”What a man can be, he must be”
En kvantitativ studie i postmateriella värderingars påverkan på psykisk ohälsa i olika välfärdsstatsregimer
Författare: Emilia Broström
Ämne: Statskunskap Nivå: C
Poäng: 15 hp
Ventilerad: VT 2016
Handledare: Marcus Österman Statsvetenskapliga institutionen
Antal ord: 12 516 Antal sidor: 42
Abstract
In an economically developing world, the process of modernization has been proven to change people’s cultural and political values. Political scientists Ronald Inglehart and Christian Wetzel’s revised theory of modernization shows evidence that people’s political and cultural values move along two dimensions in a predictable pattern. Economic development shift people’s values from traditional and survival toward more secular-rational and self- expressive. This rise in post-material values has unknown effects on people’s mental health.
Using Esping-Andersen’s theory on welfare state regimes the aim of this study is to both examine what effect post-material values have on mental health and, furthermore, if this effect plays out differently in different welfare state regimes. This was done using regression analysis based on data from a large number of countries from all over the world. The results of the analysis show that a rise in post-material values is positively correlated with worse mental health. But when welfare state regimes were brought into the model the relationship between post-material values and mental health did not stay the same but varied in its effect across the different regimes. The conservative welfare state regime stood out as the regime in which post-material values generated the worst mental health. On the whole, results indicate that the relationship between post-material values, welfare state regimes and mental health is a very complex relationship that is in need of further examination.
Keywords: mental health, post-material values, welfare state regimes, modernization theory
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 2
1.1 Vikten av psykisk ohälsa, postmateriella värderingar och välfärdsstatsregimer .... 2
1.2 Syfte och frågeställning ... 3
1.3 Disposition ... 4
2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 4
2.1 Moderniseringsteorin ... 4
2.1.1 Förändrade attityder och värderingar ... 4
2.1.2 Maslows behovstrappa ... 6
2.1.3 Inglehart och Welzels reviderade moderniseringsteori ... 7
2.2 Välfärdsstatsregimer ... 10
2.3 Empiriskt öppen fråga ... 13
3. METOD ... 14
3.1 Tillvägagångsätt ... 14
3.1.1 Datamaterialet ... 16
3.2 Beroende variabeln ... 16
3.2.1 Teoretisk definition av psykisk (o)hälsa ... 16
3.2.2 Operationell definition av psykisk ohälsa ... 17
3.3 Oberoende variabler ... 18
3.3.1 Postmateriella värderingar ... 18
3.3.2 Välfärdsstatsregimer ... 19
3.4 Kontrollvariabler ... 21
3.4.1 BNP/Capita ... 21
3.4.2 Ålder ... 22
3.4.3 Utbildningsnivå ... 22
3.4.4 Kön ... 22
4. RESULTAT ... 23
5. DISKUSSION ... 30
6. SLUTSATSER ... 34
7. REFERENSER ... 36
APPENDIX ... 39
1. Inledning
1.1 Vikten av psykisk ohälsa, postmateriella värderingar och välfärdsstatsregimer
”We are determined to ensure that all human beings can enjoy prosperous and fulfilling lives.”1
- United Nations 2030 Agenda For Sustainable Development.
Folkhälsa är ett ämne som intresserat samhällsvetare under en lång tid på grund av dess koppling till ekonomisk och mänsklig utveckling. I många länder har förflyttandet av arbetskraften från jordbrukssektorn till industrisektorn inneburit en stark ekonomisk utveckling som i sin tur lett till ökad livslängd och ökat välstånd hos befolkningen. Under den senare halvan av 1960-talet påbörjade statsvetaren Ronald Inglehart en attityds- och värderingsundersökning i sex länder i västvärlden där den ekonomiska utvecklingen under efterkrigstiden gått snabbt och ökat människors levnadsstandard. Han fann redan då att ekonomisk utveckling inte enbart ledde till fysiska skillnader så som ökad livslängd utan dessutom förde med sig tydliga psykologiska förändringar i form av förändrade politiska och kulturella värderingar hos folket.2
I enlighet med psykologen Abraham Maslows teori om hur en individs materiella välstånd påverkar hennes prioriteringar och behov3 fann Inglehart i sin studie att i länder med högt välstånd fanns också en hög grad av postmateriella värderingar. Än idag undersöks spridningen av postmateriella värderingar i världen med hjälp av World Value Surveys.4 Samtidigt som god ekonomisk utveckling ökar den fysiska hälsan vittnar rapporter från World Health Organization om ökade utgifter och förlorade inkomster i samhället till följd av ökad dokumenterad psykisk ohälsa världen över.5 Den 25e september 2015 inkluderade FN för första gången ett mål om minskad psykisk ohälsa i de ’globala målen för hållbar utveckling’.
Detta gjordes som en del i ledet att uppmärksamma att hälsa är en term som går långt förbi ökad livslängd.6 Spridningen av postmateriella värderingars effekt på psykisk ohälsa har trots detta skifte i värderingar och trots ökad medvetenhet om psykisk ohälsa ännu inte undersökts mer än i ett par specifika kontexter.
1 United Nations. Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development, 2.
2 Inglehart. The Silent Revolution in Europe: Intergenerational Change in Post-Industrial Societies.
3 Maslow. A Theory of Human Motivation, 384.
4 World Value Survey Database.
5 World Health Organization. Evidence for Mental Health – Evidence For Action, 17.
6 United Nations. Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development
Staters transformation från att främst ha varit gränsbevakare och upprätthållare av ordning till att bli välfärdsstater som tillgodoser folkets behov och omfördelar resurser skedde i snabb takt i många länder under 1960- och 1970-talet.7 Ländernas välfärdsstater utvecklades i olika riktningar vilket bland annat berodde på hur man valde att tolka och sträva efter jämlikhet och rättvisa. I västvärlden kunde tre grupper av länder urskiljas vars välfärdsstater liknade varandra. Dessa benämndes socialdemokratiska, liberala och konservativa välfärdsstatsregimer efter en typologi av statsvetaren och välfärdsstatsforskaren Gøsta Esping- Andersen. Den socialdemokratiska välfärdsstatens betoning på universalism och klassutjämning med en hög grad av omfördelande av resurser har gjort den till den mest generösa välfärdsstatsregimen.8 Tidigare forskning har funnit belägg för att välfärdsstatens generositet och utformning kan göra skillnad för individens hälsa.9 Men hur postmateriella värderingars effekt på psykisk ohälsa ter sig i de olika kontexterna som välfärdsstatsregimerna utgör har inte tidigare undersökts. Denna studie ämnar påbörja att fylla dessa luckor som identifierats i forskningen kring postmateriella värderingars effekt på psykisk ohälsa och välfärdsstatsregimers roll i detta samband.
1.2 Syfte och frågeställning
Postmateriella värderingars effekt på psykisk ohälsa har tidigare enbart studerats i ett par specifika kontexter och studier inom ett enda land dominerar det rådande forskningsläget.
Välfärdsstatens påverkan på psykisk ohälsa har studerats desto mer men ingen har tidigare undersökt dess påverkan på sambandet för postmateriella värderingar och psykisk ohälsa.
Med anledning av detta är uppsatsens syfte att göra två bidrag till den rådande forskningen på ämnet: dels att med hjälp av ett bra mått på psykisk ohälsa redogöra för hur postmateriella värderingar påverkar psykisk ohälsa och dels undersöka om sambandet mellan postmateriella värderingar och psykisk ohälsa ter sig olika när typ av välfärdsstatsregim tas med i analysen.
Frågorna som denna uppsats ämnar besvara är således:
1) Vilken effekt har postmateriella värderingar på psykisk ohälsa?
7 Esping-Andersen. The Three Worlds of Welfare Capitalism, 1.
8 Ibid 3, 27-28.
9 Muntaner et al. Politics, Welfare Regimes, and Population Health: controversies and evidence.
2) Skiljer sig effekten av postmateriella värderingar på psykisk ohälsa åt i olika välfärdsstatsregimer?
1.3 Disposition
Uppsatsen är strukturerad på så vis att den inleds med en redogörelse för ämnets centrala teorier och det rådande forskningsläget. Nästa avsnitt i uppsatsen redogör för valet av metod, tillvägagångssätt och variabler som valts ut för analysen. Vidare presenteras undersökningens resultat och sedan följer ett avsnitt där resultaten analyseras och diskuteras. Slutligen presenteras de slutsatser som uppsatsen föranlett följt av en referenslista och ett appendix med mer utförliga redovisningar av ett par metod- och resultatdelar.
2. Teori och tidigare forskning 2.1 Moderniseringsteorin
Teorier om vad som driver på samhällets modernisering och mänsklig utveckling har formulerats av flera olika tänkare genom historien. Moderniseringsteorin tar sin början i den kommersiella revolutionen som lade grunden för den pre-industriella kapitalismen som återfanns i urbana samhällen i det sent medeltida västra Europa.10 I kölvattnet från denna revolution tog humanismen och upplysningsfilosofin sin början med en tanke om att teknologiska innovationer kunde ändra människans livsstil fundamentalt genom systematisk vetenskaplig forskning. Grunden lades på så vis för hur samhället skulle kunna förändras och teknik kunde skapa nya sätt att ge människan den tillfredsställelse och frihet man endast trott skulle finnas i paradiset. Teknologi och idén om människans utveckling födde teorier om modernisering och insikten om att socioekonomisk utveckling kunde förändra både samhällskulturer och kollektiva värderingar om moral och politiska spörsmål.11
2.1.1 Förändrade attityder och värderingar
I slutet av 1960-talet påbörjade statsvetaren Ronald Inglehart en studie i attitydsskiften och värderingsförändringar hos människor i det postindustriella västra Europa. De frågor han använde sig av för att utforma enkäterna om attityder till politik och kulturella värderingar formade senare det massiva informationsinsamlingsarbete som vi idag känner till som World Value Surveys. Ronald Ingleharts studie, som utfördes med sex västerländska länder som
10 Inglehart och Welzel. Modernization, Cultural Change, and Democracy, 15.
11 Ibid, 16.
underlag, visade att politiska attityder och kulturella värdegrunder formas tidigt i en människas liv under hennes så kallade formativa år. Hur dessa attityder och värderingar ter sig beror till stor del på hur livssituationen rent ekonomiskt såg ut under människans uppväxt.12 Dessa värderingar kvarstår senare i livet även om ens livssituation förändras: om en individ har växt upp i en arbetarklassfamilj med ekonomiska svårigheter men ändå väljer utbilda sig och få ett välbetalt yrke, så kommer personen i fråga ändå politiskt sätt att prioritera exempelvis ekonomisk trygghet framför friheten att göra egna val.
År 1971 skrev Ronald Inglehart The Silent Revolution in Europe: Intergenerational Change in Post-Industrial Societies om resultaten från sin forskning i Europa. Där förklarade han det paradoxala skifte av politiska attityder som höll på att ske i västvärlden och förutspådde framtida förändringar i samhällen som blev allt mer postindustriella. Hans teori var att främst unga människor, som växt upp i efterkrigstiden i länder där ekonomin blomstrat och en ny övre medelklass skapats, skulle prioritera icke-materiella värden. Detta berodde på att de aldrig behövt sakna något under sin uppväxt utan nästan uteslutande upplevt materiellt välstånd. Detta till skillnad från sina föräldrar som fått arbeta hårt och uppleva ransoneringar och inflation under krigstiden och endast på senare tid kunnat tillskansa sig ekonomiska tillgångar. Föräldrarna, som egentligen tillhörde den traditionella arbetarklassen, skulle prioritera ekonomisk trygghet, minskad omfördelning av sina nyvunna resurser, starkt skydd för egendom och andra typiskt borgerliga värderingar. Inglehart fann belägg för sin teori och att barnen till dessa föräldrar paradoxalt nog prioriterade typiskt vänsterorienterade värden, trots att de tillhörde övre medelklassen.13
Detta paradoxala fenomen menade Inglehart berodde på att människor som växer upp under knapra och ostabila ekonomiska förhållanden tenderar att värdera ekonomisk trygghet och minskad omfördelning av resurser. Medan de som föds i välstånd inte ser värdet i materiella ting utan istället prioriterar individens möjligheter till självförverkligande. De ser möjligheter till att individuellt forma sitt liv efter eget tycke som en självklar universell rättighet snarare än ett privilegium för ett fåtal. Detta gör dem också mer positivt inställda till omfördelning av resurser vilket traditionellt sätt är en inställning som återfinns hos arbetarklassen. Denna yngre kohort av generationen som studerades hade vad Inglehart identifierade som ”post- borgerliga” (post-bourgeois) värderingar vilket senare kom att kallas postmateriella värderingar. Denna motsättning, mellan de äldres och de yngres politiska attityder och
12 Inglehart. The Silent Revolution in Europe: Intergenerational Change in Post-Industrial Societies, 1001.
13 Ibid, 992-993.
kulturella värderingar, stred mot förväntningarna om att rösta efter klasstillhörighet och representerade ett skifte i nya kollektiva attityder och värderingar. Inglehart förutspådde redan på 1970-talet att allt eftersom fler länder skulle uppleva långa perioder av ekonomiskt välstånd skulle också dessa postmateriella värderingar hos människor öka. 14
Nästan 35 år efter Ingleharts bok kom ut presenterade Inglehart tillsammans med statsvetaren Christian Welzel vad de kom att kalla för en ”reviderad moderniseringsteori (min översättning)”.15 Moderniseringsteorin byggde på Ingleharts tidigare forskningsfynd men resultaten kunde denna gång beläggas med ett material insamlat med hjälp av World Value Surveys och European Value Surveys innehållande information från länder som utgjorde 85 % av världens befolkning.16 Nedan följer en överblick över de olika komponenterna som tillsammans utgör grunden för Inglehart och Welzels moderniseringsteori.
