• No results found

Yttrande om remissen om Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning, SOU 2020:10

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yttrande om remissen om Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning, SOU 2020:10"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

6160292_1_0Dokument1

________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post

Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se

551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201 YTTRANDE 1(2) Datum 2020-08-27 Diarienr 2020/1883 Er referens M2020/00554/Nm Miljödepartementet Naturmiljöenheten

Yttrande om remissen om Stärkt lokalt

åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning,

SOU 2020:10

Skogsstyrelsen yttrar sig enbart om de punkter som direkt eller indirekt berör skogsmark och skogsbruk. Eftersom utredningens skarpa förslag

huvudsakligen rör jordbruksmark eller andra verksamhetsområden än skogsbruk, avstår Skogsstyrelsen från att kommentera dessa.

I utvärderingen av miljömålen 2020 framför Naturvårdsverket att alla aktörers bidrag till att nå miljömålet Ingen övergödning nu är av stor vikt. Med detta som bakgrund vill Skogsstyrelsen lyfta skogsmarken och olika

skogsbruksåtgärders inverkan på övergödningsproblematiken och betona de åtgärder som idag genomförs och utvecklas inom skogsbruket för att bidra till en minskad övergödning.

Utredaren presenterar inledningsvis fördelningen av läckage mellan olika markslag och verksamheter. Även om skogsmarkens bidrag till

näringsläckaget är lågt per arealenhet blir det totala bidraget stort eftersom den produktiva skogsmarksarealen är ungefär tio gånger större än

jordbruksarealen. Detta redovisas tydlig i rapporten; hyggesmark står för 28 procent av den totala belastningen av kväve och 26 procent av den totala belastningen av fosfor till haven. Efterfrågan på skogsråvara ställs i relation till riskerna för läckage av näring till följd av skogsbruket, men därefter utelämnas ämnet helt i utredningen.

Skogsstyrelsen vill betona att huvuddelen av det läckage av näring som kommer från skogsmark uppstår i samband med hyggesupptag eller dikesrensning, det vill säga aktivt brukande av skogsmark. Sett till målet Ingen övergödning anser Skogsstyrelsen att det är fel att klassificera dessa källor som naturlig bakgrundsbelastning och sedan lämna dem utan avseende. Skogsstyrelsen vill även poängtera att kvävegödsling av skogsmark

huvudsakligen sker genom spridning av kalkamonsalpeter, organogena gödselmedel som avloppsslam används i praktiken inte.

Vattendrag fungerar som linjära element och knyter samman jord- och

skogsmark och deras påverkan. Åtgärder som berör såväl jordbruksmark som skogsmark måste därför samordnas i ett landskapsperspektiv om det ska bli verkningsfulla. Viktiga åtgärder för skogsbruket är anläggning eller

återskapande av våtmarker, lämnande av funktionella kantzoner, anpassning av dikesrensning, eller att arbeta för hyggesfria metoder. Flera projekt pågår idag med syfte att utveckla dessa åtgärder. Bland annat för Skogsstyrelsen

(2)

Skogsstyrelsen Yttrande 2020-08-27 2(2)

sedan flera år tillbaka en dialog med skogssektorn om dessa åtgärder inom ramen för målbildsarbetet för god miljöhänsyn.

Skogsstyrelsen stöder förslaget om etappmål om våtmarker och utgår från att det omfattar såväl jordbruks- som skogslandskapet.

I ärendet har generaldirektör Herman Sundqvist beslutat och markspecialist Anja Lomander varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också deltagit enhetschef Dan Rydberg och bitr avdelningschef Johan Eriksson.

Herman Sundqvist

References

Related documents

tjänsteverksamhet. Kollegiet bedömer att förslagen i promemorian inte uppställer nya eller ändrade krav på tjänsteverksamhet och att de därför inte omfattas av

Det finns inte behov att påskynda åtgärdstakten till 2030 för enskilda avlopp i sjönära lägen för sjöar som inte bedöms som övergödda vilket alltså är merparten av

Länsstyrelsen anser att det finns en risk med att en åtgärds syfte blir styrande för lagskyddets omfattning. Länsstyrelsen bedömer att förslaget ytterligare skulle

Kommunen bör initialt få ansvaret och lämna in en plan till Länsstyrelsen för hur de avser utföra arbetet och hur de avser lösa behovet av mellankommunal samordning

Upphävande av strandskydd vid befintliga våtmarker och dammar bör kunna hanteras enligt det lagrum som redan finns för små sjöar och vattendrag, möjligen med. förtydligande av

Detta kan till exempel omfatta att omstrukturera beskattningen och avveckla eventuella skadliga subventioner för att avspegla deras effekter på miljön.”, och mål 13,

En sådan utredning bör dock inte begränsas till åtgärder för att underlätta anläggandet av våtmarker i syfte att minska övergödning.. 9 Övervägande

Att göra en kompensationsåtgärd, det vill säga göra en lika eller mer effektiv åtgärd utanför anläggningens område istället för till exempel ytterligare ett reningssteg, kan