Examensarbete inom huvudområdet Socialpsykologi
Grundnivå 15 Högskolepoäng
Vårtermin 2021
Zdenka Sekerija & Isabell Wikfors
Handledare: Lika Rodin
Examinator: Susanna Nordström
Sociala mediers påverkan på ungdomar
En kvalitativ studie om hur ungdomars identitet formas genom sociala medier
The impact of social media on youths
A qualitative study of how young people´s identities are formed on social media
Deklarering
Härmed intygar vi, Isabell Wikfors och Zdenka Sekerija, att vi på egen hand och utan otillbörlig hjälp har genomfört denna studie inom ramen för det Socialpsykologiska programmet vid Högskolan i Skövde under vårterminen 2021. Vi intygar att den litteratur som använts i studien finns med i referenshanteringen samt att vi använt den på ett korrekt sätt.
2021-05-06
Sammanfattning
Denna studie handlar om hur ungdomars identiteter formas genom användning av sociala medier. Ungdomar i dagens samhälle har andra förutsättningar och andra verktyg att använda sig av när det kommer till att lära om sig själv och andra. Därför behövs det mer kunskap om hur sociala medier påverkar ungdomars identitetsskapande.
Studien har utgått från två frågeställningar: “På vilka sätt formas ungdomars identitet när de interagerar med andra individer på sociala medier?” samt “Hur beskriver
ungdomarna sin identitet online respektive offline?”. För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningar har empiriska data samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Social identitet och Dramaturgiska perspektivet har använts som teoretiskt ramverk. Resultatet utifrån studiens teorier och empiri visar att ungdomars identitet formas på sociala medier. Det som i huvudsak formar ungdomars identiteter är normer och sociala jämförelser. Resultatet visar även att en del ungdomar använder sig av filter när de framställer sig själva på sociala medier medan andra väljer att spegla den egna identiteten likadan på sociala medier som i verkligheten.
Nyckelord: Sociala medier, ungdomar, interaktion, identitet, online, offline
Abstract
This study is about how young people's identities are formed through the use of social media. Young people in today's society have other circumstances and other tools to use when it comes to learning about oneself and other people. Therefore, more knowledge is needed about how social media affects young people identity creation. The study has applied two research questions: “In what ways is young people identity shaped when they interact with other individuals on social media?” and “How do young people describe their identity online respectively offline?”. In order to fulfil the purpose of this study and answer the questions, empirical data has been collected by using semi-
structured interviews. Social identity theory and Dramaturgical perspective have been used as a theoretical framework. The findings of the study on the basis of theory and empirical evidence shows that young people's identity is formed on social media. The factors that shape young people's identities are norms and social comparison. The result also shows that some young people use filters when they are presenting themselves on social media while others try to present their own identity in the same way on social media as in reality.
Keywords:Social media, young people, interaction, identity, online, offline
Förord
Vi vill härmed ge ett stort tack till alla som har varit med och hjälpt oss med detta arbete.
Vi vill rikta ett stort tack till samtliga respondenter som ställde upp på intervjuerna.
Ert engagemang och bidrag har gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie.
Vi vill även ge ett stort tack till vår handledare Lika Rodin som givit oss stöd och
vägledning genom hela arbetets gång. Till sist vill vi även tacka vår examinator Susanna Nordström som givit oss värdefulla kommentarer till arbetet.
Tack till er alla!
Isabell Wikfors Zdenka Sekerija
Innehållsförteckning
1.Introduktion ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Disposition ... 2
2. Teoretiska utgångpunkter ... 3
2.1 Social identitet... 3
2.2 Symbolisk interaktionism och självpresentation ... 4
2.2.1 I och Me ... 4
2.3 Det dramaturgiska perspektivet... 5
2.4 Jämförelse ... 5
2.5 Sociala medier och identitetsutveckling ... 6
3. Tidigare forskning ... 7
3.1 Identitetsskapande online och offline... 7
3.2 Ungdomars upplevelse av sociala medier ... 8
3.3 Självpresentation på sociala medier ... 10
3.4 Publiceringar på sociala medier ... 11
4. Avgränsning ... 12
5. Metod ... 12
5.1 Metodval ... 13
5.2 Urval ... 13
5.3 Instrument ... 14
5.4 Etiska överväganden ... 15
5.5 Tillvägagångssätt ... 16
5.5.1Pilotstudie ... 17
5.5.2Transkriberingsprocess ... 17
5.6 Kvalitetskriterier ... 17
5.7 Val av analysmetod ... 18
6. Resultat och analys ... 20
6.1 Jämförelse ... 21
6.1.1 Kroppslig jämförelse ... 21
6.1.2 Strävan efter det perfekta livet ... 22
6.2 Omgivningens påverkan på identiteten ... 24
6.2.1 Osynliggöra delar av identiteten ... 24
6.2.2 Normer om kvinnligt utseende ... 26
6.3 Skildring av identiteten på sociala medier och i verkligheten ... 27
6.3.1 Skildring av identiteten i digitala miljöer ... 28
6.3.2 Anpassning utifrån omgivningens tolkningar ... 30
6.3.3 Framställning av utseende ... 32
7. Diskussion och slutsatser ... 33
7.1 Omständigheter i arbetet ... 38
Referenslista ... 40
1
1.Introduktion
1.1 Problemformulering
Sociala medier har under de senaste åren vuxit och blivit en stor del av människors vardag och används till större del av ungdomar. Sociala medier är ett paraplybegrepp för flera olika tjänster som finns att tillgå på internet och som går att använda antingen via webb eller genom applikationer i mobiltelefonen (Andersson & Bäck, 2020). Från rapporten i Unga och medier har det visat sig att ungdomar som använder medier har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Bland 9-12 åringar har det fördubblats och på sex år har den höga konsumtionen av mobiler gått upp femfaldigt bland yngre. Det har även visat att 76% av 15-åriga flickor använder mobiltelefonen mer än 3 timmar om dagen medan siffran är 79% bland 18-åriga pojkar (Thorslund, 2017, s.7). Statistik från Internetstiftelsen visar att under 2020 använde 9/10 unga människor i åldern 12-15 år Snapchat, Instagram och Tiktok och i åldern 16-25 använder 8/10 Snapchat och Instagram dagligen (Andersson & Bäck, 2020). I artikeln Social online beskrivs det att för tonåringar är det särskilt viktigt att utforska och utveckla den egna identiteten och därför kan internet vara ett forum för tonåringar att prova nya tankar eller sätt att uppträda. Sociala medier gör det också möjligt för individer att bygga upp den egna identiteten. Individen kan välja att förstärka egenskaper som bygger status i den egna vänkretsen online. Det kan också handla om att individen delar med sig av bilder, artiklar och länkar för att framställa en god bild av sig själv för omvärlden (Statens Medieråd, 2019). Statens Medieråd belyser i sin rapport Ungar och medier 2019 vad barn och unga människor gör på sina mobiltelefoner och på sociala medier. Ungdomar mellan 9-18 år lägger sin tid på sociala medier genom att kommunicera med vänner samt ser på underhållning av olika slag. Användningen av sociala medier har enligt rapporten ökat i alla åldrar de senaste åren och de allra flesta har tillgång till en egen smartphone eller surfplatta. Tillgången till egen teknik har gjort bland annat sociala medier mer lättillgängligt för barnen och ungdomarna (Statens Medieråd, 2019).
Socialpsykologi är en vetenskap som studerar hur människors tankar, känslor och beteende påverkas av den faktiska eller inbillade närvaron av andra människor. Det handlar om socialt inflytande, alltså hur andra personer kan påverka individen.