2.1.2 Maslows behovstrappa
För att förstå moderniseringsteorin behövs kunskaper om hur ekonomisk utveckling påverkar människors individuella attityder och värderingar genom att ändra deras prioriteringar och hur dessa individuella värderingar kan anses i viss mån vara kollektiva. Psykologen Abraham Maslow skrev år 1943 en forskningsartikel i vilken han presenterade sin idé om att människan motiveras att hela tiden uppfylla vissa behov och att dessa behov kan rangordnas i en prioriteringsordning i en så kallad behovstrappa.17 Längst ner på behovstrappan befinner sig de behov som måste uppfyllas för människans överlevnad så som att släcka hunger, törst och finna skydd. Dessa behov känns av direkt om människan saknar dem, en hungrig människa kan inte fokusera på något annat än att finna mat och en människa som fryser kommer söka skydd från väder och vind.
Högre upp i behovshierarkin, som trappan symboliserar, återfinns andra behov som människan motiveras att tillfredsställa så fort behoven på trappsteget strax under i ordningen är tillfredsställda. Maslow menade att efter att ha tryggat behoven för överlevnad söker människan därefter att trygga sin ekonomi, därefter att befästa sin socioekonomiska status,
14 Inglehart. The Silent Revolution in Europe: Intergenerational Change in Post-Industrial Societies, 991-992.
15 Inglehart och Welzel. Modernization, Cultural Change, and Democracy, 15.
16 Ibid, 6.
17 Maslow. A Theory of Human Motivation, 380-384.
därefter finna kärlek och slutligen söker människan uppfylla sitt behov av kunskap och självförverkligande.18 Om behovet av självförverkligande skrev Maslow:
”What a man can be, he must be. This need we may call self-actualization (…) It refers to the desire for self-fulfillment (…) the desire to become more and more what one is, to become
everything that one is capable of becoming.”19
Eftersom de allra flesta människor motiveras att agera efter denna behovstrappa blir värderingar och prioriteringar likartade för människor som befinner sig på samma trappsteg i hierarkin. Personer vars materiella välstånd är tillfredsställt kommer tillslut att söka efter självförverkligande och prioritera självförverkligande värden. På detta sätt kan människors attityder och värderingar som är högst individuella, precis som självförverkligande är olika saker för olika individer, bli kollektiva eftersom de representerar en gemensam värdegrund.
Detta sker då behovet av självförverkligande blir till en gemensam strävan att forma samhället på ett sådant sätt att alla individer kan göra fria val och forma sina liv så att de får möjlighet att uppnå självförverkligande.20 Givet att människor motiveras att prioritera olika saker beroende på var de befinner sig i behovstrappan och givet att de upplevt liknande förutsättningar under sina formativa år är det inte så förvånande att personer födda tidigt i en generation och personer födda senare kan ha väldigt olika värderingar inom generationen, men väldigt likartade med personer i den egna åldersgruppen, beroende på om man växt upp under en ekonomisk kris eller endast upplevt välstånd.
2.1.3 Inglehart och Welzels reviderade moderniseringsteori
I Inglehart och Welzels reviderade moderniseringsteori är den drivande motorn bakom samhällets modernisering framväxten av det kapitalistiska samhället som hela tiden ökar den ekonomiska utvecklingen med hjälp av ny teknologi, nya innovationer och utbyte av information. Ekonomisk utveckling har historiskt sett skett genom övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och på senare tid genom att flytta arbetskraft från industrisektorn till tjänstesektorn.21 Detta innebär i sin tur olika skiften i politiska attityder och kulturella värderingar.
18 Maslow. A Theory Of Human Motivation, 382.
19Ibid, 382.
20 Inglehart och Welzel. Modernization, Cultural Change, and Democracy, 10.
21 Ibid, 6, 26-27.
Att prioritera de behov som befinner sig högst upp i Maslows behovstrappa är till stor del vad Inglehart och Welzel menar med att som individ ha postmateriella värderingar. Enligt den reviderade moderniseringsteorin rör sig människors kulturella värderingar och politiska attityder längs med två dimensioner i takt med att ekonomisk utveckling ökar: från överlevnadsvärden till självförverkligande värden och från traditionella värderingar till sekulär-rationella värderingar (uttrycket syftar på Inglehart och Welzels ordval ”secular- rational values” som saknar tydlig motsvarighet på svenska). Dessa politiska attityder kulturella värderingar berör olika teman så som familj, arbete, religion och politik.22 Inglehart och Welzel fann två överraskande konsekventa mönster som visar i vilken riktning dessa värderingar och attityder rör sig i takt med ekonomisk utveckling:
1) När ett samhälles arbetskraft går från att befinna sig till störst del i jordbrukssektorn till att befinna sig i industrin tenderar människors värderingar att skifta från traditionella till sekulär-rationella
2) Vidare sker ett kollektivt skifte från överlevnadsvärden (Maslows mat, vatten och skydd) till mer självförverkligande värden när arbetskraften rör sig från industrisektorn till tjänstesektorn23
Dessa mönster har Inglehart och Welzel funnit vara gällande mellan olika länder, kulturer och världsdelar vilket gör dem i hög grad förutsägbara även om undantag finns.24 I enlighet med Maslows behovsteori menar Inglehart och Welzel att socioekonomisk utveckling medför
”ökningen av kunskapssamhället”25 som i sin tur ”medför andra förändringar som rör sig i en ny riktning, som lägger tonvikt på individens autonomi, självförverkligande, och friheten att välja (min översättning).”26 Man kan säga att Maslows analys av vad bättrade socioekonomiska förutsättningar leder till för prioriteringar på individnivå kompletterar Inglehart och Welzels analys på samhällsnivå av förändrade kollektiva värderingar. Tabell 1 nedan sammanfattar Inglehart och Welzels moderniseringsteori. Det skall nämnas, även om det inte är något som skall studeras i denna uppsats, att Inglehart och Welzel menade att med tiden skulle spridningen av postmateriella värderingar, givet god ekonomisk utveckling, leda till en värld dominerad av liberala demokratier eftersom detta skulle anses vara den bästa
22 Inglehart och Welzel. Modernization, Cultural Change, and Democracy, 26-29.
23 Ibid, 6.
24 Ibid, 6, 26-27.
25 Ibid, 1.
26 Ibid, 5.
miljön för självförverkligande och därför skulle människor utöva kollektiva påtryckningar för att etablera detta styrelseskick.27
Tabell 1 Arbetskraft huvudsakligen i
Jordbrukssektorn Industrisektorn Tjänstesektorn
Ekonomisk utveckling Låg Medel Hög
Prioritering av överlevnadsvärden
Hög Medel Låg
Prioritering av självförverkligande (post-materiella) värden
Låg Medel Hög
Grad av traditionella värderingar
Hög Medel Låg
Grad av sekulär- rationella värderingar
Låg Medel Hög
I den postindustriella fasen av ett samhälles utveckling har ett större antal personer sina grundläggande överlevnadsbehov tillgodosedda och behoven av självförverkligande växer fram hos fler individer. Kollektivt sätt är detta också nödvändigt eftersom ett samhälle där en stor del av arbetskraften befinner sig i tjänstesektorn också innebär krav på en arbetskraft med högre utbildning som kan ta in, tolka och sprida information av olika slag (vilket förutsätter arbetskraft motiverad av kunskapstörst). I tjänstesektorn är kreativitet den viktigaste produktionsfaktorn och arbetsdagen innehåller inte längre enklare uppgifter på löpande band utan istället kräver många arbeten kreativitet, innovation och idérikedom.28 Denna samhällsutveckling mot allt mer postmoderna samhällen har gått relativt fort i många länder och adderas skiftade värderingar och självförverkligande värden är det möjligt att tänka sig att denna process inneburit både stress, utmattning, prestationsångest och andra symptom på psykisk ohälsa för individer.
Självförverkligande är något som är högst individuellt och postmateriella värderingar handlar till stor del om att man har de ekonomiska möjligheterna att på egen hand bestämma hur ens liv skall utspela sig utan att behöva anpassa sig efter gamla samhällsnormer som exempelvis familjens centrala roll i samhället. I de pre-industriella samhällena handlade livet om
27 Inglehart och Welzel. Modernization, Cultural Change, and Democracy, 1.
28 Ibid, 28.
överlevnad vilket också tärde på människors hälsa eftersom enkla sjukdomar kunde leda till döden. I det industriella samhället var fokus på att arbeta, skaffa familj och ta hand om de äldre en norm som många anpassade sig efter och livet var i viss mån förutsägbart. I det postindustriella samhället behöver ingen leva enligt den traditionella kulturen. Välfärdsstaten ersätter i mångt och mycket den funktion som familjen hade i industriella samhällen och skapar ett skyddsnät för gamla, arbetslösa och sjuka. Men att skilja sig från normen och skapa ett livsöde helt på egen hand öppnar också upp för jämförelser mellan olika människors liv.
Det är inte otänkbart att även om hälsan i postindustriella länder är oerhört god så har kanske den psykiska hälsan utsatts för prövning.
Forskningen på hur postmateriella värderingar påverkar psykisk ohälsa är idag ett område med många luckor att fylla. Ett par studier har trots allt gjorts om postmateriella värderingar och effekten på psykisk ohälsa men de flesta har varit studier inom ett enda land,29 eller så har det enbart undersökt sambandet i en europeisk kontext med fokus på effekten på folkhälsa snarare än effekten på psykisk hälsa.30 Inglehart och Welzels reviderade moderniseringsteori är intressant ur många aspekter. Trots att ekonomisk utveckling och utveckling längs med de två dimensionerna mot postmateriella värderingar varken är linjär eller deterministisk så är det troligt att världen kommer se fler postmoderna/postmateriella samhällen i framtiden. Det kommer då att vara av stort intresse att veta hur spridningen av postmateriella värderingar påverkat människans psykiska hälsa vilket är något denna uppsats hoppas ge mer klarhet i.
2.2 Välfärdsstatsregimer
Den moderna välfärdsforskningen har starkt influerats av den danska sociologen Gøsta Esping-Andersens klassificering av länder i välfärdsstatsregimer från 1990-talets början.
Esping-Andersens typologi över välfärdsstatsregimer är aktuell än idag men har efter kritik reviderats31 och andra forskare har bidragit med kompletterande regimer för att kunna göra en indelning av länder som skiljer sig åt från Västeuropa.32 Esping-Andersens indelning är baserad på hur kapitalistiska, moderna, demokratiska stater har valt att producera och fördela socialt välbefinnande åt medborgarna. Han fann att länder klustrar sig i tre olika grupper med
29 Petersen och Lindström. Materialist/postmaterialist values and their association with psychological health and health locus of control: A population-based study. Flouri. Adult Materialism/Postmaterialism and Later Mental Health: The Role of Self-Efficacy.
30 Mackenbach. Cultural values and population health: a quantitative analysis of variations in cultural values, health behaviours and health outcomes among 42 European countries.
31 Esping-Andersen. Social Foundations of Postindustrial Economies.
32 Arcanjo. Ideal (and Real) Types of Welfare State.
avseende på hur deras välfärd produceras och fördelas som han benämnde
”välfärdsstatsregimer”. Dessa tre kategorier fick namnen: liberala, konservativa och socialdemokratiska välfärdsstatsregimer.33
Inledningen av länder i olika välfärdsstatsregimer byggde främst på hur välfärdsstaten förhöll sig till tre olika variabler. Den första var hur vidsträckta de sociala rättigheter var som välfärdsstaten tillhandahöll åt sina medborgare. De sociala rättigheternas kvalitet mättes i deras förmåga att dekommodifiera individen. Dekommodifiering betyder att medborgare är fria från att när som helst lämna arbetsmarknaden utan att för den sakens skulle förlora arbete eller inkomstersättning.34 Det vill säga, i vilken utsträckning individen tillåts ha en fullgod, normal levnadsstandard oberoende av hennes deltagande i arbetsmarknaden med hjälp av exempelvis socialbidrag, pension, föräldrapenning, studiebidrag och arbetslöshetsförsäkring.
Ökade, högkvalitativa sociala rättigheter minskar individens status som en ”vara” på arbetsmarknaden som tvingas sälja sina tjänster för att garantera sin överlevnad.35 En mer generös välfärdsstat är mer dekommodifierande och kan på det viset antas verka positivt på en individs psykiska hälsa eftersom medborgare är garanterade ett visst skyddsnät av samhället om de skulle tvingas hamna utanför arbetsmarknaden.
Den andra variabeln Esping-Andersen tittade på var hur välfärdsstaternas socialpolitik adresserade frågan om social stratifiering. Det vill säga huruvida välfärdsstaten försökte befästa eller bekämpa klassamhället och öka jämlikhet. Hur olika länder har hanterat frågan om stratifiering beror till stor del på hur ett land historiskt sett har uppfattat koncepten
”rättvisa” och ”jämlikhet”.36 En välfärdsstat kan vara svagt eller stark omfördelande av individers resurser och den kan verka för ett stigmatiserande av de individer som inte är självförsörjande för att avskräcka minskat deltagande på arbetsmarknaden eller verka för solidaritet och universalism.37 En mer generös välfärdsstat är mer omfördelande för att öka jämlikhet mellan medborgare och på så vis kanske också bidra till att minska den stress och ångest förknippad med att befinna sig långt nere i samhällets socioekonomiska hierarki.
