• No results found

ADHD-Design: En undersökning av bilder om, för och av ADHD

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ADHD-Design: En undersökning av bilder om, för och av ADHD"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En undersökning av bilder om, för och av ADHD

Pernilla Enblom

Konstfack, Institutionen för bildpedagogik

Lärarutbildning, inriktning design och lärande, HT 2011 Examensarbete, skriftlig del 15 hp

Handledare teori: Cecilia Andersson Handledare gestaltning: Elina Holmgren Opponent: Carina Olsson

Datum för examination: 2012-01-11

(2)

Abstract

Undersökningen baseras på frågorna, ”Hur kan pedagogik avsedd för människor med diagnosen ADHD se ut idag?” och ”Hur kan en undervisningsmetod som är utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd för människor med diagnosen ADHD se ut?”

Syftet är att ur ett designpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogiska metoder för människor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifrån en diskursanalysinspirerad metod. Undersökningen använder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbenämning för pedagogik avsedd för människor med diagnosen ADHD.

Jag har använt mig av en diskursinspirerad metod för att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda för människor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, för och av ADHD.

Under arbetets gång har jag letat efter människor med diagnosen ADHD för att tillsammans utveckla pedagogiska metoder. Detta resulterade i en workshop i slutet av arbetet men namnet ”Gör ditt eget diagnos-smycke”, där personer med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar deltog.

Min gestaltning bestod av ”Diagnos-smycken” gjorda av deltagare på workshopen inklusive mig själv. De flesta smyckena har en medföljande text som förklarar/beskriver eller berättar något om smycket och/eller om den egna diagnosen/diagnoserna.

Keywords: ADHD-pedagogik, designpedagogik, diskurs, smyckesdesign, NPF

(3)

Innehållsförteckning

Abstract ...

Inledning ... 5

Introduktion ... 5

Bakgrund ... 6

Definitioner av medicinska termer ... 7

Syfte ... 7

Frågeställning ... 8

Urval och avgränsning ... 8

Empiri ... 10

Metod och tillvägagångssätt ... 11

Teori och Tolkningsram ... 13

Socialkonstruktionistiskt perspektiv ... 13

Diskursteori ... 14

Transformationsdesign ... 15

Designpedagogisk aspekt ... 15

Tidigare forskning ... 15

Bearbetning och analys ... 17

Bilder om ADHD ... 18

Barnboken ... 18

Hemsida för ”självhjälp” ... 19

”ADHD-Coaching” ... 23

Bilder för ADHD ... 24

Webbaserat program ... 24

Verklighetsbaserade videoprototyper och ett eget tanke-experiment ... 26

Bilder av ADHD ... 27

Smycken ... 27

Tolkning och resultat ... 28

(4)

Att lära genom att göra själv ... 28

Att lära genom att iaktta andra ... 29

Att lära genom att göra med andra ... 29

Workshop ... 29

Slutdiskussion ... 30

Källförteckning ... 32

Tryckta källor ... 32

Otryckta källor ... 33

Övrigt ... 33

TV/film ... 34

Internetkällor ... 34

Bildförteckning ... 34

Bilaga ett ... 35

Bilaga två ... 36

Bilaga tre ... 38  

 

(5)

Inledning Introduktion

Föreläsaren står på scenen bakom en talarstol och pratar. Jag försöker med alla mina krafter att hålla blicken fäst på honom, men det går inte. Hur mycket jag än försöker, dras blicken till den stora klockan precis bredvid honom, till rörelserna som syns i ögonvrån från de jättelika fönstren på min högra sida, eller till människorna som springer ut och in genom salsdörrarna på min vänstra sida. Jag ser att hans mun rör sig och han pratar. Ibland hörs skrattsalvor från publiken. Jag skrattar inte, för jag har inte hört vad det var som var roligt. Jag försöker lyssna på vad föreläsaren säger men det går inte. Alla ljud i salen samlas till ett enda stort sorl av viskningar från personer bakom och framför mig, prasslande godispapper, mobiltelefoner som ringer och dörrar som smälls igen av personer som går ut och in. När föreläsningen är slut är jag så trött att jag bara vill hem och sova fast klockan endast är 18.00. Jag vet knappt vad som sagts men det skulle handla om ”ADHD i ungdomsåren, och vilket stöd som ungdomarna kan behöva för att komma till sin rätt”.1

Jag fick min ADHD-diagnos i vuxen ålder och hade då rätt höga förhoppningar om vad som skulle hända efteråt. Jag trodde nog att jag skulle få lära mig mycket om hur man kan jobba med sin diagnos i t.ex. pedagogiska sammanhang, och kanske få träffa andra som också har samma diagnos. Det som hände var att jag fick en tid för medicinmöte, och ett tips om ADHD-Center, som erbjuder olika seminarier m.m. för barn och unga vuxna med ADHD samt anhöriga.2 Jag fick också, efter att själv ha frågat, ställa mig i kö för någon form av grupp som jobbar med kognitiv terapi. Detta har jag dock inte fått tillgång till ännu, utan står fortfarande i kö.

Jag är intresserad av hur pedagogik som är avsedd för människor med ADHD-diagnos kan se ut och vilken betydelse bildämnena kan ha. De estetiska ämnena har alltid hjälpt mig i undervisningssituationer, och jag tror att de estetiska ämnena var en stor del av orsakerna till att jag klarade av skolan. Det gav mig friheten att inte behöva                                                                                                                

1Föreläsning: överläkare, Kadesjö, Björn, ADHD i ungdomsåren, ADHD-Center, 2011-10-05

2 Stöd- och kunskapscenter för barn, ungdomar och unga vuxna med ADHD och deras anhöriga.

Huvudman är Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting.

www.habilitering.nu

(6)

sitta still, möjligheten att skapa min egen värld utifrån mina tankar och en annan syn på lärandet än att lära genom att bara lyssna, läsa och skriva.

Hur kan jag som bildpedagog jobba med elever som har diagnosen ADHD och hur ser pedagogik för elever med ADHD-diagnos ut idag?

När jag sedan läste om transformationsdesign och samtidigt inte hittade någon tidigare forskning om pedagogiska metoder för elever med ADHD som baserades på elevernas erfarenheter, så växte idén om en undersökning där elevernas röster skulle få ta plats.3

Bakgrund

Undersökningen började med att försöka hitta och kontakta elever med diagnosen ADHD. Samtidigt undersöktes vilka pedagogiska metoder och redskap avsedda för elever med ADHD-diagnos som fanns/inte fanns tillgängliga.