Människor styrs av hur andra människor uppfattar dem själva vare sig det är verkligt eller imaginärt. Likaså styrs den av hur individen tror att andra personer kommer att reagera på självet (Aronson, Wilson, Akert & Sommers., 2018, s.23). Sociala medier
2
har blivit en allt större del av ungdomars liv på både gott och ont. De flesta ungdomar använder sociala medier dagligen, där de interagerar med vänner och publicerar information om sig själva. Tidigare bestod ungdomstiden enbart av interaktion med familj, vänner, föreningar och skola medan vardagslivet idag även är påverkat av sociala medier. Ungdomar har i och med detta större valmöjligheter vad gäller kommunikation med andra i den sociala närheten, men även när det kommer till exponering av den egna identiteten. Genom sociala medier kan ungdomar se många fler människor och även dela med sig av sig själva till en större publik. Sammantaget innebär det att ungdomar i dagens samhälle har andra förutsättningar, samt andra verktyg att använda när det kommer till att lära sig om andra och sig själva och därför behövs mer kunskap om hur sociala medier påverkar ungdomars identitetsskapande.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ungdomars identiteter formas genom användning av sociala medier.
Forskningsfrågor:
1. På vilka sätt formas ungdomars identitet när de interagerar med andra individer på sociala medier?
2. Hur beskriver ungdomar sin identitet online respektive offline?
1.3 Disposition
Det följande avsnittet i denna rapport, Teori och begrepp, ger en fördjupad redogörelse för de teorier och begrepp som används för att förklara resultaten. Studien utgår från symbolisk interaktionism med tillhörande begrepp, social identitet, teorin om “I” och
“Me”, frontstage och backstage, samt social jämförelseteori. I Kapitel 3, Tidigare forskning, presenteras tidigare forskning inom fältet för ungdomars identitet och identitetsutveckling vid användning av sociala medier. Här presenteras olika former av upplevelser från ungdomar som använder sociala medier och hur det påverkar eller formar identiteten. Därefter redogör vi för hur vi valt att avgränsa studien utifrån tidigare forskning. I kapitel 5, Metod, presenterar vi vårt val av metod för studien, datainsamlingsmetod, urval, instrument, etiska överväganden, tillvägagångssätt för studien, validitet och reliabilitet, objektivitet och sist presenteras studiens analysmetod, tematisk analys. I kapitel 6, Resultat och analys, presenteras studiens resultat utifrån det
3
insamlade materialet samt att resultatet analyseras med hjälp av tidigare presenterade teorier och begrepp. Den sista delen i studien är diskussion och slutsatser. Där
sammanfattar vi studiens resultat och dess koppling till syfte och frågeställningar, tidigare forskning, eventuella problem och till sist en diskussion om hur studien har lyckats med objektivitet.
2. Teoretiska utgångpunkter
2.1 Social identitet
Henri Tajfel utformade social identitetsteori år 1970. Augoustinos, Walker och Donaghue (2014) beskriver att den sociala identiteten är en individs självuppfattning, som kommer från att tillhöra en eller flera sociala grupper. Medlemskapet har både en emotionell och värdefull innebörd. Den sociala identiteten associeras oftast med den relation individen har till en social kategori, social position eller status. De grupper som individen tillhör kallas för medlemsgrupper och den sociala identiteten förknippas vanligtvis med dessa. Individer kan även identifiera sig med grupper som de själva inte tillhör (Augoustinos, Walker & Donaghue, 2014, ss. 25-26). Dessa grupper kallas för referensgrupper, där individen använder andra grupper för att utvärdera sina egna åsikter och handlingar. Referensgruppen kan ge individen en referensram för specifika föreställningar, attityder, och perspektiv, som kan leda till att individen får en annan världsuppfattning. Om individen tar till sig referensgruppens uppfattningar och ideologi till sitt eget värdesystem leder det till att individen internaliserar gruppens värderingar och ideologi (Nolen-Hoeksema, Fredrickson, Loftus, & Lutz. 2014, s.582).
Referensgruppen kan påverka individens värderingar även om individen inte är medlem i en referensgrupp. Att identifiera sig med flera referensgrupper är vanligt bland de flesta människor och kan leda till att det uppstår konflikt och press hos individen.
Exempelvis kan familjens referensgrupp och universitetens referensgrupp innehålla konkurrerande värderingar, vilken bidrar till att det kan skapas en konflikt hos individen (ibid, s.583). Den sociala identitetsteorin handlar främst om intergruppbeteende där fokuset är att belysa de effekter människor får med hjälp av sina sociala identiteter, t.ex.
vid samspel med grupper som inte har samma gruppmedlemskap. De sociala grupper och kategorier som individer tillhör fyller en viktig funktion för individens identitet. Det ger individen en möjlighet att förstå sig själv som människa (Augoustinos et al., 2014, ss.199-200).
4
2.2 Symbolisk interaktionism och självpresentation
Augoustinos et al. (2014) beskriver självpresentation utifrån symbolisk interaktionism.
Begreppet självpresentation grundar sig i symbolisk interaktionism och innebär att individen anpassar sitt beteende utifrån önskad respons av mottagaren. Symbolisk interaktionism handlar om att individen framställer världen symboliskt och agerar utifrån sina symboliska representationer. De symboliska representationerna utvecklas i interaktion med andra och förändras beroende på vilken social kontext individen befinner sig i. Det är också genom omgivningens respons och dess symboliska
representationer som individen lär känna sig själv. Augoustinos et al. (2014) förklarar att symboliska representationer som individen har skapat om sig själv grundar sig i interaktion med andra och innebär att det är genom andra som individen lär känna sig själv. Individen presenterar sig själv utifrån hur denne uppfattar de olika förväntningar som finns från omgivningen. Det finns en önskan om att beskriva sig själv på ett sätt som imponerar på omgivningen, vilket också innebär att individen kommer förändra självpresentationen beroende på kontext. I dagens västerländska samhälle har tekniken slagit igenom med stor kraft de senaste åren och har haft en stor påverkan på
människors sociala liv. Genom tekniken har människor interaktioner med många fler än tidigare och det har gjort att intrycket från omgivningens reaktioner blivit mycket mer omfattande för individen. Den digitala miljön har gjort att människor prövar fler delar av identiteten och därför riskerar att tappa bort det riktiga självet. Det blir alltså mer och mer fokus på anpassningen till omgivningen i stället för att utveckla identiteten i
samspelet med andra (Augoustinos et al., 2014, ss. 212-214).
2.2.1 I och Me
George Herbert Mead myntade begreppen jag “I” och mig “Me” för att förklara människans självmedvetande. Enligt Mead är “I” individens förmåga att ge respons på den andres attityder och beteende, medan “Me” är andras attityder som individen
sammanlänkar till den egna självbilden. I “Me” ingår begreppet den andre, utan den kan självet inte blomma fullt ut. “I” och “Me” påverkar självet i olika grader. “Me” påverkar självet i högre grad än “I” eftersom den är integrerad med individens personlighet (Bo, 2014, ss.136-137). “Me” innefattar kommunikation och reflexivitet. Det är genom kommunikation med andra som individen utvecklar sina färdigheter att reflektera om sig själv och andra. I den här fasen utvecklas individens självmedveten, reflexivitet och individen kan då se på sig själv som ett objekt. Detta möjliggör att individen kan
5
integrera jagets handlingar, tankar och den generaliserade andra, så att självet blir fullständig (ibid, ss.135-137). Den generaliserade andre omfattar de samhälleliga normer, värden och moral som individer har internaliserat. Det är i möten med den generaliserade andre som individer kan se sig själva (ibid, s.133). “I” är däremot spontan och gör inga reflektioner kring det egna framträdandet. Detta beror på att jaget inte kan upplevas i stunden här och nu på grund av att medvetande inte kan objektifiera sig i nuet (ibid, s.137).
