EXAMENSARBETE
Bedömning av tillgänglighet i
träningsanläggningar för personer som använder rullstol
Emelie Ekman 2015
Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet
Bedömning av tillgänglighet i träningsanläggningar för personer som använder rullstol Assessment of availability of training facilities for wheelchair users
Författare: Emelie Ekman
Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Vårterminen 2015
Handledare: Ulrika Lundström
Ekman, E. Bedömning av tillgänglighet i träningsanläggningar för personer som använder rullstol.Assessment of availability of training facilities for wheelchair users Examensarbete 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2015 Abstrakt
Tillgänglighet handlar om att allmänna miljöer ska vara tillgängliga för alla personer med eller utan funktionsnedsättning. Den svenska regeringen och svenska lagar talar för att det svenska samhället ska vara tillgängliga för alla. Den svenska regeringen har använt sig av en handlingsplan som innebar att svenska allmänna miljöer ska vara tillgängliga för alla till år 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten i allmänna
träningsanläggningarna i en kommun i norra delen av Sverige för personer som använder rullstol. Studien genomfördes vid fjorton olika träningsanläggningarna. En checklista konstruerades från riktlinjer om hur allmänna byggnader/ träningsanläggningarna bör vara utformade. Checklistan innehöll dessa bedömningsområden: entré, disk/reception,
träningslokalen, korridor och gångytor allmänt, hiss, toalett/hygienrum, omklädningsrum, duschrum samt bassäng. Ingen av träningsanläggningarna var 100 % tillgänglig. Några av träningsanläggningarna hade byggts eller om renoverade efter år 2010 som även visade brister i tillgängligheten. Resultat visade att det fanns brister inom flera områden i samtliga
träningsanläggningarna framför allt områdena toalett/hygienrum och duschrum. Slutsatsen med studien är att arbetsterapeuter kan vara en resurs som kan vara med i bygg och
renoverings processen och använda sin kunskap om hur allmänna miljöer ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.
Nyckelord: tillgänglighet, träningsanläggningar, delaktighet, fysisk miljö, arbetsterapeut
Ekman, E. Assessment of availability of training facilities for wheelchair users.
Bedömning av tillgänglighet i träningsanläggningar för personer som använder rullstol.
Examensarbete 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2015 Abstract
Accessibility is about that public places should be accessible to all people with or without disabilities. The Swedish government and Swedish legislation indicates that the Swedish society should be accessible to everybody. The Swedish Government has used an action plan which stated that Swedish public places should be accessible to all by the year 2010. The purpose of this study was to investigate the accessibility of general training facilities in a municipality in the northern part of Sweden for people who use wheelchairs. The study was conducted at 14 different training facilities. A checklist was constructed by using guidelines on how public buildings and training facilities should be designed. The checklist contained these assessment areas: entrance, reception desk, exercise room, corridors and walkways in general, elevator, toilet and washroom, dressing room, shower room and swimming pool.
None of the facilities was 100% available. Some of the facilities that had been built or remodeled after 2010 also revealed gaps in accessibility. Results showed that there were shortcomings in several areas in all training centers especially the in areas toilets and washrooms and the shower room. The conclusion with this study is that occupational therapists can be a resource that can be used in the construction and renovation process and share their knowledge of how the general environment should be accessible to people with various disabilities.
Keywords: accessibility, training facilities, participation, physical environment, occupational therapist
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 4
Design ... 4
Urval ... 4
Procedur ... 5
Datainsamling ... 5
Analys av data ... 6
Etiska överväganden ... 6
Resultat ... 6
Entré ... 7
Reception/disk ... 7
Träningslokalen ... 8
Korridorer och gångytor allmänt ... 10
Hiss ... 10
Toalett/hygienrum ... 11
Omklädningsrum ... 13
Duschrum ... 14
Bassäng ... 15
Total tillgänglighet ... 16
Diskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Metoddiskussion ... 20
Tillkännagivande ... 21
Referenser ... 22
Bilaga 1 Informationsbrev ... 24
Bilaga 2 Checklista ... 25
1
Inledning
Personer som har en funktionsnedsättning kan ha nedsatt förmåga gällande bland annat rörelseförmåga, kognitiva förmåga, hörsel och/eller syn. En funktionsnedsättning skiftar mellan individer, den kan bestå hela livet eller vara en kortare period. Fysisk träning kan bidra till bland annat bättre muskelstyrka och rörlighet samt ökad livsglädje hos både vuxna och barn. Med tanke på att den fysiska miljön kan ibland kan vara ett hinder som bidrar till svårigheter för personer som använder rullstol att utföra aktiviteter i samhället. Hur ser
möjligheterna ut för personer med funktionsnedsättningar att kunna träna ?. Detta tillsammans med att träning ligger författaren varmt om hjärtat gör att syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tillgängliga allmänna träningsanläggningarna är för personer som använder rullstol i en kommun i norra delen av Sverige.
Bakgrund
En aktivitet beskrivs som allt man gör i vardagen antingen för sig själv eller tillsammans med andra (Kielhofner, 2012). Enligt Kielhofner (2012) kan aktiviteter delas in i de tre
kategorierna aktiviteter i dagliga livet (ADL), produktivitet och lek. Personer utför alla aktivitetskategorier genom hela livet i olika former. Endast kategorin lek kommer att
behandlas i den här studien och fortsättningsvis kallas för fritidsaktiviteter. Fritidsaktiviteter definieras som aktiviteter personer utför utifrån sina intressen exempelvis att delta i olika idrotter på fritiden. Fritidsaktiviteter kan hos såväl barn som vuxna vara både stillsamma som mer aktiva (Barnett, Green, van Beurden, Campbell, & Radvan, 2009; Kielhofner, 2012;
Persson, Erlandsson, Eklund & Iwarsson, 2001).