I början av undersökningen använde jag mig av begreppet ADHD-pedagogik, för att söka information och för att informera om undersökningen, utan att vidare reflektera över benämningens existens. Jag förutsatte att detta var ett samlingsnamn för pedagogik som medvetet är skapad för och avsedd för människor med ADHD- diagnos. Jag har dock under undersökningens gång förstått att benämningen inte används eller ens existerar men kommer medvetet att fortsätta använda den i uppsatsen. Anledningen till detta är att jag menar att det är ett bra samlingsnamn för pedagogik avsedd för människor med diagnosen ADHD, istället för att skriva

”pedagogik avsedd för människor med ADHD-diagnos”.

Med ADHD-pedagogik menar jag således, pedagogiska metoder och verktyg som är avsedda för människor med diagnosen ADHD.

Jag vill dock poängtera att jag med denna benämning inte menar att pedagogiska metoder och redskap som inte är avsedda specifikt för människor med ADHD- diagnos, inte också skulle fungera för människor med ADHD-diagnos och tvärt om.

Nedan redogör jag kort för definitioner av ADHD och andra närliggande termer.

                                                                                                               

3 Burns, Colin, Cottam, Hilary, Vanstone, Chris, Winhall, Jennie (2006) RED PAPER 02

transformation design, London: Design Cuncil. Jag redogör för transformationsdesign på sida 15.

(7)

Definitioner av medicinska termer

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) beskrivs som ett neuropsykiatriskt funktionshinder.4 ”ADHD är egentligen ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. ADD är ADHD utan hyperaktivitet med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem. DAMP är ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder). DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland perceptionsproblem”.5

Precis som alla människor är olika så yttrar sig ADHD på olika sätt hos olika människor. Det finns dock ett antal specifika kärnsymtom: Uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet.

NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionshindren är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom – OCD.6

Dubbeldiagnos: Människor som har diagnos har ofta inte bara en diagnos utan flera.

Detta kallas dubbeldiagnos. ”De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser”.7

Det finns otroligt många olika röster att ta hänsyn till när man läser om vad ADHD är och hur det kan yttra sig. Jag har valt att inte kommentera detta utifrån en medicinsk synvinkel, utan endast hänvisa till vidare läsning. 8

Jag kommer att fokusera på pedagogik och bild kring ADHD, vad det kan vara, hur det kan se ut och hur det kan fungera.

Syfte

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogiska metoder ser ut för människor med ADHD diagnos ur ett designpedagogiskt perspektiv samt analysera                                                                                                                

4 http://attetion-riks.se -Funktionshinder – ADHD, 2011-12-20

5 Ibid

6 http://attention-riks.se -Funktionshinder – NPF, 2011-12-20

7 Ibid

8 Se bilaga ett, s. 35

(8)

dessa utifrån en diskursanalysinspirerad metod. Syftet är också att utveckla ADHD- pedagogik utifrån människor med diagnosen ADHD.

Frågeställning

• Hur kan pedagogik avsedd för människor med diagnosen ADHD se ut idag?

• Hur kan en undervisningsmetod som är utvecklad genom ett

designpedagogiskt perspektiv och avsedd för människor med diagnosen ADHD se ut?

Urval och avgränsning

Undersökningen går inte in på vad ADHD rent medicinskt är för något, eftersom detta skulle kräva ett helt eget arbete och inte hör till det bild- eller designpedagogiska området. Ett medvetet val är att inte ta upp eller diskutera genus och hur ADHD yttrar sig på olika sätt hos män och kvinnor. Även om detta är intressant då forskning visar på att skillnad finns, men ingen hänsyn tas till detta.

Data på grupper av patienter med AD/HD, hämtade från kliniska sammanhang med dominans av pojkar, har legat till grund för många studier. Forskningsresultat rapporteras ofta av media utan hänsyn till könsaspekten, med det underförstådda budskapet att resultatet gäller i lika hög grad för flickor som för pojkar.9

Trots dessa avgränsningar kan intresserade se bilaga för förslag på vidare läsning.10

Initialt började jag med att försöka hitta elever med ADHD-diagnos i alla åldrar.

Utifrån min utbildning och därmed geografiska placering utspelade sig dessa eftersökningar i Stockholmsområdet. Jag började med att kontakta ADHD-Center som jag själv är medlem i och som tipsade mig om Riksförbundet Attention.11 Under ett seminarium på ADHD-center försökte jag informera om min undersökning för besökarna, jag satte också upp en informationslapp vilket jag fick lov av ADHD-                                                                                                                

9 Nadeau G. Kathleen, klinisk psykolog, Littman B. Ellen, forskare och klinisk psykolog, Quinn O.

Patricia, barnläkare (2002) Flickor med AD/HD, Lund: Studentlitteratur, s. 59.

10 Se bilaga ett, s.35

11 Riksförbundet Attention: Intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder.

http://attention-riks.se (2011)

(9)

center att göra. Jag har även sökt på internet efter skolor med eventuell inriktning på elever med diagnosen ADHD.

Genom att mejla Riksförbundet Attention fick jag ett möte med en person som jobbar där. Hon hjälpte mig sedan att tipsa folk om min undersökning genom olika medier.

Hon tipsade mig också om olika pedagoger/specialpedagoger och organisationer som jag skulle kunna höra av mig till.

Efter en lång period av letande, kontaktande och informerande, breddade jag urvalet från elever med ADHD-diagnos till människor med ADHD-diagnos.

Anledningen till detta var att det hade gått en lång tid utan att jag hittat några elever att jobba med.

När inte något av detta gav något direkt resultat, trots trevliga och positiva svar, planerade jag istället tre stycken workshops. Tanken var att det kanske är enklare att träffa människor om det finns en bestämd tid, plats och syfte. Information om mina kommande workshops sattes upp på Konstfacks intranät och skickades till Riksförbundet Attention och ADHD-Center, för att spridas vidare. 12 Informationen var en inbjudan till tre designworkshops för människor med ADHD diagnos och eventuellt anhöriga.

Under väntan som uppstod av att leta, sökte jag information om ADHD-pedagogik.

Jag läste mängder av litteratur och uppsatser, besökte seminarier och föreläsningar, undersökte hemsidor och faktablad samt besökte Skolforum i Älvsjö där jag pratade med olika utställare.13 Jag sökte information på alla de ställen som jag kunde komma på, och fick tips om.

