Arbetslösa med utländsk bakgrund situation på den svenska arbetsmarknaden : ”Upplevelsen av lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund”

Arbetslösa med utländsk bakgrund

situation på den svenska

arbetsmarknaden

”Upplevelsen av lågutbildade arbetslösa med utländsk

bakgrund”

Av: Manar Shammy & Hala Amous

Handledare: Anneli Muhr

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Examensarbete i socialt arbete | Höstterminen 2020 Programmet för socialt arbete med storstadsprofil

Sammanfattning

Arbetslöshet är ett debatterat ämne i Sverige och den är högre hos personer med utländsk bakgrund än bland inrikesfödda personer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, samt att undersöka hur de upplever att vara utan arbete, det vill säga hur arbetslösheten påverkar dem negativt. Uppsatsens metod är en kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna är arbetslösa. De har även en utländsk bakgrund och en låg utbildnings nivå. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet i studien visar att lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svensk

arbetsmarknaden. De upplever att det är flera olika faktorer som försvagar deras etablering på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är deras och även föräldrarnas låga utbildningsnivå, brist på det svenska språket samt brist på sociala nätverk. De upplever även diskriminering både utifrån sin etnicitet och att de har lägre klassposition i det svenska samhället till följd av att de är lågutbildade. Arbetslösheten leder till att dessa personer upplever negativa konsekvenser exempelvis, de upplever skamkänsla på grund av att deras ekonomiska resurser har försämrats, vilket i sin tur leder till att de får lägre ekonomisk position i det svenska samhället.

Titel: ”Arbetslösa med utländsk bakgrund situation på den svenska arbetsmarknaden - upplevelsen av lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund”

Författare: Manar Shammy & Hala Amous

Nyckelord: Arbetslöshet, lågutbildade, utländsk bakgrund, etnisk diskriminering, humankapital och klassposition.

Abstract

Unemployment is a debated topic in Sweden, and it is higher among people with a foreign background than among native-born people. The main purpose of this study is to examine the experiences of low-educated unemployed people with a foreign background who are experiencing difficulties in entering the Swedish labour-market, and to examine how they experience being without work, and how unemployment affects them negatively. The method used in this study is a qualitative and with five semi-structured interviews were implemented. The interviewees are unemployed. They also have a foreign background and they are low educated. We used a thematic analysis to analyse our collected material. The results of the study show that low-educated unemployed people with a foreign origins face difficulty in improving themselves in the Swedish labour-market. They experience that there are several different factors that weakened their establishment in the labour-market. The factors are, their level and the parents' low level of education, lack of the Swedish language as well as lack of social networks. They also experience discrimination both on the basis of its ethnicity and that they have a lower-class position in Swedish society as a result of being low educated. Unemployment leads these people to experiencing negative consequences, for example, feeling ashamed because their financial resources have

deteriorated, which in turn leads to them having a lower economic position in the Swedish society.

Title:

"

Authors: Manar Shammy & Hala Amous

Keywords: Unemployment, low-educated, foreign-born, ethnic discrimination, human capital and class position.

Förord

Vi vill härmed tacka alla personer som har medverkat i denna studie och delat med sig av sina upplevelser som har stött vår studie. Vi vill speciellt rikta ett stort tack till vår

handledare Anneli Muhr för konstruktiv kritik, råd och stöd som hjälpte oss att få fram denna uppsats med ett varmt och trevligt samarbete samt en mycket goda och värdefulla råd i handledning. Ett stort tack till våra familjer som har uppmuntrat och önskade oss all lycka till slutet av denna uppsats.

Stort tack till er alla!

Manar Shammy och Hala Amous Stockholm, januari 2021

Innehållsförteckning

1.5STUDIENS CENTRALA BEGREPP ... 7

1.6STUDIENS DISPOSITION ... 9

2. BAKGRUND ... 10

2.1HISTORISK BAKGRUND OM INVANDRARE PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN...10

3. TIDIGARE FORSKNING ... 12

3.1LÅGUTBILDADE PERSONER MED UTLÄNDSK BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN ...12

3.1.1 Låg utbildningsnivå ... 12

3.1.2 Brist i det svenska språket ... 14

3.1.3 Sociala nätverks betydelse ... 14

3.2UPPLEVELSER AV DISKRIMINERING BLAND ARBETSLÖSA MED UTLÄNDSK BAKGRUND ...15

3.3DE NEGATIVA KONSEKVENSERNA PÅ GRUND AV ARBETSLÖSHET ...17

3.3.1 Arbetslöshet effekter på familjen och sociala livet ... 17

3.3.2 Arbetslöshet effekter på ekonomisk situation hos individen ... 17

3.3.3 Arbetslöshet effekter på individens hälsa och personlighet ... 18

3.4SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING RELATERAT TILL STUDIEN ...18

4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 20

4.1HUMANKAPITAL ...20

4.2INTERSEKTIONALITET ...21

4.3EKONOMI-SKAM MODELLEN ...24

5. METOD ... 25 5.1FÖRFÖRSTÅELSE ...25 5.2LITTERATURSÖKNING ...25 5.3VALET AV METOD ...26 5.4DATAINSAMLING ...26 5.5URVAL ...27 5.6PRESENTATION AV INFORMANTERNA ...28

5.7BEARBETNING OCH ANALYS AV MATERIALET ...30

5.8ETISKA ÖVERVÄGANDE ...32

5.9VALIDITET OCH RELIABILITET ...33

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 34

6.1BETYDELSEN AV UTBILDNING FÖR LÅGUTBILDADE PERSONER MED UTLÄNDSK BAKGRUND ...34

6.2BETYDELSEN AV DET SVENSKA SPRÅKET FÖR LÅGUTBILDADE PERSONER MED UTLÄNDSK BAKGRUND ...36

6.3BRIST PÅ SOCIALT NÄTVERKET BLAND LÅGUTBILDADE PERSONER MED UTLÄNDSK BAKGRUND ...37

6.4UPPLEVELSE AV DISKRIMINERING PÅ ARBETSMARKNADEN FÖR LÅGUTBILDADE PERSONER MED UTLÄNDSK BAKGRUND ...39

6.5KÄNSLAN AV SKAM OCH VÄRDELÖSHET PÅ GRUND AV DÅLIG EKONOMISK SITUATION FÖR

LÅGUTBILDADE PERSONER MED UTLÄNDSK BAKGRUND ...41

7. DISKUSSION... 43 7.1FRAMTIDA FORSKNING ...47 8. REFERENSLISTA ... 48 9. BILAGOR ... 58 9.1INTERVJUGUIDE ...58 9.2INFORMATIONSBREV ...59

1. Inledning

Sverige är ett mångkulturellt samhälle som innefattar personer med olika etniska och kulturella bakgrunder (Aftonbladet 2020). Arbetet anses vara av stor betydelse för individens interaktion och relation med andra individer (Ezzy 1993). Den höga

arbetslösheten bland personer med utländsk bakgrund är ett allvarligt och aktuellt problem som diskuteras mycket i det svenska samhället (Aftonbladet 2020). Arbetslösa med

utländsk bakgrund drabbas hårdast av arbetslösheten i Sverige (SCB 2020). Detta innebär att de upplever svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Utbildning och språkkunskaper är betydelsefullt för att personer med utländsk bakgrund ska få ett arbete. Utbildningsnivån har en stor betydelse på den svenska arbetsmarknaden. Personer med utländsk bakgrund har lägre utbildningsnivå jämfört med inrikesfödda. Dessa

personer upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden (Eriksson 2007). Utbildning räknas som en viktig faktor som visar vart i klasstrukturen en individ bli placeras (Bourdieu 1999). Mattsson (2015) menar också att personer med utländsk

bakgrund har en svagare klassposition jämfört med etniska svenskar, vilket blir synligt genom kategorierna klass och etnicitet. Dessa kategorier belyser den komplexa strukturen på den svenska arbetsmarknaden (Mattsson 2015; Aldén & Hammarstedt 2014).

Arbetslöshetens effekter kan också beskrivas genom tre sammanhängande områden och de är: förhållande till arbetsmarknaden, den ekonomiska livssituationen och i form av sociala och hälsokonsekvenser (Erikson et al., 2007). Denna uppsats fokuserar på att lyfta fram hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever sina svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden samt belysa deras upplevelser av arbetslösheten.

