Samhällskunskapslärares digitala kompetens

(1)

Samhällskunskapslärares digitala kompetens

En intervjustudie med fem samhällskunskapslärare under coronapandemin Alexander Ryberg Modeland

Ämne: Samhällskunskap Högskolepoäng: 15 hp Handledare: Roger Olsson Examinator: Anders Broman Datum: 2021-06-04

(2)

(3)

KARLSTAD UNIVERSITET Kandidatuppsats, 15 hp

Samhällskunskap 90 – 120, 30 hp

Sammanfattning

I föreliggande uppsats kommer läsaren att möta en undersökning om hur samhällskunskapslä- rare uppfattar sin digitala kompetens under coronapandemin. Detta görs utifrån tre utgångs- punkter. För det första har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen. För det andra har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattat målsättningar relaterade till digitalisering och samhällskunskap. För det tredje har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattar sin kompetens att använda digitala metoder i sin undervisning.

Metoden som har använts i uppsatsen för att besvara forskningsfrågorna är kvalitativa intervjuer med fem lärare i samhällskunskap. Samtliga lärare undervisar i samhällskunskap mot grundskolans senare år.

Resultatet av undersökningen visar att samhällskunskapslärarna uppskattar sin digitala kompetens som ganska god eller medelmåttig förutom när det handlar om programmering. På området programmering uppfattade samhällskunskapslärarna att de hade en dålig kompetens. Vidare visade resultatet att samhällskunskapslärarnas tillämpning av digitaliseringen som ett innehåll i undervisning var varierande. Det visade sig också att en effekt av coronapandemin är att sam- hällskunskapslärarna uppfattar att deras digitala kompetens har blivit bättre.

Sidor: 46.

Nyckelord: Digital kompetens, digitalisering, samhällskunskap, coronapandemin.

(4)

KARLSTAD UNIVERSITET Kandidatuppsats, 15 hp

Samhällskunskap 90 – 120, 30 hp

Abstract

This essay includes a study of how teachers in social studies in Swedish schools rate their digital competence during the corona pandemic. This is done based on three perspectives. First, it has been studied how teachers in social studies perceive their digital competence to treat digitization as a content in teaching. Second, it has been studied how teachers in social studies perceived perceptions related to digitalisation and social studies. Thirdly, it has been investigated how social studies teachers perceive their competence to use digital methods in their teaching.

The method that has been used in the essay to answer the research questions is qualitative in- terviews with five teachers in social studies. All teachers teach social studies towards the later years of compulsory school.

The results of the survey show that teachers in social studies grade their digital competence as quite good or mediocre except when it comes to programming. In the field of programming, teachers in social studies perceived that they had poor skills. Furthermore, the results showed that the teachers in social studies use digitalisation as a content in teaching in varied forms.

Also, one effect of the corona pandemic is that teachers in social studies perceive that their digital skills have improved.

Pages: 46.

Keywords: Digital competence, digitization, social studies, corona pandemic.

(5)

Innehåll

1.Inledning ... 1

1.1. Syfte och forskningsfrågor ... 2

2.Studiens utgångspunkter ... 3

2.1. Uppdraget gällande digitalisering enligt styrdokumenten ... 3

2.2. Definition av begreppen digitalisering och digital kompetens ... 4

2.3. Teoretiska utgångspunkter ... 5

2.3.1. Teorin om lärares kunskapsbas ... 6

2.3.2. Teorin om lärares digitala kompetens (TPACK) ... 7

2.3.3.Betydelsen av goda ämneskunskaper hos läraren ... 8

3. Forskningsläge ... 10

3.1. Forskning kring samhällskunskapslärares kunskapsbas ... 10

3.2. Forskning kring digitalisering och skolan ... 10

3.3. Forskning kring digitalisering och digital kompetens i samhällskunskap ... 13

3.4. Forskning kring lärares digitala kompetens ... 13

3.5. Sammanfattning av forskningsläget ... 14

4. Metod ... 16

4.1. Beskrivning av intervjuguiden ... 16

4.2. Undersökningsgruppen ... 17

4.3. Metoddiskussion ... 18

4.4. Kodning av materialet ... 18

5. Resultat ... 22

5.1. Resultat rörande samhällskunskapslärarnas prioritering av ämnesinnehåll ... 22

5.1.1. Det digitala innehållet i undervisningen på olika sätt ... 22

5.1.2. Coronapandemins påverkan på innehållet ... 24

5.1.3. Programmering som en del av samhällsundervisningen ... 24

5.1.4. Lärares gradering av sin egen förmåga att undervisa om digitalisering ... 26

5.1.5. Sammanfattande analys ... 27

5.2. Samhällskunskapslärarnas uppfattningar om målet med digitaliseringen ... 28

5.2.1. Resultatet av digitaliseringen i samhällskunskapsundervisningen ... 29

5.2.2. Tidsbrist för att nå målen ... 30

5.2.3. Coronapandemins påverkan på måluppfyllelsen ... 31

5.2.4. Källkritik och digitalisering ... 32

5.2.5. Samhällskunskapslärarnas gradering av sin förmåga att nå målen ... 33

5.3. Samhällskunskapslärarnas metoder för en digital undervisning ... 34

5.3.1. Lärarens val av digital metod... 34

5.3.2. Coronapandemins påverkan på valet av metod ... 36

5.3.3. Digitaliseringens svårigheter ... 37

5.3.4. Digitaliseringens möjligheter ... 38

5.3.5. Elevers motivation ... 39

5.3.6. Variation ... 39

5.3.7. Samhällskunskapslärares gradering av sin egen förmåga att hantera digitala verktyg ... 41

6. Avslutande diskussion ... 44 7. Referenslista ...

8. Bilaga ...

(6)

1

1.Inledning

För närvarande befinner sig världen i coronapandemin och detta har inneburit stora utmaningar för samhällen över hela världen. På flera olika platser runt om i världen har skolor behövt stänga till följd av nedstängningar av samhällen. Smittspridning har hejdats genom insatser som på- verkat de äldsta såväl som de yngsta samhällsmedborgarna. I Sverige har det i olika steg valts att stänga ner delar av skolväsendet. Först stängdes högskolor, universitet och gymnasier och sedermera även högstadieskolor. Flera skolor blev tvungna att förlita sig på de digitala hjälp- medel som finns för att kunna genomföra fjärr- och distansundervisning. Digitaliseringen av skolväsendet är inget nytt utan har pågått under en längre tid. Däremot fick skolor med kort varsel helt digitalisera undervisningen till följd av pandemin. Nu finns alltså en unik möjlighet att undersöka hur digitaliseringen påverkar undervisningen under coronapandemin.

När det kommer till digitaliseringen av samhället har undervisningen i ämnet samhällskunskap en särskild roll. Inte minst när det handlar om att ge eleverna förståelse för de verktyg som krävs för att orientera sig i dagens digitala samhälle. Det handlar om ett tredelat uppdrag när det kommer till undervisningen i samhällskunskap. För det första ska digitalisering vara ett innehåll i samhällskunskapsundervisningen. För det andra ska digital kompetens vara ett mål med undervisningen i samhällskunskap. För det tredje ska samhällskunskapsundervisningen vara präglad av digitaliserad metod. Det är mot bakgrund av det här som intresset för frågan om samhällskunskapslärares uppfattningar om sin digitala kompetens uppstår. Det ska utifrån det perspektivet undersökas vilka förutsättningar som samhällskunskapslärare upplever att de har att arbeta med digitalisering, både före och under coronapandemin.

