Turismens komplexitet: En studie av de andra och hållbar utveckling i Boone, USA

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap

Anna Davidsson

Turismens komplexitet

En studie av de andra och hållbar utveckling i Boone, USA

The complexity of tourism

A study of the others and sustainable development in Boone, USA

Turismkunskap C-uppsats

Datum/Termin: Våren 2009 Handledare: Thomas Blom Examinator: Lotta Braunerhielm

1

Abstract

Tourism has a great effect on places all over the world and its fast expansion has had both positive and negative consequences on the social and physical climate. Therefore, establishing sustainable development within the tourism sector has become important. Yet there are many barriers to cross before it is possible to get close to what is defined to be sustainable tourism.

This paper focuses on the necessities for sustainable tourism development. The main concentration is to examine the relationships between groups of people at a specific place.

The tendency to categorize people into different groups has been found to occur which leads to stereotyping and discrimination aimed towards groups inferior to hegemonic or dominant groups of people. The consequences of how we view people around us as “the others” may cause us to not take responsibility for our actions but blame the people who do not belong to our own category. This may lead to conflicts between the groups.

The goal with this paper is to understand the relationships between tourists, locals and tourism

developers at a place in a vulnerable cultural and physical environment. The study place is

Boone in the Appalachian Mountains in North Carolina, USA. The research method is a

combination of empirical research and a performance of 12 qualitative in-depth interviews

with tourists and local inhabitants in Boone. One more interview has been performed with a

representative from Boone Convention & Visitors Bureau in order to get an idea of how

Boone markets itself as a tourism town. The results show that there are problems in attitudes

between the groups. Whilst most tourists have good attitudes towards locals, some tourists

view them as slow and unintelligent. Locals on the other hand, have the impression that

tourists in the area are rude and that they utilize too many resources in the area. Boone

Convention & Visitor’s Bureau does not take the attitudinal problems seriously and they do

not make any major efforts into creating a sustainable development in Boone. One reason for

this is the distinct differences in interests between locals, tourists and tourism planners. The

worst case scenario is that conflicts may arise due to the differences, which could cause

Boone to put it at risk of losing both its tourists, local inhabitants, environment and local

economy.

2

Sammanfattning

Turism har som världens snabbast växande industri en kraftig påverkan på både det sociala och fysiska klimatet på en plats. Dess utveckling har trots positiva konsekvenser också en negativ effekt på fysiska platsers natur och ekologiska mångfald. Genom att världens miljöproblem fram tills nyligen inte har tagits på allvar har det inte heller skett några märkvärda satsningar på hållbar utveckling inom branschen, och istället har turismindustrin prioriterat ekonomi framför ekologi. Idag finns dock en växande trend inom industrin att utveckla en hållbar turismform som gynnar både dagens och framtida generationer.

I den här uppsatsen ifrågasätts vad hållbar utveckling är. Syftet är att undersöka varför idéerna om de andra finns och hur vi kan applicera detta till turism. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv och satsningar har gjorts för att undersöka hur attityder och relationer mellan turister, företagare och lokalbefolkning kan ske på en plats. Konsekvenserna av att vi kategoriserar människor i vår omvärld att tillhöra grupper som vi själva inte tillhör och betraktar dem som de andra, kan medföra att vi inte tar ansvar för våra handlingar utan skyller ifrån oss på de som inte hör till vår egen grupp. Genom att se till relationer mellan de olika aktörerna kan slutsatser dras kring huruvida det finns goda förhållanden eller motstridigheter mellan dem. Därmed går det också att förstå om det finns förutsättningar eller problem för hållbar utveckling på platsen.

Studieplatsen Boone ligger i ett ekologiskt och kulturellt utsatt område i bergen Appalacherna i North Carolina i USA. På studieplatsen har empirisk information tagits fram genom intervjuer med turister, lokalbefolkning och en representant från Boone Convention &

Visitor’s Bureau. I resultatet av intervjuerna framgår att det finns spänningar mellan de inblandade pga. olika intressen och livsstilar på så vis att de inte tycks förstå eller respektera varandra. Det generella ointresse som finns för miljöproblem och hållbar utveckling, främst från turismföretagarna, riskerar också att försvåra områdets framtidsutsikter markant.

Nyckelord: Hållbar utveckling, Ekoturism, De andra, Boone, USA.

3

Förord

Under skrivandets gång har jag stött på många utmaningar och det har krävts mycket arbete av anledning till förberedelser, intervjuer och insamling av empiriskt material. Många har visat ett stort stöd och hjälp för den här tiden.

Först och främst vill jag tacka min kurshandläggare Thomas Blom, forskare och universitetslektor på Karlstad Universitet för hans tid, stöd och uppmuntran. Han har hjälpt mig med idéer och gett konstruktiv kritik. Jag vill även passa på att tacka mina professorer på Appalachian State University i Boone, North Carolina: Dr. Tim Smith och Dr. Sharon Rorbakken som från början både inspirerat och motiverat mig att genomföra mina studier inom kulturantropologi och därmed väckt mitt stora intresse för begreppet ”de andra”. Tack för alla långa samtal och diskussioner!

Jag vill även tacka lokalbefolkning och turister i Boone som har varit vänliga nog att låta mig intervjua dem. Ett särskilt tack vill jag ge H.C. Forehand III på Boone Convention & Visitor’s Bureau för att han tog sig tid att intervjuas under mitt besök i Boone. Slutligen vill jag tacka vänner och familj som har visat både tålamod och stöd under detta projekt.

Anna Davidsson, Karlstad 2 juni 2009.

4

Innehållsförteckning

ABSTRACT ... 1

SAMMANFATTNING ... 2

FÖRORD ... 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4

1 INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 5

1.1 SYFTE OCH FRÅGOR ... 6

1.2 DISPOSITION ... 6

1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 6

1.4 TERMER OCH DEFINITIONER ... 7

1.4.1 Hållbar utveckling ... 7

1.4.2 Destination ... 7

1.4.4 Kultur ... 7

2 METOD ... 9

2.1 KVALITATIV FORSKNING ... 9

2.2 KONSTEN ATT INTERVJUA ... 9

2.2.1 En kvalitativ intervjuform ... 10

2.3 KÄLLKRITIK ... 11

3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 12

3.1 TIDIGARE FORSKNING ... 12

3.2 TURISMINDUSTRIN ... 13

3.2.1 Positiva och negativa följder av turism ... 14

3.2.2 Att skapa en hållbar turismutveckling... 14

3.2.3 Turism i bergsregioner ... 16

3.3 DE ANDRA...17

3.3.1 Konceptets framväxt... 17

3.3.2 Värd-turistförhållanden... 19

3.3.3 Det lokala samhället…... 19

4 PÅ PLATS I BOONE………... 20

4.1 EN INTRODUKTION AV BOONE……… 20

4.1.1 Destination: Boone..…... 21

4.2 INTERVJUER ... 22

4.2.1 Boone Convention & Visitor’s Bureau ... 22

4.2.2 Turisternas attityder ... 24

4.2.3 Lokalbefolkningens attityder ... 25

5 ANALYS ... 27

6 SLUTSATSER ... 28

REFERENSER ... 30 BILAGOR

Bilaga 1 – Frågor till Boone Convention & Visitor’s Bureau Bilaga 2 – Frågor till turister i Boone

Bilaga 3 – Frågor till lokalbefolkning i Boone

5

1 Inledning och problemformulering

Globalisering, ekonomisk tillväxt och kommunikation är vanliga begrepp i många människors vardag. Nätverk mellan länder, städer och individer är idag mycket större än de någonsin har varit och människors rörelsemönster är betydligt friare än förr. Turism har haft stor inverkan på det nya levnadssättet och många områden på jorden är idag starkt beroende av just turismnäringen. Trots de positiva avseenden som turismindustrin bidrar till finns även en mörk baksida där kulturer och geografiska platser tar skada.

Ett västafrikanskt ordspråk lyder: “God did not create anything single”. Det refererar till att allting står i relation till någonting annat, t.ex. man-kvinna, natt-dag, gammal-ung, liv-död, osv.

Marknadsföring av turism sker på detta vis. Det är ett intersubjektivt spel där just skillnader, olikheter och det exotiska andra åskådliggörs i syfte att locka turister att resa till platser som skiljer sig mot vad de är vana vid. Turister som anländer till en destination har av den orsaken särskilda förväntningar på hur den skall se ut. Emellertid är den information som målas upp i marknadsföringssyfte inte alltid fullständigt korrekt, utan det spelas med stereotyper för särskilda platser. Pga. att turismföretagarnas stora fokus är att sälja och tjäna pengar på destinationer tas inte heller alltid hänsyn till det lokala livet på platsen. Till följd av det inträffar intressekonflikter och maktspel mellan det lokala livet och turismindustrin, vilket gör att aktörerna blir indelade i olika hierarkiska ställningar och sociala kategorier.

Vissa platser är mer utsatta för turism än andra. Bl.a. bergsstäder riskerar att drabbas hårt av turism eftersom den lokala natur- och kulturmiljön är väldigt isolerad. Staden Boone i North Carolina i USA är en av dessa bergsstäder. Mitt personliga intresse för Boone väcktes under den tid då jag bodde i staden och studerade antropologi på Appalachian State University.

Boone är intressant eftersom det har ett lika stort antal studenter som lokalbefolkning.

Dessutom finns en mängd säsongsboende turister. Det stora antalet temporära boendegäster kan vara positivt för Boone i den bemärkelsen att det genererar i pengar och sysselsättning, men det kan också missgynna staden t.ex. genom att lokalbefolkningen känner sig undanträngd de tillfälliga gästerna under högsäsong. Eftersom både natur och kultur påverkas av ett stigande antal besökare i området är det av stor vikt att se till att utvecklingen i Boone är hållbar.

Jag vill argumentera att det på en plats finns tre huvudaktörer inom turismnäringen;

lokalbefolkning, turister och företagare. För att en destination skall vara hållbar måste det finnas ett samarbete mellan de olika kategorierna eftersom de fyller olika roller på marknaden. De är kopplade till och beroende av varandra och om en av parterna inte arbetar tillsammans med de andra är samarbetet inte längre hållbart. Det bör vara uppenbart att turismindustrin som världens snabbast växande näring bär ett stort ansvar för att en hållbar utveckling skall äga rum men så är inte alltid fallet. Istället för att turism skall framhäva våra olikheter och kategorisera grupper bör det ske ett arbete som öppnar våra ögon och genererar i bättre förståelse mellan människor. Turismindustrin har möjlighet att bidra till förståelsen att vi må vara olika, men att vi i grund och botten tillhör en och samma kategori – världsmedborgare.

1 WTTC, 2007: s. 5

2 Jackson, 1998: s. 7-10

3 McLaren, 2003: s. 46 ff

6

1.1 Syfte och frågor

Syftet med föreliggande uppsats är att förstå varför idéerna om de andra finns och hur de kan appliceras till hållbar turism. Genom att noggrant undersöka begreppet vill jag skapa förståelse för vilka risker det innebär att observera skillnader framför likheter mellan människor, grupper och platser. Mer kännedom i problemet kan skapas på så vis att destinationen Boone, som har en mycket sårbar social, kulturell och naturlig miljö, studeras.

Fokus ligger på att förstå attityderna mellan turister, företagare och lokalbefolkning på platsen. På så vis syftas det till att undersöka huruvida de har liknande mål och idéer om platsens utformning. Ett genomförande av intervjuer i studieområdet bidrar till insikten i om turismutvecklingen på studieplatsen är hållbar, eller om den riskerar att skada platsen. För att nå mitt syfte har jag valt att utgå från följande frågeställningar:

- Vad finns det för attityder mellan turister, lokalbefolkning och turismföretagare i Boone?

- Vad är positivt respektive negativt med turism i Boone?

- Bidrar turism i Boone till ett ekonomiskt, kulturellt och geografiskt hållbart samhälle?

1.2. Disposition

Uppsatsen är indelad i fem sektioner. I den första delen förklaras strukturen på uppsatsen tillsammans med tänkbara metoder för forskningen. I den andra delen tas tidigare forskning upp samt en beskrivning av hur turismindustrin ser ut i världen idag. Vidare fortsätter uppsatsen om hållbar turism då jag anser att detta fenomen är en grundförutsättning för att turismindustrin på alla platser i världen skall vara genomförbar både i nutid och i framtiden. I den andra delen tas det även upp vad som menas med de andra och vilka risker det innebär att framhäva olikheter mellan människor, grupper och platser i allmänhet. I den tredje delen fokuseras det på Boone genom att stadens geografiska läge förklaras tillsammans med aktuell fakta och statistik. På så vis frambringas en bild av de förutsättningar och problem som kan tänkas finnas på platsen, vilket bidrar till förståelsen av hur turism i Boone kan anknytas till idéerna om de andra. Den tredje delen av uppsatsen består även av de intervjuer som genomförts med lokalbefolkning, turister och turismföretagare i Boone. I den fjärde och sista delen sammanställs det empiriska materialet till analys och slutsats i syfte att fastställa svaren till de tidigare nämnda frågeställningarna.

1.3 Avgränsningar

Fokus i uppsatsen ligger på tre huvudaktörer inom turism: turisterna själva, lokalbefolkning

och företagare. Att endast välja ut några representanter från varje grupp medför en risk att

vissa aktörer exkluderas då det givetvis finns fler grupper som är involverade i

turismmarknaden. Tidsbegränsning och lågsäsong gör dessutom att det kan vara problematiskt

att genomföra alla intervjuer som planerats. Endast en person har valts ut att representera

7 företagen i studieområdet och orsaken är att respondenten är den främsta talespersonen samt bär det största ansvaret för turismnäringen på destinationen. Det finns ytterst lite teori att tillgå om turism i Boone och av den orsaken baseras en del av uppsatsen på internetsidorna Visitboone.com och Townofboone.com. Pga. det finns en stor risk att negativa infallsvinklar av turismnäringen i Boone inte framgår i det materialet.

1.4 Termer och definitioner

Under textens gång finns några ständigt återkommande definitioner. För att underlätta för läsaren och skapa klarhet i texten förklaras dessa i följande stycken.

1.4.1 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett relativt nytt begrepp som definierades för första gången år 1980 av Brundtlandskommissionen. Definitionen följer:

“Sustainable development meets the needs of current generations without compromising the ability of future generations to meet their own needs.”

(UNECE: 2004)

I definitionen framhålls vikten i att vårda vår värld så att kommande generationer kan ta del av vad som finns idag. Vi har sedan lång tid tillbaka passerat världens högsta tillåtna kapacitet för hållbarhet. Trots att mål för hållbar utveckling har satts upp är det en lång väg att gå innan vi är där. Utvecklingen sker långsamt och det ekologiska tankesättet är för många fortfarande främmande.