Arbetsterapeut är ett yrke som använder aktivitet som metod och mål för att främja den enskilda personens delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Vidare fokuserar arbetsterapeuter på att utveckla klienters aktivitetsförmåga genom att möjliggöra, vidmakthålla eller utveckla förmågan att utföra aktiviteter hos klienter. Det finns flera faktorer som påverkar klienters delaktighet i aktiviteter, vilket även arbetsterapeuter har i åtanke i arbetet med klienter. En av dessa faktorer är miljön. Miljön kan vara stödjande eller hindrande och den uppfattas beror på den enskildes viljekraft, intressen, värdering om sin egen förmåga, bakomliggande
funktionsnedsättning, invanda handlingsmönster, roller och vanor (Kielhofner, 2012). Enligt Kielhofner (2012) kan miljö beskrivas som kulturella, finansiella, sociala och fysiska aspekter vilka påverkar personers möjligheter att utföra aktiviteter. Endast den fysiska miljön kommer att behandlas i den här studien. Fysisk miljö definieras som fysiska platser som inom och
2
utomhus miljöer som personer vistas i exempelvis, på arbetsplatsen eller i en skog. Där den fysiska aspekten har en stor inverkan på personer med funktionsnedsättning delaktighet i samhället (Kielhofner, 2012).
Arkitektdesignande byggnader och föremål är inte alltid designat för personer med
funktionsnedsättningar (Kielhofner, 2012; Svensson, 2012). Tidigare studier som har studerat offentliga byggnader i England (Mihaylov, Jarvis, Colver & Beresford, 2004), Kanada
(Tonkin, Ogilvie, Greenwood, Law & Anaby, 2014) och Sverige (Fänge, Iwarsson, &
Persson, 2002) anmärkte tillgänglighetsproblem i den fysiska miljön för personer med funktionsnedsättningar. Dessa studier tillsammans med litteratur av Kielhofner (2012) samt Svensson (2012) beskriver att allmänna byggnader som till exempel innehåller trappsteg, ojämna golv, dålig placering av hissar, branta ramper, tunga dörrar och buller leder till delaktighetsproblem för personer med funktionsnedsättningar. Vidare beskrivs att arkitektdesignande föremål och naturens egna inslag med exempelvis snö, grus eller
trottoarkanter och gatusten också kan leda till begränsad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Därutöver beskriver Tonkin et al., (2014) i deras studie att desto större hinder som återfinns i den fysiska miljön ju mindre blir personer med
funktionsnedsättning delaktiga i fysiskt ansträngande aktiviteter som idrott.
En allmän miljö ska vara tillgänglig för alla medborgare, vilket även innebär att avsikten samt de aktiviteter som ska utföras i miljön ska vara anpassad för alla (Svensson, 2012). Plan och bygglagen [PBL] är en svensk lag som beskriver att allmänna byggnader i samhället ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga eller orienteringsförmåga (Svensk
författningssamling[SFS], 2010:900). Regeringen i Sverige vill till år 2016 öka
tillgängligheten i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Regeringen beskriver att insatserna ska gå till bland annat ändra Plan och bygglagen så att en byggnad som byggs ska redan vid prövningen vara anpassad för personer med funktionsnedsättningar (Regeringen, 2011). Svensson (2012) beskriver även att tillgänglighetsperspektivet ska vara i centrum för en allmän byggnad i hela byggförloppet från planläggningen till byggnationen samt vid ändring av den färdiga byggnaden. Sverige var ett av de länder som omgående skrev på den internationella konventionen ”Rättigheter för personer med funktionsnedsättningar” som utarbetades av Förenta nationerna (FN) och började gälla år 2007. FN har utifrån
konventionen arbetat fram några standardregler som alla länder bör beakta. En av dessa standardregler beskriver att samhället ska vara tillgängligt för personer med
funktionsnedsättningar. Tillgängligheten innebär bland annat att allmänna transportmedel,
3
byggnader och utomhus miljöer ska vara åtkomliga och anpassade för personer med
funktionsnedsättningar. FN förespråkar att länders myndigheter, landsting och kommuner har ett stort ansvar för att göra verksamheter och byggnader tillgängliga för alla. FN beskriver vidare att en otillgänglig miljö ska anpassas med hjälp av att hinder av enklare karaktär undanröjs samt att vid större hinder utföra mera omfattande anpassningar (Regeringen, 2008).
Den svenska regeringen har gjort en lagändring i diskrimineringslagen (Prop, 2013/14:198) som har börjat gälla den första januari 2015. Lagändringen innebär att den nya paragrafen,
”Diskriminering i form av bristande tillgänglighet” skall ingå som en del av
diskrimineringslagen. Här beskrivs att den fysiska miljön skall vara anpassad så att personer med funktionsnedsättningar ska utifrån sina förutsättningar kunna vara delaktiga i samhället tillsammans med andra. En otillgänglig miljö klassas således som diskriminering för personer med funktionsnedsättningar. En otillgänglig fysisk miljö som åtgärdas minskar
konsekvenserna som funktionsnedsättningar kan ge upphov till (Regeringen, 2014).