Föreliggande uppsats ämnar bidra med mer kunskap om hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens. Det är viktigt att lärare i samhällskunskap har digital kompetens för att de generellt ska kunna orientera sig i det digitaliserade samhället. Det handlar om att samhälls- kunskapslärarnas digitala kompetens kan påverka undervisningen som eleverna får i den här frågan, och vad eleverna i slutändan lär sig. Den digitala kompetensen är särskilt viktig under coronapandemin då det specifikt handlar om att eleverna ska kunna tillgodogöra sig en likvärdig undervisning över distans. Detta är viktigt för hela samhället eftersom det handlar om att säker- ställa utbildning och samhällsutveckling. Upplever lärarna i samhällskunskap att de har den digitala kompetensen som krävs för att bedriva fjärr- och distansundervisning under rådande pandemi?

(7)

2

1.1. Syfte och forskningsfrågor

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna att bedriva samhällskunskapsundervis- ning på distans, för att vara så bra förberedda som möjligt om undervisningen på distans behö- ver fortgå. Detta görs genom att, mot bakgrund av distansundervisningen under coronapandemin, studera hur samhällskunskapslärare uppfattar sin egen digitala ämneskompetens.

• Hur uppfattar samhällskunskapslärarna sina prioriteringar av undervisningsinnehåll som rör digitalisering under coronapandemin?

• Hur uppfattar samhällskunskapslärarna målet med undervisningen gällande digitaliseringen under coronapandemin?

• Hur uppfattar samhällskunskapslärarna att deras undervisningsmetoder genom digital teknik har tagit sig uttryck under coronapandemin?

Ovanstående forskningsfrågor har tagits fram för att undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens och därmed också vilka förutsättningarna de anser sig ha till att bedriva samhällskunskapsundervisning över distans under coronapandemin.

(8)

3

2.Studiens utgångspunkter

I det här uppsatskapitlet kommer studiens utgångspunkter att preciseras närmare. Först kommer det redogöras för samhällskunskapslärares uppdrag om digitalisering. Detta är förankrat i gäl- lande styrdokumenten. Därefter följer en definition av begreppen digitalisering och digital kompetens eftersom dessa begrepp är centrala för studien. Därefter följer uppsatsens teoretiska ut- gångspunkter.

2.1. Uppdraget gällande digitalisering enligt styrdokumenten

Föreliggande uppsats har konstruerats utifrån ett antal utgångspunkter kopplade till kursplanen i ämnet samhällskunskap för grundskolan. Digitaliseringen och dess betydelse för ämnet sam- hällskunskap blir tydlig vid en närmare undersökning av styrdokumenten. Digitaliseringen kan på ett tydligt sätt kopplas till ämnet samhällskunskap, inte minst efter att styrdokumenten revi- derades 2018. Detta gjordes för att den svenska regeringen ansåg att elever behövde förberedas och tillgodogöra sig fler kompetenser vilka krävs för att orientera sig i det nya digitala sam- hället.¹ Det finns numera en förankring av undervisning i digitalisering inom ramen för sam- hällskunskap. Detta kan kopplas till bland annat ämnets syfte vilket nedanstående utdrag ur kursplanens vittnar om:

Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten.²

Ovanstående citat är en beskrivning som syftar till att klargöra digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och därmed för undervisningen i samhällskunskap. Men digitaliseringens betydelse för ämnet samhällskunskap benämns inte endast i kursplanens syfte, det benämns även i det centrala innehållet för ämnet. Om detta vittnar nedanstående utdrag ur samhällskun- skapens centrala innehåll:

(…) samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

(…) Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.³

1 Heintz, Fredrik ; Mannila, Linda ; Nordén, Lars Åke ; Parnes, Peter and Regnell, Björn. Introducing program- ming and digital competence in Swedish K-9 education. Lunds universitet, 2017.

2 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket, 2011.

[Kursplan i samhällskunskap].

3 Ibid.

(9)

4

Ovanstående citat beskriver hur undervisande lärare i samhällskunskap mot grundskolans senare år ska belysa hur information i digitala medier kan styras genom bakomliggande programmering. Vidare ska det också belysas vilka möjligheter och risker som digitaliseringen innebär utifrån olika perspektiv som sociala, etiska och rättsliga aspekter. Till detta ska även nedanstå- ende utdrag ur kursplanens centrala innehåll kopplas:

Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påver- kan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.⁴

Ovanstående citat breddar ytterligare digitaliseringens betydelse för ämnet samhällskunskap då det ska belysas inom olika områden som arbetsmarknad bland annat. Digitalisering kan alltså på ett tydligt sätt förankras i samhällskunskapsundervisningens kursplan, särskilt efter dess re- videring år 2018. Det utgås från att samhällskunskapslärare på ett eller annat sätt förhåller sig till förändringarna eller tilläggen i kursplanen. Digitaliseringen kan uppfattas som ett innehåll, ett mål och en metod för ämnet samhällskunskap. Samhällskunskapslärare behöver digital kompetens för att behandla detta som ett innehåll, mål och metod i undervisningen. Vad menas då med digitalisering och vad menas med digital kompetens?

2.2. Definition av begreppen digitalisering och digital kompetens

Två centrala begrepp i den här studien är digitalisering och digital kompetens. Dessa begrepp ska definieras för att skapa klarhet i hur begreppen används i den här studien, och vilket fenomen det är som faktiskt undersöks. När det kommer till begreppet digitalisering så är det ett begrepp som används inom olika kontexter även utanför skolan. Ofta avses den transformation av samhällets alla delar som omvandlas genom modern informationsteknologi.⁵ Den här transformationen av samhället som digitaliseringen innebär behöver samhällskunskapslärare upp- fatta för att kunna bedriva en relevant samhällsundervisning som ligger i tiden. Kunskaper om digitaliseringen av samhället är en kompetens som lärare i samhällskunskap behöver ha för att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen. Digitaliseringen ska behandlas som ett innehåll i undervisningen eftersom kursplanen i samhällskunskap bland annat syftar till att eleverna ska förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen vilket kan ses som ett mål med undervisningen.⁶ För att lärare på ett bra sätt ska kunna behandla digitaliseringen som ett innehåll och för att uppnå detta mål med sin undervisning behöver de också själva ha en god

4 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket, 2011.

5 Sandahl, Johan. Samhällskunskapsundervisning i en digital tid. Stockholm: Skolverket, 2020. s.1.

6 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket, 2011.

(10)

5

digital kompetens. Detta innefattar även lärarens kompetens att använda tekniska digitala verk- tyg i sin undervisning som en metod, även om det inte nödvändigtvis är samma sak. Nedanstå- ende modell illustrerar skillnaderna i digital kompetens.

Samhällskunskapslärares digitala kompetens

Ämnesteoretisk kompetens (vad) Teknisk digital kompetens (Hur)

• Innehåll

• Ämnesteoretisk målsättning

• Metod

• Teknisk målsättning

Ovanstående modell illustrerar samhällskunskapslärares digitala kompetens. I den här uppsatsen undersöks två olika aspekter av digital kompetens. Å ena sidan finns den ämnesteoretiska digitala kompetensen som handlar om att läraren vet vad digitaliseringen har för påverkan på samhället. Detta innebär att läraren kan behandla detta som ett innehåll i undervisningen. Detta ska också utifrån kursplanen i samhällskunskap vara ett mål med undervisningen, det vill säga att eleverna ska förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen.⁷ Å andra sidan finns den tekniska digitala kompetensen hos läraren som mer handlar om att läraren vet hur digitaliseringen kan implementeras i undervisningen, ofta i form av digitala verktyg. Då handlar det mer om vilka metoder som samhällskunskapsläraren använder för att nå ut med sin undervisning. Det ska också utifrån läroplanen vara ett mål med undervisningen att eleverna ges möjlighet att lära sig använda digitala verktyg. Härefter ska det presenteras teoretiska resonemang om samhällskunskapslärares ämneskunskaper och tekniska kunskaper samt dess betydelse för deras undervisning.