1.4.2 Destination

Begreppet destination har ett antal olika definitioner. Mest känt är att en destination kan refereras till en geografisk plats. En annan karaktär som är typisk för en destination är att den skall kunna attrahera turister genom t.ex. natur, shopping eller arkitektur. Vidare måste området finnas i en individs medvetande och det skall gå att ta sig till destinationen både på ett fysiskt samt ett mentalt plan. Genom att den blir känd kan den marknadsföra sig själv.

4 UNESCO (1) 09-01-29

5 Gibson, 2006: s. 45

8 1.4.3 Kultur

Det finns många definitioner av kultur och t.ex. Jackson definierar kultur som:

”[…]de sätt som sociala relationer i en grupp är strukturerade och formade: men kultur är också de sätt som dessa former är upplevda, förstådda och tolkade.”

Jackson menar att kultur är en del av maktrelationer och uttrycks i mönster av dominans och underordning. Kultur är också geografiskt i den bemärkelsen att det karaktäriseras av en grupp människor som bor och verkar över ett område. Till följd av det blir områdets fysiska och geografiska karaktär påverkad av kulturen på platsen, samtidigt som kulturen präglas av geografin.

Kultur påverkar mänskligt beteende och värderingar.

Det kan också ses som de attityder, normer och förklaringar som delas av en grupp människor, vilka kan yttra sig genom bl.a.

symboler, kläder och musik. Det speglar ofta hur samhällen är formade och hur olika individer lever och arbetar i samhällen.

Ju bättre införstådda människor blir i kultur på olika platser, desto bättre förståelse och uppskattning får de för diversifierade samhällen.

6 Jackson, 1989: s. 2-4

7 Tuan, 1977: s. 7

8 Gibson, 2006: s. 23

9 Evans & Dave, 2004: s. 4

9

2 Metod

I föreliggande kapitel beskrivs hur forskningen i uppsatsen har gått till väga. Uppsatsen kan på så vis uppföljas och analyseras genom antagandet av olika forskningsformer.

2.1 Kvalitativ forskning

Valet av metod är baserat på ett tillvägagångssätt som innebär en deduktiv och induktiv vinkling som ligger nära både teori och praktik. Metoden börjar med insamling av fakta och fokuserar på att skapa parallella processer. Teorin går ut på att det redan finns en existerande teori, men att den används tillsammans med nya teorier som uppkommer under insamling och bearbetning av nytt material för att skapa ett nytt ramverk. Teorin går överens med den hermeneutiska cirkeln, där grundidéer förändras i takt med att det empiriska materialet insamlas. Hermeneutiken går ut på att förstå, och den hermeneutiska cirkeln innebär att ny förståelse ständigt insamlas genom omtolkningar av kunskap. Därmed leder ny förståelse till en allt djupare förståelse för ämnet, och således genererar den i fler tolkningar och analyser.

Fokus i den här uppsatsen är de aktörer som finns i Booneområdet; lokalbefolkning, turister och turismföretagare. Deras relationer och attityder gentemot varandra studeras i syfte att undersöka hur idéer om de andra kan appliceras till Boone. Då många aktörer är inblandade i arbetet för turismindustrin insamlas information genom redan existerande data tillsammans med ny empiri. En tänkbar metod till empiriinsamlingen kan vara observatörsbaserade undersökningar som grundar sig i turisters och lokalbefolknings interaktioner, men för att genomföra dessa krävs information om vilka som är turister respektive lokalbefolkning, och utan att göra dem medvetna om att de är observerade kan detta vara svårt. Det kan tänkas att det går att observera olika individer på en plats där värd- och turistförhållanden är mycket tydliga, som t.ex. på en turistbyrå eller turistattraktion, men då dessa är icke-naturliga platser som innefattar korta möten och service är det svårt att utvinna tillförlitlig fakta. Dessutom är metoden mycket tidskrävande. Ett annat tänkbart alternativ är så kallade dolda deltagarobservationer, som innebär att forskaren själv observerar människors attityder genom att lyssna, iaktta, fråga och handla. En sådan undersökning skulle kunna ge insikt i de attityder som lokalinvånare har gentemot turister. Dock går det inte att tillgå utförlig information om turisters attityder mot lokalbefolkning i en sådan undersökning, och dessutom har forskaren mycket stor påverkan på resultatet av undersökningen då dennes attityd mot lokalbefolkningen påverkar deras beteende.

Att genomföra enkätundersökningar för att utvinna information om hur individer i Boone uppfattar staden är en tänkbar möjlighet för forskningen eftersom det skulle utvinna konkret och stabil fakta. Det kan dock tänkas att den typ av undersökning inte skulle erhålla detaljer i lika stor grad som en djupintervju, som t.ex. mindre kommentarer och kroppsspråk. Därför har det istället valts att genomföras totalt tretton djupintervjuer med representanter från de tre grupperna. En representant från det främsta marknadsföringsröret Boone Convention &

10 Gibson, 2006: s. 13 ff.

11 Svenning, 2003: s. 88

10 Visitor’s Bureau intervjuas i syfte att skapa en bild av vilka mål och prioriteringar som finns uppsatta för turism i Boone. Utöver den intervjuas sex stycken turister och lika många representanter från lokalbefolkningen. För att få en så stor spridning som möjligt väljs de tolv representanterna ut på måfå men med en spridning i åldersgrupper och kön. När intervjuerna är genomförda går det att jämföra den generella bild som turister och lokalbefolkning har av turism i Boone med hur staden marknadsförs och därefter dra slutsatser kring hur turismindustrin ser ut på platsen. Datainsamling sker med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker men även genom dokument från turistbyrån. Handelskammaren i Boone har också bidragit med dokument som är relaterade till turismverksamheten i staden. Trots att många samspelar på turismmarknaden i Boone finns ytterst lite konkret information om turismindustrin i staden. Trots att det sker en marknadsföring av turism i Boone finns varken uppgifter om antalet turister som befinner sig i staden varje år eller vad de gör under semestern. Insamling av empiri genom personliga möten och intervjuer har öppnat för möjligheten att frambringa en uppfattning om människors attityder gentemot varandra.

Statistik över ekonomi och logi bidrar också till att skapa en uppfattning om turism i staden.

2.2 Konsten att intervjua

Intervjuer baseras i första hand på människors uppfattningar och attityder om ett visst fenomen eller en plats. Då turismbranschen involverar många människor och grupper måste representanter från varje område kontaktas så att en detaljerad och realistisk bild av Boone frambringas. Det är av stor vikt att välja representanter som passar in i sammanhanget.

Intervjuer är viktiga för den här undersökningen då de skapar en stark insikt i hur turismklimatet ser ut i Boone samtidigt som de bidrar till förståelsen av attityder mellan turister och lokalbefolkning.

2.2.1 En kvalitativ intervjuform

I föreliggande uppsats kommer fokus att finnas på genomförandet av kvalitativa djupintervjuer. Dessa utgår ifrån hermeneutiska och fenomenologiska kunskapstraditioner som syftar till att upptäcka sådant som inte redan är upptäckt. Svenning (2003) menar också att kvalitativa intervjuer skapar sociologiska data utifrån sociala samspel och interaktionsprocesser.