Den valda empirin analyseras i bearbetningen med hjälp av bland annat diskursanalysinspirerade metoder. Valet av material som har analyserats är baserat på olika former av tillvägagångssätt. Allt material har en gemensam nämnare, vilken är ADHD-pedagogik, men sätten att förmedla denna är alla olika. De valda materialen representerar också mängden liknande material som hittats. Antingen har det hittats mycket liknande material som liknar det valda eller väldigt lite. Detta framkommer under beskrivningen av det enskilda materialet.

                                                                                                               

12 www.konstfack.se - Om Konstfack – Webbmail och intranät

13 Utbildningsmässa för lärare och skolledare som arrangeras varje år i Älvsjö i samarbete med Stockholmsmässan. Årets datum: 2011-10-31/2011-11-02

(10)

Empiri

Det empiriska material som bearbetas i uppsatsen är:

Kalle Vrånglebäck och Stålfia, är en barnbok med utvalda små berättelser från originalet som är skrivet på 1960-talet.14 Boken handlar om Kalle och hans lillasyster Loppa. Begreppen DAMP/ADHD/ADD existerade inte när berättelserna skrevs. Detta är en nyutgåva från 2002 med valda berättelser som behandlar ämnet DAMP/ADHD/ADD utan att begreppen nämns i själva berättelserna. Berättelserna om Kalle och Stålfia är de enda barnböcker jag hittade som behandlar ämnet.

En hemsida för ”självhjälp” som ska ge information, stöd och hjälp vid funktionshinder.15 Det är hemsidans information om ADHD analysen sker på, men sidan ger också information om Autism, Aspergers syndrom, tvångssyndrom, Tourettes syndrom och bipolär sjukdom. Hemsidan är också uppdelad i olika kategorier beroende på vem du är som besökare. Denna hemsida får stå som representation för den mängd liknande hemsidor som finns att hitta på internet och som är avsedda för att besökarna på hemsidorna ska ”hjälpa sig själva”.

En hemsida som ska ge ”ADHD-Coaching”.16 Hemsidan är vald p.g.a. att coachen skriver ”Jag tror att jag vågar påstå att jag är ledande i landet vad gäller vuxenstöd och självständighet” vilket väckte en undran över vad detta påstående innebär. Jag vill förtydliga att denna analys baseras på informationsmaterial på hemsidan och inte på den enskilda personen som är ansvarig för hemsidan. Liknande hemsidor, som erbjuder ”coaching” och kurser, finns det gott om att hitta på internet.

Ett webbaserat program som heter ”Focus”.17 Detta är ett program som riktar sig till människor med ADHD och som ska ge verktyg för att förbättra vardagen. När man anmält sig så skickas ett mejl varje måndag, onsdag och fredag med små uppgifter eller uppmaningar. Detta är det enda programmet jag har hittat som man kan anmäla sig till utan att vara anmäld till något annat, eller behöver skicka intyg på sin diagnos.

                                                                                                               

14 Sjöstrand, Ingrid (2002) Kalle Vrånglebäck och Stålfia, R & S: Stockholm

15 http://sjalvhjalppavagen.se (2011)

16 http://adhd-coaching.se (2011)

17 http://janssen.se - Terapiområden – ADHD – verktyg för en bättre vardag, webbprogrammet Focus (2011)

(11)

En film med verklighetsbaserade videoprototyper, - en workshopsmetodik för brukarmedvetna i designprocessen.18 ”Workshoparna är genomförda av CID, Centrum för användarorienterad IT-design, vid KTH i Stockholm på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutets projekt ”Bättre tillsammans”. Detta ’är det enda material jag hittat som är baserat på ”brukarna”, i detta fall människor med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

ADHD-Smycken från Riksförbundet Attention i samarbete med smyckesföretaget Pilgrim.19 Detta är det enda jag hittade där en artefakt står som en metafor eller berättelse för diagnosen ADHD.

En workshop ”Gör ditt eget diagnos-smycke”. När tiden för projektet nästan var slut kontaktade en grupp med intresse för undersökningen mig. Den 15/12-11 höll jag därför en workshop, men på grund av tidsbegränsning kommer detta endast nämnas under tolkning och resultat. Workshopen hade nio deltagare, inklusive mig själv, med olika diagnoser i olika åldrar.

Metod och tillvägagångsätt

Detta är en kvalitativ undersökning eftersom jag varken ämnar mäta eller föra statistik utan snarare vill upptäcka något om människors uppfattning, erfarenheter och utsagor.

Birgitta Kullberg, Fil.dr i pedagogik och didaktik, beskriver kvalitativ och kvantitativ forskning på följande sätt:

Den kvalitativa forskningen benämns ofta induktiv och den kvantitativa deduktiv. I induktiv forskning följer forskaren upptäckandets väg och i deduktiv bevisets.20

Induktiva och deduktiva metoder samt induktion och deduktion förklaras i Nationalencyklopedin:

Induktiva metoder, metoder avsedda att tillämpas vid induktion i syfte att undvika att falska slutsatser genereras.

                                                                                                               

18 Hjälpmedelsintitutet, Verklighetsbaserade videoprototyper – en workshopsmetodik för brukarmedverkan i designprocessen, 2005

19 http://attention-riks.se - Butik – Tre ADHD-smycken (2011)

20 Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet – andra upplagan, Lund: Studentlitteratur. s.54.

(12)

Induktion, slutledning i vilken man sluter sig till en allmän lag från ett antal enskilda iakttagelser.21

Deduktion, härledning eller bevis med hjälp av deduktiv metod. Deduktion ställs vanligen i motsats till induktion.

Deduktiv metod, det vetenskapliga förfaringssättet att logiskt härleda satser ur allmänna lagar eller axiom: ibland också för att beteckna ett axiomatiskt framställningssätt.22

Undersökningen började som ett intresse för hur ADHD-pedagogik kan se ut, en avsaknad av pedagogiska redskap för elever med diagnosen ADHD samt en idé om att designpedagogik och transformationsdesign kunde vara bra metoder för att diskutera och utveckla nya pedagogiska metoder inom området.

Undersökningen skulle utgå ifrån elever med ADHD-diagnos och hur de upplever sin studiesituation.

Fokus skulle ligga på elever med ADHD-diagnos och att deras röster skulle få höras utan ”mellanhänder” som till exempel lärare eller psykologer.

Min plan var att i en liten grupp elever med ADHD-diagnos diskutera deras undervisningssituation samt intervjua i grupp eller enskilt. Jag skulle sedan planera olika undervisningsmetoder som vi kunde testa och omarbeta tillsammans.

Detta var min grundläggande idé för undersökningen men eftersom jag fick tag på en grupp först i slutet av undersökningen har det endast kunnat genomföras en workshop.

Metoden har istället förändrats till att analysera redan existerande pedagogiska metoder och redskap avsedda för människor med ADHD-diagnos genom innehållsanalys. Jag använder mig av en diskursanalysinspirerad metod för att i bearbetningen analysera ett urval av materialet. Detta förklaras närmare under kapitlet

”Bearbetning och analys” på sidan 17.

                                                                                                               

21 NA (2009) Nationalencyklopedin AB: Malmö, bok 4

22 Ibid, bok 8

(13)

Teori och tolkningsram

Socialkonstruktionistiskt perspektiv

Simon Lindgren, fil.dr i sociologi, menar att ”Det finns inget enskilt karaktärsdrag som kan sägas vara ett kriterium för en socialkonstruktionistisk position. Snarare kan man grovt hänföra forskare som utgår från ett eller flera av en uppsättning grundtaganden till denna inriktning”.23

Nedan redogörs för några av dessa grundantaganden.

”En kritisk inställning till självklar kunskap”

Vår kunskap om världen kan inte omedelbart betraktas som en objektiv mening.

Verkligheten är bara tillgänglig för oss genom våra kategorier…”24

Vad är ”självklar kunskap”? Hur skiljer sig den ”självklara kunskapen” åt mellan de olika kategorierna? Och vem/vilka har tillgång till dessa? Detta analyseras under bearbetningen av hemsidorna.

”Samband mellan kunskap och sociala processer”

Vårt sätt att uppfatta världen skapas och upprätthålls i sociala processer. Kunskap frambringas i social interaktion, där man både bygger upp gemensamma sanningar och kämpar om vad som är sant eller falskt”.25

Under en föreläsning på ADHD-Center berättade Cecilia Brusewitz om sitt och sina barns liv med ADHD-diagnos.26 Hon menade att ADHD-symtom inte var ett problem i sig, utan att det var samhället runt omkring som skapade problemen. Att samhället hade byggt upp en norm på hur exempelvis skolan ska fungera. Detta i sin tur gjorde att människor med ADHD ofta uppfattades ha eller få problem. Hon förklarade detta med, ”I en mörklagd värld är ingen blind”

Ett annat exempel på ett sådant perspektiv ger Vivien Burr, lektor i psykologi vid Huddersfield universitet i UK, som förklarar skillnaden mellan en traditionell psykologisk position och en socialkonstruktionistisk.

                                                                                                               

23 Lindgren, Simon (2009) ”Populärkultur – teorier, metoder och analyser”, Malmö: Liber. s. 53-54

24 Ibid. s.54

25 Ibid. s.55

26 Föreläsning Cecilia Brusewitz: Att leva med ADHD, ADHD-center, Stockholm, 2011-10-12

(14)

For example, a child with a learning difficulty is pathologised by traditional psychology by locating the difficulty within the psychology of the child. The social constructionist would challenge this by looking at how the learning difficulty is a construction that emerges through the interactions between the child, its teacher and others.27

Diskursteori

I Nationalencyklopedin beskrivs ordet diskurs som: Disku´rs, i vetenskapliga sammanhang en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet.28

Diskursteori beskrivs av Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, verksamma vid Roskilde universitetscenter ”Diskursteorin syftar till en förståelse av det sociala som diskursiv konstruktion, där alla sociala fenomen i princip kan analyseras med diskursanalytiska redskap”.29

Vad kan då diskursanalytiska redskap vara?

Ett sätt att se på det beskriver Winther Jørgensen och Phillips som att:

”…arbeta med det som faktiskt har sagts eller skrivits för att undersöka vilka mönster det finns i utsagorna – och vilka sociala konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten får.30

Mats Börjesson, docent i sociologi, menar att diskursanalys innebär som exempel

”Frågan om hur de funktionshindrades egentliga problem förskjuts till frågan om när, varför och på vilket sätt de funktionshindrade blev till”.31

I undersökningen används alltså en diskursanalysinspirerad metod för att analysera utvalt ADHD-pedagogiskt material. Undersökningen ämnar inte svara på när men på

                                                                                                               

27 Burr, Vivien (2003) Social constructionism – Second edition, New York: Routledge. s.9.

28 NA (2009) Nationalencyklopedin AB, Malmö bok 4

29 Winther Jørgensen, Marianne, Phillips, Louise (2000) Diskursanalys – som teori och metod, Lund:

Studentlitteratur AB. s. 31.

30 Ibid s.28.

31 Börjesson, Mats (2003) Diskurser och konstruktioner – en sorts metodbok, Lund: Studentlitteratur, s.

19.

(15)

varför och på vilket sätt, ”vilka sociala konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten blev till.”

Transformationsdesign

I ”Red paper 02, transformation design”, står sex punkter som i stora drag definierar transformationsdesign. Dessa punkter är en av utgångspunkterna för undersökningen.

1”Defining and redefining the brief”, 2 ”Collaborating between disiplines”, 3

”Employing participatory design techniques”, 4 ”Building capacity, not dependency”, 5 ”Designing beyond traditional solutions”, 6 ”Creating fundamental change”.32

Min första tanke var som jag nämnt tidigare i texten, att utgå från transformationsdesign som metod för att undersöka och förhoppningsvis utveckla pedagogiska metoder. Detta har under arbetets gång ändrats från att vara en metod för undersökningen och har istället blivit använt som metod för undersökningens utformning.

Designpedagogisk aspekt

Undersökningen ses ur en designpedagogisk aspekt. Design är ett brett område men med designpedagogik menar jag, i detta fall, både designen av pedagogiska metoder och design som ett verktyg för/i pedagogiska metoder.

Tidigare forskning

Benämningen ADHD är relativt nytt och jag snävar dessutom in det ännu mer genom att fokusera på pedagogik och designpedagogik, samt genom att utesluta medicinsk forskning. Detta gjorde det lite krångligt att hitta tidigare forskningsprojekt. Däremot var det enklare att hitta C-uppsatser med undersökningar i området.

När jag sökte efter tidigare forskning hittade jag mest undersökningar baserade på människor som jobbar med eller forskar på ADHD. Var kunde elevernas röster hittas?