1.1 Problemformulering

Arbetslöshet bland lågutbildade personer med utländsk bakgrund är ett aktuellt och

debatterat ämne. Som blivande socionomer bör vi vara medveten och ha goda kunskap om lågutbildade arbetslösas situation samt hur de upplever sina svårigheter att kunna hitta ett arbete. Socialarbetarens roll är att ge stöd till dessa personer och hjälpa dem komma ut ur sin arbetslöshet. Denna studie bidrar specifikt till att förstå lågutbildade utrikesföddas upplevelser av arbetslöshet samt svårigheter som dessa personer möter.

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är först att undersöka hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Därefter att undersöka hur de upplever att vara utan arbete, det vill säga hur arbetslösheten påverkar dem på ett negativt sätt.

1.3 Frågeställningar

❖ Vilka svårigheter upplever lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund att de

möter när de försöker etablera sig på arbetsmarknaden?

❖ Hur upplever de sin livssituation som arbetslösa?

1.4 Avgränsning

Denna uppsats begränsas till att studera målgruppen lågutbildade arbetslösa vuxna med utländsk bakgrund och deras svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och hur det påverkar deras liv negativt. Dessa individer som ingår har låg utbildningsnivå både i deras hemland och även i Sverige. Dessutom studien avgränsas till personer som bor i Stockholms län. Stockholms län valdes eftersom där bor många personer som har

utländsk bakgrund och på så sätt blir det lättare för oss att kunna hitta lågutbildade personer med utländsk bakgrund.

1.5 Studiens centrala begrepp

Under denna del beskrivs några begrepp som kommer att användas och upprepas i hela uppsatsen.

Arbetslöshet och sysselsättning

Arbetslöshet är ett globalt problem som påverkar både samhället och individ. Detta problem har väckt forskarnas intresse sedan 1930-talet när Jahoda genomförde den första studien om arbetslöshet (Jahoda et al., 1933). Att vara arbetslös innebär att personer som är mellan 16 och 64 år som kan arbeta, men har inte ett jobb. Med andra ord att de aktivt söker arbete, men de upplever svårigheter att hitta arbete. Om en person inte har arbetat på sex månader anses den tillhöra gruppen långtidsarbetslösa (SCB 2020). För de flesta betyder arbetslöshet att personer befinner sig i en oönskad position (Bolinder 2006). Begreppet sysselsättning används i statistiken för att visa antal personer som är anställda.

Att personen har arbetat minst en timme under en vecka kan anses att vara sysselsatt. Sysselsättning har en stor mening för den ekonomiska utvecklingen. Ju fler personer som jobbar och producerar, desto mer ökar familjens inkomst. I fall sysselsättningen ökar genom att fler arbetslösa ska få ett arbete, bidrar detta till att minska statens utgifter genom färre förmåner (Galte Schermer 2020).

Personer med utländsk bakgrund

Personer med utländsk bakgrund omfattar individer som är födda utanför Sverige, men som sedan har flyttat och bosatt sig i Sverige. Personer med utländsk bakgrund kan också omfatta personer vars föräldrar är födda utomlands (Pascha 2014). Utrikesfödda definieras genom olika objektiva kriterier som innefattar en individs medborgarskap, födelseland, familjebildning, språkkunskaper och hur länge individen har bott i landet. Man kan också basera definitionen på subjektiva kriterier, exempelvis att individen talar svenska utan brytning eller personens utseende, med andra ord uppfattningar av identitet. Utrikesfödda definieras som individer som har invandrat från ett land till ett annat för att kunna bo en viss tid eller permanent (Kulturdepartementet 2000).

Lågutbildade

Begreppet lågutbildade innebär personer som inte har studerat vidare efter folkskola och grundskola (SCB 2020). Det finns skillnader på utbildningsnivå bland invandrare som grupp, där en stor del av dessa individer har låg utbildningsnivå jämfört med de som är födda i Sverige (Galte Schermer 2020).

Etnisk tillhörighet

Diskrimineringsombudsmannen DO (2020) definierar begreppet etnisk tillhörighet “avses

att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”. Alla individer avses ha åtminstone en

tillhörighet. Uttrycket ”annat liknande förhållande” kan innebära förnedrande

uppfattningar om ”invandrare” eller individer med en viss hudfärg som kan ge motivering till dåligt handlingssätt eller beteende. Individer som har en viss etnisk tillhörighet kan skilja sig från varandra vad gäller utbildningsnivå, hudfärg, språk, nationalitet, ålder, kön och inkomstnivå (DO 2020).

1.6 Studiens disposition

Studien inleds med en inledning och problemformulering om själva ämnet arbetslöshet bland lågutbildade personer med utländsk bakgrund och deras position på

arbetsmarknaden. I det första kapitlet finns inledning, syfte, frågeställningar, avgränsning och centrala begrepp. Det andra kapitlet tar upp bakgrund om invandrares historia på den svenska arbetsmarknaden. I efterföljande kapitel tre presenteras tidigare forskning som studerar arbetslöshet bland lågutbildade personer med utländsk bakgrund. Denna tidigare forskning är relevant för uppsatsens syfte samt frågeställningar. Sedan följer fjärde kapitlet där de relevanta teorierna beskrivs och förklaras. I det femte kapitlet presenteras metoden samt materialet. Under denna del presenteras den empiriska analysen efter att intervjuer har genomförts. Sedan i sjätte kapitel presenteras resultat och analysdelen. Intervjuer analyseras utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar och kopplas till teorier. Sedan kommer diskussionsdelen i sjunde kapitlet. Under diskussionen avslutas uppsatsen med sammanfattning av resultatet samt koppling mellan analys och tidigare forskning. Därtill ges ett förslag på framtida forskning.

2. Bakgrund

I denna del beskrivs lite historisk bakgrund till invandringen och arbetslösheten i Sverige för att ge en översikt om hur arbetslösheten har förändrats över tiden. Det kan bidra till att förstå även lågutbildades situation på arbetsmarknaden.

2.1 Historisk bakgrund om invandrare på den svenska arbetsmarknaden

I Sverige är arbetslösheten högre för personer med utländsk bakgrund än för personer som är infödda. Dock utgörs Sverige befolkning till stor del av utrikesfödda. Invandringen till Sverige har förändrats över tiden och att invandrade personer kan delas upp i olika

dominerade grupper, exempelvis anhöriginvandrare och flyktingar, arbetskraftsinvandrare och invandrare från EU och Norden. Denna grupp inkluderas i den fria rörligheten på arbetsmarknaden. En stor del hörde till av invandrare var arbetskraftsinvandrare gruppen under 1950 och 1960-talet. I en viss period var sysselsättning bra för personer med utländsk bakgrund, där personer med utländsk bakgrund hade högre sysselsättningsgrad jämfört med personer som var födda i Sverige. Således kan man tolka det faktum att många personer med utländsk bakgrund hade blivit direkt anställda på den svenska

arbetsmarknaden. Därefter dominerades invandringen till Sverige av flyktingar och deras släktingar under 1970-talet. Invandrarnas ursprungsländer skilde sig åt på grund av

konflikterna som skedde i hela världen. De flesta som kom till Sverige under 1970-talet var från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. Mellan 1990 och 2001 var de flesta

invandrare hörde till grupperna från Asien och forna Jugoslavien (Ekberg et al., 2002).

Sedan 1970-talet har arbetsmarknadens integration för personer med utländsk bakgrund försämrats och detta var på grund av oljekrisen som skedde vid den tidpunkten, samt på grund av diskriminerade mekanismer exempelvis deras etnicitet, språk och ursprung som gjorde att utrikesfödda hade sämre position på arbetsmarknaden (Ekberg et al., 2002). Sysselsättningsgrad för personer med utländsk bakgrund var 17 procent lägre i jämförelse med svenskfödda personer i slutet av 1980-talet. Efteråt drabbades Sverige av

lågkonjunktur under 1990-talet vilket ledde till att sysselsättningsgraden försämrades. I mitten av 1990-talet stabiliserades situationen, däremot var arbetslösheten fortfarande hög för personer med utländsk bakgrund (Ekberg et al., 2002).

Under de senaste decennierna har den svenska arbetsmarknaden varit precis som den i andra industriländer, vilket innebär att den har skiftat från att bestå av en enorm industrisektor till en tjänstesektor som ersatte av den. Detta resulterar i till att ökad

efterfrågan på språkkunskaper och utbildning bland arbetskraften. Den kunskap som krävs på den svenska arbetsmarknaden av personer med utländsk bakgrund ökade utifrån hur länge de hade vistats i Sverige (Bevelander et al., 2007).