2.3 Det dramaturgiska perspektivet
Goffman (2014) beskriver att ett framträdande är en aktivitet där en individ utövar ett visst inflytande med sin närvaro inför en grupp av observatörer. En fasad fungerar som en expressiv utrustning som individen använder sig av medvetet eller omedvetet i sitt framträdande. Med en fasad kan individen fastställa definition av situation för de
personer som observerar framträdandet (Goffman, 2014, s.28). En inramning är en fasad som rymmer möblemang, dekor, ytplanering, och övriga bakgrundsinslag. Dessa utgör rekvisitan för de mänskliga aktiviteter som utspelas i ett framträdande. Den personliga fasaden syftar istället till andra detaljer i den expressiva utrustningen. Den personliga fasaden inriktar sig på de specifika detaljer hos aktören själv och publiken förväntar sig att den personliga fasaden ska vara förenlig med aktörens handlingar oavsett vart denne befinner sig. Fasaden rymmer samhällsklass, kön, ålder, kläder, utseende, gester, ansiktsuttryck (ibid, ss.29-30). Goffman (2014) förklarar även att när människor
samspelar med varandra kan platsen delas in regioner. Den främre regionen är den plats där framträdandet äger rum. I den bakre regionen finns ingen publik närvarande och här kan då individen koppla av, lägga sin fasad åt sidan och kliva ur sin rollgestalt (ibid, ss.101-102).
2.4 Jämförelse
Aronson et al. (2018) beskriver social jämförelseteori, som utgår ifrån att när människor jämför sig med andra, så lär de sig om sina egna förmågor och attityder. Teorin består av två följande riktningar där den ena är uppåtgående jämförelse och den andra är nedåtgående jämförelse. Uppåtgående jämförelse handlar om att individer jämför sina egna förmågor och egenskaper med andra människor som uppfattas vara bättre än dem själva. Individer kan använda sig av uppåtgående jämförelser när de strävar efter att nå en toppnivå inom ett visst område. Nedåtgående jämförelse handlar om att individer
6
jämför sina egna förmågor och egenskaper med andra människor som uppfattas vara sämre än dem själva. Individens personliga mål kommer att styra vem individen väljer att jämföra sig med. Om individens mål är att se hur långt denne kan sträva, kan en uppåtriktade social jämförelse användas, men resultatet av det kan leda till att individen känner sig sämre än andra. Om målet är att må bra kan individen använda sig av
nedåtgående jämförelse. När individen jämför sig med människor som är har det sämre kan det resultera i att individen känner sig överlägsen (Aronson et al., 2018, ss.145- 146).
2.5 Sociala medier och identitetsutveckling
Studien handlar om hur ungdomars identiteter formas genom interaktioner med andra på sociala medier och därför är det intressant att betrakta identitetsutveckling hos
ungdomar i relation till användning av sociala medier samt dess miljö. Kroger (2006) skriver om identitetsutveckling under tonåren och tidiga vuxenåren som en viktig del av den utveckling som sker under den perioden i livet. Det som sker i
identitetsutvecklingen under tonåren kommer även påverka livet för individen långt upp i vuxen ålder. Identiteten utvecklas under en lång tid och är en process som med tiden bygger upp individen (Kroger, 2006, ss. 151-152). Under ungdomsåren ställs individen inför att lära känna sig själv i den bemärkelsen hur de uppfattar sig själva och vilka roller som tilldelats. Det framgår också att om individen själv fått bestämma över utvecklingen av den egna identiteten är chansen större att denne kan hantera framtida kriser och svåra situationer på ett bättre sätt. När individen ställs inför att omforma identiteten är det av stor vikt att denne från början varit aktiv i identitetsutvecklingen.
De som får en mer påtvingad identitet från omgivningen har svårare att hantera
identitetskriser som kan uppstå längre fram i vuxen ålder (ibid, ss.174-176). Wängqvist, Berne och Frisén (2020) beskriver ungdomars kommunikation och aktivitet på internet.
Det finns vissa skillnader i kommunikationen i den fysiska verkligheten och på internet.
Kommunikationen på internet är ofta ofullständig när det kommer till sociala signaler, så som kroppsspråk och tonläge, som spelar en viktig roll för förståelsen av budskap.
Ungdomar som publicerar bilder och inlägg på internet har inte kontroll över hur det sprids, eftersom en publicering kan få snabb spridning bland okända människor. Det är svårt att veta vilka som egentligen tillhör publiken som nås av publiceringen
(Wängqvist, Berne & Frisén, 2020, ss.175-179). Wängqvist et al. (2020) förklarar också att det kan vara svårt för ungdomar att förutse respons på internet på det som
7
publicerats. Respons eller utebliven respons på något som publicerats kan vara svårt att tolka, vilket skapar en osäkerhet hos individen. En utebliven respons på ett inlägg eller på en bild kan göra att ungdomar väljer att inte publicera något liknande igen, för att minska risken för negativa tankar och känslor. Ålder är en viktig aspekt att ta hänsyn till när konsekvenserna av responsen studeras. Yngre ungdomar tenderar att vara mindre försiktiga på internet och har mindre förståelse för de långsiktiga konsekvenserna av publiceringar på internet. Äldre ungdomar känner sig mer trygga i det de publicerar och är mer försiktiga på internet (ibid, ss. 183-184).
3. Tidigare forskning
3.1 Identitetsskapande online och offline
Vermeulen, Vandebosch och Heirman (2017) beskriver i artikeln Shall I call, text, post it online or just tell it face-to-face? How and why Flemish adolescents choose to share their emotions on- or offline hur det skapas en ökad förståelse för hur ungdomar styrs av känslor när de använder sociala medier. Studien genomfördes med 22 ungdomar som genom intervjuer fick förklara hur de agerar utifrån känslor i sin kommunikation både online och offline. Ungdomarna beskriver svårigheterna med att skydda integriteten online, där det är tänkt att vänner och bekanta ska ta del av personlig information, men där även eventuella främlingar finns som också kan ta del av detta. Plattformar som Snapchat eller andra kommunikationsapplikationer används till att skicka personlig och mer hemlig information till kompisar, men där finns även en risk för att informationen offentliggörs genom printscreens och påverkar därför ungdomarnas integritet.
Davis (2011) beskriver i artikeln Tensions of identity in a networked era: Young people’s perspectives on the risks and rewards of online self-expression hur unga människor upplever identitetsskapandet i online och offline miljöer. Studien
genomförde djupintervjuer med ungdomar som var i åldern 15-25 år. Varje deltagare fick svara på frågor utifrån ett hypotetiskt scenario som presenterades. Detta utformades för att undersöka deltagarnas uppfattningar i hur identitet ter sig online respektive offline. Teman var organiserade i en konceptuell ram som var uppdelade i fyra olika områden: självet, mellanmänskliga relationer, sociala normer online och
breda samhällsnivåer. Resultatet visade att deltagarna uttryckte olika svar för de olika områden när det kom till att uttrycka sig på nätet. När det kom till självuttryck upplevde deltagarna att det fanns ett större utrymme i online än i offlinesituationer eftersom
8
sociala normer på nätet var mer fria än de i den fysiska miljön. Ett område i ramverket handlar om självet, som beskriver negativa effekter som kan uppstå när individen uttrycker självet online. När individen uttryckte flera sidor av självet online kunde det leda till negativa psykologiska effekter eftersom identiteten upplevdes mer splittrad.
Davis (2012) redogör i artikeln Friendship 2.0: Adolescents' experiences of belonging and self-disclosure online vilken betydelse digitala medier har för ungdomars
upplevelser av identitet och vänskapsrelationer. Det fanns även ett intresse för att undersöka ålder och könsskillnader i ungdomars sätt att kommunicera online för att finna mönster. Deltagarna i undersökningen var pojkar och flickor i åldrarna 13-18 år från en skola i Bermuda. Den undersökningsmetod som användes var djupintervju.
Ungdomarna fick beskriva hur samtalen mellan deras vänner utbyttes online och hur de värdesatte dessa samtal. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys där resultatet visade att kommunikation som skedde online mellan vänner främjade en känsla av tillhörighet och självupplysning hos deltagarna. Dessa processer är två grundpelare och de stödjer individers identitetsutveckling under tonårstiden. Under samma tid påverkade funktionerna i den datormedierade kommunikationen ungas upplevelser. Ytterligare visade studien att kön och åldersskillnad i ungdomars kommunikation med vänner online gav upphov till olika upplevelser.
3.2 Ungdomars upplevelse av sociala medier
Bets och Spencer (2016) förklarar i artikeln “People think it's a harmless joke”: young people’s understanding of the impact of technology, digital vulnerability and
cyberbullying in the United Kingdom att studiens syfte är att få en djupare inblick i unga människors upplevelser av digital teknik och nätmobbning. Fokusgruppintervjuer användes för att samla in data till undersökningen. Det var totalt 29 deltagare som delades i fyra fokusgrupper. Deltagarna var 11-15 år och kom från två olika skolor i Midlands i Storbritannien. Studien använde tolkningen fenomenologisk analys och berörde tre teman: påverkan av teknik, sårbarhet och mobbning. Resultatet visade att deltagarna upplevde att den digitala tekniken gav dem möjligheten till att skapa och upprätthålla sociala interaktioner på nätet. Studien visade även att deltagarna upplevde en önskan av att vara social på nätet och en önskan att skydda den personliga
integriteten på nätet. Slutligen konstaterade deltagarna att osynliga förövare som utövar mobbning på nätet förstör det sociala nätverket.
9
Redden och Way (2019) beskriver i artikeln How social media discourses organize communication online: a multi-level discursive analysis of tensions and contradictions in teens’ online experiences hur äldre tonåringar upplever livet online. Studien utreder också olika diskurser inom området för ungdomar online, där resultatet presenteras genom mikro-, meso- och makronivådiskurser. Studien genomfördes med
djupintervjuer där 51 personer deltog. Resultatet i studien visar att ungdomar har relativt god koll på hur sociala medier påverkar och hur de ska hantera olika svårigheter som uppstår online. Ungdomarna visar också att de är medvetna om att sociala medier är beroendeframkallande och ger även exempel på hur detta hanteras. En del tar paus från olika applikationer för att återta kontrollen igen, andra försöker styra över tiden de lägger på sociala medier. Däremot visar resultatet att ungdomarna har problem med att välja hur de ska framställa den egna identiteten på sociala medier. En del är medvetna om att de vill presentera en sann bild av hur de är i den fysiska världen, men väljer ändå bort det som inte anses vara intressant för omvärlden på sociala medier. Det finns också ungdomar som tror att de har en öppen inställning till vad som ska framgå av
identiteten, men som omedvetet väljer att formulera inlägg och redigera bilder till det bättre. Det handlar exempelvis om att en del tjejer i studien väljer att anpassa inlägg och bilder efter könsbestämda normer istället för att ge en ärlig bild av sig själva. I resultatet beskrivs dessa fenomen som problem för individen som rör sig både på makro- och mikronivå. På makronivå syns problemen när både killar och tjejer anpassar sig på sociala medier efter de könsnormer som finns i samhället. När problemen visar sig på mikronivå handlar det mer om att individen anpassar sina publikationer efter vad familj och vänner tycker är rimligt att dela med sig av.
O´Reilly (2020) beskriver i artikeln Social media and adolescent mental health: the good, the bad and the ugly hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av sociala medier.
Studien har genomförts med åtta fokusgruppintervjuer, med ungdomar i åldrarna 11-18 år. I fokusgruppintervjuerna har ungdomarna själva reflekterat över fördelar och
nackdelar med sociala medier i deras liv och hur det påverkar deras välmående.
Fördelarna som framkommer med sociala medier är att det öppnar nya möjligheter för att knyta kontakter och kommunicera med vänner. Det framkommer även att ungdomar som lever ett mer isolerat liv har fördel av att enkelt kommunicera med andra över
10
internet. Det negativa med användning av sociala medier utifrån studien är att det skapas förväntningar och press hos ungdomar. Förväntningar handlar om att vara aktiv och även ladda upp bilder och inlägg som andra kan reagera på, antingen genom “gilla”
knapp eller genom att kommentera det som visas. Det finns även en upplevd press över att vara populär och sticka ut från det som anses vara normalt. Samtidigt måste
ungdomarna uppmärksamma och följa viktiga normer som finns online för att inte bli utstötta ur gemenskapen på sociala medier.
3.3 Självpresentation på sociala medier
Wernholm och Reneland-Forsman (2019) redogör i artikeln Children's representation of self in social media communities för hur barn representerar sig själva i sociala medier.
I studien intervjuades åtta barn i åldrarna 6-11 år. Intervjuerna filmades för att forskarna skulle fånga upp väsentliga ansiktsuttryck och händelser under tiden intervjun pågick.
Syftet med studien var att klargöra hur de deltagande barnen representerade sig själva på sociala medier och vilka typer av deltagande identiteter som var tydliga. Resultatet i studien visar att barn är nya i världen bland sociala medier och behöver därför vara uppmärksamma för att observera och räkna ut vad deras interagerande på de olika kanalerna kommer få för konsekvenser. Genom kommentarer och gillningar på olika sociala medier får barnen kunskap om vad som uppskattas och vilka metoder som ska användas för att många ska uppmärksamma det som läggs ut. Resultatet visar också att barnen anpassar sina publikationer efter vad de sett att andra publicerar, både kända profiler och vänner och efter vad de tror att andra kommer intresseras av. En del av barnen i studien beskriver också att de inte alltid vill dela med sig av hur de egentligen är privat, eftersom det finns en rädsla för att bli utstött och att inte tillräckligt många kommer tycka om det som publiceras.
Jordan-Conde, Mennecke och Townsend (2014) förklarar i artikeln Late adolescent identity definition and intimate disclosure on Facebook hur äldre ungdomar och unga vuxna agerar på Facebook utifrån identitet och delgivning av personlig information.
Studien genomfördes med fokusgruppintervjuer med 10 deltagare och även ett frågeformulär med 45 respondenter. Målgruppen i studien var ungdomar och unga vuxna i åldrarna 18-21. Resultatet i studien visade att Facebook är en plattform där ungdomar och unga vuxna kan uttrycka sina identiteter. Plattformen visar sig vara mer öppen och fri än den fysiska sociala miljön. På Facebook kan ungdomar utveckla och testa identiteten med mer frihet och möjlighet att ta del av andras inlägg och bilder.
11
Vidare visar resultatet att flera av respondenterna kände sig trygga med att dela med sig av intim information som speglar identiteten, trots att det finns en risk att informationen tas ur sitt sammanhang. Dock fanns det några av respondenterna som var oroliga för att framtida arbetsgivare eller andra viktiga personer skulle få fel uppfattning om deras identitet på grund av tidigare publikationer och valde därför att begränsa vilka som kunde ta del av informationen.
3.4 Publiceringar på sociala medier
Bell (2019) undersöker i artikeln “You take fifty photos, delete forty nine and use one”:
A qualitative study of adolescent image-sharing practices on social media (2019) ungdomars bildpubliceringar på sociala medier. I studien genomfördes
fokusgruppintervjuer med 35 ungdomar från Storbritannien i syfte att ta reda på hur och varför ungdomar skapar, delar samt svarar på bilder i sina digitala kanaler.
Datamaterialet transkriberades och analyserades med en induktiv tematisk analys. Tre teman berördes där den första handlar om ungdomars självpresentation på sociala medier och huruvida den bilden uppfattades vara socialt och fysiskt attraktiv. Den andra handlar om upprätthållande av sociala relationer offline. Den tredje handlar om
feedbackens roll på sociala medier och vilken betydelse den har för individen.
Resultatet visade att ungdomar använder sig av bildpubliceringar på sociala medier som ett digitalt verktyg för att forma den egna identiteten. De uppgav även att det gav en möjlighet till att experimentera med olika sidor av jaget. Bildpubliceringar på sociala medier kunde även vara ett sätt för ungdomarna att hålla kontakten med andra
människor som inte var fysiskt närvarande. Genom att dela bilder som är av roliga eller vardagliga karaktär kunde de hålla kontakten med andra. Den mest vanliga och synliga formen av feedback var like-knappen på sociala medier. När ungdomarna bekräftades med en like knapp på sina bilder kunde självförtroendet få sig en extra kick speciellt om bilden representerade ett skönhetsideal.
Srivastava, Upadhaya, Sharma, och Gupta (2018) undersöker i artikeln Exploring Factors Behind Offline and Online Selfie Popularity Among Youth in India hur
individer definierar selfies och vilka skäl som finns till att ta och publicera selfiebilder.
Studien genomförde semistrukturerade intervjuer med 60 högskolestudenter från Indien.
Resultatet visar att deltagarna hade en gemensam uppfattning om selfies och beskrev det som en handling där man tar en bild på sig själv med mobilens frontkamera. Deltagarna upplevde att selfies gav en möjlighet till ett kreativt identitetsskapande där de kunde
12
utforska flera sidor av sig själv. Deltagarna valde att ta en selfie när de kände sig vackra, detta blev även en inspiration till att ta flera bilder på sig själv. En annan orsak till att ta en selfie var för att fånga viktiga ögonblick i livet. När Individerna upplevde känslor av lycka, glädje och upprymdhet uppvisades en stark vilja att ta dessa bilder. Slutligen tog individerna selfies för att kunna ladda upp dessa på olika sociala medier bland annat Facebook, Instagram och Whatsapp. När det kom till att publicera bilderna på sociala kanaler var socialt godkännande en viktig faktor. Individerna reflekterade noggrant över sina selfies innan de laddade upp sina foton.
4. Avgränsning
Tidigare studier lyfter fram olika aspekter såsom ungas upplevelse av identitetsskapande online och offline, självpresentation på sociala medier, publiceringar på sociala medier och slutligen ungdomars upplevelse av sociala medier. De studier som beskrivs under tidigare forskning undersöker på olika sätt hur barn, ungdomar och unga vuxna påverkas vid användningen av sociala medier. Resultaten visar på olika påverkan på individens identitet och identitetsskapande beroende på vilken målgrupp eller kontext som studerades. Dessa resultat är relevanta för vår studie eftersom det ger en bred förståelse för de olika positiva och negativa effekter som sociala medier har för barn och ungdomars identitet. Utifrån den tidigare forskningen framgår det inte hur ungdomar interagerar med varandra på sociala medier och hur det i sin tur formar identiteten. Det har inte heller forskats inom en svensk kontext. Detta ger oss en möjlighet att utforska ungdomars beskrivning av den egna identiteten och hur den formas genom användning av sociala medier. Vi hoppas att vår studie kan bidra till att fylla dessa luckor.
5. Metod
I denna del presenteras studiens metodval och tillvägagångssätt genom en noggrann beskrivning av hur vi samlat in intervjumaterialet. Vi redogör också för de etiska principer vi följt genom studien och ger förklaringar till varför de är viktiga genom vårt arbete.
Bryman (2018) beskriver att den kvalitativa forskningen bygger på en forskningsstrategi där tonvikt ligger på ord och inte på kvantifiering vid insamling och analys av data (Bryman, 2018, s.61). Kvalitativ forskning fokuserar på hur personer tolkar och
uppfattar sin sociala verklighet. Den sociala verkligheten anses vara i ständig utveckling
13
och det hör till individens förmåga att skapa och konstruera den (ibid, s.61). En nackdel med kvalitativ forskning är att det kan det bli svårt att replikera och generalisera en undersökning vilket är viktigt att ta i beaktning vid utformning av en kvalitativ studie (Ibid, s.484). Den kvalitativa metoden anser vi passar vår studie eftersom vi vill att våra intervjupersoner ska kunna ge välutvecklade svar angående identitet och sociala medier.
Eftersom sociala medier är en relativt ny social verklighet för ungdomar så behövs det mer fördjupad kunskap om hur identiteten påverkas. Genom kvalitativ forskningsmetod kan vi få ungdomarnas egna versioner av hur identiteten formas på sociala medier.
5.1 Metodval
Den datainsamlingsmetod som har använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes eftersom den är flexibel och ger möjlighet för
intervjupersonerna att själva tolka frågor och styra vilka teman som ska tas upp. Den semistrukturerad intervju har anpassats efter vad intervjupersonen verkar anse vara viktiga frågor och på så vis har intervjuaren fördjupat sig mer i dessa områden (Bryman, 2018, s. 562). Genom användning av intervjuguide (se bilaga 1) har det funnit olika teman under intervjuerna som har berörts. I en semistrukturerad intervju fungerar intervjuguiden som ett stöd för de som intervjuar, för att säkerställa att studiens syfte och forskningsfrågor behandlas (ibid, s.563). Intervjuerna i denna studie har spelats in efter deltagarnas godkännande, för att mer noggrant transkribera den information som framkommit från respondenterna (ibid, s.577). Det inspelade materialet har enbart använts i studiens syfte och har inte lämnats ut till obehöriga. När studien var avslutad raderades det inspelade materialet. I vår studie har ungdomar intervjuats, vilket har krävt en extra noggrannhet vid utformandet av intervjufrågor. Det har framför allt varit viktigt att se till den skeva maktfördelningen som uppstår mellan oss som intervjuar och den som är deltagare. Situationer där den yngre blir ledd till olika svar av den som intervjuar kan uppstå om inte intervjufrågorna sedan tidigare anpassats efter
målgruppen. Frågorna i den här studien har utformats efter målgruppens förståelse, för att undvika missförstånd eller otillräckliga svar. Frågorna har haft en enklare struktur, med ett språk som målgruppen kan ta till sig (Kvale & Brinkmann, 2014, ss.186-187).
5.2 Urval
Datainsamlingen har baserats på ett målstyrt urval. Detta innebär att man väljer sina deltagare strategiskt så att urvalet är relevant för de forskningsfrågor som är utformade.
14
I många fall inriktar sig kvalitativa undersökningar på målstyrda eller målinriktade urval (Bryman, 2018, ss.496- 498). Vår studie har berört ungdomars användning av sociala medier kopplat till identitet och vi har intervjuat tio personer. För att delta i studien behövde deltagarna vara mellan 15-19 år och använda sociala medier. Dessa två
kriterier behövde vara uppfyllda för att kunna samla empiriskt material och besvara våra frågeställningar. Vi fick kontakt med respondenter genom att lägga ut information på sociala medier och tog sedan emot intresseanmälningar. Vi valde ut tio respondenter som passade in på vårt urval. Vi hade inget fokus på någon specifik könsfördelning, men slutligen deltog nio tjejer och en kille. Vi anser att ungdomar är en intressant och viktig målgrupp att studera eftersom den digitala kommunikationen utvecklats snabbt under en relativ kort tid. Enligt Kroger (2006) är tonåren och de tidiga vuxenåren en viktig period i livet när det kommer till identitetsutveckling. Det är under denna period som individen lär känna sig själv och bygger upp sin identitet (Kroger, 2006, ss.151- 152). Utöver detta har ungdomar som är 15 år eller äldre möjlighet att välja att delta i studien utan att vara beroende av vårdnadshavares samtycke.
5.3 Instrument
I vår studie har vi använt en intervjuguide för att säkerställa att forskningsfrågorna behandlats på ett korrekt sätt. Bryman (2018) förklarar att intervjuguiden innefattar en lista som forskaren kan använda sig av för att se över vilka frågeställningar som ska behandlas i en semistrukturerad intervju. Frågorna i intervjuguiden ska vara relevanta på så sätt att forskaren kan få information om hur deltagaren upplever sin tillvaro och att frågorna rymmer flexibilitet. Det är också viktigt att poängtera att frågeställningarna inte ska formuleras för specifikt i en undersökning eftersom detta kan hindra andra alternativa idéer eller synsätt som kan förekomma under arbetets gång. Vidare beskriver Bryman (2018) att grunden för en bra intervjuguide är att det finns en struktur och ordning i utformningen av frågeställningarna. Frågorna ska dessutom beröra de teman eller områden som forskaren har för avsikt att undersöka, men att detta sker utifrån intervjudeltagares synvinkel (Bryman, 2018, s.565). I vår intervjuguide är
intervjufrågorna uppdelade utifrån bakgrundsfrågor och studiens två forskningsfrågor.