2.3. Teoretiska utgångspunkter

I den här delen av uppsatsen ska de teoretiska utgångspunkterna rörande samhällskunskapslä- rarnas ämneskunskaper och tekniska kunskaper belysas. Först ska teorin om lärares kunskapsbas (PCK) att beskrivas. Därefter ska teorin om lärares digitala kompetens belysas (TPACK).

Avslutande del för detta kapitel kommer att belysa betydelsen av goda ämneskunskaper hos läraren.

(11)

6 2.3.1. Teorin om lärares kunskapsbas

En av de teoretiska utgångpunkterna för den här uppsatsen grundar sig på Lee Shulmans reso- nemang om Pedagogical content knowledge (PCK). Shulman är professor emeritus vid Stan- ford University och har bland annat forskat på utbildning. PCK kan beskrivas som lärares professionella förståelse, det handlar delvis om förståelsen av ämneskunskaper men det handlar också om den pedagogiska förståelsen. Idag skulle PCK kunna benämnas som ämnesdidaktik på svenska. PCK innebär att lärare genom å ena sidan sina ämneskunskaper och å andra sidan genom sina pedagogiska färdigheter transformerar ämnet och utvecklar undervisningen.⁸ Anna Karlefjärd vid Karlstad universitet har sammanfattat Shulmans resonemang på svenska i hennes avhandling Att rymmas inom sitt friutrymme - Om samhällskunskapslärares tolkning, anpass- ning och undervisning. Där finns även modeller som är av relevans även för den här uppsatsen.

Nedanstående modell återfinns i Karlefjärds avhandling (s.19) och utgår ifrån Shulmans resonemang:

Ovanstående modell visar på olika kunskaper som är av relevans för lärare när det handlar om att framgångsrikt undervisa elever. Kunskapsbasens innehåll är inte hierarkiskt fördelade utan ovanstående punkter fyller alla en viktig roll när det handlar om att undervisa elever. Här åter- finns både ämnesteoretiska kunskaper såväl som allmänna pedagogiska kunskaper. Med andra ord är det både viktigt att lärare i samhällskunskap har goda kunskaper om ämnet men det är också viktigt att de har goda pedagogiska kunskaper. Kunskapsbasens innehåll består av sju olika delar. För det första behöver lärare i samhällskunskap ha ämnesteoretiska kunskaper för att kunna lära ut om samhället. För det andra behöver lärarna ha allmänna pedagogiska kunskaper för att veta hur undervisningen på bästa sätt ska bedrivas. För det tredje behöver sam- hällskunskapslärarna ha kunskaper om styrdokumenten så att de vet vad som ska undervisas om. För det fjärde behöver samhällskunskapslärare ha ämnesdidaktiska kunskaper för att veta

8Shulman, Lee S. Knowledge and Teaching - Foundations of the New Reform. Harvard educational review.

Vol. 57, nr.1, 1987: s.1–21. s.8.

(12)

7

hur undervisningens ska läras ut på bästa sätt inom ramen för ämnet. För det femte behöver lärarna ha kunskaper om sina elever för att veta hur de ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. För det sjätte behöver lärare också ha kunskaper om undervisningens kon- text för att veta hur undervisningen ska uppfattas utifrån olika situationer. För det sjunde behö- ver också lärare i samhällskunskap ha kunskaper om utbildningens mål och syfte för att veta hur det på bästa sätt ska uppnås.⁹

Centrala begrepp inom PCK är kunskapsbas och transformation vilka har en betydelse för fö- religgande uppsats. Ovanstående modell illustrerar sju kategorier som tillsammans utgör lärares kunskapsbas. Detta kan alltså beskrivas som de professionella kunskaper som en lärare behöver besitta för att på bästa sätt nå ut med sin undervisning. Utifrån kunskapsbasen transformerar läraren därefter kunskapen och omsätter den i undervisning.¹⁰ Dessa typer av resonemang är alltså ett försök att förstå läraryrket som en profession. Parallellt med utvecklingen av PCK och resonemangen om lärares kunskapsbas sedan 1980-talet har det även gjorts teknologiska fram- steg i världen. Detta har påverkat undervisningen och därför har de teoretiska resonemangen om PCK kompletterats med kunskap om teknikens påverkan på undervisningen. I nästa avsnitt ska det fokuseras på kompletteringen av PCK som närmare knyter an till den här uppsatsen.

2.3.2. Teorin om lärares digitala kompetens (TPACK)

En andra del av den teoretiska ansatsen som föreliggande uppsats vilar på brukar benämnas som The technological pedagogical content knowledge (TPACK). På svenska kan detta över- sättas till kunskapsbas rörande teknologiskt och pedagogiskt ämnesinnehåll. För att närmare precisera den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för den här uppsatsen är det nöd- vändigt att belysa samspelet mellan å ena sidan PCK och å andra sidan TPACK. TPACK är ett teoretiskt ramverk som är sprunget ut PCK. Resonemang om lärares goda ämnesdidaktiska kunskaper och pedagogiska metoder för att nå ut med sin undervisning är en central del av PCK.

När det handlar om TPACK så innefattar detta mer än de ämnesdidaktiska kunskaper som avses vad gäller PCK, till denna teoribildning ska också en digital förtrogenhet appliceras.¹¹ TPACK handlar om de kunskaper som lärare behöver för att på ett effektivt sätt integrera teknologi i undervisningen. Det är en teoribildning som grundar sig på resonemang om att förståelse av ämnesinnehåll, pedagogik och teknologi samspelar för att möjliggöra lärande. Även om

9 Karlefjärd, Anna. Att rymmas inom sitt friutrymme - Om samhällskunskapslärares tolkning, anpassning och undervisning. Lic.-avh., Karlstad universitet, 2011.s.19-27.

10 Ibid. s.10.

11 Kohler, Matthew J. m.fl. The Technological Pedagogical Content Knowledge Framework. Spector, Jonathan Michael (red.). Handbook of research on educational communications and technology. Springer Science+Business Media New York, 2014. s.106-107.

(13)

8

TPACK är en relativt ny teoribildning så har den på mycket kort tid påverkat andra teorier om lärande och dessutom har den påverkat forskning och lärande i praktiken. Det är utifrån dessa teoretiska utgångpunkter av relevans att undersöka hur undervisande lärare i samhällskunskap har påverkats av TPACK och hur deras digitala kompetens har påverkats av TPACK. Detta innebär konkret att det är av relevans att undersöka hur undervisande lärare i samhällskunskap uppfattar digitaliseringens påverkan på deras undervisning.¹² När det handlar om lärares teknologiska och digitala kompetens är detta också något som är varierande. Detta skulle i så fall kunna få betydelse för elevers möjligheter att tillgodogöra sig en likvärdig undervisning, sär- skilt under tider då undervisningen bedrivs på distans. Intervjuer om lärares digitala kompetens är ett sätt att mäta TPACK hos bland annat lärare i samhällskunskap.¹³ TPACK är förutom detta också ett teoretiskt ramverk som har slagit igenom stort när det kommer till lärarutbildning och lärares professionella utveckling. Trots detta misslyckas ofta lärare med att stödja och utveckla elevers användande av avancerad teknologi.¹⁴ Även om de senaste årens forskning om TPACK och hur det ska mätas har ökat så finns det fortfarande mycket som är outforskat när det kommer till teknologisk användning i pedagogiskt syfte, inte minst när det kommer till hur TPACK fungerar i olika disciplinära kontexter.¹⁵ Till detta ämnar föreliggande uppsats att bidra med då det ska belysas hur detta ter sig inom ramen för ämnet samhällskunskap. Härefter ska det redo- göras för en annan utgångspunkt för studien som handlar om betydelsen av goda ämneskun- skaper hos läraren.

