Självständigt arbete i förskollärarutbildningen
Beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet
Hur uppfattar förskollärare arbetet med beprövad erfarenhet?
Författare: Johanna Damberg &
Ellen Fredin
Handledare: Carl-Johan Nordblom Examinator: Daniel Sundberg Termin: Ht 2020
Abstrakt
Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i.
I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka
utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till
tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi.
Nyckelord
Beprövad erfarenhet
Systematiskt kvalitetsarbete
”Tyst” Kunskap Kollegialt arbete Förskola
Förskollärare
Tack
Vi vill tacka de respondenter som valt att delta i vår enkätundersökning, utan våra
respondenter hade studien inte varit möjlig. Vi vill även med ett stor tack, tacka Carl-
Johan som har varit vår handledare och väglett oss genom hela arbetet.
Innehåll
1 Inledning ___________________________________________________________ 4 1.1 Förskolans styrdokument ___________________________________________ 5 2 Syfte och frågeställningar _____________________________________________ 5 2.1 Frågeställningar ___________________________________________________ 5 3 Bakgrund __________________________________________________________ 5 3.1 Centrala begrepp __________________________________________________ 5 3.2 Tidigare forskning _________________________________________________ 7 3.2.1 Lärares dilemman i arbetet med beprövad erfarenhet _________________ 7 3.2.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i det systematiska
kvalitetsarbetet ____________________________________________________ 8 3.2.3 Lärares och rektorers arbetssätt utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ________________________________________________________ 9 3.3 Fenomenografi __________________________________________________ 11 4 Metod ____________________________________________________________ 12 4.1 Val av metod ____________________________________________________ 12 4.2 Urval __________________________________________________________ 13 4.3 Genomförande ___________________________________________________ 13 4.4 Etiska överväganden ______________________________________________ 14 4.5 Analys av data ___________________________________________________ 14 5 Resultat ___________________________________________________________ 14 5.1 Antal år som arbetande förskollärare? ________________________________ 15 5.2 Vilken betydelse anser du som förskollärare att beprövad erfarenhet har för verksamheten? ______________________________________________________ 15 5.3 Hur tror du som förskollärare att verksamheten påverkas om arbetslaget inte arbetar utifrån beprövad erfarenhet? _____________________________________ 15 5.4 Hur arbetar du som förskollärare utifrån beprövad erfarenhet i verksamheten? 16 5.5 Hur går du som förskollärare tillväga för att få tillgång till material som är
beprövad erfarenhet? _________________________________________________ 16
5.6 Vilka hjälpmedel finns för att kunna arbeta utifrån beprövad erfarenhet? _____ 16
5.7 Hur kan du som förskollärare påverka arbetet med beprövad erfarenhet? _____ 17
5.8 Hur arbetar du som förskollärare för att utveckla verksamheten utifrån beprövad
erfarenhet? _________________________________________________________ 17
5.9 Hur synliggörs beprövad erfarenhet i verksamheten? ____________________ 17
5.10 Hur synliggörs beprövad erfarenhet i ert systematiska kvalitetsarbete? ______ 18
6 Analys ____________________________________________________________ 18
6.1 Likheter i förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med beprövad erfarenhet 18
6.2 Skillnader i förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med beprövad erfarenhet
__________________________________________________________________ 20
7.4 Sammanfattning av analysen _______________________________________ 25
8 Diskussion _________________________________________________________ 25
8.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 25
8.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 27
8.3 Förslag på vidare forskning ________________________________________ 29
9 Slutsats ___________________________________________________________ 29
10 Referenser ________________________________________________________ 29
11 Bilagor _____________________________________________________________ I
11.1 Bilaga A Mejl till rektorer ___________________________________________ I
11.2 Bilaga B Mejl till förskollärare _______________________________________ I
11.3 Bilaga C Webbenkäten ____________________________________________ II
1 Inledning
Det olyckliga med begreppet "beprövad erfarenhet" är att det saknar en bra definition. Alla tycks lägga olika innebörd i uttrycket, och det blir oklart vad man egentligen menar. Inte heller lagen ger någon beskrivning eller ens fingervisning om hur det tänjbara begreppet ska uppfattas.
(Levi, R: Chefredaktör på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 1997)
Problematiken med beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta
beskrivningar eller riktlinjer för hur förskollärare ska förhålla sig till det. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framkommer det att utbildningen i förskolan alltid ska grundas på beprövad erfarenhet, vilket innebär att beprövad erfarenhet är en stor del av förskolans undervisning. Eftersom begreppet har en så pass stor roll i förskolans undervisning hade riktlinjer och beskrivningar av begreppets innebörd varit ett
hjälpmedel i arbetet med beprövad erfarenhet. Bjursell och Sjödahl (2018) lyfter att det finns en form av problematik gällande beprövad erfarenhet, som handlar om att det inte finns några tydliga riktlinjer för hur arbetet med beprövad erfarenhet ska ske. Ett ytterligare problem med begreppet är det Bjursell och Sjödahl (2018) diskuterar angående att beprövad erfarenhet är ett diffust begrepp, vilket medför att förskollärare kan uppfatta begreppet på olika sätt. Detta kan leda till att arbetet med beprövad erfarenhet inte blir likvärdigt i förskolors verksamheter. Olsson (2018) förklarar också att förskolor är ojämlika i dagens samhälle, där det framkommer att beprövad erfarenhet kan bidra till att förskolorna blir mer jämlika. Det är på grund av denna problematik som studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet.
Riddersporre och Erlandsson (2018) förklarar att beprövad erfarenhet är en erfarenhet som systematiskt dokumenterats, testats av ett stort antal samt över en längre tid. Det framkommer även att den kunskap som skapas inte bara kan testas i arbetslaget tillsammans med kollegor utan den måste spridas och systematiskt dokumenteras av flera olika arbetslag, för att det ska bli en beprövad erfarenhet. I relation till beprövad erfarenhet är det systematiska kvalitetsarbetet, den tysta kunskapen och det kollegiala arbetet centrala begrepp i denna studie. Den tysta kunskapen är något som diskuteras inom läraryrket och handlar om den kunskap och de handlingar en förskollärare gör automatiskt. Det är denna kunskap och handlingar som kallas för den tysta kunskapen, vilket lyfts som en betydelsefull del av verksamheten. Olsson (2018) förklarar att den tysta kunskapen inte diskuteras i verksamheterna vilket gör att den tysta kunskapen inte blir användbar i verksamheten. Enligt Olsson (2018) är det av stor vikt att pedagogerna i verksamheten börjar diskutera den tysta kunskapen, då den kan bli användbar i arbetet med beprövad erfarenhet. En annan viktig metod i arbetet med beprövad erfarenhet är det systematiska kvalitetsarbetet. Skolverket (2020c) förklarar att det finns fyra olika steg i det systematiska kvalitetsarbetet vilket är följande: “Var är vi?”, “Vart ska vi?”,
“Hur gör vi?” och “Hur blev det?”. Dessa steg är betydelsefulla i arbetet med beprövad
erfarenhet eftersom det är av stor vikt att ha en planering av vad som ska ske, hur
arbetet ska ske, var vi är i arbetet samt att reflektera över hur det blev. En metod som
använd för att utveckla undervisningen i förskolan är det kollegiala arbetet vilket enligt
Skolverket (2020d) handlar om att utbyta kunskaper med andra förskollärare samt att ta
del av forskning.