En otillgänglig miljö för personer med funktionsnedsättningar medför att hjälpbehov från andra ökar tillsammans med ett växande utförandeskap, dessutom missgynnas personens autonomi och självförtroendet. Vidare kan en otillgänglig miljö även uppfattas som icke välkommande och övermäktig (Fänge et al., 2002; Kielhofner, 2012; Tonkin et al., 2014) En tillgänglig miljö däremot möjliggör att personer med funktionsnedsättning kan delta i
aktiviteter som idrott med andra utan funktionsnedsättning som de annars skulle ha utestängs ifrån. En tillgänglig miljö bidrar även till att personer med funktionsnedsättning framför allt barn får ökad mognad, sociala band med andra stärks samt att livskvalitén ökar (Tonkin et al., 2014). För att skapa en tillgänglig miljö finns det vissa rekommendationer om hur allmänna byggnader bör vara anpassade beroende på vilka behov som kan finnas hos personer med olika funktionsnedsättningar exempelvis bör det finnas taktila skyltar och inga hinder i gångytor för synskadade personer, vilket inte behövs för personer med nedsatt hörsel. För personer som använder rullstol bör det bland annat vara breda passager, halkfritt underlag och att hiss alternativ ramp finns vid förekomsten av trappor (Svensson, 2012). Vidare kan
arkitekter och byggnadsarbetare använda sig av universal design vid konstruktionen av allmänna miljöer. Universal design innebär ”design för alla”, att miljön ska användbar och tillgänglig för alla. Arbetsterapeuter har i åtanke att klientens delaktighet i aktivitet är en interaktion mellan aktivitetens karaktär, samtliga aspekter i miljön samt klientens
funktionsnedsättning och behov. Arbetsterapeuter använder sin kännedom om klienten, miljö, aktivitetssambandet och tillämpar det i större kontexter. Arbetsterapeuter kan således använda
4
sin kunskap och presentera rekommendationer till byggnadsarbetare och arkitekter för hur miljöer ska vara utformade så att det även är tillgängliga för personer med
funktionsnedsättningar (Hitch, Larkin, Watchorn & Ang, 2012; Kielhofner, 2012) och därmed öka dessa personers möjlighet till delaktighet i samhället.
Problemformulering
Sammanfattningsvis visar litteraturgenomgången att det förekommer tillgänglighetsproblem i allmänna byggnader trots att till exempel lagstiftning och rekommendationer talar för ett tillgängligt samhälle. Litteraturgenomgången visar även att det saknas kunskap kring hur tillgängligheten ser ut på träningsanläggningar för personer med funktionsnedsättningar ibland annat Sverige
Syfte
Syfte med studien var således att bedöma tillgängligheten i träningsanläggningar för personer som använder rullstol för att förflytta sig.
Metod
Design
För att besvara syftet valdes en kvantitativ ansats, eftersom mätningar gjordes (Olsson &
Sörensson, 2007). Checklistans frågeställningar utformades från Svensson (2012) normer om hur allmänna byggnader/träningsanläggningar ska vara konstruerade. Materialet som
insamlades granskades och sammanställdes med beskrivande statistik (Olsson & Sörensson, 2007).
Urval
Urvalet var olika allmänna träningsanläggningarna i en kommun i norra delen av Sverige.
Subjektivt urval (Olsson & Sörensson, 2007) användes eftersom författaren valde vilka träningsanläggningar som skulle vara med i studien. Inklusions kriterierna var att det skulle vara inomhus träningsanläggningarna, där olika idrotter utövades, både offentliga och privata.
Exklusionskriterier var de träningsanläggningarna var de som tillhörde grund-och gymnasiala skolor samt utomhus träningsanläggningarna.
5
Procedur
Författaren tog kontakt med olika träningsanläggningarna som motsvarade inklusions kriterierna. Författaren hade i åtanke att olika träningsanläggningarna och tillika idrotter skulle finnas representerade i studien. Författaren hämtade mejladressen till
träningsanläggningarna i första hand via deras egen internetsida alternativt via kommunens internetsida eller i sista hand via telefonkontakt. De ansvariga för träningsanläggningarna kontaktades därefter genom att ett informationsbrev (bilaga 1) skickades via mejl. Författaren ringde en vecka senare till de träningsanläggningar som hade kontakts via mejl och
informationsbrevet. Telefonkontakten möjliggjorde att de ansvariga för respektive
träningsanläggningen kunde ställa frågor samt lämna besked om att deras träningsanläggning skulle medverka i studien eller inte. Författaren kontaktade femton träningsanläggningar som motsvarade inklusionskriterierna för studien. Där alla tackade ja utom en träningsanläggning eftersom de ansvariga ansåg att deras träningsanläggning inte passade att ha med i studien.
Totalt deltog fjorton träningsanläggningar i studien.
Datainsamling
Författaren utformade en egen checklista efter de normer och riktlinjer om hur allmänna byggnader/träningsanläggningarna bör vara utformade i enlighet med Svensson (2012), bilaga 2. Checklistan bestod av följande bedömningsområden och inom parantes återfinns antal bedömningspunkter som bedömdes: entré (9), disk/reception (3), träningslokalen (10), korridor och gångytor allmänt (9), hiss (11), toalett/hygienrum (23), omklädningsrum (9), duschrum (7), bassäng (5). Checklistan innehöll totalt 86 bedömningspunkter.
