Lärande i en ideell organisation

Lärande i en ideell

organisation

En studie om hur ideellt engagerade personer ser

på lärande inom föreningen.

Författare: Deo Uwimana

Abstrakt

Ideellt arbete är frivilligt, oavlönat engagemang. De första föreningarna i Sverige bildades redan på 900-talet. Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ideellt engagerade personer ser på lärandet inom en förening. Att dessutom se om det fanns några hinder för lärande och hur informanterna i studien upplevde kunskapsdelningen inom föreningen. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med sex stycken

styrelseordföranden på lokal nivå i den ideella föreningen. Studiens teori bygger bland annat på en studie gjord av Köpsén om lärande i

fackföreningar, Ellströms ståndpunkter om lärandet i organisationer och Bergs antaganden om kommunikation och kunskapsdelning. Studien kom fram till att lärande främst sker i samspel med andra individer. I de fall där informanterna anser att de får bra feedback och tillräckligt stöd i sitt arbete är upplevelsen av lärandet i föreningen positiv. Hinder för lärande i föreningen upplevs som stort när bristen på engagemang är tydligt.

Nyckelord

Lärande, kunskapsdelning, ideell organisation (förening), ideellt arbete, ideellt engagerade.

Tack

Innehållsförteckning

2 Teori och tidigare forskning 6

2.1 Ideellt arbete i det svenska civilsamhället 6

2.2 Lärande inom en organisation 7

2.3 Formellt, informellt och icke-formellt lärande 9

2.4 Kunskapsdelning inom en organisation 11

2.5 Hinder för lärande inom en organisation 13

3 Metod 15 3.1 Datainsamling 15 3.1.1 Metodval 15 3.1.2 Urval 16 3.2 Genomförande 17 3.3 Forskningsetik 18

3.4 Validitet och reliabilitet 19

4 Resultat 21

4.1 Informanterna 21

4.2 Synen på lärande inom föreningen 28

4.3 Synen på kunskapsdelning inom föreningen 29

4.4 Synen på hinder för lärande inom föreningen 30

5 Analys 32 5.1 Lärande 32 5.2 Kunskapsdelning 33 5.3 Hinder för lärande 34 6 Diskussion 36 6.1 Resultatdiskussion 36 6.2 Metoddiskussion 38

6.3 Slutsats och förslag på vidare forskning 39

Referenslista 41

1 Inledning

Detta kapitel inleds med studiens bakgrund, problemdiskussion och problemformulering som leder läsaren fram till studiens syfte och frågeställningar samt disposition.

1.1 Bakgrund

Att engagerar sig ideellt i en förening är inte något nytt i det svenska civilsamhället. Enligt Christer Leopold (2006) har föreningsidéer funnits sedan 900-talet och de första föreningarna som fanns hette gillen. Gillen var ett sammanslutningssätt med inriktning mot religion, hjälpverksamhet och stödet mellan personer. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang. Under 1700-talet var sammanslutningarna som fanns inom den svenska befolkningen på lokal nivå (Bäck & Möller, 2001). I början av 1800-talet ökade associationsandan, då staten ökade trycket på att det ska bildas många föreningar, för att

sammanslagningarna skulle ansvara för statens sociala uppgifter (Jansson, 1985). Under senare delen av 1800-talet bildades nykterhetsrörelsen, fackföreningar, frikyrkosamfund, kvinnorörelsen, folkhögskolor och andra sammanslutningar (Micheletti, 1994). Nykterhetsföreningar som bildades år 1837 hade i mitten av 1840-talet över 100 000 medlemmar (Prop.

2009/10:55). Bland den växande organisationsbildningen under 1800-talet fanns det många föreningar som inriktar sitt arbete mot välgörenhet och filantropi med mål att minska fattigdom, arbetslöshet och sjukdom (Trägårdh 2013). Trots den ökade konkurrensen från olika

till antal sysselsatta (Prop. 2009/10:55). Enligt SCB:s register från 2013 var 62 procent av samtliga aktörer, som räknas till det civila samhället, ideella föreningar. Därefter kom bostadsrättsföreningar och samfälligheter, när man ser till antal organisationer. Sett till antal förvärvsarbetande var även där ideella föreningar störst, följt av registrerade trossamfund, främst Svenska kyrkan (SCB, 2015). Det går inte att säga exakt hur många ideella föreningar det finns i Sverige idag, detta på grund av att många föreningar är

oregistrerade. Den ideella förening som studeras i denna studie är en

demokratisk medlemsorganisation, där medlemmarna är med i styrelsen och bidra med sin kunskap samt nätverk för att stödja föreningens utveckling. Föreningen är över 100 år gammal och har drygt 50 000 medlemmar och över 800 lokalföreningar utspridda över hela landet. Av dessa medlemmar, är cirka 13 500 stycken ideellt engagerade och det är sex stycken av dessa som författaren har valt att intervjua i denna studie om lärande i en ideell

1.2 Problemdiskussion

Anledning till att författaren är inspirerad att skriva denna uppsats är på grund av att denne själv är engagerad i ett ideellt arbete i en förening som hjälper utsatta människor i utlandet. Idag finns det ett ökat intresse för ideella föreningar, vilket visar sig i civilsamhällets förmåga att ersätta och

komplettera andra delar av samhället som är på̊ tillväxt. I områden vi normalt inte tänker oss ideella organisationer växer nya föreningar och stiftelser fram. Detta är till exempel tydligt inom Svenska Kyrkan, som inte längre är statlig. Det leder till kraftiga omstruktureringar och förändrar vårt sätt att se och förstå samhället (Wijkström & af Malmborg, 2005). Med denna studie vill författaren lära sig om och bidra med ny kunskap om hur andra ideellt engagerade personer ser på lärande i det ideella arbetet i en förening. De flesta tidigare forskningarna handlar om motivet till att man engagerar sig ideellt i en organisation men det finns inte så många studier om själva lärandet i en ideell organisation. Susanne Köpsén (2003) beskriver lärande i en ideell fackförening i sin studie Om fackligt lärande, en etnografisk studie

1.3 Problemformulering

Idag ligger det ideella engagemanget på en hög nivå i Sverige. Det är väldigt vanligt bland befolkningen idag att engagera sig ideellt inom olika

föreningar. Ett ideellt arbete är ett uppdrag som utförs oavlönat, när det görs utanför familjen, frivilligt och organiserat är det ett ideellt arbete. I Sverige är det ungefär 50 procent av befolkningen som gör ideella insatser (Leopold, 2006). Ideella arbeten kan till exempel vara inom kyrkan, som tränare i en idrottsförening eller som funktionär inom olika arrangemang som föreningar anordnar. För att kalla det arbetet i en ideell förening behövs en egen vald ledning (a.a.). Om ideella föreningar inte finns för att tjäna pengar utan för att samla personer som vill driva en viss fråga eller som delar ett visst intresse, vad lär man sig i det ideella arbetet i föreningen? Genom att undersöka om lärande i en ideell organisation med hjälp av befintlig information från forskning och sedan göra intervjuer med ett antal ideellt engagerade personer, vill författaren ta reda på hur de ideellt engagerade individerna upplever lärande inom föreningen. Författaren vill dessutom ta reda på hur informanter upplever kunskapsdelning mellan huvudkontoret och de ideellt engagerade individerna samt hinder för lärande som kan finnas inom föreningen.

1.4 Syfte

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur ideellt engagerade personer ser på lärandet inom en förening.

Utifrån syftet ovan har jag formulerat följande frågeställningar:

• Hur upplever ideellt engagerade personer lärande som sker genom ideellt arbete inom föreningen?

• Förekommer det faktorer som hindrar lärande inom föreningen? I så fall, vilka faktorer hindrar lärande?

1.5 Disposition

De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats har varit inriktade på lärande inom det civila samhället. Författaren har även intresserat sig för det formella och informella lärandet som sker i samspel med andra individer. Författaren har undersökt andras teorier av lärandets förutsättningar för att få stöd och hjälp att förstå hur människor tolkar och definierar sin syn på lärande i en ideell förening. Genom att intervjua personer som engagerar sig i en ideell förening ville författaren försöka förstå vad det ideella arbetet betyder för dem och hur de ser på lärande respektive kunskapsdelningen från

2 Teori och tidigare forskning

Informationen som används i detta kapitel har hämtats från den litteratur författaren anser vara relevant i sitt forskningsområde. Detta för att läsaren ska få en grund och förståelse för de teoretiska utgångspunkterna och begrepp författaren använder i denna studie.

2.1 Ideellt arbete i det svenska civilsamhället

En stor andel personer som arbetar ideellt i Sverige är också medlemmar i det civila samhällets organisationer, vilket internationellt sett är unikt (Svedberg et al. 2015). Den svenska ideella sektorns struktur skiljer sig från den i andra länder menar Wijkström och Lundström (2002), med en

illustration han använder med data från den stora komparativa studien om det civila samhället från 1990-talet. ”Begreppet det civila samhället används i betydelsen av en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar bland annat ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk,

tillfälliga sammanslutningar och andra aktörer ” (Prop. 2009/10:55). Christer Leopold (2006) skriver i sin bok, Professionell ideell – Om att verka med

ideell logik, att ideella organisationer uppstår ur en dröm, idé, vision och till

och med som en helig vrede. Det börjar med några personer som har ett gemensamt intresse eller en gemensam idé och som diskuterar, övertalar och organiserar. På det sättet växer det fram en organisation steg för steg så långt idé hålls. Det civila samhällets information är lämplig i denna studie

2.2 Lärande inom en organisation

Lärande inom organisationen kan uppfattas såsom hur individer erhåller nya kunskaper och löser problem i situationer där mål och förutsättningar inte tas på allvar. Sådant lärandesynsätt framhåller personens anpassning till redan givna förhållanden. En av författarna som har studerat lärande inom

organisationer och grupper är Illeris (2010) och menar att lärandet inte endast är ett individuellt fenomen. Det är individens varaktiga förändringar, som uppstår genom samspelet med sin omgivning, som leder till lärande och att förmågan att lära inte beror på ålder, mognad eller glömska (Illeris, 2010). ”Lärande är varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande”, menar Illeris (2010). Lärandet är en del av den naturliga

förändringen som ett resultat av samspel med varandra. Det är ett ömsesidigt beroende av varandra (Köpsén, 2003). Vår identitet påverkas av sociala processer inom gruppen medan identiteten formas genom att vara en del av en organisation (Amnå, 2005).

Enligt Illeris (2010) finns det fyra olika grundbetydelser. Lärande som hänvisar till läroprocessens resultat, det vill säga att individen har lärt sig och att förändring har skett. Lärande som hänvisar till psykologiska processer som uppstår och som i sig leder till förändringar. Dessutom hänvisar lärande till de samspelsprocesser som uppstår mellan individen och sin social

omgivning. Avslutningsvis kan lärande även vara synonymt med

undervisning. En av författarna som skriver om lärande i en organisation är Per-Eric Ellström (2004). Han beskriver i Lärande och förändring i

organisationer, hur utformning av verksamhet ska vara för att gör det

exempel krävs det fördelning i arbetet samt regler och normer för handlande. Ytterligare krav för lärande är den fysiskt materiella omgivningen, som innebär att individen skapade ting och verktyg. Ett annat krav för lärande är den kulturellt symboliska omgivningen, som består av data information, kollektiva och individuella kunskaper. Det går inte att skilja samspelet mellan individen och omgivningen. Omgivningen kontrolleras av individens handlingar medan individen kan kontrolleras av handlingarnas

konsekvenser. Förutom enskilda individers lärarande, sker lärande även i

organisationer och arbetsgrupper. Ellström (2004) skiljer mellan vuxna lärande och unga lärande. Han menar att vuxna har andra inlärningsstrategier, där vuxna använder i högre grand tidigare erfarenheter och kunskap i nya situationer. Lärarande i det ideella uppdraget yttrar sig genom tidigare erfarenheter och

kunskaper de ideella personerna har i sitt engagemang. Tillsammans med andra kan dessa personer lära sig och utvecklas mer. Vidare beskriver Ellström (2004) om positivt lärande och menar att ett positivt lärande främjar individens utveckling och kan ge individen möjligheter att påverka sina arbets- och livsvillkor. Förutom det positiva lärandet finns det också ett negativt lärande. Martin Seligman (1976) skriver i boken, Hjälplöshet: om depression, utveckling och död, hur individen har en försämrad förmåga att lösa ett problem och andra negativa konsekvenser, som passivisering och sänkt självvärdering. Karaktären av det negativa lärandet är ofta omedvetet och uppstår ofta till exempel när individers naturliga initiativkraft försvagats av livets motgångar. Örtenblad (2009) skriver i boken, Lärande organisationer – vad och för vem?, om att det är många författare som menar att organisationer inte kan lära sig, utan att det är individer som kan lära sig. Detta ämnet har omdebatterats mycket och ledde till mycket forskning i ämnet för att förstå vad egentligen det handlar om. Enligt Örtenblad (2009) finns det fyra olika tolkningar om lärande organisationer, lärande i arbetet, organisatoriskt

lärande, klimat för lärande och lärande struktur. Lärande i arbetet innebär

att allt lärande sker på arbetsplatsen och arbetstagarna deltar inte i

och ofta används uttrycket kunskapande. Det är den process där den

organisatoriska lärandet kommer till uttryck i form av att kollektivet utför sin uppgift. Klimat för lärande avser det lärande där arbetstagarna är tillåtna att experimentera, göra misstag och reflektera över lärandet. Med klimat för lärande, pekar mycket på att lärandet är frivilligt. I en ideell organisation uppstår lärande när ideella deltagarna och tjänstepersonerna är tillåtna att göra misstag. Målet är inte lärande utan ett medel för att tillföra en viss handling. Slutligen, en lärande struktur är när en organisation har en helhetssyn och där alla arbetstagare hjälper varandra om det är nödvändigt (a.a.). Örtenblad (2009) skriver i sin ovan nämnda bok att kunskapen kommer till uttryck i handlingarna och i framförandet. Kunskapen ska inte ses som ett ting som kan lagras, utan det är en kunnandeprocess som uppstår när en organisation utför sin uppgift. Dessa synsätt behövs för att erhålla en lärande organisation som fungerar väl. Synsätten gäller även i en lärande ideell organisation i vilken synsätten tar upp olika delar av den lärande organisationen. För att organisationen ska vara flexibel, krävs det ett ständigt lärande som ökar flexibiliteten i organisationen. Dessutom blir även

arbetstagarna mer effektiva. Ett bra lärandeklimat ökar lärande hos

arbetstagarna och håller samman organisationen genom en gemensam vision. Det mesta av lärande sker genom de arbetsuppgifter som individen utför och även genom konferenser samt kortare utbildningar i form av till exempel kurser eller studiecirklar. I denna studie kommer författaren att ha med sig dessa synsätt i analysavsnittet för att analysera hur informanterna ser på lärande i sina arbetsuppgifter, kurser och hinder för lärande.

2.3 Formellt, informellt och icke-formellt lärande

En författare som skriver om lärande i en ideell organisation är Bjarne (2018). Han beskriver lärande i svenska idrottsföreningar i sin studie om

skiljer på formellt, icke-formellt och informellt lärande för att få en bild av tränarens syn på kunskap och lärande. Han menar att Formellt lärande är utbildningar studenter får via det formella utbildningssystemet, som är godkända av offentliga institutioner och där de examinerade studenterna får en akademisk titel. Medan Icke-formellt lärande är de utbildningar och kurser som ideella organisationer erbjuder sina ideella och avlönade medarbetare. Informellt lärande är det lärande som sker när till exempel en engagerad ung person blir ideell tränare för ett fotbollslag. För att förstå andra människors syn på lärande i en förening tas det formella och informella lärandet upp i studiens teori, som är inriktade på lärande i det civila samhället. Ellström (2005) har under flera år studerat det formella och informella lärandet och flera av de betraktelser han gjort anser författaren att man kan applicera på lärande i ideella organisationer. Formellt lärande är det lärande som äger rum inom skola och utbildning. Det är målinriktat och planerat och leder till utbildningsbevis och kvalifikationer. Inom föreningen jag studerat finns flera utbildningsmöjligheter med bland annat endagskurser och kortare

utbildningar. Informellt lärande är en naturlig del av vardagslivet, där lärandet sker kontinuerligt och behöver nödvändigtvis inte vara avsiktligt. Det kan vara en sidoeffekt av andra aktiviteter. Ett exempel på informellt lärande kan vara att man blir bra på och utvecklar sitt skrivande genom att föra dagbok. Inom ideella organisationer lär individer sig informellt genom att umgås med andra. Ellström (2005) menar att fokus ligger på den lärande individens bakgrund och handlande.

Ett grundantagande är att villkoren för informellt lärande i hög grad skapas i vardagen genom de aktiviteter som vi kontinuerligt väljer att engagera oss i. (s.18)

läranden är något författaren tittar närmare på och ska även komma fram mer under analysavsnittet i denna uppsats. Formellt lärande avser det lärande som sker inom det formella utbildningssystemet i utbildningar som är godkända av offentliga institutioner och där de studenter som gör examen får en akademisk titel. Medan de utbildningar och kurser som inte ingår i det

offentliga examens- och merit- och utbildningssystemet är den typ av lärande som kallas för icke-formellt lärande. Ett exempel på icke-formellt lärande är de kurser och utbildningar som ideella organisationer anordnar för ideellt arbetande och tjänstepersoner. Förutom formellt och icke-formellt former av medvetet lärande sker det även lärande på informella och mindre

målmedvetna sätt, det som kallas för informellt lärande. Ett exempel på informellt lärande är det lärande som sker när en ung person blir ideell tränare för ett fotbollslag. I denna studie skiljde författaren på formellt, icke-formellt och inicke-formellt lärande för att erhålla en mer differentierad bild av kunskap och lärande bland informanter.

2.4 Kunskapsdelning inom en organisation

Enligt Berg (2007) är kunskapsdelning ett sätt att förmedla kunskap och att kunskap behöver delas på ett bra sätt för att organisationen ska vara mer effektiv. Förr har kunskapsdelning skett genom ett antal individer på en arbetsplats medan idag finns det betydligt fler alternativa sätt att förmedla kunskap till andra. Till exempel kan kunskap förmedlas genom att ta tillvara de samlade individernas kunskaper i en organisation och synliggöra dem för att gemensamt reflektera över dem (a.a.). Wijkström och af Malmborg (2005) anser att resultatet i en organisation blir bättre om man prioriterar och organiserar sig. Det finns vissa förutsättningar som möjliggör

andra påverkas av deras beteende. Genom att erhålla men även ge respons ökar informationen om hur individen uppfattas av andra. Att vara ärlig är en av de viktigaste källorna till kunskap. Dessutom social kompetens och en känsla av tillhörighet påverkar hur individen delar sin kunskap till andra (Berg, 2007).

Enligt Berg (2007) innebär andragogik aktivitet med syfte till att förändra vuxna personers sätt att tänka, vara och lära. Det är en lärare, coach eller vägledare som leder processen. Grunden till kunskap i andragogik är

erfarenheter, utmaningar och möjligheter. Individen lär mer genom att hjälpa andra att arbeta med egna svårigheter och möjligheter. Dessutom om

individen delar med sig av sin kunskap får denne fokus på de erfarenheter som finns inom gruppen, en kunskap som kan vara användbar för gruppen. Enligt Berg (2007) bör individen bearbeta faktorer som hindrar lärande, där bristande tillit och trygghet inom grupper kan hämma lärande:

Vuxna identifierar sig ofta med sitt yrke och sina yrkeserfarenheter. Det betyder att om deltagarnas erfarenheter nedvärderas, känner sig individen också nedvärderad. (s. 58)

Detta kan komma till användning i denna studie då flera av ideellt

2.5 Hinder för lärande inom en organisation

Att tro att du kommer lyckas med en uppgift är speciellt viktigt eftersom den tron ofta fungerar som en självuppfyllande profetia – Med andra ord har den inställning vi har till oss själva stor betydelse för prestationen. (s.301).

3 Metod

I detta kapitel vill författaren ge läsaren en bild av forskningsprocessens gång med val av metod, urval, genomförande, studiens reliabilitet och validitet samt etiska aspekter.

3.1 Datainsamling

Med denna studie ville författaren undersöka om hur ideellt engagerade personer upplever lärande som sker genom ideellt engagemang. Författaren ville även veta vilka hinder för lärande som finns. För att få svar på detta, har författaren intervjuat sex personer som är ideellt engagerade inom en

förening. Föreningen som används i studien startade för över 100 år sedan med drygt 50 000 medlemmar och har över 800 lokalföreningar utspridda i hela landet. Den är organiserad på fyra olika nivåer, kommunalt, lokalt, regionalt och riks nivåer. För att begränsa sig har författaren valt att endast intervjua ordförande i mindre styrelser på lokal nivå. Författaren utgick från den uppfattning dessa ordförande har på lärande och kunskapsdelning i föreningen.

Information till studiens bakgrund, teorikapitel och metodkapitel har författaren funnit genom att söka litteratur på Stockholms

Universitetsbibliotek, forskningsartiklar i databaserna Libris och Google Scholar samt information funnen via ett antal webbsidor.

3.1.1 Metodval

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur ideellt engagerade personer ser på lärande och kunskapsdelning inom föreningen. Då en kvalitativ metod ger en djupare förståelse av informanternas informationer, ansåg författaren att den är bäst passande för studiens syfte. I en studie baserat på den

informationen om egenskaper, medan den kvantitativa metoden först omvandlar informationen i siffror och mängder (Holme et.al, 2006).

3.1.2 Urval

av utvalda personer att intervjua. Författaren ville dessutom att informanterna skulle känna sig bekväma att svara på intervjufrågorna. Informanterna kan ha lättare att öppna upp sig för en person de inte känner (Esaiasson et al, 2012). Vidare menar Esaiasson et al (2012) att det är svårare att upprätthålla

vetenskaplig distans mellan personer som känner varandra. Att intervjua vänner riskerar att erhålla sämre resultat, då man tar mycket för givet i en vänskapsrelation. Utifrån författarens förståelse ville densamma bidra med mer kunskap om lärande som sker inom föreningen på lokal nivå samt ville bidra med en grundlig kunskap om kunskapsdelning inom föreningen. Med hjälp av tidigare forskning fann författaren en kunskapslucka som författaren utgick från för att forma en intressant frågeställning. När författaren sedan bedömde intervjuernas värde fick densamma en tydligare referenspunkt att utgå från.

3.2 Genomförande

För att komma igång med uppsatsskrivandet började författaren att läsa tidigare forskningar och litteratur för att få idén om ett ämne att skriva om. Efter ämnesval kom författaren igång med skrivande av studiens inledande kapitel, syfte och frågeställningar. När det var dags att skapa en intervjumall utgick författaren från studiens syfte, tidigare forskning och teori. Författaren skapade ett antal teman och formulerade intervjufrågor under varje tema. Författaren har genomfört en provintervju med en bekant för att testa

intervjufrågorna och för att veta ungefär hur mycket tid varje intervju skulle ta. Varje intervju tog cirka 45 minuter och spelade in intervjuer med

Eftersom det tar tid att transkribera noggrant hela intervjuer, valde författaren att fokusera på viktig information som sorterades under respektive teman som använts för att skriva intervjufrågorna. Författaren ville inte ha för många frågor eftersom densamma ansåg att det inte skulle bli lätt att hitta personer som ville ställa upp och delta på intervjuer. På grund av

Coronapandemin, ringde författaren upp personerna som valts ut och bestämde tillsammans en tid och dag för intervjuer via zoom. Första dagen gjordes tre intervjuer och nästa dag tre intervjuer. För varje intervju började författaren med introduktion om studiens syfte och upplägg. Vid första telefonkontakt hade författaren redan informerat utvalda deltagarna om de etiska riktlinjerna som finns. Men var tvungen att nämna om att intervjun är frivillig och att man fick välja när man vill avbryta intervjun. Syftet med intervjuer var att samla in data som besvarar studiens syfte och

frågeställningar vilket ledde till resultat i denna studie.

3.3 Forskningsetik

Den statliga myndigheten som har till uppgift att stödja och främja svensk forskning inom det vetenskapliga området heter vetenskapsrådet. Forskaren har vissa regler och normer att rätta sig efter när en studie görs. Tidigare var de forskningsetiska principerna inom samhällsvetenskaplig forskning fyra till antalet, men vetenskapsrådet har slutat att aktivt använda dem.

Expertgruppen inom etik har formulerat ett antal etiska riktlinjer i rapporten,

God forskningssed (2011). Dessa etiska riktlinjer ska hjälpa forskare att fatta

genomtänkta och etiska beslut. Nedan är exempel på några allmänna regler som en forskare måste följa och har en förankring när det gäller vanliga etiska normer och värderingar i samhället.

i. Du ska tala sanning om din forskning

iv. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar v. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra

vi. Du ska hålla god ordning i din forskning, bl. a genom dokumentation och arkivering

vii. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö̈

viii. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning

Tidigare krav som togs fram av Vetenskapsrådet (2002), i Forskningsetiska

principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att informera deltagarna om deras uppgifter i projektet. Vad är det för villkor som gäller för deltagandet. Det är frivilligt för deltagare att medverka och de har alltid rättigheten att avbryta sin medverkan när som helst utan konsekvenser. Samtyckeskravet

innebär att vuxna människor ska lämna sitt samtycke, medan barn som är

under femton år gamla är det vårdnadshavare som ska godkänna åt dem. Det är deltagarna som bestämmer om hur länge och på vilka villkor de deltar. Konfidentialitetskravet innebär tystnadsplikt beträffande uppgifter som samlas in angående dessa deltagare. Ingen utomstående ska kunna identifiera deltagarnas personuppgifter. Det ska vara omöjligt för utomstående att komma åt de uppgifter som forskaren samlar in. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna som samlas in inte får användas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. De data som samlas in får endast användas inom ramen för den studie som genomförs (Holme et.al, 2006).

3.4 Validitet och reliabilitet

4 Resultat

I kapitlet nedan följer en sammanställning av de utförda intervjuerna, som utgör studiens empiri. Avsnittet inleds med en presentation av informanterna följt av deras uppfattning om lärande och kunskapsdelning i föreningen, samt om det finns några hinder för lärande.

4.1 Informanterna

Informant A är en kvinna på 45 år och hon har varit aktiv i föreningen som ordförande i fyra år. Anledning till att hon sökte sig till föreningen är för att träffa nya människor och för att hon också tycker om föreningens

verksamhet. Enligt henne lär hon sig nya saker nästan varje gång hon engagerar sig inom föreningen. Hon tycker att hennes utveckling är viktig och hon vill lära sig nya saker genom sitt engagemang. Hon anser fortfarande efter fyra år att det finns mycket som är nytt och tycker att hon egentligen inte kan tillräckligt mycket för den position hon har. Eftersom hon arbetar ideellt ställer ingen krav på hur hon ska göra sitt uppdrag. Hon gör endast så gott hon kan. Vad gäller kunskapsdelning mellan huvudkontor och ideella arbetare tycker Informant A att det inte fungera riktigt enligt hennes önskemål och vilja. Kommunikation mellan henne och tjänstepersoner på huvudkontoret är dålig. Det är också dålig sammanhållning och

kommunikation mellan de förtroendevalda i den lokala styrelsen.

“Jag tycker om att göra nya saker och träffa nya människor, fast jag känner

mig rätt osäker och som att jag inte räcker till. Med en positiv attityd brukar det mesta bli bra och att göra det bästa av situationen utifrån de

förutsättningar man har. Man får försöka lösa de problem som finns så bra man kan. Jag lär mig ständigt något nytt.”

Hon känner att hon inte får tillräckligt med stöd och tappar därmed

och fungerar inte optimalt. Hon har höga krav på sig själv och är ofta orolig för att göra fel trots att hon arbetat flera år i styrelsen.

“Jag har inte all kunskap att kunna göra allt själv. Det tar på krafterna att

behöva göra allt själv och ingen som hjälper till. Jag vet inte hur jag ska göra för att få mer hjälp. Hade hoppats att de kunde ha ett sätt att fördela arbetet på ett bättre sätt.”

Informant A hade önskat en mer omfattande feedback från huvudkontoret. Hon hade velat få mer uppmuntran för sitt arbete, vilket hade ökat glädjen att öka sitt engagemang. Den bristande arbetsglädjen ser hon som ett hinder i lärandet.

“Det är tråkigt att man inte får mer uppmuntrande ord och nån som visar att

de uppskattar det arbete man gör. Man gör ju ändå arbetet ideellt på sin lediga tid och vi som lägger hela vår själ. Att jag får göra allt själv och inte får någon uppskattning hindrar mitt lärande.”

på grund av att han inte tycker att det är ett betydelsefullt arbete eller för att det skulle vara tråkigt. Informant B tänker länge på frågor om lärandet i föreningen. Han anser att lärande är utveckling av sig själv och då man får lära sig nya saker. Under eget initiativ har han deltagit i ett flertal kurser inom föreningen och tycker själv att han lärt sig allt som finns att lära. “Jag har arbetat hårt i många år nu och vet inte om det finns så många nya

uppgifter för mig att utvecklas. Och detta är viktigt, att känna att man är på rätt plats och har möjlighet till utveckling om man ska engagera sig ideellt. Jag tycker absolut att man ska engagera sig om man får möjlighet, det är både utvecklande och viktigt.”

Informant B anser att kommunikationen mellan honom och övriga i styrelsen är bra och att de är samspelta efter många år tillsammans i styrelsen.

Kommunikationen som finns mellan honom och huvudkontoret fungerar även den bra. Det pappersarbete informant B utför får han en bra respons på av huvudkontoret.

“Alla jobbar på tycker jag och gör så mycket man har tid till och orkar med.

Jag upplever att jag får bra med hjälp och man brukar få snabba svar. Har inga klagomål.”

Informant C är en man på 27 år och han är aktiv i styrelsen sedan några månader och dessutom ny ordförande. Dessförinnan har han engagerat sig lite grann i föreningen. Han tycker att han har mycket att lära sig och vill göra en skillnad för fler personer inom föreningens område. Han känner ett engagemang och tycker att det är roligt. Arbetet är inspirerande och

“Vi kan alla olika saker i styrelsen och vi lär oss av varandra. Alla har sina

erfarenheter och det blir roligt att lära av varandra. Det är hela tiden nya områden att lära sig.”

Informant C är positivt inställd till sitt arbete. Dialogen mellan

styrelsemedlemmarna är bra och sker främst via mejl. Medarbetarna är engagerade och delar med sig av sin kunskap på ett bra sätt. Han tycker även att kommunikationen med huvudkontoret fungerar bra och att de är

hjälpsamma och stödjande.

“Jag känner inte styrelsen så bra än så vi mejlar varandra när vi vill något,

det fungerar bra. De som arbetar på huvudkontoret är alltid trevliga och om de inte kan svara på alla frågor direkt återkommer de. De visar att de finns där och vill hjälpa, de har skickat ut en person att vara med på ett av våra styrelsemöten, en gång. Det visar på att de är engagerade i det vi gör.”

Informant C blir aningen tveksam gällande frågor angående hinder i lärandet och han får fundera ett litet tag. Han tycker själv inte att han upplever några hinder i lärandet men tror att det skulle kunna vara om han fick en svår uppgift som inte går att lösa på egen hand och inte vet hur man kan gå vidare i arbetet. Informant C känner att han skulle behöva fundera mer kring hinder för lärande och avslutar med att alla hinder går att överkomma med ny kunskap.

“Allt är nytt och jag kan inte svara på om jag upplevt några hinder i

lärandet, inte hittills. Jag tänker att det är svårt att lära sig nya saker när man inte vet vad eller hur man ska göra saker.”

mycket under flera år och började sitt engagemang med en grundkurs, där hon lärde sig mycket. Hon har fått många värdefulla och användbara

erfarenheter genom sitt engagemang, då hon fått hjälpa andra men också haft möjlighet att utvecklas själv. Hon berättar dock att för tillfället upplever hon att lärandet står still. Hon stör sig en del på övriga styrelsemedlemmar och lägger mycket energi på att reta upp sig.

“Jag tycker inte att det är så kul längre att arbeta i styrelsen längre som jag

ju tyckt tidigare. Och det är ju viktigt att man känner glädje. Jag har fått massor av erfarenheter men känner inte att jag utvecklas mer. Det är ett väldigt viktigt ämne…”

Informant D anser att kommunikationen var bättre tidigare och att det har tillkommit en del nya styrelsemedlemmar, som hon inte har lika bra kontakt med som tidigare. Kommunikationen och kontakten med huvudkontoret har dock varit bra under alla hennes år av engagemang.

“Jag har svårt, lite svårt att arbeta med styrelsen sedan det kommit en rad

nya medlemmar, vi kommer inte riktigt överens. Det är trist. Det är nog viktigt att man måste tycka om de man ska arbeta med eller i vart fall kunna prata med varandra.”

Informant D anser att styrelsemedlemmar bör vara engagerade och utföra arbete och uppfattar nuvarande styrelsemedlemmar som ointresserade och lata. Hon känner att hon inte får någon hjälp i arbetet och har därför tappat intresset för att engagera sig och lära sig nya saker. Detta bristande

engagemang från omgivningen utgör ett hinder i lärandet, dels på grund av att hennes motivation blir lidande, dels på att det leder till mindre

“Det är irriterande att allt arbete läggs på mig och känns frustrerande att

jag är den enda som gör något vettigt. Jag är supertrött på många i styrelsen. Tror att det är ett hinder för lärande att man inte bryr sig tillräckligt.”

Informant E är en kvinna på 43 år och hon har varit aktiv ordförande i ungefär ett och ett halvt år. Det är många som frågat om hon inte ville bli engagerad i föreningen och har egentligen alltid känt att hon ville vara aktiv och bidra till organisationen genom att hjälpa andra. Informant E tycker att hon lär genom alla nya uppgifter hon tilldelas. Till en början kan det vara svårt när man inte besitter någon större kunskap. Det finns en rad med stadgar i föreningen som de förtroendevalda ska följa. Ett annat sätt att lära sig på är genom mötet med andra, inte bara de i styrelsen utan även vid andra tillfällen som ordföranden, under möten och aktiviteter med övriga,

engagerade personer i föreningen.

“Jag vill göra nytta och det känns otroligt meningsfullt att arbeta med det

här. Jag lär mig mycket genom att träffa nya människor och de olika aktiviteter vi gör. Det är så många glada och trevliga människor och man blir inspirerad att göra nytta för andra. Man lär sig hela tiden nya rutiner och att känna nya människor.”

Kommunikationen med huvudkontoret är bra och informant E känner sig välinformerad samt vet var hon ska vända sig om hon behöver någon hjälp. Kommunikationen i styrelsen är också bra även om det förekommer en hel del livliga diskussioner. En gemensam vision i föreningen underlättar arbetet. “Vi försöker att alla i styrelsen får göra det man är bästa på och det man

Informant E spenderar mycket tid på sitt arbete inom föreningen och känner ett brinnande engagemang inför sina uppgifter, då arbetet i föreningen känns viktigt. Hon upplever det som att föreningen vill att de ständigt ska lära sig nya saker.

“Det är klart att föreningen vill att vi ska lära oss mer. Jag har inte gått

någon kurs men funderar på grundkursen. Kan säkert vara bra att få lite mer grepp om vad som förväntas av en.”

Informant E har en positiv inställning till lärande och vill delta på ett flertal interna kurser inom föreningen.

Informant F är en man på 35 år, som varit aktiv ordförande i föreningen i sex år. Han är engagerad i föreningen för att han brinner för saken, för att få nya vänner och för att ha trevligt. Han har träffat många nya människor under åren i föreningen. Han har inte tidigare funderat särskilt mycket kring lärande i sitt arbete. Rollen som förtroendevald tycker han passar honom och han leder gärna de andra i styrelsen. Han har en stor motivation och vill göra sin röst hörd. Lärande sker i samspel med andra och man lär sig och utvecklas genom att jobba tillsammans.

“Jag känner att det är viktigt att förändra min närmiljö och att vara aktivt

engagerad är självklart för mig. Jag vill se en bättre framtid och det är värt att kämpa och inte bara klaga på sånt man tycker är dåligt. Jag känner en viss status genom att delta i föreningsarbetet och det motiverar mig.”

Informant F finner kommunikationen inom styrelsen och med huvudkontoret som bra. Han ser positivt på sitt styrelsearbete och ser det som en självklarhet att engagera sig och det ger honom mycket energi. Han anser sig själv vara en av de drivande och arbetar aktivt för att förändra attityder inom

föreningen. Han anser att en kombination av dessa utbildningar och tidigare erfarenheter, såsom livserfarenhet, tidigare utbildning och andra lärdomar gör att han kan utföra ett bra arbete i styrelsen.

“Styrelsen har arbetat i många år tillsammans och vet vilket arbete som

behöver göras. Vi är driftiga och duktiga och har en bra kommunikation och försöker hjälpa varandra så gott vi kan. Föreningen har en del bra

utbildningar i övrigt bryr de sig inte speciellt mycket om mitt lärande.”

4.2 Synen på lärande inom föreningen

Nedan kommer en sammanställning av synen på lärande i föreningen. Informanterna påstår att lärande uppkommer i samband med att man utför nya uppgifter och får prova på något nytt. Lärandet är ett samspel med andra och det största lärandet sker när uppgifter och problem löses gemensamt. I samband med att nya människor engagerar sig i föreningen sker mycket av lärandet och det blir tydligt samt en möjlighet att se sitt egna lärande uppstår. Lärandet sker dock dagligen i allt man gör. Informant F uttrycker följande: “Jag har lärt genom erfarenhet och kurser som jag sedan delar med andra

för att lära ut till dem också. Jag försöker dela med mig både till

föreningsmedlemmar och andra som besöker oss. Jag tycker det är roligt och givande både att lära sig själv och att lära ut till andra.”

“Jag har gått många kurser inom föreningen, till exempel om ledarskap och

ekonomi. Har varit väldigt roligt. Det är fantastiskt att de har så många kurser och att man själv kan välja vad man vill lära sig.”

4.3 Synen på kunskapsdelning inom föreningen

Nedan kommer en sammanställning av synen på kunskapsdelning och kommunikation i föreningen. Synen skiljer sig åt en del mellan

informanterna. Majoriteten ser dock på kunskapsdelningen som bra mellan förtroendevalda styrelsemedlemmar och mellan ordförande och

huvudkontoret. Några upplever dock kommunikationen i styrelsen som sämre. Det är de förtroendevalda själva som ansvarar för att

kommunikationen är bra på den lokala nivån. Informant D berättar: “Kommunikationen var bättre förut, men många medlemmar har slutat i

styrelsen på grund av flytt eller att de tröttnat. Det är väldigt tråkigt för vi hade så roligt. Nu när det är nya styrelsemedlemmar fungerar det inte alltid så bra, kanske är det okunskap eller så är det brist på intresse, hur som helst påverkar det mig och tar min energi.”

Hon tycker att kommunikationen är viktig för ett framgångsrikt styrelsearbete och att nya medlemmar kan försvåra för ett bra arbete. Informant B upplever kommunikationen i styrelsen på ett annat sätt: “Vi har jobbat länge med varandra i styrelsen och känner varann väl och

umgås mycket. Vi kommunicerar bra och har inga problem.”

Fler av informanterna tycker dock att diskussioner leder till en bra

“Vi skrattar mycket tillsammans och det är viktigt för att trivas och ha

motivationen att fortsätta arbetet.”

Att trivas är därmed viktigt för att finna motivation och ha viljan att fortsätta sitt engagemang.

Informanterna uttrycker att huvudkontorets engagemang är en stor

motivation för lärandet. Det behövs hjälp och stöd för att lärandet och arbetet ska gå framåt. Det finns de som tycker att huvudkontorets engagemang kunde ha varit större. Informant A påstår att kommunikationen är dålig både inom styrelsen och den med huvudkontoret:

“Det är många som är med i föreningen men de kommer aldrig på våra

möten. Det är trist att intresset är så dåligt bland övriga deltagare.”

Det finns ett sviktande intresse bland de förtroendevalda för arbetet menar hon.

Informanterna påpekar att det är deras egna ansvar som förtroendevalda att vidareutvecklas och delta i kurser inom föreningen. Det är dock inte alla som väljer att delta i de interna utbildningarna.

4.4 Synen på hinder för lärande inom föreningen

Nedan följer en sammanställning av synen på hinder för lärande i föreningen. Många av informanterna tror att en orsak till sämre lärande är brist på

engagemang och en dålig feedback på arbetet som utförts. De vittnar om en dålig respons både inom styrelsen men även från huvudkontoret på det arbete som de utför. Informant A påpekar att dålig feedback kan hindra lärandet: “Jag hade önskat att huvudkontoret kunde höra av sig ibland och visa att de

att det man gör är bra. Det gör mig upprörd och blockerar mitt intresse för att lära mig.”

Vissa informanter har inte tänkt så mycket kring hinder för lärande och har inga tydliga åsikter. Informant C påpekar dock att det kan vara bristen på kunskap i sig som är ett hinder för lärande. När man inte vet hur man ska fortsätta med en uppgift och inte vet hur man ska gå vidare. Han säger: “Vi lär oss av varandra. Det finns saker jag inte har koll på som ny och det

kan göra att jag inte alltid kan lära mig men oftast löser det sig.”

Den bristande kunskapen som hinder att lära brukar dock övervinnas med ny kunskap.

Sammanfattningsvis anser informanterna att lärandet i föreningen fungerar bra om de får det stöd, den hjälp och den feedback som kan förväntas och som behövs för att arbetet ska fortlöpa. Tillräckligt engagemang inom föreningen leder till en positiv syn på lärande. Utbildning inom föreningen anser informanterna ökar kunskapen och leder till större engagemang och motivation. Kunskapsdelningen och kommunikationen ser informanterna på med olika synsätt. Till största del tycks informanterna anse att

kunskapsdelningen och kommunikationen fungerar bra, både emellan

styrelsemedlemmar och mellan ordföranden och huvudkontoret. Det existerar dock en negativ syn på kunskapsdelning och kommunikation från en mindre del av informanterna. Synen på hinder för lärande är det inte alla informanter som funderat kring tidigare. Det finns en syn att det största hindret för

5 Analys

I detta kapitel vill författaren göra en koppling mellan teorikapitel och empiri. Författaren vill analysera studiens resultatet och hitta ett samband med teorin i studien.

5.1 Lärande

Nedan kommer en analys av informanternas svar om hur de upplever lärande i föreningen och en sammankoppling med teorin i denna studie. Lärandet är en del av den naturliga förändringen som ett resultat av samspel med

varandra. Det är ett ömsesidigt beroende av varandra (Köpsén, 2003). Alla aktiva styrelseordföranden är länkade tillsammans inom den ideella

föreningen som studerats i denna studie. Detta för att hantera uppgifter som uppstår. Enligt berättelser från samtliga sex deltagare, sker lärande i samspel med varandra. Nedan är några citat från informanternas berättelser:

Vi kan alla olika saker i styrelsen och vi lär oss av varandra. Alla har sina erfarenheter...

Styrelsen har arbetat i många år tillsammans och vet vilket arbete som behöver göras. Vi är driftiga och duktiga och har en bra kommunikation och försöker hjälpa varandra så gott vi kan.

Jag lär mig mycket genom att träffa nya människor och de olika aktiviteter vi gör.

sitt ideella engagemang, skaffat nya vänner och brinner för det ideella arbetet. De tyckte att det är ett intressant ämne. Samspelsprocesserna skapas mellan individen och dennes sociala omgivning (Illeris, 2010).

Enligt informanter erhålls en stor del av lärandet från de kurser och

utbildningar föreningen samordnar. Detta betyder mycket för både lärare och elev i fall man vill utveckla en organisation och få individer att nå upp till personliga mål. En öppen dialog och trygghet krävs för att utveckla ett tillfredsställande lärotillfälle (Berg, 2007). De flesta av informanterna har deltagit i utbildningar som erbjudits. De finner det nyttigt och nöjsamt att lära sig mer om föreningens arbete.

Jag har lärt genom erfarenhet och kurser som jag sedan delar med andra för att lära ut till dem också

...till exempel om ledarskap och ekonomi. Har varit väldigt roligt. Det är fantastiskt att de har så många kurser och att man själv kan välja vad man vill lära sig.”

Det formella lärandet som informanterna beskriver är omfattande i föreningen. Det erbjuds endagarskurser och kortare utbildningar. Det kan konstateras att Ellströms (2005) definition av lärande, som något som skapas i vardagen genom aktiviteter vi väljer att delta i, stämmer. Samtliga

informanter har utnyttjat utbildning och tyckte om nyttan och nöjet med att få mer kunskap om föreningen och hur den styrs.

5.2 Kunskapsdelning

till fortsatt lärande. En av studiens informanter uttrycker den bristande feedbacken inom föreningen med följande ord:

Det är tråkigt att man inte får mer uppmuntrande ord och nån som visar att de uppskattar det arbete man gör. Man gör ju ändå arbetet ideellt på sin lediga tid och vi som lägger hela vår själ…

En del av informanterna har ett starkt missnöje angående kunskapsdelningen och kommunikationen från huvudkontoret, medan majoriteten tycker det fungerar bra. Åsikterna är skilda. Örtenblad (2009) beskriver att lärande uppstår i ett öppet klimat, där deltagare vid behov hjälper varandra och de tillåts att göra fel. Majoriteten av informanterna berättar om en bra

kunskapsdelning och kommunikation i styrelserna:

Vi har jobbat länge med varandra i styrelsen och känner varann väl och umgås mycket. Vi kommunicerar bra och har inga problem.

Styrelsen har arbetat i många år tillsammans och vet vilket arbete som behöver göras. Vi är driftiga och duktiga och har en bra kommunikation och försöker hjälpa varandra så gott vi kan.

De informanter som upplever kunskapsdelningen och kommunikationen som mindre bra tycker att det leder till att även lärandet upplevs som sämre. Wijkström och af Malmborg (2005) anser att resultatet i en organisation blir bättre om man prioriterar och organiserar sig. Det är föreningens ansvar att skapa en miljö som främjar lärande. Lärandet bör öka i föreningen om målen är tydliga och så även feedbacken.

5.3 Hinder för lärande

Ellström (2004) säger att en faktor till lärande är motivation, om motivation inte finns kan det vara svårt att utföra arbetet. Vissa av informanterna i denna studie påpekar brist på motivation hos medlemmarna som ett hinder för deras lärande:

...De finns där men de tar det för givet och ingen säger att det man gör är bra. Det gör mig upprörd och blockerar mitt intresse för att lära mig. Det är många som är med i föreningen men de kommer aldrig på våra möten. Det är trist att intresset är så dåligt bland övriga deltagare.

Berg (2007) skriver om vikten av gott självförtroende för att utföra ett bra arbete. Arbetsuppgiften har större chans att bli väl genomförd om den ansvarige tror på sig själv och att denne klara av att lösa uppgiften.

Individens egna motivation har en påverkan på hinder för lärande. Det vill säga att resultatet visar att bristande engagemang är ett hinder för lärande samt när informanterna erhåller uppgifter de inte kan utföra och lösa själva. Nedanstående citat från informanterna bekräftar resultatet ovan:

“Vi skrattar mycket tillsammans och det är viktigt för att trivas och ha

motivationen att fortsätta arbetet.”

“Jag har inte all kunskap att kunna göra allt själv. Det tar på krafterna att

behöva göra allt själv och ingen som hjälper till.”

6 Diskussion

Detta kapitel består av tre avsnitt. En resultatdiskussion för att diskutera om de resultat som författaren kom fram till i denna studie. En kort presentation av ett förslag på förändring och därefter kommer en metoddiskussion för att diskutera om val av metod författaren använt. Dessutom en diskussion om hur resultatet hade sett ut om en annan metod använts. Diskussionskapitlet avslutas med en slutsats och förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Ämnesvalet i denna studie har varit intressant att fördjupa sig i trots att det finns färre litteratur och tidigare forskning inom ämnet. Detta har gjort det svårt att hitta relevant litteratur till studiens bakgrund. De flesta tidigare studier som hittades handlade om motivation till engagemang i en ideell organisation. Det fanns nästan ingen tidigare studie om lärande inom en ideell förening. Det hade varit intressant om det fanns mer forskning om lärande inom ideella föreningar att jämföra med studiens resultat. Med denna studie fick författaren ett tillfälle att bidra med nya kunskap om lärande inom ideella organisationer och bidra till kunskapsluckan som finns i ämnet. Informationen om lärande inom ideella organisationer har författaren fått leta fram från allmän kunskap genom att försöka hitta sådant som densamma kände igen om ideella organisationer sedan tidigare. Utifrån studiens resultat insåg författaren att densamma inte hade användning av en del teorier som har tagits med i teoriavsnittet. Men författaren anser dock att de

undersökningar som grundar sig på allmän information om ideellt arbete, är intressanta för studiens helhet. Nedan är forskningsfrågor författaren ville besvara i denna studie:

• Hur upplever ideellt engagerade personer kunskapsdelning som sker genom ideellt arbete inom föreningen?

• Förekommer det faktorer som hindrar lärande inom föreningen? I så fall, vilka faktorer hindrar lärande?

Utifrån studiens resultat anser författaren att samtliga forskningsfrågor är besvarade och resultatet visar att lärandet i en ideell förening uppstår när det finns ett samspel mellan individer. I varje situation föreligger det en

möjlighet att lära av varandra och dela nya kunskaper. Enligt Ellström (2004) krävs det en omfattande kommunikation för att samordningen ska skapas. Detta har framkommit tydligt från samtliga informanternas svar och upplevelser. Individer som berättar om konflikter, svårt att samarbeta och dåligt engagemang är individer som har svårighet att lära sig. Utifrån studiens resultat kan författaren tolka att informanterna som upplever att de lär sig mindre inom föreningen, är informanter som har en negativ inställning till arbetet. Medan informanterna som har en positiv inställning till arbetet tenderar att lära sig mer. Det är informanterna som tycker att arbetet är roligt som tenderar att tydligt beskriva hur de upplever att de lär sig. Men

motivation spelar en viktig roll för att ett samarbete ska ske och för att främja lärandet inom föreningen. Studiens resultat har även visat att

gemensamt arbeta mot ett och samma mål. Problemet kan lösas om föreningen skulle kräva att samtliga förtroendevalda ska vidareutbilda sig inom föreningen. Detta kan leda till ökade engagemang i föreningen i och med att kunskap och motivation utvecklar arbetet framåt. Föreningen bör uppmuntra varje förtroendevald att utnyttja sin kreativitet och engagemang för att skapa en öppen och trygg atmosfär med utvecklande arbete (Berg, 2017). Det är viktigt att ha självförtroende och tror på sin förmåga. Detta kan uppnås om samtliga förtroendevalda får mentor och coach.

6.2 Metoddiskussion

Eftersom författaren ville få ut så mycket information som möjligt från informanternas upplevelser och erfarenheter, valdes en kvalitativ metod i studien. En kvantitativ metod skulle inte vara möjligt att använda i denna studien, då inga siffror mäts och inte lika djup information hade erhållits om en kvantitativ metod använts. Genom att använda sig av kvalitativa intervjuer har författaren fått innehållsrika svar om hur informanter ser på lärande inom ideella föreningen. Vidare anser författaren att intervjuer är den metod som passar bäst för denna typen av frågeställningar. Då författaren skriver denna studie ensam valde densamma att fokusera på en metod men är medveten om att både enkäter och intervjuer hade gett ett trovärdigt resultat i studien. Författaren anser att bra och innehållsrik data erhållits som passar i denna studie. Efter urvalet blev det sex ideellt engagerade personer att intervjua och fick tillräckligt användbart material till studien. Författaren hade fått in ännu mer material om fler personer intervjuats men valde att hålla sig till sex personer, då det bedömdes att materialet var tillräckligt. Författaren upplevde intervjuerna som lugna och avspända. Samtliga Intervjuer skedde i

när man ska göra intervjun. Författaren berättade inte om sin förståelse inom ämnet och sa istället att densamma vill veta mer om ämnet. Författaren ville inte att dennes tidigare kunskaper inom ideell förening skulle påverka informanternas svar och berättelser. Det finns en uppfattning om att riktiga svar från informanter erhållits. Författaren lyssnade igenom materialet flera gånger innan det skulle transkriberas. Sedan gjordes en förenklad

transkribering där författaren valde ut vissa teman och skrev ner stödord och lyssnade efter de meningar författaren tyckte utgjorde svar på studiens

frågeställningar. Författaren var väldigt försiktig under hela detta moment för att densamma ville inte förlora informanternas röst. Författaren valde att göra såhär för att det skulle annars ta väldigt lång tid att renskriva hela

intervjusamtalen. Denna bedömning gjordes för att resultatet inte skulle påverkas för att författaren valde bort en del information. Sedan gjordes en analys av texten för att kunna se likheter och skillnader i informanternas syn på lärandet i föreningen.

6.3 Slutsats och förslag på vidare forskning

Studien visar tydligt att ideellt engagerade personer främst tycker att lärandet inom föreningen uppstår genom samspel med andra individer. Enligt

informanterna sker även lärande genom kurser och utbildningar inom föreningen. När det gäller kunskapsdelning anser de flesta informanterna att den fungera bra. Men att de önskar att få en tydligare feedback från

Studiens arbete har väckt en del nya frågeställningar som skulle kunna undersökas vidare. Författaren anser att det skulle vara intressant att även ta med huvudkontorets syn på lärande inom föreningen. Att gå djupare i hur individer på huvudkontoret anser sig lära i relationerna med de

Referenslista

Bandura, A. (1977) Social learning theory. Englewood Cliffs, N.J: Prentice

Hall

Wijkström, F. & af Malmborg, M. Kapitelförfattare: Mening & Mångfald, Ledning och organisering av idéburen verksamhet (2005) i Amnå, E (red)(2005) Civilsamhället, Några forskningsfrågor. Stockholm:

Riksbankens Jubileumsfond

Jansson, T. (1985). Adertonhundratalets associationer: Forskning och problem kring ett sprängfullt tomrum eller sammanslutnings principer och föreningsformer mellan två samhällsformationer c:a 1800-1870. Uppsala: Uppsala universitet

Trägårdh, L. (2013). Statsindividualismen och civilsamhället. I Trägårdh, L., Selle, P., Henriksen, L.S. & Hallin, H. (Red.). Civilsamhället klämt mellan

stat och kapital: Välfärd, mångfald, framtid. Stockholm: SNS förlag

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (2006). Forskningsmetodik: Om kvalitativa

och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

Micheletti, M. (1994). Det civila samhället och staten:

Medborgarsammanslutningarnas roll i svensk politik. Stockholm: Fritzes Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom

humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på Internet:

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wägnerud, L. (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB

Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf Hämtat 2020-11-20

Svedberg, L., Jegermalm, M. & von Essen, J. (2015). Folk i rörelse: medborgerligt engagemang 1992-2014. Stockholm: Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal högskola

Leopold, C. (2006) Professionell ideell, Om att verka med ideell logik. Stockholm: Sober Förlag

Illeris, K. (2010) Lärande. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur Wijkström, F. & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn:

organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober

Bäck, M. & Möller, T. (2001). Partier och organisationer. Stockholm: Norstedts juridik

Ellström, P.-E. (2004) Lärande och förändring i organisationer. Stockholm: Norstedts Juridik AB

Seligman, M. (1976) Hjälplöshet: om depression, utveckling och död.

Stockholm: Aldus

Berg, M. (2007) Coaching – att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur

Ellström, P.-E. (2005) Arbetsplatslärandets janusansikte. Pedagogisk

forskning i Sverige. Vol 10, Nr 3-4 s.182-194

Köpsén, S. (2003) Om fackligt lärande. En etnografisk studie av en

Bilagor

Intervjufrågor

Inledning

● Vad är ditt namn?

● Vad är din ålder?

● Kön?

● Hur länge har du varit engagerad i föreningen?

● Varför engagerar du dig i just denna förening? Lärande i föreningen

● Vilken syn har du på lärandet i föreningen?

● Vilka möjligheter att lära sig finns det inom föreningen?

● Hur kan du själv påverka ditt lärande i det ideella uppdraget i föreningen?

● På vilket sätt kan du själv påverka lärandet inom föreningen?

● Finns det möjligheter att lära av varandra inom föreningen? Kunskapsdelning inom föreningen

● Hur delar du med dig av din kunskap, erfarenhet och idéer till övriga ideella arbetare?

● Vad är det som krävs för att du ska dela med dig av din kunskap till övriga ideella arbetare inom föreningen?

● Vad är din inställning till ny kunskap?

● Om det är nödvändigt, får du stöd från övriga ideella arbetare i föreningen?

● Hur tycker du att kommunikationen i styrelsen och mellan dig och huvudkontoret fungerar?

Hinder för lärande i föreningen

● Hur bidrar föreningen till utveckling av ditt lärande?

● Hur arbetar föreningen för att du ska lära dig mer?

● I fall det finns hinder för lärande i din förening, vilka är de?

● Vad vet du om föreningens arbete med och mål angående lärande i föreningen?

● Hur lär du dig av dina och andras misstag i föreningen?