1
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV PALLIATIV VÅRD
EN LITTERATURSTUDIE
AISHA BIBI JAMILA BASIM
Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Maj 2021
2
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER AV PALLIATIV VÅRD
EN LITTERATURSTUDIE
AISHA BIBI JAMILA BASIM
Bibi A, och Basim, J. Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021
Bakgrund Sjuksköterskor vårdar patienter dygnet runt och skapar relationer både med patienter samt närstående. Att bedriva god vård kräver för det första
professionell och yrkesspecifik kunskap i form av ämneskunskaper, personliga färdigheter, värderingar och etik. För det andra krävs det mer generiska
kompetenser som är gemensamma för alla i teamet, så kallade kärnkompetenser.
Palliativ vård innebär att förbättra patientens livskvalitet genom att lindra symtom. Den varken påskyndar eller skjuter upp döden, men den integrerar psykologiska och andliga aspekter av patientvård. Palliativ vård betyder att man med engagemang och omtanke försöker åstadkomma bästa möjliga lindrade behandling.
Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av palliativ vård. Metod En systematisk litteraturundersökning genomfördes för att besvara syftet med en kvalitativ studiedesign. PubMed och CINAHL användes för databassökningar. 15 artiklar valdes, varav 10 av dessa artiklar användes i resultatdelen. Resultat I resultatdelen framkom
sjuksköterskornas upplevelser av den palliativa vården och deras upplevelser av kommunikation med patienter, anhöriga och vårdpersonal. Dessutom framkom sjuksköterskornas upplevelser av den medicinska utrustningen samt stöd och samarbete. Slutsats Sjuksköterskorna uttryckte olika känslomässiga upplevelser av den palliativa vården. Sjuksköterskorna blev känslomässigt involverade när de vårdade de döende patienterna, särskilt när de hade vårdat patienterna under en längre tid och när de hade fått lära känna patienten och familjen. Sjuksköterskorna ansåg att brist på tid var ett hinder för att lyssna och kommunicera med
patienterna. Vissa sjuksköterskor upplevde stolthet över sitt arbete och de tyckte att det var en unik möjlighet att vara inblandade i patienternas sista tid i livet.
Nyckelord: Kommunikation, Palliativ vård, Patienter, Sjuksköterskors perspektiv, Upplevelser
3
NURSES´ EXPERINECES OF PALLIATIVE CARE
A LITERATURE REVIEW
AISHA BIBI JAMILA BASIM
Bibi A och Basim, J. Nurses experience of palliative care. A literature review.
Degree project in nursing 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society. Department of caring science, 2021.
Background: Nurses care for patients countinuely and create relationships with patients and relatives. To provide good care requires firstly, professional
knowledge in the form of subject knowledge, personal skills, values and ethics.
Secondly, more generic competencies are required that are common to everyone in the team, called core competencies. Palliative care involves improving the patient's quality of life by relieving symptoms. It neither accelerates nor postpones death, but it integrates psychological and spiritual aspects of patient care.
Palliative care means that you try to achieve the best possible palliative treatment with commitment and care.
Aim: The aim of this literature study was to shed light on the nurse's experiences and experiences of palliative care. Method: A systematic literature review was conducted to answer the purpose of a qualitative study design. PubMed and CINAHL were used for database searches. 15 articles were selected, of which 10 of these articles were used in the results section. Results: In the results section, the nurses' experiences of palliative care and their experiences of communication with patients, relatives and care staff emerged. In addition, the nurses' experiences of the medical equipment as well as support and cooperation emerged.
Conclusion The nurses expressed different emotional experiences of palliative care. The nurses became emotionally involved when caring for the dying patients, especially when they had cared for the patients for a long time and when they had gotten to know the patient and the family. The nurses considered that lack of time was an obstacle to listening and communicating with the patients. Some nurses felt proud of their work and they thought it was a unique opportunity to be involved in the patients' last days in life.
Keywords: Communication, Experiences, Nurses' perspectives, Palliative care, Patients,
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Palliativ vård 6
Sjuksköterskans roll 6
De Fyra hörnstenarna inom palliativ vård 7
Omvårdnad vid palliativ vård 7
PROBLEMFORMULERING 8
SYFTET 8
METOD 8
Litteratursökning 9
Urval 9
Relevansbedömning och Kvalitetsgranskning 10
Analys av artiklarna 10
RESULTAT 10
Sjuksköterskors känslomässiga upplevelser vid vård av palliativa patienter 11 Sjuksköterskor upplevelser av att avsluta livsuppehållande behandling 12
Sjuksköterskors upplevelser av kommunikation 12
Sjuksköterskors upplevelser av samarbete och stöd 14
DISKUSSION 15
Metoddiskussion 15
Resultatdiskussion 16
KONKLUSION/SLUTSATS 18
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 19
REFERENSER 21
BILAGOR 23
Bilaga 1: Utförliga preliminära databassökningar 23
Bilaga 2: Granskningsprotokoll (SBU protokoll) 24
Bilaga 3: Artikelmatris 26
5
INLEDNING
Palliativ vård är den vård som ges till en patient som befinner sig i livets slutskede. Sjuksköterskor har en viktig roll både i livets början och livets
slutskede. Palliativ vård är ett handlingssätt som förbättrar både patient-och hens familjs livskvaliteten genom att förebygga och lindra lidande (WHO, 2006). Att vårda patienter inom palliativ vård kan vara påfrestande och väcka känslor för sjuksköterskor. Döden är en del av vårt liv och kan hända vem som helst och när som helst. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att ha både rätt teoretisk-och praktisk kunskap för att kunna ge rätt vård och säker omvårdnad.
Att bedriva god vård, för det första krävs det professionell och yrkesspecifik kunskap i form av ämneskunskaper, personliga färdigheter, värderingar och etik.
För det andra krävs det mer generiska kompetenser, gemensamma för alla i teamet, så kallade för kärnkompetenser (Leksell & Lepp 2019). Att vårda patienter i livets slutskede kan innebära känslomässiga påfrestningar för vårdpersonalen. Efter verksamhetsförlagd utbildning har uppsatsförfattarna upplevt både fysiska, känslomässiga och psykiska påfrestningar hos
sjuksköterskor som vårdar palliativa patienter.
BAKGRUND
Palliativ omvårdnad är en viktig del av den palliativa vården som ges på olika nivåer. Palliativa patienter vårdas inte bara på specialiserade enheter utan också hemma eller på allmänna avdelningar, sjukhus och vårdhem. Det är inte bara specialistutbildade sjuksköterskor som kommer i kontakt med de palliativa patienterna utan även nyutexaminerade sjuksköterskor ska också kunna tillhandahålla adekvat vård till dem (De Vlieger et al. 2004).
Arbete med palliativ vård kräver både allmän omvårdnadskunskap och mer specifik palliativ kunskap. Sjuksköterskorna kan jobba med palliativ vård i mycket olika kontexter och i olika omfattning. Den palliativa omvårdnaden är beroende av kunskaper inom omvårdnad, men också specifika kontextuella kunskaper som utgår ifrån hospice filosofi, döendets psykologi, palliativ omvårdnadsteori, avancerad symtomlindring, etiska principer och palliativa omvårdnadsforskning (Strang & Beck-friis 2012).