Personer med utländsk bakgrund har lägre sysselsättningsgraden jämfört med inrikesfödda svenskar. Under 1990-talet blev sysselsättningen mycket lägre bland personer med

utländsk bakgrund. Under 2008 skedde finanskrisen vilket ledde till att sysselsättningen blev lägre igen (Ekberg 2009). Under 2016 hade personer med utländsk bakgrund med låg utbildningsnivå en svag ställning på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten var 36,9 procent och därmed var sysselsättningen 42,8 procent (AKU 2017). Sysselsättningen var fyra gånger högre bland utrikesfödda än personer med utländsk bakgrund. De faktorer som leder till att sysselsättningsgraden varierar bland denna grupp är på grund av

utbildningsnivå, kön och tiden i Sverige (Schenström 2019). I 2018 var sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund 70,1 procent, jämfört med inrikesfödda där

procenten var 86,5. Detta visade att gapet mellan inrikesfödda och utrikesfödda finns kvar (SCB 2018). Därefter i 2019 var arbetslösheten 6,8 procent. I 2020 är antal personer som har ett jobb 5023 000 och antal personer som är arbetslösa ökade från 110 000 till 497 000, vilket innebär att andelen arbetslösa motsvarar 9,0 procent, vilket är en ökning med 1,9 procentenhet (SCB 2020).

3. Tidigare forskning

Under denna del presenteras tidigare studier som är relevanta till uppsatsens studie, vilket är hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslöshet bland lågutbildade personer med utländsk bakgrund är inte ett nytt problem. Det finns många studier som belyser detta problem hos utrikesfödda och vilka faktorer som kan sammankopplas med deras svårigheter på

arbetsmarknaden (brist på utbildning, språk, sociala nätverk och diskriminering). Därefter presenterar studier som kan kopplas till uppsatsens andra del syfte, vilket är hur

arbetslösheten kan påverka individen på ett negativt sätt (sociala relationer, ekonomisk och hälsa). Kapitlet avslutas med en sammanfattning av den tidigare forskningen.

3.1 Lågutbildade personer med utländsk bakgrund förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden

Under de senaste åren har förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund varit varierande på den svenska arbetsmarknaden. Bland personer med utländsk bakgrund är arbetslösheten högre jämfört med svenskfödda (Rooth & Ekberg 2003). Arbetslösa med utländsk bakgrund upplever hinder att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och detta kan leda till att sysselsättningen är lägre hos dem jämfört med inrikesfödda. Detta är också relevant för lågutbildade personer med utländsk bakgrund som har flera andra förutsättningar som hindrar deras tillgång till arbetsmarknaden, och låg utbildningsnivå är en central faktor som har stor betydelse för lågutbildade gruppen. Dessa hinder kan vara, bland annat brist på språkkunskaper, brist på arbetslivserfarenhet och brist på det sociala nätverket. Det betyder att personer med utländsk bakgrund som kommer till Sverige inte har samma mängd av kvalifikationer som personer som är födda i Sverige (Eriksson 2007; Ekberg & Hammarstedt, 2002). En annan viktig faktor som gör att utrikesfödda upplever svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är diskriminering. Enligt Carlsson och Rooth (2007) studie som visar att etnisk diskriminering sker på grund av arbetssökandes språk, etnicitet, namn och hudfärg. Vår kunskap om tidigare översikt följer våra studiens frågeställningar.

3.1.1 Låg utbildningsnivå

Tidigare studier beskriver utbildningsnivån för personer med utländsk bakgrund generellt och det är också relevans för personer som är lågutbildade med utländska bakgrund.

Studien av Eriksson (2007) visar att personer med utländsk bakgrund har låg

utbildningsnivå jämfört med personer som är inrikesfödda, vilket är en orsak som leder till att personer med utländsk bakgrund upplever att de hamnar utanför den svenska

arbetsmarknaden. Utbildningsnivån spelar en stor roll i produktiviteten hos personen när det gäller att få ett arbete (Eriksson 2007). En annan studie av Eriksson (2010) visar att det finns hinder som leder till att personer med utländsk bakgrund har låg sysselsättningsgrad. En förklaring till att de har lägre sysselsättningsgrad är att de har dåliga kvalifikationer. Ett exempel på sådana kvalifikationer är utbildningsnivå. Studien visar att det finns koppling mellan sysselsättning och utbildning bland personer med utländsk bakgrund. Ytterligare visar studien att dessa personer är mindre utbildade, vilket leder till att de har sämre situation på den svenska arbetsmarknaden eftersom de inte anses vara behöriga till arbete. Detta i sin tur medför en lägre sysselsättningsnivå bland denna grupp (Eriksson 2010).

Peterssons (2014) studie visar att utbildningen har en stor innebörd för personens produktivitet där personer som har låg utbildningsnivå har även risk att inte vara

produktiva som är en av de svårigheter som de möter på arbetsmarknaden, medan personer som skaffar utbildning kan öka sina möjligheter att få ett arbete (Petersson 2014). Även en studie av Chiswick med flera (1997) visar att det finns koppling mellan arbetslösheten och utbildningen eftersom om man har låg utbildningsnivå leder detta till att man bli arbetslös och hamnar utanför arbetsmarknaden. Resultatet av denna studie påpekar att

utbildningsnivån har stor påverkan på sysselsättningen, eftersom om man har bra

utbildning kan det minska risken att bli arbetslös bland personer med utländsk bakgrund (Chiswick et al., 1997). Erikson och Jonsson (1998) studie visar hur klasskillnader kan ha effekt på val av arbete och utbildningen i Sverige hos individer. Exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå kan påverka val av arbete och utbildning. Barn som har föräldrar med en högre klass kan nå en bättre service klassen i jämförelse med barn som har föräldrar med lägre klass (Erikson & Jonsson, 1998). En studie av Hällsten och Szulkin (2009) visar att familj härkomst har stor påverkan på skillnader i utbildning samt på arbetsmarknaden. Dessutom är det rimligt att anta att invandrarföräldrar har mindre kunskap om

utbildningssystemet och om vilka utbildningsspår som kan leda till stora möjligheter för framtida framgångar. Resultatet i denna studie visar på att ekonomisk avkastning varierar beroende på vilket land föräldrarna kommer ifrån (Hällsten och Szulkin 2009).

3.1.2 Brist i det svenska språket

Tidigare studier beskriver brist på det svenska språket för personer med utländsk bakgrund generellt och det är också relevans för personer som är lågutbildade med utländska

bakgrund. Personer med utländsk bakgrund som har låg utbildningsnivå upplever

svårigheter med att integrera sig i det svenska samhället, vilket medför svårigheter med att lära sig det svenska språket. Detta kan leda till känslor av oro och rädsla att inte kunna få ett arbete och samtidigt svårigheter med att komma in på arbetsmarknaden (Sjögren & Zenou 2007). Studie av Eriksson (2007) visar att arbetsmarknaden ställer höga krav på personer som vill ha ett arbete. Denna studie visar också att goda språkkunskaper, det vill säga svenska språket och arbetslivserfarenhet har stor betydelse för att personer med utländsk bakgrund ska kunna komma in på arbetsmarknaden (Eriksson 2007; Rooth 2001). En annan studie av Kemuma (2000) visar att 17 vuxna personer med utländsk bakgrund upplever hinder med att kunna hitta ett arbete, såsom brister i det svenska språket. Detta leder till att de har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, eftersom goda

språkkunskaper anses som ett krav (Kemuma 2000). Betydelsen av det svenska språket är stort när det gäller att få ett arbete. För att personer med utländsk bakgrund ska få ett arbete är det viktigt att höja deras kompetens genom att de deltar i språkkurser som ska hjälpa dem att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Bursells (2012) studie visar att det finns ojämlikhet i arbetsmöjligheter bland personer med utländsk bakgrund och anledningen till detta är brist på språkkunskaper som kan vara ett hinder för dessa personer att komma in på arbetsmarknaden (Karlsson & Tibayev 2014; Bursell 2012).

3.1.3 Sociala nätverks betydelse

Tidigare studier beskriver sociala nätverks betydelse för personer med utländsk bakgrund generellt och det är också relevans för personer som är lågutbildade med utländska

bakgrund. Sjögren och Zenous (2007) studie visar att sociala nätverk har stor betydelse för att personer med utländsk bakgrund ska få ett arbete, och det kan ske via bekanta och vänner. För att kunna få ett arbete och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden lättare, ska man försöka vara mer social och ha goda sociala relationer med människor i närheten. Genom detta goda sociala nätverk kan det gå snabbare att hitta arbetsgivarkontakter, vilket kan öka chanser att kunna få ett arbete. Arbetslösa individer kan få råd, tips och hjälp om arbetsmöjligheter genom sina bekanta, släktingar och vänner som redan har ett arbete. Sjögrens studie visar även att de som har goda sociala nätverk kan etablera sig lättare på

den svenska arbetsmarknaden. Personer som saknar ett socialt nätverk har inte samma möjligheter när det gäller att kunna få ett arbete, i jämförelse med de som har bra sociala nätverk. Dessutom har personer med utländsk bakgrund en svårare position vad gäller anställningsprocessen vid rekryteringen jämfört med inrikesfödda, och detta kan vara på grund av brister i deras sociala nätverk (Sjögren & Zenou 2007).