Den tredje variabeln som användes för kategoriseringen av länderna i välfärdsstatsregimer var tillhandahållandet av välfärd och hur ansvaret delades upp mellan staten, familjen och arbetsmarknaden. I vissa välfärdsstater hade staten en central roll i tillhandahållandet av
33 Esping-Andersen. The Three Worlds of Welfare Capitalism, 3.
34 Ibid, 21-23.
35 Ibid, 2-3.
36 Ibid, 3, 21, 23.
37 Ibid, 24-25.
socialförsäkringar, bidrag och andra ersättningar till samtliga medborgare medan i andra välfärdsstater gick staten enbart in och stöttade i de fall där familjen misslyckats med att ta hand om exempelvis äldre, sjuka och barn. I andra välfärdsstater tillhandahöll staten ett sorts minimalt skyddsnät för de allra fattigaste medan de rikare medborgarna vände sig till den privata sektorn för högkvalitativ vård, omsorg och privata försäkringar.38 Välfärdsstater som bygger på ett allomfattande system skapar solidaritet mellan medborgare då alla har samma sociala rättigheter oavsett klass. Medan välfärdsstater som har olika alternativ för olika sociala skikt i samhället skapar stigmatisering kring de som redan har det svårast i samhället och kan antas öka stressen för dessa individer som mer ses som en börda för samhället.
För att kort sammanfatta hur de olika regimtyperna skiljer sig åt i Esping-Andersens typologi följer en överblick över de tre olika välfärdsstatsregimerna och deras ”typiska” egenskaper, även om alla har sina individuella olikheter. Den liberala välfärdsstaten har en låg grad av dekommodifiering, skapar jämlikhet inom samhällets klasser men befäster olikheter emellan dem snarare än att bekämpa dem och endast de fattigaste har rätt till bidrag som är socialt stigmatiserade. Omfördelningen av resurser i detta system är lågt och de ersättningar individen kan få för att avstå från att delta på arbetsmarknaden är låga för att i mångt och mycket avskräckande medborgare från att stå utanför arbetsmarknaden. Ett land som brukar få vara representativt för denna typ av välfärdsstat är Storbritannien.39
I den konservativa välfärdsstaten är bidrag och ersättningar inte lika socialt stigmatiserade som i den liberala välfärdsstaten. Dock är den endast till viss del dekommodifierande och rättigheter till sociala transfereringar är starkt kopplade till individens klass och status i samhället. Den omfördelande effekten är försumbar och ett exempel på ett land med denna typ av välfärdsstat är Tyskland.40 Vidare skall tilläggas att den konservativa välfärdsstaten sticker ut i sin betoning på vikten av att behålla traditionella familjevärderingar.
Socialförsäkringar exkluderar exempelvis personer med lägre status (exempelvis icke- arbetande kvinnor) och uppmuntrar till en manlig familjeförsörjarmodell. Statliga bidrag ges endast ut i de fall familjens resurser för att försörja för sina medlemmar är utmattade.41
Den sista kategorin är den socialdemokratiska välfärdsstaten med bland annat Sverige som typexempel på land som återfinns i denna grupp. Länder med en socialdemokratisk
38 Esping-Andersen. The Three Worlds of Welfare Capitalism, 22.
39 Ibid, 26-27.
40 Ibid, 27.
41 Ibid, s. 27.
välfärdsstat präglas av en tanke om universalism där alla, oavsett klass och status, har samma sociala rättigheter. Dekommodifieringseffekten är som högst i denna välfärdsstat och eftersom omfördelningarna av resurser är relativt höga så motverkas ökad stratifiering. Det som gör att denna regimtyp sticker ut är att länder med denna typ av välfärdsstat vill tillhandahålla den högsta möjliga standard för alla medborgare, snarare än ett minimalt skyddsnät för ett fåtal.42 Denna modell uppmuntrar till solidaritet mellan klasserna då alla drar nytta och är beroende av systemet vilket uppmuntrar alla att bidra med skatt för att upprätthålla systemet.43
Esping-Andersens typologi bygger på en analys av västerländska, moderna demokratier som fungerar utmärkt att använda för att analysera länder som finns i just den delen av världen. I denna studie användes ett datamaterial som täcker en större del av världen. Med anledning av detta har alternativa välfärdsstatsregimtyper44 använts för att kunna dela in alla länder i studien i någon kategori. En del av den kritik Esping-Andersens typologi över välfärdsstatsregimer har mottagit har handlat om att det finns stora variationer i länders välfärdsstater som huserar under samma kategori.45 För att kunna göra jämförelser med hjälp av ett större material är detta avkall dock något som blir nödvändigt och vad detta har inneburit för studiens resultat kommer diskuteras senare i uppsatsen.
2.3 Empiriskt öppen fråga
När det kommer till att ge ett bud på teoretiska förväntningar kring resultatet av denna studie gör avsaknaden av gedigen tidigare forskning på området det svårt att formulera hypoteser.
Om moderniseringsteorin är sann för de länder som finns med i denna undersökning så borde länder med stabilt ökande ekonomi över tid också ha en ökad grad av postmateriella värderingar. Dessa borde då också utgöras av länder där arbetskraften främst befinner sig i tjänstesektorn där kraven på individens kreativitet och förmåga att ta in, tolka och dela information är större. I dessa länder kan man tänka sig att ökade krav tillför en ökad stress hos individen som dessutom förstärks av strävan efter självförverkligande vilket kanske genererar en känsla av att aldrig vara nöjd. Risken finns dock att detta samband går i en annan riktning eller påverkas av andra faktorer. Ett annat tänkbart alternativ skulle kunna vara att i ett ekonomisk utvecklat postindustriellt land där det finns en hög grad av postmateriella
42 Esping-Andersen. The Three Worlds of Welfare Capitalism, 27-28.
43 Ibid, 28.
44 Kim et al. Welfare states, flexible employment, and health: A critical review.
45 Arts and Gelissen. Three Worlds of Welfare Capitalism or More, 138.
värderingar hos folket så lider man istället av mindre psykisk ohälsa och att detta beror på den ökade levnadsstandarden. Vad som orsakar vad är nästa fråga på tur i forskningsledet men denna uppsats ämnar istället ta sin utgångspunkt i att fastställa hur postmateriella värderingar påverkar psykisk ohälsa.
Givet ett visst samband mellan postmateriella värderingar och psykisk ohälsa mellan länder kan man tänka sig att en uppdelning av länderna i olika välfärdsregimer kan innebära att sambandet ser annorlunda ut. Att ha en hög grad av postmateriella värderingar i en välfärdsstat som ger alla möjligheter till självförverkligande och är generös kan tänkas minska psykisk ohälsa precis som sambandet säkert kan gå i den andra riktningen då det kanske snarare verkar stressande för individen att ha många valmöjligheter. Sammantaget kan man tänka sig att välfärdsstaterna utgör mer eller mindre gynnsamma miljöer för individers psykiska hälsa givet vissa värderingar och attityder. Med anledning av detta kommer inga hypoteser formuleras i denna uppsats utan frågorna lämnas öppna för empirin att besvara.
