Studenters uppfattningar om stödet från högskolebiblioteken vid studieformen Problembaserat lärande i distansstudier

Full text

(1)

Studenters uppfattningar om stödet från högskolebiblioteken

- vid studieformen Problembaserat lärande i distansstudier

LENA DUNÉR

© Författaren

Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

(2)

Svensk titel: Studenters uppfattningar om stödet från högskolebiblioteken – vid studieformen Problembaserat lärande i distansstudier

Engelsk titel: The students experience about the support from the

University Library – in Problem Based Learning in distance studies

Författare: Dunér, Lena

Kollegium: 3

Färdigställt: 2006

Handledare: Zetterlund, Angela

Abstract: The purpose of this thesis is to investigate how students who study with Problem-based learning (PBL) in a distance learning course perceive the support from the university library. I first went into adult education, PBL and distance studies, one at a time, and then took a look at the

combination of problem-based learning in distance studies.

During the investigation, I conducted five interviews using a phenomenographic method to understand how the students perceived the support they received from the university library.

The university library gives a lot of support but what I noticed while I was writing was that it is difficult to reach the students with the information regarding the help that is available to them. I give some example on how to develop the support and find that the students have a wide range of different needs for support from the library depending on their individual situation, social context, academic ability, location and course of study. In other words, the support must be moor flexible and sensitive.

Nyckelord: Problembaserat lärande, distansstudier, biblioteksstöd, biblioteksbehov, flexibelt lärande

(3)

Innehållsförteckning:

1. Inledning... 2

1.1 Syfte och frågeställningar...3

1.2 Disposition av uppsatsen ...3

1.3 Urval och avgränsningar...3

1.4 Begrepp och definitioner...4

1.5 Litteratursökning ...5

2 Litteraturgenomgång ... 6

2.1 Vuxenlärandet ...6

2.2 Distansstudier...6

2.2.1 Bibliotek och distansstudenter ...8

2.3 Problembaserat Lärande (PBL)...10

2.3.1 Bibliotek och PBL-studenter ...11

2.4 Problembaserat lärande på distans ...12

2.4.1 Social kontakt...13

2.4.2 Tekniken ...13

2.4.3 Lärcentra...14

2.4.4 Flexibel utbildning...15

2.5 Bibliotek och PBL på distans ...16

2.6 Sammanfattning av litteraturgenomgången ...18

2.7 Teoretiska utgångspunkter...20

3 Metod... 21

3.1 Kvalitativ ansats ...21

3.2 Fenomenografi ...21

3.3 Intervjumetod ...23

3.4 Urval av och bakgrundsfakta om intervjupersoner ...23

3.5 Intervjuernas genomförande...24

3.6 Reflektion på metodvalet ...25

4. Empiri ... 25

4.1 Uppfattningar om stödet från högskolebiblioteken...26

4.2 Lärarens roll i studenternas syn på informationssökning ...28

4.3 Uppfattningar om tidigare erfarenheter av distansstudier, PBL och informationssökning ...31

4.4 Biblioteksanvändning under studietiden ...32

4.5 Studenternas egen informationssökning ...35

4.6 Kan stödet från högskolebiblioteken bli bättre?...36

4.7 Kategoribildning ...38

5 Diskussion ... 42

5.1 Stöd från högskolebiblioteken ...42

5.2 Lärarens roll i studenternas informationssökning...45

5.3 De intervjuades bakgrund och koppling till vuxenlärandet ...46

5.4 Informanternas tidigare erfarenheter av datorer, distansstudier, PBL och informationssökning...46

5.5 Kategoribildning ...47

5.6 Studiens brister och begränsningar ...48

5.7 Fortsatt forskning ...48

6 Sammanfattning ... 49

7 Referensförteckning... 52

Otryckta källor ...52

Tryckta källor ...52

Bilaga ... 56

Intervjuguide...56

(4)

1. Inledning

Under min studietid vid Bibliotekshögskolan, ”Bibliotek och Informationsvetenskap” i Borås och under min studietid på Linköpings universitet, där jag bland annat läst

”Informationskompetens och problembaserat lärande (PBL)” och

”Informationskompetens för distanslärare”, har mitt intresse för PBL i distansstudier ökat.

Även i samhället har intresset för distansstudier och alternativa studieformer ökar allt mer. Jag anser att både PBL och Distansstudier är ett mycket bra komplement till de traditionella utbildningsformerna. Med dagens teknik är det möjlighet att kombinera dessa två utbildningsformer på ett positivt sätt och jag har intresserat mig för hur dessa studenter upplever det stöd de kan få från högskolebiblioteken.

I dagens arbetsliv har förändringstakten ökat markant de senaste åren och vi måste i allt större utsträckning ta huvudansvaret för vår egen kompetensutbildning. Vi behöver kontinuerligt förnya och fördjupa våra kunskaper eftersom ingen utbildning kan erbjuda kunskaper som räcker hela livet. Det livslånga lärandet är en process som ständigt pågår (Hård af Segerstad et al.1997, s.36).

”The advantages of combining distance learning with PBL are many.

It will allow busy students to be involved in PBL while at the same time pursuing jobs and career. It provides active continuing learning for busy people. Students in isolated and remote areas can participate, permitting them to take advantage of education that is not locally available.” (Barrow1, se Aleklett2 1998, s. 25)

Att det flexibla lärandet har slagit igenom är starkt hopkopplat med den moderna informations- och kommunikationstekniken (IKT). Detta gör att studenter i mycket större grad idag, jämfört med för några år sedan, har fått en mycket större möjlighet att läsa när de vill, varifrån de vill och i viss mån även hur de vill.

Eftersom distansstudenter inte befinner sig i campusmiljö och kanske har lång väg till ett högskolebibliotek är det extra viktigt att de får ett bra stöd från biblioteken. Att studera med metoden PBL innebär ett ökat tryck på biblioteken. Studenterna tillbringar mer tid på biblioteket och rådfrågar bibliotekspersonalen i större utsträckning eftersom det ingår i PBL-metoden att de studerande på egen hand ska söka och hantera den information som de anser sig behöva. Enligt Hård af Segerstad, et al. (1997, s. 18) är det en förutsättning med ett väl fungerande bibliotek för att PBL- metoden ska kunna fungera.

Att studera på distans innebär oftast att studenterna inte har ’sitt’ högskolebibliotek på nära håll men de ska ändå, enligt högskolelagen kunna få samma stöd och hjälp från högskolebiblioteken som de Campusbaserade studenterna.

1 Professor Howard Barrow är en av de mest betydelsefulla och tongivande inom PBL-pedagogiken

2 Aleklett, Kjell är professor i fysik vid Uppsala Universitet och har bl.a skrivit en rapport om en kurs i energikunskap som han var med och genomförde. Kursen var på distans med PBL..

(5)

1.1 Syfte och frågeställningar

Huvudsyftet med min undersökning är att undersöka hur de studenter som läser på distans med metoden Problem Baserat Lärande (PBL) upplever stödet från högskolebiblioteken. Kombinationen av PBL och distansstudier blir i praktiken oftare en utbildning med inslag av både PBL och distansstudier och kallas då för flexibel utbildning. Jag har valt att studera de renodlade formerna i litteraturgenomgången och ett mer flexibelt lärande i undersökningsdelen.

Genom att med en litteraturgenomgång titta på hur biblioteksstödet och biblioteksbehoven ser ut för distansstudenter respektive PBL-studenter har jag bildat mig en kunskapsgrund i ämnet. Via intervjuer med studenter som har inslag av både PBL och distansstudier i sina utbildningar får jag deras uppfattningar om biblioteksstödet och kan på så vis även ge förslag på hur biblioteksstödet till dessa studenter skulle kunna utvecklas.

Jag har satt upp följande frågeställningar för att uppfylla mitt syfte:

• Hur uppfattar studenter, som har inslag av både distansstudier och PBL i sin utbildning, att stödet från högskolebiblioteket fungerar?

• På vilket sätt skulle stödet kunna utvecklas, för studenter som har inslag av både distansstudier och PBL i sin utbildning, för att bättre motsvara deras behov?

1.2 Disposition av uppsatsen

Efter att i inledningen bland annat presenterat bakgrunden till ämnesva let fortsätter jag med syfte, frågeställningar, urval och avgränsningar samt en definition av centrala begrepp. Vidare presenterar jag en bakgrund av ämnet. Jag har via litteraturstudier tittat på bakgrunden och tidigare forskning inom både vuxenlärandet, PBL och distansstudier för att på så sätt bli insatt i de begrepp och den kontext som är relevant för uppsatsen. I kapitlet vill jag visa på hur synen på vuxenlärandet har ändrats med tiden, hur distansstudier och problembaserat lärande kan se ut samt vilket stöd studenterna får och behöver från universitetsbiblioteken.

Jag går vidare med att skriva om kombinationen problembaserat lärande på distans, flexibel utbildning, faktorer som inverkar på dessa studier, vad de får för biblioteksstöd för att sedan berätta om mitt metodval, varpå själva redovisningen av intervjuerna kommer. Huvuddelen av presentationen av intervjuerna består av en redovisning av de intervjuades olika uppfattningar och mina tolkningar av dessa samt en sammanställning av utsagorna i tre kategorier. Avslutningsvis kommer en diskussion där jag kopplar ihop litteraturdelen med den empiriska delen. Jag avslutar med en referenslista samt en bilaga med den intervjuguide jag använt mig av under intervjuerna.

1.3 Urval och avgränsningar

Min uppsats har följande fokus: Studenter som läser på distans på högskolenivå och har en undervisningsmetod som bygger på Problem Baserat Lärande. Mestadels har jag

(6)

hållit mig till de svenska förhållandena men jag har i litteraturgenomgången även tittat på ett par utländska kurser.

Det är framförallt de lite längre högskolekurserna på minst halvtid som jag haft i åtanke under mitt skrivande. Jag har även valt att inte titta på de ekonomiska aspekterna i sammanhanget. För att snäva in fokus ytterligare har jag valt att till stora delar utelämna utvecklingen av digitala lärresurser och digitalt kursmaterial trots att det numer är en stor del i distansstudier. Jag nämner det ibland men det är inte huvudfokus..

1.4 Begrepp och definitioner

För att förtydliga vissa begrepp och undvika missförstånd definierar jag här en del av de begrepp som används i uppsatsen.

Högskolebiblioteken; när jag skriver högskolebibliotek menar jag även forsknings och universitetsbibliotek, för att slippa onödig uppräkning.

Med distansutbildning avser jag; Högre studier som bedrivs på hemorten med handledning från universitetet/högskolan. Distansstudent innebär då en student som läser en distansutbildning

Biblioteksstöd innebär här den hjälp, stöd och information som studenter kan få av högskolebiblioteket.

Med biblioteksbehov avser jag det stöd som studenter behöver från högskolebiblioteket för att kunna bedriva sina studier.

Informationskompetensbegreppet definierar jag genom att luta mig mot Hansson &

Rimstens3 (2005, s. 6) förslag att en informationskompetent person är den som;

• är medveten om sina informationsbehov

• formulerar frågeställningar utifrån informationsbehovet

• identifierar lämpliga informationskällor

• utvecklar effektiva sökformuleringar

• använder olika typer av källor

• utvärderar information

• organiserar information för praktiskt användande

• integrerar ny information med befintlig kunskap

• använder information i kritiskt tänkande och vid problemlösning

3 Birgitta Hansson, 1:e bibliotekarie och Olle Rimsten, universitetslektor, båda vid Örebro Universitet, har arbetat mycket inom ämnesområdet och har därmed viktiga praktikererfarenheter. Hansson är även föreståndare för Centrum för informationskompetens och bibliotekspedagogik vid universitetsbiblioteket

(7)

1.5 Litteratursökning

För att hitta material till denna rapport har jag sökt information på flera olika sätt. Jag har bland annat använt mig av databaserna Eric (Educational Resources Information Center), Academic Search Elite, LISA (Library and Information Science Abstracts).

Libris har varit mycket användbara i mitt sökarbete och jag har även sökt en del på Google. Eftersom jag arbetar på Linköpings Universitetsbibliotek har jag även funnit relevant litteratur som dykt upp vid rätt tillfälle 'av en slump', även när jag inte medvetet har sökt.

Jag har märkt att det är lätt att efter ett tag drabbas av ’information overload’ och det har nästan varit ett större arbete att efter att ha ögnat igenom stora mängder litteratur försöka välja bort stora delar och bestämma vilka delar som ska användas.

Mina källor i litteraturgenomgången är hämtade från olika typer av källor såsom forskning, utredningar/rapporter och tjänsteproducerade praktikererfarenheter. Jag stöder mig mycket på Thórsteinsdóttir färska avhandling och anser att forskningen är mest vederhäftig (saklig och sanningsenlig). Därav lägger jag störst tilltro till den men har även valt att ta med annat material såsom utredningar och rapporter för att få en bredare och aktuell bild av hur situationen kan se ut inom området. PBL på distans är ett relativt ny företeelse och därmed finns det inte så mycket forskning inom området.

Myndighetsrapporter, utredningar och liknande genomgår ofta en kvalitetsmässig granskning för att uppgifterna som trycks ska vara så objektiva och tillförlitliga som möjligt. I källförteckningen går det att se om det är en rapport/utredning.

När jag valt material till min uppsats har jag valt att ta med även material som inte har forskningskaraktär. Jag har dock tittat källkritiskt på källorna och valt att ta med de som jag ansett inneha hög tillförlitlighet. Källor som inte är av forskningskaraktär är inte alltid granskade men kan ändå ha inneha en hög tillförlitlighet beroende på författarens erfarenheter och position. Därför har jag även valt att ta med material som ej är av forskningskaraktär. Första gången författaren nämns har jag lagt en not med information om författaren.

(8)

2 Litteraturgenomgång

I det här kapitlet kommer jag att skriva om vad vuxenlärandet, distansstudier, PBL samt PBL på distans kan innebära.

2.1 Vuxenlärandet

Både de inre personliga förutsättningarna och den sociala omgivningen påverkar vårt lärande. Lärandet är med andra ord ett samspel mellan arv och miljö. I en lärprocess försöker vi finna en mening i den information vi möter. Som vuxna har vi byggt upp olika strukturer och personliga erfarenheter som resulterar i olika värderingar och färdigheter. Vi har med andra ord olika kognitiva strukturer och lever i vitt skilda kontexter. Detta bör beaktas och vara utgångspunkten i all vuxenutbildning. (Hård af Segerstad, Klasson & Tebelius 1996, s. 14-18)

Enligt Marton (1999, s. 120) har den vetenskapliga debatten om undervisning ändrats markant på senare tid. I dag diskuteras innehållets meningsfullhet och relevans allt mer.

Kvalitativ kunskap är viktigare än kva ntitativ. Krav på elevinflytande och olika undervisningsformer har gjort att betoningen på inre motivation ökat. Motsatsen, yttre motivationsfaktorer diskuteras allt mindre.

För att kunna uppfylla behoven i det livslånga lärandet krävs en infrastruktur och en samverkan mellan olika aktörer på både nationell, regional och lokal nivå. Under de senare åren har möjligheterna att läsa på diverse olika sätt ökat markant. Framförallt har flexiblare undervisningsformer utvecklats kraftigt vilket ökar möjligheten för vuxna att finna ’sitt’ sätt att lära och ta tillvara de vitt skilda kontexter som vi har som vuxna.

2.2 Distansstudier

Distansutbildning har funnits i många år och i många olika former. Det finns därför en mängd olika benämningar som används. Som exempel kan nämnas; Online Learning, E- learning, webb-baserad utbildning. (Dafgård4 2002, s. 10) Många jämställer även distansutbildning med flexibelt lärande, vilket jag skriver mer om i kapitel 3.5.

Likaså finns en mängd olika beskrivningar om vad distansutbildning är för något. I Dafgårds (2002, s. 13) bok finns det ett flertal definitioner och benämningar på distansutbildning. Det som är gemensamt för definitionerna är att lärare och student är fysiskt skilda från varandra och att det finns någon typ av kommunikation mellan dem.

Snävare definitioner menar att det inte sker någon fysisk träff, medan bredare definitioner anser att det kan finnas inslag av närträffar. Enligt högskoleverkets ordlista så står distansutbildning för:

4 Lena Dafgård är bl.a. Filofie magister i pedagogik och har stor erfarenhet av flexibel utbildning på distans och IKT. Hon har även forskat och skrivit om flexibel utbildning på distans och är även en ofta anlitad föreläsare samt ledare av seminarier och workshops.

(9)

”Högre studier som du bedriver på hemorten med handledning från universitetet/högskolan, till exempel per telefon eller e-post. Ibland åker du till högskoleorten, eller annan samlingsort, för genomgång eller tentamen.” (studera.nu)

Det finns en mängd skäl till varför studenter väljer distansstudier. En del läser det parallellt med campusstudier eller för att just den kursen enbart finns som distanskurs.

Andra orsaker kan vara att det geografiska avståndet till högskolan är stort och man är inte beredd att flytta, vilket gör att många av dem som läser på distans inte skulle ha läst på högskolan över huvud taget annars. Likaså är det många som jobbar parallellt med studierna eller har barn som de vill vara mer hemma med, vilket gör att flexibiliteten och möjligheten att bestämma när studierna ska ske passar dem bättre. Ytterligare orsaker kan vara minskade resekostnader, kompetenskrav, funktionshinder och nyfikenhet. Distansstudier passar kanske inte alla eftersom det kräver ett stort engagemang och ett stort eget ansvar. Det krävs även tillräcklig datautrustning och datakompetens. (Thórsteinsdóttir 2005, s. 253 och Dafgård 2002, s. 23)

”Att studera på distans är att vilja, våga och kunna!” (Dafgård 2002, s. 28)

I Thórsteinsdóttir (2005, s. 43) avhandling finns det dokumenterat att tillgång till relevant information är avgörande för hur studenter lyckas i sina högskolestudier. Den nätverksbaserade informationsteknologin har skapat nya förutsättningar för distansstudier och stora förhoppningar finns att med hjälp av olika tekniska lösningar och nya pedagogiska metoder skapa fler och starkare vägar till bra lärandesituationer och större tillgång till relevant information. (Högskoleverket 2004, s. 5, 56) Samtidigt ska det även nämnas att många distansstudenter känner stor oro för att de saknar den datorvana som många gånger krävs vid distansstudier. Thórsteinsdóttir (2005, s. 157, 208).

Vid distansutbildning använder i stort sett alla lärosäten någon form av lärplattform.

Dessa plattformar blir som ’virtuella klassrum’ eller ’förlängda klassrum’ på nätet där studenter och lärare har kontakt och ’träffas’. En plattform kan vara olika uppbyggd för att passa olika kurser och innehåller verktyg som kan underlätta studierna. Exempel på vad som kan ingå är presentationssidor med information om lärare och studenter, möjligheter för samarbete och kommunikation över nätet via exempelvis chatt eller diskussionsforum, möjlighet till uppläggning av kursmaterial och inlämningsuppgifter, simuleringsövningar och videokonferenser. (Gisselberg 2002, s. 106)

”Några av dem har dock sin styrka i kommunikativa funktioner, med både synkron och asynkron kommunikation, och möjlighet att i realtid se vilka som finns ’online’. Andra system har sin styrka i multimedia- tillämpningar. En tredje grupp har sin styrka i kunsk apskontroll och testfunktioner.” (Schultz, T & Nergell, M, 2004, s. 13)

Med asynkron kommunikation menas att kommunikationen inte sker samtidigt, t.ex. via E- mail och diskussionsforum. Detta kan vara en fördel för studenter som inte tycker om att prata i grupp och vill ha lite tid på sig innan de ’säger nåt’. Asynkron kommunikation ger även övning på att uttrycka sig skriftligt och större möjlighet till eftertanke för alla parter. Synkron kommunikation sker däremot samtidigt, det vill säga

(10)

samtidigt i mins t två riktningar. Exempel på synkron kommunikation kan vara videokonferens, chatt och telefon, som ger en möjlighet till direkt återkoppling.

(Langerth Zetterman5 2001, s. 38)

Exempel på lärplattformar är LUVIT, FirstClass, PingPong och Blackboard. En del högskolor utvecklar sina egna.

En aspekt är att titta på vad tekniken ger för möjligheter, en helt annan vilka studieformer och pedagogiska metoder som används. Om den kursansvarige exempelvis väljer att enbart använda sig av individuella textstudier i kursen gör det ingen skillnad om den tekniska plattformen erbjuder videokonferens, chatt och diskussionsforum eftersom det inte existerar några studiemoment där dessa verktyg kommer till användning. Utan former för interaktion och en känsla av social interaktion i studiemiljön, förblir distansutbildning den isolerade aktivitet den länge kännetecknats som. (Horm & Olofsson 2002) Även Lundberg (i Gisselberg 2002, s. 165) betonar att en kurs inte blir bättre per automatik bara för att det finns avancerad informations och kommunikationsteknik. Det finns stora fördelar och möjligheter med att använda de virtuella rummen, men det gäller att använda den på ett rätt sätt. I Söderströms (2004, s.

10) undersökning av studenters uppfattningar om datorkommunikation framkommer det att vid en högre användning av IT-stöd såsom video, chatt och diskussionsforum så förstärks samhörighetskänslan och interaktionen mellan studenterna.

Att studera på distans men samtidigt ha tillgång till ett lär- eller studiecentra upplevs av många som väldigt positivt. (mer om lärcentra i kap.3.3)

2.2.1 Bibliotek och distansstudenter

Enligt flera undersökningar som Thórsteinsdóttir (2005, s. 49, 55) tagit del av är folkbiblioteken en viktig och välanvänd källa för distansstudenter. Likaså visar forskningen på att information i form av böcker fortfarande är det som föredras mest bland studenter. Det finns dock en del hinder som gör att distansstudenter inte når önskad information. Hindren kan vara till exempel dåliga öppettider, långt avstånd till biblioteken, kostnader för att fjärrlåna samt avsaknad av informationssökningskurser.

Det har gjorts en hel del de senaste åren inom området för att kunna ge studenterna tillräckligt med material för att klara sina studier på ett tillfredsställande sätt. Tidigare fanns till exempel inte möjligheten för alla distansstudenter att fjärrlåna.

Thórsteinsdóttirs (2005, s. 237) Vid en undersökning i Östergötlands län fann man ändå att det finns mycket kvar att jobba med för att tillfredsställa distansstudenters behov av längre öppethållande, bättre tillgång till kursböcker och tillgång till elektroniska resurser. Situationen är dock mycket olika i de olika kommunerna. (Länsbibliotek Östergötland 2003, s. 1)

5Monica Langerth Zetterman är Doktorand i pedagogik sedan hösten 2001

Fil.mag., Uppsala universitet (2001) i pedagogik med datavetenskap som biämne. Hon är även Lärare i för D-kurs i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet vid skrivandet av

hänvisningen

(11)

”Biblioteksservicen till vuxenstuderande är behäftad med problem med t ex litteraturförsörjning såsom fjärrlån/inköp av kurslitteratur.

Problemen kring kurslitteraturen skapar frustrationer och ibland negativ attityd gentemot studerande.”

(Länsbibliotek Östergötland 2003, s. 2)

Som distansstudent finns det ett behov av en fungerande biblioteksservice. Vid utbildningens start blir man tilldelad det högskolebibliotek som distanskursen utgår ifrån men servicen och policyn kan variera mycket, menar Hansson (i Harnesk6 2002, s.

9) Enligt Harnesk (2002, s. 11), som även Thórsteinsdóttir (2005) refrerar till, finns det en del att jobba med och rätta till innan det går att säga att distansstudenter har en likvärdig servicenivå som campusstudenter. Bland annat bör utlåning och returnering av böcker kunna ske på ett smidigare sätt då den fysiska, tryckta boken fortfarande är en primär informationskälla trots det stora utbudet av elektroniska källor. De flesta högskolebibliotek har idag den servicen att de skickar boken till låntagaren eller till låntagarens närmaste bibliotek med posten, men låntagaren får själv stå för returportot, vilket kan bli en betydande summa för en del. Regionala samarbetsprojekt finns inom vissa län men Harnesk vill att det även ska finnas ett nationellt samarbete mellan alla olika slags bib liotek samt lärcentra för att underlätta för distansstudenter.

Många högskolebibliotek har på sina förstasidor riktade länkar med särskilt riktad webbinformation till distansstudenter men enligt Gisselberg (2002, s. 48) är det en stor utmaning för högskolebiblioteken i dag att verkligen nå ut till distansstudenter med vad det finns för hjälp och stöd att få från högskolebiblioteket. Informationen behöver nå ut både direkt till studenterna men även till lärarna. Det bästa är om bibliotekarier kan vara med redan i kursupplägget för att information och informationssökning ska kunna integreras på ett bra sätt, men det finns mycket kvar att jobba på inom detta område.

(Harnesk 2002, s. 11, 51) Även Thórsteinsdóttir (2005, s. 49) visar i sin forskningsgenomgång att det finns ett behov av ett större samarbete mellan bibliotek och kursplanerare.

Distansstudenter har behov av tillgång till högskolebibliotekens databaser och fysiska samlingar och en användarundervisning som knyter an till aktuellt studieområde.

Distansstudenter som läser längre kurser blir ofta erbjudna undervisning i informationssökning om de har någon slags sammanträffande i början av sina studier.

Risken är dock stor att informationsbehovet inte är klart för studenterna så tidigt i utbildningen och det kan då bli svårt för studenterna att förstå sambandet och därmed få det svårt att ta till sig den information som ges. Det har även visat sig att många känner sig vilsna i början av sina studier när allt är nytt runtomkring dem så det kan vara svårt att ta till sig all information de får vid starten. Har de inte någon sammankomst får de nöja sig med de nätbaserade kurser som finns. Det kan även finnas kontaktbibliotekarier dit distansstudenter kan vända sig för att få en mer personlig och ämnesrelaterad hjälp.

(Thórsteinsdóttir 2005, s. 152 och Harnesk 2002, s. 50) Det finns även möjlighet att få hjälp från högskolebiblioteken via telefon, E-mail och jourhavande bibliotekarie. (mer om jourhavande bibliotekarie i kap 2.5)

6 Jacob Harnesk är bibliotekarie och bibliotekskonsult och anlitas ofta till rapporter,utredningar och seminarier. Thórsteinsdóttir refererar till samma källa i sin forskning.

(12)

Thórsteinsdóttir (2005, s. 108) visar i sin forskning att det är många faktorer som kan påverka studenter i distansutbildning och nämner bland annat det geografiska läget, interaktionen, förmåga till självständighet samt förmågan till kommunicera via datorn, som kan påverkar behovet av biblioteksstöd. Liknande aspekter tar även Jannert7 (2001, s. 4) upp och för en diskussion om att det behov som finns av biblioteksstöd varierar väldigt och beror på vilken situation studenten befinner sig i, vilken den sociala kontexten är, studiebakgrund, studieort och vilken utbildning de har valt. Stödet behöver med andra ord vara väldigt flexibelt och ske med stor lyhördhet. Jannert delar in behoven i tre grova drag och omfattar då; media, informationskompetens och biblioteksmiljö. (Jannert 2001, s. 4)

I sin forskning utgick Thórsteinsdóttir (2005, s. 253) från ett antagande om att distansstudenterna skulle vara missnöjda med möjligheten att få tillgång till litteratur men det visade sig att de flesta var överlag nöjda och ansåg att de fått god hjälp av vänlig och trevlig bibliotekspersonal. En förklaring till att de var så positiva tror Thórsteinsdóttir var att se var så nöjda med att ha fått möjligheten att utbilda sig, vilket de inte skulle gjort om kursen inte fanns på distans. En annan aspekt är att undersökningen är gjord på studenter som läser "bibliotek och informationsvetenskap"

vilket kanske gör dem extra intresserade av frågan samt att flera av dem även jobbar inom biblioteksbranchen (ibid. s. 115).

2.3 Problembaserat Lärande (PBL)

PBL är en metod/studieform där lärande sker genom att arbeta med hjälp av problem eller verklighetstrogna situationer. Metoden började användas i Sverige på 1970- och 80-talet (Egidius 1999, s. 5) och har utformats efter utländska förebilder men har även drag som är specifika för oss. PBL sätter framförallt den lärande eleven i centrum.

Genom att ta fram frågeställningar som belyser och fångar upp flera delar i den komplexa verklighet som inom ämnets framtida arbetssituationer innebär går det att få fram en sannare bild av verkligheten, vilket utbildningen är till för. Med frågeställningen i focus kan det ske en växling mellan delar och helheter och på så sätt öka förståelsen och få en mer långsiktig behållning av enskilda faktakunskaper. (ibid s.

85) Att vara lärare i PBL innebär att den traditionella lärarrollen omvandlas till handledare som ska lotsa studenterna i deras sökande efter lösningar på relevanta problemsituationer. (ibid s. 7)

”…ger de studerande ett instrument med vars hjälp de självständigt, självstyrt och kritiskt kan utveckla sitt kunnande på de områden som intresserar dem eller som de behöver vara insatta i för att utföra ett bra arbete i sitt yrkesliv.” (Egidius, 1999, s. 7)

Eftersom de relevanta problemen ofta hämtas från verkliga reella situationer, försvinner de traditionella ämnesgränserna. Det blir integration mellan olika ämnen för att på så sätt öka förståelsen för, och få en inblick i en verklig praktik. (Kjellgren 1993, s. 36) Även Thórsteinsdóttir (2005, s. 244) visar via annan forskning att studenternas

7 Helena Jannert är studiebibliotekarie i Mariestad och har länge arbetat med nättjänstfrågor. Hon är ofta anlitad i seminariesammanhang.

(13)

motivation ökar när de får ta ett visst ansvar själva och de kan relatera studierna till verkligheten. Hon visar även på att studenterna använder ett bredare material och går djupare i sina analyser när de känner att de kan koppla det till yrkeslivet och därmed få ha nytta av det senare i livet.

Med utgångspunkt från en basgrupp på 5-8 personer samt en handledare arbetar man växelvis mellan individuellt informations-/kunskapshämtande och basgruppsarbete.

(Egidius 1999, s. 12) Det är basgruppen som gemensamt tar fram frågeställningar och tillsammans med handledaren ser till att målbeskrivningen för kursen fylls. Tanken är att gruppen ska ses som en resurs där deltagarna tar del av varandras kunskaper och erfarenheter. Att lära sig prata inför de andra, lära sig lyssna, samt att få och ge konstruktiv kritik är andra exempel på vad som sker i basgruppen. (Kjellgren 1993, s.

55) Att arbeta i grupper och uppleva grupprocesser/gruppdynamik innebär också ett lärande som är kopplat till arbetslivet. Inom PBL förekommer också fältstudier, praktik, lektioner och föreläsningar, om än i något mindre omfattning - allt beroende på hur gruppen väljer att lägga upp det. (Hård af Segerstad et al. 1997, s. 18) Vid de lektioner/föreläsningar som hålls läggs stor vikt vid att motivera och stimulera studenterna så att de blir intresserade av nya avsnitt, men även att blicka tillbaka och ta tillvara på erfarenheter från tidigare områden. Lektioner/föreläsningar kan därför betraktas som stödfunktioner till basgruppsarbetet. Det kan även förekomma en del seminarier, där flera basgrupper strålar samman och redovisar sina erfarenheter och kunskaper för varandra. (Dahlgren 1998, s. 13)

Motiv till varför PBL införs i många utbildningar är, enligt Silén (i Jönsson 2003, s. 7) byggd på två motiv. Dels ett samhälls- arbetslivsinriktat motiv och dels ett pedagogiskt motiv.

Det förstnämnda verklighetsanknutna perspektivet utgår bl. a. från att utbildningen ska leda till:

• tillämpning av kunskapen i arbetslivet

• utveckling av problemlösningsförmåga

• utveckling av kreativitet, initiativförmåga och ansvarstagande

• utveckling av förmåga att kunna söka och värdera kunskap, behärska informationskällor

Det pedagogiska motivet ser inlärningssituationen som en motiverande faktor där:

• lärandet är självstyrt

• lärandet tillämpar verklighetsanknuten problemlösning vilket innebär att man kommer ihåg

• lärandet utgår från studenternas förkunskaper som en möjlighet att bearbeta ny kunskap

(Jönsson 2003, s. 7)

2.3.1 Bibliotek och PBL-studenter

(14)

I Problembaserat lärande är det även studenternas uppgift att själva välja vilken litteratur som de anser att de behöver använda. Obligatorisk kurslitteratur förekommer därför mer sällan. Däremot kan det finnas en resurslista med förslag på referenser inom aktuellt område. (Dahlgren 1998, s. 11) Detta innebär även att biblioteken och bibliotekariernas verksamhet har fått en ändrad inriktning. Det är främst det pedagogiska arbetet för bibliotekarierna som har ökat men även rent fysiskt använder PBL-studenter biblioteket mer och fler läsplatser och grupprum efterlyses på flera håll.

(Fridén 1995, s. 13) Vid en uppföljning Fridéns undersökning från 1995 fann man att sökning på nätet och i databaser inte är det vanligaste sättet att skaffa sig information utan studenterna föredrar fortfarande de tryckta källorna i relativt hög utsträckning.

(Fridén 2004, s. 8)

De studerande ska använda sig av flera olika kunskapskällor och titta på problem från flera olika synvinklar. Bland den enorma mängd information som finns tillgänglig i samhället är det därför extra viktigt att vara informationskompetent.

Bibliotekspersonalen får tillämpa en mer vägledande roll som kan utvecklas ytterligare för att studenterna på egen hand ska kunna utveckla ett problemlösande tankesätt och inte i för stor utsträckning ge studenterna för kompletta svar. Undervisningen på biblioteket skulle också behöva vara integrerad i kursplaneringen så att undervisningen från biblioteket kan komma in när det passar studenterna i deras problemlösningssituation. Det behövs också ett större samarbete med lärarna för att kunna forma sökuppgifterna så att de blir relevanta till studenternas aktuella studieområde. Det är även en fördel om informationsresurserna finns samlade ämnesrelaterat eller avgränsat på annat sätt så att studenterna slipper lägga allt för mycket tid på att finna relevanta informationskällor och i stället kan ägna sig åt att finna information i föreslagna källor. (Jönsson 2003, s. 8, 21 och Gellerstam8 2001, s. 30)

Andra behov som PBL-studenter har från högskolebiblioteket är av mer teknisk och praktisk karaktär såsom att utrustningen i biblioteket har en ändamålsenlig teknik och funktion samt att det finns tillräckligt med tid för bibliotekarierna till förberedelser, tid till att samarbeta med lärarna och tid för att utvärdera sin undervisning (Jönsson 2003, s.

21).

2.4 Problembaserat lärande på distans

I det här kapitlet tar jag upp faktorer som berör den flexibla utbildningsformen PBL på distans. Både Aleklett (1998) och Sage9 (2000) menar att utan erfarenhet av varken PBL eller distansstudier kan det vara svårt att börja med kombinationen av de båda. Det blir allt för många nya moment som tar kraft och tid ifrån själva ämnet. Holmberg (1998, s.

77) menar även att om man inte har tidigare studievana kan det vara svårt att hänga med i distansstudier som kräver så mycket självständighet. Han föreslår därför en ’gedigen inskolning i arbetsformerna’ för att på så sätt få fler studenter att klara av de arbetsformer som distansstudier kräver.

8 Göran Gellerstam är bl.a. f d universitetsbibliotekarie vid Lunds universitet och har därmed mycket värdefulla praktiekererfarenheter och figurerar ofta i utredningssammanhang.

9 Sara Sage (2000) har skrivit om The Learning and Teaching Experiences in an Online Problem-Based Learning Course. (New Orleans, LA). Universitetskursen som hon skriver om är "Intergrating the Internet across the Curriculm" Artikeln är tryckt i en vetenskapligt granskad tidskrift.

(15)

2.4.1 Social kontakt

Den sociala kontakten är en viktig del i Problembaserat lärande på distans. Att inleda kursen med en fysisk träff upplevs som mycket positivt av Aleklett (1998) och i Horm och Olofssons studie (2002, s. 44) understryker man vikten av att kursansvariga i inledningen får igång en diskussion i gruppen kring hur och varför en gemenskap bör byggas upp. De anser även att det är viktigt att diskussionsforumet får en framträdande placering i gränssnittet och även har ett aktivt deltagande från lärare. Även Thórsteinsdóttir (2005, s. 157) poängterar att den sociala aspekten och kontakt med likasinnande är extra viktig för distansstudenter som inte träffas fysiskt så ofta och menar att både studiemotivationen ökar och studenternas infomationnssökningsprocess förändras till det bättre vid god social samvaro. Thórsteinsdóttir (2005, s. 162).

Barrow (i Aleklett 1998, s. 26) lyfter även fram fördelen ”that the quiet student should not be inhibited by the more extroverted members of the group -- a major problem in PBL.” Han ser det även som nödvändigt att man "träffas" två till tre gånger i veckan för synkrona diskussioner (chatt). I Sage (2000, s. 33) kursen saknades möjligheter för synkron kommunikation, vilket deltagarna tydligt saknade.

Det finns även beteenden som hindrar, eller motarbetar, att den sociala kontakten inte uppstår. Exempel på det kan vara låg aktivitet och långsamma reaktioner. Det finns också en tendens att man har så mycket vid "sidan av" och att man inte räknat med att studierna skulle ta så mycket tid i anspråk. (Aleklett 1998, s. 105) Att inte ha en gemensam utgångspunkt kan också hindra det sociala. Här kan nämnas en kvinna i Sages studie som inte var färdigutbildad lärare och alltså inte hade jobbat som lärare än.

De andra gav ofta exempel och applicerade sina studier på klassrumssituationer, vilket gjorde att hon kände sig utanför och inte hade något att tillföra diskussionen. (Sage, 2000, s. 10) Det ska även påpekas att en diskussion på nätet tar väldigt mycket längre tid än vad det tar att diskutera samma sak när man är tillsammans och kan se varandra och därmed även avläsa kroppsspråk och höra olika tonfall etc. Det är även lättare att, i det fysiska rummet, ställa följd/motfrågor, lägga in små skämt med mera. (Aleklett 1998, s. 36)

Dagens informations- och kommunikationsteknologi ger redan stora möjligheter till ökad social samvaro och Thórsteinsdóttir (2005, s. 252) skriver i sin avhandling att hon tror att det kommer ske ännu mer förbättringar inom den sociala aspekten i distansstudier. Genom att det kommer teknik som möjliggör både ljud och bilder av bättre kvalitet ökar möjligheten till ett socialt utbyte även om studenterna befinner sig på långt avstånd från varandra. Även det ökande antalet lärcentra mö jliggör en ökad social kontakt med andra studenter i likartade situationer.

2.4.2 Tekniken

Informations och kommunikationsutvecklingen har framförallt medfört att distansutbildningarnas traditionella problem med avsaknaden av en tillfredsställande dialog mellan lärare/elev och elev/elev underlättats betydligt genom de lärplattformar som används allt mer i distans- och flexibel utbildning. Informations- och

(16)

kommunikationsteknologin tilldelas av Myndigheten för Nätuniversitetet en mycket stor roll för den moderna distansstudieformen. Det handlar både om möjligheten att få vara flexibel både i tid och rum samt att mötas på nätet. Möjligheten att kunna mötas på ett enkelt sätt på nätet stimulerar interaktionen och kommunikationen mellan studenter samt kontakten mellan studenter och lärare/handledare. (Söderström 2004, s. 4)

En faktor som är mycket viktig i problembaserat lärande på distans är att tekniken fungerar och att studenterna har god tillgång till rätt utrustning. Det är av stor vikt att det valda systemet är användarvänligt. Säljö (2000, s. 241) anser att distansutbildning till stor del handlar om att lära sig behärska tekniken, vilket gör att det krävs en större arbetsinsats än vid den traditionella utbildningen. Thórsteinsdóttir (2005, s. 208) hänvisar i sin forskning till DUKUMs undersökningar där det framkommit att många känner sig oroliga just för allt man ska kunna inom dataområdet.

Det är också viktigt att ställa krav på att deltagarna ska ha tillgång till rätt utrustning. I Sages (2000, s. 10) undersökning hade studenternana väldigt skiftande tillgång till datautrustning. Någon var tvungen att gå över till en granne för att låna dennes dator, vilket skedde högst en gång om dagen. En annan hade eget kontor med fri uppkoppling dagtid. Detta gjorde att de som oftare var uppkopplade ledde diskussionerna och kom alltid först med tankar och idéer (blev ledare), vilket gjorde att de andra kände att deras

"tankar" redan var tagna och kunde därför inte tillföra så mycket.

Thórsteinsdóttir (2005, s. 252) framhäver i sin forskning att IKT har medfört mycket positivt till distansstudier och att det mycket är teknikens förtjänst att distansutbildningar har ökat så kraftigt på senare år. Samtidigt vill hon varna för att tekniken inte löser allt utan även kan skapa problem. Framförallt bristfälliga kunskaper i datakunskap kan skapa förvirring hos studenter. Hon anser att det är viktigt att studieplanerare ser till att det finns tillräckligt med datasupport att tillgå så att ingen ska behöva avsluta sina studier på grund av datakrångel. Hon tror även att det ökande antalet lärcentra kan lösa många av dessa tekniska problem.

2.4.3 Lärcentra

Tanken med lärcentra är, enligt Glesbygdsverkets (2004, s 2), i första hand att vara en mötesplats för studenter, en miljö för lärande, där studenter kan få tillgång till grupprum och datorer med uppkoppling till högskolebibliotek eller liknande. Där kan även finnas viss kurslitteratur/bibliotek och möjlighet till videokonferens och annan teknisk utrustning. Viss personal kan finnas och ge hjälp med exempelvis informationssökning, studievägledning och viss teknisk hjälp. Detta kan se olika ut beroende på vilken kommun man är bosatt i. Även benämningen kan vara olika. Andra benämningar är till exempel kompetenscentrum, studiecentrum eller högskoleenhet. Ett lärcentra kan ses som ett led mellan distansstudenter och utbildningssamordnaren. Andra ord som kan beskriva ett lärcentra är; mötesplats, mäklare och motor.

Storleken och sättet de olika lärcentra fungerar på varierar mellan men det gemensamma målet är att kunna erbjuda kommunens invånare stöd vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och/eller högskoleutbildning. Störst roll har lärcentra i kommuner där det är långt till högskolor och universitet. I den kartläggning som Glesbygdsverket (2001, s. 3) har gjort konstateras att lärcentra har en viktig roll att fylla när det gäller ökad tillgänglighet till vuxenutbildning och högskoleutbildning. Det visade sig också att

(17)

ungefär häften av studenterna inte skulle ha valt att läsa en högskoleutbildning om det inte funnits ett lärcentra i deras hemtrakt.

I Harnesks (2002, s. 51-52) kartläggning över vilken service svenska bibliotek erbjuder distansstudenter skriver han att lärcentra fyller viktiga funktioner för distansstudenter, framförallt för de som är dator- eller studieovana. Ett bättre fungerande samarbete mellan högskola, folkbibliotek och lärcentra saknas tyvärr i många kommuner, vilket skulle kunna ge fördelar åt både bibliotek och lärcentra. Det mest fördelaktiga, anser Harnesk är om de samordnades även lokalmässigt. (Harnesk 2002, s. 51-52)

”Man ska heller inte bortse från det rent sociala behovet av att skapa mötesplatser. Distansstudenter kan känna sig utsatta, eftersom de har betydligt mindre kontakt med sin institution och sina lärare. Eftersom många distansstuderande dessutom är äldre och därmed mer

studieovana behöver kreativa och trygghetsskapande miljöer till stöd för deras lärande etableras.” (Harnesk 2002, s. 52)

2.4.4 Flexibel utbildning

Dagens utbildningar har ändrat sig markant från att ha varit statiska och gruppinriktade till att strukturellt bli allt mer flexibla och individinriktade. Jannert menar även att alla bibliotek, även folkbiblioteken, bör anpassa sig till flexibelt lärande och problembaserad undervisning för att vara betydande i utbildings- och utvecklingssammanhang. (Jannert 2001, s. 2)

”… det är olyckligt att dra en skarp gräns mellan närutbildning och distansutbildning. Trots allt är likheterna större än skillnaderna, och tendensen är dessutom att skillnaderna minskar. Det gemensamma syftet är att de studerande i organiserade former ska få nya kunskaper, insikter och färdigheter.” (Flexibel utbildning på distans 1998, s. 26)

Uppdelningen mellan traditionella campusbaserade studier och distansstudier är på väg att försvagas. Den snabba IKT utvecklingen har skapat förutsättningar för stor flexibilitet och möjlighet att kommunicera och distribuera information via en rad olika medier. När campusstudier och distansstudier möts och kombineras benämns detta ofta som flexibel utbildning, men det är inte enbart i distansstudier som det förekommer flexibla studier. (Flexibel utbildning på distans 1998, s. 88) Enligt Bååth (i Dafgård 2002, s. 10) finns det egentligen ingen närutbildning i begreppet distansutbildning, utan det blir då flexibel utbildning. Antalet träffar kan variera från ett enstaka upptaktsmöte till flera regelbundna träffar. Även Generaldirektören för CFL (Centrum för Flexibelt Lärande) Hans-Inge Persson (2005) menar att det flexibla lärandet / den flexibla utbildningen har utvecklats från att ha varit en mer renodlad distansutbildning i mitten av 90-talet, till att bli en eller flera kombinationer av olika metoder, lösningar och teknikanvändning för både när- och distansstudenter.

(18)

2.5 Bibliotek och PBL på distans

Att läsa PBL-baserat innebär bland annat att studenterna själva söker den information och kunskap som krävs för kursen i fråga, vilket försvåras om kursen samtidigt går på distans. Som distansstuderande finns oftast inte samma möjligheter att besöka ett högskolebibliotek lika frekvent som vid en traditionell utbildning. (Aleklett 1998, s. 42).

Trots att distansstudenter i Sverige jämförelsevis har en mycket god åtkomst till högskolebibliotek, även till andra högskolebibliotek än därifrån kursen utgår, menar Thórsteinsdóttir (2005, s. 249) att det är nödvändigt med ett större samarbete även med andra sorters bibliotek för att förenkla det för distansstudenter.

Thórsteinsdóttir (2002) refererar i en artikel till ett antal engelska och amerikanska studier vilka visar att vid sidan av personliga och familjära "tragedier" så var oförmåga att få tillgång till relevant litteratur den vanligaste orsaken till att distansstudenter avbröt sina studier. Tillgång till bra biblioteksstöd som en hjälp vid informationssökning är en viktig del i distansstudier.

I Price (2000,10 s. 104) undersökning betonas det i utvärderingen att ”…learning materials must present an accessible account of the process, incorporating the various sorts of knowledge, and an explanation of how to access sources…” (s. 104). I kursen som Aleklett (1998, s. 25) skriver om var PBLs ’fader’, professor Howard Barrows med och bidrog till kursupplägget där man modifierade (förenklade) upplägget för att minska osäkerhetsfasen i början och hjälpa studenterna komma igång med arbetet. Eftersom informationssökning tar mycket tid i anspråk kan det vara viktigt att visa på bra informationskällor så att studenterna inte drunknar i den mängd av information som finns (ibid s. 86).

Genom Högskolelagen §9 har högskolebiblioteken fått en större och bredare roll genom att de nu har fått en tydligare uppgift att lära och stödja studenterna på deras väg till en bättre informationskompetens. Här finns ingen urskiljning på hur eller var man läser, det gäller alla högskolestudenter.

”Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta f örändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.”

(Högskolelagen)

10 Bob Price (2000) har skrivit en utvärdering om distansutbildning med PBL inom en

sjuksköterskeutbildning på kandidatnivå. Kursen är deltidsutbildning på distans i England, via studie center.

(19)

Gellerstam (2002, s. 21,29) och Nielsen & Wedborn11 (2004, s. 8) menar att genom ovanstående högskolelag blir bibliotekspersonalens pedagogiska arbete allt viktigare och att det behövs en nära koppling till de ämnen och den kontext den enskilde studenten befinner sig i, vilket kräver ett större samarbete med bland annat lärare.

Vidare anser de att studenterna har behov av att i början av sin utbildning få en basintroduktion, men att dessa kunskaper sen behöver byggas på och utvecklas successivt under hela utbildningstiden vilket även Thórsteinsdóttir (2005, s. 152) tar upp. Tack vare §9 har bibliotekariens roll utvecklats och förändrats från att vara mer undervisande och lotsa studenterna till att själva upptäcka och hitta olika sorts källor (Gellerstam 2001, s. 30).

I stort sett alla högskolor har någon form av informationssökningskurs som en del i utbildningen. (Gellerstam 2002, s. 57) En del har den som obligatorisk kurs, medan andra ser det som frivillig även om den är schemalagd. Det finns även en mängd olika webb-baserade informationssökningskurser att tillgå på nätet. För att studenterna ska ta till sig informationen som ges vid informationssökningskurserna är det viktigt att kursen ges vid rätt tillfälle och är integrerad med aktuellt ämne, visar många undersökningar (Nielsen & Wedborn 2004, s. 8). Undervisningen går ut på att visa studenterna hur olika informationskällor väljs och hur det går att lägga upp en sökstrategi så att studenterna sedan ska kunna göra sina sökningar själva. (Myringer12 & Wigforss13 2003, s. 36)

Vid vissa högskolor finns även poänggivande kurser i informationssökning, och sker då oftast i högskolebibliotekets regi. Ett önskemål är att de poänggivande kurserna i större utsträckning integreras i utbildningsprogrammen eller är delmoment i kurser. (Wedborn 2003, s. 27) Detta sker redan vid vissa lärosäten. Som exempel kan nämnas Läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet i Linköping, där bibliotekarier medverkar vid examination och betygssättning. (ibid s. 20)

Grundfunktioner som att leta i den lokala katalogen, reservera, låna om och beställa böcker och tidskriftsartiklar till sitt närbibliotek (ibland även till hemadressen) kompletteras med en mängd elektroniska nationella och internationella databaser, uppslagsverk och tidskrifter som biblioteken prenumererar på finns att tillgå genom högskolebibliotekens webbsidor. (Myringer & Wigforss 2003, s. 36)

På grund av det stora urvalet och mängden av information väljer en del högskolebib liotek att skapa webb-baserade kurssidor för att det ska bli enklare för studenten att finna ämnesrelevanta resurser. Likaså arbetas det på många håll för att det ska bli ett bättre samarbete mellan lärare och bibliotekarier eftersom det har visat sig att studenterna har svår för att själva finna alla resurser utan påstötning som t.ex.;

• att studenterna har den typ av uppgifter som kräver att de själva aktivt skall söka information, exempelvis inför en rapport eller examensarbete

11 Helena Wedborn är 1:e bibliotekarie och avdelningschef vid Linköpings Ubiversitetsbibliotek och har värdefulla och aktuella erfarenheter inom informationskompetensområdet.

12 Brittmarie Myringer är koordinator för distansutbildningar inom Mittuniversitetet. Hon sitter med i ett flertal organisationer kring distansundervisning

13 Eva Wigforss, lektor vid Lunds universitet. Arbetar bl a med nätdistribuerat lärande vid sjuksköterskehögskolan och med Virtual reality-projekt

(20)

• att läraren är så pass insatt och intresserad av sidorna, att han/hon aktivt hänvisar studenterna dit när frågor av den karaktären uppstår

• att sidorna kombineras med ett undervisnings/informationspass där bibliotekarien berättar om och visar sidorna

(Nielsen & Wedborn 2004, s. 8)

Alla högskolebibliotek har någon form av informationstjänst dit man kan vända sig med frågor, antingen via telefon, chatt, e-post eller fysiskt besök

Under de senare åren har inköp av tryckt material minskat medan det har skett en stor ökning av elektroniska tidskrifter. Många bibliotek avslutar den tryckta versionen av vissa tidskrifter för att enbart ha den elektroniskt, vilket gör att den finns tillgänglig dygnet runt. Detta är naturligtvis positivt med tanke på distansstudenter och flexibelt lärande. Informations och kommunikationsutvecklingen har även de senaste åren varit inriktad på virtuella referenstjänster med tillgänglighet på andra tider än vanlig kontorstid (Forslund14 2003, s. 69) Som exempel kan nämnas Jourhavande bibliotekarien, som är ett samarbetsprojekt mellan KB/Bibsam och innebär att studenter har möjligheten att chatta med en bibliotekarie och på så sätt få sökhjälp och vägledning i sin informationssökning. Tjänsten är öppen på kvällar och helger och bygger på synkron chatt tillsammans med co-browsing, vilket gör att den frågande studenten ser på sin egen dator var och hur bibliotekarien söker. På så sätt lär sig studenten att lägga upp en egen sökstrategi och tanken är att studenten själv ska avsluta sökningen.

(Myringer & Wigforss 2003, s. 37)

Trots att det finns alltmer elektroniskt information av alla de slag, med tillgängligt dygnet runt så är den tryckta boken fortfarande en mycket viktig resurs. Det skulle därför vara önskvärt med ett längre öppethållande av högskolebiblioteken just med tanke på att allt fler studenter läser på distans. Många distansstudenter studerar vid sidan av sina ordinarie jobb och har därmed mindre möjlighet att besöka biblioteken under kontorstid. (Vägar för kunskap 2003, s. 8) Läser man även PBL-inriktat finns det ett stort behov av att träffas och arbeta i basgrupper om man bor så till, även då på andra tider än kontorstid. Även folkbiblioteken skulle behöva utöka sina öppettider rejält för att kunna matcha distansstudenters användarbehov.

Folkbiblioteken har naturligtvis en stor betydelse för PBL på distans och som jag skrev i tidigare kapitel finns det mycket kvar att jobba på när det gäller samarbete mellan folkbibliotek och högskolebibliotek för att få bättre tillgång till läseplatser, kurslitteratur och elektroniska resurser. (Thórsteinsdóttir 2005, s. 237 & Länsbibliotek Östergötland 2003, s. 1)

2.6 Sammanfattning av litteraturgenomgången

Jag summerar här de erfarenheter jag dragit av det jag läst i forskningsmaterial, utredningar/rapporter och professionella praktikererfarenheter.

14 John Erik Forslund är utredare av bibliotekslagen och direktör i Sveriges författarförbund

(21)

Kvalitén i utbildning diskuteras mycket i dagsläget och det anses att den kvalitativa kunskapen har blivit allt viktigare. Lärandet sker hela livet och krav på elevinflytande och olika undervisningsformer har gjort att den inre motivationen ökat. Flexibla undervisningsformer har utvecklats kraftigt under senare år och därmed har möjligheterna för vuxna att finna ’sitt’ sätt att lära och ta tillvara sina tidigare erfarenheter samt finna en lämplig undervisningsform för sin egen kontext ökat.

Samarbete mellan olika aktörer på både nationell, regional och lokal nivå behövs för uppfylla behoven i det livslånga lärandet och det finns ett flertal projekt som arbetar på detta område.

Distansstudieutbudet har ökat markant de senaste åren, mycket tack vare den snabbt framväxande informations- och kommunikationsteknologin. Det har även visat sig att tillgång till lärcentra kan påverka studenter positivt i deras distansstudier eftersom de där kan få tillgång till bra teknisk ut rustning, teknisk support samt plats för studier och grupparbeten. Tillgång till relevant information är avgörande för hur studenter lyckas i sina högskolestudier.

Som distansstudent finns det behov av ett väl fungerande bibliotek men tyvärr saknas det medel på folkbiblioteken för att ta emot den ökande skaran av distansstudenter på högskolenivå trots att folkbiblioteken är distansstudenters vanligast använda bibliotek på grund av närheten till dessa. Distansstudenter behöver kunna låna och återlämna böcker på ett smidigare sätt än vad som sker i dag. De behöver också ha bättre tillgång till alla de databaser och elektroniska källor som finns på högskolebiblioteken, vilket det inte alltid finns tillgång till på folkbiblioteken. Folkbiblioteken skulle även behöva ha ett längre öppethållande.

Distansstudenter och PBL-studenter behöver, liksom alla andra högskolestudenter möjligheten att delta i informationssökningskurser. Dessa kurser behöver bli mer integrerade med den utbildning studenten går på genom ett bredare samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Detta samarbete behövs även för att nå ut till studenterna om vilket stöd det finns att få från högskolebiblioteket. Det finns även frivilliga nätbaserade informationssökningskurser att tillgå via högskolebibliotekens hemsidor.

Problembaserat lärande är en studieform som bygger på att försöka efterlikna verkliga situationer och problem för att lärandet ska bli mer verklighetsnära. Mycket av arbetet sker gruppvis och det är studenternas uppgift att själva välja och ta fram den litteratur och information som de anser sig behöva. PBL-studenter använder därför biblioteken i större utsträckning än studenter som läser mer ’traditionellt’. På grund av det högre användandet av biblioteken och av det faktum att PBL innebär mycket grupparbete behövs det därför många läsplatser och platser för grupparbeten på biblioteken.

Bibliotekspersonalen får arbeta mer vägledande för att studenterna ska kunna utveckla ett problemlösande tankesätt. Undervisningen i informationssökning behöver vara mer integrerad i kursplanen för att kunna komma in när det passar studenterna i deras problemlösningssituation. Även här behövs det ett samarbete mellan lärare och studenter för att stödet ska kunna bli ämnesrelevant. Att informationsresurserna finns samlade ämnesrelaterat eller är lättfunna på annat sätt underlättar för studenterna.

Att studera med metoden Problembaserat lärande på distans kan anses svårt om det inte finns erfarenhet av vare sig distansstudier eller PBL. Genom att ingå i en grupp, på distans, kan studiemotivationen öka och ensamhetskänslan minska. Benämningen

(22)

flexibel utbildning innebär en utbildning med inslag av både distansstudier och olika metoder för lärandet, till exempel PBL.

Biblioteksstödet till PBL-studenter, distansstudenter och kombinationen av de båda ser relativt likartat ut. Svårigheterna ligger i att nå ut med informationen till studenterna om vad det finns för stöd. Som distansstudent kan det vara svårt att få tillgång till de fysiska samlingarna på ett enkelt sätt och med PBL på distans behövs det oftast inga grupparbetsplatser. Konsten är att hjälpa studenterna på ett ’lagom’ sätt som gör det möjligt för dem att snabbt komma igång med sina studier samtidigt som de så mycket som möjligt ska lära sig att klara sökningen själva. Högskolebiblioteken ger studenterna tillgång till en mängd olika elektroniska källor och erbjuder olika former av informationssökningskurser, det finns chatt, telefon, E-mail och jourhavande bibliotekarie. Många högskolebibliotek har även riktade länkar till distansstudenter.

Biblioteksbehovet som studenterna har ser även det relativt likartat ut för samtliga studenter. Det man kan se är att det behövs ett större samarbete mellan folkbibliotek, lärcentra och högskolebibliotek för att distansstudenter ska få ett bättre stöd. Det finns önskemål om längre öppethållande på de olika biblioteken. För att informationssökningskurser från högskolebiblioteken ska vara som mest givande är det viktigt att de är ämnesrelevanta, att de ges vid upprepade tillfällen och att det sker ett samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Eftersom PBL på distans är en krävande studieform behöver de lite extra hjälp med litteraturval i början av sina studier för att kunna komma igång med sina studier. Samtidigt ska det även nämnas att många distansstudenter känner stor oro för att de saknar den datorvana som många gånger krävs vid distansstudier. Det har även visat sig att många känner sig vilsna i början av sina studier när allt är nytt runtomkring dem så det kan vara svårt att ta till sig all information de får vid starten.

2.7 Teoretiska utgångspunkter

Jag har valt en fenomenografiskt inriktad uppsats. Fenomenografi är på en och samma gång är både teori och metod så har jag den som teoretisk utgångspunkt i mitt arbete.

(läs mer i metodavsnittet kap. 3.2)

Jag lutar mig även mot Gudrún Thórsteinsdóttirs ("The information seeking behaviour of distance students") doktorsavhandling som utkom 2005 och som gett mig värdefulla kunskaper i ämnet. Hennes forskning redovisas kontinuerligt i litteraturgenomgången.

(23)

3 Metod

I detta kapitel beskriver jag grunddragen i den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi, som jag låtit mig inspireras av i undersökningsdelen. Jag beskriver även den intervjuteknik jag använt mig av, hur informanterna valts ut och hur intervjuerna har genomförts. Jag resonerar även lite om de brister som finns med undersökningsmetoden.

3.1 Kvalitativ ansats

Med min undersökning vill jag undersöka hur studenter som läser problembaserat lärande på distans uppfattar stödet från högskolebiblioteken. Jag har valt att intervjua 5 studenter. Antalet har jag valt för att på ett lite djupare plan kunna studera deras tankar och på så vis finna olikheter och likheter i uppfattningar.

Eftersom det är studenternas olika uppfattningar jag vill studera faller det sig naturligt att använda ett kvalitativt förhållningssätt. I Backmans (1998, s. 47) bok Rapporter och uppsatser presenteras huvuddragen i både kvalitativa och kvantitativa metoderna. Han menar på att inom det kvalitativa perspektivet skjuts intresset mot att studera hur människan tolkar och uppfattar den omgivande verkligheten och har på så vis ett mer förstående syfte i första hand. Till skillnad från den kvantitativa ansatsen som har ett mer objektivt förhållningssätt så har den kvalitativa ett mer subjektivt förhållningssätt.

Trost (1997, s. 22) har en enkel och lättförståelig förklaring till skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ metod:

”Något förenklat: Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt skall man göra en kvantitativ studie. Om

frågeställningen däremot gäller att förstå eller att hitta mönster så ska man göra en kvalitativ studie” (Trost 1997, s. 22)

Jag har börjat med en litteraturgenomgång, som jag presenterar i uppsatsens litteraturgenomgång, för att få en orienterande översikt och inblick om hur kunskaperna inom området ser ut i dagsläget. Litteraturen är hämtad från olika slags källor såsom forskning, rapporter/utredningar och professionella praktikererfarenheter, där jag lagt störst vikt på forskningsresultat.

3.2 Fenomenografi

För att få en djupare kunskap om hur jag kan gå till väga för att få fram olika tolkningar och uppfattningar har jag valt att inspireras av fenomenografin som är en kvalitativt inriktad forskningsansats. Vid min intervjuundersökning har jag utgått från Uljéns (1989) Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Huvudtanken, med ett fenomenografiskt perspektiv, är att genom att samla människors olika uppfattningar på

(24)

aktuellt undersökningsområde går det att analysera och försöka förstå enskildas tolkningar av det. (Uljéns 1989, s. 10)

”Fenomenografi är en kvalitativt inriktad empirisk forskningsansats.

Med kvalitativ menas att man vill gestalta eller beskriva något meningsinnehåll. Det meningsinnehåll man intresserar sig för inom fenomenografin är människors uppfattningar av olika aspekter på omvärlden. Det man beskriver, analyserar, tolkar och försöker förstå är alltså människors uppfattningar. Bakgrunden till detta är att man i fenomenografin utgår ifrån att företeelser i världen kan ha olika innebörder för olika människor.” (Uljéns 1989, s. 10)

Genom att sammanfatta den praktiska arbetsgången i sex punkter visar Uljéns (1989, s.

11) i grova drag de steg som förekommer i fenomenografiska studier

1. Företeelse i omvärlden – företeelsen i mitt fall är studenter som läser med inslag av problembaserat lärande på distans.

2. En eller flera aspekter av företeelsen väljs ut – här har jag valt att fokusera på studenternas uppfattning av hur de upplever det stöd de får av högskolebiblioteket och hur de upplever att stödet skulle kunna utvecklas. Här gäller det att formulera frågor som gör att jag kommer åt de aspekter som valts ut vilket gör att fokusering och avgränsningar blir viktiga. I detta steg ingår även litteraturgenomgång omkring den aktuella företeelsen.

3. Intervjuer om individens uppfattningar av företeelsen eller det aktuella problemet. – Här har jag valt att intervjua 5 personer. Det finns inget bestämt antal intervjuer som måste genomföras, antalet begränsas av praktiska skäl eftersom varje intervju är relativt djupgående och tar därför lång tid i anspråk. Mina intervjuer har tagit ca 30 – 50 minuter vid varje tillfälle och jag har på så vis kommit åt personernas uppfattningar i frågan.

4. De bandade intervjuerna (utsagorna av uppfattningen) skrivs ut på papper - Jag har spelat in intervjuerna (utom en) och sedan skrivit ut dem ordagrant för att kunna analysera materialet. Under den intervju som inte bandades skrev jag i stället mycket anteckningar och skrev rent anteckningarna direkt efter intervjun.

5. Analys av de skriftliga utsagorna – För att försöka förstå och tolka materialet har jag först skrivit ut intervjuerna och sedan läst igenom dem ett flertal gånger. För att förstå meningsinnehållet i varje intervju har jag sökt efter skillnader och likheter i de intervjuades uppfattningar

6. Analysen resulterar i beskrivningskategorier – Genom egna reflexioner när jag analyserat intervjuerna har jag kommit fram till fyra olika beskrivningskategorier som ger uttryck för de intervjuades uppfattningar om stödet från högskolebiblioteket. För att tydliggöra resultaten har jag även valt att redovisa intervjuerna med löpande citat och kommentarer, kopplat till mina frågor.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :