Linnéuniversitetet
Inst. för Pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap/PPI 2PS600 61-90 p
HT 2011
Sambandet mellan stress och neuroticism
ur ett könsperspektiv
Sammanfattning
Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, när det kontrollerades för kön. Resultatet visade även en signifikant könsskillnad, där kvinnor upplevde mer stress och var mer neurotiska än män.
Abstract
INTRODUKTION
I dagens samhälle är det viktigt för individen att kunna delta och utföra vardagliga sysslor i arbetslivet, hemmamiljön samt i utbildningssammanhang. För att klara av de dagliga kraven är en god hälsa en förutsättning (Kostenius & Lindqvist, 2006). Historiskt sett har samhället genomgått en stor utveckling där dess behov och förväntningar har förändrats. De lagar och rutiner som ursprungligen låg till grund för människans överlevnad handlade mer om att få mat för dagen där individen anpassade sig till omgivningen i samstämmighet med naturen och dess årstider. Till skillnad från jordbrukssamhället och den förindustriella tiden har det moderna samhället helt andra levnadsvillkor. Idag bor majoriteten av befolkningen i städer där behoven och kraven ser annorlunda ut. Människan anpassar sig till den alltmer förfinade tekniska utvecklingen där individen måste lära sig hantera olika situationer på ett effektivt sätt (Eriksson, 2004).
Den förändring som har skett genom åren har bidragit till många fördelar för människan, men samtidigt har den ökade effektiviseringen i samhället resulterat i en högre belastning och mer krav på individen (Rydén & Stenström, 2008). Dessa påfrestningar har påverkat människans välbefinnande där många idag upplever ohälsa, i form av stress. Begreppet stress är ett uppmärksammat fenomen inom både media och samhället och har en individuell inverkan (Eriksson, 2004).
Hälsa
Begreppet hälsa är ett ämne som kan definieras på många olika sätt. Den mest använda definitionen av hälsa är WHO:s ”Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of disease or infirmity” (WHO, 1948). Definitionen innebär att hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv där man tar hänsyn till både inre och yttre faktorer.
Vikten av att ha en god hälsa har alltid varit i fokus för människans överlevnad, men synen på hälsa har förändrats genom åren. Till en början förklarades begreppet i enklare termer av hälsa eller ohälsa, antingen var människan frisk eller sjuk. Det centrala var att undvika ohälsa i form av sjukdom (Lindfors, 2002). Detta begreppsperspektiv är mer känt som det patogena. I jämförelse med dåtidens hälsosyn riktar sig dagens definition, det salutogena perspektivet, mot främjande av hälsa med fokus på människans kunskap om hälsa, sammanhang samt friskfaktorer (Quennerstedt, 2006).
Hälsomodell
Dagens hälsomodell utgår inte längre från ett linjärt perspektiv, där individen kan placeras någonstans på en skala mellan att vara frisk eller sjuk. Istället kan man förtydliga den rådande hälsosynen av hälsokorset (figur 1). Den visar på ett bredare spektrum av upplevd hälsa där hänsyn tas till de fysiska, psykiska och sociala aspekterna. Exempel som kan illustrera hälsokorsets mångsidighet är att en individ som är fysiskt frisk ändå kan må psykiskt dåligt, medan en person kan må bra, men ändå vara medicinskt sjuk. Det bästa enligt denna modell är att må bra och samtidigt vara frisk (Winroth & Rydqvist, 2008).
Figur 1. En hälsomodell som beskriver hälsa ur ett flerdimensionellt perspektiv.
Stress
I dagens samhälle ökar kraven inom både arbets- och privatlivet, vilket kan göra det svårt att hantera och bemöta påfrestande situationer som uppstår. När belastningen blir för hög och individen inte längre kan kontrollera situationen, kan detta resultera i stress (Eriksson, 2004). Fenomenet stress är ett aktuellt och omdiskuterat ämne som har många definitioner. Trots flertalet begreppsförklaringar finns en överensstämmelse i litteraturen om att stress omfattar yttre faktorer som påverkar individen psykologiskt och fysiologiskt (Humberto Ablanedo-Rosas et al., 2011). Den övergripande definitionen som kommer att ligga till grund för detta arbete är Monat och Lazarus (1991) beskrivning av begreppet “Psychological stress is a
particular relationship between the person and the environment that is appraised by the person as taxing or exceeding his or her resources and endangering his or her well-being”
(s.19). Författarna menar att det sker en obalans i interaktionen mellan individ och miljö. När personens resurser och erfarenheter inte räcker till för att hantera omgivningens krav, kan stress uppkomma.
Psykologiska processer
Hur vardagliga situationer upplevs är individuellt. Människors förutsättningar och tillgångar skiljer sig från varandra och det finns därför inte ett enhetligt sätt som förklarar hur individer upplever och värderar påfrestande situationer (Bergdahl & Bergdahl, 2002). Några exempel på stressorer som kan påverka vår mentala hälsa är konflikter på arbetsplatsen, brist på ledarskap, tentamensläsning eller relationsproblem (Rydén & Stenström, 2008). Trots människors olikheter i reaktionsmönster, sker de fysiologiska reaktionerna i kroppen på samma sätt vid stress.
Biologiska processer
menar att dessa överlevnadsinstinkter fortfarande lever kvar hos oss. Däremot utsätts vi människor idag för andra påfrestande situationer till skillnad från våra förfäder. Hon hävdar att dagens familje- och arbetsförhållanden samt teknikens utveckling har resulterat i andra hot och krav som kan leda till stress exempelvis hämta barnen på dagis, alltid vara tillgänglig när det kommer till e-mail och mobiltelefoner, samt att göra karriär.
Stressfysiologi
Kroppen och våra sinnen samspelar i ett komplicerat system som påverkar varandra. Det finns två olika hormonprocesser från hjärnan som sker utom vår kontroll, det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. I en situation där kroppen förbereder sig för kamp- eller flykt, startar det snabba hormonförloppet, det sympatiska. Signaler skickas från hjärnan till binjuremärgen där adrenalin och noradrenalin utsöndras. I samband med detta ökar andningen och hjärtslagen för att kroppen ska kunna bemöta hotet. När belastningen och påfrestningarna däremot pågår under en längre tid kopplas det parasympatiska nervsystemet på. Under denna process utsöndrar binjuremärgen även kortison. Kortison är ett hormon som hjälper att skydda kroppen genom att bland annat stärka vårt immunförsvar. Dock kan hormonet ha en negativ effekt om processen blir varaktig (Frankenhaeuser, 1997). Den övergripande effekten som stress har på oss människor är att den hotar balansen i kroppen.
Personlighet
Forskare har länge varit intresserade av att förklara människors personlighet. I boken
Personality: theory and research, Cervone & Pervin, (2008) sammanfattar och definierar
Big five- modellen
Det finns många egenskapsteorier som försöker kategorisera olika typer av karaktärsdrag, däribland Hans Eysenck’s modell som utgörs av två huvuddimensioner, introvert-extrovert och neuroticism. De idéer som Eysenck utvecklade, ligger till grund för den egenskapsteori som idag har mest stöd och uppmärksamhet, Big five- modellen (Passer & Smith, 2009). I denna modell ingår det fem karaktärsdrag; openess, conscientiousness, extrovert,
agreeableness och neuroticism. Trots att modellen innehåller fem personlighetsdrag, kommer
arbetet fokusera på egenskapen neuroticism, eftersom denna egenskap har visats relatera till både stress och kön, vilket är fokus för denna studie.
Neuroticism
Individer med hög grad av neuroticism är oroliga, nervösa och osäkra, medan personer med låg grad är lugna, självsäkra och avslappnade. Personer med hög neuroticism är även känslomässigt instabila och upplever vardagliga situationer som mer stressande. (Cervone & Pervin, 2008). Vidare karaktäriseras neurotiker som lättirriterade, hypokondriska samt en maladaptiv stresshantering. Det tar även längre tid för dessa personer att återgå till ett normalt sinnestillstånd efter en upprörande situation (Larsen & Buss, 2006). Neuroticism är en egenskap som har visat sig minska med åldern (Cervone & Pervin, 2008). I ett vidare perspektiv har Bergdahl & Bergdahls (2002) studie påvisat en relation mellan neuroticism och upplevd stress. Denna studie visade även att kvinnor hade högre stressfrekvens än män i åldrarna 30-34. I en annan studie som genomfördes i 37 olika länder framgick det att kvinnor hade högre grad av neuroticism än män (Lynn & Martin, 1997).
Kön och Genus
föreställningarna om vad som är manligt och kvinnligt fortfarande kvar i dagens samhälle (Fagrell & Nilsson, 1998).
Kvinnorollen och stress
Alltfler kvinnor har idag möjligheten att utbilda sig och göra karriär. Trots dessa framsteg ansvarar kvinnor mestadels fortfarande för de vardagliga sysslorna i hemmet. Detta har lett till dubbelarbete, både i och utanför hemmet. I samband med detta menar forskare att kvinnor upplever mer stress på grund av de ökade kraven på att prestera i arbetslivet, samt att vara en bra mamma och fru (Lundberg & Frankenhaeuser, 1999). Trots att både män och kvinnor upplever stress, har studier visat att kvinnor känner sig mer utsatta för stressfyllda situationer än män (Weeks et. al., 2005).
Förutom den diskussion som förs kring könskillnader i upplevd stress hävdar Everly et al. (1994) att många studenter upplever hög grad av stress på grund av de krav och förväntningar som universitetsmiljön ställer. Studenter utsätts för vardagliga påfrestningar där de samtidigt ska prestera i skolan.
Syfte och frågeställning
Med denna studie vill vi vidareutveckla tidigare forskning genom att undersöka om sambandet mellan upplevd stress och personlighetsdraget neuroticism, med hänsyn till kön, även kan appliceras på studenter?
Hypotes 1. Det finns ett samband mellan upplevd stress och personlighetstypen neuroticism. Hypotes 2. Det finns en könsskillnad i neuroticism och hur personer upplever stress.
METOD
Deltagare
Inför undersökningen kontaktades kursansvarig och föreläsare för att få ett godkännande till att dela ut enkäter till universitetsstudenterna, (bilaga 1). I detta bekvämlighetsurval deltog 113 personer. Fyra av enkäterna exkluderades på grund av ofullständiga uppgifter angående kön och ålder. Kvar blev 109 deltagare, varav 47 kvinnor och 62 män mellan åldrarna 18-53 år (medelålder =21,5), (tabell 1).
Tabell 1. Åldersfördelning mellan kvinnor och män.
Kön Medelvärde SD Minimum Maximum
Man (n=62) 21,6 4,5 18 53
Kvinna (n=47) 21,2 4,1 18 43
Instrument
I denna undersökning har vi använt oss av två mätinstrument, Perceived Stress Scale (PSS) och NEO Five-factor Inventory (NEO-FFI) (ej bifogat). PSS är ett instrument som mäter hur individen upplever okontrollerbara och påfrestande situationer, det vill säga hur hög grad av stress personen upplever. Detta är en svensk översättning av Eskin & Parr (1996) från Cohen et al., (1983). Formuläret består av 14 items, där deltagaren får uppskatta den upplevda stressen under den senaste månaden. Ett exempel på en fråga var; ”Hur ofta har du den senaste månaden känt att du inte kunde hantera allt som måste göras?”. Frågorna i formuläret besvarades med en femgradig Likert-skala där 0 = aldrig och 4 = mycket ofta. Mätinstrumentets Cronbach´s alpha ligger på .82, vilket påvisar hög validitet och intern homogenitet.
att få ett sammanbrott”. Respondenten fick uppskatta sig själv i en femgradig Likerts-skala från instämmer inte alls till instämmer helt och hållet. Cronbach´s alpha för detta mätinstrument ligger på .82. Två demografiska tilläggsfrågor angående kön och ålder lades till i formuläret.
Statistisk bearbetning
En del av frågorna var formulerade med omvänd skala, vilket betyder att de måste inverteras i SPSS. I PSS gäller det frågorna 4,5,6,7,9,10 och 13 och i SGC-1 är det frågorna 1,4,7 och 10. Svarsalternativen i SGC-1 gjordes om till en poängskala där instämmer inte alls gavs 0 poäng och instämmer helt och hållet, gavs 4 poäng. Sammanställningen av materialet från enkäterna kodades in i SPSS och variabler som användes i undersökningen var upplevd stress, neuroticism och kön. För att undersöka sambandet mellan variablerna upplevd stress och neuroticism användes Pearsons r då resultaten var normalfördelade. För att kontrollera för kön i sambandet mellan upplevd stress och neuroticism utfördes en partiell korrelation. Därefter kvadrerades korrelationsvärdet i den partiella korrelationen för att få fram effektstorleken av sambandet mellan upplevd stress och neuroticism med hänsyn till kön. För att testa om sambandet mellan upplevd stress och neuroticism skiljer mellan könen, använde vi Fishers r-to-z transformation (Faculty, 2011). Fishers r-to-z transformation används för att utvärdera signifikansen av skillnaden mellan två korrelationskoefficienter. Med andra ord, undersöker vi om sambandet är lika starkt alternativt svagt hos män och kvinnor. Om skillnaden mellan korrelationerna är z > ± 1.96 är alltså skillnaden signifikant.
RESULTAT
Figur 2 visar att det finns ett starkt signifikant samband mellan upplevd stress och neuroticism (r = .725; p < .001). Detta samband bekräftar hypotes 1 vilket innebär att, ju mer neurotisk en person är desto högre subjektiv stress upplever individen.
Detta samband var oberoende av kön i den partiella korrelationen (r = .688; p < .001). För att undersöka hur starkt sambandet var mellan upplevd stress och neuroticism oberoende av kön, blev resultatet av det kvadrerade korrelationsvärdet i den partiella korrelationen 47 procent. Kön påverkade alltså inte sambandet mellan upplevd stress och neuroticism.
Figur 2.
( ”boxar”, 10 kvinnor och 10 män med samma värden).
Figur 2 visar att ju mer neurotisk en person är, desto högre subjektiv stress upplever individen. Den visar även en könsfördelning där kvinnor upplever mer stress och är mer neurotiska än män.
Figur 2 visar en positiv signifikant könsskillnad. Kvinnor är överrepresenterade i gruppen hög upplevd stress och neuroticism, ruta A (31 kvinnor, 14 män). Män är överrepresenterade i gruppen låg stress och neuroticism, ruta B (23 män, 7 kvinnor). Trots att övervägande del i ruta A är kvinnor och att majoriteten i ruta B är män, upplever båda könen stress och har personlighetsdraget neuroticism. Fishers r- to z transformation test visar att sambandet mellan upplevd stress och neuroticism är lika starkt hos båda könen, det fanns alltså ingen signifikant skillnad (Fisher, p > 0,05).
Hypotes 2,3 och 4 verifieras i tabell 2, där den visar signifikanta könsskillnader avseende upplevd stress (t= -3,620, df=107, p < .001) samt grad av neuroticism (t= -3,962, df=107, p < .001). Resultatet visar att kvinnor upplever mer stress och är mer neurotiska än män. MANOVA visade att kön har en viss effekt på upplevd stress och neuroticism med en effektstorlek på 14 procent.
Tabell 2. Könsskillnad mellan män och kvinnor i upplevd stress och neuroticism.
Kön N Medelvärde SD
Upplevd stress Man 62 1,6 .44
Kvinna 47 1,9*** .51
Neuroticism Man 62 1,2 .59
Kvinna 47 1,6*** .61
*** p < .001).
DISKUSSION
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan upplevd stress och neuroticism, med hänsyn till kön. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan upplevd stress och personlighetsdraget neuroticism som förklaras av kön. Däremot förekom det en könsskillnad, genom att fler kvinnor känner sig mer stressade och är mer neurotiska än män. I den befintliga litteraturen skriver bland annat Bergdahl & Bergdahl (2002) att den nära relationen mellan upplevd stress och personlighetsegenskapen neuroticism kan bero på att dessa två variabler är likartade, genom att individer som har en högre grad av neuroticism även är känslomässigt instabila, oroliga och ängsliga. Generellt sett stöter människor på påfrestande situationer där stress kan uppkomma. Däremot upplever personer med hög neuroticism vardagliga förhållande som mycket besvärliga. De är stresskänsliga och har svårt att återgå till ett normalt tillstånd (Larsen & Buss, 2006). Med tanke på att människor med högre grad av neuroticism ofta känner att de befinner sig i okontrollerbara situationer löper de en högre risk att uppleva stress. Detta kan vara en förklaring till varför korrelationsvärdet i den partiella korrelationen i vårt resultat var närmare 50 procent i sambandet mellan upplevd stress och neuroticism.
tolkningen av SGC-1 frågorna. Samma svarsalternativ i båda frågeformulären hade möjligen medfört ett bättre flyt i läsningen och undvikit missförstånd när skalorna ändrades.
En förklaring till varför det i resultatet visade att både män och kvinnor upplever stress och har högt på neuroticism kan vara att den aktuella deltagargruppen av studenter var homogen. En students uppgift består generellt sett av tentor, uppsatser och andra arbeten. Dessa arbetsuppgifter kan upplevas som påverkbara där studenten själv väljer hur mycket tid och ansträngning som ska tillägnas studierna. Villkoren är alltså densamma för studenter oberoende av kön. I detta fall menar vi att situationen är överordnad kön (Manojlovska & Svensson, 2011). Studenter lever i en stressfylld miljö där de utsätts för höga krav och förväntningar. Universitet är mestadels en prestationsmiljö och kan innebära höga belastningar, vilket kan påverka studenters välbefinnande (Everly et al., 1994). Samtidigt som vår enkätundersökning genomfördes, förberedde sig deltagargruppen också för en tentamen. Detta kan vara en anledning till att både män och kvinnor i studien upplevde stress och att de hade högt värde på neuroticism.
Ytterligare en faktor som kan begrundas är att vi idag försöker sträva mot ett mer jämställt samhälle. Under alla år har samhället utgått från normer, värderingar och vissa riktlinjer för hur människor ska tycka, känna och bete sig. För att förtydliga detta har samhället genom tiderna skapat osynliga regler som män och kvinnor ska förhålla sig till (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Den traditionella synen på könsrollerna lever i viss mån kvar, dock är rolluppdelningen mellan män och kvinnor inte lika tydlig idag (Monat & Lazarus, 1991). Inom arbetsmarknaden har kvinnan tagit en större plats där det börjar bli allt vanligare att de jobbar jämsides med mannen. Numera har kvinnan fått en större möjlighet att bidra som inkomsttagare, och den självklara bilden med mannen som familjeförsörjare och kvinnan som hemmafru är inte lika given längre. När det kommer till de vardagliga sysslorna i hemmet och barnuppfostran har mannen fått ta mer ansvar, där pappaledighet verkar bli ett allt vanligare fenomen (Manojlovska & Svensson, 2011). Denna samhällsutveckling kan återspeglas i vårt resultat där sambandet mellan upplevd stress och neuroticism mellan män och kvinnor var lika starkt (Fischer, p < 0,05).
Frankenhaeuser, 1999). ”Att göra två saker samtidigt” har länge präglat synen på hur kvinnan ska vara. Samhällets oskrivna lagar och förväntningar på mannen och kvinnan kan se olika ut. Det är mer accepterat för kvinnor att visa och uttrycka sina känslor i svåra situationer, till skillnad från mannen. Män ska vara starka och ta ansvar för ledarrollen och inte visa sig svaga (Monat & Lazarus, 1991). Fortsättningsvis kan detta vara en möjlig förklaring till varför resultatet i vår undersökning påvisade en könsskillnad, där kvinnor upplevde mer stress och var mer neurotiska än män. Kvinnorna i studien har möjligtvis besvarat enkäten mer sanningsenligt med tanke på att det kanske är mer accepterat för kvinnor att vara känslosamma.
Resultat i studien visade en signifikant könsskillnad i upplevd stress och neuroticism. Trots detta kan vi se att medelvärdena och spridningsmåttet mellan män och kvinnor inte skiljer sig så mycket. Ett exempel som förtydligar könsskillnaden är figur 2, där nästan dubbelt så många kvinnor upplever stress och har högre neuroticism än män (ruta A). Jämfört med detta var kvinnor underrepresenterade avseende låg stress och neuroticism. I detta fall var antalet män tre gånger fler jämfört med kvinnor (ruta B). Vidare fanns det 10 män och 10 kvinnor som hade exakt samma värden, samtidigt som de låg nära varandra i figur 2. Detta kan bero på ett flertal faktorer, bland annat de som tidigare har diskuterats exempelvis homogeniteten i gruppen.
Vår undersökning utgår från ett bekvämlighetsurval. Resultatet hade möjligtvis visat andra intressanta fynd genom att använda ett slumpmässigt urval. När det kommer till vårt resultat går det inte att dra några generella slutsatser med tanke på att undersökningen endast har omfattat studenter.
REFERENSER
Bergdahl, J. & Bergdahl, M. (2002). Perceived stress in adults: prevalence and association of depression, anxiety and medication in a Swedish population. Stress and health, 18(5), 235-241.
Cervone, D. & Pervin, L. (2008). Personality: theory and research. 10. ed. Hoboken, NJ: Wiley.
Cohen, S., Kamarck, T., and Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress.
Journal of Health and Social Behavior, 24, 386-396.
Costa, P.T., Jr., & McCrae, R. R. (1989). The NEO-PI/NEO-FFI manual supplement. Odessa, FL Psychological Assessment Resources.
Costa, P.T.J., & McCrae, R. R. (1992). Revised NEO personality inventory & NEO
five-factor inventory. Odessa: FL: Psychological Assessment Resourses.
Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003). Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att
vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier.
Eriksson, M. (2004). Att läkas i livet och arbetslivet: helhetsperspektiv vid förebyggande och
rehabiliterande åtgärder mot stress och utbränning. Lund: Studentlitteratur.
Eskin, M. & Parr, D. (1996). Introducing a swedish version of an instrument measuring mental stress. Reports from the Department of Psychology, Stockholm University, 813. Everly, S., Poff, D., Lamport, N., Hamant, C. & Alvey, G. (1994). Perceived Stressors and
Coping Strategies of Occupational Therapy Students. The American Journal of
Occupational Therapy, 48, 1022-1028.
Faculty (2011). Significance of the difference between two correlation Coefficients. Hämtat från http://faculty.vassar.edu/lowry/rdiff.html 20111201.
Fagrell, B. & Nilsson, P. (Red.). (1998). Talet om kroppen: en antologi om kropp, idrott och
kön. Stockholm: HLS med stöd från Idrottshögskolan.
Humberto Ablanedo-Rosas, J., Randall, B., Hongman, G., Teng, W-Y. & White, J. (2011). The impact of occupational stress on academic and administrative staff, and students: an empirical case analysis. Journal of Higher Education Policy and Management, 33(5), 553-564.
Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, R. & Buss, D. (2006). Personality psychology: domains of knowledge about human
nature. 3. ed. Boston: McGraw-Hill.
Lindfors, P. (2002). Psychophysiological aspects of stress, health and well-being in
teleworking women and men. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2002.
Lundberg, U. & Frankenhaeuser, M. (1999). Stress and workload of men and women in high-ranking positions. Journal of Occupational Health Psychology, 4(2), 142-151.
Lynn, R. & Martin, T. (1997). Gender Differences in Extraversion, neuroticism, and Psychoticism in 37 Nations. The Journal of Social Psychology, 137(3), 369-370.
Manojlovska, J. & Svensson, U. (2011). Könsskillnader och copingstrategier- En jämförelse
mellan manliga och kvinnliga studenters stresshantering. B-uppsats, Linnéuniversitetet.
Monat, A. & Lazarus, R. (red.) (1991). Stress and coping: an anthology. 3. Ed. New York: Columbia Univ. Press.
Passer, M. & Smith, R. (2009). Psychology: the science of mind and behavior. 4th ed. Boston: McGraw-Hill Higher Education.
Prevent (2011). Arbetsmiljö i samverkan. Hämtat från
http://www.prevent.se/sv/Amnesomrade/Halsa/ 20111128.
Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Diss. Örebro : Örebro universitet.
Rennemark, M. & Berggren, T. (2006). Relationships between work-status and leisure lifestyle at the age of 60 years old. European Journal of Ageing, 3(2), 82-88.
Rydén, O. & Stenström, U. (2008). Hälsopsykologi: psykologiska aspekter på hälsa och
Weeks, N., MacLean, J., Berger, D. (2005) Sex, stress, and health: Does stress predict health symptoms differently for the two sexes? Stress and Health: Journal of the International
Society for the Investigation of Stress, 21(3), 147-156.
WHO (1948): World Health Organization, Constitution of the World Health Organization. Geneve: WHO.
Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp-
