för något, sedan visar hon kakelugnen som är tagen ur dockskåpet. Läraren använder fler föremål under lektionen.

Sara

Observation 1

Klassrumssituation

Under observationen jag gör på Sara i helklass står det svenska på schemat men eleverna arbetar med ett grupparbete i biologi istället. Detta gör ingenting för min observation och studie eftersom det är språket jag ska observera. Läraren börjar lektionen med att berätta för eleverna vad de ska göra under lektionen.

På klassrumsväggarna sitter det fullt med bilder som eleverna har gjort. Det finns en tavla i klassrummet och åt det hållet har eleverna sina bänkar. Framme vid tavlan finns ett bord som läraren använder för att lägga böcker och annat material på. Mitt i klassrummet står en soffa med ett soffbord till. Dator finns längst ner i klassrummet.

Under lektionen ska eleverna delas in i grupper och sedan bestämma vilken del av kroppen de ska arbeta med. Saras grupp sätter sig i ett grupprum och jag följer med. I grupprummet är diskussionen om vad de ska arbeta med livlig.

Elevens språkanvändning

I diskussionen är Sara mycket delaktig. Hon delar gärna med sig om vad hon tycker och tänker om det grupparbete de ska göra tillsammans. När Sara pratar märks det att hon saknar vissa ord men försöker att förklara dessa ord på ett sätt som gör att de andra eleverna förstår, hon använder kroppsspråket.

Sara uttrycker sig med vardagsspråket och talar mycket om här och nu situationer. Sara pratar om det som händer i grupprummet och det eleverna diskuterar. När jag observerar Sara noterar jag att hon pratar om hur de ska göra och ”Nu ska vi göra så här” säger hon ett flertal gånger.

Fråga – svarsutbyte

Sara är delaktig i diskussionen och frågar de andra eleverna om hjälp med att finna ord och ber dem förklara för henne vad de betyder. Läraren kommer in och frågar hur det går för dem och då är det Sara som svarar och hon svarar också på följdfrågorna från läraren. Sara förklarar för läraren vad gruppen har kommit fram till under deras diskussion

(22)

22 Sara deltar både i fråga – svarsutbyte med läraren och med sina gruppkamrater. När de diskuterar och Sara frågar kamraterna om något är utbytet elever emellan. När läraren finns i klassrummet är utbytet mellan Sara och läraren.

Förklaringar

Under diskussionen måste Sara några gånger förklara vad hon menar för att de andra inte förstår.

De andra måste också vid några tillfällen förklara för Sara vad de menar för att Sara har svårt att förstå ord som de använder i sina meningar. De ord som Sara har svårt med är exempelvis tarmar och nerver. Eleverna arbetar med kroppen i biologi och dessa ämnesord gör det svårt för Sara att förstå.

Stöttning

Läraren kommer in i grupprummet vid ett flertal tillfällen för att se hur det går för eleverna att komma fram till vilket område om kroppen de ska arbeta med. När läraren är inne i grupprummet hjälper hon eleverna med tips och tankar som för eleverna åt ett annat håll eller framåt i diskussionen. Det anser jag är en typ av stöttning.

Observation 2

Klassrumssituation

På klassrumsväggarna sitter det fullt med bilder som eleverna har gjort. Det finns en tavla i klassrummet och åt det hållet har eleverna sina bänkar. Framme vid tavlan finns ett bord som läraren använder för att lägga böcker och annat material på. Mitt i klassrummet står en soffa med ett soffbord till. Dator finns längst ner i klassrummet.

Denna lektion står det också svenska på schemat men eleverna arbetar med biologi. Nu har de kommit några steg på vägen och nu ska de diskutera hur de ska redovisa sitt område för klassen.

Sara tar med sig sin grupp och sätter sig i grupprummet igen, jag följer efter.

Elevens språkanvändning

Denna gång när jag observerar Sara är diskussionen mycket livlig. Sara börjar bli irriterad och tappar flera ord och demonstrerar dessa med kroppsspråk. Det märks att när Sara är irriterad hittar hon inte svenska ord. Vid ett tillfälle som jag noterar ska Sara säga att hon tycker att de ska göra på hennes sätt men då försvinner ord som exempelvis hennes och arbeta.

När diskussionen väl lugnat ner sig ska eleverna bestämma vem som ska säga vad. Sara börjar läsa sin text. Denna text har eleverna skrivit ihop tillsammans. I den texten finns flera ord som Sara inte förstår. Det är ämnesord inom biologin, typiska för skolrelaterat språk. Det är ord som synnerver och skelett som hon inte förstår.