Och varför frågar man inte människor med ADHD-diagnos?

Titlar som: “ADHD i skolan -Grundskollärares metoder i arbete med barn med                                                                                                                

32 Burns, Colin, Cottam, Hilary, Vanstone, Chris, Winhall, Jennie (2006) Red paper 02 transformation design, London: Design Cuncil, s.20-22.

(16)

ADHD”33 och “Sitt ner och koncentrera dig!- hur skolpersonal bemöter elever med ADHD/DAMP”34, visar redan i titeln att undersökningens fokus inte ligger på elevens synvinklar och åsikter.

Exempel på C-uppsatser är ”Att leva med DAMP och ADHD – En empirisk studie om hur pedagoger kan underlätta och stödja barn som lever med DAMP och ADHD”. En del av syftet är sedan att ”undersöka DAMP och ADHD, att få insikt i hur det är leva med DAMP och ADHD och hur DAMP och ADHD påverkar barnen i skolan. Vi vill veta hur vi i skolan ska kunna underlätta för barnen, förstå dem och hjälpa dem så mycket vi kan.” Medan metoden för undersökningen är att ”Vi intervjuar lärare som arbetar eller har arbetat med barn som lever med ADHD och/eller DAMP, och gör en undersökning kring deras erfarenheter av barn med DAMP och/eller ADHD”.35

Ett exempel på en undersökning av pedagogernas metoder är ”ADHD i skolan” där en del av syftet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar med barn med ADHD diagnos. “Slutsatsen är att de fem grundskollärarna alla använde estetik i undervisningen men utifrån olika utgångspunkter. Bild och skapande var de estetiska ämnen som båda grupperna ansåg fungerade bäst i undervisningen av barn med ADHD”.36

Exempel på ett annat perspektiv är uppsatsen ”Sitt ner och koncentrera dig”37, där undersökningens syfte är att undersöka lärares bemötande och attityder gentemot elever med diagnosen ADHD. Där handlar undersökningen om lärares beskrivningar, attityder och bemötanden av elever och om detta skiljer sig beroende på om eleven har diagnosen ADHD eller DAMP.

I undersökningen ”DAMP och synen på lärande”, synliggörs en annan synvinkel, hur                                                                                                                

33 Hasselgren, Therese (2011) ADHD i skolan, grundskollärares metoder i arbetet med barn med ADHD, Malmö högskola: Lärarutbildningen. C uppsats.

34 Andersson, Linda, Petersson, Helén (2006) Sitt ner och koncentrera dig! – hur skolpersonal bemöter elever med ADHD/DAMP, Växjö universitet: Institutionen för pedagogik. C uppsats.

35 Carlsson, Jessica (2005) Att leva med DAMP och ADHD – En empirisk studie om hur pedagoger kan underlätta och stödja barn som lever med DAMP och ADHD, Kristianstad högskola, lärarutbildningen.

C uppsats.

36 Hasselgren, Therese (2011) ADHD i skolan, grundskollärares metoder i arbetet med barn med ADHD, Malmö högskola: Lärarutbildningen, C uppsats. s.2.

37 Andersson, Linda, Petersson, Helén (2006) Sitt ner och koncentrera dig! – hur skolpersonal bemöter elever med ADHD/DAMP, Växjö universitet: Institutionen för pedagogik. C uppsats.

(17)

och om lärandet påverkas beroende på vilket av perspektiven: medicinsk eller sociologisk, pedagoger har till DAMP.

Hur skiljer sig synen på lärande åt beroende på vilket perspektiv på uppkomsten av DAMP man har och vilka konsekvenser får detta i undervisningen? Tanken är också att det vi har beskrivit ovan skall finnas i bakhuvudet även vid läsningen av det här avsnittet. Vi anser nämligen att en mer medicinsk förklaring indirekt även avslöjar synen på lärande.38

Ett forskningsprojekt som utgick från människor med olika funktionshinder är Bo Westerlunds doktorsavhandling Design space exploration.39 Detta är också ett samarbete med bland annat hjälpmedelsinstitutet som också har en kompleterande film med verklighetsbaserade videoprototyper.40 I en del av projektet har människor med olika neuropsykiatriska funktionshinder fått delta i två workshops. Deltagarna har fått utgå från problem i sin vardag, och sedan fått uppfinna en lösning i form av

”framtida teknik”. Här ligger fokus på deltagarna eller ”brukarna”.

Jag vill förtydliga att jag tycker det är viktigt att lyssna till pedagoger och att lita på både en pedagogisk utbildning och yrkeskunskap. Men jag vill inte glömma bort varför jag valde att bli pedagog och vem pedagogiken är ämnad för: eleven.

Undersökningens bidrag blir därför att kombinera slutsatsen om vikten av estetiska ämnen i skolan, samt att undersöka utifrån ”brukaren”/d.v.s. eleven eller personen med ADHD-diagnos utifrån ett pedagogiskt synsätt som blivande lärare.

Bearbetning och analys

I mitt utvalda material finns olika former av bilder att hitta. Dessa bilder är uppdelade i tre kategorier som jag kallar: 1.”Bilder om ADHD”, alltså bilder som på något sätt gestaltar vad ADHD är, hur det kan yttra sig eller personer med ADHD.

                                                                                                               

38 Andersson, Karl-Johan, Karlsson, Johnny (2005) DAMP och synen på lärande, Två perspektiv på uppkomsten av Damp och dess konsekvenser i skolan, Örebro universitet: Pedagogiska institutionen. C uppsats. s.19.

39 Westerlund, Bo (2009) Design Space Exploration – Co-operative creation of proposals for desired interactions with future artefacts, Stockholm: KTH

40 Hjälpmedelsinstitutet, Verklighetsbaserade videoprototyper – en workshopsmetodik för brukarmedverkan i designprocessen, 2005

(18)

2. ”Bilder för ADHD”, alltså bilder som av olika skäl ska förklara eller informerar om något, riktat till personer med ADHD. 3. ”Bilder av ADHD”, alltså bilder som gjorts av personer med ADHD.

När jag skriver ”bilder” menar jag inte endast gestaltande bilder utan också bilder som kan skapas i tanken och i språket av texter m.m.