En rad viktiga faktorer inom palliativ vård är professionella kunskaper, kliniska kunskaper, övertygelser och erfarenheter. Det är både svårt och känslomässigt för sjuksköterskor att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede. För att sjuksköterskor ska utveckla sig inom palliativ vård är det beroende av deras förhållande till varje patient och det är relaterat till hens intresse och vilja att ta hand om människor i slutet av livet (Ayed et al. 2015).
Omvårdnad ligger i centrum när det gäller vården av den döende patienten (Ahlner-Elmqvist 2001). Erfarenheter är mycket viktigt när det gäller palliativ omvårdnad eftersom sjuksköterskor med goda erfarenheter kan erbjuda en högkvalitativ palliativ vård till patienter och anhöriga i slutet av livet.
6 Specialkunskap om palliativ omvårdnad är viktig för att sjuksköterskor ska kunna tillhandahålla en adekvat palliativ omvårdnad.
Erfarna sjuksköterskor med specialkunskap om personcentrerad palliativ vård kan erbjuda lämplig högkvalitativ tidig personcentrerad palliativ omvårdnad. För att utveckla ett sådant tillvägagångssätt måste personcentrerad palliativ omvårdnad inkluderas i grundutbildning och forskarutbildning (Kmetec et al. 2019).
Palliativ vård
Ordet palliativ betyder mantel som kommer från latinets pallium. Däremot ordet manteln symboliseras för de lindrande åtgärderna som utförs vid livets slut skede (Strang & Beck-friis 2012). Syftet med palliativ vård är att förbättra patientens livskvalitet genom att lindra symtom. Det varken påskyndar eller skjuter upp döden och integrerar psykologiska och andliga aspekter av patientvård (WHO 2020).
Palliativ vård är en viktig del av integrerade och personcentrerade vårdtjänster.
Ingenting är mer patientcentrerat än att lindra deras lidande vare sig det är fysisk, psykisk, socialt eller andlig. Oavsett om orsaken till lidande är cancer eller allvarlig organsvikt, läkemedelsresistent tuberkulos eller svåra brännskador, kronisk sjukdom i slutstadiet eller akut trauma, kan palliativ vård behövas och integreras i vården (WHO 2020).
Målet för palliativ vård är att skapa förutsättningar för högsta möjliga livskvalitet för både patienten och närstående. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga behov. Palliativ vård betyder att man med engagemang och omtanke försöker åstadkomma bästa möjliga lindrade
behandling. Ibland kan det vara bäst att avvakta utan åtgärder. Vid andra tillfällen behöver åtgärderna vara minst lika aktiva som vid kurativa behandling. Palliativ vård kräver inlevelseförmåga, goda medicinska kunskaper och fantasirikedom (Strang & Beck-friis 2012).
Sjuksköterskans roll
ICN’s etiska kod för sjuksköterskor (2017) beskriver sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden. Dessa innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Respekt för mänskliga rättigheter ligger i vårdens natur, inklusive kulturella rättigheter, rätten till liv och egna val, till värdighet och att bli bemött med respekt. Sjuksköterskan ska vårda patienter med respekt och det ska vara oberoende av tro, kulturell eller etnisk bakgrund, funktionsnedsättning eller sjukdom och kön. Sjuksköterskan erbjuder vård till enskilda personer, familjer och allmänheten samt samordnar sitt arbete med andra yrkesgrupper. Sjuksköterskan ska även informera patienter och anhöriga
tillräckligt för att patienten ska välja behandlingsmetod och vara delaktiga.
Sjuksköterskor spelar betydelsefull roll när det gäller omvårdnad, kommunikation och stöd till både patienter samt anhöriga inom den palliativa vården.
I studien (Holmdahl et al. 2013) betonar sjuksköterskor vikten av en god relation mellan sjuksköterskor och patienten. Förtroende och tillgänglighet i relationen
7 med patienter leder till att möjligheter till en god vård i livets slutskede skapas.
Däremot brist på tid försvårar relation bildningen mellan sjuksköterskor och patienter vilket i sin tur leder att det blir svårare för sjuksköterskor att utföra det palliativa omvårdnaden. Goda relationer mellan patienter och familjemedlemmar gör det lättare för sjuksköterskor att skapa en god relation med patienten samtidigt att det påverkar patienten på ett positivt sätt (a.a).
Empati ur omvårdnadens perspektiv innebär en förmåga som krävs av
sjuksköterskan för att förstå patientens tankar, känslor, reaktioner och beteende (Trevisan et al. 2015). Med hjälp av empatin skapas en närmare relation mellan sjuksköterskan och patienten. Erfarenheter hos sjuksköterskor är en förutsättning för att empatin ska uppstå i mötet mellan sjuksköterska och patienten. Kirkevold (2000) menar att det är svårt och nästan omöjligt att känna empati om
sjuksköterskan inte har liknande erfarenheter att ta utgångspunkt ifrån (a.a).
Empati förstås som en förmåga att leva sig in i en annan persons situation , vilket är en viktigt aspekt även inom den palliativa omvårdnaden för vårdpersonalen att ha. Empatin kräver en inlevelseförmåga när det gäller att förstå och dela den andras behov, tankar och känslor. Det är dock viktig att komma ihåg att det behövs en viss distans och balans när man närmar sig en annan person. Om vårdaren lever sig in för mycket kan det finnas en risk att denna övertolkar behov och känslor, beroende på att hen kanske blandat in sina egna intressen av att hjälpa alltför mycket. Det finns också en risk att komma alltför nära och göra intrång i den andras integritet (Kresti 2007).
De Fyra hörnstenarna inom palliativ vård
Enligt Socialstyrelsen (2013) utgår den palliativa vården från fyra hörnstenar och dessa är följande:
· Symtomlindring i vid bemärkelse. Lindra fysisk som psykisk, social och existentiell smärta och andra svåra symtom. Därmed ska det tas hänsyn till patient/anhöriga autonomi och integritet.
· Samarbete, det är viktigt med ett mångprofessionellt arbetslag.
· Kommunikation och relation med syfte att främja patientens livskvalitet. Det är viktigt med god kommunikation samt relation med arbetslag i förhållande till patienten och närstående.
· Stöd till närstående både under sjukdomen och även efter dödsfallet. Det är viktigt att erbjuda anhöriga till medverkan i vården under sjukdomsförloppet och stöd till anhöriga efter dödsfallet.
Omvårdnad vid palliativ vård
Omvårdnad av den döende patienten innehåller många olika delar, allt från att lägga kuddarna till rätta och se till att munvården sköts, till att övervaka olika behandlingars effekt och biverkningar. Dessutom ska sjuksköterskan utföra olika ordinationer och hantera avancerad apparatur. Att vårda en patient i livets
slutskede är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför.
Omvårdnad ligger i centrum när det gäller vården av den döende patienten.
Sjuksköterskans erfarenhet och förmåga att observera patienten och tolka behov
8 och symtom är en nödvändig kunskap i vården. Sjuksköterskan måste visa sin närhet och tillgänglighet och inge hopp till patienten (Ahlner-Elmqvist 2001).
I omvårdnadsprocessen ingår att sjuksköterskor på ett systematiskt sätt registrerar sina observationer om patientens tillstånd, dess symtom och reaktioner och samtidigt sätta in rätt behandling i rätt tid. Sjuksköterskans huvuduppgift är att patienten som befinner sig i livets slutskede ska få möjlighet att uppleva så bra livskvalitet som möjligt. Sjuksköterskan ska också se till att närstående till den döende ska få möjlighet att vara delaktiga och kunna få den hjälp och det stöd de behöver. Den hjälpen kan vara extra information och upplysningar om vad som sker och att det ska ges utrymme för deras önskemål (Ahlner-Elmqvist 2001)
PROBLEMFORMULERING
Patienter som befinner sig i livets slutskede lider ofta av komplexa tillstånd, vilket i sin tur kan vara en utmaning för sjuksköterskor att kunna utföra det palliativa omvårdnaden. Kraven är högt vad gäller sjuksköterskors kompetens inom det palliativa vården. I detta arbetet vill vi fördjupa våra kunskaper om
sjuksköterskornas erfarenheter av palliativ vård för att få inblick i vad som är viktigt i all denna komplexa kravbild på sjuksköterskor.
SYFTET
Syftet med den här litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av palliativ vård.
METOD
Denna studie är en systematisk litteratur undersökning av studier med kvalitativ studiedesign, där artiklarna från tidigare forskningar som har passat detta arbetes syfte valdes ut och granskats enligt SBU kvalitetsgranskningsmall som sedan sammanställas i resultatdelen. Kvalitativ ansats bygger på att tolka och skapa mening samt förståelse av människors subjektiva upplevelser av omvärlden.
Litteraturstudie innebär en systematisk sökning, kritisk granskning av ämnet och sammanställning av tidigare forskningsresultat om det valda ämnet. Därmed en litteraturstudie innefattar också tidigare empiriska studier (Forsberg & Wengström 2008).
En systematisk litteraturstudie innefattar flera steg och dessa steg är:
-Varför en studie görs?.
-Formulering av frågor som går att besvara
-Formulering av en plan för litteraturstudien och dess sökord och strategi -Identifiering och val av litteraturen i form av vetenskapliga artiklar eller rapporter
-Kritisk värdering och kvalitetsbedömning
9 -Analysering och diskussion av resultatet och slutligen sammanställning av
slutsatser (Forsberg & Wengström 2008) .
Enligt Forsberg & Wengström (2008) innehåller problemet alltid många olika aspekter och därför måste en mindre område formuleras. Frågeställningar ska formuleras mer specifika om vilka frågor som ska besvaras för att uppnå syftet.
Därmed frågor kan vara flera och det ska inte besvaras med “ja” eller
“nej”(Forsberg & Wengström 2008). Frågan i den här studie är
“ Hur upplever sjuksköterskor vård av palliativa patienter?”
PEO-modellen har använts för att fördjupa arbetet. PEO står för:
P: patienter/ population
E: exposure ( intervention, behandling och åtgärd) O: Outcomes ( utfall, resultat av interventionen)
Tabell 1. Sökstrategier (Forsberg & Wengström 2016)
P E O
Sjuksköterskor Palliativ omvårdnad Erfarenheter/upplevelser
Litteratursökning
Efter att problemområdet har avgränsat är det sökord som utgör grunden för litteratursökning. Litteratursökning i detta arbetet utförts både som manuellt och databassökning. Databassökning kan nås via internet eller biblioteks hemsidor.
Bibliotekarie har alltid aktuell information om database(Forsberg & Wengström 2008). Utifrån frågeställningen bestäms det kriterier för sökningen. Enligt Forsberg & Wengström (2008) är i en databas olika poster inlagda som är
sökbara, t.ex. Abstrakt, författare och title. Ett vanligt sätt att välja sökbegrepp är att utgå från frågeställningens ord och söka på enstaka ord eller ordkombination.
Booleska operatorerna som AND, OR och NOT används för att kombinera sökorden i en fritextsökning (Forsberg & Wengström 2008). Sökorden som användes i databasen Cinahl är Palliative care or end of life care och Nurses experiences and feelings samt booleska termerna som AND och OR har används för att få fram specifika artiklar om just sjuksköterskans erfarenheter och
upplevelser av palliativ vård. I PubMed databasen har termerna palliative care ,nurses experiences and beliefs används. Karolinska institutets hemsida användes för att få fram rätt medicinska sökord. Svensk MeSH användes för att översätta svenska medicinska termerna till engelska för att få fram synonymer till de
utvalda söktermerna. De sökorden som användes i databaserna cinahl och pubmed har redovisat även i en tabell (bilaga nr 1). I båda databas sökningarna har det använts avgränsningar som engelska, svenska, vuxna och kvalitativa studiedesign och peer review.
Urval
Inklusion och exklutionkreiterna
10 För att artiklarna ska inkluderas i studien ska:
· Artiklar med kvalitativa studiedesign.
· Verksamma ssk, både nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor
· Artiklarna ska vara Peer Review.
· Artiklarna ska vara på engelska eller svenska.
· Studierna ska inkludera både sluten och öppenvård.
· Palliativ vård
· Hemsjukvård
De exklusionskriterier är:
· Artiklarna om palliativ vård för barn.
· Kvantitativa artiklar.
Relevansbedömning och Kvalitetsgranskning
Först läste uppsatsförfattarna rubriker på sökande artiklar, om de stämde överens med detta arbetets syfte lästes det vidare även abstrakt och resultatdelen. Därefter om det stämde överens med arbetets syfte lästes det hela artiklen. Sedan togs det hänsyns till inklusion-och exklusionskriterier och kvalitetsgranskning av
artiklarna. Total antal lästa artiklar som ansågs var relevanta för det här arbetets var 38 och det utvaldes 10 artiklar av dem som uppfyllde inklusionskriterierna.
Det redovisas i bilaga 1. Artiklarna kvalitet granskades med hjälp av SBUs (2014) kvalitativa granskningsmall (bilaga 2). Uppsatsförfattarna granskade utvalda artiklarna separat och därefter diskuterades det tillsammans.
Enligt SBU (2014) bedöms varje artikels kvalitet som hög, medelhög och låg.
Uppsatsförfattarna har utgått från SBUs kvalitetsgranskningsmall för att kvalitetsgranska arbetena. Valda studiernas resultat har tolkats så objektiv som möjligt utan att utesluta någon del medvetet.
Uppsatsförfattarna framkom till att artikel kvalite ska granskas med hjälp av SBU mallen genom att utsätta varje fråga med 1 poäng. Poängen bestämdes av
uppsatsförfattarna där en fråga motsvarade 1 poäng ju fler poäng en artikel hade dessutom högre kvalite. Enligt SBUs mall är total poäng för granskning 21 poäng (bilaga 1). Dessa poäng omvandlades sedan av uppsatsförfattarna i procentform där 21 poäng motsvarade 100%. Artiklarna med 75-100% motsvarade ett hög kvalite med minst 16 poäng. Artiklarna med 14-15 poäng motsvarade 65-75%
som motsvarade ett medel hög kvalite samt artiklarna med låg kvalite motsvarade under 65% som fick under 14 poäng. Det ansågs att artiklarna med hög kvalite kan leda till ett bra resultat därför utvaldes det artiklarna som hade medelhög eller hög kvalite. Total valdes det 10 artiklarna med hög eller medelhög kvalite som besvarade arbetets syfte.
Analys av artiklarna
Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska ett vetenskapligt analysarbete undersökas enskild och de undersökta underlag ska delas upp i mindre delar.
Därefter ska det ske en sammanställning av de olika delarna till en helhet. Utifrån den aktuella syfte skapas det olika tema och kategorier.
För att en innehållsanalys av utvalda artiklarna ska genomföras följdes Forsberg och Wengströms (2013) fem steg. Under det första steget läste uppsatsförfattarna materialet flertal gånger för att viktiga information inte skulle förbises.
11 Uppsatsförfattarna läste den insamlade data enskild. Under det andra steget
diskuterade uppsatsförfattarna vad texten handlade om och markerade data med en särskild färg till exempel sjuksköterskor upplevelse av kommunikation markerades med röd färg. Under det tredje steget satt uppsatsförfattarna samman de olika markerade kategorier till en huvudkategori. Undet det fjärde steget undersökte uppsatsförafattarna de olika huvudkategorier för att kunna se om det fanns en kombination mellan dem. Under det femte steget diskuterades resultat och det sammanställde resultat bestod av fyra huvudkategori vilka är sjuksköterskors känslomässiga upplevelser vid vård av palliativa patienter, upplevelser vid att genomföra livsuppehållande behandling, upplevelser av kommunikation och upplevelser av samarbete och stöd.
RESULTAT
Under resultatdelen har det använts 10 artiklar med kvalitativ studiedesign.
Artiklarna kommer från olika länder som USA, Brasilien, England, Sverige samt Danmark. Data samlades in genom intervjuer med sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in digitalt och sedan transkriberades i texten. Antal deltagarna i varje artikel var mellan 8-466 sjuksköterskor. Könsfördelningen bland deltagarna redovisades inte i de flesta artiklarna. Resultatet i den aktuella uppsatsen delas in i underrubriker, vilket är sjuksköterskors känslomässiga upplevelser vid vård av palliativa patienter och sjuksköterskors upplevelser av att avsluta livsuppehållande behandling, sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med anhöriga samt vårdpersonalen och slutligen sjuksköterskors upplevelser av samarbete samt stöd.
Sjuksköterskors känslomässiga upplevelser vid vård av palliativa patienter
Att ta hand om en patient vid palliativ vård är en krävande omvårdnad eftersom vårdens fokus förändras från att ge intensiv livsuppehållande terapi till att hålla patienten bekväm och säkerställa en god död. Sjuksköterskor upplever både moraliska frågor som kan få dem att känna sig ganska oroliga vid vård av palliativa patienter. Sjuksköterskor blir känslomässigt involverade när de vårdar döende patienter, särskilt när de har vårdat patienten under längre tid och har fått lära känna både patienter samt anhöriga. Däremot hinner inte sjuksköterskor att bygga upp ett förhållande med akut sjuka patienter eller familjen som har vårdat under kortare period, då upplever de inte samma känslomässiga utmaningar (McMillen 2007). Sjuksköterskor konfronteras ofta med stressiga och tragiska situationer som döden och sorg. Att arbeta med palliativ vård kräver inte bara att hantera fysiska behov utan även de andliga, psykologiska och sociala domäner (Brabo & Laprano (2018).
Sjuksköterskor blev mer stressade när de vårdade unga palliativa patienter. Många sjuksköterskor som deltog i studie talade om patienter som de särskilt minns. Det är ofta känslomässiga upplevelser som sjuksköterskor har haft under vårdtiden.
Sjuksköterskor tyckte att vårda unga patienter i livets slut skede var stressigt för sjuksköterskors såväl som alla andra vårdgivare (McMillen 2007). Trots att ha
12 vårda många palliativa patienter verkade inte alla sjuksköterskor vara bekväma med att ta hand om en döende patient. Sjuksköterskor verkade stressade och missnöjda med att bli tilldelad till dem döende patienter. Vissa sjuksköterskor tyckte att det var svårt att vårda palliativa patienter eftersom att vårda palliativa patienter ledde till att sjuksköterskor tycka att det var ett krävande jobba vilket i sin tur leda till att de kände sig obekväma (Bloomer et al. 2013).
I en studie (Törnquist et al. 2012) beskriver sjuksköterskorna deras upplevelser av bristen på det medicinska utrustning som t.ex. syrgas eller infusioner.
Sjuksköterskor beskriver att det inte kändes rätt när de fick ringa ambulans för att få hjälp med att rensa någons hals. De beskriver att bristen på utrustning
begränsade deras förmågor att kunna ge det vård som behövdes. Sjuksköterskor beskriver vidare att de skämdes i kontakt med andra vårdgivare om deras minskade möjligheter att tillhandahålla avancerad vård som tolkades att de hade kunskapsbrist (a.a).
Trots all den känslomässiga svårigheter i vård av palliativa patienter lär
sjuksköterskor att maskera sina känslor och göra bara sitt jobb, det vill säga att sjuksköterskor försöker blockera sina känslor för att kunna fungera som
professionella (Calvin et.al 2009). Vissa sjuksköterskor upplever stolthet med sitt arbete och de tycker att det är en unik möjlighet att vara inblandade i patientens sista tid i livet. Vidare beskriver sjuksköterskor att det ibland kan vara sorgligt, men de är stolta över att få en möjlighet att vara där för patienter och bidra till att patienter får en bra och värdig död (Broom et al. 2014).
Sjuksköterskor beskriver döden som en naturlig process (Clarke & Ross 2006).
Ett antal sjuksköterskor beskriver positiva aspekter av vården i livets slutskede.
Sjuksköterskor kände sig nöjda när de kunde vara där för patienter samt dess anhöriga. Dessutom kände de sig lättsamma även när patientens lidande lindrades och att patienter fick en fredlig, värdig död. Goda beslut, samarbetsvilja och att inkluderar patient samt familjer ger glädje till personalen (McMillen
2007). Sjuksköterskor upplever glädje med att avsätta tid och utrymme för närstående och patienter för att återansluta patienten och familjen i de sista stadierna av livet ( Efstathiou & Walker).
Upplevelser vid att genomföra livsuppehållande behandling Sjuksköterskor upplever att omvårdnad i livets slutskede och att avbryta
behandlingen hos palliativa patienter efter läkarnas ordination är mer av personlig sak som sjuksköterskorna bär på sina axlar. Äldre och erfarna sjuksköterskor som hade mer erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede var mer bekvämare med att stoppa behandlingen medan de unga sjuksköterskor kände rädsla att påskynda döden, till exempel när läkaren ordinerade och sjuksköterskor fick ordinationen på att stänga inotropa läkemedel och när de minskade ventilation stödet (McMillen 2007).