Inom den kvalitativa intervjutraditionen brukar det skiljas mellan halvstrukturerad intervju och ostrukturerad intervju. Intervjuerna i den här uppsatsen är halvstrukturerade på så vis att de är baserade på ett antal grundfrågor men kompletteras av andra frågor som uppstår i takt med intervjuns genomförande.

Enligt Johansson (2009) innebär det att frågorna inte är fasta utan att intervjuaren har ett tydligt frågeområde som varierar och anpassas enligt svaren hos respondenten. Genom att använda detta sätt att intervjua frambringas möjligheter att använda ett antal redan uttänkta frågor och samtidigt

12 The Watauga Heritage Council, 2005

13 Gibson, 2006: s. 33 f

14 Svenning, 2003: s. 86

15 Gibson, 2006: s. 34

11 tillägga ytterligare följdfrågor vid behov. Därmed kan information utöver den som eftersöks utvinnas.

Intervjuerna i den här undersökningen genomfördes under perioden 22 mars till och med 25 mars 2009 genom personliga möten på offentliga platser i Boone. 12 av respondenterna valdes ut slumpmässigt men med en variation i ålder och kön. De var mellan 22 och 68 år gamla varav hälften var kvinnor och hälften var män. Många av lokalinvånarna var inte födda i studieområdet, men har bott där under en längre tid. Den sista intervjun ägde rum med en representant för Boone Convention & Visitor’s Bureau. Respondenterna intervjuades med bandspelare och anteckningar för att det skulle vara enkelt att senare analysera intervjuerna.

Analyserna skedde efter varje intervju, och sammanställdes senare till en större analys, där distinktioner och likheter noterades.

2.3 Källkritik

Det finns två typer av källor; primära och sekundära. Primära källor är vanligtvis

”ögonvittnesskildringar”, eller en deltagares redovisning av någonting självupplevt.

Sekundära källor är en redogörelse för någonting som berättaren själv inte har kunnat observera, utan har fått upplysningar om i andra hand. En källa kan vara både primär och sekundär på samma gång, t.ex. genom att någonting upplevs direkt men kombineras av att deltagaren intervjuar någon annan om upplevelsen.

Sekundärkällor i den här uppsatsen är bl.a. den information som insamlats från redan dokumenterade skrifter och statistik. En stor del av den här uppsatsen grundar sig i primärkällor.

En undersökning skall fånga verkligheten och bilda en helhet där bl.a. empiri, intervjuer och frågekonstruktioner bör passa ihop. Frågekonstruktionen är särskilt viktig att tänka på eftersom den kan placera särskilda idéer hos respondenten där intervjuarens egna värderingar står till grund och vinklar svaren.

I de genomförda intervjuerna tas det i beaktande att en del av intervjuerna riskerar att bli vinklade. Då en del av intervjuerna i den här undersökningen är med en person som arbetar för att representera turism i Boone riskerar informationen att vinklas till det positiva eftersom det främsta syftet för representanten är att marknadsföra sin stad. Då frågorna i intervjun ställs av en forskare som inte kommer ifrån Boone finns också en risk att forskaren blir betraktad av lokalbefolkningen som någon som står utanför det lokala samhället. Detsamma gäller för intervjuerna med turisterna då de kan betrakta forskaren som en person som är tillhörande lokalbefolkningen pga. att det ställs frågor till dem som rör det lokala samhället. Därför är det osäkert om frågorna besvaras med fullständig ärlighet utan vinkling eftersom respondenterna kan vara rädda att trampa på forskarens tår.

Trots att den här uppsatsen är kvalitativt baserad bör hårddata samt tillförlitlighet i texter undersökas.

Istället för att fullständigt lita på en källa bör den dubbelkontrolleras med en annan. Bl.a.

internetkällor och material som hämtas från turistbyrån kan vara rent ovetenskapliga, men de kan ändå vara användbara för en uppsats som komplettering till vetenskaplig fakta.

16 Johansson & Gråhamn, 2009: s. 20

17 Statens Arkiv, 09-05-05

18 Svenning, 2003: s. 64

19 Mälardalens högskola, 09-05-05

20 Svenning, 2003: s. 67

12

3 Teoretiska utgångspunkter

I föreliggande avsnitt tar jag utgångspunkt i tidigare forskning kring den problematik jag avser att studera. Teoridelen består av tre delar. Den första tar upp tidigare forskning och beskriver trender och framgångsrika teorier genom tiderna. Den andra delen bearbetar turismindustrin i världen och i marginella områden. Där beskrivs hållbar turism och bergsturism som ett exempel på en sårbar miljö. I del tre behandlas frågan om de andra. Där beskrivs vad begreppet innebär samt de konsekvenser som synsättet kan medföra.

3.1 Tidigare forskning

Den kraftiga expansionen av turism har bidragit till en negativ påverkan på platser genom bl.a. miljöförstöring och massexploatering. Detta har tidvis bidragit till negativa effekter på både det lokala och globala klimatet och studier om turismens negativa påverkan har kommit att bli mycket populära. Under 1990-talet koncentrerades forskningen mest på fysiska, ekologiska och ekonomiska delar av turism, bl.a. planering, påverkan och vinst. Ett socialt synsätt som innebär att man betraktar hur individers kultur, värderingar och traditioner påverkas av turismindustrin har kommit på tal under de senare åren.

Swarbrooke (1999) menar att turismindustrin kan ses som en ekonomisk aktivitet som har både positiv och negativ påverkan. Hassan (2000) argumenterar att hållbar turismutveckling har blivit ett allt mer strategiskt mål för destinationer i världen och att många idag har som mål att bevara för framtida generationer. Hållbar turism syftar till att skapa balans mellan ekonomiska fördelar och sociala och miljömässiga kostnader. Shaw & Williams anser att om turismindustrin tillgodoser behoven från lokalsamhället och anpassar utvecklingen av turism utefter dessa, skapas möjlighet att förhindra konflikter och problem mellan människor i lokalsamhället.

Brah (2007) och Fisher (1999) argumenterar att frågor om kulturella olikheter skapar konflikter och att de är de mest centrala delarna av skapandet av identiteter.

Said (1978) beskriver exempelvis i sin bok ”Orientalism” att olikheter mellan öst- och västvärlden förr skapade en växande fruktan hos européerna. Islam kom att bli ett stort hot mot européerna som uttryckte detta mycket tydligt. Said beskriver t.ex. hur de kristna försökte applicera bibeln i öst och att de österländska rörelserna till följd konfronterade de kristna med våld. Tidigare litteratur beskriver inte endast rörelserna, utan även de fabler och stereotyper som följde med våldet. Studier av både Orienten och andra platser är ofta baserade på den här typen av litteratur och detta menar Said är en orsak till varför idéerna om de andra idag är felaktiga och missledande.

21 Gibson, 2006: s. 13 ff

22 Eriksson & Rönning, 2008: s. 17

23 Fischer, 1999: s. 479

24 Said, 1979: s. 61-66

13

3.2 Turismindustrin

”Turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften.”

(Turistdelegationen 1995: 5)

Världsturism antas ha sitt ursprung i religiösa pilgrimsfärder och kolonisering och dess stora framfart skedde under 1700-talets Grand Tours i Europa. Koloniseringen gjorde att människor jagade nya och exotiska platser att fylla ut kartan med, vilket i många fall medförde att dessa platser tog skada av turismen på så vis att den lokala kulturen och naturen inte respekterades.