Bilder om ADHD

Barnboken, Kalle Vrånglebäck och Stålfia41

När jag sökte efter böcker hittade jag en barnbok som behandlar ämnet DAMP. Boken blir än mer intressant eftersom begreppen DAMP/ADHD/ADD inte existerade när berättelserna skrevs 1968-69. Det var inte förrän en kvinna hittade boken år efter den skrevs, kände igen sitt barn i berättelserna och mejlade författaren, som denna nyutgåva trycktes. Jag visste ingenting om bokens innehåll innan jag lånade boken och läste den. Det var först efteråt som jag upptäckte hur olika beskrivningarna på bibliotekets hemsida om boken var i jämförelse med min egen uppfattning.

På bibliotekets hemsida beskrivs boken som följer: ”Kalle kan inte sitta still, inte vänta och har svårt att koncentrera sig. När han blir arg klipper han till. Hans lillasyster Loppa måste ibland ta fram "Stålfia" inom sig för att klara av situationen”.42 Bokens gestaltande bilder förstärker bibliotekets beskrivning av Kalle och Loppa.

Ett exempel är bilden på framsidan av boken som återkommer i

bokens första

berättelse.43                                                                                                                

41 Sjöstrand, Ingrid (2002) Kalle Vrånglebäck och Stålfia, R & S: Stockholm

42 http://biblioteket.se -sök – Kalle vrånglebäck och stålfia (2011)

43 Dranger Rubin, Johanna (2002) Illustration i boken Kalle Vrånglebäck och Stålfia. Framsida och s.

8.

(19)

Berättelsen beskriver hur Kalle och Loppa försöker överrösta varandra på morgonen.

Kalle sjunger och slår med en pinne på sänggaveln och Loppa sjunger. Situationen eskalerar och syskonen försöker gång på gång överrösta varandra. Loppa borde skrika lika mycket som Kalle eftersom hon försöker överrösta honom lika mycket som Kalle försöker överrösta Loppa. Bilden berättar däremot en annan historia. Kalle är dessutom i förgrund vilket ökar känslan av att Loppa hamnar i bakgrunden.

Bibliotekets beskrivning och framsidans gestaltande bild är beskrivningar av boken som jag inte känner igen. Att Loppa blir till ”Stålfia” i vissa situationer uppfattade jag som något positivt. Inte att Loppa blir Stålfia för att ”skydda” sig mot Kalle, utan att hon ser Kalle som en förebild och blir Stålfia för att våga lika mycket som Kalle gör.

Hemsida för ”självhjälp”44

Som besökare på hemsidan måste man först och främst göra ett val. Ett val baserat på

”vem man är” eller vilken position man befinner sig i. Kategorier kan fungera positivt för att får saker att bli organiserat, men ibland kan kategorier fungera som ett uteslutande medel. Detta förklaras enligt Börjesson som att:

”… liksom diskurser är alltså kategorier såväl styrande som produktiva. De sätter verkligheten i enighet med någon typ av raster – och i samma stund skänker de oss mening”.45

Mitt val blev genast svårt därför att jag inte passade in i kategorierna. Hemsidan har fem kategorier/flikar att välja mellan: Barn, Ungdom, Föräldrar, Lärare eller Vårdpersonal. För min del kan jag direkt sortera bort kategorierna barn, föräldrar och vårdpersonal. Ungdom är jag väl inte? En ung vuxen men ungdom är väl lite att ta i?

Lärare är jag ju, snart i alla fall. Men frågan var om jag besökte hemsidan för att

”använda” självhjälp, skulle jag då endast kunna leta information som lärare? Hur ska jag kunna hjälpa mig själv om jag inte vet vilken flik jag ska trycka på?

Ovanför flikarna visas också en bild som ska representera varje kategori. Barn har en bild av en liten pojke som vinkar, ungdom en ung tjej som ler, föräldrar en man och en kvinna som ler, lärare en skäggig man som pekar med ett finger och vårdpersonal en kvinna i glasögon och vit rock som (tror jag) ler lite.

                                                                                                               

44 http://sjalvhjalppavagen.se (2011)

45 Börjesson, Mats (2003) Diskurser och konstruktioner – en sorts metodbok, Lund: Studentlitteratur, s.

88.

(20)

Där vet jag inte heller riktigt vad jag ska känna igen mig i. Det kanske inte är meningen?

46

Endast material under flikarna ”ungdom” och ”lärare” kommer vidare att analyseras.

Under fliken lärare finns det väldigt mycket mer information och saker att hitta, än under fliken ungdom. Hur bestäms vilket material som ska finnas under vilken flik?

Ett exempel är en berättelse under fliken ”lärare” om en kvinna som själv har ADHD och jobbar som lärare.47

Denna berättelse finns bara under fliken lärare, men inte under ungdom. Hon berättar mycket om sina elever och jag tänker att det kan vara väldigt intressant för elever att läsa om detta också.

En bit ner på sidan kan man läsa om olika teman: skola, kamrater hygien m.m.

Under fliken ungdom råder en förvirring om vem som är textinformationens mottagare, medan under fliken lärare är textens mottagare koncis/sammanhållande.

För att det ska vara enkelt att se skillnaderna i texten lägger jag texterna bredvid varandra. Texterna från fliken ungdom är först och texterna från fliken lärare kommer efter. Den första meningen på de olika temana under flikarna lyder så här:

Skola: Du som har ADHD har ofta svårt att koncentrera dig och sitta still på lektionerna.

Förskola/skola: Det är vanligt att barn med ADHD har svårigheter att klara alla de krav som ställs på barn i förskolan och framför allt skolan.

Kamrater/fritid: När det gäller att umgås med andra så har du med ADHD svårt att vara med i den diskussion som ofta inleder kontakten.

Kamrater/fritid: När det gäller att leka med andra barn så har barnet med ADHD svårt att vara med i den diskussion som ofta inleder leken.

                                                                                                               

46 http://sjalvhjalppavagen.se (2011)

47 http://sjalvhjalpavagen.se -lärare (2011)

(21)

Mat: Dina problem med nedsatt koncentrationsförmåga, överaktivitet och impulsivitet förvärras av låg blodsockerhalt.

Mat: ADHD problemen med nedsatt koncentrationsförmåga, överaktivitet och impulsivitet förvärras av låg blodsockerhalt.

Hygien: Det är ofta lätt att hoppa över tråkiga rutiner tex att tandborstningen avslutas innan den egentligen kommit igång.

Hygien: Det är ofta svårt att få tråkiga rutiner att fungera. Det är väldigt lätt at tandborstningen avslutas innan den kommit igång.

Sömn: Sömnproblem är vanligt hos personer med ADHD och kan försämra deras livskvalitet och de grundläggande symptomen.

