• No results found

1.2 Syfte och frågeställningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "1.2 Syfte och frågeställningar"

Copied!
63
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Abstract

Sports journalism has always been a male territory, both in the editorial office and in the media reporting.

This thesis examines how four male, and four female sports journalists look upon sports coverage through a gender equality perspective. The research questions regarded current sport coverage, in a gender equality perspective; why the journalists believe it is that way, what they want to change and what differences could be found between male and female journalists. The study interviewed the journalists and used constant comparative methods to analyse the result through the theories of news valuation, media logic, hierarchy of influences and gender theory.

It was found that sports journalists consider current sports coverage unequal. The biggest cause is the interest from the readers, which is far larger for men’s sports. One of the most suggested ways to change the coverage is to try and report a bit more about women's sports than consumers request, to grow reader interest. Additionally, management must prioritize women’s sports higher, in order for the coverage to become more equal. One difference identified between the opinions from male and female sports journalists, is that female journalists emphasized the way sports journalists report about women, which the male journalists didn’t.

Their biggest concern is instead how to report more about women’s sports and adhere to readers' interests.

This study offers an understanding of which parameters affect, and what can be done for a more gender equal sports coverage, through the perspective of active sports journalists.

Sports journalism, gender equality, news coverage, women’s sports

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Problemformulering 1

1.2 Syfte och frågeställningar 2

1.3 Disposition 2

1.4 Avgränsningar 2

1.5 Val av källor 3

2. Bakgrund 4

2.1 Jämställdhet 4

2.2 Sportjournalistik 4

2.3 Jämställdhet inom sportjournalistik 5

3. Tidigare forskning 6

3.1 Jämställdhet inom sportjournalistik i världen 6

3.2 Jämställdhet inom sportjournalistik i Sverige 7

3.3 Jämställdhet inom idrotten 7

3.4 Fynden och följderna av en ojämställd rapportering 8

4. Teoretiskt ramverk 10

4.1 Nyhetsvärdering 10

4.2 Medielogik 11

4.3 Den hierarkiska modellen 12

4.4 Genusteori 14

4.4.1 Centrala begrepp inom genusforskningen 14

4.4.2 Butlers Genustrubbel 14

4.4.3 Genussystemet 15

5. Metod och material 18

5.1 Forskningsdesign 18

5.2 Metodologisk utgångspunkt 18

5.3 Tillförlitlighet 19

5.4 Urval 19

5.5 Material 20

5.6 Insamlingsmetod – Intervjuer 20

5.7 Analysmetod – Kvalitativ innehållsanalys 21

5.7.1 Kodning 21

5.7.2 Tematisering 22

5.7.3 Summering 22

(4)

5.8 Genomförande 22

6. Resultat & analys 26

6.1 Resultat och analys – manliga sportjournalister 26

6.1.1 Rapporteringen ur ett jämställdhetsperspektiv 26

6.1.2 Orsaker till dagens rapportering 27

6.1.3 Analys av rapporteringen och orsaker ur ett jämställdhetsperspektiv 30

6.1.4 Åtgärder för en mer jämställd rapportering 31

6.1.5 Analys av åtgärder för en mer jämställd rapportering 32

6.2 Resultat och analys – kvinnliga sportjournalister 34

6.2.1 Rapporteringen ur ett jämställdhetsperspektiv 34

6.2.2 Orsaker till dagens rapportering 35

6.2.3 Analys av rapporteringen och orsaker ur ett jämställdhetsperspektiv 36

6.2.4 Åtgärder för en mer jämställd rapportering 38

6.2.5 Analys av åtgärder för en mer jämställd rapportering 40

6.3 Komparativ analys av manliga och kvinnliga sportjournalister 42

7. Slutsats, diskussion och framtida forskning 44

7.1 Slutsats 45

7.1.1 Hur uppfattar den enskilda sportjournalisten dagens rapportering ur ett

jämställdhetsperspektiv och varför tror journalisten den ser ut som den gör? 45 7.1.2 Anser sportjournalisterna att det finns förbättringsmöjligheter för rapporteringen och i så

fall vilka? 46

7.1.3 Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan manliga och kvinnliga

sportjournalister? 46

7.2 Diskussion 47

7.2.1 Konsekvenser av metodval och etiska aspekter 49

7.3 Framtida forskning 50

Bilaga 1 - Intervjuguide 55

Bilaga 2 - Vem har skrivit vad? 57

Bilaga 3 - Pressmeddelande 58

(5)

1. Inledning

1.1 Problemformulering

När #Metoo tog fart under hösten 2017 skrev över 4 000 journalister under uppropet #Deadline och tog avstånd från de trakasserier, övergrepp och den sexism kvinnor utsätts för inom mediebranschen (SVT, 2017). Därefter följde #Timeout, där 2 290 kvinnor inom idrottsrörelsen, allt ifrån aktiva idrottare till sportjournalister, delade sina historier om hur de utsatts för sexism, trakasserier, machokultur och övergrepp i både omklädningsrummet och pressrummet (Fransson, 2017). Ojämställdheten bakom kulisserna speglar sig även i sportbevakningen, som idag är långt ifrån jämställd (Schmidt, 2017). Endast fyra procent av alla sportbevakning år 2018 handlade om kvinnor (Arapi, 2021).

Att det ska vara jämställt mellan män och kvinnor är i Sverige en statsrättslig norm (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Inom journalistiken är objektivitet av stor vikt (Nygren, 2019) och innehållet ska därför spegla den verklighet och de förebilder som finns i samhället.

Det är därför viktigt att förstå varför det ena könet bortprioriteras ur rapporteringen medan det andra får majoriteten av allt utrymme. Studien ämnar undersöka sportjournalisters uppfattning kring varför sportrapporteringen ser ut som den gör idag sett ur ett jämställdhetsperspektiv och vad dessa yrkesverksamma journalister anser att man bör ändra på. Undersökningen positionerar sig i det journalistiska fältet inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Det är en kvalitativ intervjustudie där åtta aktiva sportjournalister har intervjuats. Förhoppningen är att belysa den problematik som finns inom sportjournalistiken ur ett jämställdhetsperspektiv och få en förståelse för hur genusstrukturer som präglar vårt samhälle påverkar sportrapporteringen.

Verksamma journalisters syn på innehållet de producerar och vad som bör ändras gällande jämställdhet inom sportrapportering finns det inte önskvärd forskning kring. Tidigare jämställdhetsforskning har gjorts på sportredaktioner och dess förhållanden, samt på sportmediers innehåll men inte vad de verksamma journalisterna anser själva. Denna forskningslucka strävar studien efter att fylla.

(6)

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka svenska sportjournalisters syn på jämställdheten i svensk sportjournalistik, både generellt och i deras respektive mediehus rapportering, varför den ser ut som den gör idag och vilka åtgärder som är rimliga att vidta. Studien ämnar även jämföra manliga och kvinnliga sportjournalisters syn på rapporteringen ur ett jämställdhetsperspektiv för att belysa eventuella likheter och skillnader. Det har mynnat ut i följande frågeställningar;

F1 – Hur uppfattar den enskilda sportjournalisten dagens rapportering ur ett jämställdhetsperspektiv och vad tror sportjournalisten påverkar vilket innehåll deras mediehus producerar?

F2 – Anser sportjournalisterna att det finns förbättringsmöjligheter för rapporteringen och i så fall vilka?

F3 – Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan manliga och kvinnliga sportjournalister när det gäller synen på och åtgärderna för en jämställd rapportering?

1.3 Disposition

Uppsatsen tar avstamp i bakgrundskapitlet där jämställdhet, sportjournalistik och jämställdhet inom sportjournalistik presenteras. Det följs upp av tidigare forskning som har genomförts inom sportjournalistik ur ett jämställdhetsperspektiv. Därefter följer ett teorikapitel, där teorierna nyhetsvärdering, den hierarkiska modellen, medielogik och genusteori som studien utgått ifrån, presenteras. Sedan följer metodkapitlet med en genomgång av både insamlings- och analysmetod samt de etiska aspekter som studien tagit hänsyn till. Detta följs av resultatredovisning och analys, för att sedan presentera de slutsatser som besvarar forskningsfrågorna. Uppsatsen avslutas med att föra en diskussion kring resultaten samt förslag till framtida forskning inom området.

