2 OM KARTLÄGGNINGEN

(1)

2020-11-24 1/2

Kulturnämnden Tid: 2020-12-01 kl. 17:00

Plats: De förtroendevalda som är beslutande (ledamöter och tjänstgörande ersättare) träffas fysiskt på Kulturhuset Multeum. Digitalt deltagande via Teams för ersättare.

Inga gruppmöten före nämndsammanträdet.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Distansdeltagande, beslut

2. Närvarande på distans, information 3. Föredragningslista, anmälan av

övriga frågor

4. Öppet sammanträde, beslut 5. Information från kulturchefen 6. Information från nämndens

ordförande

7. Verksamhetsrapporter, information från enheterna

KN/2020:1, KN/2020:2, KN/2020:3, KN/2020:4

Bifogas

8. E-dialog, information

9. Sörmlands turismutveckling ABs kartläggning inför 500-års jubileet, information

KN/2020:66 Bifogas

10. Kulturbidrag för 2021, information

(2)

Ärende Beteckning 11. Ekonomisk rapport för oktober,

information

KN/2020:24 Bifogas

12. Kontorsplan 2021 för

kulturkontoret, information KN/2020:57 Bifogas 13. Sammanträdestider 2021 för

kulturnämnden, beslut

KN/2020:61 Bifogas

14. E-förslag om skapande av kommunal mötesplats i Länna, beslut

KN/2020:22 Bifogas

15. Kulturstipendiater 2020, beslut KN/2020:62 Bifogas 16. Motion om god ordning bland

nämndhandlingar på hemsidan inför sammanträden, beslut

KN/2020:43 Bifogas

17. Namnsättning Marielund 2:1 (fd Åkers-Järsta 10:4) och del av Stora sundby mfl "Södra Årby", Mariefred, beslut

KN/2020:63 Bifogas

18. Ärendebalanslista Bifogas

19. Delegationsbeslut 20. Meddelandeärenden 21. Övriga frågor

Monica Lindell Rylén (S) Sara Löving

Ordförande Sekreterare

(3)

VERKSAMHETSRAPPORT

/Eget_Kontor/ Dnr KN/2020:1-860

Bibliotek och Museum 2020-11-13

1/3

Strängnäs kommun Nygatan 10

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport, bibliotek, oktober 2020

Viktiga händelser

På Mariefreds bibliotek pågår arbetet med att omvandla det gamla

Borgmästarrummet i rådhuset till ett Mariefredsrum. Två möten har genomförts med representanter för Mariefreds hembygdsförening som fram till nu

disponerat rummet. Syftet är att skapa mer utrymme för bibliotekets verksamhet.

Det finns behov av att lyfta fram lokalhistoriskt material och samtidigt kunna skapa ett rum för mindre möten och/eller studierum.

Övrigt

Boken Friheten innanför murarna släpptes den 5 november och Precis som vi delar samma himmel utkommer den 8 december. Just nu pågår arbete med en antologi skönlitterära Bo Setterlind-texter med anknytning till Strängnäs som skall komma ut i början av 2021.

Under läslovet hade vi fokus datalogik och spel med bland annat sagostund med hjälp av en Bluebot som barnen fick vara med och programmera, digitala

workshops som hölls av Hemkodat som lärde ut programmering i Roblox och Scratch. De senare var mycket efterfrågat, men av restriktionsskäl kunde max 12 barn närvara per tillfälle. Utöver det så var det pyssel med tema Minecraft och Pokemon Go- välbesökt! Fredagen avslutade med spökhistorier för två olika ålderskategorier. På fredagen samarbetade vi med caféet som hade Halloween- ansiktsmålning.

Mycket högt tryck på boklådor. Barnbiblioteken får så många beställningar att det är svårt att hinna med.

I Mariefred har Bokcirklarna haft sina månadsträffar. Den digitala bokcirkeln läser just nu Stolthet och fördom, vi använder oss av www.bokcirklar.se för att diskutera boken.

Vi har fortsatt högläsningen tillsammans med fritids och under oktober månad har vi haft halloweentema, vi har läst om spöken och monster. Vid varje tillfälle är det ca 35-40 barn som lyssnar.

BOOKworms har haft en träff och även där var det halloweentema, vi pysslade en hel del spöken och pumpor som vi pyntade biblioteket med.

Färre bokade besök än vanligt, men några sagostunder med förskolor och årskurs 6 från Mariefreds skola har varit på besök. Det vi kan se är en stor ökning när det

(4)

2/3

Strängnäs kommun Tel 0152-291 00 kommun@strangnas.se Bankgiro 621-6907

gäller boklådor, vi har packat betydligt fler än normalt och det har varit ont om lättlästa böcker på hyllorna.

Barnbibliotekarien har deltagit i en workshop tillsammans med

Biblioteksutveckling Sörmland, ett spel håller på att tas fram till elever.

I Stallarholmen har vi inte haft något vuxenprogram men klassbesök och sagostunder har löpt på som vanligt.

Denna månad har vi haft 10 bokade och genomförda sagostunder.

Den 20 oktober kom Marina Balado som arbetar som präst i Stallarholmen och hade en yrkessagostund för en förskolegrupp. Hon läste Hattresan och berättade om vad hon gör i sitt arbete.

Under höstlovet bjöd biblioteket in fritidsverksamheten vid två tillfällen för högläsning med tema monster och väsen. Denna vecka hade vi även en tävling där barnen fick uppfinna sitt eget väsen.

Utställning i oktober är från årskurs 1 som har ställt ut sina verk med tema Höst.

Nu när föräldrar inte får komma in i skolans lokaler har detta varit mycket uppskattat och många har kommit och tittat.

I Åker har det under oktober varit en intressant utställning Leksaker från

mormors tid. Utställningen visade dockskåpsmöbler som Birgitta Sander har haft i sin familj i mer än 120 år. Ett minne från en svunnen tid som visar leksaker som barn lekt med förr i tiden. Birgitta Sander berättade för förskoleklasserna om utställningen. Trevligt besök av lärare som jobbade på Åkerskolan 40 år.

Barn från Tallbackens förskola (1-3 år) hade under läslovet Blue-bot saga med Babblarna.

Åkerskolans fritids hade under läslovet 2 pysselsagostunder med tema Hösten.

Barnen och bibliotekarien plockade löven utanför biblioteket och skapade roliga höstpyssel med löv.

Byte av böcker och ljudböcker på äldreboendet Riagården.

Våra bokcirklar har börjat igen med sina träffar. Peter har en bokcirkel för vuxna och Katarina har två bokklubbar för barn.

Towe Karlsson Bibliotekschef

(5)

3/3

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

(6)

2020-11-12 Kulturkontoret

Verksamhetsrapport – Kulturskolan oktober 2020

Viktiga händelser

Under oktober lyckades vi genomföra ett antal konserter och föreställningar med publik (50 st) på plats. Det var underbart roligt och livet kändes nästan normalt en kort stund.

Eskilstunakurirens nya ledning har tyvärr beslutat att inte fortsätta att dela ut stipendier till Kulturskolans elever, så Höstkonserten blev en konsert i ett nytt format – utan stipendiater. Men programmet blev väldigt stämningsfullt och innerligt och både elever och publik hade en härlig stund tillsammans.

Produktionen av Kulturskolans Julkalender hade inspelningsvecka på Höstlovet och de hann med 19 av 24 avsnitt under tre, intensiva dagar. Inspelningsplatser är Domkyrkan, Ekotemplet och hemmiljö plus en hel del arbete framför s k green screen, så att effekter kan läggas på digitalt. Både elever och vuxna skådespelare är engagerade i produktionen och de som tidigare följt Mitt Strängnäs’

Julkalender kommer att känna igen Tomten…

Projektansvarig är Louise Kvarby tillsammans med José Manuel Gonzales som undervisar i filmskapande och drama. Eleverna arbetar även med klippning och redigering, så projektet ger en väldigt bred utbildning. Tidigare har de skrivit manuset och gjort musikbakgrunder i studion på Strängnäs fritidsgård, med hjälp av Peder Sundqvist fritidsledare.

Övrigt

Alla program som tidigare meddelats i Kulturskolans kalendarium är inställda på grund av de skärpta regionala och lokala Coronarestriktionerna.