Turism som stor industri växte fram i samband med den globala marknadens uppkomst på 1960-talet, som en följd av förändringar inom teknologi, ekonomisk tillväxt och investeringar.

Turismindustrin var inte endast sedd som en tribut till bättre ekonomier i de utvecklade länderna utan också som någonting som kunde gynna mindre utvecklade länder. Massturism kom att bli den accepterade modellen för ekonomisk tillväxt och den medförde en explosiv expansion av turistdestinationer världen över.

Tourism 2020 Vision är Världsturistorganisationen WTO:s långsiktliga vision för turism i världen under de första 20 åren i det nya millenniet. Det förväntas att de tre största regionerna för inresande turister i framtiden kommer att vara Europa (717 miljoner turister), Sydostasien (379 miljoner turister) och i Nord- och Sydamerika (282 miljoner turister). Sydostasien, Mellanöstern och Afrika är beräknade att uppnå en tillväxt på över 5 % per år, jämfört med medeltalet för resten av världen på 4,1 %. Mellan 1950 och 2005 var medeltillväxten för världsturism 6,5 %.

The Travel and Tourism Council har förutspått att turismindustrin är förväntad att generera i 13 trillioner amerikanska dollar under nästa årtionde och enligt beräkningarna kommer den att stå för 10,4 % av världens BNP.

Figur 1 Internationella turistankomster. (WTO)

25 McLaren, 2003: s. 3

26 WTTO, 2008: 09-04-27

27 WTTC, 2007: s. 5

14 3.2.1 Positiva och negativa följder av turism

Att besöka exotiska platser har blivit populärt och till följd av det har kulturer och geografiska områden blivit objekt på den turistiska konsumtionsmarknaden. Turism kan ge möjlighet att dra fokus till ett område eller en kultur vilket kan bidra till ekonomisk utveckling av en plats.

Samtidigt är turism sårbar och den kan vara en direkt riskfaktor för lokal kultur om den inte används på rätt sätt. Eftersom turismföretagares främsta syfte är att tjäna pengar målas en image upp för konsumenterna, där enkelheten i att resa beskrivs framför det ansvarsfulla resandet.

Ju fler områden som antas av turismföretag, desto svårare blir det för den lokala befolkningen och miljöns hållbara utveckling. Turism riskerar att vara i direkt strid med det lokala livet på en plats av den orsaken att branschen marknadsför och säljer områden där människor lever. I värsta fall utmärglar turismindustrin livsnödvändiga resurser som lokalbefolkningen behöver.

Större företag från västvärlden är normalt de som tjänar mest pengar på turism i samband med att de exploaterar och säljer destinationer i mindre utvecklade områden. Den tunga exploateringen kan skada natur- och kulturmiljöer på lokala, regionala och globala nivåer. Nedskräpning, ökad förorening, erosion, växthusgas, förstörelse av natur, avskogning, oväsen och ökad press på djur är endast några av de problem som kan förorsakas av turismindustrin.

Endast turismindustrin ensam står för ca 50 % av trafikrörelsen och mer än 60 % av lufttrafiken i världen.

Pga. den globala uppvärmningen riskerar klimatet att förändras. Det innebär att t.ex. skidorter löper risken att inte längre ha lika goda temperaturer för snö, eller att sjöar och hav torkar ut eller drabbas av algblomning. Hela ekonomier kan förstöras och lokalbefolkning riskerar att bli av med sina arbeten. Turismindustrin påverkar även relaterad service så som restauranger, butiker och campingplatser. Då målet för turism ofta berör miljö föredrar både staten och privata företag att bevara sina turistekonomier framför ekosystemen men samarbetar företagen istället med lokala aktörer blir det enklare att skapa en hållbar framtid med goda villkor för både företagare, turister och lokalbefolkning.

3.2.2 Att skapa en hållbar turismutveckling

Turism påminner mycket om andra serviceindustrier på så vis att det konsumeras och produceras samtidigt. Turism konsumeras inte heller enbart i ögonblicket utan även före och efter besöket. Därför är det svårt att kontrollera och förutspå marknaden. Turismprodukten är också svårdefinierad eftersom den upplevs på olika sätt av olika besökare. Hållbar turism attraherar ekologiskt och socialt medvetna individer som föredrar att resa till områden som involverar flora, fauna och kulturarv. Trots att turism aldrig kan bli positiv för sin ekologiska omgivning kan den bli mindre skadlig. Det finns ännu ingen klar definition av hållbar turism men begreppet hållbarhet definieras som:

28McLaren, 2003: s.7 f

29 Ibid, 2003: s. 5

30 WWF

,

31 Tourism Concern, 09-02-12

32Kelly m.fl., 2007: s. 298

15

“[…] development which meets our needs today without compromising the ability of people in the future to meet their needs.”

(Swarbrooke, 1999)

Definitionen har tyngdpunkt i miljö, människor samt det ekonomiska systemet. Idéer om hållbarhet har funnits länge men det är i synnerhet i samband med de senaste 20 eller 30 årens teknologiska framväxt, starka befolkningstillväxt och socioekonomiska förändring som de har börjat tas på allvar.

Hållbar turism och ekoturism har målen att skapa medvetenhet och respekt för miljö och kultur och sålunda skapa positiva upplevelser för både besökare samt lokalbefolkning. Det syftar också till att skapa finansiella fördelar för skydd av områden, och det frambringar en medvetenhet inom och utanför destinationens politiska, ekologiska och sociala klimat.

Hållbar turism genererar i arbete och stimulerar tillväxt i mindre befolkade områden. Därmed är det inte endast en utväg för alternativa inkomstkällor utan det skapar även arbetsmöjligheter i en miljö som normalt skulle riskera att förlora sin befolkning.

Bland turister är det betraktat som status att ha anknytning till destinationers lokala liv och därför finns det mycket att vinna på om relationer mellan turister och lokalbefolkning stärks.

Har turister positiva känslor för platsen de befinner sig på väcks en större respekt och förståelse hos dem gentemot lokalsamhället. Det bör därför satsas på att förankra turister till det lokala samhället.

Enligt Butler (1980) följer alla destinationer en viss utvecklingskurva. Destinationens popularitet ökar från starten år ett via en tillväxtperiod, till en mognadsfas under vilken utvecklingen har en tendens att stagnera. Han menar att många destinationer hotas av en nedgång i antalet besökare såvida det inte sker en förnyelse av destinationen för att ändra denna nedgång.

Figur 2 Butlers destination life cycle (Bearbetad utifrån Butler 1980).

33 Swarbrooke, 1999: s. 6

34 TIES, 09-02-11

35 Swarbrooke, 1999: s. 11

36 Swarbrooke, 1999: s. 145

37 Pettersson, 2007: s. 11

16 Investeringar i hållbar turism kan bli fördelaktiga för en destination samtidigt som turistdestinationens livslängd kan förlängas. Investeringarna kan ske genom t.ex.

marknadsföring, stimulanspaket, restriktioner, utbildning, ekonomisk hjälp och bidrag till lokalsamhället.

Turistföretag är beroende av andra aktörer på platsen för att överleva. Dessa aktörer kan t.ex. vara föreningar, staten, lokalbefolkning, privatpersoner och lokala företag.

Konkurrensen kan vara hård mellan turistföretag men det måste samtidigt ske ett samarbete för att det skall ges möjlighet skapa ett attraktivt besöksmål för så många som möjligt, där hållbarhetsideologier ligger till grund för turismutveckling på både global, regional samt lokal nivå.

3.2.3 Turism i bergsregioner

Samhällen i bergsregioner är generellt mer sårbara för turism än andra områden eftersom de ofta är rurala och fortfarande beroende av naturen genom t.ex. jordbruk. I bergsområden finns betydelsefulla resurser som bl.a. vatten, mineraler, energi och biologisk mångfald.

Ekosystemen är ömtåliga och står i många fall för en mycket unik natur. Det är viktigt att skydda bergsmiljöerna då de är avgörande för det globala ekosystemets överlevnad.

Ekosystemen i bergen förändras dock snabbt och de är mycket känsliga för variationer och därmed finns en ständig risk att mångfalden av växter, djur och genetiska resurser kan minska i antal mycket snabbt. Pga. turism riskerar de redan sårbara miljöerna att ta skada till följd av bl.a. förslitning, nedskräpning, föroreningar och störning av djur- och naturliv. Infrastrukturen är också mycket känslig på så vis att det kan vara svårt att bygga vägar i ett bergslandskap.

Ofta används berg för skidanläggningar, jakt, fiske och rekreationsområde för ekoturister och bergsvandrare. Bergssamhällen består ibland av minoritetsgrupper vars rättigheter inte alltid uppmärksammas av den centrala regeringen i landet. Befolkningen i en del bergsområden är också fattigare än på andra platser nedanför bergen. Många individer ur den yngre befolkningen väljer dessutom att flytta ifrån bergen för att söka lyckan på andra platser. Det måste därför vidtas åtgärder i syfte att nå ett utnyttjande av resurserna och skapa bättre förutsättningar för bergsbefolkningen.

Bergssamhällen kan ta stor skada av turism genom att det kulturella samhället måste anpassas efter turismindustrin. T.ex. kan införandet av nya turistanläggningar medföra landskapsförändringar och bidra till att lokalbefolkningen får mindre arealer för jordbruk. Turism kan också hämma traditionella kulturer som fortfarande finns kvar i vissa områden och transformera dem till lokala sevärdheter. Det är av stor betydelse att det sker ett väl fungerande samarbete mellan turister och lokalbefolkning, och den bindande länken mellan dessa kan vara turismföretag. Företagen kan t.ex. ge lokala bönder möjlighet att sälja sina produkter till turister och på så vis skapa lokala arbetsmöjligheter. Därmed kan turism utvecklas till någonting som gynnar det lokala livet eftersom det skapar band mellan grupper, öppnar ekonomiska möjligheter och bildar globala nätverk för lokalbefolkning.

På många platser är turism dock inte lika positivt genererande

38 Eriksson & Rönning, 2008: s. 21

39 Gibson, 2006: s. 7

40 Regeringskansliet 09-04-14

41 Swarbrooke, 1999: s. 183

42 Ibid.: s. 183 ff.

17 och till följd tenderar den att skapa motsättningar mellan grupper av människor på en destination. I kapitlet som följer förklaras vad detta synsätt kan innebära för en plats.

3.3 De andra

I samband med att människor försöker identifiera sig själva har vi en tendens att kategorisera.

Det sker genom att en individ delar in andra personer antingen i individens egen grupp eller i en grupp som står utanför den som han/hon själv identifierar sig med. Den andra gruppen är sedd till vad han/hon inte är istället för på dess egna premisser. För att kunna skapa en stark grupptillhörighet försöker människor inom en grupp lägga märke till, och i vissa fall överdriva, skillnaderna mellan dem själva och de andra.

Den här formen av klassificering är ett sätt för människor att skapa ordning i sin omvärld och idéerna om de andra är därmed kulturella yttranden som bidrar till olikheter. Identitet är ofta taget för givet av olika grupper och kan förknippas med en grupp människor som tillhör de andra. Identitet upplevs också annorlunda i åskådarens ögon än av gruppen själv. Klassificeringen är inte naturlig utan socialt konstruerad och den härstammar från idéerna av historiskt baserade maktrelationer.

Fischer argumenterar att vi måste se kultur som huvudorsak till varför vi kategoriserar vår omvärld i ”oss” och ”de andra”. Idén att vi äger nya former av identitet idag jämfört med vad vi tidigare gjort har att göra med det faktum att människor i den postkoloniala världen korsar både etniska och geografiska gränser. Pga. globaliseringen utsätts vi ständigt för skillnader och vi är inte längre lika geografiskt begränsade till bestämda områden som tidigare. Möten med olika kulturer, etniciteter och platser är mycket viktiga för identitetsprocessen.

Globaliseringen har också gjort att vi kan vara mer spontana i bildandet av identiteter mot tidigare eftersom vi som individer idag anses reflektera mer över på vilka vi är och vad vi vill åstadkomma. Det kan tyckas att denna medvetenhet borde minska känslan av att vi vill kategorisera oss själva, men istället innebär det att vi har förstått hur viktigt det är för skapandet av vår egen identitet att betona skillnaderna. På samma sätt som olikheter strukturerar upp våra liv kan vi se att det förknippas med olika dimensioner av identitet.

3.3.1 Konceptets framväxt

Idéerna om de andra daterar tillbaks till minst år 300 f. kr. Platon var en av de första som någonsin skrev om fenomenet. I hans filosofiska bok Sofisten beskrev han Främlingen, som tog del av en konversation mellan Sokrates, Theodores och Theaetetus, och om de problem som fanns mellan ”Den ena” och ”Den andre”.

Grundtanken om de andra växte dock fram ur den europeiska imperialismen där de som är annorlunda från européerna representeras. Den gamla europeiska rädslan för det okända tolkades genom bilder, symboler och sägner vilka satte grupper av människor mot varandra. Den kolonistiska diskursen med idéer om de andra

43 Said, 1978: s. 45 f

44 Linnekin & Poyer, 1990: s. 18

45 Fischer, 1999: s. 479

46 Stanford Encyclopedia of Philosophy, 09-02-11

18 har fungerat inom komplexa och våldsamma konstruktioner av dominans, vars effekter har bidragit till att sätta djupa sår i både de ex-koloniserade länderna och ex-koloniserade individerna. Tidigare var de europeiska levnadssätten och den våldsamma barbarismen starkt kopplade till varandra och även idag inträffar detta då den imperialistiska kulturen har satt samman de andras levnadssätt med de mindre utvecklade ländernas problem, bl.a. fattigdom, våld och terrorism. De postkoloniala bestyren bär fortfarande spår av koloniseringen och av de eurocentriska idéerna av de andra. Eurocentrismen var iögonfallande under koloniseringen på det vis att det europeiska övertaget var väldigt utmärkande i de flesta inflytelserika skrifterna från den tiden. T.ex. var islam uppfattad av västvärlden som en falsk version av kristendomen och muslimer framställdes ofta som barbariska och otrogna kristendomen.

Skillnaden mellan oss och de andra visar vikten i distinktionen och ju mer polariserad skillnaderna är desto mer annorlunda betraktas de andra från oss. Dessa idéer är en projektion av den dominanta gruppens förutfattade förväntningar på andra grupper av människor där de andra förväntas vara annorlunda i fysiskt utseende och/eller i kulturella egenskaper mot den dominanta gruppen.

Eftersom den dominanta gruppen har makten sätter den också preferenserna för vad som är rätt och fel. Till följd uppstår ojämlikheter mellan grupperna.

Konflikten som pågår skapas genom den samhälleliga maktstrukturen och om förändringar sker hos de andra känner sig den dominanta gruppen hotad och gör allt de kan för att behålla den redan existerande hierarkin mellan grupperna. Dominans sätter kontexten både för återinförandet samt motståndet av privilegier eftersom varje grupp vill förstärka sin egen identitet och få fram sin vilja.

På så vis sker en ständig maktkamp som i extrema fall är mycket uppenbar och där grundideologier som olika grupper besitter kan stå på spel. Genom att betrakta andra grupper på detta vis begränsas mötet mellan människor av olika kulturer, traditioner och samhällen och det dras en skarp linje mellan oss som den dominanta gruppen, och de andra som en eller flera minoritetsgrupper.

Idéer om de andra kommer alltid att existera men de kan ändras i takt med att samhället förändras. Bilden av de andra kan också ändras då den representeras av de individer som har möjlighet att representera. Genom stereotyper vänds fysiska skillnader till indikatorer av resignation och därmed är förtryckta grupper inte längre sedda som undergivna pga. historiska fakta och sociala förhållanden, utan enbart som egenskaper av att tillhöra de andra. De antagna karaktärer de har mottagit naturaliseras och normaliseras därmed och således blir också diskriminering, rasism och förtryck betraktat som naturliga betingelser.

Konceptet de andra kan i vissa fall vara positivt genom att det går att koppla samman med t.ex. politik på så vis att de blir en viktig karaktär för de ideologier som etniska grupper har.

Det går att använda för att bevisa intressen eller stöd för minoritetsgrupper genom att det skapar en förståelse för kulturella, etiska, historiska eller rasfrågor. Det drar också fokus till de andras position som ett studieområde.

47 Said, 1979: s. 45 f

48 Slätis, 1998: s. 62 f

49 Ibid, s. 1

50 Said, 1979: s. 45 f

51 Kymlicka, 2001: s. 91 f

52 Said, 1979: s. 97

19 3.3.2 Värd-turistförhållanden

För att skapa en positiv sociokulturell påverkan av turism på en destination måste goda relationer mellan lokalbefolkning och turister existera. Det ligger likväl en del svårigheter i förhållandena eftersom de ofta är ytliga pga. att turister för det mesta befinner sig på destinationer under ett fåtal dagar. Pga. att lokalbefolkningen sällan deltar i uppenbara turistaktiviteter möts lokalinvånare och turister sällan, och sker möten mellan turister och lokalbefolkning är de ofta planerade i förväg. Turister känner också stor press att hinna uppleva mycket under besöken och därför känner de snabbt irritation om någonting går fel.

Genom att turister har möjlighet att välja huruvida de vill interagera med lokalbefolkningen har de inte endast stor makt över hur kontakten sker, utan även över hur lokalbefolkningen bör förhålla sig till dem. Därmed riskerar lokalinvånarna att bli objekt för den turistiska marknaden och de får arbeta hårt för att leva upp till de förväntningar som turister kan ha på dem.

3.3.3 Det lokala samhället

I ett samhälle finns olika intressenter; lokala och nationella turismföretagare, entreprenörer som inte är direkt involverade i turismbranschen, de som arbetar inom turismbranschen och de som påverkas av turism genom t.ex. buller eller miljöförstöring. Vissa av dessa grupper har skilda intressen som står i direkt kontrast till varandra, och därmed avspeglar de idéerna om de andra. Några exempel på dessa motpoler kan vara urbefolkning och immigranter, unga och gamla, arbetsgivare och arbetstagare, huvudgrupper och minoritetsgrupper, eller eliten och resten av befolkningen. Pga. gruppernas skilda intressen sker konflikter på alla nivåer i samhället och oftast vinner den grupp som har mest makt.

Fortsättningsvis i den här uppsatsen förklaras hur skilda intressen på en destination kan komplicera dess utveckling ur en hållbarhetssynpunkt.

53 Swarbrooke, 1999: s. 73

54 Ibid, 1999: s. 124 f

20

4 På plats i Boone

För att klargöra sammanhanget av den här studien presenteras en sammanfattning av staden Boone som omfattar områdets geografi, historik, nuvarande situation och turismindustri. På så vis är det tänkt att läsaren kan bilda en grundläggande förståelse både för Boone och för uppsatsen i helhet. Fortsättningsvis presenteras intervjuerna som genomfördes i Boone i mars 2009.

4.1 En introduktion av Boone

I bergskedjan Appalacherna i North Carolina, USA, ligger Boone. Staden är lokaliserad i närhet till parkvägen Blue Ridge i Watauga County och är med sina 975 meter över havet den högst belägna platsen med över 10,000 invånare öster om Mississippifloden.

Med dess fyra säsonger och höga läge är temperaturerna lägre än i andra områden i North Carolina och medeltemperaturerna sträcker sig från ca -6ºC under vintern, till ca 25ºC under högsommarmånaderna juli och augusti.

Extrema temperaturer har emellertid uppnåtts och de sträcker sig från -31ºC till 33ºC. Pga. klimatet lockas aktiva turister med intresse för sport- och utomhusaktiviteter till platsen, och turistjournalister har erkänt Boone som ”en ultimat utomhus- och äventyrsdestination i Sydöstra USA.” Förutom dess naturskönhet är Boone också hem för studenterna på Appalachian State University; ett framgångsrikt och progressivt universitet som är rankat till excellens. Under senare år har Appalachian States resultatrika amerikanska fotbollslag blivit mycket omskrivet efter att ha vunnit flera nationella mästerskap.

Figur 3 North Carolinas placering i USA och Watauga County’s placering i staten.

55 Town of Boone, 09-02-01

56 Weather.com , 09-02-01

57 Town of Boone, 09-02-01

21 Det bor 14 717 permanenta invånare i Boone och trots sin relativt lilla storlek är staden handelsmetropol i Watauga County. Cirka 14 % av invånarna i Boone är gifta och det finns fler enpersonshushåll i staden än i omkringliggande städer. Då universitetet utgör en huvudsaklig inkomstkälla för staden finns även ett stort antal studentbostäder i Boone. Många av bostäderna hyrs ut under sommar- och vintersäsongerna till naturtörstande turister.

76 % av invånarna i Boone kör bil till arbetet eller skolan trots att staden erbjuder goda cykel- och promenadvägar. Det går även bussar mellan de största portalerna i staden. År 2005 hade Appalachian State University 14 653 studenter där 32 % var mellan 20 och 21 år.

Universitetet har ett stort ekonomiskt och politiskt inflytande på resten av samhället.

4.1.1 Destination: Boone

År 2003 var North Carolina den sjätte mest besökta staten i USA och den motsvarade en industri på 12 biljoner dollar.

Naturskönheten lockar och i Boone marknadsförs turismen genom anspelning på både natur och kultur. Avkoppling, skönhet och unikhet är nyckelord i marknadsföringen och bergen, floderna och familjeparken Tweetsie Railroad är några av de huvudsakliga attraktionerna i området. Genom en attraktiv naturmiljö har turism byggts upp, och fisketurism, forsränning, skidåkning och vandringsspår är populärt. Många turister är semesterboende och de hyr eller äger villor i Boone. Det finns en tydlig ekonomisk och åldersmässig distinktion mellan de sommargästande turisterna och den lokala befolkningen.

Turism har ökat avsevärt under de senaste åren. År 1999 fick Boone $380 247 i innehavandeskatt och år 2008 låg samma siffra på $542 880. Juli och augusti är de främsta månaderna för turism men även vintersäsongen har en topp under december månad. Siffrorna för innehavandeskatt i Boone var för januari 2009 högre än någonsin tidigare vilket förutspår en fortsatt uppgång i antalet hotellgäster i framtiden. År 1999 insamlade Boone $25 283 i hotellskatter under januari månad. 10 år senare låg siffran på $39 892. Notera här att dessa uppgifter endast är baserade på den skatt som tas ut från hotellen i Boone och att andra former av övernattningar inte medräknas. Antalet övernattningar på hotell motsvarar således inte det totala antalet turister i Boone, och inte heller räknas pengar med som spenderas på mat, shopping och attraktioner.

58 Town of Boone, 09-02-01

59 Citytowninfo.com, 09-02-11

60 Evans & Dave, 2004: s. 3

61 Town of Boone, 09-03-29

62 Boone Convention & Visitors Bureau, 2009

22

4.2 Intervjuer

I den här delen redogörs för de intervjuer som genomfördes i Boone. Respondenterna var turister, lokalbefolkning samt en talesperson för turismnäringen i Boone. Genomförandet av intervjuerna ägde rum i Boone, North Carolina i USA under perioden 22 mars till den 25 mars 2009.

4.2.1 Boone Convention & Visitor’s Bureau

En modell för marknadsföring av turism i USA är att staten inkasserar en innehavandeskatt från hotellen och använder den i marknadsföringsändamål. I Boone går skattepengarna till handelskammaren och de använder dessa pengar till att lyfta fram staden som en turistdestination. Boone Convention & Visitor’s Bureau är den avdelning inom handelskammaren som genomför marknadsföringen. Det finns totalt tre personer som arbetar aktivt med besöksnäringen i Boone.

Genom att intervjua en representant från Boone Convention & Visitor’s Bureau går det att få reda på generell information om turism i Boone, men framför allt om hur företaget arbetar för att marknadsföra sig turistiskt, och vad som ligger till bas för deras värderingar. Den 23 mars 2009 genomfördes intervjun med H.C. Forehand III som är direktör och företrädare för Boone Convention & Visitor’s Bureau i Boone, North Carolina, USA. H.C. Forehand III har det huvudsakliga ansvaret för turism i Boone och representerar därför bäst turismutvecklingen i staden.

Forehand påbörjade intervjun med att förklara att turism förändras betydligt mindre i Boone än på andra platser. Orsaken är att fokus i turismutvecklingen i Boone inte baserar sig på trender utan att huvudattraktionerna är bergen och klimatet i området. Appalacherna är en a v de äldsta bergskedjorna i världen och i och med det följer turismindustrin i området en långsam evolutionär utveckling. Boone ligger dessutom mycket högre än andra städer i North Carolina och det är betydligt svalare där än i andra delar av staten. Tack vare klimatet är de fyra årstiderna framträdande. Dessutom består skogen till skillnad från närliggande områden mest av lövträd, vilket gör att höstens färger lockar turister upp i bergen. Den höga altituden innebär också att vintern är betydligt kallare i Boone och att skidturism således är attraktivt i området. Andra populära aktiviteter är den femtio år gamla familjeparken Tweetsie Railroad och utsiktsplatsen Grandfather Mountain.

På frågan hur turism har hjälpt Boone som samhälle svarade Forehand att det har bidragit till en förhöjd levnadsstandard hos invånarna. Turismindustrin i Watauga County genererar

$179 000 000 varje år, vilket bidrar till skatteutjämning där en familj på fyra varje år får en

skattelättnad på $1400. Turismindustrin har också förstärkt den ekonomiska tillväxten i

Boone genom att bidra till sysselsättning och arbetsmöjligheter. Dessutom har infrastrukturen

förbättrats och tack vare det har det blivit enklare att resa till Boone. Till följd av detta har

universitetet blivit en allt mer populär plats att studera på. Det pågår med andra ord en

symbios mellan turism, infrastruktur och universitetet.

23

A

ppalachian State University har under senare tid nått stora framgångar med sitt fotbollslag och på frågan om det har bidragit till en starkare marknad för turism svarade Forehand att fotbollen framför allt är bra för Boones ego och att den har bidragit till både en namnigenkänning och gratis reklam för staden. Forehand klargjorde att Appalachian State University bl.a. har varit med i Sports Illustrated. Vidare ställdes frågan om det finns någonting som är negativt med turism i Boone:

“- Everything has its plus and its minuses. I consider tourism as a great plus. But traffic congestion is more because of the tourists. However, the university students contribute more to this. In spring break weeks, which are great for tourism, all the students are gone and it is very easy to drive through town. I can drive home without stopping bumper to bumper on the way.”

Pga. områdets geografiska läge är det svårt att bygga fler vägar och det är därmed svårt att lösa de trafikproblem som finns i staden. Ett annat problem som uppstår till följd av turismen är att Boone har haft ont om vattenresurser. Forehand menar att trycket från turister och studenter bidrar till en ännu större avsaknad av vatten under de torra månaderna. Han berättar också att marknadsföringen av Boone som turismstad inte sker med någon större hänsyn till miljön, utan att universitetet tillsammans med en förening kallad Mountain Keepers istället ägnar sig åt miljöfrågorna. Mycket av de hållbarhetsfrågor som tas upp handlar om att reglera markanvändning och därför stöttar inte markägarna dessa regleringar pga. att de inte vill bli tillsagda av akademiker vad de borde göra. De vill bli lämnade ifred, säger Forehand. Han fortsätter sedan att berätta att många av de organisationer som kallar sig själva ekoturismorganisationer och agroturismföretag i själva verket hör till nischade marknader som inte är ekologiskt hållbara. Han menade att t.ex. vingårdar hör till denna kategori, och att de flesta vingårdar är fritidssysselsättningar hos rika människor som använder gårdarna till skattereduktion framför vinproduktion.

Forehand fortsatte sedan att tala om global uppvärmning och menar att det inte innebär ett stort hot mot Boone:

” - There is a lot of discussion about global warming but it does not mean that the whole world will get warmer.

If every place warmed up 0,5 degrees hardly anybody would notice, not even the polar bears …so what?! We’ve got our normal spread here in the year with 90 degrees Fahrenheit⁶³ or so from winter to summer anyhow. It’s the fact that the climate patterns changes that matters. The amount of natural snow here has been declining a lot in the last 20 years. We had little snow going on the recent years and that was not because it wasn’t cold. We just had a drought going on so we had cold winters but we didn’t get any precipitation. But most of our slopes make snow anyways. We have snow making equipment. As long as it is below freezing at night we use them, and it is below freezing point, so it’s okay here.”

På frågan hur turism påverkar det sociala klimatet svarade Forehand att samspelet mellan turister, universitetet och det civila samhället är mycket viktigt. Turism påverkar allt som händer i Boone. Pga. turismen har det rurala samhället blivit större och mer urbant och Boone har idag allting som en större stad har. Därmed finns också samma problem, med skillnaden att allting sker på en mindre skala. Det största problemet med turism i Boone anses vara trafiken och de flesta invånare tycks enligt Forehand klaga över problemen istället för att fokusera på de positiva aspekterna av turismen. Vissa invånare klagar över både turisterna och studenterna, men faktum är att om de inte fanns i Boone, skulle staden inte varit densamma.

63 90 grader Fahrenheit är ekvivalent med 32 grader Celsius.