• No results found

Mobbning och kränkande behandling: En undersökning om skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mobbning och kränkande behandling: En undersökning om skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling"

Copied!
61
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Mobbning och kränkande behandling

En undersökning om skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling

Bullying and abusive treatment

A survey on school’s preventive work against bullying and abusive treatment Daniel Handberg

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet

Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Anna Hulling

Examinator: Anders Broman 2014-01

(2)

Abstract

The purpose of the work is to highlight schools work to prevent bullying and abusive

treatment, find out about schools work to prevent bullying and abusive treatment follow what is written in the governing documents and how schools can work preventively against the same. The questions have been investigated through qualitative interviews and analysis of documents or in the theoretical background. The interviewees and partially schools were selected through an arbitrarily selection. In each plan againstabusive treatmentstates that the monitoring and evaluation should be conducted in a manner that is not consistent withthe responses from leisure educator 1, 2 and 3. School B'splan does not contain an overview of the measuresneeded to prevent and stopabusive treatmentofchildren. The Schoolsconducts mainly mapping, various forms ofconversation and routines for emergency situations.

Schoolswork mainly with the multi-religiouscalendar. Approximately67% ofschool staff’s work to prevent bullying and abusive treatment follows,completely or partially, what is written in the governing documents.

Keywords: abusive behavior, bullying, plan against abusive treatment, prevention.

(3)

Sammandrag

Syftet med arbetet är att synliggöra skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling, ta reda på om skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer det som står i styrdokumenten och hur skolor kan arbeta

förebyggande mot detsamma. Frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer och analys av dokument eller i den teoretiska bakgrunden. Intervjupersonerna och delvis skolorna valdes ut genom ett godtyckligt urval. I respektive plan mot kränkande behandling står det att uppföljningen och utvärderingen ska genomföras på ett sätt som inte stämmer överens med svaren från fritidspedagog 1, 2 och 3. Skola B:s plan innehåller inte en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn.

Skolorna genomför huvudsakligen kartläggningar, olika former av samtal och rutiner för akuta situationer. Desamma arbetar huvudsakligen med multireligiösa almanackan. Cirka 67

% av skolpersonalens förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer, helt eller delvis, det som står i styrdokumenten.

Nyckelord: förebyggande arbete, kränkande behandling, mobbning, plan mot kränkande behandling.

(4)

Innehållsförteckning

1. BAKGRUND ... 4

1.1SYFTE ... 6

1.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6

2. TEORETISK BAKGRUND ... 7

2.1MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ... 7

2.1.1 Mobbning ... 8

2.1.2 Kränkande behandling ... 10

2.2FÖREBYGGANDE ARBETE MOT MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ... 11

2.2.1 Svein Otto Aarland ... 11

2.2.2 Janne Staff ... 12

2.2.3 Gunnar Höistad ... 12

2.2.4 Anncha Lagerman och Pia Stenberg ... 14

2.2.5 Camilla Strömberg ... 15

2.2.6 Matts Dahlkwist ... 16

2.2.7 Agneta Herlin och Bo Munthe ... 17

2.2.8 Skolverket ... 17

2.3PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ... 18

2.3.1 Vad planerna mot kränkande behandling bör innehålla... 19

3. METOD ... 20

3.1DATAINSAMLINGSMETOD ... 20

3.2AVGRÄNSNINGAR ... 21

3.3URVAL ... 22

3.4PROCEDUR ... 22

3.5KÄLLKRITIK ... 24

3.6VALIDITET ... 25

3.7RELIABILITET ... 25

4. RESULTAT ... 27

4.1PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SKOLA A ... 27

4.1.1 Intervju med rektor 1 på skola A ... 30

4.1.2 Intervju med fritidspedagog 1 på skola A ... 32

(5)

4.1.3 Intervju med fritidspedagog 2 på skola A ... 33

4.2PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SKOLA B ... 34

4.2.1 Intervju med rektor 2 på skola B ... 37

4.2.2 Intervju med fritidspedagog 3 på skola B ... 38

4.2.3 Intervju med fritidspedagog 4 på skola B ... 39

4.3SAMMANSTÄLLNING AV PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SKOLA A, INTERVJU MED REKTOR 1 OCH FRITIDSPEDAGOG 1 OCH 2 PÅ SKOLA A ... 40

4.4SAMMANSTÄLLNING AV PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SKOLA B, INTERVJU MED REKTOR 2 OCH FRITIDSPEDAGOG 3 OCH 4 PÅ SKOLA B ... 42

5. DISKUSSION ... 46

5.1ANALYS AV- OCH JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT OCH TEORETISK BAKGRUND ... 46

5.2EGNA REFLEKTIONER, PROBLEMATISERING, ÅTGÄRDER OCH SLUTSATSER ... 50

5.3FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 54 REFERENSLISTA

(6)

4

1. Bakgrund

Det var en gång en pojke vars hemförhållande var mindre bra men han var glad och mådde bra. Pojken var fortfarande omedveten. Han hade kompisar, tryggheten och innebandyn men så en dag, jordens undergång, ingenting var kvar. Dagen var första skoldagen i årskurs X.

Pojkens utseende var inte längre sig likt, hans hud var täckt av acne, hans hår var vitt, täckt av mjäll, han var allmänt ful och ingenting gick klasskompisarna obemärkt förbi. Han till och med luktade illa. Redan från första dagen fick han höra hur ful och äcklig han var. Redan från första dagen stod han ensam kvar, ingen ville umgås med honom, nej, ingen ville ens synas med honom. Vid den här tiden var det populärt med långt hår, den så kallade hockeyfrillan så pojken gjorde ett drastiskt försök att passa in, han skaffade långt hår men vad fel det blev, endast ovårdat och ännu mer mjäll. Pojken vågade inte äntra klassrummet, pojken vågade inte lämna klassrummet, pojken vågade inte vara med på idrotten, hans favoritämne, bara för att han inte vågade byta om tillsammans med klasskompisarna. Pojken vågade knappt röra sig längs korridorerna, vilka för övrigt kändes längre än någonsin. Det dröjde faktiskt länge, nästan hela årskurs X, han bet ihop, vägrade ge upp men så en dag, allt brast. Hemma hade pojken dolt allt som hände i skolan men denna dag grät han, han grät och han grät och gråten tog aldrig slut. Pojken önskade och bad att han skulle vakna upp ur den mardröm som

övervunnit honom sedan snart ett år tillbaks. Han vägrade gå till skolan. Idag anklagar inte pojken klasskompisarna som mobbade och kränkte honom utan pojken anklagar lärarna, lärarna som blundade för det som var så synligt, pojken är jag.

Ämnet för arbetet är mobbning och kränkande behandling. Mobbning och kränkande

behandling är inga nya företeelser utan har existerat så länge människan har existerat. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet uppstod, i Sverige, ett starkt samhällsintresse för problematiken runt mobbning vilket snabbt spred sig till våra skandinaviska grannländer. I Norge fick problematiken runt mobbning stor uppmärksamhet, inte minst medialt. Det dröjde dock till efter 1983 innan Norges skolmyndighet fick upp ögonen för

mobbningsproblematiken. Runt årsskiftet 1982/83 rapporterades i media att tre pojkar från Norge i åldern 10-14 år hade begått självmord, med all sannolikhet på grund av allvarlig

(7)

5

mobbning.1 Jag tror att det finns en ökad risk att mobbning fortsätter upp i vuxen ålder om inte skolan förebygger detsamma. Heinz Leymann skriver om utslagning och självmord som följd av mobbning i arbetslivet. Han genomförde 1987 en enkätundersökning med

Stockholms stifts samtliga präster. Svaren hos samtliga präster utlöste engagemang vilket gör desamma trovärdiga. Däremot bygger siffrorna på endast ett stift och gäller inte enbart psykiskt våld som utlösande faktor, även om detta kan bedömas vara den största

orsaksgruppen. Svarsalternativen formulerades på ett sådant sätt att man snarare fick fram en underskattning av antal fall än en överskattning. Resultatet presenteras i förhållande till Sveriges invånarantal vid samma tidpunkt vilket innebär att det avser hela Sverige år 1986:

Självmordet har ingenting med arbetsmiljön att göra: 54,5 % (605 fall). Arbetsmiljön har sannolikt varit en bidragande orsak: 18,5 % (205 fall). Det är enligt prästerna säkert att arbetsmiljön är en bidragande orsak: 12,7 % (140 fall). Det är sannolikt att enbart

arbetsmiljöförhållanden är ansvariga för självmordet: 4,8 % (55 fall). Prästerna är säkra på att arbetsmiljön är enda orsaken: 9,5 % (105 fall).2 Det finns olika former av mobbning vilka Matts Dahlkwist benämner vid namnen fysisk mobbning, verbal och ickeverbal mobbning, psykisk eller relationell mobbning och digital mobbning samt könsmobbning.3

Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) består av kapitel.

Kapitel 1 och 2 är högst relevant för fritidspedagoger och där regleras, bland annat, det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Nedan presenteras ett par utdrag ur dem. I Lgr 11, under rubrikerna 1 Skolans värdegrund och uppdrag och Förståelse och medmänsklighet står följande:

Ingen ska i skolan utsättas (…) för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med (…) aktiva insatser.4 I Lgr 11, under rubrikerna 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden och Riktlinjer står följande:

Alla som arbetar i skolan ska

1 Dan Olweus, Mobbning i skolan – Vad vi vet och vad vi kan göra (Stockholm: Dan Olweus och Almqvist &

Wiksell Förlag AB, 1991), 1.

2 Heinz Leymann, Ingen annan utväg – om utslagning och självmord som följd av mobbning i arbetslivet (Stockholm: Heinz Leymann och Wahlström & Widstrand, 1988), 83-85.

3 Matts Dahlkwist, Mobbning, diskriminering och kränkningar – verktyg i värdegrundsarbetet (Uppsala:

Kunskapsföretaget AB, 2010), 37-38.

4 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Stockholm: Fritzes, 2011a), 7.

(8)

6

 aktivt motverka (…) kränkande behandling av individer eller grupper Läraren ska

 uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av (…) kränkande behandling5

Det är viktigt att aldrig blunda för mobbning och kränkande behandling. Det är även viktigt att alltid utgå ifrån att alla konflikter kan uppfattas som mobbning eller kränkande behandling ur den utsattes perspektiv. Jag anser att mina erfarenheter, att mobbning kan leda till

självmord, både bland barn och vuxna och Lgr 11:s reglering av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling motiverar och argumenterar för

undersökningsuppgiftens ämnesval och syfte.

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att synliggöra skolors förebyggande arbete mot mobbning och

kränkande behandling, ta reda på om arbetet mot mobbning och kränkande behandling följer det som står i styrdokumenten och hur skolor kan arbeta förebyggande mot detsamma.

1.2 Frågeställningar

 Hur kan skolor arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling?

 Hur arbetar skolorna för att förebygga mobbning och kränkande behandling?

 Följer skolornas förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling det som står i styrdokumenten?

5 Skolverket 2011a, 12-13.

(9)

7

2. Teoretisk bakgrund

Nedan presenteras definitioner av mobbning och kränkande behandling, olika former av mobbning, vad formerna innefattar, hur skolor kan arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling – tio författares perspektiv och planen mot kränkande behandling – vad densamma är och vad den bör innehålla.

2.1 Mobbning och kränkande behandling

Nedan presenteras definitioner av mobbning och kränkande behandling, olika former av mobbning och vad formerna innefattar. Det finns många definitioner av mobbning och kränkande behandling. Somliga författare presenterar en tydlig distinktion mellan de båda definitionerna medans andra inte behandlar bådadera. Flertalet av de författare som behandlar bådadera anser att kränkande behandling är mobbning men kan inte definieras som mobbning förrän de kränkande behandlingarna har pågått under en tid, närmare bestämt, eller obestämt, en odefinierad tid.

Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkningar som upprepas flera gånger under ett visst tidsspann. En kränkning är en handling där förövarens avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Det är en aktiv handling, inte en olyckshändelse. Det finns alltid en eller flera förövare och alltid en utsatt individ, ett offer. Till skillnad från mobbning kan en kränkning äga rum vid ett enstaka tillfälle.6

Larsson bekräftar, i sin definition av mobbning, att kränkande behandling är mobbning.7 Begreppet mobbning kommer från det engelska ordet mob och betyder folkmassa. Begreppets ursprung har skapat problem på många skolor därför att skolorna, i sin definition, avser fler än en gärningsman i situationerna som skolan ska motverka. Ur den utsattes perspektiv och de skyldigheter skolan har är det oväsentligt om det är en eller flera som kränker.8 Det finns även andra problem med definitionerna av mobbning, nämligen kravet att de kränkande

behandlingarna måste ha pågått under en tid för att kunna definieras som mobbning. Osbeck med flera skriver att beteendet bör betraktas som oacceptabelt även vid enstaka tillfällen

6 Skolverket, Vad fungerar? – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning (Stockholm: Skolverket, 2011b), 9.

7 Eva Larsson, Mobbad? Det har vi inte märkt! (Stockholm: Eva Larsson och Liber AB, 2000), 19 och 21.

8 Björn Eriksson, Odd Lindberg, Erik Flygare & Kristian Daneback, Skolan – En arena för mobbning – en forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan (Stockholm: Skolverket, 2002), 27.

(10)

8

eftersom det avgörande måste vara individens upplevelse av kränkning.9 Skolverket bekräftar det Osbeck med flera skriver10 Problemen har fått följder i styrdokumenten. Skolverket anser att begreppet kränkande behandling framstår som mera ändamålsenligt därför att detsamma är neutralt i fråga om såväl metoder som antalet mobbare och det omfattar även

främlingsfientliga handlingar, grovt språkbruk och sexuella trakasserier. Därför vill Skolverket använda begreppet kränkande behandling.11

2.1.1 Mobbning

Ovan står det att det finns många definitioner av mobbning men när författare ska referera till en definition refererar flertalet till Olweus. Olweus definierar mobbning på följande sätt: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.12 Ovan presenteras även en annan definition men vad saknar dessa två definitioner som andra har? 6 av 16 definitioner innehåller att offren kan vara fler än en till antalet i en mobbningssituation. 2 av dessa 6 citerar Olweus

definitioner i senare skriven litteratur, bland annat Dahlkwists definition13 Även 6 av 16 definitioner innehåller begrepp som symboliserar olika former av mobbning, bland annat verbal, fysisk och gestartad mobbning14 Psykisk mobbning nämns i två definitioner vilka även innehåller fysisk mobbning, bland annat Larssons definition15 Angående verbal mobbning nämns det i en annan definition16 Det vanligast förekomna begreppet är uteslutning vilket återfinns i 3 av dessa 6 definitioner, bland annat i Höistads definition17 5 av 16 definitioner innehåller att styrkeförhållandet mellan mobbaren och offret är betydelsefullt. 2 av dessa 4 refererar till Olweus definitioner i senare skriven litteratur, bland annat Høiby med flera.

Definitionen innehåller även en beskrivning av styrkeförhållandet18 2 av 16 definitioner innehåller en förklaring till begreppet negativ handling. 1 av dessa 2 citerar Olweus

9 Christina Osbeck, Ann-Sofie Holm & Inga Wernersson, Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang (Göteborg: Centrum för värdegrundsstudier (Cevs) vid Göteborgs universitet och författarna, 2003), 14.

10 Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning (Stockholm: Fritzes, 2011c), 34.

11 Eriksson, Lindberg, Flygare & Daneback, 58-59.

12 Olweus, 4-5.

13 Dahlkwist, 4.

14 Eriksson, Lindberg, Flygare & Daneback, 41.

15 Larsson, 19 och 21.

16 Anita von Schéele, Mobbning – en arbetsmiljöfråga (Stockholm: Arbetarskyddsnämnden, 1993), 13.

17 Gunnar Höistad, Mobbning och människovärde – om förtryck, utanförskap och vad vi kan göra (Stockholm:

Gunnar Höistad och Förlagshuset Gothia AB, 2001), 73-79.

18 Helle Høiby, Marianne Levin & Anette Thulin, Tillsammans mot mobbning – Klassmötet – en grund för trivsel (Stockholm: Författarna och Liber AB, 2006), 9.

(11)

9

definitioner i senare skriven litteratur19 I Larssons definition av mobbning är orsaken bakom kränkande behandling aggressivitet. Definitionen behandlar begreppet mobbning. Att mobba är att handla kriminellt.20 von Schéele presenterar två definitioner i vilka det nämns var mobbning förekommer, vilka som mobbar och en beskrivning av konsekvenserna mobbning medför.21 Staff presenterar fyra definitioner av mobbning, en egen och tre övriga. En av de övriga antyder att mobbarna förstärker varandras beteende och en annan antyder att plågorna har mer makt än offret. Staff skriver att man aldrig kan sätta en gräns mellan vad som är mobbning och vad som inte är det. För honom är det egentligen ganska enkelt. Mobbning är när någon far illa.22

Det finns olika former av mobbning. Skolverket presenterar direkt- och indirekt mobbning.

Direkt mobbning karaktäriseras av öppna så kallade face to face attacker mot offret så som slag, sparkar och verbal mobbning, till exempel att ta saker från offret och direkta hot.

Indirekt mobbning handlar om att ljuga om någon, medvetet utesluta någon från gruppen, retas och sprida rykten.23 Även Olweus presenterar direkt- och indirekt mobbning. Han säger att det är lämpligt att skilja mellan direkt mobbning med relativt öppna angrepp på offret och indirekt mobbning i form av social isolering och utfrysning.24 Höistad skriver att mobbning framförallt kan indelas i tre typer: fysisk-, tyst- och verbal mobbning. Den fysiska

mobbningen kan gå till så att den som utför den ger ett litet tjuvnyp i förbifarten, gömmer saker för en kamrat, råkar knuffa till någon eller dennes bänk, slår igen dörren framför näsan på kamraten, står i vägen, tar hans eller hennes väska och kastar den emellan sig eller dylikt.

Exempel på tyst mobbning är att behandla någon som luft, göra miner, suckar, himla med ögonen, inte svara på tilltal, kasta menande blickar, tystna och vända ryggen till. Verbal mobbning är att anmärka på till exempel frisyr eller kläder, fnittra, hota, håna, hånskratta, härma, kommentera allt den utsatte gör eller säger, retas, skämta, snacka skit, sprida rykten, trakassera och viska. Den verbala mobbningen kan också vara anonyma e-postmeddelanden, att klottra på skåp, ringa anonyma telefonsamtal, att skicka lappar och skicka SMS-

meddelanden på mobiltelefonen med mera.25 Dahlkwists olika former av mobbning är fysisk-,

19 Skolverket 2011c, 34.

20 Larsson, 19 och 21.

21 von Schéele, 13.

22 Janne Staff, Mombus – modell att förebygga mobbning (Täby: Sama förlag AB, 1997), 13-15.

23 Eriksson, Lindberg, Flygare & Daneback, 61.

24 Olweus, 4-5.

25 Höistad, 73-79.

(12)

10

verbal och ickeverbal-, psykisk eller relationell-, digital- och könsmobbning. Fysisk

mobbning omfattar dra i håret, förstöra kläder, väskor eller skolarbeten, knuffar, slag, sparkar och trycka upp mot vägg. Verbal och ickeverbal mobbning omfattar rykten, hot, försök till utpressning, användning av glåpord, elaka öknamn, klotter och nedsättande kommentarer men också ordlös kommunikation via kroppsspråket som till exempel gester, menande blickar, suckar och att vända ryggen till. Psykisk eller relationell mobbning omfattar

utfrysning/exkludering i form av att till exempel inte lyssna på förslag, flytta sig om någon sätter sig bredvid, resa sig upp och lämna sällskapet när någon anländer, att ignorera någon och uteslutning från information. Digital mobbning omfattar exempelvis förtal via

internetsidor, hot via SMS, rykten och kränkande meddelanden via exempelvis massutskick av e-post, MSN eller olika communities, spridning av bilder utan godkännande och

trakasserier på internetforum. Könsmobbning omfattar exempelvis minspel och kroppsspråk med en kränkande sexuell innebörd, olika former av sexuellt fysiskt närmande, sexuellt färgade kommentarer, spridning av rykten av sexuell karaktär eller verbala sexuella förslag.26

2.1.2 Kränkande behandling

Skolverket definierar kränkande behandling på följande sätt: Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.27 Vad saknar denna definition som andra har? I Dahlkwists definition av kränkande behandling står det att kränkningar ofta är ett uttryck för makt och förtryck. Han skriver även att det som är avgörande för vad som ska betraktas som en kränkning är

individens subjektiva upplevelse.28 Skolverket skriver att kränkande behandlingar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kränkande behandlingarna kan vara synliga och handfasta men också dolda och subtila. Kränkande behandling kan uttryckas genom fysiskt våld, förlöjligande, nedsättande tilltal eller ryktesspridning. I övrigt kan kränkande behandling uttryckas genom att frysa ut någon eller hota någon.29

26 Dahlkwist, 35 och 37-39.

27 Skolverket, Skolverkets allmänna råd – arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Stockholm:

Fritzes, 2012), 8.

28 Dahlkwist, 4.

29 Skolverket 2011c, 35.

(13)

11

2.2 Förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling

Nedan presenteras hur skolor kan arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling – perspektiv från Svein Otto Aarland, Janne Staff, Gunnar Höistad, Anncha Lagerman och Pia Stenberg, Camilla Strömberg, Matts Dahlkwist, Agneta Herlin och Bo Munthe och Skolverket.

2.2.1 Svein Otto Aarland

Aarlands utgångspunkter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling är följande: Personalen ska skapa en positiv miljö bland eleverna, undervisningen ska vara engagerande och intressant och leda till att inlärningen sker i ett socialt sammanhang där eleverna är ömsesidigt beroende av varandra. Ett demokratiskt ledarskap skapar minst konflikter.30 Mobbning kan förhindras om personalen använder sig av

identifikationsfenomenet när de arbetar för att stödja barns självuppfattning.

Identifikationsfenomenet förutsätter att läraren, både intellektuellt och känslomässigt, förstår eleven, eleven måste gilla läraren och skolmiljön måste vara uppmuntrande och skapa förutsättningar för växande och utveckling. Personalen bör använda feedback på ett sätt som gör att offret skapar en större självsäkerhet och att mobbaren vill söka erkännande via positivt beteende. Konflikter stoppas enklare om läraren känner eleverna och i konfliktlösningar ska läraren vara konstruktiv. Om ett barn avslöjar ett problem ska läraren vara medveten om att det avslöjade problemet kan grunda sig på andra problem. Personalen ska möta eleverna där de befinner sig och visa att vi accepterar barnet som barnet är. Nyckeln till att förebygga mobbning och kränkande behandling ligger i en mer effektiv kommunikation mellan människor.31 Personalen ska inte tala till, utan med eleven. Personalen ska även skapa en tillåtande atmosfär. En förutsättning för att skapa en tillåtande atmosfär är att personalen visar barnen sympati, sympati för barnen, inte för dåligt beteende. Utgå från att barnen har goda avsikter och i samtal, bygga på det som barnen säger.32 Normerna bör vara vida, flexibla och toleranta. Läraren måste undvika negativa uttalanden om eleverna, särskilt inför offren.

Normer som kan resultera negativt måste ifrågasättas av läraren.33 Klassmöten ska anordnas i syfte att komma åt mobbning och kränkande behandling vilket görs genom att personalen, under klassmötena, skapar och förstärka vissa normer.34

30 Svein Otto Aarland, Mobbning och våld – hur du förebygger (Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur, 1988), 69-80.

31 Ibid, 90-102.

32 Ibid, 104-112.

33 Ibid, 124-129.

34 Ibid, 132-133.

(14)

12 2.2.2 Janne Staff

Staff presenterar sin egen modell Mombus – modell att förebygga mobbning. En förutsättning för att Mombusmodellen ska fungera är att personal, elever och föräldrar hjälps åt. Han presenterar en ram för personalen, därefter i varje klass och avslutar med ett föräldramöte.

Mobbning ska tas itu med omedelbart. Klassläraren ska, med klassen, varje dag eller varje vecka följa upp vad som har hänt. På föräldramötet presenteras klubbverksamheten vilken startas och drivs av föräldrar. I skolan ska Mombusgrupperna fungera som jourgrupper innehållande lärare och elever. När mobbning och kränkande behandling synliggörs bör det diskuteras i gruppen samt att man ska ha en handlingsplan för hur man ska agera därefter.

Mombus står för mobbningsombudsmän och består av två elever vilka byts ut varje vecka. På fredagen träffar mobbningsombudsmännen klassläraren, pratar igenom vad som har hänt under veckan och fyller i en rapport vilken följer en mall. Rapportens ska lämnas till rektor eller ansvarig för Mombus och dess erfarenheter samtalas och diskuteras i klass. Rapporterna samlas i en Mombuspärm. Personal får inte blunda för mobbning och kränkande behandling utan måste lyfta fram och demaskera detsamma. I en konfliktsituation är det viktigt att inte styra utan handleda.35

2.2.3 Gunnar Höistad

Höistad skriver om den goda skolan. Hur skapar vi den?

1. Personalen måste börja med att se på sitt eget förhållningssätt till sig själv, sina medarbetare, eleverna och föräldrarna,

2. Undersök stämningen inom personalgruppen, 3. Kartlägg skolans fysiska och psykiska miljö,

4. Diskutera om hur högt ribban ska läggas. Vad är okej? Vad är inte okej? Vad är personalen överens om? Är alla i personalen överens? (Förutsättning för att genomförandet ska fungera), 5. Formulera policy,

6. Genomför en profilering av skolans policy, 7. Genomför policyn praktiskt.

Genomför enkäter och intervjuer såväl i personalgruppen som i klasserna. Samtala om och fundera kring frågor, antingen själv eller i arbetslaget. Omklädningsrummen bör, i de lägre

35 Staff, 9-12.

(15)

13

klasserna, ingå i rastvaktandet. Mobbningen och den kränkande behandlingen ska kartläggas genom gruppsamtal och individuella samtal innehållande frågor och följdfrågor. När

kartläggningen är genomförd sammanställs den och utifrån resultatet diskuterar personalen och eleverna de två följande frågorna: Hur vill vi ha det? Hur når vi dit?36 Samtal ska resultera i att personalen enas om gemensamma nyckelord vilka ska vara skolans grundstenar på vilka det dagliga arbetet vilar. Policyn ska, när den är formulerad, presenteras för eleverna och föräldrarna i syfte att ta reda på vad desamma tycker. Elevernas och föräldrarnas förslag och kommentarer sammanställs. Nyckelorden konkretiseras genom att formulera hur desamma ska genomföras i praktiken. Policyn ska efter en tid utvärderas vilket görs i form av enkäter som personalen, eleverna och föräldrarna ska besvara.37 Det är av största vikt att elever och föräldrar engageras i det goda arbetet.38 Skolan ska arbeta med empati och det är viktigt att empatiträningen är igenkännbar, konkret och personlig.39 Skolan ska även arbeta med

jämställdhet och det arbetet måste börja med att lärarna ifrågasätter sina egna föreställningar, könsmönster och synsätt.40 Respektbegreppet ska diskuteras och personalen ska granska och bedöma vårt eget och andras beteende. Samtalen ska vara könsskilda och frågorna ska vara personliga men inte privata. Samtalen med pojkarna respektive flickorna bör ledas av en vuxen av samma kön. Det är viktigt att den vuxna skapar en atmosfär av lugn och ostördhet.

Den vuxne ska även visa intresse för elevernas svar och för dem som personer!41 Författaren presenterar en metod att hantera en konflikt. Metoden består av tre nivåer och det är

avgörande i konflikthanteringen att de fullföljs: 1. Hur är det nu? 2. Hur vill vi ha det? 3. Hur når vi dit? Personalen som åskådliggjorde konflikten ska delta aktivt i densamma, hjälpa eleverna att se möjligheterna istället för hindren, leda och styra samtalet till att bli konstruktivt och tydligt samt dämpa storpratarna till förmån för de tysta. Konflikthanteringen ska

sammanfattas, dokumenteras och följas upp. Uppföljningen ska innehålla frågor.42 Höistad presenterar exempel på värderingsövningar vilka är följande: Heta stolen, ja-nej-kanske, fyrhörnsövning, den nye, den trakasserade. Han presenterar även värderingsövningar om mobbning vilka är följande: Att stoppa mobbning, om sättet att stoppa på, listningsövningar, oavslutad berättelse. Personalen ska se till att deltagarna inte går till personangrepp som ironi, påhopp och sarkasmer utan håller sig till sakfrågan i diskussioner, även om dessa åsikter

36 Höistad, 140-146.

37 Höistad, 146-150.

38 Ibid, 151-152.

39 Ibid, 152-158.

40 Ibid, 162-164.

41 Ibid, 164-171.

42 Ibid, 171-175.

(16)

14

strider mot de flestas, fördela ordet så att alla får en chans att komma till tals, förhålla sig neutral, uppmuntra alla att yttra sig och se till att så många aspekter som möjligt kommer fram.43 När du som personal ser en elev och inte kan säga att han eller hon mår bra måste du fråga.44

2.2.4 Anncha Lagerman och Pia Stenberg

Lagerman och Stenberg presenterar Österholmsmodellen – förebyggande åtgärder.

1 Konflikthantering: Den ur personalen som åskådliggjorde konflikten ska, tillsammans med de aktuella barnen, på ett ostört ställe, sitta i en öppen ring. När någon annan talar får ingen avbryta. Personalen ber var och en berätta vad som hänt, hur den kände sig när det hände, hur den tror att de andra kände sig och fråga om någon har ett förslag till lösning. Barnen och personalen kommer överens om hur de ska gå vidare. Personalen bestämmer tid för återträff.

Återträffen ska genomföras genom att personalen ber barnen berätta hur det har gått och, vid behov, boka in ännu en återträff. Om konflikten är långvarig och svårlöst rekommenderas enskilda intervjuer med aktuella barn.

2 Håll regelbundna lektioner i syfte att påverka attityder om mobbning.

3 Arrangera lägerskola i syfte att medvetet arbeta med klassens relationer och trivsel.

4 Angående lag- och gruppindelning ska personalen sköta det. På skolan ska det vara förbjudet att dela ut inbjudningskort till fester.

5 Det ska finnas många rastvakter, särskilt på dolda platser. Barn som är utanför ska involveras i grupper och personalen ska sära på barn i trånga situationer. Rastvakterna ska vara informerade om vilka barn som är offer och vilka som vanligtvis mobbar och hålla ett extra öga på desamma.

6 Arrangera många rastaktiviteter.

7 Stoppa konfliktsituationer och kontroversiell lek på skoj.

8 Personalen ska aldrig tillåta fniss, miner, nedsättande kommentarer, suckar och dylikt när ett barn blir vald till något, säger eller gör något.

9 Visa aldrig filmer eller dylikt med mobbningssituationer därför att detsamma resulterar i en större mobbningsproblematik.

10 Föräldrabroschyrer innehållande skolans förebyggande arbetet mot mobbning ska vara föräldrarna tillhanda.

43 Höistad, 175-180.

44 Ibid, 181-182.

(17)

15

11 När en ny termin startar ska barnen påminnas om att de ska tala om för personalen om barnet själv blir utsatt för mobbning eller om någon annan blir det och att personalen aldrig avslöjar vem som har berättat. Det ska påpekas att ett avslöjande är att hjälpa, inte att skvallra.

Presentera att ni har en mobbningsgrupp och att mobbning löses genom samtal och diskussion, inte straff.

12 Observera tillbakadragna och tysta barn och hur de blir behandlade av andra barn.

13 Annordna besök av polisen vilket ska innehålla information om mobbning och dess olaglighet.

14 Annorda kompissamtal – samtal för yngre där barnen, i ring, får berätta hur veckan har varit.

15 Annordna aktiviteter i flickgrupper respektive pojkgrupper.

16 Arbeta med känslor i aktiviteter som barnmassage, drama, forumspel, måla, rita, sagor, uppsats och värderingsövningar.45

2.2.5 Camilla Strömberg

Strömberg presenterar övningar för alla åldrar som hjälper dig som ledare att förebygga mobbning. Övningarna är följande: Mingla med känslor, sida till sida som olika känslor, hitta känslan i musiken, motsatskänslor, skulptera ett substantiv, familjerna, omvänd hela havet stormar, ön, tändsticksdansen, hissen, kommunikation utan ord, bygga meningar av lösryckta ord, spegeln, åskådarna, knuten, kanelbullen, stolarna.46 Det mobbningsförebyggande arbetet måste pågå lika mycket under skoldagen som på fritids. Personalen ska vara uppmärksam och reagera direkt när kränkande behandling uppstår, bland annat genom att säga ifrån högt och tydligt för att alla ska höra. Det är viktigt att förmedla till barnen att de får lov att bli arga men att de inte får ge sig på en annan människa. Det är även viktigt att tänka på att barnet som agerar utåt och provokativt kan var offret och att aldrig lämna över ett mobbningsfall till en arbetskamrat utan att följa upp det. Uppföljningen ska presentera det åskådaren har sett och ska genomföras med de inblandade och ansvarig personal. Enskilda samtal är viktiga och ska tas tid till. Det är viktigt att markera och sätta en gräns för det negativa testandet.

Trivselenkäter ska genomföras med jämna mellanrum. Det finns elever som är mer uppmärksamhetskrävande än andra men försök att fördela uppmärksamheten mellan alla

45 Anncha Lagerman och Pia Stenberg, Att stoppa mobbning går (Stockholm: Anncha Lagerman och Pia Stenberg samt Förslagshuset Gothia, 2003), 14-15.

46 Camilla Strömberg, Goda grupper med pedagogisk dramalek – 90 övningar för alla åldrar som hjälper dig som ledare att lära känna din grupp, skapa god stämning och förebygga mobbning (Varberg: Camilla Strömberg och Argument Förlag, 2008), 134-145.

(18)

16

elever. Personal får inte sätta stämplar på barn. Skapa positiva kontakter med alla barn.

Personal ska delta i övningar. När du inte orkar är det bättre att bryta rakt av och säga vad ni ska göra istället. Det är viktigt att de som alltid får som de vill inte alltid får som de vill utan att andra barn får bestämma vad de ska göra och tydliggöra att det är ditt beslut. Tillåt inga öknamn eller smeknamn som klingar på annat än personens egentliga namn.47

2.2.6 Matts Dahlkwist

Dahlkwist presenterar en verktygslåda med didaktiska aspekter, bland annat

värderingsövningar och samtal i grupp, reflektionsövningar och rollspel/forumspel. Syftet med värderingsövningar är att öka medvetandet om både ens egna och gruppens värderingar, attityder och normer på olika områden. Ledaren ska vara lyhörd, fördela ordet, ställa

följdfrågor och, innan värderingsövningen börjar, förtydliga etiska tumregler. Olika former av värderingsövningar är följande: rangordning, motsatser, fyra hörn, olika ytor. Syftet med reflektionsövningar är att ge deltagarna möjlighet att reflektera över hur normer och

värderingar påverkar oss i vardagslivet.48 Basen i det demokratiuppdrag som finns angivet i läroplanen anger att skolans dagliga arbete ska äga rum i demokratisk anda och personalen ska möta människor med respekt och förtroende. Personalen ska, tillsammans med eleverna, samtala om värdegrundsfrågorna och praktisera desamma vilket ska genomsyra

vardagsarbetet. Dahlkwist presenterar också framgångsfaktorer i arbetet mot mobbning och kränkande behandling: Det ska finnas en tydlig och gemensam definition av mobbning.

Personalen ska ha en gemensam uppfattning om hur man ska agera mot mobbning och kränkningar. Skolan ska genomföra regelbundna undersökningar bland elever och personal.

Skolan ska även ha en likabehandlingsplan och en utvärderingsplan. Personalen ska tydligt visa att nolltolerans gäller på skolan. Personalen ska även uppmuntra elever och föräldrar att försöka stoppa mobbningen. Skolan ska anordna gemensamma diskussioner och

värdegrundsövningar. Personalen ska regelbundet besöka platser på skolan där de inte brukar vara. Skolan ska praktisera åtgärder som syftar till att minska barns sociala isolering och ensamhet. Personalen ska, från början, genomföra aktiviteter för att svetsa samman nya klasser och gruppkonstellationer. Dahlkwist presenterar även fyra reflektionsövningar, tre rollspel, två caseövningar, en värderingsövning, två dilemmaövningar, två uppdrag och ett uppdrag/dilemmaövning. Reflektionsövningarna är följande: testfrågor – vad vet du om

47 Strömberg, 126-133.

48 Dahlkwist, 5-11.

(19)

17

mobbning? Påståenden och svar, att arbeta främjande och förebyggande, testa heteronormen, egna erfarenheter av diskriminering. Rollspelen är följande: mobbningsscener, att gripa in, två sätt att reagera. Caseövningarna är följande: en grå novembermorgon, komma ut eller inte?

Värderingsövningen är följande: olika villkor. Dilemmaövningarna är följande:

diskriminering och exkludering, volleyboll eller fotboll? Uppdragen är följande: utveckla en handlingsplan mot diskriminering, läromedelsgranskning. Uppdrag/dilemmaövningen är följande: diskussionsklubbar mot kränkande behandling.49

2.2.7 Agneta Herlin och Bo Munthe

Herlin och Munthe presenterar hur man skapar en tryggare skola. Skolorna rekommenderas att utarbeta en skolpolicy om trygghet och säkerhet vilken bör omfatta skolans verksamhet, innefatta likabehandlingsplanen och innehålla ett skriftligt ledningsbeslut om att all brottslig verksamhet är förbjuden. Det handlingsplanerna vill förmedla behöver skolorna öva. Skolorna rekommenderas att utarbeta rutiner för olika situationer, ta del av MSB:s information och även information som finns på brandskyddsföreningens webbplats.50 Personalen ska tidigt uppmärksamma regelbrytare och deras vårdnadshavare på betydelsen av att skolans

ordningsregler följs. Skolan bör visa att nolltolerans gäller på skolan.51 Personalen bör, genom att skaffa sig information, försöka att hjälpa självmordsbenägna elever som behöver hjälp.52 Lärarna ska försöka att se alla sina elever, helst varje lektion.53

2.2.8 Skolverket

Skolverket presenterar allmänna råd. Att förebygga kränkande behandling:

1. Skolan bör regelbundet kartlägga barnens trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av kränkande behandling.

2. Kartläggningen bör analyseras för att identifiera risker för kränkande behandling.

3. Analysen bör även innehålla en utvärdering av tidigare insatser för att förebygga kränkande behandling.

4. Riskerna ska resultera i formulerade, konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet.

49 Dahlkwist, 12-58.

50 Agneta Herlin & Bo Munthe, En tryggare skola – regler och förebyggande arbete mot våld och kränkande behandling (Stockholm: Författarna och Norstedts Juridik AB, 2011), 159-162.

51 Ibid, 163-165.

52 Ibid, 189-190.

53 Ibid, 190-192.

(20)

18

5. Målen bör konkretiseras genom att planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå desamma, hur desamma ska följas upp och bestämma vem som ansvarar för respektive insats.

6. Eleverna ska vara delaktiga i kartläggningen, i analysen av resultaten och när man avgör vilka insatser som ska sättas in.54

Att upptäcka och anmäla kränkande behandling:

1. Personalen bör ha god uppsikt över de utrymmen och platser där barn befinner sig för att kunna upptäcka kränkande behandling.

2. Barn samt deras vårdnadshavare bör få information om hur de ska rapportera när ett barn upplever eller får kännedom om kränkande behandling.55

2.3 Plan mot kränkande behandling

Nedan presenteras planen mot kränkande behandling – vad densamma är och vad den bör innehålla. Nedan presenteras även vad likabehandlingsplanen bör innehålla, varför planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen bör nämnas i samma sammanhang och aktuella bestämmelser.

Enligt 6 kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.56

Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en

likabehandlingsplan. Enligt förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen ska planerna upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.57

54 Skolverket 2012, 22-25.

55 Ibid, 26-30.

56 Ibid, 39.

57 Ibid, 39.

(21)

19

Skolverkets allmänna råd säger att arbetet med planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen är en del av det främjande och förebyggande arbetet och bör

1. bedrivas så att planerna skrivs samman eller var för sig. Skrivs de var för sig ska de hänga ihop på ett systematiskt sätt,

2. bedrivas så att planen eller planerna är anpassade till den skolan planen eller planerna är ämnade för,

3. bedrivas på ett sådant sätt att planen eller planerna synliggörs i verksamheten, hos barnen och deras vårdnadshavare.58

2.3.1 Vad planerna mot kränkande behandling bör innehålla Skolverkets allmänna råd säger att planen eller planerna bör innehålla

1. konkreta mål vilka grundar sig på slutsatserna av kartläggningarna, och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året i syfte att förebygga kränkande behandling,

2. en fördelning av ansvaret när det gäller utförandet av de främjande och förebyggande insatserna,

3. en beskrivning hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot kränkande behandling ska följas upp och utvärderas,

4. rutiner för hur barn och deras vårdnadshavare ska gå tillväga för att anmäla kränkande behandling,

5. rutiner för hur personalen och rektorn ska fullgöra anmälningsskyldigheten, 6. rutiner för hur kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras,

7. en beskrivning hur barn har medverkat och ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet.59

58 Skolverket 2012, 40.

59 Ibid, 40.

(22)

20

3. Metod

Nedan presenteras datainsamlingsmetod – vilka undersökningsmetoder jag har valt,

avgränsningar, urval – hur många och vilka som deltagit i undersökningen och hur de valts ut, procedur – hur man rent praktiskt gått till väga för att samla in sitt material, källkritik,

validitet – giltighet och relevans och reliabilitet – pålitlighet och precision.

3.1 Datainsamlingsmetod

Frågeställningarna hur arbetar skolorna för att förebygga mobbning och kränkande behandling(?) och följer skolornas förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling det som står i styrdokumenten(?) har undersökts genom kvalitativa intervjuer och analys av dokument. Frågeställningen hur kan skolor arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling(?) har undersökts i den teoretiska bakgrunden.

I den kvalitativa intervjun är frågeområdena bestämda medans frågorna kan variera från intervju till intervju, beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter densamme tar upp. Syftet med den kvalitativa intervjun är att skapa förutsättningar för den intervjuade att presentera så uttömmande svar som möjligt. Därför måste frågorna anpassas så att

intervjupersonen får möjligheter att presentera allt densamme vill presentera. Eftersom till exempel pauser, tonfall och avbrutna meningar kan vara viktiga för att förstå vad som sägs brukar man spela in intervjuerna för att sedan transkribera desamma ordagrant, helt eller delvis.60

Fördelar med kvalitativa intervjuer: I kvalitativa intervjuer möter forskaren den intervjuade ansikte mot ansikte vilket är en fördel därför att det minskar bortfallet. Många låter bli att fylla i utsända enkäter men det är inte så många som uteblir från en intervju. Forskaren kan gå på djupet om det är nödvändigt. Kvalitativa intervjuer ger bättre möjligheter till en

helhetsförståelse av ett fenomen. Forskaren kan under intervjun ställa följdfrågor och få kompletterande och fördjupande svar. Missförstånd kan redas ut och ämnet kan undersökas ytterligare. Följdfrågor ger även forskaren en bättre förståelse av ämnet vilken kan behövas

60 Bo Johansson & Per Olov Svedner, Examensarbetet i Lärarutbildningen (Uppsala: Kunskapsföretaget AB, 2010), 35.

(23)

21

när man ska presentera de resultat man har kommit fram till. Det är därtill enklare att

säkerställa god validitet i kvalitativa intervjuer. Den intervjuade kan tala friare och forskaren kan be om förklaringar.61

Nackdelar med kvalitativa intervjuer: Man kan inte generalisera vid kvalitativa intervjuer. I förhållande till enkäter är kvalitativa intervjuer svårare och mer tidskrävande att behandla efteråt vilket innebär att det är ett omfattande arbete att klassificera materialet. Människor är inte alltid sanningsenliga i kvalitativa intervjuer – i förhållande till enkäter är det svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig. Intervjueffekten är en av de mest uppenbara nackdelarna. Densamma innebär att intervjuaren eller metoden kan påverka intervjuresultatet.

Det kan hända att den intervjuade svarar det hen tror att intervjuaren vill höra eller att hen svarar det som hen tror är allmänt accepterat. Orsakerna kan vara att göra ett gott intryck eller dölja brist på kunskap. I sådana fall är den informationen som forskaren samlat in inte

värdefull.62

3.2 Avgränsningar

Avgränsningar har gjorts angående antalet skolor och intervjupersoner, geografisk belägenhet och undersökningsmetoder. Antalet skolor och intervjupersoner har avgränsats till två- respektive sex stycken – fyra fritidspedagoger och två rektorer, därför att arbetet skulle genomföras på nio veckor. Skolornas geografiska belägenhet har avgränsats till Värmlands län av samma orsak som avgränsningarna angående antalet skolor och intervjupersoner men även för att utveckla innehållet. Planen var att välja en skola i Stockholms län därför att jag ansåg det intressant att jämföra skolor i olika län. Undersökningsmetoder har avgränsats till två, nämligen intervjuer och analys av dokument, därför att desamma ansågs mest relevanta för att besvara syftet och frågeställningarna.

61 Ann Kristin Larsen, Metod helt enkelt – En introduktion till samhällsvetenskaplig metod (Malmö: Författaren och Gleerups Utbildning AB, 2009), 26-27.

62 Ibid, 27-28.

(24)

22

3.3 Urval

Intervjuerna har genomförts på två skolor, nämligen skola A och skola B. Skola A är belägen centralt i en stad medans skola B är belägen i ett naturnära område vilket var ett medvetet val.

Den främsta orsaken till urvalet av skolor var tillgängligheten då de båda var lättillgängliga.

På skola A genomfördes tre intervjuer, en med rektorn och två med fritidspedagoger. På skola B genomfördes detsamma. Ett godtyckligt urval innebär att forskaren väljer enheterna

(fritidpedagoger och skolor) enligt sin egen bedömning av hur typiska de är för hela populationen eller för att vara säker på att få ett varierat urval. Enheterna väljs ut efter kriterier som till exempel geografisk belägenhet, kön, utbildning, ålder och så vidare.63 Både skolorna och fritidspedagogerna, vilka bestod av en man och en kvinna på både skola A och B valdes ut genom ett godtyckligt urval för att vara säker på att få ett varierat urval.

Fritidspedagogerna valdes ut efter kriteriet kön och skolorna efter kriteriet geografisk

belägenhet. Rektorerna och fritidspedagogerna valdes ut efter kriteriet befattning. Rektorerna därför att de är ansvariga för att upprätta skolans plan mot kränkande behandling.

Fritidspedagogerna därför att de, i förhållande till alla andra befattningar i skolan, är mer närvarande under raster, täcker en större del av skolområdet, ansvarar för största delen av föräldrakontakten, arbetar längre och närvarar under lektioner. Valet av fritidspedagog grundar sig även på min framtida profession.

De intervjuade ska vara säkra att deras anonymitet skyddas. Av rapporten ska det inte vara möjligt att identifiera vare sig lärare eller skola. De intervjuade ska ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan.64 Det förstnämnda har realiserats genom en

presentation av detsamma vilken de intervjuade har bekräftat i intervjuerna. Det sistnämnda har realiserats genom ett besök på skola A och B innehållande samtal med de intervjuade.

3.4 Procedur

I valet mellan individuella intervjuer och gruppintervjuer föll valet på det förstnämnda därför att en intervjuperson kan påverka de övriga intervjupersonerna genom att inta en ledarroll vilket kan innebära att de övriga intervjupersonernas svar inte är deras egna.65 Intervjuerna har genomförts på två skolor, nämligen skola A och skola B. Skola A är belägen centralt i en

63 Larsen, 77.

64 Johansson & Svedner, 22.

65 Larsen, 26-27.

(25)

23

stad och omges av lägenheter medans skola B är belägen i ett naturnära område och omges av villor. På skola A genomfördes tre intervjuer, en med rektorn och två med fritidspedagoger.

På skola B genomfördes detsamma. Fritidspedagogerna, vilka bestod av en man och en kvinna på både skola A och B, och delvis skolorna valdes ut genom ett godtyckligt urval. Ett godtyckligt urval innebär att forskaren väljer enheterna (fritidpedagoger och skolor) enligt sin egen bedömning av hur typiska de är för hela populationen eller för att vara säker på att få ett varierat urval. Enheterna väljs ut efter kriterier som till exempel geografisk belägenhet, kön, utbildning, ålder och så vidare.66 Både skolorna och fritidspedagogerna valdes ut genom ett godtyckligt urval för att vara säker på att få ett varierat urval. Fritidspedagogerna valdes ut efter kriteriet kön och skolorna efter kriteriet geografisk belägenhet. Rektorerna och fritidspedagogerna valdes ut efter kriteriet befattning.

Planen var att, under samma dag, boka samtliga intervjuer för att spara tid. Fem av sex intervjuer bokades under samma dag då en av sex utvalda intervjupersoner var frånvarande.

De fem intervjuerna som bokades under samma dag bokades in genom att besöka respektive skola. En av sex intervjuer bokades in genom ett telefonsamtal. Planen var att genomföra samtliga intervjuer nästkommande vecka vilket presenterades för intervjupersonerna vilka, i sin tur, bestämde tid. Önskemålet infriades. Intervjupersonerna fick inte intervjufrågorna i förväg.

Samtliga intervjuer genomfördes på respektive intervjupersons skola, i en för övrig tom lokal för att minska risken att intervjuerna, de efterföljande transkriberingarna och därmed

resultatet skulle påverkas av yttre omständigheter. Tidsramen var cirka 45 minuter innehållande en inledning och intervjun. Inledningen innehöll presentation av syftet samt forskningsetik – de intervjuade ska vara säkra att deras anonymitet skyddas. Av rapporten ska det inte vara möjligt att identifiera vare sig lärare eller skola.67 Presentationen av

forskningsetiken bekräftade intervjupersonerna i intervjuerna. Intervjun bestod av

intervjufrågor68 och eventuellt följdfrågor för att locka fram fler fakta och tankar. Intervjuerna avslutades med frågan är det något mer du vill tillägga(?) vilken syftade till att runda av

66 Larsen, 77.

67 Johansson & Svedner, 22.

68 Se bilaga 1 och 2.

(26)

24

intervjun. Respektive skolas plan mot kränkande behandling tillhandahölls efter en av de tre intervjuerna på respektive skola. Intervjusvaren spelades in på en smartphone vilket

meddelades när respektive intervju bokades in. Ovan står det att eftersom till exempel pauser, tonfall och avbrutna meningar kan vara viktiga för att förstå vad som sägs brukar man spela in intervjuerna för att sedan transkribera desamma ordagrant, helt eller delvis.69 Intervjuerna transkriberades ordagrant, helt. Transkriberingen genomfördes genom att spela upp, lyssna, pausa, transkribera och så vidare. Om jag blev osäker spolade jag tillbaka och lyssnade igen.

När ovanstående transkriberingsprocedur var färdig lyssnade jag på hela intervjun igen för att säkerställa att transkriberingen genomförts korrekt. Analyserna av respektive plan mot

kränkande behandling gjordes genom att läsa respektive plan två gånger. Andra gången sammanfattades det mest relevanta innehållet. Med relevant avses det innehåll vilket utgör underlag för att besvara en av tre frågeställningar. Det gjordes genom att ställa respektive plan mot intervjusvaren.

3.5 Källkritik

Källorna är valda därför att de är relevanta för arbetets syfte. Skolverket är en relevant källa därför att myndigheten reglerar skolpersonalens profession, vad planen mot kränkande behandling måste och bör innehålla, presenterar en orsak till problemet och problem med definitionerna av mobbning. Det sistnämnda presenterar även Osbeck, Holm och Wernersson.

Det förstnämnda innebär att Skolverket är trovärdigt. Olweus är relevant därför att han presenterar en historisk tillbakablick, definitioner samt olika former av mobbning och trovärdig därför att flertalet författare och senare forskare refererar till honom. Leymann är relevant därför att han presenterar mobbningsproblematiken i ett samhällsperspektiv och trovärdig därför att han är en av få som gör det. Övriga källor är relevanta därför att de presenterar en eller flera definitioner av mobbning och/eller kränkande behandling, olika former av mobbning och/eller hur skolor kan arbeta förebyggande mot mobbning och

kränkande behandling. Oavsett om definitionerna är trovärdiga eller inte så analyserar arbetet fler än tillräckligt många definitioner vilket innebär att den mindre trovärdiga definitionen inte påverkar slutsatserna. Detsamma gäller olika former av mobbning. De källor som presenterar hur skolor kan arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling presenterar även varför och konkretiserar detsamma genom reella exempel vilket innebär att de är trovärdiga. Eventuella brister med mitt val av källor kan vara att flera av källorna är

69 Johansson & Svedner, 35.

(27)

25

skrivna för relativt länge sedan. Nackdelen med det kan vara att de inte är aktuella i

förhållande till dagens forskning och därmed, eventuellt, inte pålitliga. Däremot är de äldre källorna relevanta för mitt arbete därför att de kompletterar de yngre källorna vilket innebär att samtliga källor skapar bredd. Ett andra argument är att de äldre källorna inte skadar arbetets syfte och frågeställningar.

3.6 Validitet

Validitet definieras på följande sätt: Validitet innebär giltighet och relevans. Det är viktigt att forskaren samlar in material som är relevant för forskarens frågeställning(ar). Forskaren måste ställa relevanta frågor utifrån problemformuleringen.70

En av tre frågeställningar har undersökts i den teoretiska bakgrunden och besvarats med hjälp av litteratur. Litteraturen är bred och noggrant utvald. Två av tre frågeställningar har

undersökts genom kvalitativa intervjuer varav en har besvarats med hjälp av skola A:s och B:s plan mot kränkande behandling. Intervjuerna kan ses likt en examination där planerna mot kränkande behandling är facit vilka besvarar en av tre frågeställningar. Frågeformuläret är strukturellt framarbetat. Problemformuleringen och delar av innehållet i den teoretiska bakgrunden ligger till grund för intervjufrågorna. Arbetet är giltigt och relevant. Jag anser att arbetet har hög validitet.

3.7 Reliabilitet

Reliabilitet definieras på följande sätt: Reliabilitet innebär pålitlighet och precision. Hög reliabilitet innebär att en annan forskare ska kunna genomföra en precis likadan undersökning och få exakt samma resultat.71

Ovan har presenterats att man inte kan generalisera vid kvalitativa intervjuer. Ovan har även presenterats att det kan hända att den intervjuade svarar det hen tror att intervjuaren vill höra

70 Larsen, 40-41.

71 Ibid, 41-42.

(28)

26

eller att hen svarar det som hen tror är allmänt accepterat.72 Det sistnämnda har förebyggts genom att inte presentera arbetets frågeställningar i samband med intervjuerna. Det

förstnämnda är allmänt accepterat vilket innebär att en annan forskare som genomför en precis likadan undersökning inte får exakt samma resultat men om en annan forskare genomför en precis likadan undersökning med samma intervjuade är det sannolikt att densamme skulle få exakt samma resultat. Litteraturen är bred och noggrant utvald.

Intervjufrågorna är strukturellt framarbetade och preciserade för att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar. Metoden är konkret beskriven för att kunna genomföra en precis likadan undersökning. Arbetet är pålitligt och preciserat. Jag anser att arbetet har hög reliabilitet.

72 Larsen, 27-28.

(29)

27

4. Resultat

Nedan presenteras plan mot kränkande behandling skola A, intervju med rektor 1 på skola A, intervju med fritidspedagog 1 och 2 på skola A, plan mot kränkande behandling skola B, intervju med rektor 2 på skola B, intervju med fritidspedagog 3 och 4 på skola B och respektive skolas sammanställning.

4.1 Plan mot kränkande behandling skola A

Planen heter skola A:s plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola A:s vision är att alla ska känna trygghet, respektera varandra, trivas och med glädje gå till skolan.

Rektorn, eleverna, vårdnadshavarna och personalen har varit delaktiga i upprättandet,

uppföljningen och granskningen av planen mot kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i planen mot kränkande behandling via främst klassråden och elevrådet. Klassråden diskuterar planen under ledning av klassläraren. Elevrådet diskuterar planen under ledning av vuxna i skolan. Elevernas delaktighet beaktar särskilt kartläggningen, främjandet, förebyggandet, vem man kan vända sig till och hur skolan arbetar när kränkningar rapporteras. Eleverna

uppmuntras att kontakta trygghetsteamet och presentera synpunkter. Planen förankras i verksamheten genom att densamma förankras hos barnen och deras vårdnadshavare. Planen förankras hos barnen och deras vårdnadshavare genom att elevrådets representanter och klassläraren, i sina klasser, berättar om planen och dess innehåll vilket förklaras och

diskuteras. Även rektor besöker klasserna och berättar om planen och diskuterar valda delar.

Vårdnadshavarna förankrar planen genom att rektor berättar och diskuterar densamma med styrelsen för Skola A:s föräldraförening och i samband med det första föräldramötet i september för de olika klasserna. Planen finns i alla klassrum och på skolans hemsida så att elever och vårdnadshavare kan läsa densamma. Den föregående planen mot kränkande behandling utvärderades av rektorn, elever, personal, elevhälsan och vårdnadshavare.

Främjande insatser: Främja kränkande behandling och främja att kränkningar inte ska förekomma. Främja kränkande behandling – All personal ska studera skolverkets allmänna råd ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”. Föreläsning om materialet av skoljuristen och rektor. Rektor och trygghetsteamet fortbildas med extern kompetens. Målet med främja kränkande behandling är att all personal ska känna till innebörden av kränkande behandling och begreppen främjande och förebyggande. Uppföljning sker efter genomgången

(30)

28

fortbildning genom att rektor samlar personalen och frågar de om fortbildningsinsatserna har svarat upp mot målet. Ansvarig är rektor. Främja att kränkningar inte ska förekomma – Konkret rastvaktsrutin. Trivseldag med social gemenskap mellan åldrarna. Lägerskolor för årskurs 5 och 6 under hösten. Sociala aktiviteter elever och personal tillsammans som till exempel fotbollsmatchen, luciafirandet, advent och påsk. Klassråden och elevrådet diskuterar frågor om kränkande behandling under ledning av klasslärare respektive samordnaren. Målet med främja att kränkningar inte ska förekomma är nolltolerans mot kränkningar. Uppföljning sker via enkäter till eleverna i årskurs 3, 5 och 6 och särskild elevenkät och föräldraenkät i förskoleklass, årskurs 2 och 4. Uppföljning sker även kontinuerligt under klassråden där klassläraren ansvarar. Ansvariga är rektor, skolsköterskan och klasslärarna.

Planen presenterar kartläggningsmetoder, bland andra enkäter vilka förskoleklass och årskurs 3, 4, 5 och 6 ska besvara samt klassråden varje vecka och elevrådet varje månad. Områden som berörs i kartläggningarna är, bland annat, kränkande behandling. Eleverna har involverats i kartläggningarna genom att besvara en kartläggningsenkät och delta i klassvisa diskussioner under klassråden. Elevrådet genom att delta i analysen av kartläggningen. Enkäter och

undersökningar visar på god trygghet och hög trivsel angående samverkan mellan eleverna och personalen samt att personalen är lättillgänglig. Planen presenterar förbättringsområden vilka är följande: Att förskoleklasseleverna kan känna sig osäkra och rädda när de börjar på fritids, att yngre elever kan känna sig ängsliga i samverkan med äldre elever, att vissa elever använder ett ovårdat språk, att det förekommer att elever känner sig oroliga i

omklädningsrummen, att kränkande behandling har förekommit på rasterna då personalen har befunnit sig för långt borta och att äldre elever har gjort yngre elever rädda genom att jaga de på rasterna.

Förebyggande åtgärd: Att motverka förekomsten av kränkande behandling – skolan ska schemalägga rasterna vilket innebär att inte alltför många barn är ute samtidigt. Rastvakterna ska bära gula västar. Rastvaktsschemat ska förstärkas vilket innebär att fler vuxna är ute på rasterna. Elevernas raster ska styras vilket innebär att äldre kan vara goda förebilder och faddrar till yngre. Äldre elever ska även besöka yngre elever under lektionstid så att de lär känna sina faddrar. Klassråden ska innehålla diskussioner angående vikten av att vara en god kamrat och att vara goda förebilder för yngre elever. Elevrådet ska innehålla förslag från

References

Related documents

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.. Mål

5 Mobbning: År när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera elever.. Även när parterna i

Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier Om du misstänker att något barn är utsatt för kränkande behandling,

Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier Om du misstänker att något barn är utsatt för kränkande behandling,

Om du misstänker att något barn är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan du kontakta någon personal på förskolan

diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier Om du misstänker att något barn är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella

Om du misstänker att något barn är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan du kontakta någon personal på förskolan. All

De åtgärder som planeras ska syfta till att avvärja de risker som finns för diskriminering, trakasserier, bristande tillgänglighet eller kränkande behandling som finns i