Sömn: Sömnproblem är vanligt hos barn med ADHD och kan försämra deras livskvalitet och de grundläggande symptomen.

Motion: Trots att många har problem med sin hyperaktivitet kan kraftfull fysisk aktivitet hjälpa till att lösa problemen med rastlöshet.

Motion: Även fast många har problem med sin hyperaktivitet kan kraftfull fysiks aktivitet hjälpa till att lösa problemen med rastlöshet

Sexualitet: Din impulsivitet och att du lätt utsätter dig för risker då du inte hunnit tänka dig för kan leda till en tidig sexuell debut, oskyddat sex och oönskade graviditeter.

Sexualitet: Impulsiviteten och benägenheten att dras till riskbeteende kan leda till en tidig sexuelldebut, oskyddat sex och oönskade graviditeter

Ilska: När man har ADHD har man ofta mindre tålamod i olika situationer och det kan leda till att man blir väldigt arg över saker som andra inte kan förstå.

Ilska: Vid riktigt dåligt uppförande och aggressivt beteende är det viktigt att ha en strategi så att man kan behålla sitt lugn och hjälpa barnet på ett effektivt sätt.

Oro och nedstämdhet: Ungdomar med ADHD upplever många motgångar på grund av sitt funktionsnedsättning.

Oro och nedstämdhet: Barn och ungdomar med ADHD upplever många motgångar på grund av sitt funktionshinder.

Hjälpmedel: Det finns en mängd olika produkter och tekniska hjälpmedel som kan underlätta i dagliga livet.

Hjälpmedel: Det finns en mängd olika produkter och tekniska hjälpmedel som kan underlätta i dagliga livet.

Behandling: En viktig och långsiktig hjälp är att den som har ADHD, själv lär sig att hantera sina svårigheter.

Behandling: En viktig hjälp för lärare är att förstå och hantera de svårigheter som ADHD medför.

Utveckla starka sidor: Många av de egenskaper som utgör ett problem vid ADHD är också i många situationer goda egenskaper.

Utveckla starka sidor: Många av de egenskaper som utgör ett problem vid ADHD är också i många situationer goda egenskaper.48

                                                                                                               

48 www.sjalvhjalppavagen.se -Ungdom, (2011)

(22)

Beskrivningarna av de olika kategorierna är skrivna både om personer med ADHD och för personer med ADHD under fliken ungdom, medan under lärare är beskrivningarna hela tiden om personer med ADHD.

Enligt en informationsfilm på deras hemsida ”Film om ADHD i skolan” uppfattar människor med ADHD oftast de 4-6 första orden i en mening.49

Nedan radas negativa samt positiva ord upp från de första 4-6 orden som finns i meningarna under fliken ungdom. Endast de ord som ”färgar” resten av meningen tas med. Exempelvis ”försämrad livskvalitet”, där gör ordet försämrad ordet livskvalitet till ett icke positivt ord i just denna mening, och då tas endast ordet försämrad med.

Negativa ord: svårt, nedsatt, hoppa över, tråkiga, sömnproblem, problem, ilska, oro och nedstämdhet, väldigt arg, inte kan förstå, motgångar,

Positiva ord: impulsivitet, långsiktig hjälp.

Detta skulle göra att en person med ADHD i stort sätt bara uppfattar negativ information om sin diagnos.

Bredvid alla dessa teman ligger en bild som ska representera innehållet. Bilderna är likadana under båda flikarna. Bilderna visas i samma ordning som de olika temana från vänster till höger.

                                                                                                               

49 Ibid – Lärare – Film om ADHD i skolan – Långa genomgångar (2011)

(23)

Här uppkommer samma reaktion som när jag skulle välja kategori/flik i början av besöket på hemsidan. Det finns ingenting i dessa representerande bilder som jag kan känna igen mig i, vilket förstärker känslan av exkludering. Dessa bilder motsätter sig textens betydelse på olika plan. Exempelvis temat ”behandling” där första meningen handlar om att en person med ADHD ska lära sig att hjälpa sig själv. Bilden däremot visar en utsträckt hand, vilket kan upplevas som en ”hjälpande hand”. Jag kan själv inte sträcka ut min hand från denna vinkel för att hjälpa mig själv, utan handen måste komma från någon annan.

”ADHD-Coaching” 50

Något annat som erbjuds är kurser och coaching. Ett exempel på detta är en endags samt tvådagars utbildning som kostar 1095kr respektive 2395kr inklusive moms.

Priset exkluderar människor som inte har råd att lägga ut dessa pengar.

En endagsutbildning ska gå igenom följande:

• Hur tar sig funktionshindret ut i vuxen ålder?

• Skapa ett självständigt liv

• Coachingbaserat stöd - hur tänker vi?

• Vilka problem kan finnas?

• Vilka metoder kan vi använda?

• Coaching, framtidens modell

• Grunderna om funktionshindren

• Hur påverkar dessa vardagen?

• Hur förhåller vi oss utifrån vår kunskap om NPF?

• Coaching fullt ut

• Principer för en bra kommunikation med brukaren

• Att lägga upp ett möte

• Att arbeta med planer och struktur

• Hur känner vi igen en person, med t.ex. ADHD, utan diagnos?51

Den sista punkten ”Hur känner vi igen en person, med t.ex. ADHD, utan diagnos?”

intresserade mig. Frågor uppkom om vilka som är vi? Och om detta handlade om                                                                                                                

50 http://adhd-coaching.se (2011)

51 Ibid, -Föreläsningar och utbildningar – 1-dagsutbildning (2011)

(24)

någon form av röd tråd som hittats? Under fliken ”verktygslådan” med rubrik

”begåvningsstöd” på hemsidan finns en pdf som kan laddas ner med namnet "Hur känner vi igen en person med ADHD". Den ser ut så här:

HUR KÄNNER JAG IGEN EN PERSON MED ADHD.

Han kommer försent till möten eller dyker inte upp alls.

Glömmer bort avtal eller att tex skicka in viktiga papper.

Tar på sig uppgifter men får dem inte utförda.

Har rörig ekonomi, byter ofta arbete, partner och boende.

Har svårt att genomföra arbeten eller andra sysslor.

Vet hur en uppgift skall lösas men kommer inte igång med den.

Är rastlös, sitter oroligt på stolen och verkar ouppmärksam.

Har svårt att stå ut med väntetider eller härbärgera behov.

Pratar mycket och har svårt att hålla tråden i ett samtal.