1.4 Avgränsningar

Då studien ämnar undersöka ett brett ämne har vissa avgränsningar gjorts. De intervjuade sportjournalisterna är anställda vid ett mediehus, inte frilansande, då en redaktionskoppling är relevant för studiens syfte, och samtliga journalister är verksamma i Sverige. Mediehusen som journalisterna är kopplade till kommer inte att jämföras mot varandra, utan jämförelserna avser

(7)

endast kvinnliga och manliga journalister. Mediehusen är kommersiella och inte public service- aktörer.

Studien undersöker sportjournalisternas syn på jämställdhet, inom sportrapporteringen. Hur jämställdheten ser ut inom idrotten eller på redaktioner har inkluderats i de fall där det anses påverka rapporteringen.

1.5 Val av källor

Studien grundar sig i kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och avhandlingar. För att finna relevanta studier och avhandlingar har sökmotorerna Google Scholar och Schopus använts. För bakgrund och tidigare forskning har olika studier genomförda på sportredaktioner använts, då det ligger i samma forskningsområde som denna studie och därför varit ett bra underlag. Även studier inom idrottsvärlden och journalistiken med bredare perspektiv har använts, för att rama in studien. För teorier har i största möjliga mån förstahandskällor från teorins huvudförespråkare använts men även kurslitteratur har använts för att komplettera.

Kurslitteraturen har också använts för metod- och etikkapitlet.

(8)

2. Bakgrund

Detta kapitel redogör för jämställdhet inom sportjournalistiken. Kapitlet börjar med en grundläggande förklaring av begreppet jämställdhet för att sedan följas av sportjournalistikens historia och avslutas med en överblick av jämställdhet inom sportjournalistik.

2.1 Jämställdhet

Begreppet jämställdhet innebär att det finns samma samhälleliga förutsättningar för män och kvinnor. Jämställdhetsmyndighetens definition lyder; Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Jämställdhetsarbete handlar om att belysa ojämn könsfördelning, samt strukturer, normer och förhållanden som orsakar ojämställdhet (ibid.).

Definitionen av jämn könsfördelning är att båda könen representeras med minst 40 procent (Jämställ.nu, 2013). Det finns kvantitativ jämställdhet som berör orättvisor mellan könen, till exempel att människor utan anledning har olika arbetsvillkor (Nationalencyklopedin, 2021).

Det finns också kvalitativ jämställdhet, där man strävar efter könsneutrala förhållanden mellan olika parametrar, såsom organisationer, maktförhållanden eller rutiner. Dessa förhållanden ska inte påverkas av förutbestämda meriter eller egenskaper, baserat på kön (Nationalencyklopedin, 2021).

2.2 Sportjournalistik

Sportredaktioner är sedan flera decennier tillbaka den största specialavdelningen på dagstidningar, i Sverige och i världen (Enbom & Carlsson, 2019). Sportjournalistikens status var initialt låg men i takt med att sportredaktionerna blev mer lönsamma, då konsumenterna var beredda att betala för innehållet, ökade statusen (ibid.).

Sportjournalistiken har skiftat från ett fokus på papperstidningar till en digital produkt (SVT Nyheter, 2014). År 2015 läste 4,4 miljoner svenskar dagstidning dagligen i pappersform, medan tidningarnas sajter hade 40 miljoner besökare varje vecka (Hedström, 2016). Det har resulterat i ökad annonsering och ökade intäkter för de flesta mediehus. Allt mer publicistiskt

(9)

material har lagts bakom betalvägg och vissa redaktioner har lyckats vända negativa trender till en positiv trend medan andra, som förlitar sig på annonser, drabbats av den svaga annonskonjunkturen under coronapandemin (DN, 2020; Dagens Media, 2020). Samtidigt som sportjournalistiken har en given plats på redaktionerna brottas de med sjunkande annonsintäkter (Wisterberg, 2011) och står därmed under ekonomisk press. Redaktionerna behöver läsare och intäkter för att överleva (Enbom & Carlsson, 2019).

2.3 Jämställdhet inom sportjournalistik

Studier har länge visat att journalistiken som bransch är långt ifrån jämställd (Enbom &

Carlsson, 2019) På senare år har nyhetsredaktioner blivit allt mer jämställda, medan sportredaktioner fortsatt är ojämställda, där redaktionerna domineras av män. I genomsnitt är endast 13 procent kvinnor på redaktionerna (Hardin & Shain, 2005). Även sportrapporteringen är kraftigt mansdominerad (Schmidt, 2017). 2018 handlade endast fyra procent av all sportrapportering världen över om kvinnor (Arapi, 2021).

Underrepresentation av kvinnor i sportrapporteringen (Enbom & Carlsson, 2019) förefaller hänga samman med en ojämställd idrottsvärld. Susanna Hedenborg, som är idrottsprofessor, hävdar att den ekonomiska ojämställdheten beror på att männen drar in mer pengar till föreningar och förbund via publik och sponsorer. Detta gör att det anses rättvist med en ojämn lönenivå (Hedenborg, 2018). Det grundar sig i en ekonomisk tanke, där den sportsliga prestationen blir en tjänst, som belönas utifrån efterfrågan (ibid.).

(10)

3. Tidigare forskning

Kapitlet ger en förståelse för sportjournalistikens rapportering ur ett jämställdhetsperspektiv.

Redogörelsen börjar med forskning kring jämställdhet inom sportjournalistik i länder som har liknande medial norm som Sverige. Det följs upp av jämställdhetsforskning inom svensk sportjournalistik, samt fynden och följderna av en ojämställd rapportering.

3.1 Jämställdhet inom sportjournalistik i världen

Tidigare studier påvisar en ojämställdhet inom sportjournalistiken runt om i världen. Det förekommer skillnader dels i hur mycket det rapporteras om damer respektive herrar, dels kring på vilket sätt det rapporteras om damer. Dessutom präglas sportredaktioner av ojämställdhet.

Här följer tre studier som berör rapportering om damfotboll i USA, amerikanska sportsändningar och en portugisisk sportredaktion, samtliga med ett genus- och jämställdhetsfokus.

Roxanne Coche (2016) genomförde en innehållsanalytisk studie kring US Soccer Federations bevakning av det amerikanska kvinnliga fotbollslandslaget på Twitter. Hon fann att rapporteringen närmade sig jämställdhet under mästerskap men att den var ojämställd resterande tid. Coche (2016) påpekar att kvinnor inom elitidrott missgynnas av den patriarkala ideologi som dominerat inom sportrapportering. Normen inom sportrapportering stod i paritet med den maskulina normen; tuffhet, styrka och aggressivitet. Kvinnan tillskrevs en norm av svaghet och elegans, vilket resulterade i att det endast rapporterades om de sporter som upprätthåller den feminina normen och inte damidrotter som innehåller aggressivitet (Coche, 2016).

Cooky (2021) analyserade i sin genusstudie tre decennier (1989–2019) av amerikanska sportsändningar och konstaterade att andelen kvinnor i rapporteringen var mycket liten. Hon delade in rapporteringen om damidrottare i tre årtionden, baserat på hur de blev tilltalade och porträtterade. På 90-talet hånades och sexualiserades kvinnor på ett humoristiskt sätt. På 2000- talet skiftade rapporteringen till att de omtalades som manliga idrottares fruar, flickvänner eller döttrar. 2014 avtog den sexistiska rapporteringen och ersattes med en mer respektfull rapportering kring damidrottare (Cooky, 2021).

(11)

En kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie av portugisiska journalister (Lobo, Silveirinha, Torres da Silva & Subtil, 2015), som använde fenomenologi och genusteori, påvisade en patriarkal struktur på nyhetsredaktioner, som inte de inblandade vill ska rubbas av utomstående, exempelvis kvinnor. Män i ledarpositioner på redaktioner som observerades reflekterade inte över jämställdhetsfrågor då de själva utgjorde den manliga kulturen och därför i lägre grad uppfattade att en sådan kultur existerade. Kvinnorna försökte i sin tur anpassa sig till den patriarkala kulturen för att lyckas i branschen (ibid.). En kvantitativ studie genomförd i USA visade att unga kvinnliga journalister blev tillsagda att de behövde kunna dubbelt så mycket som deras manliga kollegor för att lyckas (Miloch, Pedersen & Smucker, 2005).