2.3.3.Betydelsen av goda ämneskunskaper hos läraren

När det kommer till att undervisa på ett framgångsrikt sätt är det viktigt att poängtera att det finns flera framgångsfaktorer. En av dessa framgångsfaktorer är att läraren har goda ämneskun- skaper i det ämne som han eller hon undervisar i.¹⁶ Lärarens ämneskunskaper i kombination med andra förmågor som till exempel förmågan att skapa förtroendefulla relationer till eleverna visar sig ge goda effekter på undervisningen. Ämneskunskaperna i sig har en mindre betydelse som enskild påverkansfaktor på undervisningen, det är först i kombination med andra förmågor som ämneskunskaperna får en verklig påverkan på elevernas resultat.¹⁷ En av dessa förmågor som lärare behöver vara förtrogna med då den blir mer förekommande i skolans värld är den digitala kompetensen. Lärarens ämneskunskaper i kombination med digital kompetens skapar

12 Koehler m.fl (2014) s.101.

13 Ibid. s.104.

14 Ibid. s.109.

15 Ibid. s.109.

16 Hattie, John. Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur, 2012. s.44-45.

17 Håkansson, Jan. Utmärkt undervisning - framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Uppl.2.

Stockholm: Natur & Kultur, 2020. s.169.

(14)

9

bättre förutsättningar för eleverna att tillgodogöra sig kunskaper, särskilt då undervisningen bedrivs på distans. Det är utifrån dessa aspekter av intresse att undersöka hur lärare uppfattar sin egen digitala kompetens. Särskilt under en tid då undervisningen påverkas av distansupp- lägg.

Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påver- kan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.¹⁸

Ovanstående citat är ett utdrag ur det centrala innehållet från samhällskunskapsämnets kursplan.

Det innebär att lärare i ämnet samhällskunskap ska behandla digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen i sin undervisning. Detta innebär att samhällskunskapslärare behöver ha ämneskunskaper som innefattar digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen. Om lä- rarna inte har ämneskunskaper om detta kommer detta att påverka vad eleverna i slutändan lär sig. Lärarnas ämneskunskaper är viktiga för en framgångsrik undervisning och därför är det av intresse att ta reda på hur lärare själva uppfattar sina ämneskunskaper om digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen. I nästa kapitel kommer uppsatsens forskningsläge att presenteras.

(15)

10

3. Forskningsläge

I det här kapitlet kommer tidigare forskning som är av relevans för uppsatsen att presenteras.

Kapitlet kommer å ena sidan belysa forskning om samhällskunskapslärares kunskapsbas men också forskning om digitalisering i skolan generellt och samhällskunskapsämnet specifikt.

3.1. Forskning kring samhällskunskapslärares kunskapsbas

Anna Karlefjärd som är universitetsadjunkt vid Karlstad universitet skrev år 2011 sin avhand- ling som heter Att rymmas inom sitt friutrymme- Om samhällskunskapslärares tolkning, an- passning och undervisning. I den här avhandlingen intervjuas gymnasielärare i samhällskun- skap om transformationen av skolämnet samhällskunskap utifrån deras kunskapsbas. Hon har valt att fokusera på undervisningens innehåll, metoder och utvärdering. Karlefjärd kommer fram till att det är möjligt att urskilja vissa gemensamma drag när det kommer till de val som samhällskunskapslärarna gör. Hennes resultat visar att vissa delar av lärares kunskapsbas är synligare än andra. Särskilt framträdande är lärarnas pedagogiska innehållskunskap, deras kunskap om eleverna och deras egenskaper och kunskaper om utbildningssammanhang. Karlefjärd lyfter också att samhällskunskapsämnet och samhällskunskapsundervisningen har tidigare be- skrivits som ett ämne som öppnar för stor variation. En variation som dels bottnar i ämnets splittrade hemvist i flera olika akademiska discipliner, men också i en relativt kort ämnestrad- ition som möjliggör att lärares ”personliga stoffrepertoar” kan få stort utrymme.¹⁹ Karlefjärds avhandling är relevant för föreliggande uppsats eftersom den undersöker lärares kunskapsbas och dess transformation av samhällskunskapsämnet. I likhet med hennes avhandling undersöker även den här uppsatsen lärares kunskapsbas men med ett särskilt fokus riktat mot lärares digitala kunskapsbas. Härefter ska det redogöras för forskning kring digitalisering och skolan.

3.2. Forskning kring digitalisering och skolan

Fredrik Heintz, Linda Mannila, Lars Åke Nordén, Peter Parnes och Björn Regnell, samtliga verksamma vid Lunds universitet genomförde år 2017 en undersökning kring implemente- ringen av nya direktiv gällande digitalisering i den svenska skolan. Det här projektet syftade till att nå ut internationellt. Projektet hade sin upprinnelse i det uppdrag som den svenska regeringen gav Skolverket hösten 2014 om att förbereda ett förslag till utbildningen i förskolan och grundskolan som handlar om hur elever bättre kan förberedas och tillgodogöra sig de kompetenser som krävs för att orientera sig i det nya digitala samhället. Detta resulterade i att Skol- verket år 2016 överlämnade ett förslag om att vidta åtgärder så att digital kompetens genomsy- rade hela grundskolan och förskolan. Detta resulterade också i att Skolverkets styrdokument omformulerades i ämnen som matematik (programmering, algoritmer och problemlösning),

19 Karlefjärd (2011) s.108.

(16)

11

teknik (kontroll av fysiska artefakter) och samhällskunskap (främjande av medvetna och kri- tiska medborgare i ett digitalt samhälle). I mars 2017 godkände regeringen den nya läroplanen, denna implementerades också i verksamheten hösten 2018. I Introducing programming and digital competence in Swedish K-9 education presenterar forskarna den nya läroplanen som infördes och sätter den i ett historiskt sammanhang. De beskriver och analyserar också processen att utveckla den reviderade läroplanen. De diskuterar också några initiativ kring hur de ansåg att förändringarna borde genomförts. Den här studien är relevant för föreliggande uppsats eftersom den belyser digitaliseringens betydelse för den svenska skolan före coronapandemin.

Det går genom den här studien dra slutsatser om hur digitaliseringen påverkade den svenska skolan före coronapandemin och dessa ska ställas i relation till hur informanterna i den här uppsatsen såg på digitalisering före pandemin. Studien fyller också en funktion då den handlar om resonemang om när programmering infördes i samhällskunskapsämnets kursplan.²⁰

Håkan Fleischer som är filosofie doktor i pedagogik vid Jönköping University publicerade år 2013 sin avhandling En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den digita- liserade skolan. I hans avhandling lyfts bland annat införandet av personliga datorer som varje elev och lärare i den svenska skolan har tillgång till idag. Fleischer syftade till att belysa hur införandet av personliga datorer har påverkat lärandet i skolan.²¹ I avhandlingen lyfts framför- allt inlärningens typiska drag. Dessutom undersöks kvalitén på inlärningen som personliga datorer genererar. I avhandlingen lyfts reflektioner om huruvida datorer i undervisningen påverkar såväl kunskapssyn som kunskapsgenererande. Avhandlingen belyser därtill utvecklingsmöjlig- heter som personliga datorer innebär. Avhandlingen grundar sig i fyra delar. För det första finns en forskningsöversikt med fokus på vad forskning beskriver vad gäller den här frågan. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenome- nologi. Det ingår också en intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande vad gäller den här frågan samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter. Fleischer resultat visar på ett starkt färdighetsfokus som uppstår när det handlar om kunskapsbildning med personliga datorer. Vidare visar det sig att personliga datorer påverkar elevers syn på sitt eget lä- rande. Avhandlingen är relevant för föreliggande uppsats eftersom den lyfter frågor om digita-

20 Heintz m.fl. (2017)

21 Fleischer, Håkan. En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den digitaliserade skolan.

Jönköping University, 2013. s.4.