1.1 Förskolans styrdokument
Förskolans styrdokument är centrala i studien då beprövad erfarenhet är ett betydelsefullt begrepp i läroplanen för förskolan och i skollagen. Skollagen och
Läroplanen är två styrdokument som ligger till grund för förskolans verksamhet. Kapitel 8 i skollagen (2010:800) är ett specifikt kapitel som enbart rör förskolan, det finns till exempel regler om förskolans utbildning, när vårdnadshavare har möjlighet att söka förskola till sina barn samt regler kring barn i behov av särskilt stöd. I skollagen presenteras det skolformsövergripande lagar och regler, här presenteras bestämmelser om bland annat huvudmän, systematiskt kvalitetsarbete och vårdnadshavare. Läroplanen för förskolan är uppdelad i två olika delar vilket är: Förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. Dessa mål som presenteras i läroplanen är inga mål som barnen i förskolan ska uppnå utan det är mål som arbetslaget arbetar mot för att alla förskolor i landet ska vara likvärdiga (Skolverket, 2020a).
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet.
2.1 Frågeställningar
Utifrån studiens syfte har följande tre frågeställningar formulerats:
•
Hur förhåller sig förskollärare till beprövad erfarenhet?
•
Vad behövs enligt förskollärare för att kunna arbeta utifrån beprövad erfarenhet?
•
Hur arbetar förskollärare för att utveckla beprövad erfarenhet i verksamheten?
3 Bakgrund
I detta kapitel kommer centrala begrepp att presenteras samt tidigare forskning kring beprövad erfarenhet. Även det vetenskapsteoretiska perspektivet för studien kommer presenteras, vilket är fenomenografi.
3.1 Centrala begrepp
Beprövad erfarenhet är ett begrepp som har stor betydelse i studien, eftersom syftet med studien är att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar beprövad erfarenhet i
förskolans verksamhet. I läroplanen för förskolan framkommer följande: ”Utbildningen ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt” (Skolverket, 2018:10). Skolverket presenterar en förklaring på vad beprövad erfarenhet innebär där det står följande:
Beprövad erfarenhet består av kunskap som har vuxit fram i det vardagliga arbetet i förskola och skola, genom att de verksamma tillsammans prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet. Det är alltså professionens egen, gemensamma, kunskap som växer fram över tid.
(Skolverket 2020b)
I skollagen (2010:800) framkommer det att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Sheridan och Williams (2018) förklarar
att arbeta utifrån beprövad erfarenhet handlar om att förskollärare använder sig av erfarenheter som testats under en tidsperiod, är dokumenterade, diskuterade och systematiskt analyserade. Sheridan och Williams (2018) menar att en erfarenhet inte enbart kan vara testad av ett arbetslag för att den ska anses vara en beprövad erfarenhet.
Skolverket (2020b) och Sheridan och Williams (2018) definitioner av beprövad
erfarenhet ser olika ut. Utifrån dessa olika definitioner framkommer det att arbetet med beprövad erfarenhet i verksamheterna har olika betydelser. Hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet är inget som framkommer i läroplanen och det kan bero på att det finns flera definitioner av vad beprövad erfarenhet innebär. Men det bör finnas en grundtanke om hur beprövad erfarenhet ska arbetas med i förskolans verksamhet utifrån läroplanen. Detta bör presenteras för att tydliggöra hur arbetet med beprövad erfarenhet ska ske. En presentation av beprövad erfarenhet hade även varit ett bra verktyg för förskollärare då beprövad erfarenhet inte blev synligt i läroplanen förrän 2018. Detta handlar även om att arbetet med beprövad erfarenhet ser olika ut i alla verksamheter och genom en presentation skulle arbetet utifrån beprövad erfarenhet bli mer likvärdigt i alla förskolor.
Ett annat begrepp som är centralt i denna studien är det systematiska kvalitetsarbetet.
Skolverket (2020c) förklarar att systematiskt kvalitetsarbete i förskolan syftar till att lyfta fram vad som sker, varför man gör det samt vad det resulterar i. Det framkommer även att det systematiska kvalitetsarbetet är väsentligt för att arbetet med barnens utveckling ska fungera. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att planlägga, vidareutveckla, undersöka och dokumentera verksamheten, för att få reda på vilka metoder som fungerar bäst. Skolverket (2020c) presenterar ett cyklisk förlopp som omfattar olika stadier i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa stadier delas in i “Var är vi?”, “Vart ska vi?”, “Hur gör vi?” och “Hur blev det?”. Det framkommer både i
förskolans läroplan och i skollagen att förskollärare ska arbeta med systematiskt kvalitetsarbete.
Håkansson (2017) beskriver vad systematiskt kvalitetsarbete innebär i förskolan, där det framkommer att kvalitet handlar om hur verksamheten tillgodoser de nationella målen, hur arbetet sker mot de nationella kraven, hur förbättringsarbetet sker samt hur andra mål och krav arbetas med. Håkansson (2017) menar alltså att det systematiska
kvalitetsarbetets syfte är att granska verksamheten i relation till de nationella målen och kraven. Här framkommer det även att barnens och vårdnadshavarnas åsikter är viktigt, dock i relation till de nationella målen. Vidare framkommer det att det finns tre olika delar av det systematiska kvalitetsarbetet, vilka är följande: innehåll, processer och metoder. Innehåll handlar om de nationella mål och krav som skollagen presenterar för förskolans verksamhet. Process handlar om hur arbetet sker i verksamheten, där
uppföljning, utvärdering och utveckling är centrala delar. Den sista delen är metoder och handlar om hur insamling av data sker och hur verksamheten bearbetar och analyserar insamlad data.
Ytterligare ett begrepp som är väsentlig för en stor del av studien är kollegialt arbete.
Skolverket (2020d) presenterar ett tillvägagångssätt för att utveckla undervisningen.
Detta tillvägagångssätt är det kollegiala arbetet som handlar om att pedagoger
tillsammans arbetar systematiskt för att utveckla erfarenheter och kunskaper. Skolverket
(2020d) presenterar även att det kollegiala arbetet har visat sig vara en framgångsfaktor
för förskolans verksamhet. Vidare framkommer det även att kollegialt lärande innebär
att ta del av forskning och utbyta erfarenheter, ytterligare aspekter av kollegialt arbete
handlar om att samverka med vårdnadshavare och andra nätverk. Skolverket (2020e) förklarar att det gynnsamma med kollegialt arbete är att det öppnar upp för diskussioner, reflektioner samt att förskollärarna kan delge varandra sina erfarenhet. Detta kan leda till att förskollärare får nya synsätt på arbetet och skapar nya erfarenheter och
kunskaper.
Det sista centrala begreppet som används i studien är tyst kunskap. Olsson (2018) förklarar att den tysta kunskapen är kunskaper och erfarenheter som inte diskuteras. Det framkommer att språket är ett viktigt hjälpmedel när det gäller den tysta kunskapen.
Detta då pedagogerna behöver börja samtala och reflektera över sina tysta kunskaper tillsammans för att dessa metoder och erfarenheter ska bli användbara i verksamheten.
Olsson (2018) förklarar även att beprövad erfarenhet är användbart i relation till den tysta kunskapen. Detta då beprövad erfarenhet handlar om att framhäva den tysta kunskapen. Genom att koppla samman den tysta kunskapen med beprövad erfarenhet får den tysta kunskapen en betydelse i verksamheten, då pedagogerna behöver
kommunicera den tysta kunskapen.
3.2 Tidigare forskning
Här nedan kommer tre referatgranskade forskningspublikationer att presenteras. Dessa tidigare forskningspublikationer diskuterar beprövad erfarenhet i förskolans och skolans värld utifrån olika synvinklar, till exempel utifrån både rektorers och förskollärares perspektiv.