Sara behärskar det vardagliga språket men hon har en bit kvar till skolspråket.

(23)

23 Fråga – svarsutbyte

Eleverna i Saras grupp diskuterar mycket och det är en livlig diskussion som Sara är delaktig i.

Den typen av fråga - svars utbyte som eleverna i den här gruppen är en del av är att man frågar varandra om vad de tycker eller vad de tror skulle vara en bra idé att göra. Det är jämt fördelat i gruppen vilka som pratar och Sara är lika delaktig som någon annan och både frågar och svarar.

Förklaringar

Under denna lektion förekommer det många ämnesord för biologi. Detta gör att Sara har svårt att förstå vad som menas. Då förklarar eleverna för henne vad exempelvis synnerven betyder.

Klasskamraterna visar henne vad den sitter på en bild som finns i en bok.

Stöttning

De andra eleverna hjälper Sara en del med språket. De ämnesord som hon inte förstår förklarar de andra eleverna för henne. Läraren går runt till alla grupper och när hon besöker Saras grupp ger läraren lite stöttning till hela gruppen i form av att sätta in nya tankar i deras diskussion.

Läraren frågar om det hade tänkt si eller så för att få eleverna i andra tankebanor. Jag som observatör ser att stöttningen sker från de andra eleverna i gruppen snarare än från läraren.

Observation 3

Klassrumssituation

När jag observerar Sara i ämnet svenska som andraspråk är rummet delat i fyra olika avdelningar.

De fyra avdelningarna är skyddande med tyger som hänger från tak till golv. I den lilla avdelningen där vi satt var det två stora fönster som man kunde se ut mot skolgården. På den ena väggen fanns en hylla med böcker som tillhör svenska som andraspråksundervisningen. Vid den andra väggen fanns en dator.

Lektionen börjar med att Sara får berätta om sin resa som hon precis har kommit hem från.

Sedan läser hon ur en Elsa Beskow bok med hjälp av läraren. När Sara läst några sidor diskuterar de vad en dialog är och hur det kan användas i text och muntligt. Sara och läraren läser också en dialog tillsammans.

När de är klara med dialogen börjar de läsa en berättelse som handlar om den första snön. Till den texten finns uppgifter som är kopplade till synonymer från texter och uppgifter där läsförståelsen testas.

Elevens språkanvändning

Den samtalskompetens som Sara har är vardaglig. När jag observerar henne i ämnet svenska som andraspråk berättar hon om vad hon har gjort under sin resa, vilka länder hon har besökt och hur

(24)

24 hon kom till de länder hon besökte. Det ordförråd som Sara använder är vardagligt och för att utveckla skolspråket arbetar Sara med synonymer.

Fråga – svarsutbyte

I svenska som andraspråk får Sara utrymme att svara på frågor, ställa frågor och berätta.

Lektionen består av flera moment. Det första där Sara läser ur en bok och läraren för svenska som andraspråk hjälper henne genom att ställa frågor om texten och om bilderna. Sara får då antingen svara vad det betyder eller läraren svarar får förklarat för sig betydelsen av ordet eller uttrycket.

Det andra momentet handlar om dialoger, där Sara och läraren tillsammans läser dialoger och pratar om det. De för sedan en dialog om hur Sara hade haft det på sin resa. Sedan läser de en till saga och till det frågor om synonymer och väcka förståelse av texten. Dessa frågor besvarar Sara muntligt och får chansen att förklara för läraren vad synonymerna är. Också frågorna till texten svarar Sara muntligt på.

Förklaringar

Sara läser en bok av Elsa Beskow på lektionen i svenska som andraspråk och innan hon ska börja läsa högt ur den berättar och förklarar hon vad boken handlar om.

Nästa moment handlar om dialoger. Läraren förklarar för henne vad en dialog är och hur man skriver en sådan i en löpande berättelse. Tillsammans läser de några dialoger och diskuterar vad frågetecken och utropstecken innebär i skrift och i tal. Sara får chansen att utnyttja sin tid tillsammans med svenska som andraspråksläraren. Hon förklarar för läraren och läraren förklarar för Sara.

Stöttning

I svenska som andraspråk är lärarens stöttning på ett språkligt plan då Sara läser ur boken hon själv valt och när de för dialog. Sara ska sedan fylla i egna ord i en dialog och där får hon stöttning i stavningen genom att läraren ljudar för Sara som då kan hon stava ordet rätt.

Momentet därefter ska Sara läsa en till text och sedan svara på frågor om texten för att se hur mycket av texten hon förstår. Vid dessa frågor får Sara också bra stöttning med att läraren påminner henne om vad som händer i texten och visar med föremål vad saker betyder.

Tillsammans med läraren klarar Sara av att berätta hela berättelsen så långt som hon har kommit i den.

(25)

25 Shilan

Observation 1

Klassrumssituation

Shilan går i årskurs två tillsammans med ungefär femton elever. I klassrummet står bänkarna mot väggarna och mot fönstren. I mitten av klassrummet står ett runt bord och en soffa. I ett hörn av klassrummet är det en liten inbyggnad där en dator står.

Läraren börjar lektionen med att berätta att eleverna under denna lektion ska arbeta med deras veckoblad i ämnet svenska.

Elevens språkanvändning

Under den första observationen noterar jag att Shilan behärskar det vardagliga språket då hon kan berätta om saker som har hänt eller kommer att hända. När det kommer till att läsa en uppgift och förstå vad hon ska göra behöver hon ha någon som förklarar för henne.

När jag observerar Shilan notar jag att hon har svårt för att avbilda ord och måste ljuda varje bokstav i ett ord. När det är ord som hon inte känner igen behöver hon ha hjälp.

Fråga – svarsutbyte

När jag observerar Shilan i årskurs två tillsammans med hennes klass arbetar eleverna själva efter ett arbetsschema. Eleverna arbetar med olika saker och Shilan arbetar i en svenskbok. Hon räcker ofta upp handen för att få hjälp med instruktioner om vad hon ska göra på varje sida. Hon förstår inte när hon läser om vad hon ska göra. Shilan räcker alltid upp handen när hon behöver hjälp och läraren går ofta till henne.

Förklaringar

Det är läraren som förklarar för Shilan hur uppgifterna ska utföras. Shilan har fullt upp med sitt och kan därför inte hjälpa någon annan elev. Hon behöver ofta ha hjälp med att få förklarat för sig vad hon ska göra på en uppgift. Det är då läraren som kommer till henne och förklarar.

Den förklaringssituation som Shilan deltar i är när läraren förklarar för henne vad hon ska göra på uppgifterna i boken.

Stöttning

Den stöttning jag kan se när jag observerar Shilan i helklass är när hon räcker upp handen och behöver ha hjälp. Då kommer läraren till henne nästan genast. Ibland får Shilan läsa uppgiften för läraren och sedan diskuterar de vad orden betyder och försöker tillsammans komma fram till hur uppgiften ska lösas. Ibland när Shilan frågar om hjälp talar läraren bara om för henne vad hon ska

(26)

26 göra. Jag noterar att Shilan är i stort behov av lärarstöd när hon ska utföra uppgifter där instruktionen är i text.

Observation 2

Klassrumssituation

Den andra gången jag observerar Shilan i helklass arbetar eleverna i samma klassrum som tidigare och med samma arbetsschema som den tidigare observationen.

Läraren börjar lektionen med att berätta vad eleverna ska göra under lektionen.

Elevens språkanvändning

Under den andra observationen märks det mer att Shilan har det vardagliga språket och inte tillägnat sig skolspråket än. Shilan ber om läshjälp också under denna lektion för att hon inte förstår uppgifterna.

Hennes tal är vardagligt och hon har svårt att koppla ord hon kan till texter. Hon kan inte avbilda ord hon kan i det talande språket med det som hon läser.

Fråga – svarsutbyte

Även på den andra observationen behöver Shilan ha mycket hjälp med att förstå vad hon ska göra. Hon räcker upp handen och sitter och väntar till läraren kommer. Då frågar hon vad det står och hur hon ska göra. Ett par gånger får Shilan läsa frågan för läraren och sedan pratar de om vad som står och hur Shilan tror att hon ska göra. Läraren går ut ur klassrummet vid ett tillfälle och då frågar Shilan en klasskamrat om hjälp.

Liksom vid den förra observationen deltar Shilan i ett fråga – svarsutbyte med läraren. En gång deltar Shilan i ett fråga – svarsutbyte med en klasskamrat. Vid både tillfällena är det Shilan som ställer frågan, hon svarar inte på andra elevers frågor.

Förklaringar

Det är fortfarande läraren som förklarar för Shilan hur uppgifterna ska göras men under observation två går läraren ut från klassrummet och då frågar Shilan en annan elev om denne kunde hjälpa henne. Shilan får då hjälp av eleven och kan arbeta vidare.