3.2 Jämställdhet inom sportjournalistik i Sverige

Studier av svenska kommersiella nyhetskällor visar på en ojämställd sportrapportering. En bildanalys av Expressens och Aftonbladets rapportering visar att kvinnor utgjorde 10 procent av rapporteringen år 2006 (Jarlbro, 2006). 2015 handlade endast 20–25 procent av SVT:s sportrapportering om kvinnor, vilket resulterade i en omstrukturering för att arbeta mot en jämställd redaktion och rapportering 2020 (Arapi, 2021). Sveriges Television undersöks i handboken reimagining sport; Pathways to gender-balanced media coverage, utgiven av European Broadcasting Union. Den visar att SVT Sport ligger i framkant i arbetet mot en jämställd rapportering (ibid.). SVT Sports arbete resulterade i att journalister tvingades leta upp nya metoder och nyhetskällor för nyheter om damidrott, vilket möttes av skepsis från de anställda. Ledningen behövde genomgående påminna om huvudmålet; en jämställd rapportering. Resultatet, enligt SVT Sport, blev att både deras trafik på hemsidan och intresset för svenska damfotbollsligor ökade med 100 procent från 2014 (ibid.).

3.3 Jämställdhet inom idrotten

I en litteraturstudie av Grindstaff & West (2011) diskuteras hegemonisk maskulinitet inom idrotten. Historiskt har idrotten i västvärlden varit väldigt mansdominerad. Trots att antalet kvinnor inom idrottsvärlden har ökat på senare tid, är den fortsatt mansdominerad, där det till stor del är män som utgör kärnan av institutionerna (Grindstaff & West, 2011). Kvinnor har därmed exkluderats från idrott som är högt värderat, både socialt, kulturellt och ekonomiskt (ibid.). Denna ojämställdhet har resulterat i ett större allmänintresse för herridrott. Publiksnittet på högstaserierna i fotboll i Sverige skiljer sig rejält, med ett genomsnitt för herrarna på 8 423

(12)

åskådare år 2019 (Svenska Fotbollförbundet, 2019), och för damerna på 895 personer år 2018 (Svenska Fotbollförbundet, 2018). I England är siffrorna liknande, med 38 135 personer i genomsnitt på herrmatcher (ecst.se, 2019) medan damerna snittade 3 401 åskådare (worldfootball.net, 2020).

3.4 Fynden och följderna av en ojämställd rapportering

Att rapporteringen är ojämställd har visat sig få konsekvenser. Dels på hur journalistiken har utvecklats, dels på hur damidrotten betraktas. Nedan följer tre studier som ger mer insyn i detta.

Forskningen om genusfrågor inom sportjournalistiken visar på en underrepresentation av kvinnor och en omfattande existens av en patriarkal norm, både på redaktionerna och i rapporteringen (Enbom & Carlsson 2019; Jarlbro, 2006). Enbom & Carlsson (2019) redogör för studier som visar på att rapporteringen om damidrott var låg när få kvinnor arbetade på redaktionen, men som tenderade att öka när fler kvinnor anställdes. Detta skapade en bild inom forskningsfältet av att ett ökat antal kvinnliga journalister skulle lösa problemet med en ojämställd rapportering.

Djerf-Pierre (2003) sammanställer i Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900- talet att kvinnliga journalister och redaktörer behövs på redaktioner och att kvinnor når lättare ut till en kvinnlig publik. De har genom historien haft en lägre status än män och placerats i fack där Djerf-Pierre menar att de tillskrivs “kvinnlig journalistik”, tex. omsorg och skola.

Samtidigt lyfte hon att sportjournalistik är en mansdominerad genre där männen har ledande positioner. Männen är normen inom journalistik, medan kvinnan ses som det andra och avvikande (Djerf-Pierre, 2003).

Enligt Burris (2006) saknar damlag samma täckning inom sport dels för att de inte mediebevakas på samma sätt, dels för att damligor inte förmår att sälja produkten på samma sätt som manliga ligor (ibid.). En liknande diskurs kring kvinnlig idrott i medier som det är kring manlig idrott skulle, enligt Burris, leda till samma efterfrågan för produkten damidrott som finns kring herridrott. Kvinnor har historiskt sett porträtterats som en mamma/hustru eller som sexobjekt. Hur damidrottare uppfattas framhåller Burris (2006) som något kvinnor har möjlighet till att påverka själva, hur deras offentliga bild porträtteras i medier. Här spelar

(13)

sponsorer en stor roll då de har möjlighet att marknadsföra damidrottare lika omfattande som män och därmed skapa uppmärksamhet kring personen och idrotten (Burris, 2006).

Studier från sportredaktioner och på innehåll från sportmedier har presenterats för att beskriva den kontext sportjournalistiken befinner sig i. Dessutom har jämställdhetsstudier från idrottsvärlden inkluderats samt följder av en ojämställd sportrapportering då dessa är relaterade till fältet föreliggande studie placeras i. Utifrån denna förståelse kan det konstateras att det saknas forskning som visar på hur svenska sportjournalister ser på rapporteringen idag och vad som kan göras åt det. Den forskningsluckan strävar studien efter att fylla.

(14)

4. Teoretiskt ramverk

Kapitlet redogör för studiens teoretiska ramverk genom tre grundläggande teorier inom journalistikforskning, nyhetsvärdering, den hierarkiska modellen och medielogik tillsammans med genusteori, utifrån Butlers feministiska teori samt Hirdmans genussystem. Då sportrapportering ur ett jämställdhetsperspektiv ska undersökas bildar de journalistiska teorierna tillsammans med genusteori ett välanpassat ramverk för studien.

4.1 Nyhetsvärdering

Den centrala frågan inom journalistikforskning har varit, och är till stor del än idag, att identifiera de egenskaper som resulterar i att något blir en nyhet och varför den får ett visst innehåll. Framstående forskning inom området har varit Galtung och Ruges tolv nyhetsfaktorer (Strömbäck, 2019). Urvalet av nyheter kan analytiskt beskrivas ha samband med ett antal påverkansfaktorer, något som Strömbäck (2019) sammanfattar i sin bok Handbok i journalistikforskning för att ge en heltäckande bild av urvalet i nyhetsvärdering. Genom nyhetsvärderingen kan studien tillsammans med medielogiken, den hierarkiska modellen och genusteorin djupare förstå varför nyhetsurvalet av herr- och damidrott från sportmedier idag är ojämställd.

För att förstå vad som blir nyheter anser Strömbäck (2019) att man måste reflektera över demokrati och marknad. Medier har en demokratisk uppgift att förse medborgare med korrekt och objektiv information för att de ska kunna ta ställning till samhällsfrågor, men de är också kommersiella bolag på marknaden som behöver ekonomisk vinning. Det här menar Strömbäck (2019) resulterar i att medier förhåller sig till två styrfält i redaktionella processer: betydelse och intresse. Betydelse grundar sig i att redaktioner rapporterar om vad de tror människor behöver veta. Intresse berör frågan om vad redaktioner tror att läsarna vill läsa, där efterfrågan styr. Digitaliseringen har inneburit en hårdare konkurrens om publikens intresse och ett skifte från det tidigare dominerande fältet betydelse, till intresse.

Strömbäck (2019) sammanfattar forskningen i tio nyhetsfaktorer som ökar sannolikheten för att något ska bli en nyhet. De tio faktorerna, samtliga återgivna från Strömbäck (ibid.), är således:

(15)

● Om en händelse anses ha stor vikt och relevans, är chansen större att det rapporteras om den i nyhetsmedier.

● Chansen för att nyhetsmedier plockar upp en händelse är högre om publikens intresse tros vara stort.

● Om kändisar, statusfyllda personer, organisationer eller länder ligger bakom en händelse är det troligt att det blir en nyhet.

● Om en händelse ägt rum nyligen, nära geografiskt och nära kulturellt är sannolikheten stor att det blir en nyhet.

● Har en händelse en möjlighet att på ett enkelt sätt berättas med hjälp av berättartekniker har det större sannolikhet att bli en nyhet. Sådana tekniker kan vara tillspetsning, förenkling, polarisering, konkretion, personifiering, intensifiering och stereotypisering.

● Passar en händelse ett visst mediehus sätt att berätta och rapportera har det större chans att bli en nyhet.

● Är händelsen en konflikt, ett problem eller en negativ företeelse har det större chans att bli en nyhet.

● En nyhet som är billig och lättillgänglig att genomföra och passar in i mediehusets formar samt medielogiken har större sannolikhet att bli rapporterad.

● En händelse som passar in eller bygger vidare på dagordningen inom rapporteringen har större sannolikhet att bli en nyhet.

● En händelse som har mindre krav på tid, resurser och personal för att rapportera om eller granska har större möjlighet att bli en nyhet.

4.2 Medielogik

För att djupare förstå den marknadsmässiga kontext som mediehus agerar i idag, som även Strömbäck (2019) nämner, kommer teorin om medielogik att användas. Medielogiken bidrar med en ytterligare övergripande förståelse för hur mediehus måste rapportera och agera som aktörer på en kommersiell marknad.

Medielogiken visar hur nyhetsmedier anpassar innehåll för att passa deras format, deras organisation och deras behov av uppmärksamhet (Strömbäck, 2019). Medielogiken möjliggör att analysera mediernas presentation av information och hur information förmedlas i olika format med ett specifikt budskap (ibid.). Medielogik påvisar hur medier måste hantera mer

(16)

information än vad som efterfrågas och kan hanteras av läsare. Det resulterar därmed i ett överflöd av nyheter och ökad konkurrens när det gäller mediernas presentation av nyheter för att få läsarnas uppmärksamhet. Kommunikationen samspelar med mottagarna, där det som kommuniceras från medierna förstås och används av konsumenterna, och det är inte säkert att konsumenten uppfattar det medierna vill förmedla (ibid.).

Altheide & Snow (1979) menar att nyheter inte skapas enbart utifrån responsen från konsumenten. Ett nyhetsmedium är beroende av innehåll som passar dess format, organisation, yrkesmässiga normer och uppmärksamhetsbehov (Altheide & Snow, 1979). Detta styr nyhetsrapporteringen, snarare än verkligheten i sig. Samhället har också blivit beroende av fungerande medier, vilket gör att andra betydelsefulla organisationer anpassar sig efter mediernas logik och medierna blir en del av det större samspelet, snarare än bara en spegling av samhället (Strömbäck, 2019).

Bilden av verkligheten som journalistiken framför präglas av att medierna måste överleva ekonomiskt. Trots grundtanken om att spegla samhället, påverkas rapporteringen av publikens intressen, och av att redaktionen behöver intäkter (Strömbäck, 2019). Då konsumenter innebär pengar är det primära målet för nyhetsrapportering att bringa en stor publik (Altheide & Snow, 1979). Sporten är en av de mediekulturer i USA som styrs mest av medielogiken (ibid.).

Sportmediernas agenda är att möta efterfrågan och intressena hos publiken, som är kraftigt dominerad av män, vilket påverkar innehållet som produceras (Hedenborg & Pfister, 2013).

4.3 Den hierarkiska modellen

Nyhetsvärderingar och den rådande marknaden är inte det enda som påverkar innehållet i dagens nyhetsrapportering. Precis som både medielogiken och nyhetsvärderingen beskriver blir något en nyhet om det passar mediehusets format. Mediehus har idag olika sätt att publicera på, olika målgrupper och arbetssätt, vilket påverkar innehållet. Detta måste studien ytterligare fördjupa för att tydligt få en förståelse kring de medverkande sportjournalisternas mediehus arbetssätt och för att kunna analysera hur man kan påverka innehållet mot en mer jämställd rapportering.

Reese (2016) har utformat en hierarkisk modell som används för att förstå vad som påverkar innehållet i en nyhet som en redaktion producerar. Varje nyhetsmedium bör ses i sin kontext

(17)

och dess innehåll påverkas av flera faktorer på olika nivåer. Nivåerna som påverkar, enligt Reese (2016) är:

- Individuell - Rutinmässig - Organisatorisk - Institutionell - Sociala system

På den individuella nivån identifieras hur journalistiskt innehåll påverkas av enskilda journalister och redaktörer, hur de utgår från sina normer, värderingar, journalistiska roller och aspekter såsom, kön, etnicitet och klass (Reese, 2016). Samtidigt betonas att man inte ska överdriva individens påverkan då rollen som professionell journalist följer de inarbetade rutiner och normer som finns i respektive mediehus (Strömbäck, 2019).

Hur individuella journalister agerar påverkas av inarbetade rutiner i arbetet, vilket i sin tur påverkas av mediehusens egna mål och policys. Organisationens mål och policys slår, i detta fall, fast hur en redaktion arbetar rutinmässigt för att producera nyheter, alltifrån urval till produktion och deadlines, som skänker meningsfull struktur till arbetet.

Tillsammans bildar alla mediehus också en social institution som samspelar med andra institutioner, exempelvis den politiska institutionen. På denna nivå kan man identifiera övergripande tillvägagångssätt och normer för mediesfären. På den högsta nivån identifierar man hur medier som en social institution styrs av sociala system och påverkas därmed av de normer, värderingar, språkbruk med mera som råder i landet (Strömbäck, 2019; Reese, 2016).

Utifrån studiens syfte gör dessa journalistiska teorier det möjligt att förstå vad som blir nyheter och hur dess innehåll påverkas av samhälleliga faktorer. Därmed kan studien undersöka varför sportjournalistiken ser ut som den gör idag och vilka åtgärder som är rimliga att vidta.

Nyhetsvärderingen ger oss en inblick i urvalet av nyheter som äger rum på redaktionerna dagligen. Den hierarkiska modellen ger oss en förståelse i hur olika rutiner, mål och policys på mediehus påverkar innehållet. Medielogiken sätter nyhetsrapporteringen i ett marknadsmässigt perspektiv och hur rapporteringen anpassas efter det.

(18)

4.4 Genusteori

För att fördjupa analysen ur ett jämställdhetsperspektiv och för att analysera likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga intervjupersoner har utdrag ur Judith Butlers och Yvonne Hirdmans genusteorier inkluderats i studien. Butler är en av de mest framstående inom feministisk och queerteori och hon har haft stor inverkan på hur fältet ser ut idag (Appelrouth

& Desfor Edles, 2015). I Sverige är Yvonne Hirdman framstående inom fältet för genusteori.

Hennes teori har till stor del inspirerats av Butlers tidigare litteratur.

4.4.1 Centrala begrepp inom genusforskningen

För att förstå genusteori bör begreppen kön och genus definieras. Det är vanligt att begreppet kön används som en benämning på det biologiska i att vara man eller kvinna (Jarlbro, 2006).

Genus används istället som en förklaring av det sociala eller kulturella könet, vilket innebär att tillhörigheten till genus skapas genom sociala handlingar (Hirdman, 1988). Begreppet genus kan bidra till att förstå de strukturer som finns kring vad som uppfattas som manligt och kvinnligt i en social kontext(ibid.).

Butler ställer sig kritisk till uppdelningen av kön och genus, då hon menar att genus inte existerar i förhållande till ett angivet kön, då även könet är kulturellt konstruerat (Butler, 1990).

Varken kön, genus eller sexualitet grundar sig i biologiska skillnader mellan män och kvinnor, vilket Butler kallar genealogi. Hon menar att uppdelningen endast bekräftar det biologiska könet, som enligt henne inte kan komma före genus, då det är genusordningen som skapar olika uppfattningar av det biologiska könet och kroppen (ibid.). Denna uppsats kommer dock för tydligheten använda kön för det biologiska och genus för det sociala och kulturella.

4.4.2 Butlers Genustrubbel

Boken Genustrubbel av Judith Butler (1990) förändrade synen på feministisk teori. Butler anser att begreppet kvinna ständigt skapas och förändras. Kvinnan är ständigt något pågående i en diskursiv verksamhet (ibid.). Genom att påvisa detta rubbade hon de tidigare stabila och biologiska könskategorierna, där man och kvinna var konstant. Hon menar att det biologiska könet inte är en oföränderlig grund till genus, utan könet konstrueras på samma sätt som genus (ibid.).

(19)

Enligt Butler är kön inte en nödvändig, biologisk definition, en persons identitet eller något som är, utan något som är socialt och kulturellt konstruerat. Genom att bete sig som en kvinna eller man, skapas könskategorierna man och kvinna, snarare än att individer är män eller kvinnor (Butler, 1990). Hon menar att kön framställs genom handlingar, det är något man gör, flera gånger om och det återskapas utifrån sociala normer. Att handlingar skapar könet kallar Butler för performativitet. Dessa könsspecifika handlingar upprätthåller könsnormer och genom att aktivt leva efter dessa kulturella och sociala förväntningar förtjänar man sin definition som man eller kvinna (ibid.). Genom att gå emot dessa sociala förväntningar riskerar man att tappa sin kulturella könstillhörighet (Butler, 1990). Genom detta ges en förståelse för hur män och kvinnor förhåller sig till olika delar av samhället, där sport är en del som anses passa in i den manliga kontexten.

Butler (1990) menar att samhället har skapat dessa två kön som motsatser till varandra och de blir hierarkiskt definierade mot varandra genom heterosexualitet. Den hierarkin innebär att mannen anses åtrå kvinnan och kvinnan antas anpassa sig för att bli åtrådd av mannen (ibid.).

Med sina revolutionerande tankar gick Butler ifrån den binära synen på kön, genus och sexualitet. Butler ser skapandet av genus som ett diskursivt system som inte går att ta sig ur, eftersom det är genom det som människan förstås. Istället kan man försöka rubba på systemet genom att förändra lite i taget och på så sätt skapa en samhällelig acceptans för att bredare genusspektrum.

Butler (1993) hävdar även att språket har stor betydelse i skapandet av genus. Hur man benämner en individ kan sätta en stämpel på denna. Det finns en laddning i språk som har kulturell betydelse och påverkar samhället, oavsett om brukaren är medveten om effekten eller inte (Butler, 1993).

4.4.3 Genussystemet

Hirdman (1988) har för att göra relationen mellan man och kvinna förståelig skapat ett genussystem. Genussystemet används i studien för att belysa vad det är som speglar den binära genusrelationen samt det maktspel som kommer med systemet och som skapar den ojämna relationen mellan kön. Genussystemet är en ordningsstruktur av kön, som ligger till grund för alla andra sociala, politiska och ekonomiska ordningar. Utifrån det har Hirdman (2001) sedan närmare studerat maktordningen och hur den tar sig uttryck. Maktordningen beskrivs som ett patriarkat, där mannen är patriark och besitter makten (Hirdman, 2001). Det grundar sig i att

(20)

det manliga anses vara norm och det kvinnliga ett tillägg (Hirdman, 2007). Detta leder till en ojämlikhet mellan könen, där det typiskt kvinnliga föraktas, och anses mindre värt, medan det manliga värnas (Hirdman, 2001). Utifrån detta har två lagar eller principer, genussystemet, konstruerats, som går att generalisera utifrån (Hirdman, 1988).

1) Den ena logiken är just dikotomin, dvs isärhållandets tabu: manligt och kvinnligt bör inte blandas (Hirdman, 1988, s. 51).

2) Den andra logiken är hierarkin: det är mannen som är norm. Det är män som är människor, därmed utgör de normen för det normala och det allmängiltiga (Hirdman, 1988, s. 51).

Grunden i isärhållningen är enligt Hirdman (1988) arbetsfördelningen och i uppfattningar av vad som är manligt och kvinnligt. Ur denna isärhållning legitimeras den manliga normen och den är uppbyggd av att se könen som motsatta, där mannen är positiv och kvinnan är negativ.

Genussystemet skapar förutsättningar för att upprätthålla samhällets genusbundna maktstruktur, där mannen är norm (Hirdman, 1988). Kvinnor upprätthåller maktordningen, då de har minst makt och därför inte kan ta sig ur ordningen (ibid.).

Utifrån genussystemet har Hirdman (1988) utvecklat genuskontrakt, som mer hanterligt beskriver mannen och kvinnans förhållande till varandra. Kontrakten är inte en jämlik överenskommelse mellan könen, utan är snarare skapat av den ena parten, mannen, för att definiera den andra, kvinnan. Genom att se relationen mellan män och kvinnor som kontrakt synliggörs gränserna för vad som är möjligt för kvinnor och framförallt den relation och det mellanrum som finns mellan manligt och kvinnligt (Hirdman, 1988).

Hirdman fastslår även skillnader mellan könen, som kommer med kollektiva könsegenskaper, egenskaper som tillskrivs en person enbart baserat på genus (Hirdman, 1988). Draget till sin spets är mannen stark, kraftfull, och handlings- och resultatinriktad, medan kvinnan är mjuk, obestämd och relationsinriktad (Hirdman, 2007).

Samhället har länge strävat efter jämlikhet, rättvisa mellan klasserna. När jämställdhet inkluderades i rättvisearbetet blev det snabbt kvinnligt kodat, då klass ansågs manligt medan kön ansågs kvinnligt. Det resulterade i att jämställdhetsarbete sågs som en kvinnofråga och trots försök till att göra jämställdhet till en fråga som berör alla har könsproblematiken gjorts till ett område där kvinnorna bär ansvaret (Hirdman, 2001).

(21)

Då sportjournalistiken i hög grad prioriterar manliga idrottare är det av stor vikt för studien att analysera vilka strukturer och förväntningar som har skapat ordningen könen emellan.

Särskiljningen och maktordningen mellan män och kvinnor genomsyrar samhället och således även sportjournalistiken, därmed ger genusteorin studien förutsättningarna för att kunna analysera journalisternas uppfattning av rapporteringen ur ett jämställdhetsperspektiv. I detta är även språket och genusdiskursen av signifikant betydelse. Jämställdhet som en kvinnofråga är av intresse för den jämförelse mellan manliga och kvinnliga journalister som genomförs i studien. Detta, kombinerat med de journalistiska teorier som inkluderas, ger en förståelse för den ojämställda sportrapporteringen.

(22)

5. Metod och material

Detta kapitel inleds med studiens forskningsdesign, metodologiska utgångspunkt och tillförlitlighet, samt urval och material. Det följs av en redogörelse för studiens insamlingsmetod, semi-strukturerade intervjuer och analysmetoden kvalitativ innehållsanalys.

Därefter följer studiens genomförande, utifrån de beskrivningar som inledde kapitlet.

Avslutningsvis redogörs de etiska aspekter som studien har tagit hänsyn till.

5.1 Forskningsdesign

I studien eftersöktes en detaljerad redogörelse av journalisters syn på sportrapportering vilket gjorde en kvalitativ metod lämplig (Bryman, 2018), då ett djup efterfrågades snarare än en bredd eller möjlighet att generalisera. Inom feministisk forskning är kvalitativ metod rekommenderad, då kvantitativ forskning kan riskera att förminska kvinnor till siffror och statistik, vilket inte anses lämpligt (ibid.).

Denna studie är en komparativ fallstudie, vilket innebär att två fall har undersökts och jämförts med varandra (Bryman, 2018). De två fallen är manliga respektive kvinnliga aktiva sportjournalister. För att säkerställa att materialet är jämförbart har urvalet för de två fallen gjorts så likvärdigt som möjligt och en intervjuguide har använts för att datainsamlingen ska ha samma förutsättningar.

Kvalitativa studier lägger mindre tyngd i begreppen reliabilitet och validitet än kvantitativa studier. Istället för reliabilitet och validitet redogör man för distinktioner mellan olika typer av fallstudier för att få en bättre förståelse för syftet med studien. Föreliggande studie följde det fall som Bryman (2018) redogör för som det representativa eller typiska fallet, ett fall som fångar och beskriver de omständigheter som uppstår i en vardaglig situation för sportjournalister.

5.2 Metodologisk utgångspunkt

Studien hämtar inspiration från den ontologiska forskningstraditionens syn på hur man ska tolka sociala entiteter. Den utgår från konstruktivismens synsätt på att samhällets sociala

(23)

aktörer skapar mening. Den journalistiska branschen skapas av journalisterna och deras läsare, något som konstruktionismen betonar; hur en organisation fungerar kan inte slås fast utan dess individer som skapar den (Bryman, 2018). Konstruktivismen ser även hur saker inte är konstant utan rekonstrueras under tidens gång. Här är journalistikbranschen ett tydligt exempel, då man genom dess historia har sett hur journalistiken förändrats i sin rapportering eller påverkats av yttre omständigheter som digitaliseringen. Det är även ett centralt forskningsparadigm för genusteori då socialt konstruerat kön ses som föränderligt.

Studiens teorier kommer ligga till grund för denna studie och användas vid skapandet av intervjuguiden samt för att analysera materialet. Det är därför en induktiv studie i den bemärkelsen att resultaten som presenteras kommer återkopplas till de teorier som studien grundar sig i och inte generera någon ny (Bryman, 2018).

5.3 Tillförlitlighet

Synen på en jämställd rapportering kommer att skilja sig åt och präglas av subjektiva synsätt både av respondenter och uppsatsförfattare, vilket ställer krav på studiens tillförlighet.

Tillförlitlighet och dess fyra delkriterier - trovärdighet (intern validitet), överförbarhet (extern validitet), pålitlighet (reliabilitet) och objektivitet - säkerställer studiens kvalité (Bryman, 2018). Då studien förankrats i teori och det metodologiska utförandet anses den uppfylla kriterierna trovärdighet, pålitlighet och objektivitet genom god teorikoppling till resultatet, samt transparens kring de tolkningar som görs av resultatet. Som tidigare nämnt präglas studien av subjektiva synsätt och åsikter vilket omöjliggör total objektivitet. Utifrån studiens fallstudiedesign och begränsade urval kan kriteriet överförbarhet vara svårt att uppnå till fullo.

Studiens ambition är dock att till så stor grad som möjligt ge fylliga kulturella förklaringar för att ge andra möjligheten att bedöma resultatens överförbarhet till en annan miljö.

5.4 Urval

Urvalsramen för studien är aktiva, skrivande journalister, som har en redaktionell anknytning.

Syftet med studien är, som tidigare konstaterats, inte att generalisera, vilket har påverkat hur urvalet gjordes. Åtta sportjournalister valdes ut med ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2018), vilket innebär att skribenterna tillfrågade journalister som fanns tillgängliga för dem.

Respondenterna är därmed inte slumpmässigt utvalda, men har den erfarenhet inom yrket som ger djupet för att kunna resonera om jämställdhetsfrågor inom sportrapportering, allt ifrån

(24)

några år till en lång karriär. Då bekvämlighetsurvalet resulterade i en heterogen grupp deltagare, påverkade det inte studiens tillförlitlighet.

De åtta respondenterna kommer från två olika mediehus, fyra från varje, där hälften är kvinnor och hälften är män. Alla har genom åren haft varierande arbetsuppgifter där både herr- och damidrott har ingått.

5.5 Material

I studien har åtta respondenter deltagit med ambitionen att uppnå mättnad. Efter intervjuerna ansågs det vara uppnått, då ett mönster av återkommande svar uppstod från intervjupersonerna och inga fler respondenter tillfrågades.

Materialet som har använts för analysen är de transkriberade intervjuerna. Transkriberingen av intervjuerna innehåller både frågor och svar, där endast respondenternas svar har analyserats.

5.6 Insamlingsmetod – Intervjuer

Insamlingsmetoden för studien var semi-strukturerade intervjuer, då syftet var att ta reda på individers uppfattning om en viss fråga, och intervjuer ger ett fylligt empiriskt material i form av åsikter från intervjupersonerna (Bryman, 2018). Eftersom jämställdhet i rapportering kan innebära olika saker för de olika respondenterna kändes en friare form av intervju passande.

Vid intervjuerna är det vanligt att ta stöd i en intervjuguide. En guide till en semi-strukturerad intervju består av teman och frågor. Dessa behöver inte nödvändigtvis ställas i en viss ordning, men är ett stöd för intervjuaren. Att skapa en fungerande och utförlig guide är avgörande för att genomföra bra intervjuer, framförallt när det förekommer mer än en intervjuare, då en tydlig guide minskar påverkan från den enskilda forskaren (Bryman, 2018).

Före och under intervjuguidens tillkomst måste det beslutas vad som faktiskt ska undersökas.

De frågeställningar som används får inte utesluta att nya idéer eller synsätt kan dyka upp under intervjuerna. Detta ställer krav på att kontinuerligt ta hänsyn till vad som är relevant för respondenterna i deras situation men även vad studien kretsar kring (Bryman, 2018).

(25)

Intervjuer spelas ofta in för att forskarna ska ha tillgång till allt material i analysen, vilket sedan underkastas ett förarbete. Vid ljudinspelningar är transkribering det vanligaste sättet att förbereda materialet (Lindgren, 2014a), vilket innebär att det som sades i ljudinspelningarna skrivs ut.

5.7 Analysmetod – Kvalitativ innehållsanalys

Studiens material har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Det är en metod som eftersöker mönster och kategoriserar ihop materialet efter dessa. Materialet minskas därmed ned under processen, vilket passar denna studie som har ett stort empiriskt material i och med intervjuerna. Analysen består av de tre nivåerna kodning, tematisering och summering (Lindgren, 2014a).

Lindgren (2014a) belyser att de tekniska aspekterna inom kvalitativ analys inte får glömmas bort utan är minst lika viktiga som i kvantitativ analys. Studien har valt att använda kvalitativ dataanalys av Matthew Miles och Michael Huberman som delas in i tre steg (Lindgren, 2014a).

1) Reduktion av data; kodning 2) Presentation av data: tematisering 3) Slutsatser och verifiering; summering

Dessa tre steg ska genomföras i nivåer hellre än steg vilket innebär att de kan utföras växelvis och parallellt. Analysmetoden följer således vad som kallas den hermeneutiska spiralen, som innebär att tolkningarna ska komma fram genom att växelvis gå igenom nivåerna av data.

5.7.1 Kodning

Kodning innebär att förenkla och sortera upp den obearbetade data som samlats in. För att kunna göra systematiska läsningar av det insamlade materialet krävs det att man identifierar mönster, uppfattningar och uttryck som kan delas in i kategorier och tilldelas en kod som analysen kommer att bygga på. Lindgren (2014b) redogör för två ansatser i sin kodning, att koda brett eller på djupet, där en bred kodning passade bäst för denna studie. För att identifiera intervjupersonernas synsätt krävs det inte att analysen går ned på djupet i särskilda ord eller fraser, utan ser de övergripande resonemangen.

(26)

För att veta vilken tanke en kod behandlar rekommenderas det att minnesanteckningar förs.

Kodning är en krävande insats som oftast innebär att materialet bör läsas flertalet gånger.

Kodning som endast genomförs en gång riskerar att hämma en fullgod analys. När kodningen blivit stabiliserad, alltså att nya koder inte uppstår, är det dags för tematisering (Lindgren, 2014b).

5.7.2 Tematisering

Tematisering innebär att identifiera mönster och relationer mellan koderna. Vissa koder står för sig själva medan andra kommer att sättas ihop för ett nytt samlingsnamn (Lindgren, 2014c).

Enkelt beskrivet kan man se det som en kodning av koderna (ibid.). Tematiseringen ska inte bara ses som ett sorteringsarbete utan en identifiering, utifrån kunskapen forskaren skaffat sig, av vilka mönster som uppfattas mest signifikanta. Syftet är att finna en övergripande tematisk struktur, utifrån de ursprungliga koderna. Tematiseringen är ett viktigt steg för att summeringen ska leda till en förfinad och underbyggd analys (Lindgren, 2014c).

5.7.3 Summering

Summering innebär att utifrån koderna och teman arbeta fram slutsatser (Lindgren, 2014d).

Genom att gå tillbaka i materialet, i enlighet med den hermeneutiska spiralen, strävar man mot att hitta en mångdimensionalitet i materialet (ibid.). Resultaten av den kvalitativa analysen ska i detta steg förklaras i text (ibid.). Summeringen ställer krav på ett systematiskt tillvägagångssätt och en detaljerad redogörelse för hur studien har kommit fram till slutsatserna (ibid.).

Resultatredovisningen har ett deskriptivt synsätt hämtat ur realism (Lindgren, 2014d). Det innebär att forskarens jag och egna tankar inte finns med i redovisningen av resultatet, utan den byggs upp av intervjucitat och beskrivningar kring dessa (ibid.).

5.8 Genomförande

I studien har åtta, enskilda intervjuer med sportjournalister genomförts. Intervjupersonerna kontaktades och tillfrågades om att delta i studien. De första åtta som tillfrågades tackade ja utifrån en beskrivning av studien. Innan intervjun började presenterades studiens syfte, ändamål och villkoren för deltagande.

(27)

Intervjuguiden som användes som stöd under intervjutillfället, skapades utifrån frågeställningarna och teorierna. Guiden byggdes upp med teman, ett för varje teori som studien grundar sig i. Varje tema innehöll ett flertal frågor, som utgår från den aktuella teorin (se bilaga 1). Genusteorin inkluderades genom frågor där skillnaderna i syn på män och kvinnor, samt maktstrukturer uppmärksammas, medan de journalistiska teorierna tillämpas genom frågor kring arbetssätt och yrkessamma förutsättningar. På så sätt säkerställdes att materialet som intervjuerna genererade skulle vara analyserbart utifrån studiens teorier. När intervjuguiden var konstruerad genomfördes en pilotintervju med en sportjournalist som inte deltar i studien. Därefter reviderades guiden, där frågor togs bort och lades till utifrån pilotintervjun. När guiden var färdigställd genomfördes intervjuerna med studiens respondenter, över videosamtal. Skribenterna genomförde fyra intervjuer var. Samtliga intervjuer spelades in.

Intervjuernas längd varierade mellan 30 minuter och en timme. Utifrån inspelningarna har intervjuerna transkriberats i sin helhet. Under transkriberingen anonymiserades materialet, genom att ortsnamn, idrottslag och den egna tidningens namn togs bort och ersatte med anonyma beskrivningar. Skribenterna har delat upp arbetet och transkriberat de intervjuer de själva inte genomförde, för att båda ska vara insatta i allt material. I skrift blev det totalt 90 sidor och ungefär 50 000 ord i material.

Nästa steg i undersökningen var analysen, som inleddes med en kodning av materialet, efter den mall som tidigare redovisats (Lindgren, 2014b). Då studien undersöker hur sportjournalister ser på jämställdheten i rapporteringen, vilka förbättringsmöjligheter som finns och vilka skillnader som identifierats mellan kvinnliga och manliga sportjournalister har materialet kodats för att lättare urskilja viktiga segment som besvarar dessa frågor. Teorierna har inspirerat koderna som använts för att lättare få ett material som är analyserbart utifrån dessa. Exempelvis har begrepp som manlig norm och nyhetsvärdering använts i kodningen. På så sätt har analysen präglats av teoriernas utgångspunkter för att tydliggöra studiens resultat.

För att säkerställa att kodningen är tillförlitlig och att alla viktiga delar har uppmärksammats gjordes även en andra kodning på materialet, vilket tidigare poängterats som viktigt (Lindgren, 2014b).

Alla koder skrevs ner och förklarades i ett kodningsmemo, för att underlätta den fortsatta analysen.

(28)

Tabell 1.1. Tabellen visar de huvudteman, samt underteman, som konstruerats under analysen.

Därefter tematiserades materialet, efter den mall som redogjorts tidigare (Lindgren, 2014c).

Här möter den teoretiskt inspirerade kodningen forskningsfrågorna för att tillsammans skapa teman som både gör materialet analyserbart och möjligt att dela in i huvudteman. Koderna som präglats av teorin delades då upp i teman som i högre grad innefattade hela den teoretiska utgångspunkten, eller en specifik del av en teori. Till exempel är temat Ledarskap inspirerat av den hierarkiska modellen och kategoriserade uttalanden om ledningens påverkan på rapporteringen. Detta resulterade i 13 teman som sedan delades in i två huvudteman:

Rapporteringen ur ett jämställdhetsperspektiv och åtgärder för en jämställd rapportering.

Därefter lades de teman som utgjorde de likheter och skillnader mellan de manliga och kvinnliga sportjournalisterna in i det tredje huvudtemat Likheter och skillnader (se tabell 1.1).

När koder och teman var konstruerade valdes citat ut för att exemplifiera de fynd som besvarar forskningsfrågorna, som sedan presenterades i studien resultat. Respondenterna tilldelades fingerade namn i resultatredovisningen för att åtskilja dem trots att de är anonyma.

För att säkerställa att analysen är genomförd på ett tillförlitligt sätt har den kontrollerats i efterhand. Det gjordes genom att, i enlighet med de kriterier som Lindgren (2014a) presenterar, kontrollera att analysen är väl grundad i data, att slutsatserna är logiska och att hänsyn har tagits till alternativa tolkningar.

(29)

5.9 Etiska aspekter

Denna studie har strävat efter att genomföras på ett etiskt godtagbart sätt. Då studien inkluderar människor är samtyckeskravet och informationskravet av stor vikt (Bryman, 2018).

Samtyckeskravet efterföljdes genom att respondenterna gav sitt godkännande till att vara med i studiens innan deras deltagande. För att följa informationskravet har respondenterna informerats om studiens syfte innan deltagandet (ibid.). De informerades också om vilka moment som väntade, att deltagandet var frivilligt, alltid kunde avbrytas och att de kunde välja att avstå en viss fråga (ibid.). De informerades också om att de kan välja att utesluta sina svar från studien en vecka efter deltagandet. Utöver dessa var även nyttjande- och konfidentialitetskravet viktiga för studien (ibid.). Dessa innebär att det insamlade materialet enbart har använts för undersökningssyfte och att deltagarnas personuppgifter har behandlats med största möjliga försiktighet.

Utifrån Vetenskapsrådets (2017) krav på att forskningen inte ska skada människor, djur eller miljö har respondenternas identitet anonymiserats, då det annars kan ge konsekvenser för individerna om deras identitet framgår i samband med deras uttalanden. Vid deltagandet har uppsatsförfattarna fått veta respondenternas namn, kön, yrke och arbetsplats. Dessa personuppgifter behandlades med största möjliga försiktighet. Då en jämförelse har gjorts mellan könen har deras könstillhörighet framgått i uppsatsen men inget annat som kan avslöja intervjupersonernas identitet.

Utöver detta är transparens, ordning och dokumentation viktigt i studien. Studien har utifrån Vetenskapsrådets (2017) krav på dessa tre kriterier kontinuerligt under studiens gång fört anteckningar för att sedan kunna redogöra korrekt för hur studien genomförts och för att replikation av studien ska vara möjlig. Detta sätter krav på både ordning och dokumentation (Sohlberg & Sohlberg, 2019), samt att studiens metoder redovisas öppet (Vetenskapsrådet, 2017). Intervjuguiden bifogas med studien och en transparent genomgång studiens genomförande också inkluderats i uppsatsen.

(30)

6. Resultat & analys

Redovisningen av resultatet och analysen kommer att delas upp i två delar. Första delen är en redogörelse för resultaten från de manliga sportjournalisterna med efterföljande analys. Den andra delen med de kvinnliga sportjournalisternas resultat med efterföljande analysdel.

Teorierna i analysdelen kommer appliceras inom de tre huvudteman som identifierats, som motsvarar forskningsfråga F1 och F2. Sist avslutas kapitlet med en jämförande analys som motsvarar det tredje huvudtemat och F3.

Resultat och analys redovisas således var för sig, detta för att tydligt särskilja på

respondenternas resonemang och de resonemang som uppsatsförfattarna för i den teoretiska analysen.

Respondenterna har fått fingerade namn, då deras identitet är anonymiserad.

6.1 Resultat och analys – manliga sportjournalister

6.1.1 Rapporteringen ur ett jämställdhetsperspektiv

Respondenterna ombads beskriva det generella uppdraget de har vid sitt respektive mediehus.

Genomgående slår de fast att man ska skriva om det som publiken är intresserade av för att få fler läsare.

Det grundläggande uppdraget är väl att vi ska locka till läsning, skriva om sådant som berör, inbringa så mycket klick som möjligt. – Adam

Samtliga manliga sportjournalisterna anser att sportrapporteringen är ojämställd både generellt och när det gäller deras mediehus, sett till fördelningen av dam- och herridrott på nyhetssidorna.

Framförallt herrhockey och herrfotboll fyller en stor del av mediehusens rapportering.

Respondenten Johan menar att rapporteringen har förändrats de senaste åren men att man ännu inte nått fram till en jämställd rapportering.

(31)

Även om det har skett en skarp förflyttning egentligen de senaste 10 åren. [...] Vi är inte alls så jämställda i rapporteringen som den skulle vara, för att de kvinnliga lagen har inte alls samma höga siffror i läsning. – Johan

Respondenten Fredrik lyfter fram att svenska medier överlag är bättre på att skriva om kvinnor än övriga medier i Europa. En annan intervjuperson, Peter, anser att en helt jämn rapportering inte är eftersträvansvärd sett till dagens marknad.

Om man menar att det ska vara 50/50 så kan man nog inte påstå att det är det. Men jag vet inte om man ska mäta så heller. Jag tycker att skillnaderna är väldigt stora mot när jag började.

Och hur det ser ut idag. Så jämför man så, då skulle jag säga att det är fullt tillfredsställande.

– Peter

Alla respondenter uttrycker att rapporteringen har förändrats de senaste åren i förhållande till jämställdhet. En respondent, Fredrik, poängterar att det är ovanligare idag med negativa porträtteringar av damidrottare, där de framställs annorlunda jämfört med herrarna.

Sammanfattningsvis anser de manliga respondenterna att sportrapporteringen i Sverige och vid deras mediehus är ojämställd, framför allt vad gäller fördelningen av herr- och damidrott.

Samtliga ser en utveckling på området men de flesta anser att den måste fortsätta.

6.1.2 Orsaker till dagens rapportering

Den ekonomiska aspekten är framträdande i varför rapporteringen är ojämställd.

Respondenterna anser att det är svårt att vara lika jämställda som SVT, som är en public service-aktör, utifrån den marknad som råder. Man måste sträva efter att få läsare och därmed generera intäkter, vilket försvårar jämställdhetsarbetet. Då nyheter om damidrottare inte intresserar en lika stor publik ställs ambitionen om att bli mer jämställda mot de ekonomiska målen.

Det är rent krasst sett en superförlustaffär om vi hade börjat rapportera jättemycket om dam- istället för herrhockey. Då måste vi avskeda massa människor här. Det blir ju en jättestor grej i så fall, om vi börjar helt avvika från vad folk vill ha, för att bygga någonting politiskt. Det går ju liksom inte att göra rent kommersiellt. – Fredrik

(32)

Respondenterna menar också att den digitala utvecklingen har skapat nya krav från mediehusen att som journalist skriva på ett sätt som lockar läsare och som i sin tur kan locka annonsörer.

Uppgiften i grunden är att göra [...] journalistik som våra kunder och läsare vill ta del av. Nu mäts inloggade läsare som ett viktigt mått på hur vi når ut och är relevanta för de vi behöver nå. – Peter

Enligt intervjupersonerna går läsarsiffror gällande herridrott inte att jämföra med de för damidrotten. Vissa stora namn inom mer jämställda, individuella idrotter får, oavsett kön, samma läsning och exponering under mästerskap men inte över tid. Två av respondenterna tar upp sina mediehus bevakning av ett hockeylag där skillnaden i intresse mellan dam- och herrlag är markant och är något som präglar deras rapportering.

Hockeylaget är ett bra exempel. För där är det maxat intresse för herrlaget, det är ju inget som drar mer intresse än det. Och damlaget har gjort väldigt stora satsningar senaste året, och hamnade i toppen av tabellen. Och vi har ju bevakat dem på den rimliga nivån tycker jag, vi har sett en hel del matcher, ofta krockar de också. [...] Vi går ju inte på en dammatch medan herrarna spelar. Men det måste man ju titta på, var är det större intresset. – Peter

Respondenten Johan upplever att läsarna efterfrågar damidrott i rapporteringen samtidigt som det inte finns ett stort intresse för de artiklar som publiceras.

Nej det är liksom lite bakvänt det där. Det finns ju önskemål och behov om att skriva mer om damidrott. Det betyder ju inte att läsningen blir högre egentligen, tyvärr. – Johan

Förutsättningarna för en jämställd rapportering, anser en del av de manliga respondenterna påverkas av att redaktionerna präglas av en manlig kultur. Redaktionerna styrs av män på de högt uppsatta positionerna. En respondent, Johan, vittnar om att kvinnliga sportjournalister lätt faller in i en viss typ av roll som präglas av en manlig kultur på redaktionen, vilket påverkar vad de rapporterar om. Fredrik menar däremot att den manliga kulturen påverkar hela samhället till den grad att om det endast hade varit kvinnor på redaktionen hade det inte märkts någon skillnad i rapporteringen.

Den patriarkala normen styr hela tiden hur marknaden ser ut. Men jag menar inte att [...] det är själva grabbkulturen på redaktionen, inte så. Utan jag tror, hade man bytt ut, om nu kvinnor

(33)

skulle vara mer för att bevaka damer, det vet jag inte om de är, men låt säga då att vi bara har kvinnliga anställda här, på Arbetsplats X, så kommer de fortfarande se hur marknaden ser ut och försöka närma sig det, det måste man göra. – Fredrik

Genom intervjuerna svarade de manliga respondenterna att en faktor bakom den snedfördelade rapporteringen är att damidrottare i större utsträckning är otillgängliga. De är inte lika vana att bli bevakade eller vid att en journalist ringer upp efter matchen och är därför inte tillgängliga för medier i samma utsträckning som herridrottarna. En av respondenterna tar upp det hårda arbetet i att hitta en nyhet om damidrott medan det är enklare och mer lättillgängligt att hitta en nyhet om herrar.

Du måste vara så aktiv för att hitta texter om Man Uniteds damer till exempel, det får man inte bara en rewrite [...]. Det tar mer tid och göra sådant och det är svårare att hitta något vasst där och det är egentligen problemet. Man serveras hela tiden med ett bombardemang av bra herrvinklar [...] Och det går inte att bara plocka upp någon. Så det är ju ett himla aber, om alla säger så, vem ska göra dambevakning då? – Fredrik

Majoriteten av de manliga respondenterna pekar på hur idrotten är ojämställd och att rapporteringen som en konsekvens av detta också blir ojämställd. De uttrycker att den ojämställda idrotten också bör granskas och skildras. Respondenten Fredrik redogör dessutom för hur tydligt sambandet är mellan andelen manliga och kvinnliga utövare i en viss idrott och intresset för damer och herrar i deras rapportering av denna idrott. Han ger hockey som ett exempel där utövarna är betydligt fler killar än tjejer, vilket speglas i deras rapportering som är övervägande del herrhockey.

Damidrotten har även sämre förutsättningar materialmässigt, resursmässigt och när det gäller att sälja sin produkt.

En herrallsvensk produktion är mycket bättre än damallsvenska TV-produktionen. De har massa fler kameror och då ser det häftigare ut och då i sig lockar det fler människor [...] Hade man bytt produktioner så hade ju damallsvenskan sett mycket häftigare ut än herrallsvenskan.

och det är ju synd, att sådana effekter blir det. – Fredrik

Sammanfattningsvis anser de manliga respondenterna att utvecklingen gått framåt men att den fortsatt ojämställda rapporteringen beror på den digitala utvecklingen, skillnaden i intresse

References

Related documents

Om motståndarna kommer till omställning så uppehåller närmsta spelare bollhållaren (mycket viktigt man gör de jobbet för laget) och resten faller tillbaka (retirerar) för att

OCM täcker spel in centralt i planen och HY kliver in och ger ett understöd men ska vara beredd att snabbt att gå ut om laget vinner bollen och får inte hamna för långt ner i

Hodnocení celkového vzhledu oděvních textilií je poměrně složitá metodika. Zasahuje do ní spousta faktoru a některé z nich jsou subjektivní záležitostí, kterou není

Vi menar att mellanchefen på detta sätt utsätts för konflikter både uppifrån och nerifrån, som på något sätt måste hanteras. I denna studie vill vi beskriva de konflikter

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. I arbetet kan eleven använda några olika

K analýze dat byl z obou zařízení vybrán pro každou polohu jeden graf, který bude porovnáván s odpovídajícím grafem z druhého zařízení. Učinilo se tak

Äldre personer som vårdas på sjukhus på grund av akut sjukdom löper ökad risk för försämrad funktionell status.. Studier indikerar att träning under sjukhusvistelsen kan

Konstruerad Ritad Granskad Godkänd Datum