3.2.1 Lärares dilemman i arbetet med beprövad erfarenhet
Hansson och Erixon (2020) presenterar att syftet med forskningen är att identifiera och analysera de systematiska motsättningar och dilemman som uppstår mellan lärare, högre utbildning och kommuner, tillsammans med problem med att integrera vetenskapliga metoder i skolan och lärares praktik. Deras forskningsfrågor är: Vilka dilemman förekommer i lärarnas berättelser om deras engagemang i akademiska studier och kraven på akademisering av lärarnas arbete? Samt Vilka idéer, strategier eller diskurser om professionell identitet de använder för att hantera dessa dilemman i praktiken?
Hansson och Erixon (2020) skriver vidare att lagen påvisar att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det framkommer att detta uttryckliga krav är en otydlig formulering, därav fick forskare uppdraget att tolka, översätta och hitta tydligare förklaringar för begreppens innebörd i skolans dagliga arbete. Förklaringen som sedan kom gällande begreppen är att vetenskaplig grund är evidensbaserad undervisning och beprövad erfarenhet är lärares erfarenhetsbaserade kunskaper som dessutom bör säkerställas av fler.
För att påbörja forskningsprojektet förklarar Hansson och Erixon (20209 att de
studerade dilemman som lärare möter utifrån att svenska skolor ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De dilemman som framkommer är utifrån lärare som läst avancerade akademiska kurser med fokus på forskningsbaserat utvecklingsarbete i skolan. Där ett dilemma är att tiden för kompetensutveckling inte tillräcklig samt att det finns problem gällande att lärare och rektorer behöver tolka begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på egen hand. Forskningen genomfördes i en svensk kommun där kommunen arbetar aktivt med vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet. I relation till forskningsarbetet anställde kommunen en vetenskaplig mentor
som tillsammans med ett universitet konstruerade ett forskarutbildningsprogram. Denna
forskningsutbildning involverar lärare från förskolan upp till gymnasiet men även
specialundervisande lärare. Magisterprogrammet syftar till att möjliggöra för lärare att anpassa sina studier och använda detta i sin undervisning samt utföra praktiska analyser, gå vidare med forskarutbildningen inriktat på doktorsexamen, delta i forskningsprojekt samt att stödja skolans rektor och lärarkollegor i utvecklingsarbete på skolor. Metoden har sedan delats in i två olika faser för att sammanfatta innehållet.
I fas ett utfördes intervjuer med lärare från olika skolformer, förskola, grundskola, högstadiet och gymnasium. Från början var det 43 lärare som gick
forskarutbildningsprogrammet men endast 17 lärare slutförde studierna.
Datainsamlingen därefter skedde genom forskningsintervjuer där lärarna fick berätta om sina yrkeslivserfarenheter. Intervjuerna handlade även om vissa begrepp och dilemman.
Därefter transkriberades intervjuerna för att sedan genomgå en analys där forskarna använde sig utav analytiskt prisma. I fas två presenteras det resultat som forskarna kommit fram till utifrån fas ett. Detta resultat presenterades för skolledningen och de lärare som avslutat studierna på forskningsutbildningsprogrammet. Därefter delades dessa personer in i olika grupper för att diskutera och analysera resultatet. Sist intervjuades skolledningen där svaren sedan analyserades.
I resultatet framkommer det att alla lärarna anser att de behöver mer kunskap om praktiskt arbete för att uppfylla de krav som lagen ställer gällande beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. I relation till detta framkommer det även i resultatet ett dilemma, vilket är att lärare inte har tillräckligt med tid för kompetensutveckling. Det framkommer även att det finns förväntningar gällande lärares undervisning utifrån den akademiska politiken som regleras av de svenska myndigheterna. Dessa förväntningar handlar om att lärare ska undervisa utifrån det som framförs i politiken. I resultatet framkommer det även en frustration gällande arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, detta då lärare och skolledare behöver göra en egen tolkning av begreppen.
3.2.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i det systematiska kvalitetsarbetet
Bjursell och Sjödahls (2018) syfte med forskningen är att undersöka hur styrdokument presenterar vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån olika kommuner. Det framkommer även att syftet är att ta reda på vilken uppfattning som finns gällande begreppen, vilket kan bidra till ökad insikt av hur förskolans verksamhet arbetar för att nå upp till skollagens krav gällande lärande och utveckling. Det centrala i forskningen är att undersöka vilken innebörd vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har i skolans verksamhet.
För att undersöka detta har 65 skolchefer från varierande kommuner deltagit i en kvalitativ studie, genom att varje skolchef skickade in dokumentationer utifrån arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Totalt valde 16 kommuner att skicka in sina dokument, där forskarna fick in 53 dokument. Rektorerna fick själva välja vilka dokument som de ansåg vara relevanta i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessa dokument är till exempel handlingsplaner och idéer för verksamheten.
I analysen sorterades dessa dokument i tre olika kategorier, de som inte berör ämnet, de
som inte benämner begreppen men som kan tolkas som relevanta och sist de som
benämner begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utifrån analysen
framkommer det sex olika kategorier av olika innebörder av vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet.
I resultatet presenteras dessa sex olika kategorier, vilka är följande: systematiskt kvalitetsarbete, begreppsförekomst, litteraturgenomgång, karriärsatsning, samverkan och metodfrågor. Inom kategorin för systematiskt kvalitetsarbete framkommer det bland annat att arbetslag och skolledning måste intressera sig mer för förbättringsarbetet. Det framkommer även i det systematiska kvalitetsarbetet en tolkning om att rektorn
möjligen anser att systematiskt kvalitetsarbete är en del av arbetet mot vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Nästa kategori är begreppsförekomst som handlar om att styrdokumenten inte ger någon tydlig presentation av vad vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet innebär. Det framkommer att det är riskfyllt att inte ge en förklaring men att det även kan vara medvetna val som förskolorna gjort.
Litteraturgenomgång är en blandning av forskning, litteratur och myndighetstexter som används i verksamhetens arbete, det framkommer att det är svårt att veta hur relevant litteratur är då de ibland saknar årtal. Karriärsatsning är en kategori som handlar om kompetens och vilka möjligheter som finns för kompetensutveckling samt vilken påverkan den har på verksamheten. Karriärsatsning ses även som kompetens kring vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. I kategorin om samverkan framkommer det att samarbete med andra förskolor kan möjliggör att arbetet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sista kategorin som presenteras i resultatet är metodfrågor vilket handlar om hur verksamheter tar del av olika forskningsmetoder för att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom metodfrågor presenteras det att arbete utifrån forskningsbaserade metoder kan påverka att utbildningen sker utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Bjursell och Sjödahl (2018) påpekar att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många myndigheter har försökt ge en förklaring till vad beprövad erfarenhet betyder och hur det ska arbetas med i förskolan, dock framkommer det att begreppet fortfarande är diffust. I resultatet framkommer det dessutom att det finns en stor ovisshet kring vad som menas med beprövad erfarenhet. Detta då det i skolverkets definition inte tydliggörs hur beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund skiljer sig åt.
En skillnad som framkommer i resultatet är att de förskolor som ligger nära skolor arbetar mer aktivt med vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet än de förskolor som ligger längre ifrån skolor. I resultatet presenteras det även att det finns skillnader i om kommuner väljer att benämna vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet eller inte i sina styrdokument.
3.2.3 Lärares och rektorers arbetssätt utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Bergmark och Hansson (2020) förklarar att Sverige är det första landet i världen som införde att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket blev ett lagligt krav år 2010. Denna lag ökade kraven hos lärare och rektorer. Syftet med studie är att utforska hur lärare och rektorer arbetar utifrån denna politik i skolorna.
Vidare förklarar Bergmark och Hansson (2020) att de vill studera lärarnas erfarenheter, upplevda utmaningar och de möjligheter som finns. De vill även studera vilket stöd och utveckling som behövs för att kunna förhålla sig till lagen. I studien är
forskningsfrågorna följande: Hur påverkar individuella, sociala och strukturella faktorer
lärarnas och rektorernas skapande och antagande av politiken att bygga utbildning på en
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Hur hindrar eller främjar dessa faktorer
antagandet och vilka skillnader och likheter mellan lärares och rektors förståelser och
erfarenheter kan hittas?
Metoden som används i Bergmark och Hanssons (2020) studie är att de valt att fokusera på lärare och rektorers arbete i en utvald kommun som uppfyllt deras urvalskriterier.
Denna kommun ligger i norra Sverige och denna kommun företräder en mindre stad med cirka 42 000 invånare. Kommunen har nyligen påbörjat en process för att förhålla sig till den nya lagen. Den valda kommunen har valts ut bland annat på grund av att deras process i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ser unik ut. Det bör noteras att det finns många andra kommuner i Sverige som skapar processer för att förhålla sig till de nya lagliga kravet, även om de kanske inte visar samma utbud av processer och övervägande åtgärder som denna särskilt utvalda kommun gör. De som deltog i studiens undersökning var lärare från förskolan, fritidsanläggningar,
grundskolor och gymnasieskolor. Först blev rektorerna muntligt informerade om studien, där det sedan var rektorn som fick informera lärarna. Därefter bjöds alla lärare in via mejl och deltagandet var frivilligt där all information behandlades konfidentiellt.
Det var sammanlagt 272 lärare och 23 rektorer som deltog. Studien använde sig av ett frågeformulär för att samla in data från lärarna och rektorerna. Detta då Bergmark och Hansson (2020) ville få en större svarsfrekvens samt att studien var kvalitativ. Detta frågeformulär innehöll både öppna och slutna frågor, för att få svar på
forskningsfrågorna gällande de nya kraven av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det framkommer att det var tre begrepp som var centrala i frågeformuläret, vilka var beprövad erfarenhet, vetenskaplig grund och vetenskapligt synsätt. Deltagarna fick ge förslag på möjligheter, fördelar, utmaningar, dilemman, stöd och utveckling i relation till de nya kravet om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bergmark och Hansson (2020) reflekterar över att det finns vissa nackdelar med frågeformulär, detta då det inte fanns möjlighet till att förklara frågorna eller ställa följdfrågor.
Bergmark och Hansson (2020) tydliggör även att det inte går att se någon överförbarhet i studien, detta då studien är gjord på en noga utvald kommun som uppfyller särskilda urvalskriterium.
Analysen utgick från en kvalitativ analys där både Bergmark och Hansson (2020) läste all data noggrant, därefter skapades kategorierna tillämpning i lärares och rektorers praktik, utmaningar och möjligheter samt stöd och områden för utveckling. Därpå skapades två teman där det första berör lärarnas och rektorernas förståelse för de centrala begreppen och det andra handlar om tillämpning i lärarnas och rektors praktik, det vill säga utmaningar och möjligheter samt stöd och utvecklingsområden. Bergmark och Hansson (2020) fokuserade på att finna skillnader och likheter mellan lärarnas och rektorernas svar.
I resultatet av vad beprövad erfarenhet innebär svarade lärarna att beprövad erfarenhet innebär kunskap som är skapad i sin egna verksamhet, skapad individuellt av lärare eller i arbetslag samt med rektorer och elever. Lärarna ansåg att en upplevelse är beprövad även om den inte har spridits eller dokumenterats. Dock tydliggör Bergmark och Hansson (2020) att en beprövad erfarenhet måste reflekteras över, utvärderas och dokumenterats. I resultatet av vad rektorerna anser att beprövad erfarenhet är framkom det att en beprövad erfarenhet måste systematiskt dokumenterats, reflekteras över, utvärderas och spridas. Det framkom även i resultatet att beprövad erfarenhet är ett svårt begrepp och att det finns lite kunskap och fakta om beprövad erfarenhet.
Både rektorerna och lärarna anser att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en
positiv utvecklingsmöjlighet som kan förbättra utbildningen. Det presenteras i resultatet
att lärare har högre förväntningar på forskningsbaserat arbete i relation till
utvecklingsmöjligheter än vad rektorer har. Dessa utvecklingsmöjligheter som tas upp är följande: inflytande på och förtroende för arbetet, samarbete med kollegor samt ha mod att prova nya saker. Det framkom även att rektorernas ledarskap kan påverka lärarnas möjligheter till att arbeta utifrån beprövad erfarenhet. I resultatet presenteras det att vissa lärare anser att det är av stor vikt att delta i forskningsstudier medans andra nöjer sig med att läsa forskningar och hålla sig uppdaterad. Det finns olika anledningar till varför vissa lärare inte vill delta i forskning, där en anledning var tidsbrist. Bergmark och Hansson (2020) presenterar att det finns stora likheter mellan lärares och rektorers erfarenheter som visar att det är svårt att helt definiera och tolka begreppen, särskilt beprövad erfarenhet. I studien framkommer det även att det är av stor vikt att skapa forum för lärare och rektorer där de kan mötas och diskutera krav och dess antagande.
Det är även viktigt att skapa utrymme för utveckling, där det är nödvändigt att skapa villkor, såsom tid och resurser, som gör det möjligt att anta kraven.
I resultatet framkommer det även från Bergmark och Hansson (2020) att lärare var mer ifrågasättande gällande definitionen av beprövad erfarenhet än vad rektorerna var.
Lärarna hade dessutom större förväntningar av att arbeta med forskning i skolan och såg fler fördelar än rektorerna. Arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har visat sig varit både en utmaning men även något som gett utveckling samt varit en svår men givande process.
3.3 Fenomenografi
Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) förklarar att fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod med avseende att undersöka människors olika uppfattningar,
förståelser och erfarenheter utifrån forskarens specifika syfte. Detta är även något som Marton och Booth (2000) förklarar gällande fenomenografi. Vidare förklarar de även att valet av respondenter i studien har en avgörande faktor på så sätt att det väljs ut
deltagare utifrån syftet som är att i kritiska aspekter få fram en så stor variation som möjligt. Kroksmark (2007) förklarar att fenomenografi särskilt används som en forskningsansats i pedagogisk forskning. Fenomenografi är en äldre forskningsmetod, men som på senare tid utvecklats och blivit en metodologisk och epistemologisk teori.
Den fenomenografiska ansatsen undersöker hur människor tolkar och erfar saker vid ett specifikt tillfälle, det är alltså den uppfattningen som är det centrala i fenomenografi. En fenomenografisk ansats söker inte svar i hur något i själva verket är, utan denna ansats söker svar utifrån ett mänskligt perspektiv.
Inom fenomenografi finns tre centrala begrepp som är relevanta i relation till denna studie. Begreppen är: sekundära fenomen, andra ordningens perspektiv och
uppfattningar. Uljens (1989) förklarar att det inom fenomenografi finns olika sorter av fenomen, där ett fenomen benämns som sekundära fenomen. Sekundära fenomen är enligt Uljens (1989) fenomen inom det pedagogiska, där det även framkommer att sekundära fenomen rör utbildning samt lärares kunskaper. Fortsättningsvis förklaras det att sekundära fenomen grundar sig i verkligheten där det är människans egna
erfarenheter som har betydelse. Uljens (1989) förklarar även att uppfattning är det mest
centrala begreppet inom fenomenografi och handlar om hur människan framställer ett
fenomen i sin omgivning. De uppfattningar en människa gör påverkar dess handlingar
och sätt att tänka. Uljens (1989) förklarar även att fenomenografi intresserar sig för
sambandet mellan människan och dess omvärld. Detta samband kopplar Uljens (1989)
till uppfattning där människan uppfattar sin omvärld i relation till någon bakgrund. Det
sista begreppet är andra ordningens perspektiv. Kroksmark (2007) förklarar att andra
ordningens perspektiv innebär en förståelse för att människor uppfattar och förstår
fenomen på skilda sätt. Således handlar det inte om vad som är rätt eller fel utan om människan uppfattar fenomenet som rätt eller fel.
Denna studien utgår från det Fenomenografiska perspektivet. Fenomenografi är ett teoretiskt perspektiv som används inom pedagogiken och denna studie inriktar sig på förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Fenomenografi handlar om att undersöka människors olika uppfattningar gällande ett specifikt fenomen. Syftet i denna studie är att skapa en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. Studiens fenomen är beprövad erfarenhet och det är
förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet som studien fokuserar på. Det framkommer av Marton och Booth (2000) att valet av respondenter är viktigt eftersom en stor variation i resultatet är av intresse. I studien valdes förskolorna ut slumpvis, där flertal förskolor kontaktades med förhoppningen om en stor svarsfrekvens vilket kan leda till en stor variation i resultatet. Gällande de centrala begreppen utgör sekundära fenomen en stor del av studien, då studien inriktar sig på förskolepedagogik.
Angående begreppet uppfattningar blir det relevant i studien eftersom det centrala är att få en förståelse för hur förskollärarna uppfattar studiens utvalda fenomen. Hur olika människor uppfattar fenomenet i sin omgivning är relevant eftersom det kan framställa olika uppfattningar och erfarenhet kring beprövad erfarenhet.
4 Metod
4.1 Val av metod
Föreliggande studie utgår ifrån en kvalitativ metod där datainsamlingen har skett genom en kvalitativ webbenkät. Denscombe (2018) tydliggör att en webbenkät är en specifik typ av enkät som är digital och som är användbar vid mindre forskningsprojekt. Det finns flera olika digitala program som är användbara för att utforma en webbenkät och fördelarna med att använda dessa program är att de hjälper till att sortera och
kategorisera de svar som inkommer, vilket är ett bra verktyg vid databearbetningen.
Denscombe (2018) förklarar även att en kvalitativ studie innebär att datainsamlingen skett via ord till exempel nedskrivna ord. Studiens webbenkät var utformad så att förskollärarna själva får skriva sina svar, alltså fanns det inga svarsalternativ att utgå ifrån. Detta medförde att förskollärarna med egna ord fick förklara och formulera sina svar på frågorna. Vidare skriver Denscombe (2018) att en enkät är en metod som är användbar när det är enkla frågor som respondenten har kunskap kring, när det är respondenter som själva kan läsa och förstå frågorna.
Programmet som användes för att skapa webbenkät är Google formulär där det utifrån en färdig mall skapades en enkät. För att skicka ut enkäten skapades en länk som sedan skickades till rektorer samt några förskollärare. En fördel med att använda Google formulär var att svaren som inkom från respondenterna kategoriserades och
sammanställdes, vilket hjälpte vid bearbetningen av data. När enkätfrågorna skapades
började vi med att fundera över vilken information om respondenterna som kunde vara
relevant. Vi valde att ställa en fråga gällande hur många års erfarenhet i förskolans
verksamhet förskollärarna har, för att se om detta hade någon påverkande faktor i
resultatet. När det gällde de övriga frågorna i webbenkäten utgick vi från studiens tre
frågeställningar för att formulera resterande frågor, där vi formulerade tre frågor
gällande varje frågeställning som var relevanta för studiens syfte. Den första
frågeställningen handlade om förhållningssätt där vi ville få en förståelse för hur
förskollärarna förhåller sig och arbetar med beprövad erfarenhet. Vi ville även få en
förståelse för vilken betydelse förskollärarna anser att beprövad erfarenhet har i
förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen handlade om hjälpmedel och metoder för att kunna arbeta med beprövad erfarenhet. Här var tanken att få en bild av hur förskollärarna får tillgång till material, vad de använder för hjälpmedel och om de tar hjälp av andra professioner och kollegor. Sista frågeställningen handlade om
utvecklingsarbete i relation till beprövad erfarenhet, där systematiskt kvalitetsarbete tas upp, hur beprövad erfarenhet synliggörs i verksamheten samt hur förskollärarna
uppfattar möjligheterna till att utveckla arbetet med beprövad erfarenhet.
4.2 Urval
Ett urval som gjorts i studien var att kontakta fyra förskollärare som vi har tidigare kännedom om. Dessa förskollärare fick förfrågan om att delta i enkätundersökningen samt om de kunde skicka vidare mejlet med enkäten till sina kollegor. Vi valde även att kontakta 32 slumpmässigt valda rektorer, där vi bad om deras hjälp gällande att skicka vidare enkäten till förskollärare. Efter en och en halv veckas väntan på svar hade vi enbart fått in fyra svar på enkätundersökningen, därav togs beslutet att kontakta ytterligare 30 slumpmässigt valda rektorer. Alltså har sammanlagt 62 rektorer
kontaktats, detta för att möjliggöra en större svarsfrekvens. Detta resulterade i att totalt 18 förskollärare deltog i enkätundersökningen.
I studien används webbenkät som metod, detta val gjordes för att öka möjligheten till fler respondenter, än vad vi hade kunnat få om vi genomfört personintervjuer. En fördel med enkätundersökning är även att vi inte behöver förhålla oss till olika tider när förskollärarna skulle ha möjlighet att delta. En nackdel med enkätundersökningen är att vi inte har möjlighet att ställa följdfrågor, vilket skulle kunna ge oss djupare förståelse av respondentens uppfattning. En faktor till att vi valde att använda enkätundersökning som metod beror på den pandemi som råder, så för allas säkerhet var det tryggare med en enkät. Ytterligare ett urval som gjorts i enkätundersökningen är att förskollärarna ska fylla i antal år som arbetande förskollärare, vilket kan ha betydelse i studien. Ett annat urval som gjordes i samband med webbenkäten var att presentera en förklaring av vad beprövad erfarenhet innebär eftersom det finns flera olika definitioner av beprövad erfarenhet. I enkätundersökningen presenterades skolverkets definition av vad beprövad erfarenhet innebär, detta eftersom skolverket är en bekant hemsida för förskollärare. I resultatet, analysen och diskussionen kommer förskollärarna att benämnas som till exempel F1, vilket innebär förskollärare ett. Detta framkommer även i tabellen som presenteras i resultatet med antal verksamma år.
4.3 Genomförande
Vi började med att arbeta fram ett syfte och frågeställningar, kring vad studien verkligen ville undersöka. Sedan valdes det att använda en kvalitativ webbenkät för att samla in data till studien. Därefter beslutades det att använda Google formulär som program för att konstruera enkäten. Vi skrev sedan ihop en presentation till enkäten som
förskollärarna kunde läsa innan de svarade på enkäten. Där togs beslutet att presentera studiens syfte och frågeställningar samt att skolverkets definition av beprövad
erfarenhet presenteras. Detta för att förskollärarna skulle få en inblick i vad studiens
syfte var samt för att alla förskollärare skulle utgå ifrån samma definition av beprövad
erfarenhet. Sedan konstruerades enkätundersökningens frågor med utgångspunkt i
frågeställningarna, där tre frågor kring varje frågeställning skapades. En fråga gällande
förskollärarnas verksamma år i förskolan ställdes för att undersöka om detta kan vara en
påverkande faktor. När enkäten var färdig påbörjade vi att formulera två olika mejl, ett
riktat till förskollärarna som vi har tidigare kännedom om och ett till de slumpmässigt
valda rektorerna (se bilaga 1 och 2). Till en början kontaktades 32 slumpmässigt valda rektorer men på grund av att vi inte fick in tillräckligt många svar under en och en halv veckas tid, valde vi att kontakta ytligare 30 slumpmässigt valda rektorer. När vi sedan avslutade enkätundersökningen hade 18 förskollärare valt att delta. Programmet Google formulär sorterar och kategoriserar svaren, vilket förenklade processen. Vi gick då igenom alla svar och diskuterade dem och fördjupade oss i de olika delarna för att få en tydlig bild av förskollärarnas svar. Därpå har svaren på webbenkäten analyserats.
4.4 Etiska överväganden
Studien förhåller sig till de fyra huvudkraven av forskningsetiska principer som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet handlar om att informera respondenterna om vad studiens syfte är.
Samtyckeskravet innebär att respondenten som deltar i studien har rättigheter att fullt ut bestämma över sitt deltagande. Konfidentialitetskravet handlar om respondenten som deltar i studien ska skyddas av sekretess, vilket innebär att det inte ska finnas spår i studien som går att koppla till respondenten. Nyttjandekravet innebär att
datainsamlingen enbart får användas till det ändamål som godkänts av respondenten (Dimenäs 2007).
I mejlet där webbenkäten skickades ut informerades förskollärare och rektorer att studien förhåller sig till dessa fyra huvudkrav. I inledningen av enkäten presenteras syftet med studien samt att svaren kommer användas i ett examensarbete, vilket förhåller sig till informationskravet och nyttjandekravet då respondenterna får information om vad svaren kommer användas till och vad syftet med studien är. När förskollärarna svarar på enkäten blir de automatiskt anonyma då inga namn eller arbetsplatser synliggörs för oss som forskare, alltså förhåller sig studien till
konfidentialitetskravet då det inte är möjligt att synliggöra några identiteter i studien, eftersom enkäten är anonym. Vidare väljer förskollärarna själva om de vill svara på enkäten eller inte, och på det viset tar studien hänsyn till samtyckeskravet.
4.5 Analys av data
Denna studie utgår ifrån fenomenografi och därav analyseras den insamlade data utifrån en fenomenografisk analys. Kroksmark (2007) tar upp att fenomenografi ingår i en kvalitativ analys där det finns en mall på tillvägagångssätt för hur en fenomenografisk analys kan se ut. Det framkommer av Kroksmark (2007) att det är av stor vikt att läsa den insamlade mängden data flera gånger för att få en tydlig uppfattning av vad som framkommer. I analysen är det även viktigt att tolka svaren och uppmärksamma betydelsefulla skillnader samt att definiera de gemensamma faktorerna. Dessa
gemensamma faktorer som framkommer är utgångspunkterna i analysen. I denna studie användes den mall som Kroksmark (2007) presenterar, på så sätt att den insamlade data lästes flertal gånger för att få en tydlig bild av vad som framkommer. Sedan tolkades svaren och skillnader och likheter synliggjordes. I analysen presenteras de
betydelsefulla likheterna och skillnaderna.
5 Resultat
Här nedan kommer resultatet från webbenkäten att presenteras. Underrubrikerna
presenterar varje fråga i enkäten som förskollärarna svarat på.
5.1 Antal år som arbetande förskollärare?
Här nedan presenteras frågan angående hur många år respondenterna arbetat som förskollärare. Det framkommer att det finns en stor variation mellan antal år som arbetande förskollärare, det finns två år som svarats mer än en gång vilket är 6 års och 15 års erfarenhet.
Förskollärare Verksamma år
F1 7 år
F2 3 år
F3 30 år
F4 20 år
F5 8 år
F6 26 år
F7 25 år
F8 2 år
F9 18 år
F10 15 år
F11 6 år
F12 6 år
F13 36 år
F14 5 år
F15 34 år
F16 15 år
F17 11 år
F18 1 år
5.2 Vilken betydelse anser du som förskollärare att beprövad erfarenhet har för verksamheten?
Majoriteten av förskollärarna svarade att den beprövade erfarenheten har stor betydelse.
Det framkommer även svar om att den beprövade erfarenheten är bra och viktig i verksamheten samt att beprövad erfarenhet är en förutsättning för att utveckla
undervisningen och verksamheten. En förskollärare svarar även att utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och att det framkommer i styrdokumenten. Citatet nedan visar en förskollärares svar angående betydelsen av beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet.
Jag anser att den har stor betydelse. Den skapar mycket av det som sitter i väggarna. Men för den skull ska man inte vara rädd för att ompröva den med tiden. Man kan inte göra samma av gammal vana.
(F12, 2020)
5.3 Hur tror du som förskollärare att verksamheten påverkas om arbetslaget inte arbetar utifrån beprövad erfarenhet?
Här framkommer det utifrån svaren att teori och praktik måste hänga samman då teorier och vetenskap inte alltid fungerar i praktiken. Flera förskollärare svarar att
verksamheten inte går framåt, att verksamheten inte når målen, kvaliteten på
verksamheten försämras samt att det sker ostabilt och osäkra beslut om arbetslaget inte
arbetar utifrån beprövad erfarenhet. Här nedan presenteras ett citat där en förskollärare lyfter att teori och praktik behöver vara sammanhängande.
Jag tror att risken är att vi då tror att allt ska fungera enligt läroböcker och blir frustrerade om det visar sig att det inte fungerar. Teori och praktik måste hänga samman
(F11, 2020)
Men det framkommer även från två förskollärare att det inte behöver vara dåligt och att det inte är något fel på att inte arbeta utifrån beprövad erfarenhet utan det ger
möjligheter till nya erfarenheter. Vilket följande citat visar: “Inget fel men det, ett öppet sinne ger möjligheter till nya erfarenheter. Alla är vi nya på något” (F5, 2020).
5.4 Hur arbetar du som förskollärare utifrån beprövad erfarenhet i verksamheten?
Svaren på denna fråga handlar till största del av erfarenheter, metoder och strategier som tidigare testats i verksamheterna. Vissa svar handlar även om att läsa forskning, tidningar, artiklar och gå på föreläsningar. Men även att diskutera med kollegor och arbetslag samt andra förskollärare både nyexaminerade samt äldre med mer erfarenhet.
Några förskollärare svarar även att de testar olika metoder och om de inte funkar så testas metoderna igen eller så utvecklas dem. Men två svar skiljer sig från de andra, detta då dessa förskolläraren är de enda som nämner det kollegiala lärandet, nedan presenteras en förskollärares svar gällande kollegialt lärande.
Vi är ett väldigt öppet arbetslag där vi pratar mycket med varandra för att komma fram till det som vi av beprövad erfarenhet anser vara det bästa för barnen. Vi har flera olika diskussions-nätverk både på förskolan, men även med andra förskolor där vi pratar om erfarenheter och hur man kan utveckla arbetet
(F12, 2020)
5.5 Hur går du som förskollärare tillväga för att få tillgång till material som är beprövad erfarenhet?
Majoriteten av alla förskollärare svarar att de samtalar med kollegor, arbetslaget samt andra förskollärare på andra avdelningar och förskolor, där samarbete nämns mellan förskolorna där de utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra. “Tvärgrupper mellan avdelningar, nätverk, förskollärarsittningar. Utbytta erfarenheter” (F16, 2020).
Några av förskollärarna svarar även att de läser på skolverkets hemsida och de flesta förskollärarna svarar att de läser tidningar, forskning, artiklar och böcker. De
framkommer även att förskollärarna använder sig av internet för att söka material samt att de utgår ifrån dokumentationer och sina egna erfarenheter. I svaren nämns även chef, specialpedagog och logoped som användbara för att få tillgång till material. En
förskollärare nämner även den kunskap som tilldelats under utbildningen som användbart material.
5.6 Vilka hjälpmedel finns för att kunna arbeta utifrån beprövad erfarenhet?
De hjälpmedel som majoriteten nämner är böcker, forskning, artiklar samt att ta del av
kollegors erfarenheter och kunskaper. Ett svar som utmärker sig är vikten av en bra
chef, vilket enbart en förskollärare nämnt. Några andra hjälpmedel som nämns är olika
modeller och forum, arbete i nätverk med andra förskolor, specialpedagog, skolverket och UR samt digitala hjälpmedel. Här är ett svar från en förskollärare som lyfter fram hjälpmedel som skiljer sig från övriga svar. “Olika forum, teorier, andras erfarenheter, nätverk med andra pedagoger, specialpedagoger osv” (F18, 2020). Ett svar skiljer sig dock från de andra, detta då förskollärare svarar att den inte visste att det fanns hjälpmedel gällande beprövad erfarenhet.
5.7 Hur kan du som förskollärare påverka arbetet med beprövad erfarenhet?
Majoriteten av svaren handlar om att diskutera med arbetslaget om erfarenheter och förhållningssätt, vilket följande citat från en förskollärare tydliggör. “Genom att
diskutera med kollegor och lära oss av varandra. Dela med mig av goda exempel’’ (F6, 2020). En förskollärares svar utmärker sig då respondenten förklarar vikten av att påpeka att det är utifrån beprövad erfarenhet man ska arbeta.
Det framkommer även att det är viktigt att visa intresse och engagemang för arbetet utifrån beprövad erfarenhet. En förskollärare nämner vikten av att utgå från barnens behov samt använda sig av grundfrågorna, vad, hur och varför. En annan förskollärare nämner vikten att diskutera laddade ämnen, att man vågar ifrågasätta andras metoder och erfarenheter. En förskollärare nämner dock att möjligheten att påverka arbetet med beprövad erfarenhet är liten.
5.8 Hur arbetar du som förskollärare för att utveckla verksamheten utifrån beprövad erfarenhet?
Här svarar majoriteten av förskollärare att de diskuterar erfarenheter med sina kollegor samt delge sina kunskaper och ta del av andras. Flera svar handlar även om
dokumentation och utvärderingar, att följa det som är bestämt och ta tillvara på dokumentationen och utvärderingen i utvecklingsarbetet. Följande citat presenterar en förskollärares svar gällande utvecklingsarbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. “att synliggöra arbetet i förskolan, dokumentera vad som funkat bra och mindre bra, och genom det hitta vägar vidare” (F14, 2020).
Under denna fråga ser svaren väldigt olika ut, några förskollärare nämner barngruppen samt barnens olika behov i planeringen av arbetet med beprövad erfarenhet. En
förskollärare nämner vikten av att testa sig fram till vad som fungerar och en annan förskollärare förklarar att de läser hur andra har gjort. En förskollärare förklarar att arbetet med beprövad erfarenhet är en långsam process och att det då är lättare att utgå från sina egna erfarenheter istället. Några förskollärare svarar även att de arbetar kollegialt för att utveckla verksamheten utifrån beprövad erfarenhet.
5.9 Hur synliggörs beprövad erfarenhet i verksamheten?
Flera förskollärare nämner att arbetet med den beprövade erfarenheten inte synliggörs alls i deras verksamhet, men det är även tre förskollärare som väljer att inte svara på denna fråga. “Inte alls hos oss men annars genom att dokumentera vårt arbete” (F10, 2020).
Andra förskollärare nämner att arbetet med beprövad erfarenhet synliggörs i
dokumentationer, genom strategier och i det systematiska kvalitetsarbetet samt att det
synliggörs i barngruppen och arbetslagets trygghet. En förskollärare förklarar att det
synliggörs i att verksamheten har rutiner som är fungerande. En annan förskollärare
nämner även det kollegiala lärandet i olika mötesgrupper. Även under denna fråga framkommer svar om att diskutera med kollegor och att reflektera över vad som görs, hur det görs samt varför det görs. En förskollärare nämner även vikten av att dela med sig av läroplanens mål till vårdnadshavare.
Genom ett lugnt och tryggt förhållningssätt. Vi vet vad vi gör och varför vi gör det. Vi delar med oss till vårdnadshavarna av läroplanens mål och hur vi når dit genom dokumentationer, samtal och diskussioner.
(F6, 2020)
5.10 Hur synliggörs beprövad erfarenhet i ert systematiska kvalitetsarbete?
Flera förskollärare nämner att de synliggör beprövad erfarenhet i det systematiska kvalitetsarbetet genom att förklara vad de gjort, varför de gjorde det och hur de gjorde det samt hur det gick.
I vårt systematiska kvalitetsarbete lägger vi stort fokus på och analyserar varför det blev som det blev. Det framkommer i våra diskussioner hur vi har arbetat och varför vi har fått det resultat vi har fått [...].
(F6, 2020)
Även under denna fråga ser svaren väldigt olika ut, vissa svarar någorlunda lika medans andra svar skiljer sig helt från de andra. Några förskollärare svara att det synliggörs i dokumentation, analysen och utvärderingen, en förskollärare nämner att det synliggörs i de didaktiska frågorna och ytterligare en förskollärare svarar att de använder en matris gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Några andra förskollärare nämner att de inte alls eller bara lite synliggör beprövad erfarenhet i det systematiska kvalitetsarbetet och att det är svårt att få tid. Två förskollärare väljer även att inte svara på frågan. En förskollärare förklarar att de sällan använder begreppet beprövad erfarenhet och en annan förskollärare förklarar att fokusen ligger i trygghet, närvaro och omsorg samt barnens nyfikenhet.
6 Analys
Här nedan kommer resultatet att analyseras utifrån en fenomenografisk analysmodell i relation till tidigare forskning samt utifrån denna studies syfte och frågeställningar.
6.1 Likheter i förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med beprövad erfarenhet
Förskollärarna har på en del frågor liknande uppfattningar kring arbetet med beprövad erfarenhet och dessa betydelsefulla likheter kommer under denna rubrik att presenteras.
Om förskollärarna inte arbetar utifrån beprövad erfarenhet uppfattar majoriteten av
förskollärarna att verksamheten inte kommer att gå framåt eller nå målen samt att
kvaliteten på verksamheten kommer försämras. Följande citat är ett exempel på hur en
förskollärare svarade gällande hur verksamheten påverkas om arbetslaget inte arbetar
utifrån beprövad erfarenhet, “Kvaliteten på verksamheten försämras [... ]” (F4, 2020). I
Bergmark och Hansson (2020) studie framkommer det att beprövad erfarenhet är en
positiv utvecklingsmöjlighet som kan bidra med att utbildningen förbättras. Detta kan
kopplas samman med vad som framkom i denna studien om att beprövad erfarenhet har
stor betydelse och att kvaliteten på verksamheten försämras om inte förskollärarna
arbetar utifrån beprövad erfarenhet. Även i Bjursell och Sjödahl (2018) studie framkommer det att arbetslagen måste visa ett större intresse för förbättringsarbete i verksamheten. I relation till denna studien framstår det att förskollärarna uppfattar att arbetet med beprövad erfarenhet bidrar till utvecklingsmöjligheter i verksamheten och därav anser att beprövad erfarenhet har stor betydelse för förskolans verksamhet.
I resultatet framkom det tydliga likheter gällande hur förskollärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet. Detta då majoriteten av svaren handlar om att diskutera erfarenheter i arbetslaget.
Jag vet att vissa saker fungerar i vissa barngrupper och vi samtalar om olika erfarenhet vi har i arbetslaget för att hitta de bästa strategierna tillsammans.
(F18, 2020)
Förskollärarna lyfter att de utbyter erfarenheter i arbetslaget dock hade förskolorna kunnat arbeta med att utbyta erfarenheter i en större bredd, detta genom att samverka med andra förskolor. I Bjursell och Sjödahls (2018) resultat presenteras samverkan som handlar om kollegialt lärande med andra förskolor. Att förskollärarna enbart nämner att de arbetar med att utbyta kunskaper inom arbetslaget kan kopplas till fenomenografi, där Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) presenterar att det handlar om att undersöka människors olika uppfattningar. I relation till olika uppfattningar inom fenomenografi kan Bergmark och Hanssons (2020) resultat kopplas in. Detta då det framkom i deras resultat att lärarna inte ansåg att erfarenheter och kunskaper behöver spridas för att anses vara beprövad erfarenhet. Här framkommer det att det finns olika uppfattningar av beprövad erfarenhet och det kan vara så att de förskollärare som deltagit i denna studie har en uppfattning av att beprövad erfarenhet inte behöver spridas.
När det gäller hur förskollärarna får tillgång till material som är beprövad erfarenhet, svarar majoriteten av förskollärarna liknande. Majoriteten av svaren handlar om att diskutera med kollegor, få erfarenheter samt att läsa artiklar, böcker och tidningar men även att söka på nätet. Majoriteten av förskollärarna svarar även liknande när det gäller vilka hjälpmedel som finns i arbetet med beprövad erfarenhet. Hjälpmedel som
majoritet lyfter är forskningar, böcker, artiklar samt att diskutera egna och andras erfarenheter med kollegor. Bjursell och Sjödahl (2018) presenterar metodfrågor som handlar om att forskningsbaserade metoder kan bidra med att undervisningen sker utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I föreliggande studies resultat framkom det inte vad förskollärarna får ut av att läsa forskning, böcker och artiklar, dock kan det verka som att förskollärarna använder forskningsbaserade metoder i arbetet med beprövad erfarenhet.
Majoriteten av förskollärarna svarar liknande när det gäller hur de arbetar för att utveckla verksamheten utifrån beprövad erfarenhet. Förskollärarna svarar att de
diskuterar med arbetslaget och tar del av varandras erfarenheter. Det framkommer även
av majoriteten att förskollärarna utgår från den pedagogiska dokumentationen. Engdahl
och Ärlemalm-Hagsér (2015) förklarar utifrån fenomenografi att det går att se vilken
metod som är vanligast utifrån individers olika uppfattningar. I resultatet i föreliggande
studie framkom det att de flesta förskollärarna arbetar på liknande sätt för att utveckla
arbetet med beprövad erfarenhet. Den likhet som framkom är att förskollärarna utbyter
kunskaper i arbetslaget samt att de använder det systematiska kvalitetsarbetet, alltså är
detta de vanligaste sätten att arbeta för att utveckla arbetet med beprövad erfarenhet i
verksamheten, baserat på förskollärarnas svar i denna studie. Dessa likheter kan kopplas
till studiens frågeställning om hur förskollärare arbetar för att utveckla beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. Resultatet visar tydligt att förskollärarna arbetar med pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete samt med att utbyta erfarenheter för att utveckla arbetet med beprövad erfarenhet.
I det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs beprövad erfarenhet i utvärderingen och i analysen, enligt majoriteten av förskollärarna.
I vårt systematiska kvalitetsarbete lägger vi stort fokus på och analyserar varför det blev som det blev. Det framkommer i våra diskussioner hur vi har arbetat och varför vi har fått det resultat vi har fått.
(F6, 2020)
Majoriteten upplever att beprövad erfarenhet synliggörs i utvärderingen och i analysen av det systematiska kvalitetsarbetet. I relation till Uljens (1989) förklaring om
sekundära fenomen kan detta kopplas att förskollärarna har liknande erfarenheter. Dock kan det systematiska kvalitetsarbetet skilja sig åt mellan förskolor, men detta resultat visar på att förskolorna arbetar liknande med beprövad erfarenhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete är inte centralt i tidigare forskning som presenterats. Men i Bjursell och Sjödahls (2018) forskningsresultat framkommer det att arbetslag och skolledning behöver engagera sig mer för att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet eftersom detta är grunden för att förbättra arbetet i verksamheten.
6.2 Skillnader i förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med beprövad erfarenhet
Det finns flera svar i resultatet där förskollärares uppfattningar om beprövad erfarenhet skiljer sig åt från hur majoriteten svarar. Detta kan handla om att förskollärarna har olika erfarenheter samt olika kunskaper om att arbeta med beprövad erfarenhet. Detta går att koppla till andra ordningens perspektiv där det framkommer av Kroksmark (2007) att det inte finns något rätt eller fel i hur människor uppfattar ett fenomen.
Kroksmark (2007) förklarar även att den fenomenografiska analysen handlar om att finna betydande olikheter. Det fenomenografiska perspektivet strävar efter att finna svar ur ett mänskligt perspektiv och därav inte finna svar i hur något egentligen ska vara.
Kopplat till fenomenografi visar resultatet att förskollärarna uppfattar frågan olika utifrån deras individuella perspektiv. Under föregående rubrik presenteras likheter och under denna rubrik kommer betydelsefulla skillnader presenteras.
Under likheter presenteras det att majoriteten uppfattar att beprövad erfarenhet har stor betydelse, denna majoritet är elva förskollärare. Dock framkom det i resultatet att sju förskollärare anser att beprövad erfarenhet inte har någon direkt betydelse för förskolans verksamhet. Det skiljer inte mer än fyra personer för att den grupp av förskollärare som uppfattar att beprövad erfarenhet har stor betydelse blir majoriteten. Detta kan kopplas till Kroksmarks (2007) förklaring gällande andra ordningens perspektiv inom
fenomenografi. Där det inte finns något rätt eller fel, istället handlar det om vad den
enskilda individen uppfattar som rätt eller fel. Det går inte att säga att varken
minoriteten eller majoriteten har rätt utan det handlar om vad förskollärarna har för
uppfattningar och erfarenheter kring beprövad erfarenhet.
En betydelsefull skillnad som framkom i resultatet är att en förskollärare svarar följande: ”Mycket stor betydelse då utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta står i våra styrdokument” (F6, 2020). Denna förskollärare är den enda som påpekar att det framkommer i styrdokumenten att det är så utbildningen ska se ut i verksamheten. Dock framkommer det i Bjursell och Sjödahls (2018)
forskning att förskolans styrdokument inte ger någon tydlig definition av vad beprövad erfarenhet innebär. Det framkommer även i forskning att flera olika myndigheter försökt att klargöra vad beprövad erfarenhet innebär, både i teorin och i praktiken, dock finns det fortfarande ingen konkret förklaring. Denna förskollärare baserar sitt svar på fakta, vilket även är en aspekt som skiljer sig från övriga svar. Förskolläraren väljer att inte bara utgå från sina egna erfarenheter och åsikter utan framför att det är så verksamheten ska arbeta med utbildningen i förskolan.
En annan skillnad som framkom i resultatet är att två av förskollärarna svarar att det inte behöver vara något fel eller dåligt med att inte arbeta utifrån beprövad erfarenhet.
Det behöver inte vara dåligt. Det kan bli väldigt spännande, de kan hitta nya vägar och nya synsätt som kan vara bra. Det kan också bli svåra och tuffa hinder på vägen.
(F17, 2020)
Inget fel men det, ett öppet sinne ger möjligheter till nya erfarenheter. Alla är vi nya på något.
(F5, 2020)