3. Metod
För att fastställa vilken effekt postmateriella värderingar har på psykisk ohälsa och om detta samband ser annorlunda ut beroende på typ av välfärdsstatsregim valdes den kvantitativa metoden regressionsanalys. Denna metod lämpar sig väl för studier där en större mängd data skall analyseras och resultatet generaliseras. Metoden är utmärkt för att belägga samband mellan olika variabler men en begränsning som kan nämnas är att metoden inte på egen hand kan belägga sambandens orsaksriktning. I det kommande avsnittet nedan presenteras tillvägagångssättet i studien mer detaljerat. Efter det följer en mer ingående presentation och förklaring av beroende variabeln psykisk ohälsa, de oberoende variablerna samt kontrollvariablerna som valts ut och identifierats som relevanta från tidigare forskning.
3.1 Tillvägagångsätt
För att ta reda på hur postmateriella värderingar påverkar psykisk ohälsa och om detta samband ter sig annorlunda inom olika välfärdsstatsregimer valdes en kvantitativ undersökningsmetod i form av regressionsanalys. Tillgängligheten av data och tidigare forskning som dominerats av data från västerländska länder avgjorde vilka länder som togs med i underlaget till denna undersökning och det insamlade materialet täcker länder från hela världen. Det finns för- och nackdelar med att använda tidigare insamlad data på detta sätt.
Fördelen är att för en uppsats på denna nivå där undersökningen kräver data på individnivå från ett stort antal länder inte hade gått att samla in på egen hand. Tidigare insamlad data ger därför möjligheten att över huvud taget göra en undersökning mellan länder i detta fall.
Eftersom alla variabler i denna undersökning förutom ländernas ekonomiska utveckling i termer av BNP/Capita var på individnivå behövde all data samlas in från samma undersökning. Nackdelen är då att operationaliseringarna måste anpassas till de frågor som ställts i materialet och därmed kan det finnas en risk för validitetsproblem som kommer diskuteras under avsnittet om varje variabel där det ansetts utgöra en risk.
Data för beroende variabeln ”psykisk ohälsa” samlades in med hjälp av svaren från fyra olika frågor om hur individen mått den senaste tiden som ställts i undersökningsenkäten. Ett medelvärde räknades sedan ut där ett svarsbortfall på en eller flera av de fyra frågorna ersattes med medelvärdet av svaren på övriga frågor för att inte få ett snedvridet resultat. Detta förutsatte att frågorna mätte något sånär samma sak så att det förväntade svaret på samtliga frågor var likartat men ansågs inte utgöra ett problem då detta är en beprövad metod för insamling av data om självupplevd hälsa.46 I de fall en individ inte hade svarat på någon fråga togs de bort ur urvalet, men de bedömdes vara tillräckligt få för att inte kunna snedvrida resultatet på grund av bortfall då insamlingen av data gjorts av väletablerade organisationer i respektive land. Därnäst delades länderna in i olika välfärdsregimer. Denna klassificering krävde till viss del ett teoriutvecklande inslag i uppsatsen då det upptäcktes att vissa länder inte tidigare klassificerats i någon typologi över välfärdsstatsregimer. Länderna kategoriserades genom skapandet av dummyvariabler för respektive välfärdsstatsregim.
Kontrollvariablerna kön, utbildningsnivå och ålder är samtliga på individnivå och fanns att tillgå i materialet. Den sista kontrollvariabeln som valdes ut var BNP/Capita som ju är en variabel på länder-nivå. Uppgifter om BNP/Capita hämtades från två kompletterande databaser där senast tillgängliga data för samtliga länder från år 2014 valdes. För att enkelt kunna jämföra siffrorna valdes måttet på BNP/Capita ut i purchasing power parity (PPP) som angivits i amerikanska dollar och logaritmerats. Därefter gjordes två separata regressionsanalyser för att besvara frågeställningarna.
Den första regressionsanalysen skapade en modell som skulle visa postmateriella värderingars effekt på psykisk ohälsa i en bivariat regressionsanalys. Sedan lades varje enskild kontrollvariabel på en åt gången för att kunna se vad som hände med sambandet och om
46 Radloff. The CES-D Scale: A Self-Report Depression Scale for Research in the General Population.
någon av dessa verkade vara en bakomliggande variabel i sambandet. I den andra regressionsanalysen gjordes två modeller. Den första visade effekten på psykisk ohälsa i samtliga välfärdsregimer vid kontroll för de övriga regimerna samt med kontroll för övriga kontrollvariabler och den liberala välfärdsregimen som referenskategori. Den andra innehöll samma variabler men utöver det togs interaktionseffekten av postmateriella värderingar på psykisk ohälsa fram inom varje enskild välfärdsstatsregim, fortfarande med den liberala välfärdsstatsregimen som referenskategori.
3.1.1 Datamaterialet
Samtliga variabler förutom BNP/Capita hämtades från GESIS som är ett samhällsvetenskapligt institut för forskning och insamling av data. Materialet, som är från år 2011, är den senast genomförda internationella hälsoundersökningen som gick att hitta med ett så pass stort antal länder spridda världen över (32 stycken).47 Populationen innefattar hela befolkningen i varje land inom åldersintervallet ”18 år och uppåt” med undantag för ett par länder som begränsat intervallet till att som yngst ha med individer från 15 år och uppåt samt satt en max-ålder om 80 år. Datasetet är baserat på ett frågeformulär där man använt sig av stratifierade urval om 1000-3300 individer beroende på land.48 Totalt ingick 55081 individer i datamaterialet. När man hanterar data som insamlats i olika länder av olika organisationer så finns det individuella skillnader som gör att speciellt de demografiska frågorna och svarsalternativen aldrig kan bli fullständigt standardiserade.49 Ett exempel är i detta material är variabeln utbildningsnivå där svarsalternativen varierade i olika länder från möjligheten att svara i antal år i skolan till att endast kunna ange högsta avslutade utbildning. Denna typ av problem diskuteras under respektive avsnitt för varje individuell variabel i de fall det utgjorde ett problem.
3.2 Beroende variabeln
3.2.1 Teoretisk definition av psykisk (o)hälsa
Det finns olika bud på hur man skall definiera psykisk ohälsa. Ett sätt är att definiera psykisk ohälsa är att använda sig av CES-D skalan för självuppskattad psykisk ohälsa som är ett sätt att operationalisera psykisk ohälsa i frågeundersökningar och sedan sätta en ”gräns” för vad
47 Gesis Leibniz Institute for the Social Sciences. ISSP 2011 – Health Basic Questionnaire.
48 Gesis Leibniz Institute for the Social Sciences. ISSP 2011 – Health and Health Care Variable Report, 7-8.
49 Ibid, 10.
som räknas som att man löper risk för att må sämre än vad som kan anses vara hälsosamt.