Bedömningsområdet bassäng observerades endast på badhusen. Författaren anpassade den totala tillgängligheten så att badhusen med gym hade fem fler bedömningspunkter att bedöma och sammanställas än de resterande träningsanläggningarna. För varje bedömningspunkt i checklistan markerade författaren ”uppfyller norm”, ”uppfyller ej norm” eller ”finns ej”. Vid bedömningarna av samtliga träningsanläggningarna använde författaren samma
mätinstrument i form av checklistan (bilaga 2), ett 5 meters- måttband, kamera samt ett anteckningsblock för att föra anteckningar. Författaren bedömde endast damernas omklädningsrum med tillhörande toaletter och duschrum eftersom inte tillgång fanns till herrarnas omklädningsrum på ett behövligt sätt.
6
Analys av data
Författaren använde sig av beskrivande statistik (Olsson och Sörensson, 2007). och det
insamlade materialet redovisades med hjälp av tabeller och text. Beskrivande statisk användes även till att redovisa byggår, senast renovering, var träningsanläggningen var belägen (i eller utanför centrum) och den totala tillgängligheten för respektive träningsanläggning. Författaren redovisade byggår och renoverings år för att kontrollera om senare byggår alternativt
renovering bidrog till att tillgängligheten i träningsanläggningen var bättre.
Etiska överväganden
Författaren namngav inte träningsanläggningarna samt i vilken kommun studien gjordes för att det skulle vara anonymt samt inte ge några negativa konsekvenser för de ansvariga och de deltagande träningsanläggningarna. Författaren namngav endast vilken slags idrott
träningsanläggningen bedriver samt i de fallen med flera träningsanläggningar för samma idrott nämns exempelvis, gym D, gym E, gym F och gym G. Det insamlade materialet i studien blev varsamt behandlat genom att endast författaren samt handledaren hade tillgång till materialet. De ansvariga för träningsanläggningarna fick vid önskemål ta del av det insamlade materialet för deras träningsanläggning, men ingen efterfrågade det. Resultatet i studien kan leda till att de ansvariga anpassar sin träningsanläggning så att fler kan vara delaktiga i idrottsaktiviteter som träningsanläggningen bedriver. Nyttan med genomförandet av studien bedöms därefter som större än eventuella risker,
Resultat
De träningsanläggningar som deltog i studien var tre badhus med gym, en baskethall, en boulehall, en friidrottshall, fyra gym, en ishockeyhall, en sporthall, ett ridhus samt en tennishall. Alla träningsanläggningarna var inomhus träningsanläggningar. De tre
träningsanläggningarna Badhus A med gym A, badhus B med gym B samt badhus C med gym C hade till exempel samma entrédörr, reception och omklädningsrum vilket gör att de i resultatdelen bedöms tillsammans gällande dessa bedömningspunkter.
Det insamlade materialet från träningsanläggningarna presenterades i form av tabeller som konstrueras från checklistan (bilaga 2). I tabellerna står ”ja” för uppfyller norm, ”nej” för uppfyller inte norm, ”-” finns inte. Andel procent redovisas med ”%” för hur väl respektive träningsanläggning uppfyller bedömningspunkterna samt hur väl alla träningsanläggningar uppfyller respektive bedömningspunkt. Detta kommer vara återkommande för varje tabell.
7
Entré
De normer som gäller för entrén är att handikapparkering bör ligga ungefär tio meter från entrédörren. Utanför entrédörren bör det vara en hård yta. Manöverutrymmet på marken eller på en bro ska vara minst en cirkel med 1,5 meter (m) i diameter för rullstol. Entrédörren rekommenderas att vara utformad med automatiska öppnare, där manöverdonet vara cirka 0,8 m över marken och minst 0,7 m från hörn eller dörrbladets framkant, måtten gäller både inomhus och utomhus. Portkodsdosa eller porttelefon bör vara placerad utomhus minst 0,7 m över marken samt 0,7 m från hörn/annat hinder. Mattor och skrapgaller rekommenderas att vara nedfällda. Entrédörren passage mått ska vara minst 0, 8 m brett samt ha ingen tröskel alternativ max 2 cm. Entrén bör vara byggt så att man kan stiga in i byggnaden utan att passera trappsteg alternativ vid trappsteg måste en ramp finnas som är max 0,5 m hög för att personer som använder rullstol ska kunna ta sig in i byggnaden (Svensson, 2012).
Tabell 1: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området entré
Träningsträningsanläggn ing
Handi kapps parkerin g
Yta framför entrédö rr
Man över utrymm e
Entrédörr öppnas automatis k
Porttelefo n/
portkods dosa placering
Mattor nedfälld a
Passag e mått
Trösk el
Stiga in i byggnade n
%
Badhus A & gym A Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja 89
Badhus B & gym B Nej Ja Ja Nej - Ja Ja Ja Ja 67
Badhus C & gym C Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja 89
Baskethall Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja 89
Boulehall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 100
Friidrottshall Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja 89
Gym D Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 100
Gym E Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 89
Gym F Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej 67
Gym G Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja 78
Ishockeyhall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 100
Ridhus Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja 89
Sporthall Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 89
Tennishall Ja Ja Ja Nej - Ja Ja Ja Ja 78
Total % 64 100 100 71 50 100 100 100 93
Fem träningsanläggningar (36 %) saknade handikapparkering ansluten till
träningsanläggningarna. Fyra träningsanläggningar (29 %) saknande automatiska entrédörrar.
Reception/disk
Det normer för reception/disk är att framför receptionen/disken bör det finnas utrymme med en cirkel med 1,5 m för att ha möjligheter att vända med rullstolen. Minst 1 m av disken ska ha höjden cirka 0,7-0,8 m över golvet. Under receptionen/disken ska det finnas utrymme för knän och fötter för att möjliggöra att personer som sitter i rullstol ska kunna komma nära för att läsa och skriva (Svensson, 2012).
8
Tabell 2: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området reception/disk
Träningsträningsanläggning Manöver utrymme
Anpassad höjd & Bred
Utrymme under disken för knä/
fötter
%
Badhus A & gym A Ja Nej Nej 33
Badhus B & gym B Ja Ja Nej 67
Badhus C & gym C Ja Ja Nej 67
Baskethall Ja Ja Ja 100
Boulehall * 0
Friidrottshall * 0
Gym D Ja Nej Nej 33
Gym E Ja Ja Nej 67
Gym F Ja Nej Nej 33
Gym G Ja Nej Nej 33
Ishockeyhall * 0
Ridhus * 0
Sporthall * 0
Tennishall * 0
Total % 57 29 7
* Lokalen hade ingen reception/disk eller har en annan form av incheckning/bokning ex, kontor med personal.
Sex träningsanläggningar saknade reception/disk. Baskethallen var den enda som hade anpassad disk/reception för personer som använder rullstol gällande samtliga
bedömningspunkter.
Träningslokalen
Det normer som gäller för träningslokalen, den bör vara utformad med inga nivåskillnader alternativt vid nivåskillnader bör det finnas hiss eller ramp. Personer i rullstol ska ha
tillräckligt med utrymme för att förflytta sig därför krävs passager som är 1, 3 m alternativ 0,9 m vid trängare passager mellan exempelvis vägg och pelare. Inredning bör vara anpassad efter personer som sitter i rullstol, därför rekommenderas inredningen vara mellan 0,7-1,2 m högt.
Golvet bör vara jämt och halkfritt. Höga trösklar och trappsteg bör inte finnas. Innerdörrar ska ha minst passage måttet 0,8 m, ingen tröskel alternativ max 2 cm samt att innerdörrar öppnas/
stängs lätt. Vissa innerdörrar bör även vara utformade med automatisk dörröppnare (Svensson, 2012).
9
Tabell 3: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området träningslokalen
Träningsträningsanl äggning
Utan nivåskilln ader
Fria passa ger
Anpas sad inredni ng
Golv et halkf ritt &
jämt Inga tröskl ar/
trapps teg
Passage mått innerdör rar
Innerdör rars tröskel
Innerdö rrar öppnas/
stängs lätt
Automat isk dörröpp nare för innerdör rar
Åskådarp lats för rullstol
%
Badhus A & gym A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja ** 100
Badhus B & gym B * 0
Badhus C & gym C Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja - ** 80
Baskethall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 90
Boulehall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 90
Friidrottshall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja - Ja 80
Gym D Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja - ** 90
Gym E Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja - ** 90
Gym F Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja - ** 80
Gym G Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja ** 90
Ishockeyhall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja - Ja 80
Ridhus Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja - Ja 80
Sporthall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja - 80
Tennishall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja - Ja 80
Total % 93 86 36 93 86 93 93 93 36 43
*Träningslokalen är inte utformad för att vara tillgänglig för personer som använder rullstol.
** Ej aktuellt, bedöms ej i sammanställningen.
En träningsanläggning, gymmet B var inte anpassat för personer i rullstol eftersom gymmet var placerad på en läktare (se bild 1) där det varken fanns hiss eller ramp ansluten samt att mellan träningsutrustningarna och läktarensstaket var det snävare passager än 0,9 m. Sex av träningsanläggningarna (43 %) hade speciella åskådarplatser för rullstol på läktare eller en vanlig läktare med plats för rullstol.
Bild 1: Bilden till vänster visar ett gym som inte är anpassat för personer som använder rullstol eftersom bland annat de fria passagerna är för snäva. Bilden till höger visar ett gym som är mer anpassat eftersom de fria passagerna är mer rymliga.
10
Korridorer och gångytor allmänt
Se Svensson (2012) normer och riktlinjer under träningslokalen.
Tabell 4: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området korridorer och gångytor
Tränings träningsanläggni ng
Utan nivåskilln ad
Fria passag er
Anpass ad inrednin g
Halkfri tt &
jämt golv
Inga trösklar /trappst eg
Innerdörra rs passagem ått
Innerdörra rs tröskel
Innerdörrar öppnas/stän gs lätt
Automatis k dörröppna re för innerdörra r
%
Badhus A &
gym A
Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja 89
Badhus B &
gym B
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 89
Badhus C &
gym C
Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja 89
Baskethall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja 89
Boulehall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja 89
Friidrottshall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej 78
Gym D Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 89
Gym E Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 100
Gym F Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej 78
Gym G Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 100
Ishockeyhall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej 78
Ridhus Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej 78
Sporthall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja 89
Tennishall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej 78
Total % 100 100 36 100 93 100 100 100 50
Endast sju träningsanläggningar (50 %) hade automatiska dörröppnare för innerdörrar. Fem träningsanläggningar (36 %) hade anpassad inredning.