(17)

12

lisering i en tid före coronapandemin och hur datorer påverkar kunskapssyn, inlärning och uppfattning om inlärning. Detta är av intresse eftersom undervisning med personliga datorer har blivit mer vanligt förekommande under coronapandemin.²²

Jan Hylén som är Filosofie doktor vid Stockholm universitet genomförde år 2013 en forsk- ningsöversikt rörande digitalisering i skolan som heter Digitalisering i skolan – en kunskaps- översikt. I den här forskningsöversikten lyfts bland annat att tillgången till datorer i svenska skolor är god i ett internationellt perspektiv. Detta gäller även för uppkopplingen till internet vid svenska skolor. Trots den här tillgången lyfter han att användandet av digitala verktyg tycks vara kopplat till vissa ämnen, då framförallt till svenska och samhällskunskap där datorerna används för att söka information, skriva och redovisa resultat.²³ Dessa slutsatser är relevanta för föreliggande uppsats när det handlar om att undersöka hur informanterna uppfattar digitalisering som en metod för undervisningen i samhällskunskap och hur detta har påverkats av coronapandemin. Det handlar helt enkelt om att ställa dessa slutsatser mot informanternas uppfattningar om hur digitala verktyg används i deras undervisning. Vidare lyfter Hylén att det finns flera internationella studier som visar att elever som har tillgång till en egen dator får höjda resultat i skolan. Måluppfyllelsen kan alltså påverkas av tillgången till en egen dator.

Även införandet av pekplattor pekar i samma riktning. Dessa slutsatser är också av relevans för föreliggande uppsats eftersom det handlar om digitalisering och målsättningar med undervisningen i samhällskunskap. Förbättrade digitala förutsättningar ger förbättrade resultat i skolan vilket är ett mål med undervisningen. Dessa slutsatser ska också ställas mot informanternas erfarenheter av införandet av digitala verktyg.²⁴ En av de positiva aspekterna med införandet av en personlig dator är att det ökar motivationen till lärandet. Motivationen till studierna och inställningen till innehållet blir alltså mer positiv enligt Hylén. Detta ska också ställas mot informanternas uppfattningar om motivationen och inställningen till ämnesinnehållet.²⁵ Det ska också studeras om uppfattningen om elevernas motivation till innehållet har påverkats av coronapandemin. En effekt av coronapandemin är en än mer digitaliserad undervisning. Hylén lyfter också att inställningen till användandet av digitala verktyg som metod i undervisningen är

22 Fleischer (2013) s.69–82.

23 Hylén. Jan. Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt Stockholm: Ifous och FoU Skola/Kommunförbundet Skåne, 2013. s.16.

24 Ibid. s.21.

25 Ibid. s.26.

(18)

13

beroende av skolledningens förmåga att signalera varför digitala verktyg ska användas i skolan.²⁶ Dessa slutsatser ska också ställas mot informanternas uppfattning om vilka förväntningar som finns på dem från deras skolledning och deras elever om att använda digitala verktyg som metod i undervisning, både före och under coronapandemin. Även om Hyléns forskningsöver- sikt är några år gammal är dessa slutsatser relevanta eftersom det därmed kan undersökas om det skett någon förändring under de här åren. Följande avsnitt kommer att behandla forskning kring digitalisering och digital kompetens i samhällskunskap.

3.3. Forskning kring digitalisering och digital kompetens i samhällskunskap

Johan Sandahl som är universitetslektor vid Stockholms universitet skrev i mars 2020 en artikel som heter samhällskunskapsundervisningen i en digital tid. I artikeln lyfts resonemang om sam- hällskunskapsämnets potential när det kommer till medborgarbildning där målet är att bidra till att eleverna utvecklar kunskaper, förmågor och attityder för att kunna delta i samhället.²⁷ San- dahl lyfter vidare att lärare och elever bland annat kan behandla frågor om det digitala sam- hällets integritetsutmaningar som ett innehåll i undervisningen.²⁸ Dessutom beskriver han att undervisningen behöver vara flexibel och anpassningsbar och integreras med dagens teknik eftersom det finns en sådan efterfrågan från arbetsmarknaden. Morgondagens arbetskraft ska utbildas i dagens teknik.²⁹ Detta belyser att de pedagogiska metoderna som används i samhälls- kunskapsundervisningen påverkas av digitaliseringen. Sandahls artikel är relevant för förelig- gande uppsats eftersom den belyser att digitaliseringen är ett mål, ett innehåll men även en metod för samhällskunskapsundervisningen i en digital tid. Dessa utgångspunkter fyller en relevans när det kommer till utformandet av intervjufrågorna. Utgångspunkterna har också fyllt en relevans när det kommer till struktureringen och utformandet av de övergripande forsknings- frågorna för studien. Intentionen har alltså varit att ta reda på hur samhällskunskapslärare upplever sina förutsättningar att behandla digitaliseringen som ett mål, innehåll och som en metod för undervisningen. Härefter ska det presenteras forskning kring lärares digitala kompetens.

3.4. Forskning kring lärares digitala kompetens

Matthew J. Koehler, Punya Mishra, Kristen Kereluik, Tae Seob Shin och Charles R. Graham som samtliga är verksamma vid olika universitet runt om i världen skrev år 2014 en vetenskap- lig artikel som heter The Technological Pedagogical Content Knowledge Framework. I den här artikeln presenterar de en då nybildad teoretisk utgångspunkt som förkortas TPACK och som beskrivs mer utförligt i kapitel 2 i den här uppsatsen. I artikeln beskrivs att lärares teknologiska

26 Hylén (2013) s.30.

27 Sandahl (2020) s.9.

28 Ibid. s.8.

29 Ibid. s.2.

(19)

14

och digitala kompetens är något som är varierande. Det beskrivs också att TPACK ett teoretiskt ramverk som har slagit igenom stort när det kommer till lärarutbildning och lärares professionella utveckling. Trots detta misslyckas ofta lärare att stödja och utveckla elevers användande av avancerad teknologi.³⁰ Dessa är slutsatser som är av relevans för föreliggande uppsats eftersom det ska undersökas hur lärare uppfattar sin digitala kompetens.

Helen Brink, Nina Kilbrink och Niklas Gerick som samtliga är verksamma vid Karlstad universitet genomförde år 2019 en studie med syftet att undersöka tekniklärares erfarenheter av att undervisa med digitala metoder i grundskolan. Detta gjordes för att bidra med mer kunskap om undervisning inom detta området. De slog fast att det fanns en brist på kunskap om hur lärare använder digitala metoder i sin undervisning, vad deras avsikter är och vilket innehåll de väljer.

De slog också fast att lärarnas erfarenheter påverkar undervisningen. Deras resultat visade att tekniklärare undervisar med digitala metoder i olika syften. Det handlade delvis om att förbättra och integrera andra ämnen. Det handlade också om att visualisera teknik för eleverna och att förbereda elever för framtiden. Ytterligare visade det sig också att innehållet och metoderna för undervisningen skiljer sig åt. Att lärarna inte upplevde digitala metoder som en enda idé utan som en sammanslagning av flera idéer. De framhärdar också att dessa resultat kan användas som bas för vidare forskning och utveckling av undervisning om digitala metoder. Föreliggande uppsats ämnar bidra med mer kunskap om undervisning inom detta område inom ramen för samhällskunskapsämnet.³¹

3.5. Sammanfattning av forskningsläget

I det här kapitlet har det presenterats forskning som på olika sätt relaterar till den här uppsatsen.