Anpassningar har gjorts för den löpande undervisningen:

Vi håller avstånd genom att dela upp grupper i mindre grupper, byta till större lokaler och undervisa på distans. Inga vuxna deltagare i Blåsorkestern får närvara på sektionsrepetitionerna.

Vi har fått tillåtelse att genomföra Musikakademins ensemblekonsert, fast utan publik. Så den kommer att filmas och presenteras digitalt. Undantaget gavs med hänsyn till att konserten ingår som ett moment i kursplanen och utgör grund för betygssättningen.

TIPS! Följ Kulturskolan Strängnäs på Facebook och/eller Instagram för att få den allra senaste informationen om vår verksamhet!

Agneta Klingberg Rektor Kulturskolan

(7)

Kulturkontoret Dnr KN/2020:3-860

Kulturkontoret 2020-11-16

1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport, fritidsgårdar, oktober 2020 Viktiga händelser

Under några kvällar har fritidsgård pop-up huserat på mötesplatsen i Stallarholmen. Aktiviteterna har skett i samarbete med Drömfabriken och innehållit både öppen och delvis styrd ungdomsverksamhet.

Trygghetsvandringar har genomförts i de olika kommundelarna tillsammans med ungdomar samt bland annat fritidsledare, polis, fritidsfältare och

trygghetssamordnare.

Efter en lång period med mycket fokus på pandemin kändes det oerhört bra att kunna erbjuda ett höstlov fyllt av attraktiva aktiviteter. Intresset var enormt och platserna fylldes snabbt. Utöver nedan nämnda gick verksamheten på

fritidsgårdarna under veckan i rysningarnas tecken med aktiviteter som pumpatillverkning, spökhistorier och skräckfilm.

23-25/10, fritidsgårdarna och Team Ungdom

Lan, Drömfabriken i Stallarholmen i samarbete med Drömfabriken och föreningen Go-Lan. Genomfördes med halverat antal platser (50 st.) och utan öppet hus för att minimera risk för smittspridning.

26/10, fritidsgårdarna

Äventyrsbanan, Eskilstuna med 25 deltagare. Efter en

säkerhetsgenomgång fick deltagarna utföra uppdrag som krävde både samarbete och koncentration högt uppe i träden.

26/10, Team Ungdom

Prision Island, Västerås.

27/10, fritidsgårdarna och Team Ungdom

Heldagsresa Kolmårdens djurpark, 98 platser varav 86 ungdomar fördelat på tre bussar. Sms-grupper skapades för vårdnadshavare och resenärer i syfte att underlätta kommunikation inför och under resan. Dagen var både uppskattad och väldigt lyckad.

LAN, Strängnäs fritidsgård. 20 platser under 12 timmar.

29/10, Team Ungdom

Exploria, Stockholm.

Spökhus, Mariefreds fritidsgård. Insläppet assisterades av Securitas.

Pandemianpassades genom mindre grupper per insläpp, ingen uppehållsyta inomhus, underhållande eldshow vid insläpp samt väl utformade utomhusdelar för spökrunda och café. Runt 150 väl uppskrämda besökare gav betyget ett mycket lyckat arrangemang.

(8)

Kulturkontoret 2020-11-16

2/2

Övrigt

Antal kvällar Tjejer Killar Totalt Snitt

Strängnäs 18 153 271 493 27

Åker 20 142 314 509 25

Mariefred 15 82 249 336 22

Erica Thorsen /Fritidsledare/

(9)

Scen & Kulturproduktion 2020-11-17

1/1

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport, scen och kulturproduktion, oktober 2020 Viktiga händelser

Det digra dialogarbetet kring mötesplats Åker har genomförts med

brukardialoger för de redan aktiva föreningarna, medarbetardialoger, öppna medborgardialoger för alla intresserade, dialoger på skolan med

barnombudsmannen genom elevråden och djupintervjuer med ungdomar. Det som kvarstår är den digitala dialogen i form av en enkät. Vi har fått in otroligt mycket material som vi ska bena i och skicka vidare till SFAB och arkitekterna på White för implementering i ritningar och förändringar av huset.

Övrigt

Under oktober har skolbio genomförts för åk 4 och 5 med den nederländska filmen ”Binti” och för åk 8 och 9 den amerikanska filmen ”the peanut butter falcon” som röstats fram av eleverna. Kostnaderna och tidsåtgången för skolbion har denna termin ökat på grund av restriktionerna kopplade till corona.

Arbetet med konstnärlig utsmyckning vid Magiska stigen del 2 på Långberget fortsätter. De tre konstnärer som fått arvoderat skissuppdrag har fått visning av Långberget för att kunna arbeta vidare.

Uppdraget att göra ett minnesmärke över veteraner har gått till konstnären Inger Sannes. Verket kommer att vara på plats vid Nabbviken till sommaren.

Uppdraget för konstnärlig utsmyckning enligt 1%-regeln vid nybyggnationen av Förskolan Äventyret vid Tryffelstråket i Finninge har gått till konstnären Peder Istad.

Att få genomföra föreställningar med en levande publik med kulturskolans höstkonsert, Riksteaterföreningens Ronny Eriksson på teatern, Mariefreds fritidsgårds halloweenfirande och två musikkaféer av UFensemble har känts helt underbart.

Tillsammans med mötesplats Stallarholmen har en omgång till med

föreställningen Shirley Valentine genomförts och fortsatt utbildning av egen tekniker för mötesplatsen.

Anders Lorentz Pantzar

Scen- och kulturproduktionschef

(10)

Kommunstyrelsen 2020-10-28

1/3

KS § 230 Dnr KS/2019:580-861

500-årsjubiléet år 2023

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

1. godkänna kartläggningen av förutsättningar för ett 500-årsjubileum i Strängnäs kommun i samband med 6 juni 2023,

2. överlämna kartläggningen till kulturnämnden för vidare hantering av planering och genomförande av 500-årsjubileet.

Yrkanden

Catharina De Geer (KD), Björn Karlsson (SD), Maud Richtoff (SD), Maria Nerby (C), Magnus Brandel (S), Ingrid Fäldt (S) och Kenneth Larsson (M) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

Beskrivning av ärendet

Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523 i Strängnäs och med det infördes svensk arvsmonarki, som idag ses som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige. Den 6 juni 2023 är det 500-årsjubileum.

Skapa ett jubileumsår, med crescendo under 6e juniveckan

I Strängnäs kommun finns många engagerade föreningar, intresserade invånare och företagare som gärna vill vara med och uppmärksamma jubileumsåret 2023. Förslaget är att jubileumsåret fylls med olika evenemang och upplevelser. Även fasta installationer i stadsmiljön och utställningar i lokaler diskuteras. Dessa kan bidra till kunskap och bildning på ett demokratiskt och jämlikt sätt, utanför den traditionella skolvärlden.

Förslaget är att lite extra fokus läggs på 6e juniveckan då själva nationaldagsfirandet planeras.

En genomförd kartläggning

För att få en bild över nuläget har en kartläggning genomförts och avslutas under oktober 2020. Kartläggningen ger en bild av vilka aktörer som vill delta samt vilken insats olika funktioner i den kommunala förvaltningen kommer att kunna ha. I kartläggningen har olika organisationer som känner sig berörda av jubileumsåret haft möjlighet att lämna sina synpunkter.

Förslag på fortsättning utifrån kartläggningen

Utifrån Stuas (Sörmlands turismutveckling AB) framtagna kartläggning föreslås att en projektledare anställs för att planera firandet under år 2021-2022 och att leda

(11)

2/3 genomförandet av 500-årsjubileet under 2023. Jubileet ska ligga under kulturnämndens ansvarsområde.

Viktigt att ta med i planeringen av firandet är att från början besluta om en ambitionsnivå, målgrupp och syfte med firandet. Samtliga projektledare som

intervjuades i Stuas kartläggning, från liknande firanden i andra kommuner, ansåg det är viktigt att veta varför jubiléet genomförs och vilka det vänder sig till. De ansåg också att det var viktigt att anställa en projektledare som håller i och har översikt över hela firandet.

Stua rekommenderar att i ett tidigt skede involvera intresserade föreningar och företag i planerandet och genomförandet av jubileumsåret av flera anledningar. Det kan finnas lokala aktörer i näringslivet som kan och vill gå in som sponsor och finansiera hela eller delar av firandet. Genom att involvera föreningar och företag får de en ”tillsammans”

känsla och skapar en stolt och öppen atmosfär i kommunen. Om kommunen involverar föreningar och företag har också kommunen chans att styra firandet och hålla en samlad riktning och kommunikation kring jubileumsåret.