Vissa sjuksköterskor ansåg att de inte upplever samma känslomässiga utmaningar när de efter läkarnas ordination ska stoppa behandlingen hos palliativa patienter eftersom sjuksköterskor tycker att de gör sitt jobb. Däremot upplever andra
sjuksköterskor att det dem gör är faktiskt att hjälpa någon att dö (McMillen 2007).
13 Nyexaminerade sjuksköterskor placerades i en osäkerhet position om vad som är rätt eller bäst att göra under utsättning av behandlingen för palliativa patienter.
Dessutom upplevde de osäkerhet kring att utföra läkarnas besluta om vilken behandling är bäst för en viss patient. Därmed kände erfarna sjuksköterskor sig mer självsäkra och de beskrev att det de gjorde skulle vilja önska även för sina nära och kära. Dessutom har de förlitat sig på metoder som hade fungerat bra tidigare (Efstathiou & Walker).
Ibland upplevde sjuksköterskor känslomässiga utmaningar när de fick konfrontera med situationer där patienter, familjer eller läkare begär att sjuksköterskor ska hålla tillbaka eller att utföra ordinationer och dra tillbaka livsuppehållande behandlingar. Dessa åtgärder kan följas av patientens död eftersom den
underliggande sjukdomen eller tillståndet får gå sin naturliga gång. Behandlingar som hålls eller återkallas sträcker sig från grundläggande ingrepp såsom hydrering och näring till mekanisk ventilation, njure dialys eller hjärt-lung räddning.
Begäran om att hålla tillbaka eller återkalla behandlingar kan komma i konflikt med sjuksköterskors professionella och personliga värderingar (Dawe et al. 2000).
Hos sjuksköterskor som inte är involverade samt bidrar till olika beslut om
palliativa patienters behandlingar, kan det orsaka ilska, frustration och maktlöshet.
Eftersom sjuksköterskor ofta genomför beslutet att avbryta eller hålla tillbaka behandlingen kan det vara en orsak till moralisk oro och svårigheter, särskilt om det inte finns enighet mellan vårdpersonalen. Ångest uppstod på grund av etisk oro vilket var ett bekymmer för fler yngre sjuksköterskor (McMillen 2007).
Upplevelser av kommunikation
Sjuksköterskor upplever att en av de viktiga, tidskrävande och utmanande aspekterna av omvårdnad under den palliativa vårdtiden är anhöriga.
Sjuksköterskor kände sig ansvarsfulla för att hantera familjemedlemmars känslor.
Därmed accepterade sjuksköterskor utmaningar att hjälpa familjer samt patienter att möta verkligheten med livets slutskede och acceptera att behandlingar samt olika medicinska utrustningar är inte till hjälp längre (Broom et al. 2014).
Sjuksköterskor tillbringar oftast mer tid med att stödja patienten och dess familj under denna svåra tid. Sjuksköterskorna upplevde det som sitt ansvar att ta reda på familjens åsikter och lägga grunden till för att förbereda dem för dåliga nyheter (McMillen 2007). Sjuksköterskor uttrycker att färdigheter behövs för att förstå döden som en naturlig livsprocess. För att stödja patienten och dess familj i ständig omdefiniering av realistiska förhoppningar (Brabo & Laprano (2018).
Många sjuksköterskor upplever svårigheter med att informera och kommunicera med anhöriga. De berättar vidare att när vårdpersonalen nämner ordet palliativ vård för en patient eller till en familj antar de att patienten har en eller två veckor kvar, vilket har mycket att göra med nivån av deras förståelse (Broom et al. 2014).
Sjuksköterskor kände att vissa patienter verkade omedvetna, oförmögna eller ovilliga att konfrontera det faktum att de var döende för; de verkade vara "i förnekelse" och "undvek sanningen"; de ville inte "möta" vad som hände dem (Clarke & Ross 2006).
Sjuksköterskor är ofta de primära vårdgivarna till de sjuka som är dödligt eller obotligt sjuka och ger ständig vård och närvaro. Genom denna roll bildar
14 sjuksköterskor ofta nära relationer med patienter och deras familjer (Dawe et al.
2000). I andra fall sjuksköterskor beskriver att när familjen till den döende patienten var närvarande kände de ibland att familjemedlemmarna ville vara ensamma och ville ha att sjuksköterskor ska stå på avstånd så att de kan få sin tid med patienter (Efstathiou & Walker 2014).
Det visades att det finns brist på klar och tydlig kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor om olika processerna i att vårda palliativa patienter samt att besluta om rätt behandling (Efstathiou & Walker 2014). Sjuksköterskor ansåg att läkare och sjuksköterskors motstridiga värderingar ibland hindrar kommunikation med patienter i livets slutskede, vilket i sin tur kan leda till dålig
patientkommunikation. Sjuksköterskor skriver vidare att det var sällsynt att läkare kom med dåliga nyheterna till patienter utan att informera först sjuksköterskor.
Sjuksköterskor känner att de tillsammans skulle förmedla en terminal diagnos till en patient. Däremot fick sjuksköterskor ibland att hantera konsekvenserna av felkommunikation; till exempel läkare som ger patienterna en terminal diagnos och lämnar sjuksköterskor att "plocka upp bitarna".
Sjuksköterskor känner att läkaren inte informerar patienterna tillräckligt om deras diagnoser eller att de berättar för mycket på en gång och lämnar sedan patienten med många frågor. Sjuksköterskor anger om att läkaren skulle informerar först sjuksköterskor så att de skulle stödja patienten, vilket kunde minska sannolikheten för felkommunikation (Clarke & Ross 2006). I en studie (Törnquist et al. 2012) beskriver sjuksköterskorna att läkarna inte lyssnade på dem när de tog fram patientens intresse med läkarna angående t.ex. receptbelagda läkemedel. De berättar vidare att de känner sig ignorerade och förminskade i arbetsteamet för att de var inte involverade i processen t.ex. när patienterna skickades hem från sjukhus. På så sätt kände sjuksköterskor att de hade begränsade möjligheter för att stödja patienter på bästa sättet (a.a).
Nyexaminerade sjuksköterskor uttrycker ofta upplevelser av rädsla och obehag vid vården av döende patienter samt kommunikation med familjemedlemmar.
Sjuksköterskor i (Clarke & Ross 2006) studie betonade att kommunikation med palliativa patienter var en viktig del av vården. Vissa sjuksköterskor upplever att det är känslomässigt för dem att gå till palliativa patienter samt dess familjen med negativa besked därför skjuter de upp detta till läkare och läkarna skjuter detta upp till flera andra senior läkare (Bloomer et al. 2013) Sjuksköterskor skriver att de lagt all vikten på att kommunicera med patienten men kände att det var inte alltid möjligt på grund av tidsbrist. Därmed citerade sjuksköterskor brist på tid som ett hinder för att kommunicera med palliativa patienter (a.a) Stöd från mer erfarna sjuksköterskor samt andra kollegor kan vara till hjälplig för sjuksköterskor att utveckla sin kommunikationsförmåga (Calvin et al. 2009).