Detta är ett relativt vanligt sätt att definiera var gränsen går för psykisk ohälsa i litteraturen.50 Dock är denna skala dels inte utvecklad för att användas som ett diagnostikverktyg och dels utgår de gränser som satts för hälsosamt/ohälsosamt från den CES-D skala som skapats med hjälp av ett formulär om 20 stycken frågor. I denna studie har en variant av denna skala använts med fem frågor och ingen gräns har satts för vad som kan anses vara ohälsosamt utan istället har den använts för att göra uttalanden om graden av psykisk ohälsa i termer av högre eller lägre psykisk ohälsa.
World Health Organization definiera psykisk ohälsa som ett tillstånd som avviker från:
“a state of well- being in which every individual realizes his or her own potential, can cope with the normal stresses of life, can work productively and fruitfully, and is able to make a
contribution to her or his community.”51
Denna definition fångar väl vad som avses med psykisk ohälsa i denna uppsats, nämligen den aspekten av psykisk ohälsa som inte beror på medfödd/genetisk sjukdom utan istället beror på stress och ångest som uppstår i livet till följd av postmateriella värderingar och till följd av hur samhället ordnar sig i termer av välfärdsstatens miljö.
3.2.2 Operationell definition av psykisk ohälsa
Fem variabler som utgjorde frågor om ens allmäntillstånd/psykiska hälsa användes som operationalisering av och därmed mått på psykisk ohälsa (se appendix för mer exakt fråge- och svarsformulering för varje enskild variabel). Detta är ett vedertaget sätt att operationalisera psykisk ohälsa och är en variant av den så kallade CES-D skalan (”Center of Epidemiologic Studies Depression scale”52) som är framtagen för att mäta symptom på depression hos befolkningen i frågeundersökningar i olika länder.53 CES-D skalan har använts flitigt av forskare som tittat på förklaringsfaktorer till psykisk ohälsa.54 Fördelen med att
50 Radloff. The CES-D Scale: A Self-Report Depression Scale for Research in the General Population.
51 World Health Organization. Investing in mental health – evidence for action, 8.
52 Radloff.The CES-D Scale: A Self-Report Depression Scale for Research in the General Population.
53 Ibid, 385-386.
54 Levecque et al. Economic Hardship and Depression across the Life Course: The Impact of Welfare State Regimes, Van de Velde et al. Gender differences in depression in 23 European countries. Cross-national variation in the gender gap in depression.
operationalisera psykisk ohälsa genom självupplevd ohälsa snarare än att använda registerdata över exempelvis antal behandlade för depression i ett land eller mängd psykofarmaka utskrivna per land och person är att det inte är beroende på tillgång eller ekonomiska förutsättningar i ett land. Studier har dessutom gjorts på CES-D skalan som bekräftat dess goda validitet.55 Detta mått har brister dock i och med risken för både över- och underskattning av den egna hälsan.
CES-D skalan togs fram för att ge ett mått på psykisk ohälsa med hjälp av totalt 20 frågor om hälsa men gjordes senare i en version med färre frågor.56 I mitt material har jag endast haft tillgång till fem av dessa frågor. En annan skillnad är att skalan ursprungligen tittat på den totala summan av poäng för att sedan jämföra poängen mot en ”gräns” för vad som ansetts vara ohälsosamma ”poäng”. I denna studie har valet istället fallit på att använda ett medelvärde av svarspoängen. Detta har två anledningar: 1) denna metod gör det enkelt att för ett material med många analysenheter (individer) ersätta eventuella svar som lämnats tomma med medelvärdet av de övriga av de fyra man svarat på för att på så vis minska bortfallet som annars hade genererats och 2) inget uttalande kommer att ske om någon absolut ohälsa utan snarare rör det sig om grader av psykisk ohälsa som relativa ”mer eller mindre”.
3.3 Oberoende variabler
De oberoende variablerna som valts ut i denna undersökning har sin relevans från tidigare forskning på området och från teorierna om modernisering och välfärdsstatsregimer. En lite annorlunda operationalisering har gjorts av postmateriella värderingar som mer utförligt förklaras nedan.
3.3.1 Postmateriella värderingar
Postmateriella värderingar ges ingen direkt definition i de teorier som har tagits upp i denna uppsats men kan förstås av Inglehart och Welzels forskning som den förändring i attityder och värderingar som rör individens längs med de två dimensionerna: bort från överlevnadsvärden till självförverkligande värden och bort från traditionella värderingar till sekulär-rationella värderingar. Det finns ett index framtaget av Inglehart som mäter detta skifte i värderingar57
55 Radloff. The CES-D Scale: A Self-Report Depression Scale for Research in the General Population, 385.
56 Ibid, 387.
57 Inglehart. The Silent Revolution in Post-Industrial Societies.
som har använts i tidigare forskning som ett mått på graden av postmateriella värderingar hos en individ.58 Tyvärr innehöll datamaterialet inga frågor som liknade de Inglehart och Welzel ställt. Istället användes frågan:
• ”How often do you attend religious ceremonies?”
Svarsalternativen till denna fråga varierade från land till land men konsekvent så stod en högre siffra för att man deltog alltmer sällan i religiösa ceremonier. Det gjordes ett antagande här om att i ju lägre utsträckning en individ deltog i religiösa ceremonier, ju mer sekulär- rationella värderingar hade hon och därmed också ju högre grad av postmateriella värderingar.
Denna operationalisering är inte nödvändigtvis helt valid. En risk är att istället för att mäta postmateriella värderingar, så mäts graden av religiositet vilket inte alls är syftet med uppsatsen. Hade Inglehart och Welzels index för materiella/postmateriella värderingar gått att tillgå hade detta naturligtvis använts men i brist på frågor i frågeundersökningen som liknar de som indexet använder krävdes en annan operationalisering. Det faktum att ett skifte mot mer postmateriella värderingar enligt moderniseringsteorin innebär ett skifte från traditionella värderingar mot mer sekulära värderingar får anses vara ett rimligt argument för att ändå använda denna operationella definition.
3.3.2 Välfärdsstatsregimer
Med välfärdsregimer avses i denna studie den beskrivning Esping-Andersen ger av det faktum att länder klustrar sig i olika grupper utefter hur välfärden produceras och fördelas i termer av dekommodifieringseffekt, social stratifiering och relationen mellan marknaden, familjen och staten. Esping-Andersens typologi har fått agera utgångspunkt för de kategorier för välfärdsstatsregimer som använts. Som tidigare nämnts har denna typologi fått kritik för att endast ha kategorier där västerländska länder passar in när det finns andra länder som också kan anses vara välfärdsstater.59 Nedan följer en genomgång av hur indelningen av länder i datamaterialet som varit underlag till denna studie klassificerats med hjälp av vägledning från tidigare forskning.60
Som komplement till Esping-Andersens typologi över välfärdsstater går det att identifiera ytterligare tre vanliga regimtyper: sydeuropeiska, östeuropeiska och östasiatiska
58 Petersen och Lindström. Materialist/postmaterialist values and their association with psychological health and health locus of control: A population-based study.