Även en studie av Segendorf med flera (2011) visar att personer med utländsk bakgrund saknar flera kunskaper och en av de kunskaperna som de saknar är socialt nätverk. Dessa kunskaper är som ett hjälpmedel på deras väg till att hitta ett arbete. Att ha ett socialt nätverk eller kontakter hjälper personer att hitta ett arbete snabbt. Forskning visar att brist på de sociala kontakterna är ett av de olika problem som personer med utländsk bakgrund upplever. Segendorfs studie förklarar även att det finns tre huvudfaktorer att tänka på, exempelvis tillgång till sociala nätverk, humankapital och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden (Olli Segendorf et al., 2011). Carle (2007) anser att det inte är tillräckligt att endast ha tillgång till ett socialt kapital, utan det handlar också om att ha den rätta sorten av det socialt kapital. En internationell studie av Espwall och Dellgran (2005) bekräftar också vikten av det sociala nätverket för personer med utländsk bakgrund för att höja deras möjligheter att kunna få ett arbete och även försörja sig själva och detta i sin tur förhindrar att de hamnar utanför arbetsmarknaden (Espwall & Dellgran 2005).

3.2 Upplevelser av diskriminering bland arbetslösa med utländsk bakgrund

Sysselsättningen i Sverige är mindre bland personer med utländsk bakgrund jämfört med inrikesfödda och detta kan vara på grund av etnisk diskriminering som dessa personer upplever. Att arbetslösheten är hög kan det bero på att den etniska diskrimineringen är hög (Coenders et al., 2008; Rydgren 2004). En studie av Agerström (2012) visar att arbetslösa med utländsk bakgrund blir ignorerade när de söker arbete och detta kan vara på grund av deras utländskt namn. Denna studie visar även att det finns diskriminering i

anställningsprocessen, och detta kan ske genom att personer med utländsk bakgrund har mindre möjlighet att bli kallade till jobbintervju jämfört med personer som har ett inhemskt namn (Agerström et al., 2012).

Carlsson och Rooth (2007) studie visar även att etnisk diskriminering sker på grund av arbetssökandes namn, språk, etnicitet och hudfärg. Denna studie har använt fältexperiment för att kunna undersöka hur diskrimineringen har gått till för personer med utländsk bakgrunds namn på arbetsmarknaden. Resultatet av denna studie visade att ungefär 50 procent av de som hade svenskt namn blev kallade till arbetsintervju, medan de som hade utländskt namn, exempelvis arabiskt namn, inte blev kallade till arbetsintervju (Carlsson & Rooth 2007). En annan likadan studie har använt samma metod det vill säga fältexperiment är Arai med flera (2008) där resultatet visade att ungefär 70 procent, av dem som hade svenskt namn fick positiva svar vilket var avsevärt högre än för dem som hade arabiskt namn (Arai et al., 2008).

Det finns även andra studier som visar att personer med utländsk bakgrund har svårigheter att behärska språket. En studie visar att brist på språkkunskaper kan vara en anledning till att dessa personer upplever diskriminering på arbetsmarknaden, och detta för att

arbetsmarknaden ställer höga krav såsom goda språkkunskaper (Heath et al. 2008). Studien av Björklund med flera (2006) visar att det finns olika förklarande modeller som visar varför arbetslösheten för personer med utländsk bakgrund är högre. Deras slutsats visar att det finns flera underliggande komponenter som kan sättas i samband med brister på det svenska språket, men detta förklaras också av att personer utsätts för diskriminering på den svenska arbetsmarknaden mer än de som är svenskfödda (Björklund et al., 2006). Att personer upplever upprepad diskriminering kan vara en orsak till att man hamnar i lång tid av arbetslöshet (Nordin & Rooth 2009). På detta sätt har arbetslöshet effekt på det sociala livet där personer som är arbetslösa tenderar att bli diskriminerade, marginaliserade och isolerade (Strandh et al,. 2014). Studien av Rantakeisu (2002) visar att de flesta personer som är utrikesfödda känner sig diskriminerade i det offentliga livet och även på den svenska arbetsmarknaden. Diskrimineringen och segregationen resulterar i att personer med utländsk bakgrund upplever diskriminering på ett negativt sätt. Detta medför att de hamnar utanför det svenska samhället samt den svenska arbetsmarknaden (Rantakeisu 2002). Personer med utländsk bakgrund upplever diskriminering och detta kan vara på grund av den stereotypiska bilden av att dessa personer är lågutbildade. Personer med utländsk bakgrund saknar vissa kvalifikationer såsom utbildning och språkkunskaper och de tillhör även till en lägre social klass (Blommaert et al., 2012).

3.3 De negativa konsekvenserna på grund av arbetslöshet

3.3.1 Arbetslöshet effekter på familjen och sociala livet

Enligt Liem & Liem (1998) har arbetslöshet en negativ inverkan på familjen, detta bekräftades i sin studie där det visat sig att arbetslöshet påverkar sociala relationer samt familjen. Det bidrar till en känsla av stress som blir en av arbetslöshetens konsekvenser. Enligt Liem och Liem (1998) finns det ett samband mellan arbetslöshet och skilsmässa. Skilsmässor ökar på grund av dåligt socialt klimat och konflikter hemma (Liem & Liem 1998; Hagquist & Starrin 1994). Personer som är arbetslösa upplever att de i högre grad riskerar att hamna i många olika sociala problem, exempelvis parseparation (Blekesaune, 2008). Dessutom är arbetslöshet relaterad till minskade ekonomiska resurser och även sociala kontakter, vilket i sin tur kan leda till familjekonflikter i hemmet (Fryer & Fagan 2003). En annan studie visar att arbetslösheten påverkar arbetslösas sociala liv negativt. Arbetslöshet reducerar arbetslösas kontakter med deras vänner som har ett arbete. De skäms inför dem som arbetar (Rantakeisu 2002). Starrin med flera (1998) förklarar att många personer som är arbetslösa upplever negativa attityder från andra personer och detta kan påverka dem på ett negativt sätt (Starrin, et al. 1998; Cullen & Hodgetts 2001).

3.3.2 Arbetslöshet effekter på ekonomisk situation hos individen

Arbetslöshet har en negativ inverkan på individens ekonomi, enligt studierna av Jönsson (2003) och Cullen och Hodgetts (2001). De visar att en person som saknar ett arbete kan det medföra en dålig ekonomisk situation. Detta kan skapa skamkänsla hos arbetslösa på grund av att de inte kan försörja sig själva, vilket leder till att arbetslösa blir tvungna att söka efter ekonomiskt stöd (Cullen & Hodgetts 2001; Jönssons 2003). Studien av Jönsson (2003) har visat att en arbetslös saknar möjligheter att delta i sociala aktiviteter och konsumtionssamhället. Därtill märks det att brist på ekonomiska resurser leder till ekonomisk ångest, vilket medför känslor av ensamhet, värdelöshet och känslan av

misslyckande eller att arbetslösa får sämre självförtroende (Jönsson 2003). Arbetslösheten innebär att man inte deltar aktivt i samhället vilket leder att man bli utanför samhället. Om man inte har ett arbete kan det bli att man hamnar i en dålig ekonomisk situation, vilket i sin tur är en faktor till social exkludering (Strand et al., 2014). Forskning om arbetslöshet tar hänsyn till den ekonomiska aspekten, där det hänvisar till att ju svårare det ekonomiska läget är under arbetslöshet, desto större är risken för dålig livstillfredsställelse och

att arbetslöshet tenderar till att försämra ekonomin, vilket medför andra konsekvenser på individen, såsom frustration, osäkerhet och stressymptom (Karsten et al., 2016).

Livskvalitet upplevs när personens sociala välbefinnande är relaterade till val samt tillgång till resurser. I Hallsten (1998) studie har informanterna berättat om sitt lidande på grund av dålig livskvalitet, där en dålig ekonomi blir ett stort problem som påverkar deras hälsa (Hallsten 1998).