Flera föreningar har redan påbörjat sin planering och redan nu finns ett nätverk med Roggeborgen, Nyköpingshus (Länsmuseet), Gustav Vasa

föreningen och Gripsholms Slott. Stua rekommenderar projektledningen att ta kontakt med och hålla löpande kontakt med detta nätverk och andra engagerade föreningar och företag. De kan komma att bli en viktig aktör och vara till stor hjälp i genomförandet.

Finansiering kommunalt och externt

Föreningsbidraget och programbudgeten ska under 2023 utökas för att möjliggöra firandet. Finansieringen av projektledaren sker inom kulturnämndens planerade

budgetram, men kontoret bör även lägga resurser för att söka externa medel. Förslag på organisationer och fonder som kommunen och föreningarna kan söka medel ifrån framgår i Stuas kartläggning. Flera av de stödformer som finns är tyvärr inte möjligt för kommuner eller offentlig sektor att söka. Ett förslag kan då vara att samarbeta med aktörer som kan söka och hålla i delar av genomförandet för att ge större finansiell kraft.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser för kommunstyrelsen i detta skede.

Det går idag inte att uppskatta kostnadsnivån utan den beror på ambitionsnivån.

Då kulturnämnden fattar beslut om att anställa en projektledare krävs en utökning av ram för kulturnämnden år 2021-2023. Det kommer också innebära en utökad ram för kulturnämnden 2023 i och med ökat behov av föreningsbidrag och programbudget.

Projektet kommer att innebära kostnader för stadsmiljöenheten på teknik- och

servicekontoret. I beaktande bör också tas att personella resurser kommer att krävas från kommunikationsavdelningen och strategienhetens destinationskoordinator.

(12)

3/3

Övriga konsekvenser Mervärden i samverkan

Jubileumsåret ska bidra till folkbildning. Evenemang och upplevelser ska

överensstämma med kommunens värdegrund och nå en bred målgrupp. Det är av vikt att barn och unga inkluderas. Samarbetet mellan aktörerna ska skapa förutsättningar för möten och kreativ kommunikation som i sin tur skapar positiva värden och upplevelser.

Samförstånd skapas genom att sammanföra kultur, näringsliv, politik och utbildning med ett gemensamt mål. Även förutsättningar för att vara stolta ambassadörer för varandra stärks. Projektet skapar möjlighet att gemensamt kraftsamla resurser för att marknadsföra vår kommun och våra besöksmål. Projektet bidrar till att aktörerna tillsammans utvecklar attraktionskraften för att stärka Strängnäs kommun som destination.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2020-09-29.

Rapport, Strängnäs kartläggning, 2020-10-01.

Bilaga 1. Föreningar och företags planeringsbidrag, 2020-10-01.

Bilaga 2. Intresserade föreningar och företag, 2020-10-01.

Bilaga 3. Samlingsplatser, 2020-10-01.

Bilaga 4. Finansieringsmöjligheter, 2020-10-01.

Beslutet skickas till Kulturnämnden

(13)

KARTLÄGGNING

BESTÄLLARE STRÄNGNÄS KOMMUN

ANSVARIG STUA, SARA LUNDGREN OCH HENRIK STEBERG DATUM 2020-04-01-2020-10-31

(14)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 4

2 Om kartläggningen ... 5

2.1 Bakgrund ... 5

2.2 Syfte ... 5

3 Kartläggning ... 5

3.1 Enkät ... 5

3.2 Resultat från enkäten ... 6

3.3 Strängnäs kommun ... 8

4 Omvärldsbevakning ... 8

4.1 Gästabudsåret i Nyköping ... 8

4.2 Katrineholm 100 år ... 9

4.3 Torshälla 700 år ... 11

4.4 Kanalåret i Södertälje ... 12

4.5 Sammanfattning av intervjuer ... 13

4.6 Rekommendationer ... 14

5 Finansiering ... 14

5.1 Strängnäs kommun ... 15

5.2 Helge Ax:son Johnsons stiftelse ... 15

5.3 Postkodsstiftelsen ... 15

5.4 Längmanska kulturfonden ... 16

5.5 Riksantikvarieämbetet - Bidrag till kulturarvsarbete ... 16

5.6 Nordisk kulturfond ... 16

5.7 Kulturrådet ... 16

5.8 Kreativa Europa ... 17

5.9 Europeiska regionala utvecklingsfonden ... 17

5.10 Region Sörmland ... 17

5.11 Sparbanksstiftelsen Rekarne ... 18

5.12 Allmänna arvsfonden ... 18

5.13 Landsbygdsprogrammet ... 18

5.14 Leader Södermanland ... 18

5.15 Svenska kyrkan ... 19

5.16 Samfinansiering med näringslivet ... 19

6 Samlade rekommendationer ... 19

7 Bilagor ... 20

(15)

OM Stua

Stua ägs av företag, privatpersoner, bolagets medarbetare (65 procent), de nio kommunerna i Sörmlands län och Landstinget Sörmland (35 procent). Bolagets kontor är i Nyköping och Eskilstuna, samt har kontorsplatser i Strängnäs och Flen.

Stua drivs av övertygelsen att Sverige ska bli en av världens ledande turistdestinationer. Ge- nom att utveckla attraktiva besöksmål och destinationer skapar vi värden för företag, kommuner, medborgare och regioner.

Fokus är internationell och nationell destinations-, affärs- och marknadsutveckling. Bland annat leder Stua det gemensamma destinationsarbetet för att utveckla Sörmland till ett av Sve- riges mest attraktiva besöksmål.

Teamet på Stua har en gedigen och samlad erfarenhet av försäljning och paketering mot svenska och utländska besökare, är med och gör platser till besöksmål, områden till destinationer och besöksnäringsföretag till exportföretag. Stua utvecklar idéer, lägger strategier och levererar underlag för att beslut som gynnar besöksnäringen ska fattas. Stua arbetar fokuse- rat tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner för att förverkliga dem.

Stua följer inte besöksnäringens utveckling på håll. Utan är med vid varje steg den tar för att underlätta för företag att växa, skapa fler arbetstillfällen och få städer och platser att utveck- las. För att lyckas arbetar Stua strategiskt och operativt inom tre affärsområden: Destinat- ionsutveckling, affärsutveckling och marknadsutveckling.

(16)

1 SAMMANFATTNING

År 1523 valdes Gustav Vasa till kung i Strängnäs, en händelse som anses av stor vikt i Sve- riges historia. Med anledning av det kommande 500-årsjubileet år 2023 vill Strängnäs kommun uppmärksamma detta, och har gett Sörmlands turismutveckling AB (nedan Stua) i uppdrag göra en kartläggning av föreningar och företag i kommunen. Kartläggningen visar bland annat hur många föreningar och företag som kan vara intresserade av jubileet, vilka som vill och kan delta samt vilka platser som näringslivet upplever som attraktiva att samlas på under olika event. Utöver detta har Stua även sett över finansieringsmöjligheter samt kartlagt hur andra kommuner firat likande jubileums- eller temaår.

För att genomföra kartläggningen har en enkät skickats ut till föreningar och företag i kommunen. På frågan om respondenterna vill delta med något evenemang svarade 33 ja, 24 vet ej och 7 nej. Av respondenterna har 8 redan börjat planera inför 2023, och 27 är intresserade men har inte påbörjat sin planering än. En majoritet av respondenterna angav att sommaren vore den bästa tiden för genomförandet av ett firande, och många ansåg att 1–3 evenemangsdagar var passande, men det finns också ett flertal som ansåg att fler än 6 stora evenemangsdagar var bra. Kartläggningen visar också att det internt i kommunen, på kulturkontoret finns ett intresse av att delta i firandet.

För att få inspel till utmaningar och möjligheter kring hur andra kommuner har genomfört sina jubileums- eller temaår intervjuades projektledarna från fyra händelser: Nyköpings Gästa- budsår 2017, Katrineholms 100-årsjublieumum 2017, Torshällas 700-årsjublieum 2017 och Kanalåret i Södertälje 2019. Intervjuerna visade att man ansåg att det initialt var viktigt att besluta om ambitionsnivå och målgrupp, att man bör ha en tydlig projektledare, att det är viktigt att ha gott om planeringstid och att man bör involvera förenings- och företagslivet i arbetet.