Syftet med bakgrundsfrågorna är att få en övergripande uppfattning om hur deltagaren använder sociala medier samt hur de tror att andra uppfattar deras profiler på sociala medier. Den första forskningsfrågan ska ge svar på hur deltagarna upplever att identiteten formas i interaktion med andra på sociala medier. Genom att ställa frågor
15
som exempelvis Hur tror du att andra ser på din profil på de olika sociala medierna du använder? eller Vad anser du är viktigt att tänka på innan du publicerar något om dig själv på sociala medier? kan ungdomarna ge sin bild av hur de tror att de påverkas på sociala medier. Den andra forskningsfrågan syftar till att undersöka hur deltagaren presenterar sin identitet på sociala medier respektive hur de presenterar identiteten i verkligheten. Genom intervjufrågor som Finns det någon skillnad på hur du pratar med kompisar när ni ses, jämfört med när ni skriver/pratar med varandra på sociala
medier? Om ja, vad är skillnaden? kan deltagaren svara på om det finns skillnader mellan sociala medier och verkligheten och i de fall det finns skillnader kan de utveckla hur de uppfattar dessa.
5.4 Etiska överväganden
Bryman (2018) förklarar att studier med mänsklig interaktion har medföljande etiska problem som forskaren behöver ta hänsyn till under studiens gång. Det finns flera etiska principer som har tagits i beaktning under denna studie. Det första är informationskravet som innebär att deltagarna i denna studie har informerats om syftet med studien och de olika moment som ingick. Deltagandet i studien har varit frivilligt och därför har respondenterna fått information om att de när som helst under studiens gång har möjlighet att avstå och att de inte behöver ange skäl. Samtyckeskravet har följts genom att deltagarna godkänt sin medverkan i studien med underskrift både via mejl och muntligt innan intervjun. Nyttjandekravet i den här studien har följts genom att säkra att vi inte använt det insamlade materialet till något annat än studiens syfte. I vårt
informationsbrev har det framgått att den data som samlas in inte kommer användas i något annat syfte än det som deltagarna informerats om (Bryman, 2018, ss. 170-173).
Enligt Kvale och Brinkmann (2017) uppnås konfidentialitet i en kvalitativ studie genom att säkra deltagarnas integritet. Deltagarna har avidentifierats för att det inte ska gå att ta reda på vem som deltagit utifrån den information som framkommer i studien. Även detta har intervjupersonerna informerats om. I en kvalitativ studie ska även
konsekvenser av studien bedömas, utifrån risken att deltagarna påverkas negativt.
Forskarna måste bedöma de positiva och negativa konsekvenserna för deltagarna och försäkra sig om att studien inte har negativa effekter på deltagarna. Till sist behöver studien se till forskarnas roll vilket innebär att studien ska presentera korrekta och representativa resultat så långt det är möjligt och de ska vara inspekterade och validerade (Kvale & Brinkman, 2017, ss. 109-111).
16
I vår studie har vi säkrat deltagarnas integritet genom försiktig hantering av det inspelade materialet samt att vi genom alla steg i processen har anonymiserat deltagarna. Vi har också gjort bedömningen att deltagarna i denna studie inte har påverkats negativt genom sitt deltagande.
5.5 Tillvägagångssätt
Under den här rubriken ger vi en detaljerad beskrivning över hur vi genomförde den här studien. Vi började först med att skriva ett inlägg på våra Facebook-profiler. Där
presenterade vi kort om intervjun, den målgrupp vi sökte efter samt våra
kontaktuppgifter. Vi uppmanande även andra som tog del av inlägget att sprida vidare och dela informationen till andra människor. Detta gjorde vi för att öka våra chanser att få tag på intervjupersoner till vår studie. De ungdomar som var intresserade av att ställa upp på intervju kontaktade oss sedan via vår mailadress. Därefter skickades
informationsbrev via mejl där de i lugn och ro kunde läsa igenom studiens syfte och deras medverkan i den. Eftersom allt fick skötas digitalt på grund av rådande
restriktioner, så skickade respondenterna sitt samtycke via mail i form av en underskrift och vi fick även ett muntligt godkännande i början av varje intervju. Deltagarna valde datum och tid själva utefter vad som passade dem bäst, för att de skulle kunna välja en trygg och bra miljö. Deltagarna i studien fick inte någon ersättning för sin medverkan.
Eftersom det blev en speciell situation för respondenterna att delta i intervju digitalt, så valde vi att enbart en av oss skulle vara närvarande under intervjun. Detta beslut togs för att göra den digitala situationen så enkel som möjligt för respondenten och för att denne bara skulle ha en intervjuare att fokusera på. Intervjuerna delades upp så en av oss genomförde en pilotintervju och fyra intervjuer och den andra tog sex intervjuer. All data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer, där nio av intervjuerna genomfördes via det digitala programmet Zoom och en intervju via telefonsamtal.
Tekniken krånglade under en intervju och därför är en av de tio intervjuerna genomförd via telefonsamtal. Under intervjuerna har fem av de deltagande visat sitt ansikte genom videofunktionen i Zoom och fem har enbart intervjuats med ljud. Av etiska skäl fick intervjudeltagarna själva bestämma om de ville visa sitt ansikte under intervjun, vilket det också informerades om i informationsbrevet (Bilaga 2). Varje intervju pågick i ungefär 45 minuter och en av oss höll i varje enskild intervju. Vi transkriberade även varje intervju enskilt. Därefter gick vi igenom varandras transkriberingar för att bekanta
17
oss med intervjumaterialet. När alla intervjuer var färdiga och transkriberade, påbörjades kodning av materialet. Vi kodade tillsammans för att se att vi tolkade koderna korrekt men också för att inte gå miste om värdefulla koder i materialet.
Slutligen utfördes en tematisk analys av vårt material där vi med hjälp av koderna skapade teman och slutligen underteman.
5.5.1Pilotstudie
I den här studien genomfördes en pilotintervju innan de resterande tio intervjuerna genomfördes. Enligt Bryman (2018) kan en pilotstudie genomföras innan den riktiga studien startas upp. Syftet med pilotstudien är att upptäcka eventuella oklarheter i intervjuguiden eller i studiens utformning. Om det visar sig finnas brister i
intervjufrågor finns det utrymme att omformulera dessa innan den riktiga studien startar upp (Bryman, 2018, ss. 332-333). Vi valde att använda en pilotintervju för att kunna upptäcka eventuella oklarheter innan den riktiga studien samt att vi ville undersöka hur väl frågorna var anpassade efter målgruppen. Efter pilotintervjun ändrade vi ett antal frågor som vi upplevde var svåra att svara på och lade till några frågor för att få en djupare intervju med respondenterna.
5.5.2Transkriberingsprocess
Genom transkriberingar av intervjuer får intervjuarna hjälp med att genomföra noggranna analyser av det inspelade materialet. Transkriberingen är viktig för att behålla respondenternas egna ordval och uttryck, som kan spela stor roll för resultatet i studien (Bryman, 2018, s. 577,579). I vår studie har vi efter varje avslutad intervju transkriberat materialet för att i ett tidigt skede fånga intressanta svar och uttryck. Den av oss som höll intervjun var också den som initialt transkriberade, vi gick sedan igenom materialet tillsammans.