3.3.3 Arbetslöshet effekter på individens hälsa och personlighet

Arbetslöshet har negativ inverkan på individens hälsa, enligt Rosenthal (2012). I studien beskrivs hur hög arbetslöshet kan medföra till exempel känslor av ångest, oro, hopplöshet och depression. Det kan även ha effekter på individens psykiska hälsa som kan leda till självmord (Rosenthal et al., 2012). Flera studier påpekar även att det finns en ökad självmordsrisk hos personer som är arbetslösa. Arbetslöshet kan vara det sista strået som leder till självmordstendens hos till exempel personer som redan är deprimerade och har en stressig livssituation (Norström 2009). Den höga arbetslösheten kan leda till att arbetslösa känner sig värdelösa, får sämre självbild, självkänsla och självförtroende. Arbetslösheten försämrar individens självkänsla. Det kan i sin tur medföra depression. Arbetslösheten påverkar personligheten negativt (Goldsmith et al., 1997; Starrin et al., 1998).

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning relaterat till studien

Studier har visat att personer med utländsk bakgrund upplever hinder att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, vilket leder till att sysselsättningsnivån är lägre hos dem jämfört med inrikesfödda. Detta kan bero på många orsaker såsom låg utbildningsnivå, brist på det svenska språket, brist på arbetslivserfarenhet och att de saknar ett socialt nätverk (Rooth & Ekberg 2003; Ekberg & Hammarstedt, 2002). Studier har visat att lågutbildade personer med utländsk bakgrund upplever svårigheter med att kunna få ett arbete. Dåliga kvalifikationer såsom utbildningsnivå bland personer med utländsk bakgrund är en orsak i att lägre sysselsättningsgrad (Eriksson 2007; Chiswick 1997). Dessutom har studierna visat att föräldrarnas utbildningsnivå kan ha påverkan på barns skolval (Erikson & Jonsson, 1998). Andra studier har visat att personer med utländsk bakgrund upplever etnisk diskriminering när de söker ett arbete. Diskriminering kan ske på grund av brist på språkkunskaper, det vill säga att de inte anställer folk som har svårigheter

med att behärska språket (Heath et al. 2008; Björklund et al., 2006). Personer med utländsk bakgrund saknar vissa kvalifikationer såsom utbildning och språkkunskaper och de tillhör även till en lägre social klass (Blommaert et al., 2012). Tidigare forskning har beskrivit att arbetslöshet har negativ påverkan på familj och sociala relationer som bidrar till känslan av stress, vilket i sig leder till dåligt socialt klimat, konflikter i hemmet och skilsmässa (Liem & Liem 1998). Arbetslösheten har negativ inverkan på individens ekonomi. Detta skapar skamkänsla hos arbetslösa på grund av att de inte kan försörja sig själva, vilket leder till att arbetslösa blir tvungna att söka efter ekonomiskt stöd (Jönssons 2003). Tidigare studier är relevanta till vårt syfte och våra frågeställningar och det bidrar till att visa hur lågutbildade personer med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

4. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel redogörs för de centrala teorierna som kan vara relevanta att använda i denna studie för att förstå hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever sina svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Detta kapitel handlar om humankapitalteori, intersektionalitetsteorin och ekonomi-skam modellen som presenteras i kapitlet. Dessa teorier kommer sedan kopplas till det empiriska datamaterialet i kommande analys i kapitel sex.

4.1 Humankapital

Enligt Beckers (1997) teori om humankapital förklaras att investeringar i utbildning, språkkunskap, yrkeserfarenhet och andra färdigheter ökar människors produktivitet. Humankapital kan bero på hur personer har växt upp och på kunskaper, normer och värderingar som en individ har fått utifrån miljön där man bor i och även genom

uppfostran. Alla personer skapar sina egna humankapital och värdet av humankapital kan antingen öka eller minska när en individ flyttar från ett land till ett annat. Därtill kan personens humankapital påverkas av den sociala omgivningen. I humankapitalet är språkkunskap mycket viktigt. Man kan mista sitt humankapital genom att man flyttar till ett annat land som har en annan tradition och ett annat språk. Det finns koppling mellan sysselsättningen och språkkunskaper, vilket är viktigt för att en individ ska kunna få ett arbete. Individens landspecifika humankapital kan öka ju länge denna individ har bott i ett nytt land. Språket har en stor betydelse och det kan vara en orsak som leder till

nedvärdering av humankapital. Personer med utländsk bakgrund har ofta lägre kunskap när det gäller utbildningsnivå, inkomst och indelning på arbetsmarknaden. Personer som invandrat till Sverige har möjligheten att bestämma över sin ställning, med andra ord att ta makten över sitt humankapital genom utbildning eller språk i det nya landet.

Arbetslivserfarenhet har stor betydelse på arbetsmarknaden, vilket kan inverka på sysselsättningen. Personer med utländsk bakgrund har lågt kvalificerade arbeten och låg sysselsättningsgrad jämfört med svenskfödda, vilket i sin tur kan påverka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden (Olli Segendorf & Teljosuo 2011; Sjögren & Zenou 2007; Eriksson 2010). Ett tillägg till språkkunskapens betydelse, är utbildningen och det goda sociala nätverket kan betraktas som en väg till att personer med utländsk bakgrund hittar ett arbete (Björklund et al, 2013; Petersson 2014).

Teorin om humankapital förklarar hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden på grund av deras lägre produktivitet såsom utbildningsnivå, språkkunskaper, sociala nätverk och

arbetslivserfarenhet. Genom denna teori kan vi undersöka informanternas upplevelse att ha låg utbildningsnivå, bristande språkkunskaper och det sociala nätverket.

4.2 Intersektionalitet

Intersektionalitet är en teori, ett analytiskt perspektiv och ett begrepp som syftar till att belysa relationen mellan den med högre och lägre ställning. Intersektionalitet innebär "skärningspunkt" eller "korsning", och detta illustrerar hur diverse kategorier och maktstruktur påverkar och korsar varandra, vilket kan bidra till ojämlikheten. Det finns centrala teorier inom intersektionalitet vilket är etnicitet, klass, kön, sexualitet och ålder (De los Reyes & Mulinari 2014). Förståelse av intersektionalitetsteorin kan förenas av kritiskt tänkande, och där kan man öka sin medvetenhet om hur man bidrar till samt bevarar diverse förtryck samt maktstrukturer, men även hur man kan utmana dem. För att kunna undvika att reproducera maktstrukturer i samhället kan det vara genom att öka medvetenheten. Intersektionalitet problematiserar hur maktstruktur och ojämlikhet uppstår mellan olika grupper. Ojämlikheten och maktstrukturen kan vara exempelvis på den svenska arbetsmarknaden och även personer med etnisk bakgrund upplever känslor av diskriminering och förtryck (Mattsson 2015). Vi har valt att använda två av de fyra centrala teorier som finns inom intersektionalitet vilket är etnicitet och klass som är relevanta för vår studie. Dessa personer som vi studerar i vår studie är utsatta för

diskriminering som både baserar sig på etnicitet och klass. Därför fördjupar vi två stycken om etnicitet och klass nedan.

Etnicitet

Etnicitet används för att symbolisera egenskaper där en grupp formar känslor av tillhörighet samt lojalitet mot varandra. Med tiden kan känslan av identitet och

grupptillhörighet utvecklas. Känslan av etnisk samhörighet kan uppstå i relationen till språk, kultur och religion och det kan vara mellan och inom gruppen. Detta betyder en hierarkisk organisering av dessa grupper. Att tillhöra en grupp eller tillskriva sig in i en etnisk tillhörighet kan påverka hur individer uppfattar sig själva. Etnicitet på generell nivå innebär att man tillhör en viss grupp och detta kan skapas genom relationen till territorium,

ekonomiska tillgång och kulturell språklig samhörighet. Att förena sig som en etnisk grupp betyder inte endast att det finns en gemensam kultur eller språk, utan handlar i huvudsak om samhörighet som en grund för upplevelsen av både marginalisering och utanförskap i samhället (Mattsson 2015).

Klass

Klassbegrepp hänvisar traditionellt till de ekonomiska förhållanden som diverse grupper i samhället lever i (Mattsson 2015). Begreppet klass kan till exempel hänvisa till materiella ojämlikhet för individens position på arbetsmarknaden eller i samhället. Klasstillhörighet kan beskrivas genom att en person ingår i en underordnad eller överordnad ställning i samhället (Mattsson 2011). Klass består av två beskrivningar, den första är klasstruktur, medan den andra är klasstillhörighet. Klasstrukturen är ett begrepp som betyder de

uppgifterna som finns på arbetsplatsen samt den makten som en person har i sitt yrke leder till olika ställning på arbetsplatsen. Å andra sidan beskriver klasstillhörighet vilken klass en person känner tillhörighet till. Personen blir påverkas av föräldrarnas klasstillhörighet, med andra ord var personen uppfostras, vad personen har för utbildningsnivå och hur situationen för familjen ser ut påverkar klasstillhörighet (Ahrne et al., 2008). “Frågan om

makt ligger inbyggd i klassanalysen, som i sin grund handlar om hur de som äger

produktionsmedlen har makt över dem som säljer sin arbetskraft” (Mattsson 2011, s.68).