Först presenterades det forskning om samhällskunskapslärares kunskapsbas. Den forskningen är relevant för föreliggande studie eftersom även den här uppsatsen undersöker lärares kunskapsbas men med ett särskilt fokus riktat mot lärares digitala kunskapsbas. Därefter presenterades det forskning om digitalisering och skolan. Den här forskningen är relevant för förelig- gande uppsats eftersom den belyser digitaliseringens betydelse för den svenska skolan före coronapandemin. Därefter har det presenterats forskning kring digitalisering och digital kompetens i samhällskunskap. Den här forskningen har spelat en särskild roll för föreliggande uppsats när det kommer till struktureringen och utformandet av de övergripande forskningsfrågorna för

30 Koehler m.fl. (2014) s.104,109.

31 Brink, Helen m.fl. Teaching modelling using digital tools in secondary technology education: Teachers’ expe- riences. I Pulé, Sarah och de Vries, Marc J. (red.). Developing a knowledge economy through technology and engineering education. Malta University, 2019. s.95–102.

(20)

15

studien. Avslutningsvis har det presenterats forskning om lärares digitala kompetens i allmän- het och tekniklärares digitala kompetens. Den här forskningen ska ställas i relation till resultatet från den här uppsatsen eftersom det undersöks hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens. Härefter ska det presenteras de metodologiska resonemangen som ligger till grund för uppsatsen.

(21)

16

4. Metod

För att nå en fördjupad förståelse av hur samhällskunskapslärare uppfattar sin egen digitala ämneskompetens ska det användas en metod som gör det möjligt att gå på djupet i informanternas resonemang. Detta innebär att det ska försökas fånga lärares mer fördjupade resonemang om sin digitala kompetens. Det är utifrån det här perspektivet nödvändigt att använda en kvali- tativt präglad metod. Det är också nödvändigt att använda en metod som är relativt flexibel och av dessa anledningar är det lämpligt att använda intervjuer.³² Det handlar om att fånga informanternas ståndpunkter eftersom dessa är centrala för undersökningen. Det är viktigt att intervjuerna utformas på ett sätt så att det gör det möjligt för intervjupersonerna att röra sig i olika riktningar och därför ska det användas relativt öppna frågor i intervjun. Detta ska göras för att de tillåter informanterna att styra vad de upplever som relevant och viktigt. Genom den här flexibiliteten som kvalitativa intervjuer erbjuder kan fokus riktas mot de frågor som dyker upp under intervjun. Den här typen av metod är önskvärd när det kommer till så omfattande fråge- ställningar som den här undersökningen innebär. Det är också viktigt att frågeställningarna som informanterna möter är utformade så att svaren kan bli fylliga och detaljerade.³³ Dessa resonemang har utgjort de huvudsakliga utgångspunkterna för valet av metod och valen av frågeställ- ningarna i intervjuguiden.

4.1. Beskrivning av intervjuguiden

Intervjuguiden har tagits fram utifrån olika utgångspunkter vilket det härefter ska redogöras för.

Intervjuguiden kan delas in i tre olika delar. De allmänna frågorna, de ämnesspecifika frågorna och de avslutande frågorna. De allmänna frågorna är av en sådan karaktär att de inte nödvän- digtvis kan användas för att besvara forskningsfrågorna för uppsatsen. Dessa frågor fyller två funktioner, dels ska det få informanten att känna sig bekväm inför intervjun eftersom en infor- mant kan vara nervös inför en intervju.³⁴ Den andra funktionen är att de bidrar till att skapa en bild av informanten vilken i sin tur kan vara viktig när det handlar om att tolka svaren som informanten ger senare. De ämnesspecifika frågorna å sin sida kan också delas in i olika delar.

Först ställs några generella frågor som rör digitalisering, samhällskunskap och undervisningen under coronapandemin. Därefter kan de ämnesspecifika frågorna delas in i tre olika delar utifrån uppsatsens övergripande forskningsfrågor. För det första ställs det frågor om digitalisering som ett innehåll i undervisningen och hur samhällskunskapslärarna graderar sin kompetens att be-

32 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber, 2011. s.412.

33 Ibid. s.413.

34 Ibid. s.423.

(22)

17

handla detta i undervisningen. Det ställs även frågor om hur detta har påverkats av coronapandemin. För det andra ställs det frågor om målsättningar med digitalisering i undervisningen och hur samhällskunskapslärarna graderar sin kompetens att uppnå dessa i undervisningen. Det ställs även frågor om hur detta har påverkats av coronapandemin. För det tredje ställs det frågor om hur samhällskunskapslärare använder en digital metod i sin undervisning och hur de graderar sin kompetens att använda detta i undervisningen. Det ställs även frågor om hur detta har påverkats av coronapandemin. Avslutningsvis ställs det några frågor för att säkerställa att informanten har fått sagt det som han eller hon vill säga och för att summera hur samhällskunskapsläraren uppfattar digitaliseringen av skolan. I nästa avsnitt ska undersök- ningsgruppen presenteras närmare.

4.2. Undersökningsgruppen

I den här delen av uppsatsen ska informanterna presenteras närmare. I studien ingår fem lärare i samhällskunskap. Samtliga är verksamma som SO-lärare mot grundskolans senare år. De namn som informanterna har tilldelats är inte deras riktiga namn. Informanterna har anonymi- serats för att det inte ska vara möjligt att veta vilka de är egentligen.

Patrik har arbetat som lärare sedan år 1992. Han är förutom undervisande lärare i SO-ämnen också lärare i moderna språk. Han är lärare på en landsortsskola sedan år 1999.

Hugo har arbetat som lärare sedan år 2018. Han är förutom undervisande lärare i SO-ämnen också lärare i musik. Han är lärare på en landsortsskola sedan år 2018 då han blev färdigutbildad lärare.

Helene har arbetat som lärare sedan år 2008. Hon är undervisande lärare i samtliga SO-ämnen.

Hon har varit lärare på en landsortsskola sedan några år tillbaka i två olika omgångar. Hon har varit på en annan skola under en period.

Karolin har arbetat som lärare sedan år 2018. Hon är lärare på en storstadsskola sedan år 2018 när hon blev klar som lärare.

Alexandra har arbetat som lärare sedan år 2018. Hon är förutom undervisande lärare i SO- ämnen också lärare i svenska som andraspråk. Hon är lärare på en landsortsskola sedan år 2018 när hon blev klar som lärare. Härefter ska det diskuteras fördelar och nackdelar med den valde metoden som användes för att intervjua ovanstående informanter.

(23)

18

4.3. Metoddiskussion

Det finns både fördelar och nackdelar med den valda metoden vilka är värda att lyfta fram. För det första är det viktigt att nämna att kvalitativa intervjuer av den här karaktären ofta kritiseras för att vara allt för subjektiva. Detta innebär att kvalitativa resultat i alltför stor utsträckning bygger på forskarens egna uppfattningar. Det är därför viktigt att det finns en transparens för att i möjligaste mån undvika detta. En annan nackdel med den här typen av studier är att det ofta finns svårigheter att replikera undersökningen. Detta är på grund av att dessa studier ofta är ostrukturerade och bygger på forskarens egen uppfinningsrikedom.³⁵ Det lyfts ibland kritik mot den här typen av metod för att det kan finnas problem att generalisera slutsatserna som studien genererar.³⁶ Det kommer inte att vara möjligt att dra några generella slutsatser om hur lärare i allmänhet uppfattar digitaliseringen av ämnet samhällskunskap och skolan samt hur detta har påverkats av coronapandemin baserat på den här studien. Däremot kommer det vara möjligt att fördjupa förståelsen kring den här frågan genom att fånga några specifika lärares resonemang kring detta. En fördel med att använda kvalitativa intervjuer är att den här typen av metod gör det möjligt att gå på djupet i informanternas resonemang. I nästa avsnitt kommer det redogöras för hur kodningen av materialet gått till.

4.4. Kodning av materialet

Kodningen av materialet ska göras efter hand och detta är delvis inspirerat av resonemang som rör grundad teori. Att kodningens ska göras efter hand är viktigt för att förståelsen för data ska öka. Det finns vidare fördelen av att mildra upplevelsen av att all data är övermäktig vilket blir fallet om dataanalysen sparas till efter all datainsamling är gjord.³⁷ Mot bakgrund av dessa utgångspunkter ska transkriberingen av materialet, dataanalysen och kodningen av materialet göras efter hand. När transkriberingen genomförts är det viktigt att materialet läses igenom två gånger. Vid den första genomläsningen ska inga noteringar till materialet göras och tolkningar ska försökas undvikas. I slutet av första genomläsningen ska intressanta reflektioner och nyckelord lyftas fram som ska användas vid den andra genomläsningen. Vid den andra genomläs- ningen ska en kodning av det transkriberade materialet genomföras och detta innebär att ett index tas fram över nyckelord och termer som bidrar till en förståelse av materialet. Efter att materialet har kodats är det viktigt att det kritiskt granskas för att avgränsa användandet av synonymer eller termer som används för att beskriva samma fenomen.³⁸ Materialet har analy- serats utifrån en modell likt nedanstående:

35 Bryman (2011) s.368.

36 Ibid. s.369.

37 Ibid. s.523–525.

38 Ibid. s.525.

(24)

19

Källa: Beskrivning: Analys Kategori:

Intervjuare Hur uppfattar du begreppet digitalisering, har du positiva eller negativa associationer?

Karolin Främst positiva. Jag tänker att det finns stora fördelar med digitaliseringen och vi kanske kan arbeta på ett smidigare sätt. Vi får verktyg som vi inte hade in- nan. Men jag får problem när allt ska bli digitalt.

Positiva associationer till digitaliseringen.

Digitalisering- ens möjlig- heter

Hugo Jag får nog mest negativa associationer just för att digitalisering har blivit en modern fluga man har fått för sig att digitalisering är så bra på så många sätt och sen så vet jag inte om man ignore- rar studier eller bortser från studier som visar att det inte är bra. Nu har man det senaste i de rapporter som jag läst kunnat se att ju mer en skola digitaliseras desto lägre blir flera olika kunskapsni- våer vilket blir ganska konstigt när skolverket hela tiden pratar om att vi ska digitalisera mer.

Negativa associationer till digitaliseringen

Digitalisering- ens svårig- heter

Ovanstående modell är utarbetad utifrån en mall av Alan Bryman (s.524) om kvalitativ dataanalys.

Metoden har utarbetats utifrån utgångspunkter ifrån de medicinska sociologerna Barney Glaser och Anselm Strauss teoretiska resonemang som brukar benämnas som grundad teori på svenska. Grundad teori är ett synsätt som handlar om att forskaren vid analys av kvalitativa data ska generera en teori.³⁹ I den här uppsatsen har det framförallt handlat om att ta fram olika kategorier genom att tematisera innehållet av intervjuerna. Dessa kategorier har så småningom sammanställts och blivit underrubriker som presenteras genomgående i resultatkapitlet.

39 Bryman (2011) s.649.

(25)

20

Det finns flera olika anledningar till varför vissa resonemang om grundad teori ska användas i föreliggande uppsats. För det första så rör sig materialet om observationer som tillkommit under en unik tidpunkt präglad av coronapandemin. Det handlar om att utifrån det här unika materialet utarbeta kategorier som passar för att förklara den här unika situationen.⁴⁰ En annan anledning till att resonemang från grundad teori är lämplig vid den här typen av studier är för att teorin bygger på kontinuerlig jämförelse mellan informanternas resonemang. Detta är för att utarbe- tandet av kategorier ska vara möjligt. Kategorier är ett begrepp som har bearbetats i sådan ut- sträckning att det kan anses representera en företeelse i verkligheten.⁴¹ Att kontinuerligt jämföra beskrivningar för att generera kategorier i ett första skede och teori i ett andra skede kan beskrivas i fyra olika steg. Först måste företeelser jämföras. Detta görs genom att jämföra informanternas resonemang. Utifrån jämförelser kommer olika kategorier att utmynnas. Detta kan beskrivas som det andra steget. I det tredje steget så avgränsas detta till en teori som rör företeelsen och i det fjärde steget så formuleras teorin utifrån observationerna som gjorts.⁴² Förutom dessa resonemang så kommer också en hermeneutisk tolkning av materialet att tillämpas. Detta inne- bär att det ska försökas få fram informantens resonemang utifrån det perspektivet som han eller hon har haft.⁴³

Det ska dock nämnas att det lyfts vissa svårigheter när det kommer till användandet av grundad teori. Bland annat finns det praktiska svårigheter med att transkribera allt material från inspe- lade intervjuer vilket krävs för att kontinuerligt kunna växla mellan datainsamling och teoreti- serande. Även om detta är tidskrävande är det en viktig del i processen när det kommer till att tematisera innehållet och därför är det nödvändigt att tillämpa detta tillvägagångssätt. Samtidigt är det viktigt att nämna att detta går ut över underlagets kvantitet. En annan sak som bör nämnas när det kommer till grundad teori är att det är tveksamt om den insamlade data som är till grund för slutsatserna alltid leder till en teori. Det handlar om att observationer ofta kan röra sig om specifika sociala företeelser snarare än generella företeelser. När det kommer till dessa invänd- ningar är det viktigt att vara medveten om risken att dra för stora växlar av isolerade observationer. Det är alltså nödvändigt att förebygga alltför generella slutsatser och snarare peka på exempel på företeelser utifrån informanternas resonemang.⁴⁴ Utifrån dessa invändningar ska

40 Glaser, Barney G. och Strauss, Anselm L. The Discovery of Grounded Theory - Strategies for Qualitative Re- search. Chicago: Aldine. 1967. s.262.

41 Bryman (2011) s.517.

42 Glaser & Strauss (1967) s.105.

43 Bryman (2011) s.507.

44 Ibid. s.522.

(26)

21

det i föreliggande uppsats inte genereras några grundade teorier som presenteras. Användandet av metoden som är relaterad till grundad teori i uppsatsen sträcker sig endast till att utarbeta kategorier utifrån återkommande teman under intervjuerna. Dessa kategorier presenteras ge- nomgående i uppsatsens resultatkapitel. Sammanfattningsvis kommer det att tillämpas ett ab- duktivt förhållningssätt. Detta innebär att analysen kommer att pendla mellan å ena sidan teori om PCK, TPACK och å andra sidan ett mer förutsättningslös förhållande till empirin där det pendlas mellan induktion och deduktion. Härefter kommer resultatet från intervjuerna att presenteras.

(27)

22

5. Resultat

Resultatkapitlet i den här uppsatsen är indelat i tre delar. Delkapitlen är resultat rörande sam- hällskunskapslärares prioritering av ämnesinnehåll, samhällskunskapslärarnas uppfattningar om målet med digitaliseringen samt samhällskunskapslärarnas metoder för en digital undervisning. Delkapitlen är utarbetade utifrån de övergripande forskningsfrågorna för uppsatsen. Varje delkapitel är uppdelat i olika delavsnitt eller kategorier. Dessa kategorier har framkommit ge- nom den analys som har gjorts av intervjuerna så som det beskrivs i föregående kapitel.

5.1. Resultat rörande samhällskunskapslärarnas prioritering av ämnesinnehåll

I den här delen av resultatkapitlet ska uppsatsens första frågeställning besvaras. Denna fråge- ställning var följande:

• Hur uppfattar samhällskunskapslärarna sina prioriteringar av undervisningsinnehåll som rör digitalisering under coronapandemin?

I den här delen av uppsatsen ska det benas ut vilka uppfattningar som samhällskunskapslärarna har om å ena sidan sin egen kompetens att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen och å andra sidan sin uppfattning om sina prioriteringar av undervisningsinnehåll som rör digitalisering under coronapandemin.

5.1.1. Det digitala innehållet i undervisningen på olika sätt

Intervjuerna har visat att lärare gör på olika sätt när det handlar om att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen. Det finns lärare som använder digitaliseringen som att tema som överlappar olika arbetsområden. Ett exempel på det är informanten Karolin som argumen- terar på följande vis:

Jag behandlar inte digitaliseringen som ett eget arbetsområde utan det genomsyrar all undervisning och är en naturlig del av undervisningen.⁴⁵

Ovanstående citat illustrerar ett sätt att hantera digitaliseringen i undervisningen. Ett annat sätt att beröra digitaliseringen i undervisningen är genom att använda ett specifikt ämne där dessa saker belyses. Ett exempel på detta är informanten Hugo som berättar hur man behandlar digitaliseringen på hans skola:

45 Karolin, lärare i kursen samhällskunskap 7–9, grundskolan. Intervju den 1 maj 2021.

(28)

23

Vi har behandlat digitala verktyg som ett enskilt ämne. Det har varit ganska bra för då har vi kunnat släppa en hel del. Det centrala innehållet i SO är ju övermäktigt.⁴⁶

Detta är alltså ett annat sätt att behandla digitaliseringen som ett innehåll i undervisningen.

Under intervjuerna har det också framträtt resonemang om att det främst är i arbetsområden som handlar om massmedia där digitaliseringen får en verkligt framträdande roll i undervisningen. Ett tredje sätt kan alltså vara att behandla digitaliseringen framförallt under arbetsom- råden om massmedia. Vissa av informanterna beskriver ett tydligt samband mellan å ena sidan sociala medier och å andra sidan digitaliseringen. Ett fjärde sätt att behandla digitaliseringen som ett innehåll i undervisningen är att göra som informanterna Patrik och Helene gör. De beskriver att de tar tillfällen i akt att undervisa om digitalisering när det dyker upp. De beskriver att de inte behandlar digitaliseringen som ett enskilt område eller ett enskilt perspektiv på undervisningen utan behandlar det snarare i undervisningen när någonting händer som relaterar till digitaliseringen. Helene beskriver hur hon behandlade digitaliseringen väldigt tydligt i samband med Metoo-uppropet exempelvis eftersom det till stor del utspelade sig på sociala medier. Ett annat tydligt exempel är USA-valet år 2016 och efterspelet rörande Cambridge Analytica som relaterade till digitalisering och hur bakomliggande programmering kan påverka politiska val.

Det är alltså tydligt att lärare i samhällskunskap behandlar digitaliseringen som ett innehåll på olika sätt. Vissa berör det som ett perspektiv på undervisningen genomgående, andra behandlar det separat i ett enskilt arbetsområde och andra hänvisar det till ett annat separat ämne. Ett fjärde sätt att behandla digitaliseringen som ett innehåll i samhällskunskapsundervisningen kan vara att behandla det när tillfället ges. Detta visar på att det inte finns ett tydligt framgångsrikt sätt att behandla digitaliseringen som ett innehåll i samhällskunskapsundervisningen, det finns flera olika sätt som är gångbara. Sammanfattningsvis går det slå fast att det finns fyra olika alternativ att hantera digitaliseringen som ett innehåll i undervisningen. För det första finns tillvägagångs- sättet att låta digitaliseringen genomsyra all undervisning, alltså ett perspektiv som lyfts fram emellanåt i olika arbetsområden. Ett andra alternativ är att behandla digitaliseringen framförallt under ett enskilt arbetsområde i samhällskunskap, då ofta med en tydlig koppling till massmedia eller sociala medier. Ett tredje alternativ är att inte behandla digitaliseringen särskilt mycket i undervisningen utan att hänskjuta dessa delar av det centrala innehållet till ett eget separat ämne, som på informanten Hugos skola. Ett fjärde sätt är att behandla digitaliseringen när till-

46 Hugo, lärare i kursen samhällskunskap 7–9, grundskolan. Intervju den 25 april 2021.

(29)

24

fället ges. Detta alternativ är beroende av vad som händer i omvärlden. Det kan också upp- märksammas att vissa lärare arbetar spontant med digitalisering medan andra tycks behandla det mer planerat. Härefter kommer det redogöras för hur coronapandemin har påverkat inne- hållet i undervisningen.

5.1.2. Coronapandemins påverkan på innehållet

Samtliga av informanterna upplever att coronapandemin på olika sätt har fört med sig både negativa och positiva aspekter. Samtliga informanter pekar på att innehållet i undervisningen inte har påverkats nämnvärt av coronapandemin. De uttrycker att distansundervisningen fram- förallt innebär pedagogiska skillnader snarare än skillnader vad gäller ämnesinnehållet. Lärarna utrycker att deras sätt att behandla digitaliseringen i undervisningen inte är annorlunda över distans. Det som skiljer sig åt är klassrumsklimatet, möjligheten att hjälpa elever och att moti- vera elever till att nå till nästa nivå. Några informanter upplever att de tappar ledarskapet och klassrumsklimatet i ett digitalt klassrum. Detta är en av de negativa aspekter som coronapandemin har inneburit. Vidare råder det enighet bland informanterna om att en av de positiva aspekter som coronapandemin har fört med sig är att många lärare har tvingats in i den digitala verkligheten. Informanten Karolin uttrycker att samhällskunskapsämnet har ett tacksamt under- visningsinnehåll som lämpar sig väl på distans. Hon jämför med andra ämnen som hon upplever har ett svårare innehåll att förmedla på distans. Avslutningsvis upplever informanterna att coronapandemin och distansundervisningen framförallt påverkar måluppfyllelsen och undervisningens metoder snarare än ämnesinnehållet. Dessa delar ska behandlas mer senare i uppsatsen.

I nästa avsnitt kommer det fokusera på programmering som en del av samhällskunskapsunder- visningen.

5.1.3. Programmering som en del av samhällsundervisningen

I den här delen ska det presenteras hur lärare upplever programmering som en del av samhälls- kunskapsämnet. Följande figur är en presentation av samtliga informanters svar på frågan om de anser sig ha en god kompetens att behandla programmering som ett innehåll i undervisningen.

(30)

25

Har du god kompetens att undervisa om programmering som ett innehåll i undervis- ningen?

Hugo Karolin Alexandra Patrik Helene

”Jag känner inte att jag har så god kompe-

tens att be- handla det men det är något jag

jobbar på. Där använder jag mina elever som

vet vad pro- grammering

är.”

”Nej, absolut inte.”

” Ja, djupare frågor om pro- grammering tycker jag är svårt eftersom jag aldrig har programmerat själv och vet inte riktigt… jag

vet ju att det är koder och gre-

jor.”

”Programme- ring? Nej inte alls. Jag förstår inte ens frågan.

Mer än en van- lig person.”

”Nej egentligen inte. Det är där-

för jag måste ta exemplen när de dyker upp. Jag har ingen egen kompetens, jag måste förlita mig på vad jag

kan fånga.”

I undersökningen så har det uppmärksammats ett eventuellt problem rörande digitaliseringen som en del av innehållet i samhällskunskapsundervisningen. Kursplanen i samhällskunskap är tydlig när det kommer till att behandla programmeringen i undervisningen vilket nedanstående utdrag ur det centrala innehållet vittnar om:

Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.⁴⁷

Lärarna i samhällskunskap upplevde inte att de hade en särskilt god kompetens när det handlar om att behandla programmering som ett innehåll i undervisningen. Detta kan vara en indikation på att lärare i samhällskunskap behöver mer fortbildning på området programmering specifikt och digitalisering generellt, detta är även något som flera av lärarna efterfrågar. Viket nedan- stående citat vittnar om:

Jag skulle definitivt kunna tänka mig kompetensutveckling i det. För att bli skickligare.⁴⁸

48 Karolin, lärare i kursen samhällskunskap 7–9, grundskolan. Intervju den 25 april 2021.