Avbryter och svarar innan frågan är färdigställd.

Har ofta kort stubin och kommer i konflikt.

Reagerar impulsivt, handlar först och tänker sedan.

Trots många resurser får han aldrig saker att fungera.52

Listans allra första ord är ”Han”. Var är kvinnorna? Är det bara män som har ADHD?

Eller är det omöjligt att känna igen kvinnor med ADHD? Att skriva en text om hur

”jag” känner igen någon med ADHD genom att starta med ordet "han" utesluter redan där halva befolkningen.

Människor är olika, och det är också människor med ADHD. Listan kanske inte är menad att fungera punkt till pricka, men vad händer om en person utan någon vetskap om ADHD använder sig av detta?

Bilder för ADHD Webbaserat program

Janssen är ett forskningsbaserat läkemedelsföretag som har information och material om ADHD på sin hemsida. Det är en gigantisk hemsida där endast en utvald sak här analyseras: "webbprogrammet Focus".53

                                                                                                               

52 Ibid, - Verktygslådan – Hur känner vi igen en person med adhd (2011)

(25)

Detta är ett program på datorn som man kan anmäla sig till för att ”få ett bättre liv med ADHD”. Programmet förklaras på hemsidan så här: ”Focus är ett interaktivt digitalt självhjälpningsprogram för dig som har diagnosen ADHD. Syftet med programmet är att förbättra sjukdomsförståelsen, ge bättre livskvalitet och en enklare vardag”. 54 Programmet skickar sedan ett mejl, innehållande en länk till övningar varje måndag, onsdag och fredag, efter nio veckor endast en gång i veckan, i ett år och är gratis.

Att ADHD skulle vara en ”sjukdom” vilket framkommer av beskrivningen av programmet är fel, och hur definierar man livskvalitet?

Anledningen till att jag tar upp just detta program är att jag är intresserad av hur designen av programmet ser ut. Programmet är uppdelat i tre delar:

• Ordning och reda

• Tankar och känslor

• Sinnesstämning och humör

55

Varje del representeras av en person. När programmet startas visas en ruta med stor lättläst text. Under rutan med text finns en stor knapp som man trycker på för att komma vidare, det finns också en liten pil på vänster sida av knappen om man vill gå tillbaka ett steg. Knappen har ofta olika förklarande meningar på sig, men jag lyckas alltid trycka på den innan jag hinner läsa vad det står. På vänster sida av rutan och                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              

53 http://janssen.se - terapiområden – ADHD – verktyg för en bättre vardag – webbprogrammet Focus, (2011)

54 Ibid

55 ”Skärmdump” av webbprogrammet ”Focus” 2012-01-25

(26)

knappen finns en bild på en person. De tre delarna av programmet har en egen person som representation av delen. Om det börjar en ny del byts personen ut till en annan, om det är samma del av programmet byts endast personens min och kroppsspråk ut.56 På hemsidan står att ”Focus bygger på modern förändringspsykologi och de senaste insikterna i ADHD-patienters vardag. Allt innehåll bygger på psykologisk forskning”.57 Eftersom ”allt innehåll” ska vara baserat på forskning så förutsätter jag att detta inräknar bilderna och designen av själva programmet. I egenskap av en människa med ADHD så kände jag mig otroligt dumförklarad av dessa bilder. De blev mer som irritationsmoment än något annat.

Själva uppgifterna består till stor del av olika avslappningsövningar på ljudfiler och olika tips om hur man kan lägga upp olika scheman för vardagliga ting.

Verklighetsbaserade videoprototyper och ett eget tanke-experiment

Filmen Verklighetsbaserade videoprototyper – en workshopmetodik för brukarmedverkan i designprocessen är ett komplement till doktorsavhandlingen Design space exploration, som togs upp under kapitlet tidigare forskning på sida 17.

Filmen riktar sig i första hand till personer som jobbar med produktutveckling. En del av filmen är inspelningar från två workshopar med vuxna personer med neuropsykiatriska funktionshinder.

De två workshoparna utgår från ”brukarna” (alltså personerna med neuropsykiatriska funktionshinder) och konkreta händelser i vardagen och är uppdelade i fyra steg 1. Erfarenheter berättas 2. Idéer jobbas fram 3. Idéerna spelas in på video 4. Filmerna diskuteras.

Utformningen av projektet gjorde att jag direkt började fundera på vad jag skulle gjort om jag deltagit under workshoparna. Det fungerade som en ”idé trigger” för att testa metoden. Mitt "väskproblem" fick utgöra grunden, jag måste ha väskor som hänger runt kroppen eller på ryggen som man kan ha på sig hela tiden och som man inte lägger av sig. Om jag inte har det finns det stor chans att väskan glöms på diverse ställen.

Problemet med ryggsäckar är att innehållet inte syns, vilket istället resulterar i                                                                                                                  

56 Se bilaga två på sida 36

57 http://janssen.se - terapiområden – ADHD – verktyg för en bättre vardag – webbprogrammet Focus, (2011)  

References

Related documents

Enligt Gillberg (2004) kan man genom arbetet i skolan ändå hjälpa de här barnen att utvecklas mycket, det är dock fortfarande stora skillnader när man jämför med andra

Om en skola ska kunna ge elever med diagnosen ADHD det de behöver för att lyckas i skolan anser Axengrip och Axengrip (2004) samt Hellström (2012) att det är viktigt att pedagogerna

Han väljer inte om han får leka med någon eller inte, i motsats till Wally i Wally har ADHD som är den som själv väljer att gå undan när det blir för mycket.. Tänker att detta

Undervisningen ska enligt Lgr11 (s.8) anpassas efter individen, enligt mig innebär det att man kanske ibland, för vissa elever måste starta i musiken och anpassa undervisningen

Studien Sociala mediers påverkan på ungdomars hälsa (2013) skriver att alla unga människor som använder applikationen inte skapar ett beroende, Sociala medier

Således skulle man kunna påstå att Sarahs beteende har gått från avvikande till normalt, då ”slarvig” är normalt i diskursen kring ADHD.. Här påvisar förflyttningen

Respondenterna upplever inte att de särskiljs från sin diagnos, vilket lett till att de blivit annorlunda bemötta även när skäl för detta inte funnits. Ett exempel är när en

Litteraturstudiens tio artiklar visar sammantaget att både metylfenidat och atomoxetin har signifikant bättre långtidseffekt än placebo vid läkemedelsbehandling av ADHD hos både