Gällande finansiering av jubileumsåret kartlades fonder, stiftelser, program och andra utlysningar som är sökbara. Kartläggningen visar att många finansieringskällor inte vänder sig till kommunala verksamheter, men som däremot är öppna för samarbetspartners att söka. Re- kommendationen är därför att kommunen bör undersöka samarbetspartners att söka med, alternativt att projektgruppen informerar föreningar och företag som vill delta i firandet vart de kan söka medel och på så sätt skala upp sitt deltagande och engagemang.

Utifrån denna kartläggning föreslår vi bland annat följande;

• Att det tidigt i planeringsarbetet besluta om en ambitionsnivå, målgrupp och syfte med firandet.

• Att en projektledare, internt eller extern, anställs för att samordna arbetet.

• Att planeringen påbörjas i god tid, förslagsvis 18 månader innan evenemanget.

• Att fortsätta arbeta med att kontakta och involvera det lokala förenings- och näringsli- vet då det finns ett intresse att delta.

• Att firandet delas upp på fyra större evenemang som fördelas på kommunens större tätorter.

• Att kommunen avsätter tid för att söka finansiering, och arbetar med andra aktörer för att söka medel.

.

(17)

2 OM KARTLÄGGNINGEN

2.1 BAKGRUND

Gustav Vasa valdes till kung av riksdagen 6 juni 1523 i Strängnäs och med det inför- des svensk arvsmonarki, som idag ses som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige. Det är en unik händelse för Sverige, och Strängnäs anses vara en hu- vudarena när Sverige firar 500 år 6 juni 2023.

Med historien som bakgrund planeras arbetet framåt emot jubileumsåret 2023.

Strängnäs kommun vill skapa ett jubileum- sår med ”extra allt”, således kräver detta ett gediget förarbete inför 2023.

I Strängnäs kommun finns många engagerade föreningar, intresserade invånare och företagare som gärna vill vara med och uppmärksamma jubileumsåret. För att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med in- nehåll och planering inför 2023 har Sträng- näs kommun har gett Sörmlands turismutveckling AB (Stua) i uppdrag att kartlägga

företag och föreningar i kommunen. Dels kvantitativt; hur många företag och före- ningar finns det i Strängnäs kommun som kan vara av intresse för jubileet, och dels kvalitativt - vilka vill och kan delta under jubileumsåret samt vilka platser upplever näringslivet som attraktiva att samlas kring under olika event?

För att ge Strängnäs kommun så bra möj- ligheter som möjligt att genomföra ett år med extra allt undersöker även denna kartläggning vilka externa finansierings- möjligheter som finns, samt hur andra kommuner arbetat med liknande jubileums- eller temaår.

Med ovanstående information äm-

nar denna kartläggning påvisa ett antal rekommendationer för fortsatt arbete med ju- bileumsåret 2023.

2.2 SYFTE

Syftet med uppdraget är att genom en kartläggning av aktörer, goda exempel från andra kommuner och en scanning av det befintliga stödsystemet ge Strängnäs kommun ett underlag för fortsatt arbete infor jubileumsåret 2023.

3 KARTLÄGGNING

3.1 ENKÄT

En enkät skickades till totalt ca 260 före- ningar och företag i Strängnäs kommun i maj 2020. Under maj skickades det också ut påminnelse att delta i enkäten. Före- ningar och företag identifierades via kontakter som finns hos Stua, kontakter för- sedda av Christer Hermansson, kulturchef på Strängnäs kommun, kartläggning av besöksnäringen gjort av Strängnäs Kom- mun, det öppnat arkivet av föreningar och utskick via Annika Busch Palm, kultursam- ordnare Strängnäs kommun. Totalt inkom 66 svar.

Respondenterna fick svara på följande frå- gor i enkäten:

1. Vill ni som förening/företag delta med något evenemang under 2023?

(18)

2. Har ni som förening/företag börjat planera något inför 2023?

3. Om ni som förening/företag börjat planera, vad har ni tänkt att arrangera?

4. Vilken årstid kan ni som förening/före- tag tänka er att anordna ett evenemang? (Det går att välja flera alternativ)

5. Vilka platser i kommunen är för er som förening/företag intressanta att samlas kring?

6. Någon annan plats som bör ligga topp 3 i frågan ovan?

7. Bör det finnas en evenemangsvecka där många event samlas för att intensifiera firandet?

8. När på året bör en sådan vecka genom- föras?

9. Hur många "större" evenemangsdagar med många aktiviteter på samma plats bör finnas under 2023? (utöver från en eventuell evenemangsvecka)

3.2 RESULTAT FRÅN ENKÄTEN Enkäten visar att det finns ett intresse för att delta i firandet 2023. På frågan om respondenterna vill delta med något evenemang svara 33 ja, 24 vet ej och 7 nej. Att en så stor andel svarar vet ej kan vara för att de inte vet vad det skulle innebära. Vid vidare kontakt rekommenderar vi att projektledningen tar med några förslag som startat tankeprocessen hos föreningar och företag.

Fråga: Vill ni som förening/företag delta med något evenemang under 2023?

8 respondenter har redan påbörjat planering inför 2023, dessa är följande:

- Statens fastighetsverk (SFV) - Katedralens vänner

- Kungliga biblioteket (Roggebiblio- teket)

- Hembygdsföreningen Strängnäs Gille

- Gustav Vasaföreningen - Sörmlands museum

- Föreningen Vasaspelet i Strängnäs - Gripsholms Slott

Deras bidrag i fullo hittar ni i Bilaga 1. Värt att lyfta är Statens fastighetsverks svar, som visar att ett nätverk redan startats som vi rekommenderar projektledningen att ha löpande kontakt med:

”SFV förvaltar fastigheter med GV an- knytning och har startat upp ett nätverk med de hyresgäster som planerar event 2020-2023. I finns Roggeborgen, Nykö- pingshus (Länsmuseet); Gustav Vasaför- eningen (Strängnäs) och Gripsholm slott me. Förutsätter att de får denna kartlägg- ning. Det är hyresgästerna som kommer att genomföra eventen. SFV kommer att stödja i sociala medier, i vår tidning Kul- turvärden och på andra sätt.”

Vidare är 27 föreningar och företag intresserade av att delta i firandet men har inte påbörjat någon planering. En fullständig lista och deras bidrag finner ni i Bilaga 2.

På frågan ”vilken årstid kan ni som före- ning/företag tänka er att anordna ett evenemang?” är svaren utspridda över hela året. Detta ser vi som positivt då det skapar möjlighet att dra ut firandet och ge alla som vill vara med chansen att arrangera något. Med utspridda aktiviteter har fler möjlighet att delta vid varje tillfälle.

JA NEJ KANSKE

(19)

Fråga: Vilken årstid kan ni som förening/fö- retag tänka er att anordna ett evenemang?

Vidare fick de frågan om det bör finnas en samlad evenemangsvecka. En övervä- gande majoritet svarade ja.

Fråga: Bör det finnas en evenemangsvecka där många event samlas för att intensifiera firandet?

En majoritet på 43 respondenter anser att en sådan vecka ska genomföras under sommaren. Följt av 9 respondenter som svarat vår och 7 anser att det inte bör ge- nomföras någon sådan vecka. 5 respondenter svarade höst och 2 svarade vinter.

Vår rekommendation är att genomföra en sådan vecka i samband med nationalda- gen 6 juni som är den dag Gustav Vasa valdes till kung. Dels för att det knyter an till jubiléet, men också för att majoriteten anser att sommaren är bäst lämpad.

När på året bör en sådan vecka genomfö- ras?

Vi frågade även: Hur många ”större”

evenemangsdagar med många aktiviteter på samma plats bör finnas under 2023?

(utöver från en eventuell evenemangsvecka). Här är svaren blandade med många som har svarat 1-3 dagar men det är också flera som tycker att det ska finnas fler än 6 sådana dagar. Vår rekommendation, baserat på intervjuer med andra firanden (se nedan) är att inte ha fler än 3 såd- ana tillfällen utöver evenemangsveckan.

Att ha fler kan skapa en urvattning av firandet och minskat deltagande. Det kan också bli tungrott för projektledningen att fokusera på flera evenemang, då är det bättre att ha ett mindre antal evenemang som är ordentlig genomarbetade.

Fråga: Hur många ”större” evenemangsdagar med aktiviteter på samma plats bör finnas under 2023?

För att få en uppfattning om hur kommunen kan samlas och vilka platser förening- arna och företagen föredrar att samlas omkring så bad vi respondenterna att ranka följande tio alternativ som togs fram i samråd med handläggare på kommunen.

Vår (mars-maj) Sommar juni-augusti) Höst (september-november) Vinter (december-februari)

Vi är inte intresserade av att arrangera något

JA NEJ

Vår (mars-maj) Sommar (juni-augusti) Höst (september-november) Vinter (december-februari)

Jag tycker inte en sådan vecka bör genomföras

10 12 17

5 7

3 12

0 5 10 15 20

1 2 3 4 5 6 Fler än 6

(20)

Nedan är de listade i den rangordning som respondenterna föredrar.

1. Västerviken Strängas (Gäst- hamn/paradplanen)

2. Visholmen Strängnäs 3. Ugglans Park Strängnäs 4. Gästhamnen Mariefred 5. Gyllenhjelmstorget Strängnäs 6. Engelska parken Åkers styckebruk 7. Rådhustorget Mariefred

8. Gripsholms Slott

9. Mälsåkers Slott Stallarholmen 10. Gula Industrihuset Stallarholmen Vidare gavs förslag på Domkyrkan, Kvar- nen i Strängnäs och Grassagården i Strängnäs för att nämna de tre populär- aste. Fullständig lista och figur för rangord- ningen av de tio föreslagna platserna finns i bilaga 3. Vår rekommendation är att ge- nomföra firandet på ett sådant sätt att de fyra största tätorterna (Strängnäs tätort, Mariefred, Stallarholmen och Åkers Styck- ebruk) känner sig involverade i firandet.

En tanke kan vara att ha större eventdagar i alla områden under året, samt involvera det lokala närings- och föreningslivet på dessa platser.

3.3 STRÄNGNÄS KOMMUN

En del av uppdraget har varit att se över intresset hos kulturkontoret och utbild- ningsenheten för att delta i firandet 2023.

Christer Hermansson, kulturchef i Sträng- näs kommun, har under kartläggningen varit aktiv och visat stort intresse. Kultur- kontoret påbörjade en planering inför 2023 redan 2012, men fick då avslag. De är intresserade av att delta och hoppas på ett bra genomförande av jubileumsåret. Det visar på att det finns intresse i delar av organisationen att delta i firandet. Stuas rekommendation är att projektgruppen väl förankrar projektet inom kommunen och dess olika avdelningar för att ta till vara på de kompetenser som finns inom kommunen. Genom att inkludera alla avdelningar på kommunen skapar projektgruppen också en bättre sammanhållning och ger samtliga avdelningar en ägandekänsla av jubileumsåret.

4 OMVÄRLDSBEVAKNING

I följande avsnitt redovisas för intervjuer gjorda med ansvariga för jubileumsår i fyra olika kommuner. Sist i avsnittet återfinns kortfattade rekommendationer baserade på dessa fyra jubileumsår.

4.1 GÄSTABUDSÅRET I NYKÖPING Nyköpings gästabud kallas de händelser som utspelade sig 1317 i Nyköpingshus, Kung Birger Magnusson fängslade sina bröder för att sedan svältas ihjäl. En ganska mörk historia som under senare år har lockat många besökare till Nyköping.

Besökarna kan bland annat se gästabudet utspela sig via teater.

Nyköpings kommun använde sig av 700- årsjubileet 2017 för att skapa en ”Gästa- budsår”. Fokus var inte enkom på Gästa- budet utan 700-årsfirandet fungerade mer som en möjlighet att samla evenemang och händelser. Syftet med året 2017 var att stimulera framväxten av andras evenemang som kommunen kunde marknads- föra. Detta förväntas stärka besöksnä- ringen året runt och skapa ett engagemang bland föreningar, företag och medborgare. Exempel på evenemang var Mid- vinterfest med marknad, teaterfestival för barn och en nyskriven föreställning av Gästabudet. Dock var kulmen på jubileum- såret under ”Nyköpings festdagar” som var under en hel vecka under semesterperi- oden. Festdagarna innehöll, konserter, marknader, tornerspel, Swedish Beach Volley tour etc. Under festdagarna fanns flera av de mest besökta evenemangen;

Beach Volley Tour, Rix FM-festival och festdagarnas marknad med tillhörande ti- voli.

(21)

För att få veta lite mer ingående hur Nykö- ping arbetat med Gästabudsåret genom- fördes en intervju med Gästabudsårets projektledare Ulf Westman.

Ulf Westman menar att det första man be- höver göra, och allra viktigaste för att ge- nomföra ett jubileumsår, är att sätta vilka ambitioner som året har. Vilka man ska nå, hur kommunen vill genomföra det och vad det förväntade resultatet är. Ambit- ionen styr helt enkelt arbetssättet.

Planeringsfasen påbörjades 18 månader innan Gästabudsåret, det är en alldeles la- gom tid för planeringsarbetet menar Ulf.

Det var cirka 10 personer som dagligen berördes av planering och genomförande av Gästabudsåret, dock var Ulf Westman den enda som var heltidsanställd i projektet.

Ulf ser framförallt fördelar med att komma in som extern projektledare. På så sätt (om det inte redan finns kompentens inom kommunen) får man in en expert i projekt- ledning men också en extern projektledare som kan se på jubileumsåret med nya ögon och således inte påverkas av hur det tidigare arbetats med olika former av firanden och evenemang runt om i kommunen.

Gästabudsåret var som ovan nämnt för att stimulera framväxten av nya evenemang, och Ulf lägger även till att det handlar mycket om att stärka samverkan mellan kommunen och förenings- och näringsli- vet. Helt enkelt så används jubileet som en ”ursäkt” att arbeta med att stärka kommunen inifrån genom företagens ambas- sadörskap.

Hela Gästabudsåret var kommunalt finan- sierat med stöd av tillexempel Sörmlands- sparbank. Ska man söka större extern finansiering bör kommunen vara ute i ännu tidigare i sin planering. Budgeten för Gäs- tabudsåret var cirka 5 miljoner, vilket upplevs som en rimlig budget. Den stora delen i budget är tid, då det handlar mycket om att jobba med övriga aktörer för att samordna inför jubileumsåret.

Ulf upplever det inte som svårt att enga- gera förening- och näringsliv i Nyköping.

Får de känna sig delaktiga och behövda ställer de upp med en stor insats för kommunen. Ulf menar att som ovan nämnt är viktigt att samordna dessa ideella krafter så det inte blir för spretiga och utspridda evenemang.

Kommunen hade ganska naturliga platser att förlägga de olika aktiviteterna på men som extern projektledare såg Ulf det med nya ögon. En viktig del i Gästabudsåret var att börja använda slottet som arena igen, vilket Nyköpings kommun inte hade planerat från början. Gällande just evenemang så upplevdes det från Gästabudså- ret som en fullträff att anordna en sam- mansatt hel vecka med aktiviteter från be- sökare och lokalbefolkning. Utöver festdagarna som veckan kallades upplever Ulf Westman att man inte ska ha för

många större evenemang, det finns en risk för urlakning då, 2–3 kan vara ett passande antal. Den stora koncentrationen av evenemang var i kommunens huvudort Nyköping.

Avslutningsvis menar Ulf att Gästabudså- ret lever kvar även efter, vissa evenemang som skapades till året fortsätter årligen.

Men den största kvarlevande effekten är att Nyköping har utvecklat och ändrat sitt arbetssätt med lokala evenemang, vilket ses som ett stort plus.

4.2 KATRINEHOLM 100 ÅR

Den första januari 1917 fick Katrineholm stadsrättigheter. 2017 fyllde Katrineholm 100 år som stad. Det var ett jubileum som användes på olika sätt för att öka sta- dens attraktionskraft. Genom medskap- ande ska invånare, företag och organisationer som var verksamma inom kommunen att bygga och stärka varumärket Katri- neholm – Sveriges Lustgård.

Syftet med jubileumsfirandet var att an- vända det unika tillfället som ett 100-årsfri- ande är för att skapa delaktighet, stolthet och framtidstro hos Katrineholmarna. Ut- gångspunkten var ett firande av, för och om Katrineholmarna. Firandet tog avstamp i historien och det som Katrineholm står för idag, samtidigt som det lyfte framtids- planerna för staden. Jubileet var tänkt att skapa möjlighet att locka turister,

(22)

besökare, hemvändare, släkt och vänner att besöka Katrineholm

Jubileumsåret var fyllt med en rad olika evenemang, evenemang som till viss del skapades genom medborgarförslag. Vissa händelser är årligen återkommande men boostades upp under 100 årsfiran- det.

En intervju genomfördes med de två projektledarna, Camilla Lindgren och Jessica Sjögren, från Katrineholms kommun. De- ras roller inom kommunen var att på 50

% driva projektet och på 50 % fortsätta med sina ordinarie uppdrag. Projektled- ningen på 50 % intensifierades under själva jubileumsåret. Alla enheter inom kommunen var på något sätt delaktiga men utan att uppta någon större tidsåt- gång.

Anledningen att kommunen valde att driva detta jubileumsår med interna resurser grundade sig i att de ville dra nytta av den kunskap och det kontaktnät som skapades under arbetet med Katrineholm 100 år.

Dock påvisar respondenterna att det är viktigt att det avsätts en tydlig tjänst för projektet och att det finns interna kun- skaper om att driva ett liknande projekt. Genom att driva det internt menar Ca- milla och Jessica att efter ett gott genomfö- rande stärks kommunen varumärke och legitimitet gentemot medborgare, före- ningar och näringsliv.

I Katrineholms fall upplever respondenterna att de som interna projektledare kunde snabbstarta arbetet kring 100 års jubileet. Planeringsarbetet påbörjades cirka 1,5 år innan själva genomförandet. Det är rimlig tid som behövs för att kunna involvera föreningar och företag. Jessica Sjö- gren menar att planeringsarbetet kunde varit kortare om man inte skulle involvera näringslivet på samma sätt. Dock bör inte planeringsperioden vara längre, då finns det risk att energin förloras.

Katrineholms kommun sökte inga externa medel via utlysningar eller liknande. Emel- lertid erbjöd kommunen lokala företag att stötta med medel. Det fanns olika spons- ringspaket för att företag som ville bidra

skulle kunna göra det oavsett ekonomiska muskler. Genom dessa sponsringspa- ket samlade kommunen in cirka 1 miljon kronor. Utöver företagssponsringen budgeterade kommunen för cirka 3 miljoner kronor i genomförande av 100 års jubileet.

Respondenterna bekräftar vad som nämns ovan, att målgruppen för firandet var Katri- neholmaren. Tanken med firandet var att stärka det lokala ambassadörsskapet och

”Vi-känslan”. Detta kommunicerades ut genom Katrineholms kommuns befintliga kanaler och en hashtag för inlägg runt 100 års firandet skapades.

Det stora och viktiga arbetet var att före- ningar och företags olika initiativ. En av projektledarna fungerade som matchma- king-agent och förde samman olika initiativ som kunde få nytta av varandra. Utöver det så genomfördes tidigt workshopar för att se var intresset för deltagande låg ur ett företagar- och föreningsperspektiv. Re- spondenterna upplevde ett stort lokalt engagemang och därför var det så viktigt att samordna och koordinera för att minska på antalet spretiga evenemang.

Det genomfördes tre större event i jubile- umsårets anda. Det samt den årligen åter- kommande ”Katrineholms-veckan” som var välbesökt under jubileumsåret. Tre större evenemang upplevs som en bra mängd för att inte urvattna intresset hos besö-

karna. Många av de mindre eventen som genomfördes var redan befintliga sedan tidigare men de lyftes av jubileumsåret. Så- ledes återfinns många av evenemangen årligen. Respondenterna menar att en av de viktigaste lärdomarna från jubileumså- ret är att i tid samordna insatser för

(23)

att skapa ett så sammanhållet evene- mangsår som möjligt.

4.3 TORSHÄLLA 700 ÅR

Den 24 februari 2017 var det exakt 700 år sedan som Torshälla stad fick stadsprivilegier av dåvarande kungen Birger Magnus- son. Torshällas stadsprivilegier är därmed bland de äldsta bevarade i Sverige.

Eskilstuna kommun uppmärksammade det med ett jubileumsår som startade just 24 februari. Firandet innehöll händelser över hela året men var framförallt evenemangs- mässigt intensifierat till ”Jubileumskalaset”

som varade mellan 25–30 juli.

Jubileet varvades med evenemang såsom konserter och marknader men också evenemang som påvisade historia och Tors- hälla som stad i 700 år. Målet var att sätta en ton för framtiden för medborgare och staden, att skapa en stolt Torshällare var en viktig aspekt under jubileumså-

ret. Att ge sig själva möjlighet att bygga sitt varumärke och synas ut i Sverige var även av stor vikt, i slutrapporten för jubileumså- ret står det ”Vi satte spotlighten på staden och lokalt, regionalt, nationellt och även in- ternationellt har vi spridit vetskap och be- rättelse om Torshälla. Staden har tagit plats i människors medvetande och Tors- hällaren är nu ännu mer stolt!”

En intervju genomfördes med festivalge- neralen Annika Edetun Lahtinen, som var projektledare för firandet. Annika anställ- des av kommunen för att genomföra och planera firandet, vilket gjorde att hon var en intern projektledare som kom utifrån men nya ögon. Från början var det Annika som arbetade och drev på. Därifrån byggde hon en rörlig projektgrupp med re- surserna som fanns i förvaltningen. Alla delar i kommunen engagerades och man arbetade mycket med de resurser som redan fanns. Annika hade till sitt förfo- gande en kommunikatör på halvtid och en evenemangschef under specifika evenemang. Annika kan se fördelen med en extern projektledare eller någon som kommer utifrån då denne inte ser hindren. Man har möjligheten att se förbi de upparbe- tade strukturer som finns och göra nytt.

Det kan vara bra att ha koll på vissa män- niskor men det är kontakter som fås under processen ändå. Det är också en fördel att vara några stycken så man har någon att bolla med.

För Torshälla var det viktigt att använda firandet som en hävstång för utvecklingen i Torshälla. Fokus låg på att få med sig alla så de känner sig involverade och skapa långsiktiga förändringar där medborgare att bygga broar och samverkar. Annika tryckte på vikten av att veta vilken effekt evenemanget önskas ha, och veta vad det är kommunen vill skapa.

Planeringen började våren 2015 och sedan följde 10 månader av ren planering in- för firandet. Det första publika evenemanget skedde i februari 2016 på 699års dagen för att få till ett engagemang och delägarskap på platsen. Då mycket fokus låg på att sätta platsvarumärke och skapa en kännedom kring Torshälla krävdes det mer planering än vid en exempelvisen festival där syftet är att ha en fest. Ett evenemang går att planera på kortare tid, men när målet är att skapa större föränd- ringar kräver planeringen mer tid.

I Torshälla sökte man extern finansiering från bankstiftelser, det fanns

mer pengar att söka men de mäktade inte med. Den externa finansieringen låg till grund för en jubileumsfond på 700 000 kr, fonden var till för att skapa engagemang i Torshälla. Vem som helst kunde söka medel för att genomföra ett projekt eller evenemang, detta för att skapa en vi-känsla.

Fonden gav medborgarna en chans att själva delta och bidra till firandet, vilket skapade en gemenskap. Att externa pengar användes till detta var för att inte dela ut kommunala medel till specifika projekt utan att det istället går att skilja på kommunala och privata medel. Totalt gick evenemangsåret på 8–9 miljoner, detta är specifikt avsatta medel och räknar inte med tid som lades inom de olika kommunala verksamheterna.

Målgruppen för firandet var i första hand Torshällaren, det är inte nödvändigtvis en person som bor i Torshälla men en person som känner sig som en Torshällare. I

(24)

nästa steg vände sig firandet till samtliga i Eskilstuna kommun, man pratade mycket om familjen Eskilstuna och att de två stä- derna firar detta tillsammans. Därefter när- området och till slut nationellt och media.

Som redan nämnt satsade man mycket på att skapa lokalt engagemang och få medborgarna att känna att de ägde firandet.

Bland annat samlades det in årshjul över planerade aktiviteter från samtliga före- ningar, dessa lades ihop och sammanställ- des. Därefter uppmanades föreningarna att samarbeta, många cupper och läger var planerade samtidigt och gemensamma aktiviteter kunde planeras. Alla befintliga evenemang som ville ingå ingick i jubile- umsåret där kommunen hjälpte till att marknadsföra. Marknadsföring skedde via samtliga kanaler, sociala medier, online, tryck och man gjorde förändringar i stads- miljön samt använde en befintlig tidning, Torshälla runt. Tidningen fick nytt utseende och upplyft som används fortfarande.

Firandet samlades kring flera olika histo- riska årsdagar och firanden, Torshälla 700år sammanföll med Finlands 100års firande som en självständig nation och kyrkan firade 500 år av Luther. Även Sverige- finnarnas dag är samma dag som Torshäl- las födelsedag, 24 februari så även den bakades in. Samtliga av dessa firanden lyftes främst under invigningen utifrån till- sammansperspektiven. Invig-

ningen skedde på det gamla torget vid kyrkan där det fokus låg på historia. Vid kala- set, som var en vecka i juni, flyttade man till miljonprogramsområdet nere vid ån för att etablera en ny festivalplats. Den platsen valdes specifikt för att skapa en ny samlingsplats och väva samman Tors- hälla. Avslutningen skedde på det moderna torget, där fokus låg på att fort- sätta inåt i framtiden. Medvetet valdes platser som kan ses som fel platser, men kommunen ville utmana bilden av vissa platser och skapa en förflyttning och annan känsla kring områden i Torshälla.

Avslutningsvis tryckte Annika på vikten av att det faktiskt var kommunen själva som arrangerade och genomförde firandet.

Tjänstemän fanns på plats och bar bänkar och syntes i stadsrummet på ett annat sätt än vanligt. Detta skapade en gemenskap

och ett band mellan medborgarna och de kommunala.

4.4 KANALÅRET I SÖDERTÄLJE 2019 fyllde Södertälje kanal 200år. Söder- tälje kommun uppmärksammade det med jubileumsfirande där Södertäljeborna fick

”ett år av extra allt”.

I oktober 1819 invigdes Södertälje kanal av kung Karl XIV Johan, kanalen knöt då och idag ihop Mälaren och Östersjön.

2019 blev ett således ett jubileumsår för Södertälje och det fylldes med olika evenemang och upplevelser. Evenemang som tidigare hållits i Södertälje blev mer utveck- lade och nya evenemang skapades.

Tyngdpunkten för firandet låg på sommar- halvåret under maj till oktober. Det traditionella Valborgsfirandet i Södertälje Stads- park blev en officiell uppstart för Kanalåret 2019. Den 5 oktober hölls ett av de största evenemangen där staden fylldes av härlig

”Södertälje-anda”. Evenemanget hette "Vi är Södertälje" och syftade till att stärka kunskapen om sin egen stad och dess historia men också lyfta lokala talanger och skapa framtida ambassadörer för staden. Utöver dessa nämnda evenemang fylldes året med många fler händelser, stora som små.

För att gå på djupet kring hur Södertälje arbetade med Kanalåret intervjuades Ulf Westman som var projektledare genom Södertälje kommun.

Ulf Westman kom in som extern projektledare inför Kanalåret men har seder- mera blivit kvar inom kommunen för att fortsätta med utvecklingsarbete kring lokala evenemang. Att komma in som extern projektledare ser respondenten endast som positivt, det är nyttigt att få ögon på frågor inom kommunen ur ett utomstående perspektiv. Det som kan vara negativt med en extern projektledare är att kompeten- sen sedan försvinner ur organisationen, dock blev så inte fallet i Södertälje ef- tersom Ulf stannade kvar inom organisationen efter avslutat projektarbete.

(25)

Kanalåret hade enligt respondenten en alldeles för kort uppstartsfas, planeringsar- bete startade cirka 6 månader innan tema- årets uppstart. 6 månader innebär att bud- getplaneringen försvåras och det blir även svårt att förankra beslut i god tid.

Det viktiga är att kommunen har en tydlig och uttalad ambition med firandet, således kan man sätta tydliga mål och mäta vad som blir uppnått. I Södertäljes fall var hela firandet kommunfinansierat, Ulf West- man menar att med den korta planeringstiden på 6 månader går det heller inte att söka extern finansiering. Budgeten för kanalåret var mellan 4 och 5 miljoner kro- nor.

Som nämnt ovan och bekräftat genom in- tervjun var Kanalåret endast riktat mot Sö- dertäljeborna. Det hade delvis att göra med budget men också med vad kommunen prioriterat som viktigt för kommunens utveckling. Södertäljeborna nåddes genom kommunens sociala medier, lokal tidning och digitala vägskyltar. Södertälje upprättade även en egen webbsida för kanalåret, den fungerade mest som eve- nemangskalender.

För att samordna det lokala förenings- och näringslivet arbetade Södertälje med att samla evenemang kring vissa utvalda datum. För att få att samlat firande menar respondenten att det är viktigt att vara tydlig, och framförallt tidig i sin kommunikation gentemot föreningar och företag. Bjuda in till öppna möten var en positiv erfarenhet.

Platserna för de olika evenemangen föll sig ganska naturligt då kommunen endast har ett visst antal passande områden för evenemangsfirande. Gällande antal evenemang under ett temaår menar respondenten att det är bättre att samla ett antal evenemang under samma datum och således inte urvattna antalet dagar som en deltagare kan gå på. Många av evenemangen var i centrumkärnan, dock så stöttades ett antal event ute i kommundelarna av kommunen, stöttning skedde genom mark- nadsföring.

I Södertälje kommer ett antal av de Kana- lårsspecifika firanden att bestå fler år fram- över. Den största bestående effekten är dock att Södertälje kommun beslutade att inrätta en ny sektion för utveckling av Sö- dertälje som en bra plats för evenemang.

4.5 SAMMANFATTNING AV INTER- VJUER

Under intervjuerna framkom det att upp- starts och planeringsfasen är mycket viktig för att kunna genomföra att bra jubileum- sår. Tidsmässigt var det planeringstiden från 6 till 18 månader. Planeringstid på 6 månader upplevdes för kort medan respondenterna med 18 månaders planeringstid upplevde det som rätt mängd tid för att planera ett gott genomförande.

Dock påvisar alla respondenter att ambit- ionen och det tänkta genomförandet på- verkar hur lång planeringstid som bör tas i anspråk.

Respondenterna menar att ett jubileumsår behöver minst en uttalad projektledare.

Vad gäller intern eller extern projektledare skiljer det sig mellan responderande kommuner. Det som alla påvisar är att det måste finnas intern kompentens om man väljer att lösa projektledarfrågan inom kommunen. Fördelen med en intern

(26)

projektledare är att kommunen behåller upparbetat kompentens efter genomföran- det, samt att vid ett gott genomförande ökar kommunen sin status gentemot invå- narna.

Budgetmässigt var Torshälla 700år den som stack ut med cirka 9 miljoner, medan Nyköping, Södertälje och Katrineholm pla- cerade sin budet mellan 3–5 miljoner kro- nor.

Alla Jubileumsår riktade sig huvudsakligen mot lokalinvånare. Detta för att skapa nå- got positivt till kommunens invånare och på så sätt skapa lokala ambassadörer i framtiden. Dessutom är de viktigt att kommunen står som avsändare för firandet.

Enligt alla responderande kommuner är kommunens viktigaste roll i firandet att samordna och planera de lokala engagemang som dyker upp under ett sådant ju- bileumsår. Detta innebär bland annat att samordna och arbeta med matchma- king så olika engagemang kan dra nytta av varandra, och på så sätt växa till något större och bättre för den besökande till evenemanget. Utan samordning menar respondenterna att det troligtvis blir väldigt spretiga händelser under jubileet. Sam- mantaget så påvisar respondenterna att deras jubileumsår innehöll 2–3 större hän- delser som stod under kommunens regi. 3 av de 4 respondenterna talar om en ”fest- vecka” under sommaren för att intensifiera firandet.

Platserna i kommunen som väljs för de olika evenemangen ger kommunen en möjlighet att få olika resultat. Nyköping valde att arbeta mer med slottet som samlingsplats än vid tidigare evene-

mang, Katrineholm valde en plats som var

”Katrineholmarnas plats”, Södertälje vill stärka citykänslan och Torshälla valde ”fel”

platser för att locka boende att besöka nya platser och vidga sina vyer.

Marknadsföring har till största del skett via de redan befintliga kanalerna samt att till exempel Södertälje öppnade en webbplats för kanalåret. Kommunerna menar att genom att bjuda in företag, föreningar och i vissa fall invånare tidigt i processen skapar man en medvetenhet och ett lokalt

engagemang som är mer värt en mark- nadsföring i sig.

4.6 REKOMMENDATIONER

Utifrån de intervjuade respondenterna finner Stua ett antal rekommendationer eller ställningstaganden som Strängnäs kommun bör se till vid beslut inför 2023.

• Besluta om ambitionsnivå och mål- grupp

• Anställ en tydlig projektledare (internt om kompentens finns)

• Påbörja planeringsarbetet i tid, för- slagsvis 18 månader eller mer innan uppstart av jubileumsåret.

• Fortsätt involvera företags- och före- ningslivet i arbetet.

5 FINANSIERING

I följande avsnitt beskrivs ett antal finansieringsmöjligheter. För att inte ute- sluta möjligheter har även finansierings- möjligheter som kanske inte är lämplig för kommunen att söka men som kan vara lämplig för någon samarbetspartner att söka listats. Rekommendationen är att se över om kommunen vill och kan

(27)

samarbeta med aktörer som kan söka medel. Ett alternativ att projektgruppen informerar föreningar och företag som vill delta i firandet vart de kan söka medel och på så sätt skala upp sitt deltagande och engagemang.

5.1 STRÄNGNÄS KOMMUN

Om politiken anser det vara motiverad och utrymme finns i budget, kan kommunen själv välja att avsätta en summa pengar att genomföra firandet för. Totalsumman sätts utifrån ambitionsnivå, tillgängliga resurser och nyttovärde.

Annan finansiering inom kommunen är mer riktad mot andra aktörer. Ideella före- ningar med mer än 10 medlemmar kan söka bidrag för att genomföra arrangemang. Arrangemangen får inte vara interna, utan måste vända sig till en bred publik. Generellt så är stödet en delfinan- siering, så annan finansiering krävs som komplettering. Ansökan lämnas till Kultur- och fritidsnämnden senast den 1 november.

Vid bedömningen av ansökan tas bland annat hänsyn till:

• Vilken vikt arrangemanget har för all- mänheten

• Finansieringsmöjligheter av arrangemanget

• Kulturnämndens budgeterade medel för arrangemangsbidrag

En mindre summa, 5 000 kronor, kan sö- kas för kulturevenemang som riktar sig till barn eller unga upp till 25 års ålder.

För mer information: https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/foreningar-fore- ningsliv/kulturbidrag

5.2 HELGE AX:SON JOHNSONS STIF- TELSE

Helge Ax:son Johnsons stiftelse har till än- damål att utöva välgörenhet och stödja lit- terär och konstnärlig verksamhet. Utöver det så har stiftelsen till uppdrag att främja vetenskaplig forskning samt att

understödja undervisnings- och studie- verksamhet. De allmänna krav som ställs på bidragstagare är att de ska vara svenska och/eller verksamma i Sverige.

Bidraget kan sökas av enskild person som är svensk medborgare eller har anknytning till Sverige, svensk institution eller skola;

eller svenska stiftelser, institutioner, före- ningar och sammanslutningar.

För mer information: https://www.hax- sonj.se/

5.3 POSTKODSSTIFTELSEN Postkodsstiftelsen har i syfte att under- stödja en hållbar utveckling genom att stödja allmännyttiga organisationer som främjar positiv samhällsutveckling. Som en icke vinstdrivande organisation finns möj- lighet att söka ekonomiskt stöd för att ge- nomföra projekt som verkar i allmännyt- tans intresse, knyter an till något av de globala målen och om det finns en svensk relevans.

Stöd ges inte till:

• Projekt som är kortare än 12 månader och/eller har en budget på mindre än 500 000 kronor

• Medlemmar i Svenska Postkodföre- ningen.

• Partipolitiska eller religiösa insatser eller organisationer.

• Verksamheter som ingår i offentlig sektor.

• Vinstdrivande projekt eller organisationer.

• Privatpersoner.

• Projekt som enbart innefattar endags- evenemang (tex korta festivaler eller konferenser), enbart kostnad för resor och enbart kostnad för byggnation eller renovering.

Inskickade projektförslag behandlas och bedöms löpande, vilket leder till att det inte särskiljer olika områden.

För mer information: https://postkodstiftel- sen.se/

(28)

5.4 LÄNGMANSKA KULTURFONDEN Längmanska Kulturfonden delar sedan 1919 årligen ut anslag inom områdena hu- manistiska vetenskaper, naturveten- skaper, konst och litteratur (musik, dans, film etc) och folkbildningsverksamhet. Så- väl enskilda personer som organisationer kan söka bidrag. Bidrag ges främst till sär- skilda ändamål, däremot inte till löpande verksamhet, periodiska skrifter. Kulturella samfund, institutioner eller föreningar kan tilldelas bidrag endast för viss uppgift eller publikation som inte kan tillgodoses genom deras ordinarie verksamhet. Bidrag ges inte till finansiering av egen utbildning.

Bidrag ges heller inte retroaktivt, vilket in- nebär att arbeten som är avslutade vid ut- delningstillfället inte kan få bidrag. Bevil- jade belopp är i regel i storleksordningen 15 000 – 50 000 kr.

För mer information: https://www.lang- manska.se/

5.5 RIKSANTIKVARIEÄMBETET - BI- DRAG TILL KULTURARVSAR- BETE

Bidraget kan sökas av arbetslivsmuseer, hembygdsmuseer och ideella kulturverksamheter som arbetar med att bevara och utveckla kulturhistoriska värden – både fy- siska och immateriella. I första hand vän- der sig stödet till civilsamhällets organisationer. Den verksamhet man har ska vara, eller ska bli, tillgängliga för allmänheten.

Stödet kan användas för att bevara, an- vända och utveckla kulturarv. Det man sö- ker för får inte vara en del av ordinarie verksamhet, och ska ha ett start- och slut- datum.

För mer information: https://www.raa.se/la- gar-och-stod/bidrag-anslag-och-fonder/bidrag-till-kulturarvsarbete/

5.6 NORDISK KULTURFOND

Nordisk kulturfond stödjer olika projektty- per som medverkar till ett förnyat och dy- namiskt konst- och kulturliv i Norden. Nor- disk relevans och nordiskt samarbete ska vara en grundpelare i projekten.

Projektansökningar till Nordisk kulturfond bedöms utifrån en rad kriterier såsom nordisk relevans, det exemplifieras med fra- ser som ”projektet placerar Norden i värl- den och världen i Norden” och ”projektet har ett perspektiv som går längre än det nationella och motiverar till öppenhet och tolerans”. De andra kriterierna vid urval är kvalité, projektets bidrag till utveckling inom konst- och kulturlivet i norden, sub- stansen i projektets nordiska samarbete och ekonomi. Ekonomi är en viktig del i kriterierna då den sökande parten förvän- tas medfinansiera, vilket betyder det att ett projekt normalt ska ha minst 50 procent medfinansiering, och att det totala belopp som söks från nordiska stödordningar inte får överstiga 85 procent. Det högsta belop- pet som går att söka är 500 000 dkr och projektet kan högst pågå under det bevil- jade året samt de 2 efterföljande kalender- åren.

För mer information: https://www.nordisk- kulturfond.org/

5.7 KULTURRÅDET

Kulturrådet verkar för att främja konst- och kulturverksamheter i hela Sverige. Kultur- rådet har ett särskilt ansvar som myndig- het att understödja tillgänglighet och lika rättigheter oavsett könsidentitet, sexuell läggning, könsuttryck och funktionsned- sättning. Genom innan nämnda ska kultur- rådet också verka för ett kvalitativt kulturliv med mångfald. För att stödja kvalité och mångfald delar kulturrådet årligen ut bidrag. Organisationer och fria aktörer kan beviljas bidrag av kulturrådet, och olika bidrag vänder sig till olika målgrupper. De