Upplevelser av samarbete och stöd
Sjuksköterskor upplever att de behöver någon typ av stöd efter att det har upplevt känslomässiga psykologiska situationer inom vård av palliativa patienter.
Sjuksköterskor beskriver att de behöver stöd i form av handledning. Vidare beskriver sjuksköterskor att de kände att de behöver detta stödet efter att ha upplevt psykologiskt krävande situationer som traumatiska eller oväntade dödsfall eller samtal om existentiella problem med familjer. Sjuksköterskor hävdade att
15 handledning och stöd från kollegor var avgörande för dem för att behålla styrkan att fortsätta arbeta. Därmed beskriver de att sedan, när patienten är död då är de helt mentalt dränerad. Sjuksköterskorna trodde att skälen till bristen på stöd var att cheferna i organisationen antingen hade ett alltför stort beroende av deras kunskap eller förstod inte komplexiteten i deras arbetssituation och såg därför inte deras behov (Törnquist et al. 2012).
De största svårigheterna vid tillämpningen av färdigheter under patientvård återspeglar behovet av stärka det multiprofessionella teamet, gemensamt beslutsfattande och behovet av utbildning av vårdpersonal om palliativ vård (Brabo & Laparano 2018). Vid hanteringen av övergången till palliativ vård är till stor del teambaserat arbete, vilket innebär att interaktioner mellan patienter och olika teammedlemmar blir avgörande för varje persons roll och patientens interaktioner (Broom et al. 2014). Sjuksköterskor känner att patienter som hade olika vårdgivare som var involverade i vården och att ansvarsfördelning mellan de var oklar, försökte sjuksköterskor på olika sätt att minska de negativa effekterna.
Problemet för sjuksköterskor var att veta vem som hade det yttersta ansvaret för patienten och till vem skulle de vända sig (Törnquist et al. 2012).
Sjuksköterskor beskriver att de kände sig ensamma om att göra avgörande beslut.
De beskriver att även om patient var i kontakt med ett hospice eller en
allmänläkare måste vi sjuksköterskor göra många avgörande beslut på egen hand.
Denna isolering var ännu tydligare under nattskift för att det då saknades tillgång till kollegor och läkare (Törnquist et al. 2012). Flera sjuksköterskor betonade om samarbete med kollegor som viktigt för att hantera svåra situationer (Ingebretsen
& Sagbakken 2016)
DISKUSSION
I detta kapitel kommer först en metoddiskussion och sedan en resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Forsberg och Wengström (2013) valdes som utgångspunkt för litteraturstudien eftersom uppsatsförfattarna ansågs det som en god vägledning. Enligt Forsberg och Wengström (2013) kan en litteraturstudie skrivas antingen med kvalitativ- eller kvantitativ studiedesign. Kvalitativ forskning fokuserar på människans upplevelser medan kvalitativ forskning fokuserar på att kvantifiera och använda numeriska värden för att redovisa resultaten (Forsberg & Wengström 2013).
Arbetets syfte handlade om upplevelser och därför valdes en kvalitativ
studiedesign. De tio kvalitativa artiklarna valdes från olika länder som England, USA, Australien, Brasilien, Kanada, Danmark och Sverige.
De utvalda artiklarnas data var insamlad bland annat genom intervjuer och observationer som sedan transkriberades till en text. Från början ville
uppsatsförfattarna skriva om ”omvårdnad vid palliativ vård”, vilket endast syftade till omvårdnadsåtgärder vid palliativ vård. Denna teoretiska kunskap fanns redan och därför byttes syftet till sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa
16 patienter. Därmed kunde uppsatsförfattarna komma fram till ny data genom denna litteraturstudie. Vid sin verksamhetsförlagda utbildning ansåg uppsatsförfattarna att det fanns brister på kunskap om palliativ vård hos sjuksköterskor och därför valdes just detta ämne. Författarna använde PEO-modellen eftersom den underlättade att finna relevanta sökord. Med hjälp av denna modell kunde författarna hitta viktiga sökord på ett effektivt sätt.
I detta arbete genomfördes en litteraturstudie med en kvalitativ studiedesign.
Svagheter med just denna studiedesign var att hitta rätt artiklar som svarade på just det valda syfte, eftersom det inte fanns tillräckligt många artiklar som besvarade samma forskningsfråga. Språket i inklusionskriterierna var både svenska och engelska, men ingen artikel som var skriven på svenska hittades.
Cinahl och PubMed användes som databassökningar i arbetet. Det fanns ett brett utbud av artiklar inom det önskade området och antalet träffar på sökningarna var tusentals. Dock blev antalet träffar på sökningarna färre efter inklusions- och exklusionskriterierna, vilket ses som en styrka. Därmed användes de booleska termerna AND och OR för att få ett smalare resultat. Svensk MeSH från Karolinska institutets hemsida användes för att få fram relevanta engelska medicinska sökord med synonymer. Det var svårt att hitta artiklarna med just
”sjuksköterskors upplevelser” i Cinahl och PubMed. Däremot var det enkelt att hitta artiklarna med patienters och närståendes upplevelser.
I Cinahl fanns det ”End-of-life care” som en bred sökterm. Dock fanns inte en lika bred sökterm i PubMed, vilket gjorde att andra liknande termer valdes, till
exempel ”Palliative care”. I databasen Cinahl var det lättare att få fram relevanta artiklar om det önskade området, men inte i PubMed. Det fanns flera artiklar med anhöriga och patienters självbestämmande i livets slutskede, men eftersom dessa artiklar var åtskilda från sjuksköterskors upplevelser inkluderades dem inte. Det som kunde göras annorlunda om examensarbete skulle skrivas igen med samma syfte och bakgrund är att både en kvalitativ och kvantitativ studiedesign kan användas eftersom det är lättare att hitta artiklar då. Inklusionskriterierna kan smalnas av så mycket det är möjligt för att begränsa det önskade området. Det kan till exempel vara att artiklarna är skrivna under de senaste tio åren och att
artiklarna endast inluderar sluten vård. Artiklarna ska endast vara skrivna på engelska. Dessutom ska vissa länder bara inkluderas och en viss åldersgrupp som 65+ patienter ska väljas. Detta kan leda till att det blir lättare för
uppsatsförfattarna att hitta rätt artiklar och de kan få sökträffar som kan kopplas till deras önskade syfte.
Tre av de utvalda studierna i detta arbete är genomförda i England, vilket kan anses om att överförbarheten begränsades till ett specifikt land. Enligt SBU (2014) innebär överförbarhet till vilken grad studiens resultat har betraktats i olika
miljöer. Deltagarna var under vissa utvalda studier så få som åtta eller tretton, vilket kunde påverka överförbarheten på ett negativt sätt. Därmed var det möjligt att endast åtta sjuksköterskors upplevelser framkom och att dessa inte
återspeglade alla andra sjuksköterskors upplevelser.