Sociologen Pierre Bourdieu har utvecklat en dynamisk klassanalys, trots att han också har en relativt stabil relation till själva klassen. Bourdieu anser att klassproblem påverkar ekonomiska förhållanden, där det är mycket mer komplext än vad man tror. Bourdieu anser att klass tar en stor del av vårt dagliga liv och även oss själva på fler nivåer än de

ekonomiska. Han har berättat även om de olika kapitalformer istället för klasser. De former som är relevanta till klasspositioner kan vara exempelvis det kulturella kapitalet, det

ekonomiska kapitalet samt det sociala kapitalet och även det symboliska kapitalet

(Mattsson 2011). Det ekonomiska kapitalet kan vara diverse former av ekonomiska

resurser. Det ekonomiska kapitalet innebär möjligheten till flera resurser, det medför att en individ kan ordna sitt handlingsutrymme inne i fältet. Det kulturella kapitalet kan vara exempelvis teater, musik, språkkunskaper, arbetslivserfarenhet och andra olika smaker men utbildning är också en inkluderad och viktig del av det kulturella kapitalet. Dessutom är det kulturella kapitalet immateriellt och teoretisk och den innehåller även social och

kulturell träning samt de färdigheter som en individ har. Ett socialt kapital betyder att man har kontakter som driver individen framåt och exempel på detta är på arbetsmarknaden och näringslivet. Det sociala kapitalet kan vara kontaktnätet som man har. Dessutom anser Bourdieu att det inte är tillräckligt att endast ha tillgång till ett socialt kapital, utan det handlar också om att ha den rätta sorten av det socialt kapital (Carle 2007). Enligt

Bourdieus klassteori anses både ekonomiska och kulturella kapitalet vara värdefulla, men det kan variera i värdet beroende på fältets den placeras i. I vissa områden är det

ekonomiska kapitalet underordnat, medan det kulturella kapitalet i vissa fält kan ha en stor innebörd, och det är ett vice versa förhållande mellan dem i andra fält. Med andra ord kan man sakna ett kulturellt kapital exempelvis personer som saknar utbildning, men samtidigt kan dessa ha ett starkt ekonomiskt kapital (Mattsson 2011; Eriksson- Zetterquist & Styhre 2007).

Utbildning kan betraktas som en väsentlig faktor i klasstrukturen en individ blir placerad i (Ahrne 2016). Att en person har en underordnad ställning på arbetsmarknaden och en instabil inkomst kan leda till en stor negativ effekt på personens liv. Eftersom utbildning spelar en betydelsefull faktor som bestämmer individens ställning på arbetsmarknaden, kan utbildningen påverka personens chanser att få ett jobb. Därför bidrar högre utbildning ofta till överklassen (Svallfors 2010). Ojämlikhet i klass kan börjas när man föds och det kan skilja sig åt beroende på personens föräldrar i uppväxten. Det är möjligt att klass ingår i arv, med andra ord det kan beskrivas genom att en enskild tillhör samma klass som sina föräldrar. I så fall föräldrarna kan styra möjligheterna till sina barn under uppväxten (Svallfors 2016). Således påverkar klass hur vi ser på andra och på oss själva. Den klassen en person ägas av influerar personens identitet (Svallfors, 2010). I alla uppdelade

samhällen kan det finnas kategorisering av personer i sociala klasser, när samhället utvecklas kommer det uppdelad klasskultur att utvecklas med.

Vi har valt att använda intersektionalitetsteorin eftersom det är relevant för vår studie för att det hjälper oss att illustrera hur olika maktstrukturer som klass och etnicitet samspelar med varandra. Denna teori hjälper oss förklara även hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever diskriminering, ojämlikhet och har lägre klassposition som gör att de upplever svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

4.3 Ekonomi-skam modellen

Bengt Starrin (1996) med flera grundade ekonomi och skam modellen under 1990-talet. Denna modell beskriver hur personer upplever begränsade ekonomiska resurser, med andra ord att deras sociala status har förändrats på grund av arbetslöshet som leder till allvarliga konsekvenser på individen. Om man har dålig ekonomisk situation kan det skapa

skamkänslor på grund av ett fel/misstag eller svaghet i sig själv. Ekonomi-skam modellen visar att ju mer skam en individ känner och ju större den ekonomiska stressen en individ upplever i förhållande till arbetslöshet, desto större blir individens känsla av smärta på grund av arbetslöshet. Det är viktigt att komma ihåg att modellen försöker beskriva ett komplext område och att man bör se det som en hjälp snarare än ett statiskt faktum. Arbetslöshet i kombination med dåligt ekonomisk och social status samt social interaktion påverkar vår identitet som medborgare och konsumenter och den är grunden för

skamkänslor (Jönsson 2003; Starrin et al 1996).

Ekonomi-skam modellen valdes att använda eftersom den förklarar hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever skamkänslor på grund av deras ekonomiska situation och detta leder till en negativ självkänsla och låg självförtroende hos dem.

5. Metod

I följande kapitel presenteras metoddelen. Den kvalitativa metoden ska presenteras med det empiriska data som består av fem semistrukturerade intervjuer. Urval och bearbetning och analys av materialet ska beskrivas. Sedan presenteras etiska övervägande som har tagits hänsyn till i denna studie och vidare ska validitet och reliabilitet beskrivas i slutet av metoddelen.

5.1 Förförståelse

Förförståelse är en viktig del i den kvalitativa forskningsprocessen där den skapas utifrån forskarens egna erfarenheter av ett visst ämne (Holme & Solvang 1997). Den förförståelse som man har om ett ämne kan ha effekt på hela forskningsprocessen, och denna innehåller allt från studiens syfte, metod, analys till slutsatsen. Det kan vara väsentligt att forskaren har kunskap och är medveten om sin förförståelse, som gör det svårt att vara helt objektiv. Under hela processen har vi reflekterat över vår tidigare förståelse och hur denna kan påverka det slutliga resultatet av studien (Bryman 2018). Vi har båda förståelse för arbetslöshet som fenomen och vilka hinder som möter lågutbildade arbetslösa med

utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Vi båda har utländsk bakgrund, detta hjälper oss att öka vår förståelse för andra personer som har utländsk bakgrund eftersom vi kan sätta oss in i deras situation och vet vilka svårigheter en utländsk person har i ett nytt land. Våra erfarenheter skiljer sig åt då en av oss har jobbat som jobbcoach/arbetskonsulent på ett stöd- och matchningskontor via arbetsförmedlingen som är en verksamhet som hjälper arbetslösa personer med att kunna hitta ett arbete och även lågutbildade arbetslösa. Genom denna verksamhet har vi fått mycket kunskap om vilka svårigheter som möter dessa individer. Den andra känner många arbetslösa som har låg utbildningsnivå som kan vara en orsak till att de upplever svårigheter att hitta ett arbete och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Vi båda tycker att genom tidigare forskning som vi har läst och skrivit ökar vår förståelse av själva ämnet arbetslöshet. Vi anser att våra erfarenheter av arbetslöshet kan ge stöd till denna studie.

5.2 Litteratursökning

Vetenskapliga artiklar söktes genom Google Scholar och Söder Scholar i Södertörns Högskola. De vetenskapliga artiklarna som använts i vår studie bidrar till att öka studiens trovärdighet. För att kunna få vetenskapliga artiklar som är relaterade till uppsatsens syfte,

användes nyckelord såsom utrikesfödda, invandrare, arbetslöshet, utländsk bakgrund, etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, låg utbildningsnivå, kompetens, faktorer, upplevelser, etniska tillhörighet, klass, intersektionalitet, språkbetydelse, konsekvenser, ekonomiska effekter. För att kunna få mer vetenskapliga artiklar användes även nyckelord på engelska exempelvis labour market, unemployment, foreign-born, consequences, ethnic discrimination, low-educated, lack of language skills, class, experiences, immigrant

etcetera. Genom dessa nyckelord hittades många vetenskapliga artiklar som är relevanta till själva studien, vilket är lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund situation på

arbetsmarknaden.