5.6 Kvalitetskriterier
Bryman (2018) belyser begreppet validitet, där det förklaras som en eller flera indikatorer som skapas i syfte att ta reda på om det som ska studeras också görs i praktiken. I kvalitativ forskning finns alternativa specifika termer som kan användas i bedömningen av reliabilitet och validitet (Bryman, 2018, s.466). Trovärdighet anses vara en motsvarighet till intern validitet. Intern validitet inom kvalitativ forskning innebär att det som framkommer av studiens resultat ska vara trovärdigt i relation till
18
den verklighet som deltagarna upplever. Genom exempelvis triangulering kan studien uppnå intern validitet. Triangulering i kvalitativ forskning kan innebära att forskarna i studien kontrollerar data med hjälp av intervjufrågor, som säkerställer att respondentens svar har uppfattats på ett korrekt sätt. I vår studie kommer vi säkra intern validitet genom att skapa utrymme för följdfrågor. Med hjälp av följdfrågor kan vi öka
möjligheten att uppfatta respondentens svar på ett korrekt sätt. Bryman (2018) förklarar att extern reliabilitet i kvalitativ forskning handlar om att studien kan upprepas av andra forskare i liknande sociala miljöer. För att kunna uppnå reliabilitet i studien behöver tillvägagångssättet presenteras på ett detaljerat sätt, så att studiens metoder kan användas i framtida forskningar (ibid, s.465). I vår studie säkrar vi extern reliabilitet genom att ge en tydlig och noggrann beskrivning av vårt metodval, urval och
tillvägagångssätt. Med hjälp av detta kan andra forskare replikera vår studie och genomföra den i liknande sociala kontexter eller med annat urval.
Kvale och Brinkmann (2014) förklarar hur objektivitet fungerar i relation till kvalitativ forskning. Det finns flera aspekter av objektivitet, där en är att studien är fri från bias vilket betyder att det som används i studien är kontrollerat och fritt från personliga åsikter och fördomar. Reflexiv objektivitet är en annan aspekt av objektivitet, som betyder att forskaren skapar förståelse för vilka fördomar som är ofrånkomliga och hur dessa kommer påverka studien. Genom kunskap om de egna fördomarna, finns det större möjlighet att skapa medvetenhet om vilken påverkan som finns och hur denna ska hanteras (Kvale & Brinkmann, 2014, s.292). I vår studie har vi förhållit oss objektivt genom att utesluta våra egna fördomar i utformningen av forskningsfrågor och
intervjufrågor. Studien kommer granskas av andra studenter och av examinator, vilket innebär att den kommer kontrolleras för att upptäcka eventuella brister i objektiviteten.
Innan insamlingen av intervjumaterialet har vi som forskare diskuterat vilka fördomar som funnits och hur vi ska hantera dessa, för att skapa en djupare förståelse för fördomarnas påverkan.
5.7 Val av analysmetod
Studien genomfördes med en tematisk analys. Vi valde en tematisk analys för att finna teman och mönster i ungdomarnas berättelser. Eftersom tematisk analys fokuserar på att identifiera, analysera, finna teman och mönster i materialet (Mojtaba, Hannele, &
Terese, 2013, ss.398-405). Ett tema kan beskrivas som en abstrakt enhet som ger
19
mening till en specifik upplevelse och dess olika manifestationer (Norwell, Norris, White, & Moules, 2017, ss.1-13). Tematisk analys anses vara flexibel och användbar som ett forskningsverktyg eftersom den kan ge en rik, detaljerad men ändå en komplex, redovisning av uppgifter. Tematisk analys innebär sökning och identifiering av
gemensamma trådar i en hel intervju eller flera uppsättningar av intervjuer (Mojtaba, Hannele, & Terese, 2013, ss.398-405). Den tematiska analysen bröts ner i fem steg.
Bryman (2018) beskriver att den första fasen handlar om att bekanta sig och lära känna det insamlade materialet. Fas två handlar om att påbörja en kodningsprocess och namnge de mindre delarna av texten. Den tredje fasen handlar om att minska koderna och hitta samband mellan dem för att sedan placera dess i högre nivåer av koder eller teman. Den fjärde fasen går ut på att definiera och namnge teman. Det gäller att ha bra namn på koderna så att de speglar det som är relevant i datan. Slutligen nämner Bryman att i det femte steget ska det undersökas om begreppen har några samband eller om de kan relateras till varandra (Bryman, 2018, s. 707). Vi började först med att transkribera vårt material för att på så sätt bekanta oss med materialet. Transkribering är lång process men också en viktig del. Det gav oss en möjlighet till att lära känna och få en djupare förståelse för materialet. Efter transkribering av alla tio intervjuer gick vi tillsammans igenom alla transkriberingar flera gånger för att bekanta oss mer med materialet. Därefter kodade vi tillsammans allt transkriberat material i ett
Googledokument, där vi markerade och namngav meningar, uttryck eller ord som vi fann intressanta utifrån studiens frågeställningar. När allt material var kodat gick vi igenom alla koder för att sortera ut de som var överflödiga eller irrelevanta. Därefter skapade vi kategorier där vi samlade koder som visade ett mönster, för att sedan kunna urskilja huvudteman med tillhörande underteman. Vi använde oss av en öppen kodning som innebär:
“en process som går ut på att bryta ner, studera, jämföra konceptualisera data” (Bryman, 2018 s.689).
Därefter började vi att sortera och gruppera likartade koder. Utifrån detta såg vi sedan ett mönster och började namnge teman. De huvudteman som framkom var Jämförelse, Omgivningens påverkan på identiteten och Skildring av identiteten på sociala medier och i verkligheten. De subteman som framkom var Kroppslig jämförelse, Strävan efter det perfekta livet, Osynliggöra delar av identiteten, Normer om kvinnligt utseende,
20
Skildring av identiteten i digitala miljöer, Framställning av utseende och Anpassning utifrån omgivningens tolkningar. Slutligen sorterades dessa så att varje huvudtema fick sitt tillhörande subtema.
6. Resultat och analys
Under denna rubrik presenterar vi studiens resultat utifrån det insamlade
intervjumaterialet. Nedan följer en redogörelse för tre huvudteman som på olika sätt besvarar studiens frågeställningar. Vi har namngett dessa tre huvudteman; Jämförelse, Omgivningens påverkan på identiteten och Skildring av identiteten på sociala medier och i verkligheten. Under studiens huvudteman följer ett antal underteman som vi valt att namnge; Kroppslig jämförelse, Strävan efter det perfekta livet, Osynliggöra delar av identiteten, Normer om kvinnligt utseende, Skildring av identiteten i digitala miljöer, Anpassningar utifrån omgivningens tolkningar och Framställning av utseende. De framträdande fynden i denna studie är ungdomarnas jämförelse med andra på sociala medier, deras strävan efter att få det perfekta livet som de ser att andra visar upp och även att de anpassar sig utifrån vad andra tycker och tänker på sociala medier.
Hur ungdomar formar sina identiteter genom användning
av sociala medier Jämförelse
Kroppslig jämförelse
Strävan efter det perfekta livet
Omgivningens påverkan på
identiteten Osynliggöra delar av
identiteten
Normer om kvinnligt utseende
Skildring av identiteten på sociala medier och i
verkligheten Skildring av identiteten
i digitala miljöer
Anpassning utifrån omgivningens
tolkningar
Framställning av utseende
21
Figur 1. Tematiskt schema av hur ungdomar formar sina identiteter genom användning av sociala medier.
6.1 Jämförelse
Utifrån intervjumaterialet skapade vi huvudtemat Jämförelse med två underteman, kroppslig jämförelse och strävan efter det perfekta livet. Det framkom att majoriteten av respondenterna på olika sätt jämför sig med andra på sociala medier. Intervjuerna visade på att det finns ett brett spektrum av individer som respondenterna jämför sig med.
Dessa personer kan vara alltifrån nära vänner, bekanta, influencers, till modeller.
Jämförelserna som framkommit handlar om andras utseende, livsstil, ideal och
prestationer. När respondenterna på olika sätt jämför sig med andra så påverkar det hur de ser på sig själva och sitt eget liv. Jämförelserna påverkar individerna på så vis att de ifrågasätter sig själva och det skapas en missnöjdhet över både utseende och livsstil.