De utvalda artiklarnas kvalité och trovärdighet granskades enligt SBU:s (2014) granskningsmall. SBU:s granskningsmall består av 24 frågor som underlättar bedömning av studiernas kvalité. Uppsatsförfattarna diskuterade först mallens frågor och därefter påbörjades granskningen av artiklarna för att minska risken för
17 misstolkning. Vid granskningen av artiklarna gav uppsatsförfattarna artiklarna olika poäng, som sedan skrevs i procentform. Studier med högre poäng hade högre kvalitét. Varje fråga från granskningsmallen motsvarade ett poäng.
Granskning av varje artikel ansågs som mer tidskrävande. Därmed var fördelen med att granska artiklarna med hjälp av granskningsmallen att artiklarna med högre kvalitét och poäng skapade ett relevant resultat. Enligt SBU (2014) ska det tillhandahållas ett objektivt synsätt för att en ökad autenticitet för litteraturstudien ska skapas, vilket innebär att uppsatsförfattarna inte ska påverkas av varandras synpunkter. Uppsatsförfattarna hade i flesta fall lika synpunkter och kom överens med varandra. Detta ansågs som en styrka och underlättade hela
arbetsprocessen.
Resultatdiskussion
De olika kategorierna som uppsatsförfattarna kom fram till i resultatdelen
diskuteras i denna avdelning i förhållande till den tidigare forskning som beskrev i bakgrundsdelen. Slutsatser dras också. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser av palliativ vård. Syftet
besvarades med hjälp av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som lyfte olika upplevelser hos sjuksköterskor som vårdar palliativa patienter. Även om de utvalda artiklarna var från olika länder, fanns det inte stora skillnader när det gäller sjuksköterskors upplevelser vid palliativ vård. Därför var det inte svårt för uppsatsförfattarna att besvara syftet.
I resultatdelen framkom det att vård av palliativa patienter väckte känslor hos sjuksköterskor.
(McMillen 2007) och (Bloomer et al. 2013) kom fram till att sjuksköterskor som jobbar nära patienter och bygger relation med både patienter samt dess anhöriga upplever ofta både känslomässiga svårigheter och även mycket empati för palliativa patienter. Ahlner-Elmqvist 2001 skriver att det är viktigt att
sjuksköterskor visa sin närhet och tillgänglighet och inge hopp till patienter i livet slutskede. Trevizan et al. (2015) skriver om att empati ur ett
omvårdnadsperspektiv innebär en förmåga som krävs av sjuksköterskan för att förstå patientens tankar, känslor, reaktioner och beteende. Med hjälp av empatin skapas en närmare relation mellan sjuksköterskan och patienten.
Sjuksköterskor ansåg känslomässigt skillnad när de vårdade patienter under längre tid jämfört med de akuta patienter. Patienter som var längre tid kvar fick
sjuksköterskor bygga relation med och fått lära känna patienten, vilket i sin tur var känslomässigt förlust för sjuksköterskor att se patienten avlida ( McMillen 2007). Kresti (2007) beskriver att det är viktigt för sjuksköterskor att komma ihåg att det behövs en viss distans och balans när de närmar sig patienten. Han
beskriver vidare att det finns en risk att vårdaren ska övertolka patientens behov och känslor samt att de ska blanda in sina egna intresse istället för patientens. Han beskriver vidare att det finns risk när sjuksköterskor kommer alltför nära patienter och det leder till att de gör intrång i patientens integritet.
McMillen (2007) och Brabo & Laprano (2018) kom fram till att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde osäkerheten kring medicinska utrustning, besluttagande och att avsluta behandling. De nyexaminerade
sjuksköterskor kände rädsla över att ta svåra beslut eller att stoppa behandlingen
18 på en palliativ patienten. De tänkte att det de gör är faktiskt att hjälpa någon dö och att de konfronteras ofta med stressiga och tragiska situationer. Kmetec et al.
(2020) beskriver att brist på kunskaper och erfarenheter hos sjuksköterskor leder till att det skapas rädsla hos sjuksköterskor. Han beskriver vidare att denna rädsla gör att sjuksköterskor förlorar kontroll i palliativa omvårdnadssituationer Strang
& Beck-friis (2012) beskriver i sin artikel att det krävs att sjuksköterskor ska ha både den allmänna omvårdnadskunskap och samtidigt mer specifik kunskap om just palliativ vård för att kunna vårda palliativa patienter.
Broom et.al (2014), McMillen (2007), Efstathiou & Walker (2014) och Brabo &
Laprano (2018) beskriver att flera sjuksköterskor upplevde svårigheter med att kommunicera med anhöriga och patienter. De tyckte att anhöriga var en av dem utmaningarna inom omvårdnad av palliativa patienter. Sjuksköterskor uttryckte att förbereda anhöriga inför det oundvikliga verkligheten och att kommunicera med de var tidskrävande utmaning för dem. Sjuksköterskor beskriver vidare att det är deras ansvar att hantera familjemedlemmar känslor och att de tillbringar tid för att stödja patienten och anhöriga i livets slutskede. För att undvika
kommunikationssvårigheter med anhöriga och patienter behövs det färdigheter för att de ska förstå att döden är en naturlig livsprocess. Därmed sjuksköterskor i Calvin et.al (2009) artikel uttryckte att stödet från erfarna sjuksköterskor och andra kollegor var till hjälplig för att kommunikationssvårigheter ska undvikas.
Enligt socialstyrelsen (2013) är stöd till anhöriga och kommunikationen med de är en av de fyra hörnstenar inom palliativ vård.
Sjuksköterskor såg att brist på klar och tydlig kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor också var orsaken till den felaktiga patient kommunikationen. De uttryckte att läkaren gick direkt till patienter med dåliga diagnoser utan att först informera sjuksköterskorna. Detta ledde till att det var sjuksköterskor som hanterade de negativa konsekvenserna av den bristfälliga kommunikationen.
Clarke & Ross (2006) beskriver att tidsbrist var också ett hinder för kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter.
I de känslomässigt och psykiskt svåra situationerna som sjuksköterskor kunde befinna sig i upplevde de ensamhet och behov av stöd och handledning
(McMillen 2007). Törnquist et al. (2012) skriver om att sjuksköterskor kände att de behövde stöd efter att ha upplevt psykologiskt krävande situationer som traumatiska eller oväntade dödsfall eller samtal om existentiella problem med anhöriga. Ayed et al. 2015 skriver att det är svårt och känslomässigt tungt för sjuksköterskor att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede. McMillen (2007) beskriver vidare att det är viktigt att sjuksköterskor ska känna sig
tillräckligt sedda i deras roller så att de kan fortsätta tillhandahålla bästa möjliga sätt att vårda patienter samt stödja deras familjer i livets slutskede. (Ingebretsen &
Sagbakken 2016) betonar fartyget med kollegor som ett stöd som är viktigt för att hantera svåra situationer. En av palliative hörnstenar är samarbete, vilket är viktigt med ett mångprofessionellt arbetslag. Samarbete och samverkan i team innebär att komplettera varandras kompetenser samt främja kontinuitet. Därmed dialog för ett gemensamt lärande och beslutfattande, vilket i sin tur kan lede till god och säker vård.
19
KONKLUSION/SLUTSATS
Denna litteraturundersökning med kvalitativa studiedesign beskrev sjuksköterskornas upplevelser av att vårda palliativa patienter. Även om sjuksköterskorna upplevde känslomässiga svårigheter med vård av palliativa patienter när det gällde kommunikation, stöd och samarbete, medicinska utrustningar och att avbryta livsuppehållande behandling kände de stolthet och glädje med att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor kände därmed att vård någon i livets slut var en unik möjlighet för dem. Även om vissa situationer var utmanande och sorgliga kände sjuksköterskor stolthet över att de fick möjligheten att vårda palliativa patienter och att vara där för patienter och bidra till en värdig död. Sjuksköterskor kände stort ansvar både för patienter och även dess anhöriga. Att vårda palliativa patienter är både psykisk och
känslomässig påfrestande för sjuksköterskor och då är det viktigt att
sjuksköterskor får hjälp som samtalsterapi, utbildningar, stöd och handledning.
Sjuksköterskor tar utmaningar att lindra patientens lidande samt att förberedde anhöriga inför det dåliga nyheterna. Det ställs höga krav på sjuksköterskor från patienter, anhöriga och även från dem själva. Resultaten visade att grundläggande utbildning för sjuksköterskor räcker inte för att sjuksköterskor ska behandla palliativa patienter.Därför ska det erbjudas specialkunskap om palliativ omvårdnad till sjuksköterskor. Sjuksköterskors roll och omvårdnad ligger i centrum när det gäller vården av den döende patienten. Att vårda en patient i livets slutskede är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför.
En dålig kommunikation förhindrar att det ska skapas bra relationer med patienter, anhöriga och vårdteamet. Därmed hämmar en dålig kommunikation
sjuksköterskors förmågor att kunna ge en effektiv palliativ vård. Resultaten visade att en god kommunikationsförmåga eliminerar missuppfattningar som uppstår mellan vårdteamet. erfarenhet och förmåga att observera patienten och tolka deras behov och symtom var en nödvändig kunskap i vården. Utökade kunskaper om palliativ vård och erfarenheter hos sjuksköterskor bidrar till goda färdigheter hos sjuksköterskor som i sin tur ökar patientsäkerheten. Tidsbrist hämmar
sjuksköterskors förmåga att hjälpa palliativa patienter på bästa möjliga sätt. Som slutssats i detta arbetet förhindras sjuksköterskors förmågor att kunna ge bästa möjliga palliativ vård. Detta förhindras av otillräcklig kunskap om just palliativ vård, tidsbrist, otillräcklig stöd, dålig kommunikation och brist på det medicinska utrustningar. Därför vill uppsatsförfattarna lyfta fram att det ska erbjudas
tillräcklig kunskap om palliativ omvårdnad, det ska finnas god tid och stöd till sjuksköterskor för att de ska kunna tillhandahålla en adekvat och god palliativ omvårdnad.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE
Målet med denna litteratur kvalitativ studiedesign var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid vård av palliativa patienter. Det finns många brister som hämmar
20 sjuksköterskors förmågor att kunna ge en god palliativ vård. God kunskap om palliativ vård, god kommunikation med patienter, anhöriga och vårdteamet, stöd från erfarna sjuksköterskor och verksamhetschef kan förbättra sjuksköterskor förmågor att kunna ge en god palliativ vård. Uppsatsförfattaren anser att med hjälp av de stöd kan en säker och god vård för palliativa patienter uppnås. Efter det sammanställda resultat såg uppsats författarna att den grundläggande utbildning för sjuksköterskor är inte tillräcklig för att kunna ge en god palliativ vård.
Det behövs särskilda färdigheter och kunskaper för att vårda palliativa patienter.
En god kommunikation är också en viktig del för att förbättra arbetet. Uppsats författarna såg att det borde finnas utökad utbildning för grundutbildade sjuksköterskor för att uppfylla det saknade kunskapen. Det bör finnas mer
medicinsk utrustning för att sjuksköterskor ska slippa stressa sig på arbetsplatsen.
De erfarna sjuksköterskor ska stödja de nyexaminerade sjuksköterskor och samtidigt ska det finnas handledning och stöd för att sjuksköterskor ska må även psykisk bra. Uppsats författarna ansåg att patienter och anhöriga ofta sätts i fokus medan sjuksköterskors sätts åt sidan istället. Omvårdnad vid palliativ vård är väldigt bred samt viktigt att ha kunskap om som grundutbildade sjuksköterskor, därför uppstasförfatterna vill fortsätta fördjupa sig inom detta ämnet genom att läsa relevanta litteraturer och artiklar.
21
REFERENSER
(*Artiklar som användes i resultatdelen)
Ahlner-Elmqvist M, (2001) Palliativ behandling och vård. Lund, Studentlitteratur.
Ayed A, Sayej S, Harazneh L, Fashafsheh I, Eqtait F, (2015) The Nurses'
Knowledge and Attitudes towards the Palliative Care. Nursing Department Arab American University, Palestine.Vol.6, No.4, 2015
*Brabo C & Laprano G (2018). Nurses skills for cardiology palliative care.
Journal of Nursing. ISSN 1981-8963
*Bloomer M, Endacott R, O’Connor M & Cross W, (2013) The ‘dis-ease’ of dying: Challenges in nursing care of the dying in the acute hospital setting. A qualitative observational study. Palliative Medicine, 27, (8) 757–764.
*Broom A, Kirby E, Good P, Wootton J, Yates P & Hardy J, (2014) Negotiating Futility, Managing Emotions: Nursing the Transition to Palliative Care.
Qualitative Health Research, 25(3), s. 299–309.
*Calvin O A, Cheryl M L, Stefanie L K (2009). The cardiovascular intensive care unit nurses experience with end-of-life care: A qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing (2009) 25, 214—220
*Clarke A & Ross H, (2006) Influences on nurses ́ communication with older people at the end of life: perceptions and experiences of nurses working in palliative care and general medicine. International journal of older people nursing, 1, 34-43.
*Dawe U, Verhoef M, Page S, (2000) Treatment refusal: the beliefs and
experiences of Albert nurses. International Journal of Nursing Studies, 39, 71-77.
De Vlieger M, Gorchs N, Lankin P J, Porschet F, (2004) Palliative nurse education towards a common language. Palliative Medicine, 18 (5), 401- 403.
*Efstathiou N & Walke W, (2014) Intensive care nurses’ experiences of providing end-of-life care after treatment withdrawal: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 23, 3188–3196.
Forsberg C & Wengström Y, (2008) Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg C & Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm. Natur & Kultur.
Holmdahl S, Sävenstedt S & Imoni R, (2013) Parenteral nutrition in home-based palliative care: Swedish district nurses experiences. Nordic College of Caring Science, 28 (10), 89-96.