Hiss
De normer för är att hissars korgmått ska vara minst 1,1 x 1,4 m eftersom det bidrar till att det finns plats för personen som sitter i rullstol samt en assistent. Hissars dörr ska helst vara ett automatiskt skjut dörr. Hissars passage mått ska vara minst 0,9 m. Hissar bör stanna i samma nivå som golvet samt vara utformade med en ledstång runt hela hissen. Hissknappen ska på utsidan av hissen vara placerad 1 m över golvet och minst 0,7 m från innerhörn. Hisspanelen inuti hissen ska vara placerad på ena långsidan. Anropsknappen och hisspanelen inuti ska vara placerad cirka 0,9- 1,2 m över golvet. Ingen hissknapp på hisspanelen ska vara placerad närmare hörn än 0,4 m. Hisspanelen inuti ska vara vinklas utåt från väggen. Framför hissen ska det finnas utrymme för rullstol med en cirkel med diametern 1,5 m (Svensson, 2012).
Tabell 5: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området hiss
Träningsträningsanläggning Korgmått Automatisk skjutdörr
Hissdörrens passagemått
Hissen stannar i samma nivå med golvet
Ledstång runt hissen
Hissknapp placering (utsida)
Hisspanelen placerad mitt på ena lång sidan (insidan)
Hissknapp placering (insida)
Badhus A & gym A Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja
Badhus B & gym B *
Badhus C & gym C *
Baskethall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja
Boulehall Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja
11
Friidrottshall *
Gym D Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja
Gym E Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja
Gym F *
Gym G Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja
Ishockeyhall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Ridhus Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja
Sporthall Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja
Tennishall Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja
Total % 100 60 100 100 20 80 80 100
Träningsträningsanläggning Ingen hissknapp är placerad närmare hörn än 0,4 m (insidan)
Hisspanelen vinklas utåt (insida)
Manöver utrymme
%
Badhus A & gym A Ja Ja Ja 82
Badhus B & gym B *
Badhus C & gym C *
Baskethall Ja Nej Ja 82
Boulehall Ja Ja Ja 82
Friidrottshall *
Gym D Ja Nej Ja 73
Gym E Ja Nej Ja 82
Gym F *
Gym G Ja Nej Ja 73
Ishockeyhall Ja Nej Ja 91
Ridhus Ja Ja Ja 82
Sporthall Ja Nej Ja 82
Tennishall Ja Ja Ja 73
Total % 100 40 100
* Hiss fanns inte (ej aktuellt)
Fyra träningsanläggningar (40 %) hade inte automatisk skjutdörr för hissar. Endast två träningsanläggningar (20 %) hade ledstång runt hissen. Fyra träningsanläggningars (40 %) hisspanelen vinklades utåt.
Toalett/hygienrum
Det normer som gäller för toaletter är framför toaletten bör det finnas tillräckligt med
utrymme för personer som sitter i rullstol vilket medför att det krävs en cirkel med diametern 1,5 m. På utsidan av toalettdörren ska det finnas en rullstolssymbol. Toalettens mått bör minst vara 2,2 x 2,2 m (2,5 x 2,5 m om skötbord finns) för att möjliggöra att personer som i sitter i rullstol ska kunna använda den. Toalettdörren ska ha passage måttet 0.9 m samt öppnas utåt.
Toaletten ska inte ha någon tröskel altnativt 1 cm rundad gummitröskel. Draghandtaget på dörren ska antigen vara rakt eller snett samt att låsordningen görs genom att man trycker handtaget uppåt. Larmanordningen ska vara utformad med tryck knapp samt nås från golvet (0,2 m över golvet), toalettstolen och vid dörren (0,7 m över golvet). Toalettstolen med sittring ska vara 0,48 m hög. Avståndet mellan sittringen framkant och bakomliggande vägg ska vara 0,7 m. Armstöd på båda sidorna vid toaletten ska finnas. Toalettpappershållare bör vara placerad bredvid ena armstödet och åtkomligt. Tvättstället bör vara 0,8 m över golvet.
Tvättstället framkant bör vara cirka 0,6 m från bakomliggande vägg. Under tvättstället bör
12
inga skåp finnas. Tvättställets blandare bör vara engreppsblandare. Spegeln bör placeras 0,9 (underkant)-1,8 m (överkant) över golvet. Behållare för tvål och handpapper bör vara 0,8-1 m (underkant) över golvet. Klädkrok för personer i rullstol bör vara placerad max 1,2 m över golv. Avfallshållare med lock bör vara placerad 0,3 (underkant)-0,7 m (överkant) över golv.
Papperskorgen bör vara placerad 0, 3 m (underkant) över golv. Mugghållare bör vara placeras 0,9-1 m (underkant) över golv. I idrottslokaler bör det finnas handikapptoalett (för personer som sitter i rullstol) i både omklädningsrum och neutralt utrymme (Svensson, 2012).
Tabell 6: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området toalett
Träningsträningsanläggning Manöver utrymme
Skylt Måtten 2,2 x 2,2 m
Passage mått
Dörren öppnas utåt
Tröskel Draghandtag Larm anordning
Badhus A & gym A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Badhus B & gym B Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja
Badhus C & gym C Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Baskethall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Boulehall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Friidrottshall Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja
Gym D Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Gym E Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Gym F Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Gym G Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Ishockeyhall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Ridhus Nej Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja
Sporthall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Tennishall Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja
Total % 93 86 71 86 100 100 93 100
Fyra träningsanläggningar toaletters (29 %) mått var mindre än minimåttet. Två träningsanläggningar toaletters (14 %) dörr var mindre än passage måttet.
Träningsträningsanläggning Sitthöjd Avstånd mellan sittring
& vägg
Armstöd Toalettpappers hållare åtkomligt &
bredvid ena armstödet
Tvättställ höjd
Tvättställets avstånd från väggen
Inga skåp under tvättstället
Tvättställets- blandare är engrepps
Badhus A & gym A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Badhus B & gym B Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja
Badhus C & gym C Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Baskethall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Boulehall Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja
Friidrottshall Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja
Gym D Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja
Gym E Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Gym F Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Gym G Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Ishockeyhall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Ridhus Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja
Sporthall Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Tennishall Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja
Total % 100 100 93 93 100 57 100 100
Sex träningsanläggningars toaletter (43 %) hade ett mindre avstånd från tvättställets framkant till väggen än det rekommenderade mini måttet.
Träningsträningsanläggning Spegel placering
Behållare för tvål
&
papper placering
Klädkrok placering
Avfalls- behållare med lock placering
Papperskorgen placering
Mugghållares placering
Handikapp toalett placering
%
Badhus A & gym A Ja Nej Ja - Ja - Ja 87
Badhus B & gym B Nej Nej Ja Nej Nej - Ja 70
Badhus C & gym C Ja Ja Ja - Ja - Nej 87
13
Baskethall Ja Ja - - Ja - Ja 87
Boulehall Ja Ja Ja Ja Ja - Nej 87
Friidrottshall Ja Ja Ja Nej Ja - Nej 78
Gym D Ja Nej Nej Ja Ja - Nej 74
Gym E Ja Ja Nej Ja Ja - Nej 87
Gym F Ja Nej - - Ja - Nej 74
Gym G Ja Ja Ja - Ja - Nej 87
Ishockeyhall Ja Ja Ja Ja Ja - Nej 91
Ridhus Ja - Nej Ja Ja - Nej 57
Sporthall Ja Ja Ja Ja Ja - Ja 96
Tennishall Nej Nej Nej Nej Ja - Nej 57
Total % 86 57 57 43 93 0 29
Samtliga träningsanläggningar saknade behållare för muggar. Tio träningsanläggningar (71
%) hade inte handikapptoalett både i neutralt utrymme och i omklädningsrummen.
Bild 2. Båda bilderna visar två toaletter med innehållande ett skötbord. Bilden till vänster saknar toaletten ett armstöd och toalettpappershållaren och tvättstället är nära toaletten. Bilden till höger visar en toalett som har längre avstånd till tvättstället och till pappershållaren.
Omklädningsrum
De normer som gäller för omklädningsrum är att i träningsanläggningar/simhallar bör handikappsanpassat omklädningsrum/toaletter med dusch finnas i neutralt utrymme, ifall någon med en personlig assistent av ett annat kön skulle kunna byta om och duscha.
Omklädningsdörr passage mått bör vara minst bredden 0,8 m, ha ingen tröskel, alt max 2 cm.
Omklädningsdörrar bör öppnas/stängas lätt. Avståndet mellan skåp och bänkarna ska vara minst 1, 5 m. Skåpsdörren handtag bör vara mellan 0,7 m till 1,2 m högt.
Omklädningsbänkarna bör vara cirka 0,5 m höga. Golvet bör vara jämt och halkfritt.
Anpassad inredning i höjden 0,7 m till 1, 2 m ex, hårtork, speglar, klädkrokar för personer som sitter i rullstol (Svensson, 2012).
14
Tabell 7: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området omklädningsrum
Träningsträningsanläggning Anpassad omklädningsrum finnas i neutralt utrymme
Omkläd.
dörr passage mått
Omkläd.
dörr tröskel
Omkläd.
dörr öppnas/
stängs lätt
Avståndet mellan skåp och bänkarna
Skåpsdörrens handtags höjd
0,5 m omkläd.
bänk
Golvet jämt och halkfritt
Anpassad inredning
%
Badhus A & gym A Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 78
Badhus B & gym B Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja 78
Badhus C & gym C Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 78
Baskethall Ja Ja Ja Ja - - Ja Ja Nej 67
Boulehall Ja Ja Ja Ja - - - Ja Nej 56
Friidrottshall Nej Ja Ja Ja - - Ja Ja Nej 56
Gym D Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja 89
Gym E Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej 67
Gym F Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej 67
Gym G Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja 89
Ishockeyhall Nej Ja Ja Ja - - Ja Ja Nej 56
Ridhus Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja 78
Sporthall Ja Ja Ja Ja - - Ja Ja Nej 67
Tennishall Nej Ja Ja Ja - - Ja Ja Ja 67
Total % 36 100 100 100 14 57 100 100 36
Det var endast fem träningsanläggningar (36 %) som hade handikapptoaletter/
omklädningsrum i neutralt utrymme utrustade med dusch. Sex träningsanläggningars omklädningsrum saknade skåp. Medan sex andra träningsanläggningar hade
omklädningsbänken som en del av skåpet, vilket medför att personer som sitter i rullstol har svårare att använda skåpet.
Duschrum
De normer som gäller för duschrum är att något duschbås ska vara minst 1,3 m breda(för att kunna användas av personer som sitter i rullstol) alternativt att mellan två duschbås utelämnas väggen. Det bör finnas duschstol eller vägghängd utfällbar duschsits på höjden ca 0,5 m över golvet. Det bör finnas en ledstång(stödhandtag) placerad 0,9 m över golvet runt duschbåset.