5.3 Valet av metod

Metoden som används i denna forskningsstudie är en kvalitativ metod. Den kvalitativa forskningsmetoden fokuserar ofta på ord snarare än siffror (Bryman 2011). Den

huvudsakliga typen av insamling av empiriska data inom den kvalitativa metoden är öppna intervjuer som ger citat från intervjupersoner som till exempel beskriver sin kunskap, attityder, känslor och idéer (Larsson 2005). Intervju är den mest använda metoden i kvalitativ forskning. I kvalitativa intervjuer vill forskaren ha ett omfattande svar med detaljer (Bryman 2011). Syftet med att använda denna metod är att kunna förstå hur

lågutbildade personer med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, eftersom vi genom denna metod kan nå studiens syfte. Fördelen med den kvalitativa metoden är att man får djupare förståelse och helhetsbild av informanternas egna berättelser (Trost 2005). Denna metod hjälper oss att studera lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund egna

erfarenheter av arbetslöshet. Nackdelen med den kvalitativ metoden är att det krävs tid när det gäller att samla in material och även bearbetning av material. Dessutom är det svårt för en forskare att generalisera resultat för en kvalitativ studie (Trost 2005). Fördelen med denna metod är att var och en av våra informanter har upplevt sin arbetslöshet på olika sätt, vilket gör att vi kom fram till olika resultat som berikar denna studie.

5.4 Datainsamling

Metoden semistrukturerade intervjuer valdes för att samla in data till undersökningen. Intervjuerna ska vara i form av fem semistrukturerade intervjuer där det finns möjlighet till öppna följdfrågor. Metoden semistrukturerad intervju innebär att man har en lista över olika frågor som ska förberedas av forskaren, men personen som intervjuas är fri att svara

på frågorna och svaren kan formuleras som den intervjuade personen vill. Dessutom är metoden semistrukturerat kopplad till en intervjuguide (Bryman 2011). Vi har ställt våra intervjufrågor (se Bilaga 1) med hjälp av intervjuguiden som vi har förberett. Den ska vara omfattande för att nå en bra analys och diskussion. Intervjuguiden användes för att ge bra struktur i intervjuerna och för att kunna få svar på frågorna (Kvale & Brinkmann 2009). Fördelen med en intervjuguide är att det leder till att minska risken för att intervjun stannar och att forskaren kommer ihåg värdefulla frågor (Ahrne & Eriksson 2011). Genom dessa intervjuer kan man få djupare förståelse och mer beskrivande svar om hur lågutbildade personer med utländsk bakgrund upplever att vara arbetslösa och vad deras känslor, erfarenheter och egna tankar kring arbetslösheten är. För att samla in data kan det vara bra att använda diktafon för att spela in all information som informanterna säger, eftersom om man bara anteckna kan det leda till att man inte kommer ihåg vad informanterna sa. Fördelen med att använda diktafonen är att forskaren lägger fokus på informanten, detta kan leda till att informanter upplever känslan av säkerhet på att intervjuaren lyssnar på vad informanten säger (Trost 2010). Tiden för varje intervju var mellan 40 minuter och 50 minuter långa.

5.5 Urval

Urvalet består av fem lågutbildade arbetslösa som är vuxna mellan 30 till 40 år och har utländsk bakgrund. Informanterna är två män och tre kvinnor. Intervjuerna genomfördes i Stockholms län. Genom att intervjua flera personer kan vi fördjupa oss i informanternas egna erfarenheter kring arbetslöshet och deras upplevelse av att vara arbetslösa. Alla personer som har blivit intervjuade är lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund. Dessa personer upplever hinder att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Vår intervju består av (15) frågor där det finns möjlighet till öppna följdfrågor. Alla intervjuer genomfördes olika dagar under vecka 49–50. Tiden för varje intervju var mellan 40 minuter och 50 minuter långa. Innan att vi träffade våra informanter ringde vi dem och frågade ifall de kan delta i vår studie och vi förklarade syftet med vår studie, samt mötets innehåll och hur lång tid tar intervju och hur intervjuguiden ser ut. Efter att vi tog först muntligt samtycke skickade vi också informationskravet via e-post och sedan bestämde vi tillsammans tider som passar oss båda. Våra informanter fick möjlighet att välja

intervjuplatsen så att de kunde känna sig bekväma. Två intervjuer genomfördes i hemmiljö och tre intervjuer genomfördes på olika caféer exempelvis (Cafetratten, Espresso House,

Tidermans Bistro). Tre av informanterna är en vän, en bekant och en granne, medan de andra två är rekommenderade personer. Innan vi började intervjuerna fick vi ett skriftligt samtycke och sedan presenterade vi syfte med vår studie igen och förklarade att materialet kommer att spelas in och transkriberas för att vi inte missar någonting för spårbarhet skull. Vi informerade alla informanterna att transkribering kommer att skickas till dem för att säkerställa att allt de berättade stämmer överens med transkribering. Sedan informerade vi dem att ingen ska lyssna på inspelningen och att det är bara vår lärare som kommer att se den samt vi informerade att transkriberingen kommer att raderas efter att vi är klara med vår uppsats. I slutet av intervju med en granne frågade vi personen om hen känner en annan person som är arbetslös och kan delta i vår studie. Informanten svarade att hen känner tre personer som är arbetslösa, och hen ska fråga dessa personer om de har möjlighet att kunna delta i vår studie. Med hjälp av snöbollsmetoden kunde vi nå tre informanter. Den första informanten kunde inte delta i vår studie på grund av att

informanten var sjuk, medan den andra och tredje kunde delta i vår studie. Snöbollsurvalet är en metod som betyder att forskaren letar efter personer som kan delta i sin studie och detta kan göras genom att personer som deltar i studien rekommenderar sina vänner, föräldrar, släktingar eller grannar att delta i studien (Bryman 2011). Fördelen med att använda denna metod är att forskaren snabbt kan hitta nya personer som kan vara relevanta att delta i studien och det är forskaren som väljer personer av de som rekommenderas av andra (Denscombe 2004). För att dessa personer ska vara anonyma valde vi att nämna informanterna med en påhittad bokstav, såsom E, A, T, D, S.

5.6 Presentation av informanterna

Informanterna är två män och tre kvinnor. De är mellan 30 och 40 år gammal. De har varit i Sverige i 5 till 10 år. Alla informanterna är lågutbildade både i sina hemland och även i Sverige. Tre av informanterna har nått gymnasiet, medan de andra två har nått

grundskolan.

Informant E

Denna person är en man och är 37 år gammal. Han är singel. Han har varit i Sverige ungefär fem år och 8 månader. Han kommer från Syrien. Utbildningsnivå som han har på sitt hemland är gymnasial utbildning, medan i Sverige har han läst till svenska som

andraspråk (grundläggande)- Komvux. Han har varit arbetslös ungefär ett och ett halvt år. Han har jobbat som skräddare i ungefär nio månader.

Informant A:

Denna person är en man och är 33 år gammal. Han är förlovad. Han har varit i Sverige ungefär 8 år. Han kommer från Syrien. Utbildningsnivå som han har i sitt hemland är grundskolenivå, medan i Sverige har han läst till svenska för invandrare (SFI) till nivå D men har inte försatt för att få betyg. Han har varit arbetslös i ett år. Han har arbetat inom restauranger.

Informant T:

Denna person är en kvinna och är 39 år gammal. Hon är gift och har två barn. Hon har varit i Sverige ungefär 9 år. Hon kommer från Syrien. Utbildningsnivå som hon har i sitt hemland är gymnasial utbildning, medan i Sverige har hon läst till svenska som andraspråk (svenska 1). Hon har varit arbetslös i åtta månader. Hon har arbetat Assistant revisor (sortera papper i 8 månader), i ett bageri (3 månader) och som säljare i festklänningar butik (ett och ett halvt år).

Informant D:

Denna person är en kvinna och är 32 år gammal. Hon är ensamstående mamma till ett barn. Hon har varit i Sverige ungefär 6 år. Utbildningsnivå som hon har i sitt hemland är

grundskolenivå, medan i Sverige hon läst till svenska för invandrare (SFI) och har fått betyg. Hon har varit arbetslös ett år och åtta månader. Hon har inte så mycket

arbetslivserfarenhet hon har arbetat bara i en kiosk.

Informant S:

Denna person är en kvinna och är 31 år gammal. Hon är gift och har två små barn. Hon har varit i Sverige ungefär 7 år. Hon kommer från Syrien. Utbildningsnivå som hon har i sitt hemland är gymnasial utbildning, medan i Sverige har hon läst till svenska för invandrare (SFI). Hon har varit arbetslös i nio månader och hon har jobbat i ett café, kemtvätt och som städare.

5.7 Bearbetning och analys av materialet

I denna studie har en tematisk analysmetod använts för att kunna bearbeta det insamlade materialet. Den tematiska analysmetoden utmärks av att materialet organiseras, presenteras och struktureras utifrån de teman som forskaren är intresserad av i det insamlade

materialet, såsom skillnader och likheter, metaforer och upprepningar (Ryan & Bernard 2003; Lindgren et al,. 2014). Det finns fördelar med den här analysmetoden, bland annat att man kan sammanfatta en mängd information till teman som förklarar det insamlade materialet. Genom den här analysmetoden kan man dela den insamlade informationen i olika huvudteman (Bryman 2011). En annan fördel med att använda denna analysmetod är att den är lättförståelig och flexibel, vilket ger en tydlig struktur för ämnet (Braun & Clarke 2006). Bryman (2011) förklarar att materialet bör transkriberas antingen samma dag eller dagen efter att intervjun genomfördes.

Vi har följt dessa rekommendationer och materialet har transkriberats dagen efter. Målet med transkribering är att ge en bra helhetssyn över materialet som finns i transkriberingen så att utvecklade mönster blir tydliga (Björndal 2007). Det är mycket viktigt att läsa

transkriberingen flera gånger för att inte missa något ord eller viktiga detaljer. Sedan kodas materialet. För att kunna göra kodning bör man läsa transkriberingen och sammanfatta den så kort som möjligt för att visa vad varje stycke innefattar. ”Kodning” är ett ord som beskriver det insamlade materialet och detta ord väljs utifrån transkriberingen som man har (Braun & Clarke 2006). Sedan börjar man med att samla in alla koder och finna mönster för att bygga olika teman. “Teman” innebär att alla ord som man har ska samlas in från transkriberingen för att bli ett huvudtema som redogör för studien (Braun & Clarke 2006).

Enligt Braun och Clarke (2006) har den tematiska analysen sex faser:

Steg 1: “Bekanta sig med data”. Detta steg förklarar vikten av att lära känna materialet. Med andra ord att transkribera insamlade data, läsa och sedan tolka och förstå betydelse och omfattningen av materialet samt kunna göra det första steget för analysen.

Steg 2: “Skapa initial kodning”. Detta steg förklarar att efter transkribering ska man börja med att koda alla data som finns i transkriberingen. Dessa koder ska sättas ihop på ett systematiskt sätt för att kunna skapa en mening.

Steg 3: “Leta efter teman baserat på den initiala kodningen”. Detta steg betyder att det relevanta materialet ska samlas in för att kunna skapa ett tema, med andra ord dessa

koder ska väljas genom att se vilka koder som passar in för att kunna vara under samma teman.

Steg 4: “Granskning av teman”. Genom detta steg ska man kontrollera att alla teman är kopplade till koder som skapas och till material.

Steg 5: “Definiera och namnge teman”. Detta steg förklarar att när alla teman har kontrollerats, så är det dags att börja med att definiera de valda teman som är intressanta samt värdefulla för forskningen.

Steg 6: “Skriva rapporten”. I det sista steget av den tematiska analysen börjar man med att välja teman som kan vara relaterade till forskningsfråga, material samt analysen. Dessa utvalda teman ska bli resultaten av denna studie (Braun & Clarke 2006).

Efter att vi kodade vårt data fick vi fram flera teman exempelvis betydelsen av utbildning för lågutbildade för personer med utländsk bakgrund. Betydelsen av det svenska språket för lågutbildade personer med utländsk bakgrund. Brist på socialt nätverket bland lågutbildade personer med utländsk bakgrund. Upplevelse av diskriminering på

arbetsmarknaden för lågutbildade personer med utländsk bakgrund. Känslan av skam och värdelöshet på grund av dålig ekonomisk situation för lågutbildade personer med utländsk bakgrund.

Här är några exempel på hur vi har fått vår teman efter kodningsprocess:

Informanten Kodning Tema

“Jag ser att det är viktigt att ha en utbildning eftersom det finns ingen som vill anställa någon som har inte

utbildning”. -Utbildning är viktig -Saknar utbildning Betydelse av utbildning för lågutbildade personer med utländsk bakgrund

“Jag tycker också att det är viktig med språket eftersom man kan inte leva i ett land där personen kan inte sitt språk och genom språket kan öka möjligheter att skaffa ett arbete”.

- Språk är viktig - Väg till arbete

Betydelse av det svenska språket för lågutbildade personer med utländsk bakgrund.

5.8 Etiska övervägande

Vetenskapsrådet har utfärdat omfattande regler för vad en forskare ska beakta i studien (Vetenskapsrådet 2017). I våra intervjuer har vi tagit hänsyn till de fyra grundläggande etiska frågor som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa principer gäller personer som bedriver i en forskningsstudie (Bryman 2011).

Informationskravet innebär att forskaren måste informera om studiens struktur och syfte,

och att det framgår att deltagande är frivilligt och att intervjupersoner därför kan avbryta sitt deltagande när de vill (Bryman 2011). Alla informanter har blivit informerade om syftet med intervjun, både muntligt och skriftligt genom en samtyckesblankett. De har blivit informerade om hur deras deltagande ska se ut. De har rätt att uttrycka sig fritt och kan avbryta intervjun när de vill.

Samtyckeskravet innebär att deltagare i studien, baserat på informationen från forskaren,

behöver ge sitt samtycke för att delta i studien. Detta innebär att informanterna skrivit under en blankett och där de gett sitt samtycke som innebär att de kan delta i intervjun och att intervjun kan spelas in (Bryman 2011). Intervjun inleds även med ett muntligt samtycke av personerna som intervjuats och sedan presenteras studiens innehåll av forskarna.

Nyttjandekravet innebär är att det insamlade materialet endast ska användas för

forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2017). Alla informanterna har blivit informerade om att ingen utomstående kommer att lyssna på inspelningen av deras intervju och att alla dokument tillhörande undersökningen kommer att förstöras efteråt, samt att uppgifter som samlats in endast ska användas i syfte för forskningens ändamål. Vi har informerat

informanterna om att det endast är vår lärare som ska se transkriberingen, och att all

information och spelningen ska raderas när uppsatsen är klar. Dessutom är intervjufrågorna väl och noggrant utformade så att informanterna inte upplever frågorna som känsliga eller stötande.

Konfidentialitetskravet innebär att forskaren, så långt det är möjligt, ska behandla

information om informanternas berättelser ska behandlas försiktig så att deras namn inte avslöjas, utan alla namn ska vara anonyma, vilket är i linje med konfidentialitetskravet.

5.9 Validitet och reliabilitet

I detta avsnitt kommer nackdelar och fördelar som finns i studien diskuteras. Enligt

Bryman (2011) ska en studie utvärderas utifrån tre delkriterier: trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet för att den ska kunna bedömas som tillförlitlig.

Trovärdighet

Trovärdighet innebär validitet. Studiens trovärdighet betyder att forskarens beskrivningar

sammanfaller med informanternas svar. Padgett (2008) menar att trovärdigheten är det samma som intern validitet, med andra ord hur sannolika resultaten är. För att denna studie ska vara trovärdig bör man säkerställa att forskaren ser till att studien utförs enligt gällande regler. Forskaren ska då redogöra för resultaten inför informanterna som ingår i studien (Bryman 2018). I vår studie har vi tagit hänsyn till att studiens regler följts och detta har skett genom att visa informanterna sina respektive transkriberingar för att kunna bekräfta om att materialet stämmer överens med vad de sagt under intervjun. Vi tycker att vår studie har stark trovärdighet eftersom informanterna fick läsa transkriberingen och bekräfta att materialet stämmer.

Överförbarhet

Överförbarhet innebär att studien praktiseras i flera situationer och miljöer men uppnår

samma resultat (Bryman 2018). Detta innebär att metoden ska vara samma, men platserna och informanterna kan vara olika. Vi tycker att vår studie är delvis överförbar eftersom vi har studerat olika lågutbildade arbetslösas upplevelser och har fått olika åsikter och tankar från dem, där varje informant har upplevt sin arbetslöshet på sitt eget sätt som är

varierande från andra informanter. Med detta blir det svårt att generalisera vår studie.

Pålitlighet

Pålitlighet innebär reliabilitet, och detta innebär att personen som utför studien behandlar

det egna materialet. Personen som utför studien måste vara noggrann med att förklara studiens process i detalj (Bryman 2018). Vi anser att studien är pålitlig eftersom metoddelen förklarar hur materialet har samlats in på ett detaljerat sätt.