S u b t r a k t i o n . A v S v e n B l o m b e r g .
D e t v e d e r t a g n a sättet a t t s u b t r a h e r a är j u a t t s ä g a : 231
93
»3 ifrån 11 står 8 k v a r , 9 från 12 står 3 k v a r , o ifrån 1 står 1 k v a r » , eller mera p e d a g o g i s k t : »3 ifrån 1 g å r i n t e . Jag lånar ( t i l l e t t a n ) e t t t i o t a l , 3 ifrån I I står 8 k v a r . 9 t i o t a l från resterande 2 t i o t a l g å r i n t e . J a g lånar e t t h u n d r a t a l . 9 från 12 står 3 k v a r . o ifrån k v a r s t å e n d e e t t ( h u n d r a t a l ) står e t t k v a r » .
SUBTRAKTION l 67 På g a m l a dagar h a r j a g g å t t ifrån d e n n a t r a d i t i o n e l l a t a n k e g å n g , emedan j a g f u n n i t e n annan, s o m för m i g är be- k v ä m a r e o c h .säkrare. Jag s ä g e r »funnit», e m e d a n j a g a l d r i g hört eller sett m e t o d e n beskrifvas eller tillämpas, o c h ä n d å t v i f l a r j a g i c k e p å a t t heta s t r i d e r f o r d o m stått o m h v i l k e n m e t o d s o m v o r e a t t föredraga. T v å saker förvåna m i g : D e t ena är, a t t d e n t r a d i t i o n e l l a m e t o d e n v u n n i t e n v ä l d e . D e t andra är, a t t j a g a l d r i g hört e l l e r sett n å g o t o m d e n a n d r a m e t o d e n , vare sig i s k o l a n eller lifvet. H ä r v i l l j a g t i l l ä g g a , a t t j a g endast h a r m o g e n h e t s e x a m e n p å r e a l l i n j e n .
Jag s u b t r a h e r a r n u m e r a a l l t i d s å h ä r : 231
_93 138
»3 ifrån 11 b l i r 8, 10 från 13 b l i r 3, 1 ifrån 2 b l i r 1 » . I stället för a t t i m i n u e n d e n , h v a r j e g å n g j a g b e h ö f v e r låna, först l ä g g a t i l l 10 o c h sedan d r a g a från 10, eller, s o m man v a n l i g e n u t t r y c k e r s i g , först låna 10 o c h sedan m i n s k a nästa siffra m e d ett, så l ä g g e r j a g t i l l 10 i b å d e m i n u e n d e n o c h s u b t r a h e n d e n . D e n senare metodens ö f v e r l ä g s e n h e t i b e k v ä m l i g h e t s - -och säkerhetsafseende g r u n d a r s i g p å d e t f a k t u m , a t t d e t är lättare a t t l ä g g a t i l l än d r a g a ifrån, äfven o m d e t endast gäller ett. D e t t a k a n vara en allmän före- teelse, s o m k a n h a v a m å n g a förklaringsgrunder, b l . a. d e n , att m a n adderar m e r än s u b t r a h e r a r o c h därför v i n n e r större öfning o c h däraf större färdighet i a d d i t i o n ; men d e t k a n möjligen vara endast en e g e n h e t hos m i g . H ä r m å e n h v a r pröfva själf o c h d ö m a .
T i l l ofvan sagda s k i l l n a d i m e t o d e r n a k o m m e r , sedan man väl s k u d d a t d e n t r a d i t i o n e l l a m e t o d e n fullständigt af sig, a t t m a n ö f v e r b l i c k a r o c h b e h ä r s k a r r ä k n e o p e r a t i o n e n bättre m e d den här föreslagna m e t o d e n . A f v e n d e t t a o m - d ö m e k a n j u s ä g a s vara s u b j e k t i v t , då m i g v e t e r l i g t i n g e n annan än j a g a n v ä n d e r m e t o d e n . M e n o m m a n analyserar räkneoperationen, finner m a n , a t t m a n v i d den föreslagna
i 6 8 SVEN* BLOMBERG
m e t o d e n i c k e behöfver belasta sitt m i n n e i l i k a h ö g g r a d s o m v i d den t r a d i t i o n e l l a m e t o d e n . E n l i g t d e n senare s ä g e r j a g :
»3 ifrån i i b l i r 8» o c h skrifver åttan. S å t i t t a r j a g p å n i a n o c h s ä g e r , a l l t u n d e r d e t j a g håller i m i n n e t , a t t j a g s k a l l m i n s k a m e d e t t : »9 från» o c h så drager j a g e t t från t r e :
»från 12 b l i r 3». E n l i g t den förra m e t o d e n aflastar j a g m i n - net, o m e d e l b a r t efter det j a g s k r i f v i t åttan, i det j a g s ä g e r :
»10! från 13 b l i r 3». » 1 ! ifrån 2 b l i r I » .
S o m sagt, j a g anser a f erfarenhet d e n här s k i l d r a d e me- t o d e n v a r a i alla afseenden öfverlägsen d e n t r a d i t i o n e l l a , hvarför j a g t a g i t m i g friheten a t t p å d e t t a sätt föra u t den i m a r k n a d e n . F ö r en g a m m a l räknekarl tager det v i s s e r l i g e n l i t e t t i d o c h vållar k a n s k e en del o b e h a g , i n n a n h a n befriat s i g från det sedan b a r n d o m e n i n a r b e t a d e t r a d i t i o n e l l a tänke- sättet o c h funnit b e h a g e t i d e t n y a . B a r n e n b ö r a d o c k få lära sig den m e t o d , s o m är b e k v ä m a s t o c h säkrast, o c h j a g t v e k a r i c k e a t t g i f v a m i t t förord åt den här föreslagna me- t o d e n . M e n k a n s k e m å n g e n a n n a n t v e k a r ?
Ö f v e r u m 1 2/ & 1921.
