Ent. Tidskr. ll9 (1998)
Forshed, FYKS= Ingemar Frycklund, GNBS=
Bert Gustafsson, IMBS= Lars Imby, JOJS= Jan
A. Jonasson, KAOD= Ole Karsholt, KJCS=
Clas Kiillander, KSMS= Peter Koch-Schmidt, LEJS= Jon Lennstrdm, LJRS= Jesper Lind' LTSS= Mats Lindeborg, OLBS= Bo-Olsson.
PEBS= Bert Pettersson, PENS= Carl Ake Pet- tersson, PGAS= Gtiran Palmqvist, RJES= Jens
Rydell, RYRS= Nils Ryrholm, SJNS= Gciran
Sj6berg, SVNS= Ingvar Svensson, THMS= Erik Tham, TKRS= Krister Tingstedt, WMAS=
Magnus Wedelin.
Litteratur
Buhl, O., Falck, P., Karsholt, O., Larsen, K' & Vil- helmsen, F. 1997. Fund af smisommerfugle fra Danmark i 1996. - Ent. Meddr. 65:149-158.
Gaedike, R. 1966. Die Genitalien der europhischen Epermeniidae. - Beitr. Ent. 16:633-692.
Hering, E. M. 1957. Bestimmungstabellen der Blatt- minen von Europa, Band I-III. 'S-Gravenhage (Uitgeverij Dr. W Junk).
Karsholt, O. 1997. The genus Chrysoclista Stainton, 1854 in Europe (Lepidoptera, Agonoxenidae). - Ent. Meddr. 65:29-33.
Scholz, A. 1996. Zur IdentitAt von Epermenia falci- formi s (Haw orth, I 828) (Lepidoptera: Epermeni-
idae). - Nora lepid. l8(3/4):289-296.
Smdfiririlar i Sverige 1997 Svensson, I. 1992. Anmiirkningsviirda fynd av Micro- lepidoptera i Sverige 1991. - Ent. Tidskr. I 13:36- 41.
Svensson, l. 1994. Anm2irkningsviirda fynd av smi-
fjfilar (Microlepidoptera) i Sverige 1993. - Ent.
Tidskr. I 15(l-2):45-52.
Svensson, L 1996. Anmiirkningsviirda fynd av smi- fjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige 1995. - Ent.
Tidskr. I 17(l-2):49-57.
Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1987. Catalogus lepidopterorum sueciae. Stockholm (Entomologi- ska fdreningen & Naturhistoriska riksmuseet).
Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum sueciae. Stockholm (Naturhisto- riska riksmuseet & Entomologiska f<ireningen).
. Svensson, I. & Palmqvist, G. 1990. Ftirteckning Over svenska fi filsnamn. Stockholm (Entomologiska f<ireningen).
Toll, S. 1952. RodzinaEapistidaePolski. - Dokumen- ta Physiographica Poloniae 32.
Witzgall, P., Chambon, J.-P., Bengtsson, M., Unelius, C. R., Appelgren, M., Makranczy, G., Muraleed- haran, N., Reed, D. W., Hellrigl, K., Buser, H.-R., Hallberg, E., Bergstrcim, G., T6th, M., L<ifstedt, C. & L0fqvist, J. 1996. Sex pheromones and att- ractants in the Eucosmini and Grapholitini (Lepi- doptera, Tortricidae). - Chemoecology 1 :13-23.
Europas nattflYn Vol 3
Books, Danmark.
Med denna tredje volym iir triologin civer Euro- pas Noctuinae fullbordad. De tidigare volymer- na har recencerats i ET 1991, hiifte 3 och 1994' h?ifte 4. Denna volym innehflller fotograferade genitalieavbildningar till de arter som behand- lats tidigare. Sammanlagt presenteras genitalie-
ma till 267 arter. Fyra av dessa arter iir nya fcir
vetenskapen. Dessutom innehiller boken fem nybeskrivna underarter, och tvi nya sliikten upp- rattas. Utgeende frin de tidigare volymerna tas ocksi sliikten a MesoSona, Actinotia och Cloant- ha med dven om de numera enligt Fibiger skall placeras i underfamiljen lpimorphinae. Enligt
;'The
Lepidoptera of Europe" (1996) har dock dessa sliikten inordnats i underfamiljen Hadeni- nae. Inledningsvis beskrivs preparationstekni- ken friimst hur den s.k. vdndpreparatmetoden fungerar, dvs di vesikan vdnds ut. Just denna ka- raktiir har visat sig vara vtirdefull i diskussionen
om "nyckel-lis" mekanismen mellan hanens
viinda vesica och karaktiirer i hongenitalien. Det dr ingen civerdrift att pisti att bland de i minga 59
Ingvar Svensson
fall variabla och mycket svirskilda arterna inom Noctuinae siirskilt sliiktet Euxoa sh har "nyckel- l6s" teorin betytt mycket fdr den modema upp- fattningen om dessa arters systematik och taxo- noml.
Textdelen innehiller korta beskrivningar till genitaliebilderna. Fcir niirstflende arter har skill- nader mellan dessa utretts. De nigot olika geni- taliekaraktzirerna hos sliiktena Euxoa, Agrotis och Dichagyris, inte minst i den viinda vesican, fdrklaras pfl ett fciredcimligt siitt i tydliga teck-
nlngi[.
Nyheter jiimfcirt med de tidigare volymerna dr att Euxoa lidia numera betrakts som en atlan- to-mediterran art skild frin den i Sverige fcire-
kommande holarktiska adumbrata. Den besviir- liga namnfriganhos Euxoa tritici och cryptahar av nflgon anledning ej bercirts. Det har nzimligen visat sig att Linn6s tritici-typ i sjiilva verket zir
crypta, varfcir den allmdna tritici tills vidare stflr utan namn (fr Catalogus Lepidopterorum Sue- ciae 1994). Diiremot har den vanligen som form eller underart till tritici betraktade eruta efter fcirnyade studier frdmst i genitalierna upphrijts
till valid art. Enligt Fibiger finns inte Agrotis fa- tidica i Norge utan ersiitts deir helt av luehri.For
svenska fdrhillanden dr det intressant att Spae- lotis suecica flterupprdttas som en palearktisk art skild frin den nearktiska clandestina. Studier av Xestia atrata, som dverraskande blev funnen 1994 i Hiirjedalen, har resulterat i en ny under- artsbeskrivning subsp. haraldi, tilliignad den kiinde svenske entomolgen Harald Eriksson i Hucksjciisen. Tyviin har denna text fallit bort under rubriken etymologi.
De tre volymerna om Noctuinae 6r utan tve- kan en milstolpe pfl vdgen och redovisar de se- naste rcinen inom denna grupps besviirliga syste- matik. Tillsammans med den tidigare publicera- de "The Distribution of European Macrolepi- doptera, vol I Noctuinae (1992) si blir det ett unikt samlat standardverk . Noctuinae-volymer- na pekar ocksi pi flera problematiska frigor och dr inte ett slutgiltigt strillningstagande di flera
taxonomiska frigetecken iterstir. Fcirfattaren antyder sjtilv t ex attltos Xestia rhaetica iir skill- naderna si pass stora mellan olika underarter att ytterligare studier kr[vs. De stora skillnader som
lrnns mellan Xestia castanea frln Nord- och Mellaneuropa jZimfrirt med Sydeuropa antas 60
vara extremer i en klin som striicker sig genom Europa. Likasi ansluter sig Fibiger till uppfatt- ningen att Xestia kongsvoldensis dr en boreal underart tlll lorezi trots de stora skillnader som finns mellan dessa. Fler exempel pi besviirliga artfrflgor kan anfciras. T.ex. fcirekommer Xestia ashworthi i Sverige i tve underarter jotunensis som dr m<irkare dn den grinre candelarum.Bhda dessa underarter kan antrdffas pflL samma lokaler men jotunensis flyger som regel flera veckor ti-
digare iin candelarum. De smi Diarsiamendica kallade ssp. borealis som f<irekommeri nordliga delarna av Europa liksom i Alperna beh6ver ut- redas ytterligare. I Sverige ar Xestia speciosa under utredning diir ytterligare en art tycks vara inblandad (A. Moberg m.fl. in prep.). Dessa ex- empel visar att Noctuid-systematiken dr inne i ett intensivt skede med flera spiinnande artfri-
gor kvar att lcisa och visar iin tydligare vdrdet av dessa standardverk om Noctuinae. Michael Fi- biger iir iter att gratulera till denna bok som re- kommenderas varmt och [r ett miste frir alla fjii-
rilsintresserade entomologer.
Gdran Palmqvist
Ent. Tidskr. I l9 (1998)