Under denna observation deltar Shilan i två olika förklaringssituationer. Den första är liksom den tidigare med läraren som förklarar hur hon ska göra. Den andra är med en klasskamrat som förklarar för henne vad hon ska göra.

Stöttning

Det är samma typ av stöttning jag kan se på den här lektionen som på den första. Läraren hjälper Shilan med vad hon ska göra för att klara uppgiften, genom att vara läshjälp eller diskutera med Shilan vad hon tror att hon ska göra.

(27)

27 Observation 3

Klassrumssituation

Den tredje observationen är under en svenska som andraspråkslektion med Shilan. Lektionen är i samma avlånga klassrum som Neriman och Ewas har sina svenska som andraspråkslektioner.

Lektionen är indelat i flera moment, Shilan börjar med att läsa en bok högt och sedan diskuterar hon med läraren vad texten handlade om och vad bilderna föreställer. Därefter arbetar Shilan med ett arbetsblad med bokstaven Y.

Elevens språkanvändning

När jag observerar Shilan i ämnet svenska som andraspråk arbetar hon med bokstaven Y. Det är svårt för Shilan att både uttala och skriva bokstaven eftersom bokstaven inte finns med i hennes modersmålsalfabet.

Att Shilan har svårt för det kunskapsbaserade språket märks när hon läser i boken och möter obekanta ord. Då ljudar hon först men många gånger kan hon inte ordet och då får läraren hjälpa henne. Ett ord som läraren och Shilan tränar mycket på under lektionen är myra. Det ordet finns med i texten som Shilan läser och hon kan inte ljuda ordet. Då ljudar läraren tillsammans med henne. Shilan vet heller inte vad en myra är. Läraren förklarar då hur den ser ut och hur den lever. Shilan arbetar med synonymer, läraren och hon diskuterar vad som kan vara synonym till springer. Det har Shilan väldigt svårt för.

Fråga – svarsutbyte

Shilan är duktig på att fråga när hon inte förstår, hon vill inte chansa på att hon vet utan hon vill veta innan hon gör uppgiften. På lektionen svenska som andraspråk frågar Shilan mycket. Hon frågar vad saker betyder eller vad bilder föreställer eller hur ett ord uttalas.

Förklaringar

När Shilan läser använder svenska som andraspråksläraren mycket bilder och konkreta föremål för att få Shilan att använda språket och koppla ihop ord och bilder. Shilan frågar ofta läraren om hon har rätt och vad olika saker på bilden föreställer. Shilan förklarar mycket för läraren efter att läraren har frågat henne om ett ord eller begrepp. När läraren och Shilan pratar om myran visar läraren en bild på hur en myra ser ut för att underbygga sin förklaring.

Stötting

Shilan får mycket stöttning under svenska som andraspråkslektionen, både av läraren och av de andra eleverna. Stöttningen av läraren är mycket att förklara ord med hjälp av föremål, bilder eller rörelser för att Shilan skulle förstå. Läraren stöttar också henne genom att hjälpa henne att ljuda

References

Related documents

För att när man kommer till ett annat land så behöver man lära sig snacka deras språk och om man lär sig det språket så glömmer man bort vissa (paus) vissa ord i sitt eget

• Kostnad för transport av elen till hemmet, som betalas till el- nätsföretaget – cirka 25 procent av totalkostnaden.. • Kostnad för skatter och avgifter som betalas

Utgifternas storlek beror på elanvänd- ningen och priset i elhandelsavtalet och för elnätstjänsten, samt utformningen av skatter och avgifter.. Elanvändningen kan

Undersökningen huruvida antalet år bosatt i Sverige hade betydelse för andraspråkelevers läsförståelse visade att antalet år inte har någon betydelse för

Detta skulle du även kunna gjort tidigare, men för att slippa vänta (eller av andra anledningar), kan du försöka ta reda på ordets definition själv!. Om du har hittat en definition

I några fall är frågan ställd för att få ett omvänt svar på skattningsskalan. På några frågor betraktas det alltså som negativt att kryssa i Helt rätt-rutan. Vi återkommer

Röst och accordeon är instrument som har möjlighet att bilda ton på likartat sätt och bestämde oss därför en bit in i detta projekt att använda detta för att undersöka

Här finns möjlighet till att förlänga och fördjupa arbetet med novell genom att låta eleverna skriva noveller.. LEKTION 5: