Promemoria 2020-10-09 N2020/
Näringsdepartementet
Minnesanteckningar från digitalt sakråd den 28 augusti 2020, om EU-kommissionens från jord till bord-strategi
Mötet arrangerades virtuellt och det fanns ingen möjlighet till frågor eller diskussion. Drygt 100 deltagare från olika bransch/intresseorganisationer, företag och myndigheter var anslutna digitalt, därav var ca 50
organisationer inbjudna för att delta interaktivt med egna presentationer. Varje organisation fick 3 minuter till sitt förfogande och önskemålet var att det utgick från följande frågeställningar:
1. Vad anser ni är bra med från jord till bord-strategin och vad anser ni saknas i strategin?
2. Finns det några särskilda risker med strategin?
3. Vad krävs för att de målsättningar som finns inom ramen för från jord till bord-strategin ska förverkligas? Hur ser ni på er roll i det arbetet?
Inledning
Statssekreterare Per Callenberg inledde med att välkomna till detta digitala EU-sakråd för EU-kommissionens strategi från jord till bord (F2F). Sverige är i grunden positiva till F2F och att miljö, klimat och hälsofrågor prioriteras samtidigt som behovet av konkurrenskraft beaktas. Statssekreteraren
betonade vikten av helhet i livsmedelssystemet och livsmedelskedjan. Strategin är i linje med hur Sverige jobbar, det är helhetssynen som gör Sverige konkurrenskraftigt. Statssekreteraren gick sedan vidare till att beskriva de siffersatta målen. Här betonades vikten av att beakta de olika medlemsstaternas (MS) olika förutsättningar och utgångspunkter. Från
svensk sida är det viktigt att principerna för de här målen klarläggs och att kommissionen redovisar konsekvensanalyser. Det är viktigt att konkurrensen inte snedvrids. Sverige ligger redan i framkant och det är viktigt att hitta rätt balans.
Statssekreteraren lyfte sedan att kommissionen väljer att driva på och stärka djurskyddet, vilket Sverige väntat på länge. Angående märkning av livsmedel är det viktigt med tillgång till information för att kunna göra hållbara och medvetna val. Bra initiativ, men viktigt med frivilliga åtaganden. Här är det Sveriges ambition att värna Nyckelhålet. Det är även bra att man fokuserar på fusk och bedrägerier, då detta är något som ökar i Sverige.
Det är även positivt med fokus på kunskap och innovation, bibehållen hög produktivitet och hållbarhet i hela kedjan.
Statssekreteraren avslutade med att säga att utgångspunkten för regeringens fortsatta arbete med strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta miljömål nås.
Presentation av från jord till bord-strategin
Annika Wäppling Korzinek från EU-kommissionens svenska kontor, höll en kort presentation av strategin. Det är en väldigt bred strategi som inte är lagstiftande utan ett antal lagförslag kommer att följa strategin. Det är en del av den gröna given vars huvudmål är klimatneutralt EU till 2050. Covid-19 och den pågående pandemin har visat på vikten av en hållbar försörjning. Därefter beskrevs de övergripande målen med F2F vilka är hållbar livsmedelsproduktion, att trygga livsmedelsförsörjningen, hållbar handel, bearbetning och restaurang, hållbar konsumtion, hållbara kostvanor, minskat matsvinn samt att bekämpa livsmedelsbedrägerier.
Det pågår en diskussion om hur ansvarsfördelningen av målen ska göras. Det är inte troligt att det ska göras på MS-nivå då det skulle snedvrida konkurrensen. Det skulle kunna användas i de strategiska planerna.
Annika Wäppling Korzinek avslutade med att redogöra för vad nästa steg i arbetet är. Där nämndes att få EU:s långtidsbudget (MFF) och EU:s
och parlamentet, rekommendationer till MS, de olika förslagen som konkretiserar F2F börjar komma. Preliminär tidsplan finns. Förslag till rättslig ram för hållbart livsmedelssystem är planerat till 2023.
Näringsdepartementet om från jord till bord-strategin
Lars Olsson från enheten för jordbruk och livsmedelsföretagande redogjorde för Näringsdepartementets arbete med F2F. Det är positivt att man strävar efter hållbart livsmedelssystem och att hela livsmedelskedjan inkluderas på liknande sätt som i livsmedelsstrategin. Vidare redogjordes för arbetet framöver under hösten: rådslutsatser om F2F 19–20 oktober, rådslutsatser om djurvälfärdsmärkning 16–17 november, framsidesmärkning 15–16 december.
CAP är den stora tunga biten men mycket är oklart. Omfattande
ekonomiska resurser. Strukturerad dialog mellan MS och kommissionen. Utmaningar F2F – CAP: konsekvensanalyser saknas, planeringen av strategisk plan har kommit långt, osäkerhet om legalgrund. Transparens viktigt. Diskussion på politisk nivå behövs.
Sammanfattning av synpunkter från deltagande organisationer
Sammantaget kan man konstatera att en majoritet av deltagarna är generellt positiva till strategin. De allra flesta tycker att det är bra att hela
livsmedelsystemet lyfts fram. Flera deltagare tog upp det positiva med att hälsofrågorna lyfts i strategin. Många är även positiva till
konsumentdimensionen med förenklad livsmedelsmärkning,
ursprungsmärkning, ambitionen för ekologiska livsmedel och även säker matförsörjning. Flera deltagare tycker att det är positivt att djurskyddet stärks. Siffersatta mål kring antibiotika och ekologisk produktion lyftes också fram som positivt från flera aktörer liksom hög ambition i klimatfrågan. Resurseffektiv koldioxidlagrande lösningar lyftes fram som en bra ambition. Ekologiskt och ekonomiskt, socialt och även globalt hållbarhetsperspektiv sågs av flera som positivt. Man såg även en potential att stödja
livsmedelsproduktion och samhällsutveckling och beredskap i norra Sverige. En majoritet av deltagarna saknar konsekvensanalyser av målen samt en konsekvensanalys om utbud och efterfrågan. Man efterfrågar ekonomiska incitament till produktionen och inte bara moms och skatt. Vissa ville se en tydligare riktning för proteinskifte och en mer växtbaserad kost. Avsaknad
av ambition mot övervikt lyftes också fram. Flera saknar kopplingar till biologisk mångfald och minoritetskulturer samt deras verksamheter och det togs upp att renskötsel inte nämns i strategin. Man saknar även en balans mellan hållbarhet och miljö och lönsamhet och konkurrenskraft. Mer nytänkande och innovationer efterfrågades. Det påpekades även att hållbar produktion måste inkludera de som jobbar och arbetsförhållanden och att strategin måste ta in agenda 2030. Några nämnde att man inte hanterar transporter av maten.
Bland de risker som lyftes fram fanns att Nyckelhålet inte får ersättas med en annan, ur hälsosynpunkt, sämre märkning. Många uttryckte en oro att
strategin kommer resultera i för mycket detaljlagstiftning. Vikten av självförsörjning samt småskalig och lokal livsmedelsproduktion lyftes. Att ökning av konsumtion av vegetarisk kost på bekostnad av animalisk
konsumtion motiveras på högst tveksamma grunder var ett inspel liksom att genomförandet försvåras genom Sveriges inställning till EU-budgeten och att nedskärningen riskerar att slå hårt på genomförandet av strategin.
Toppstyrning och målkonflikter var två risker som lyftes av många. Man vill undvika fler regler och villkor som ger ökad administrativ börda. Att högre kostnader åtföljs av ökad merbetalning så att det sker i linje med ökad efterfrågan och betalningsvilja togs upp som viktigt. Många framförde att merkostnaderna för primärproducenter ska kunna tas ut högre upp i kedjan. Kostnadseffektiva evidensbaserade underlag för val av åtgärder så att de inte långsiktigt leder till negativa konsekvenser nämndes som viktiga. Man ansåg att straffbeskattning på jordbruk i slättlandskap medför en risk att svenska jordbrukare försvinner. Vikten av att import från tredjeland inte försvåras och att inre marknaden värnas, samtidigt som svensk primärproduktion inte missgynnas lyftes. Det påpekades också att det är angeläget att bevaka skrivningen om att minska handel och konsumtion av vilda djur så att det inte hindrar svensk jakt, bland annat vildsvin. Man såg en utmaning med ekologisk odling då regelverket i dagsläget inte tar höjd för nya växtbaserade livsmedel. Farliga kemikalier lyftes som en fråga som är underdiskuterad och som behöver ökat fokus då marina organismer exponeras för dessa.
När det kommer till vad som krävs för att de målsättningar som finns inom ramen för F2F-strategin ska förverkligas angav flera deltagare
skatteincitament för skifte till växtbaserat samt mer frukt och grönt. Man framförde även att sockerskatt bör övervägas. Finansiellt stöd för att hjälpa producenter att gå över från produktionsformer med lägre djurskyddsnivå till
en högre nämndes också. Här lyftes också att det är viktigt att nationella regler kan gå längre än EU-reglerna och att allt som skrivs om bra mål faktiskt också implementeras och blir verklighet i hela EU. Behov av särskilda satsningar för att stimulera marknad och efterfrågan på t.ex ekologiska produkter lyftes liksom att det är viktigt att målen reflekteras i CAP. Även här påpekades vikten av att stärka primärproducenternas del i kedjan för att nå målen. Man efterfrågar ett positivt och stabilt
företagsklimat och regelverk för branschen där en positiv grundsyn med ökad produktion måste vara grunden i likhet med livsmedelsstrategin. Flexibilitet och att ta hänsyn till lokala förutsättningar som att Sverige redan ligger långt fram i flera avseenden när det gäller åtgärderna lyftes som betydelsefullt. Att de fastställda målen kan utgöra en inriktning men att procentmål inte är rätt väg lyftes. Man ser behov av finansiering för att ha goda förutsättningar för regelefterlevnad vilket även kräver finansiering för kontroller. Man vill se regelverk som kan följas upp och användas i
upphandling men även följsamhet från myndigheternas sida. Även behov av plattformar och mötesplatser samt god kommunikation mellan
kunskapsbärare och näringar lyftes. Att forskningen behöver fokusera på konsument- och handelsledet och hur det kan påverka kostvanor och matsvinn togs också upp. Kunskap och rådgivning anses centralt i arbetet framåt. Istället för att forcera ser man behov av att stimulera när det gäller de siffersatta målen. Man påpekade även att hållbarhetsarbetet inte får leda till ökat fotavtryck utanför EU.
Flera aktörer beskrev att de gärna bidrar med konsekvensanalyser, kunskap och sin kompetens i det framtida arbetet.
Organisation Deltagare
Axfoundation Andrea Giesecke
Biodlingsföretagarna Helena Ring-Johansson
Cancerfonden Simon Holmesson
Djurens Rätt Anna-Clara Acevedo
Djurskyddet Sverige Åsa Hagelstedt
Ekologiska lantbrukarna Sofia Sollén-Norrlin
Fiskbranschen Krishan Kent
Fritidsodlingens Odlingens Riksförbund
Riksförbundet Svensk Trädgård Inger Ekrem
Föreningen Svenskt Fjälljordbruk Kristian Olofsson
Förbundet Svensk Fäbodkultur och
utmarksbruk Kenneth Johansson
Hela Sverige ska leva Staffan Nilsson
Åse Classon (L)
Hjärt-lungfonden Anette Jansson
Hushållningssällskapet Jesper Broberg
Jordägarförbundet Johan Varenius
KSLA Inger Andersson
Charlotte Hallén Sandgren(L)
Linda Cederlund (L)
Kött o charkföretagen Magnus Därth (L)
Svenska Köttföretagen Hans Agné
Lantmännen Alarik Sandrup
Livsmedelsföretagen-Li Nicklas Amelin
Tove Larsson (L) Sara Sundquist (L) Elisabet Rytter (L)
Livsmedelsarbetarförbundet Eva Guovelin
Lovanggruppen Malin Lovang
LRF Johanna Een
Ingrid Eilertz (L) Eva Anflo (L)
Sydgrönt Sara Berger (L)
Lunds universitet Juliana Dänhardt
Naturbrukarna Rickard Axdorff
Naturskyddsföreningen Pim Bendt
Restaurangakademien Hanna Halpern
SKR Maja Högvik
Skärgårdarnas Riksförbund Sten-Åke Persson
Anna-karin Utbult Almqvist
Slow Food Sapmi Ellacarin Blind
SLU Annsofie Wahlström
Sveriges Småbrukare Jonas Wangsten
Stockholm Recilient Center- SRC Line Gordon
Svenska institutet för standarder SIS Hilda Sandberg
Svensk dagligvaruhandel Karin Brynell
Filip Ekander (L) Martin Andersson (L)
Svensk fågel Maria Donis
Svenska Djurskyddsföreningen Johan Beck-Friis
Svenska jägareförbundet Åke Granström
Svenska ägg Marie Lönneskog Hogstadius
Svenskt Vatten AB Birger Wallsten
Svenskt Växtskydd Anders Normann
Sverige insjöfiskares centralorganisation Mats Ingemarsson
Sveriges bagare o konditorer Martin Lundell
Sveriges fiskares producentorganisation Peter Ronelöv Olsson
Fredrik Lindberg (L)
Sveriges Frö- och oljeväxtodlare Anneli Kihlstrand
Sveriges konsumenter Jan Bertoft
Jens Henriksson (L)
Sveriges spannmålsodlar Förening Johan Karlzén
Sveriges Mjölkbönder Stefan Gård
Visita Stefan Lundin
World animal protection Roger Pettersson
WWF Anna Richert, Jenny Jewert (L)
Växa Sverige Magnus Carlman, Dorit Greve (L)
Växtbaserat Sverige Cecilia McAleavey
Östersjöcentrum, SU Gun Rudquist
ÖVRIGA LYSSNARE
Jordbruksverket Camilla Burman (L)
Region Kalmar Carolina Gunnarsson Johnsson (L)
Länsstyrelsen Jämtland Eva Engström(L)
Länsstyrelsen Stockholm Ulrika Geber (L)
Kemikalieinspektionen Runa Njålsson (L)
Cecilia Wanhainen (L)
Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel (L), Sofia Ardell (L),
Satu Salmela (L)
Eldrimner Madeliene Larsen Ivansson (L)
Havs o kustfiskarna Tommy Lang (L)
Koloniträdgårdsförbundet Ulrica Otterling (L)
Svensk spannmål o foder Erik Hartman (L)
Svenskt kött Isabel Moretti (L)
Elina Matsdotter (L)
Sydgrönt Sara Berger (L)