59 Arcanjo. Ideal (and Real) Types of Welfare State, 8-10.
60 Kim et al. Welfare states, flexible employment, and health: A critical review.
välfärdsregimer.61 För denna uppsats kortades dessa (totalt sex) regimtyper ner till följande fem regimkategorier: socialdemokratisk, liberal, konservativ, östeuropeisk och asiatisk.
Uteslutandet av den sydeuropeiska kategorin berodde på att endast två länder skulle tillhöra denna kategori i materialet och en viss balansgång mellan för många och för få regimtyper krävs här. För få kategorier skulle innebära för ”grova” uttalanden i det fall länderna inom varje kategori inte hade tillräckligt många egenskaper gemensamt medan för många kategorier skulle innebära väldigt få analysenheter inom varje kategori vilket kan leda till resultat som inte är representativa för gruppen som helhet. Tabell 2 visar slutresultatet av indelningen av länder från det aktuella datamaterialet i respektive regimtyp.
Tabell 2
Socialdemokratiska Konservativa Liberala Östeuropeiska Asiatiska
Danmark Tyskland Australien Ryssland Taiwan
Finland Belgien Storbritannien Tjeckien Sydkorea
Norge Frankrike Israel Polen Kina
Sverige Italien USA Bulgarien Filippinerna
Nederländerna Japan Litauen
Schweiz Chile Slovenien
Spanien Sydafrika Slovakien
Italien Turkiet
Kroatien
Länderna delades in i huvudsak efter en mer aktuell indelning som gjorts på området62 och i andra hand enligt Esping-Andersens indelning.63 Detta på grund av det faktum att länder utvecklas och ändras över tid i hur de tillhandahåller välfärd vilket gör att vissa länder rör sig
61 Kim et al. Welfare states, flexible employment, and health: A critical review, 99.
62 Ibid, 101.
63 Esping-Andersen. The Three Worlds of Welfare Capitalism, 74.
mellan kategorierna. De två sydeuropeiska länderna i materialet placerades i kategorin
”konservativ” men det finns en diskussion om var dessa hör hemma i litteraturen.64
Chile och Sydafrika är två länder som var svåra att placera in under någon kategori med anledningen av att latinamerikanska länder inte förknippas med någon utbyggd statlig välfärd65 och ofta klassas i en underkategori till någon av de mer välkända kategorierna.
Chiles välfärdsstat har exempelvis beskrivits som ”productivist” där omfördelningen av resurser verkar vara låg och främst fokuserar på hur en individ förhåller sig till arbetsmarknaden vilket placerat den i den liberala kategorin.66
När det kommer till att placera in Sydafrika har jag fått studera litteratur som uttalar sig mer övergripande om länderna söder om Sahara snarare än Sydafrika specifikt. Det kan vara problematiskt att uttala sig om hur välfärden är uppbyggd i exempelvis Sydafrika eftersom staten som försörjare eller omfördelare av resurser förutsätter dels att staten är legitim och dels att landet har en välfungerande arbetsmarknad och ekonomi.67 Detta är inte sällen problematiskt i de fattigare delarna av världen men på grund av dess mindre välutbyggda välfärdsstat placerades även Sydafrika i kategorin ”liberal”.
3.4 Kontrollvariabler
Kontrollvariablerna valdes efter relevans från tidigare studier forskning.
3.4.1 BNP/Capita
BNP/capita är den enda kontrollvariabeln som valdes ut på så kallad länder-nivå. Enligt moderniseringsteorin är socioekonomisk utveckling den drivande kraften bakom spridningen av postmateriella värderingar68 vilket gör att ländernas BNP-nivå kan tänkas verka som en mellanliggande variabel i sambandet mellan postmateriella värderingar och psykisk ohälsa.
Samtliga länders värden för variabeln BNP/Capita togs från Världsbankens databas från 2014,69 de värden som inte fanns med (Taiwans) togs från IMFs databas från 2014.70 För att kunna få en god jämförelse mellan länder valdes måttet på BNP/Capita i ”purchasing power
64 Ferrera. The ’Southern’ Model of Welfare State in Social Europe.
65 Martínez Franzoni. Welfare Regimes in Latin America: Capturing Constellations of Markets, Families, and Policies, 68.
66 Ibid, 69.
67 Wood och Gough. A Comparative Welfare Regime Approach to Global Social Policy, 1697.
68 Inglehart och Welzel. Modernization, Cultural Change, and Democracy, 1.
69 Världsbanken. GDP Per Capita in PPP.
70 International Monetary Fund. GDP Per Capita (PPP).
parity” (PPP) i amerikanska dollar. Anledningen till varför 2014 års siffror användes var för att de var tillgängliga för samtliga länder med hjälp av båda databaserna. För att värdena för BNP/Capita mer skall likna en normalfördelning logaritmeras värdena för denna variabel.
3.4.2 Ålder
Åldersvariabeln valdes ut som kontroll då Inglehart i en tidigare studie71 menade att det är främst den yngre skaran individer i en generation som snabbast anpassar sig till nya föränderliga attityder och värderingar. Med detta i åtanke kontrollerades sambandet mellan postmateriella värderingar och psykisk ohälsa för ålder.
3.4.3 Utbildningsnivå
Utbildningsnivå är en variabel som kan fånga upp socioekonomisk status. Sambandet mellan postmateriella värderingar och psykisk ohälsa kan med fördel kontrolleras för utbildningsnivå eftersom tidigare studier funnit att högre utbildningsnivå har en mildrande effekt på psykisk ohälsa.72 Då denna demografiska variabel varken hade en konsekvent formulerad fråga eller konsekventa svarsalternativ behövde två korrigeringar i datamaterialet ske. För länder där respondenten uppmanades att ange antal år i skolan gjordes ingen behandling av svaren. För att anpassa informationen från de länder där man istället uppmanat respondenten att svara i högsta avslutade utbildningsnivå ersattes de olika nivåerna med ett fast antal år. För att exemplifiera: en individ som svarat att grundskolan är högsta avslutade utbildningsnivå ersattes svaret med en 9:a då detta i snitt motsvarar en skolgång på 9 år.
3.4.4 Kön
Tidigare studier har bekräftat att kvinnor konsekvent rapporterar högre psykisk ohälsa jämfört med män.73 Därför lades en dummy-variabel in för att kontrollera för kön där män kodades som 0 och kvinnor som 1.
71 Inglehart. The Silent Revolution in Europe: Intergenerational Change in Post-industrial Societies, 991, 1000.
72 Levecque et al. Economic Hardship and Depression across the Life Course: The Impact of Welfare State Regimes, 266.
73 Van de Velde et al. Gender differences in depression in 23 European countries. Cross-national variation in the gender gap in depression.