Duschreglage (på/av knapp) bör vara cirka 0,9 m över golv. Det bör finnas en fast tvålkopp bredvid duschreglage. Duschbåsen bör vara utformade med spakreglerad termostatblandare (ändra varm/kall vatten). Det bör finnas en justerbar handdusch i duschbåset som kan justeras i olika höjder på en stång som är 0.9-2,1 m över golvet (Svensson, 2012).
Tabell 8: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området duschrum
Träningsträningsanläggning Något duschbås tillräckligt bred
Duschstol/
vägghängd brits
Ledstång placering
Dusch reglagets placering
Fast tvålkopp
Ändra temperatur
Justerbar handdusch
%
Badhus A & gym A Ja Ja - Ja - Ja Nej 57
Badhus B & gym B Ja Ja - Nej Ja Ja - 57
Badhus C & gym C Ja Ja - Nej Ja Nej - 43
Baskethall Ja - - Ja - Nej Nej 29
Boulehall Nej - - Ja .- Ja - 29
Friidrottshall Ja - - Nej - Ja - 29
Gym D Ja - - Ja - Ja Nej 43
Gym E Ja Ja - Nej - Ja Ja 57
Gym F Nej - - Nej - Ja - 14
Gym G Nej - - Nej - Ja Nej 14
Ishockeyhall Ja - - Nej - Ja - 29
Ridhus Nej - - Nej - Ja Ja 29
Sporthall Nej - - Ja - Nej - 14
15
Tennishall Ja - - Nej - Ja Ja 43
Total % 64 29 0 36 14 79 21
Fem träningsanläggningar (36 %) hade inget duschbås som var tillräckligt bred. Samtliga träningsanläggningar saknade ledstång vid duschen. Nio träningsanläggningar (64 %) hade duschreglage i duschar som var för högt placerat, för att personer som sitter i rullstol ska kunna nå.
Bild 3. Bilden till vänster visar en dusch som har ett för trångt duschbås samt att duschreglaget är för högt upp.
Bilden till höger visar en dusch som inte har något duschbås samt att reglaget är anpassat i höjd för personer som sitter i rullstol.
Bassäng
De normer som gäller för bassäng är att personer som sitter i rullstol ska ha tillräckligt med utrymme för att förflytta sig bredvid bassängen därför krävs passager som är 1, 3 m alternativ 0,9 m vid trängare passager mellan exempelvis vägg och pelare. Vattenytan rekommenderas att ligga på samma nivå som golvet. Det bör finnas en lyftanordning till bassängen som är antigen fast eller flyttbar för att möjliggöra att personer i rullstol kan förflyttas sig i/ur bassängen. Lyften bör placeras vid bassängens långsida samt vid den grunda delen av
bassängen, där det är ca 1 m djup. Golvet bör vara halkfritt och jämt vid bassängen (Svensson, 2012).
16
Tabell 9: Uppfyllelse av normer och rekommendationer för området bassäng.
Träningsträningsanläggning Fria passager
Vattenyta i samma nivå med golvet
Flyttbar eller fast lyftanordning för
bassängen
Lyften placering vid bassängen
Halkfritt
& jämt golv
%
Badhus A & gym A Ja Ja Ja Ja Ja 100
Badhus B & gym B Ja Ja Ja Ja Ja 100
Badhus C & gym C Ja Ja Ja Ja Ja 100
Total % 100 100 100 100 100
Alla badhusens bassäng var anpassade gällande samtliga bedömningspunkter.
Total tillgänglighet
Sammanställningen av total tillgänglighet räknades ut genom antal ”uppfyller norm” i förhållande till antal punkter totalt från checklistan (bilaga 2) för varje träningsanläggning. I den totala tillgängligheten räknas även in hiss för de träningsanläggningar som bara har ett plan (ej aktuellt) men utifrån att det är 100 % tillgängligt för det området. När det gällde total tillgänglighet för badhusen med gym räknades både bassängen och gymmet (träningslokalen) samt de andra bedömningsområdena in i sammanställningen. För total tillgänglighet i de övriga träningsanläggningarna räknades alla bedömningsområden utan området bassängen in i sammanställningen.
Träningsträningsanläggning Byggår Senast renovering /ombyggnad
Beläget Total
tillgänglighet i procent Badhus A & gym A 1957 2008 I centrum 84 % Badhus B & gym B 1975 1986 Utanför 68 % Badhus C & gym C 1976 2003 Utanför 84 %
Baskethall 1965 2013 I centrum 80 %
Boulehall 2010 Ingen Utanför 77 %
Friidrottshall 1986 Ingen Utanför 73 %
Gym D 2007 2014 Utanför 77 %
Gym E 1999 2006 I centrum 83 %
Gym F 2011 Ingen Utanför 70 %
Gym G 2012 Ingen I centrum 78 %
Ishockeyhall 1970 2008 Utanför 77 %
Ridhus 1995 2012 Utanför 67 %
Sporthall 2009 Ingen Utanför 77 %
Tennishall 1987 2004 Utanför 64 %
Total tillgänglighet för träningsanläggningarna i procent var mellan 64 till 84 %, där tennishallen var minst tillgänglig och badhus med gym A och badhus med gym C var mest tillgänglig.