6.1.1 Kroppslig jämförelse
Undertemat kroppslig jämförelse skapades för att beskriva hur respondenterna förklarar och upplever utseendebaserad jämförelse. Ungdomarna beskrev att det kan uppstå osäkerhet när de jämför sitt utseende med andras yttre och med kroppsideal som finns på sociala medier. Osäkerheten som uppstår skapar ett ifrågasättande av
respondenternas uppfattning om hur den egna kroppen ser ut i andras ögon. Respondent 5 förklarade att jämförelsen kan vara jobbig när andra visar upp mycket av sina kroppar eller när företag visar upp träningskläder som passar en viss typ av kropp:
“Ja, det är väl såhär när man ser, om det är något samarbete med något träningsklädmärke eller någonting så blir det ju väldigt så här att man visar upp mycket kropp och sånt och det kan jag tycka är rätt så jobbigt[…]när jag själv liksom inte mår så bra över min kropp så kan det bli rätt så jobbigt och se andra ha en perfekt kropp” (Respondent 5, transkribering s.48).
Respondent 7 berättar att en känsla av osäkerhet kan uppstå när man är inne på sociala medier och tittar på andras konton. Bilder som innefattar andras utseende kan utlösa ett missnöje kring det egna utseende eftersom bilderna många gånger uppfattas finare i jämförelse med det egna utseendet:
22
“Jag skulle säga att man kan ju bli rätt osäker ibland och så. Eller så om man ser till exempel någon tjej som man bara, åh men gud hon var ju finare än mig... då blir det liksom lite jobbigt när man själv ser det” (Respondent 7, transkribering s.8).
Social jämförelseteori kan förklara vad som händer när respondenten jämför sig med andra på det här sättet. Aronson et al. (2018) beskriver att uppåtgående jämförelse handlar om att individen jämför sig själv och sitt eget liv med andra som uppfattas ha det bättre. I den typen av jämförelse finns det en risk att individen mår dåligt eftersom denne inte är på samma nivå (Aronson et al., 2018, s.160-161). Utifrån
intervjumaterialet kan vi konstatera att den uppåtgående jämförelsen som sker angående det egna utseendet skapar negativa effekter för hur individen ser på sig själv.
Respondenterna beskriver att de inte kan nå upp till det utseendemässiga ideal som de jämför sig med på sociala medier, vilket gör att det upplevs jobbigt. Respondent 5 beskriver att jämförelsen kan uppstå när olika företag marknadsför kläder och visar upp modeller.
6.1.2 Strävan efter det perfekta livet
Undertemat Strävan efter det perfekta livet skapades eftersom det återkom i flertalet intervjuer. Respondenterna beskrev det perfekta livet som en vardag som är fri från vardagliga krav och brister. Dessa vardagliga krav består av sysslor som innefattar skolarbete och övriga hemsysslor. När konton på sociala medier visar en sida som inte är lika alldaglig som respondentens egen, leder det till att de upplever att deras eget liv är tråkigt och meningslöst. När de jämför sig med kända personer på sociala medier upplever de att dessa individer inte är möjliga att relatera till eftersom en annan verklighet presenteras. Livet som visas upp på dessa konton visar en vardag fylld av spänning, nöje och enkelhet som respondenterna ser som en vardag att sträva efter.
Utifrån intervjumaterialet uppfattar vi att de lever i en vardag som många andra ungdomar, där skola, kompisar och sociala medier är en stor del av livet. Men flera av respondenterna uttryckte ändå att de ser upp till kända profiler och beskriver att jämförelsen med deras liv kan vara jobbig:
“[…] jag förstår ju att det kan påverka och att man liksom mår dåligt men det har väl med att det här perfekta livet som många visar upp att man
23
kanske som vanlig människa man säger kanske ens liv är ganska meningslöst om man bara går hemma i sitt vardags jobb och gör samma saker varje dag, och dom reser ut utomlands och träffar massa nya häftiga människor och man kanske känner att shit mitt liv verkar tråkigt om man jämför”
(Respondent 8, transkribering s.17).
Det framkom också att det perfekta livet som presenteras på sociala medier inte visar en korrekt bild av hur andra människor mår. Respondent 2 förklarar att det perfekta livet som visas innebär att andra mest delar med sig av det som är bra och positivt i livet. Det som människor mår dåligt över visas inte i samma utsträckning på sociala medier. När respondenten jämför sig med det här så uppstår en känsla av att andra har det mycket bättre och att de inte mår dåligt. När respondenten själv mår dåligt uppstår en känsla av att inte leva det perfekta liv som andra visar upp:
“Många försöker dela med sig av sitt perfekta liv. De delar ju inte oftast med sig om att de har mått jättedåligt idag. Det är mer när man mår bra som man delar med sig, eller om man är glad. Man tror ju att alla är så, så när man själv inte mår så bra som de gör så känner man ju såhär varför är inte jag så, man tvivlar ju liksom” (Respondent 2, s.35).
Vi tolkar det som att de kända personerna som nämns under intervjuerna är i vuxen ålder och befinner sig därför inte på samma plats i livet som respondenterna gör. Vår uppfattning är att respondenterna eftersträvar en vuxen identitet på sociala medier, som de överför till den verkliga vardagen och också jämför sig med. De beskriver på olika sätt att det känns näst intill omöjligt att uppnå den typen av vardag som visas på sociala medier. Vi menar att det kan bero på att deras ålder och livssituation gör det svårt att få tillgång till de resurser som kända vuxna profiler har på sociala medier. Respondenterna eftersträvar en vardag som verkar vara populär på sociala medier, i stället för att utgå ifrån personer som är på samma plats i livet som de själva. Detta kommer påverka hur de själva formar sin identitet, eftersom de ser upp till en vuxen persons identitet.
Augoustinos et al. (2014) beskriver att individer kan identifiera sig med
referensgrupper, även om de själva inte tillhör dessa. Det krävs heller inget medlemskap för att en referensgrupp ska ha ett inflytande på individens värderingar. Individen kan
24
därtill identifiera sig med flera referensgrupper, vilket är väldigt vanligt (Augoustinos et al., 2014, s.583). Dock kan det bland unga människor leda till att det uppstår press och konflikter inom individen (Nolen-Hoeksema, Fredrickson, Loftus, & Lutz. 2014, s.583).
Vi konstaterar att respondenterna uppfattar att livet blir tråkigare när det jämförs med andras. I detta fall är referensgruppen vuxna personer på sociala medier som
respondenten använder sig av, vilket leder till att identiteten blir mer avlägsen från ungdomsidentiteten.
6.2 Omgivningens påverkan på identiteten
Under det här huvudtemat finns två underteman, Osynliggöra delar av identiteten och Normer om kvinnligt utseende. Dessa underteman beskriver hur omgivningen på olika sätt påverkar respondenternas identiteter. Påverkan handlar om andras reaktioner på publiceringar och normer.
6.2.1 Osynliggöra delar av identiteten
Undertemat Osynliggöra delar av identiteten togs fram för att förklara vad som händer när ungdomarna väljer bort att visa delar av sin identitet på grund av andras åsikter och reaktioner på sociala medier. Respondent 5 nedan beskrev att feminism, som är något hon står för, är svårt att uttrycka sig om på sociala medier. Det är ett av de ämnen som anses skapa starka reaktioner från andra, vilket är jobbigt för den som tänkt publicera om det. Respondenten menar att andras starka reaktioner är svåra att bemöta och därför finns det inte energi till att presentera det som egentligen symboliserar personliga inriktningar och åsikter. I det sammanhang när svaret från respondenten kom under intervjun tolkade intervjuaren att det fanns en viss besvikelse över att inte känna sig fri att själv bestämma vilka ståndpunkter eller åsikter som kan utvecklas, utan att möta motstånd på sociala medier. Feminism var något respondenten intresserade sig för, men som inte kunde utvecklas eller presenteras på sociala medier på grund av andras starka reaktioner. Intervjuarens uppfattning var att feminism var något som respondenten börjat utveckla och lära sig mer om i verkligheten, men som trycktes undan på sociala medier. Det som respondenten bygger upp sin identitet på i verkligheten verkar
ifrågasättas på sociala medier och skapar problem för individen. Respondentens lösning i det här fallet är att osynliggöra den delen av identiteten på grund av klimatet på sociala medier:
